Transcript Buddhismen SODI I

Buddhismen SODI I
Buddhismen Ergardts artikel
Buddhismen
• På 500-talet f.v.t. (ev. 400-talet!) uppträdde flera olika
företeelser i Indien som skulle få en genomgripande
betydelse för den indiska religionens framtid.
• Det var Siddharta Gautama Shakyamuni Buddha
(sanskrit), Siddhattha Gotama (pali) som grundade en
reformrörelse inom hinduismen som skulle visa sig bli en
egen religion.
• Det förekommer två gamla indiska språk när det gäller
buddhismen, pali och sanskrit. Ibland förkommer
termerna i texten på båda språken och ibland på ett av
dem.
Buddhismen forts.
• Buddha Shakyamunis livstid är omdiskuterad i forskningen. Det
traditionella datum är 560-480 f.v.t., men nyare forskning placerar
honom snarare 448-368 f.v.t.
• Buddha föddes i Lumbini i norra Indien av en lokal furste vid namn
Suddhodana och hans hustru Maya. När Maya lyfte på armen och
lutade sig mot ett träd så sprang Siddharta från hennes sida och tog
omedelbart några steg i varje riktning. Eftersom en mor till en
blivande buddha eller bodhisattva traditionellt dör tidigt så dog hon
efter en vecka och Siddharta uppfostrades i stället av sin moster.
• Siddharta uppfostrades i relativt välstånd, gifte sig och fick en son.
• Vid 29 års ålder ficka han en kris efter att ha sett att det finns
lidande och otillfredsställelse i världen. Han såg en gammal
människa, en sjuk och en död person. Till sist såg han en helig man
(sadhu) som hade börjat uppträda på den här tiden. Denne man
hade försakat världen och ägnade sig bara åt att förstå sanningen.
Buddhas verksamhet.
• Buddha valde ett livsmönster som asket som fanns vid
den tiden i den dominerande vediska religionen vid
Upanishadernas tid. Han ägnade sig åt en ganska
radikal asketism där han åt mycket lite. Denna linje gav
inte de resultat så han fick svar på sina frågor.
• Därför började han äta igen och satt under bodhiträdet
och nådde upplysningen, vilket innebar att han kom på
läran om de fyra sanningarna och den åttafaldiga vägen.
• Han började sedan predika i Varanasi för fem av sina
asketvänner. Därefter var han verksam i 40 år och hann
på den tiden etablera den nya religionen som en egen
rörelse. Buddha nådde Nirvana under sin livstid, men när
han dog så nådde han det fullkomliga parinirvana.
Kulten i buddhismen
• Det kan sägas fem viktiga punkter för enskild eller gemensam
andakt: 1) Vördnad för Buddha; 2) Man tar sin tillflykt till Buddha,
Dharma (läran) och Sangha (munk-nunneförsamlingen); 3) De fem
löftena som man tar som aktiv buddhist, att inte döda, inte stjäla,
felaktigt begärsliv, inte ljuga och inte ta några former av droger. 4)
De fyra ädla sanningarna: om lidandet (eller otillfredsställelsen), om
lidandets ursprung, om lidandets upphörande (nirvana), om vägen
till lidandets upphörande som är, 5) den åttafaldiga vägen: rätt insikt,
rätt beslut, rätt tal, rätt handlande, rätt livsföring, rätt strävan, rätt
medvetenhet, rätt koncentration (samadhi)
• Dessa åtta är dhammacakka (dharmacakra) som är hjulet med åtta
ekrar som är en buddhistisk symbol.
• Munkar och nunnor är de som kan ge ledning i det andliga
sökandet.
Forts.
• Munkarna leder andakter som i Sri Lanka kallas pirit och
görs till skydd mot dåliga inflytanden och tillförsäkra
hälsa och välgång.
• Den viktigaste kultbyggnaden är stupan som i början var
en relikförvarare. Buddhistiska reliker kan vara någonting
som hade med Buddha Shakyamuni att göra.
• Vid stora fester under året en typ av offer till stupan som
genom sin konstruktion är en symbol för hela den
buddhistiska läran (se fig. s.60).
• Genom att närma sig och gå runt stupan kan man
kontemplera den buddhistiska läran.
Buddhismens organisation och de buddhistiska
skrifterna.
• Klostren med nunnor och munkar är några av de äldsta
organisationerna i världen. Det finns en rad föreskrifter som
bestämmer hur livet i klostret ska se ut.
• Ashoka grundade den första buddhistiska staten på 200-talet f.Kr.
• På det första rådsmötet (konciliet) i Rajagriha efter Buddhas död så
bestämdes de skrifter som skulle ingå i den buddhistiska kanon.
Buddhas närmaste lärjungar reciterade då Buddhas egna
predikningar och de skrevs ner efter en tid.
• Det tredje konciliet i Pataliputra hölls under kejsar Ashokas tid c:a
250 f.Kr. och då började de olika buddhistiska riktningarna att
utkristalliseras.
• Det var Theravada (de äldstes lära) och Mahasanghika som så
småningom blev till Mahayana-riktningen.
Forts.
• Den buddhistiska kanon bestod i början av de tre korgarna,
Tripitaka. Det är Vinaya, som är munk- och nunnereglerna, Sutra,
som består av Buddhas nedskrivna ord och predikningar om olika
ämnen och till slut Abhidharmapitaka, som är den mer preciserade
utvecklade läran.
• Den åttafaldiga vägen:
• Det 1:a ledet i vägen är rätt insikt vari menas att man inser att allt är
föränderligt, allt är lidande (otillfredsställelse) och alla ting är utan
själ, dvs det finns ingen beständig själ (atman) hos människorna.
• De andra leden är att handla på rätt sätt, ägna sig åt ett yrke som
inte förtrycker någon och att inte tala illa om andra.
• Till slut kommer man till de sista tre leden som innebär att man
mediterar på dessa saker och kommer fram till en kärleksfull
hållning i livet.
Slutmålet är Nirvana
• Nirvana, som man kan nå genom meditationen, är inte möjligt att
säga exakt vad det är. Det är befrielsen från återfödelsernas
kretslopp (samsara) och allt utslocknar.
• Man befrias från buddhismens tre onda processer som är girighet,
hat och okunnighet. Detta är det mål som man faktiskt kan märka
innan man går in i Nirvana och man upplever också intensiva
lyckokänslor då detta sker
• Människans ”själ” är alltså inte permanent, den är ”icke-själen”,
anatman, i motsättning till hinduismens permanenta själsbegrepp
atman.
• Man kan också säga att människan består av 5 faktorer (skandha,
kandha): kropp, känslor, varseblivning, vilja och medvetande. Dessa
faktorer samverkar till att vi uppfattar att vi har ett ”jag”.
Mahayana-buddhismen
• Ungefär omkring år 0 så uppträdde den nya formen av buddhismen
som kallas Mahayana – den stora farkosten. Den kallas så därför att
dess anhängare ansåg att enligt denna lära kan många fler nå
Nirvana.
• I Theravada-buddhismen så måste man vara munk för att nå det s k
arhatskapet som är uppnåendet av Nirvana
• Mahayana-buddhismen uppkom i Indien, men spreds sedan ut över
Asien och förekommer i våra dagar i Tibet, Mongoliet, Kina, Korea,
Vietnam och Japan.
• Det uppkom en rad nya skrifter till Mahayanas kanon som i sin tur
gav upphov till olika skolbildningar inom Mahayana. Det gällde nu
att anpassa buddhismen till olika länder och kulturer som gjorde att
buddhismen har fått olika uttryck över Asien.
Bärande tankar i Mahayana
• Tre teman är de viktigaste: 1)Buddha-gestalten och Bodhisattvabegreppet. 2)Tomhetsbegreppet och bodhicitta (upplysningstanken).
3)Mänskliga möjligheter att genom visdom och medlidande hjälpa
andra.
• Buddha kan anta olika former och gestalter och den historiske
Buddha är bara en form
• Medlidande föds av den visdom som innebär att se verkligheten
som den egentligen är. Vårt sinne är medskapande i vår uppfattning
av världen. Alla processer inbegriper dharma-begreppet. Det
omfattar tanken på att allt består av processer som i sin tur består
av dharmas, små ”partiklar”.
• Mahayana-filosofins slutsats är att alla dharmas är tomma.
Tomheten(shunyata) i Mahayana
• 1) Tomheten innebär att vi kan inte ”ha” något och inget kan ”ha”
oss. 2) Vi kan alltså inte heller ”ha” upplysningen. Den kommer när
vi gett upp tanken att ”få” den.
• 3) Buddha kan hjälpa alla mot upplysningen. Det innebär att alla har
ett frö till Buddhaskap. Det gäller att genom andliga metoder inse
att man har buddhanaturen i sig och på det sättet når man
upplysningen.
• 4) Vi har alla ett Buddha-sinne, ett bodhicitta, som det gäller att
utveckla. Det sker genom att ta ett löfte om att bli en bodhisattva,
dvs en varelse som nästan har nått nirvana men stannar innan han
nått dit för att hjälpa alla andra levande varelser att nå nirvana. Det
är det mest utmärkande för Mahayana-buddhismen.
• Det finns sedan flera s k himmelska bodhisattvas som stannar i stort
sett för alltid utan att gå in i nirvana för att hjälpa andra. Man kan be
till dem och få hjälp.
Den tredje vägen i Buddhismen.
• Den tredje vägen i buddhismen, den s k Vajrayana eller
den tantriska buddhismen utvecklades lite senare än
Mahayana efter 500-talet.
• Man använder i Vajrayana speciella metoder och
yogasystem som gör att man kan nå nirvana fortare.
• Denna riktning dominerar tillsammans med Mahayanabuddhismen i Tibet. Man använder många mantras och
andra metoder.
• I Tibet finns också Dalai Lama, som idag har återfötts i
sin fjortonde kropp. Han har i nutiden blivit en av de mest
kända buddhistiska ledarna i världen.
Kulten i Mahayana-buddhismen.
• Det finns en teori om Buddhas tre kroppar i Mahayana.
Dels den kropp vari Buddha Shakyamuni uppenbarade
sig i världen (nirmanakaya). Sedan finns en kropp som
Buddha kan ha som en bodhisattva och den kan inte ses
av människor (sambhogakaya).
• Den tredje kroppen är lärokroppen (dharmakaya) som
Buddha som den oföränderliga och alltid närvarande
tomheten.
• Kulten i mahayana består annars i att recitera texter,
uttala mantras och meditera och ägna sig åt
koncentration. Man kan också säga att man dyrkar olika
bodhisattvas och olika himmelska buddhor.