Transcript hindra honom från att komma i kontakt med sjukdom, åldrande

• D
Ö v e r a l l t och i alla t i d e r har m ä n n i s k o r ber ät t at o m
mystiska händelser och oförklarliga s a m m a n h a n g . På
5 0 0 - t a l e t f . K r . började en legend o m en p r i n s b e r ä t t a s
i skuggan av bergskedjan H i m a l a y a o c h på de i n d i s k a
slätterna. E n l i g t legenden hade prinsen f ö t t s i norra
I n d i e n i närheten av den heliga staden Benares, s o m
idag heter Varanasi. I en s p å d o m hade hans f ö r ä l d r a r
f å t t veta a t t de s n a r t s k u l l e f å en son m e d m y c k e t
ovanliga egenskaper. Ville d e a t t han s k u l l e f o r t s ä t t a
i sin fars f o t s p å r och bli f u r s t e i bergsriket m å s t e d e
h i n d r a h o n o m från a t t k o m m a i k o n t a k t m e d s j u k d o m ,
åldrande, f a t t i g d o m e l l e r död. A n n a r s s k u l l e p r i n s e n
i s t ä l l e t bli en h e l i g m a n , o c h deras släkt, Shakya,
s k u l l e förlora m a k t e n i landet. Berättelsen o m p r i n s e n
är berättelsen o m h u r b u d d h i s m e n började.
Buddha
föds Upplysning
Buddhismen sprids
Buddhismen känd i Europa
som en alternativ religion
Lamaism i Tibet
Buddhismens
budskap
o m fred
»»i,
BUDDHISM
500 f.kr.
1000
2000
Legenden om Buddha
Trots alla faderns ansträngningar k o m den unge prinsen ändå t i l l
slut i k o n t a k t m e d åldrande, sjukdom, lidande och död. D e t var när
han en dag lät sina hästar dra den furstliga vagnen u t a n f ö r murarna.
D ä r såg Siddharta f ö r första gången livet hos det vanliga folket. H a n
såg gamla, sjuka och tiggare. H a n såg en människa som inte längre
E n f u l l m å n e n a t t 5 6 0 f.Kr. föddes en h i n d u i s k prins. Prinsens m o r
levde.
M a y a hade d r ö m t en egendomlig d r ö m , när h o n väntade sin son.
I d r ö m m e n såg h o n en helig man, som såg u t som en v i t elefant o c h
hade en l o t u s b l o m m a i snabeln. D e n helige mannen ville hjälpa m ä n ­
niskorna a t t förstå meningen med livet. H a n tänkte låta sig födas igen,
berättade han i d r ö m m e n f ö r M a y a .
I samma ö g o n b l i c k som M a y a sedan födde sin son inträffade o t r o ­
liga saker. Solsystem ändrade banor, blinda såg och halta gick. A l l t
detta var tecken på att något märkvärdigt och underbart hade hänt.
D e n nyfödde prinsen fick n a m n e t Siddharta Gautama. N ä r han var
sju dagar gammal d o g hans mor.
Enligt legenden k o m
Siddharta, den blivande
Buddha, t i l l jorden på e t t
N u insåg Siddharta att u t a n f ö r palatsets m u r a r fanns ett helt annat
övernaturligt sätt. H a n s
sorts liv. Sanningen var den att f ö r många människor var livet m y c k e t
mor, d r o t t n i n g Maya,
svårt. Inte alla fick somna mätta. Föräldrar kunde inte skydda sina
födde honom u r sin h ö f t .
barn från s j u k d o m och sorger. Å l d e r d o m och d ö d kunde ingen hejda.
Överallt i livet fanns lidande.
Siddhartas moster Maliapajapati tog hand o m Siddharta och u p p ­
fostrade h o n o m t i l l att leva ett bra och kärleksfullt l i v som h i n d u i s k
prins. N ä r Siddharta b l i v i t vuxen gifte han sig med prinsessan Yasodhara. Deras son Rahula föddes när Siddharta var 29 år.
Fursten, Siddhartas far, hade g j o r t sitt bästa f ö r a t t skydda sin
tronföljare från alla upplevelser som spådomen hade varnat för. R u n t
palatset hade m u r a r byggts, och Siddharta hade inte fått k o m m a i
k o n t a k t m e d någonting som skulle k u n n a få h o n o m o m a t t inte vi l j a
ärva furstendömet.
BUDDIIISM
Prinsen ville hjälpa t i l l a t t hitta en väg u t u r den sorg han sett i ögo­
nen på människorna u t a n f ö r murarna. D e t var hans p l i k t att använda
sitt l i v på ett bättre sätt än att vara furste och bo i ett vackert palats
i n n a n f ö r höga murar. H a n måste hjälpa människorna genom att finna
svaret på varför det finns lidande i världen.
Siddharta tog farväl av sin nyfödde son, sin hust r u och resten av
sin familj och lämnade sitt l y x l i v i palatset. H a n gav sig u t i världen
f ö r att söka sanningen o m livet. Spådomen, som hans föräldrar hade
fått, slog i n .
BUDDIIISM
37
asket
m plågar sin kropp
Sju å r s s ö k a n d e
Varför l i d e r människorna?
Siddharta besökte många visa män, m e n ingenting han lärde sig
Efter 4 9 dagars mediterande under
av d e m gav h o n o m svar på frågan o m livets mening. D å försökte
tama äntligen svar på sin fråga varför det finns lidande i världen. H a n
Siddharta h i t t a svaret på ett n y t t sätt. H a n bestämde sig f ö r att i n t e
insåg a t t allt lidande beror på att människor aldrig är nöjda m e d det de
äta, utan avstå från allt. M e n den nya metoden fungerade inte. H a n
har. M ä n n i s k a n söker a l l t i d efter mer, och då tar sökandet aldrig slut.
måste j u överleva f ö r a t t k u n n a h i t t a svaret! M e n i n g e n var tydligen
O c h då u p p h ö r heller aldrig lidandet.
inte att plåga sin k r o p p och leva som asket.
•
fikonträdet fick Siddharta G a u -
D e n morgonen när Siddharta såg morgonstjärnan gå u p p hade h a n
T i d e n gick, snart hade sju år försvunni t utan att han hade k o m m i t
äntligen förstått. H a n hade b l i v i t upplyst. N u var han Buddha, som
ett enda steg närmare gåtans lösning. L i v e t i överflöd i palatset var fel,
betyder j u s t den upplyste. I ytterligare sju veckor satt han kvar under
men att fasta så att m a n blev ett vandrande skelett var inte heller rätt.
fikonträdet
H u r skulle han bära sig åt f ö r a t t nå sanningen? H a n måste förstå!
sju huvuden skyddade h o n o m från solens hetta.
och mediterade. Legenden berättar att en o r m k u n g m e d
H a n s p l i k t , dharma, var j u att hjälpa andra!
insikt
Predikan i Benares
B u d d h a hade fått ett n y t t problem. Vad skulle han göra m e d sin
förståelse, ny k u n s k a p
insikt? H a n k o m fram t i l l att fem av hans vänner skulle få
b l i hans lärjungar, dela hans nya förståelse och hjälpa
h o n o m a t t föra budskapet vidare t i l l andra.
Buddha den upplyste
I b y n B o d h Gaya satte sig Siddharta f ö r a t t meditera u n d e r ett fi­
konträd. H a n tänkte inte flytta sig därifrån förrän h a n löst gåtan o m
livets mening. En o n d d e m o n som hette M a r a ville h i n d r a Siddhartas
sökande. M a r a skickade orkaner som virvlade u p p r u n t Siddharta. D e
••
f o r dånande r u n t och sprutade sand i hans ögon och m u n .
BUDDHISM
nj X * y y
•*
- v. .
*
Buddha höll en predikan i staden Benares, som idag heter Va ra nas i ,
M e n Siddharta satt där han satt. M a r a sände vackra k v i n n o r f ö r
där han berättade o m vägen m o t insikt. H a n ville hjälpa m ä n n i s k o r
att fresta h o n o m att avbryta meditationen. Siddharta satt fortfarande
u r deras okunnighet. H a n talade som en vis h i n d u i s k m a n t i l l andra
kvar, d j u p t koncentrerad. M a r a fick ge u p p .
hinduer. Ingen visste ä n n u att en n y religion h ö l l på att födas.
BUDDHISM
3 9
Läran t a r f o r m
B u d d h a och lärjungarna gav sig iväg och levde som vandrande m u n ­
kar. I f y r t i o f e m år predikade de f ö r alla som ville höra på. D e n m ä n ­
niska som känner glädje och tillfredsställelse i sitt l i v har k o m m i t t i l l
insikt och v u n n i t över lidandet, sade de. D e n rätta vägen var den gyl­
lene medelvägen, en väg utan överdrifter.
Buddhas moster var en av dem som följde h o n o m . H o n visade att
också k v i n n o r kunde sprida Buddhas budskap.
Tempel i Bodh Gaya, d e n
plats d ä r Siddharta k o m
t i l l insikt och blev B u d d h a .
Templet, som byggdes på
6 0 0 - t a l e t , är buddhisternas
främsta vallfärdplats.
N ä r Buddha levt i 80 år blev han sjuk, t o g farväl av sina lärjungar
stupa
buddhistisk byggnad
och dog.
Kung A s h o k a
På 200-talet f.Kr. levde en i n d i s k k u n g som hette Ashoka. H a n trodde
Buddhas k r o p p brändes och hans aska delades u p p mellan lärjung­
på Buddhas lära och ville använda sin m a k t t i l l att sprida Buddhas
arna. Heliga byggnader, stupor, byggdes och askan placerades i d e m .
budskap. F ö r a t t alla skulle få en chans att förstå och k o m m a t i l l i n s i k t
På så vis k u n d e m a n minnas B u d d h a på många olika ställen i det
befallde Ashoka att överallt i hans stora rike skulle Buddhas ord skrivas
vidsträckta I n d i e n .
ner. D e skulle huggas i n i k l i p p o r och på stenpelare. Skrifterna berät­
Buddhas ord levde vidare hos hans lärjungar och hos de m ä n n i s k o r
tade att det viktiga i livet var vänlighet m o t allt levande, rättvisa o c h
som lärjungarna undervisade. D e t tog flera h u n d r a år i n n a n orden
sanning, tolerans och strävan efter ett högre liv. E n människa får aldr ig
skrevs ner. U n d e r den tiden hade de som följde Buddhas lära h u n n i t
döda, stod det också.
b l i oeniga o m vad Buddha egentligen hade sagt. A l l a hade haft sin
I B o d h Gaya lät Ashoka bygga det första buddhisttemplet. Efter
bestämda u p p f a t t n i n g o m vad B u d d h a menade. Plötsligt förstod m a n
h o n o m k o m nya härskare som också ställde sig bakom buddhismens
att tolkningarna av vad Buddha hade menat var lika många som de
lära o m lugn, vänlighet och stillsam glädje. Buddhismen spreds öst­
som hade lyssnat.
erut, söderut och n o r r u t och blev en v i k t i g religion i Ostasien.
S A M M A N F A T T N I N G
På 5 0 0 - t a l e t f.Kr. föddes prins Siddharta Gautama. Han gav sig u t i världen f ö r a t t söka svaret på frågan
Buddhismens skrifter
varför d e t finns lidande i världen.
Efter sju års ansträngningar kom han t i l l insikt, och blev Buddha, den upplyste. Insikten var a t t m ä n n i sko r
lider för a t t de s tändi gt längtar efter m e r än d e t d e har. Så länge människor har begär efter mer, k o m m e r
d e a t t fortsätta återfödas t i l l m e r lidande.
Buddhas budskap var a t t m ä n n i s k o r s lip p e r lidande och återfödelse genom a t t vara nöjda m e d sina liv o c h
I n o m buddhismen finns flera heliga skrifter.
Buddha skrev själv ingenting, m e n de m u n k a r som följde h o n o m
leva d e t så g o t t de kan t i l l s a m m a n s med sina medmänniskor.
k o m ihåg vad han sa och skrev efter hans d ö d ner hans tankar. E f ­
I sällskap m e d sina lärjungar vandrade Buddha o m k r i n g i 4 5 år och undervisade.
ter några h u n d r a år samlades texterna i h o p till en hel skriftsamling.
Kung Ashoka styrde över norra Indien på 2 0 0 - t a l e t f.Kr. Han h j ä l p te t i l l a t t sprida b u d d h i s m e n i Ostasien.
Skriftsamlingen heter Tripitaka.
Tripitaka - d e tre k o r g a r n a
UPPGIFTER
Skriftsamlingen Tripitaka består av tre delar som kallas korgar. K o r ­
garna har lite olika innehåll.
Frågor på t e x t e n
10. Vad hände med Buddhas kropp efter
hans död?
1.
När och var föddes den man som blev
buddhismens grundare?
2.
Vilken spådom fick prinsens föräldrar
höra medan de väntade på att han
skulle födas?
3.
4.
Vilken religion tillhörde Siddharta?
Varför bestämde sig Siddharta för att
lämna sin familj och i stället ge sig ut
11. Berätta om kung Ashoka. När levde
han och hur försökte han föra ut
Buddhas budskap?
Vad hette byn där Siddharta bestämde
sig för att stanna och meditera?
6.
7.
förklarar hur
!aj
munkar ska leva.
•
^ innehåller den
buddhistiska läran,
Buddhas predikningar
och berättelser o m
Buddha.
Buddha en viktig predikan. Vad
handlade den om?
13. Varför bytte prins Siddharta namn och
började kallas Buddha?
Arbeta vidare
14. Arbeta tillsammans i en grupp. Alla
sKorg
r nummer tre
*
S #
förklarar hur läran ska /
tolkas och är filosofisk
t i l l sin karaktär.
Varför satte sig Siddharta under fikon­
letar upp en legend, dröm eller
trädet?
spådom från en av de fem världsre­
" M a n k a n leva h u n d r a å r
ligionerna. Jämför dem sedan och
utan insikt och utan
Vad är en stupa?
se om legenderna är typiska för den
Arbeta m e d texten
speciella religionen, eller om legender
8.
Diskutera.
Hur gick det till när Siddharta Gau­
tama föddes?
9.
m
t.
.
12: I staden Benares (Varanasi) höll
i världen?
5.
Korg nummer två
Korg nummer ett
från olika religioner liknar varandra.
15. Gör en bildberättelse om prins Sidd­
Hur försökte Siddharta nå insikt om
hartas liv från det att att föds, t i l l
livets mening?
dess att han dör.
D h a m m a p a d a - den viktigaste s k r i f t e n
I korg n u m m e r två ingår en liten skrift som heter Dhammapada.
Dhammapada är den mest betydelsefulla buddhistiska skriften, trots
att den inte är särskilt t j o c k med sina d r y g t 100 sidor.
självkontroll.
B ä t t r e ä r a t t leva e n
enda dag
i insikt och meditation."
(Dhammapada)
Texten är indelad i 4 2 3 korta verser. Verserna innehåller tankar o m
h u r v i människor ska förhålla oss t i l l livet. D ä r förklaras h u r en m ä n ­
niska ska vara f ö r att nå nirvana, som är slutmålet f ö r en buddhist.
42
BUDDHISM
BUDDHISM
43
Buddhismens lära
Den å t t a f a l d i g a v ä g e n
•
D e n gyllene medelvägen innebär att människan ska leva på ett särskilt
sätt, som förklaras i den åttafaldiga vägen. F ö r buddhister är denna väg
så v i k t i g att den oftast kallas f ö r den heliga åttafaldiga vägen.
Läran o m denna väg rullar som ett h j u l u t i världen, ett h j u l m e d
åtta ekrar:
1. RÄTT INSIKT
- att förstå den
buddhistiska läran.
ma s i t t liv s o m
iyllene medelansåg B u d d h a
i t bästa. Då
8. RÄTT MEDITATION
2. RÄTT SINNELAG
- att meditera på
- att vara fri från
ett riktigt sätt, helt
begär, inte ha stark
enkelt enligt Buddhas
lust efter något.
instruktioner.
an prövat a t t
ide i lyx och
d och f a t t i g d o m
alt.
3. RÄTT TAL
B u d d h a växte u p p i e t t h i n d u i s k t h e m och var h i n d u från början. Från
- att inte ljuga, tala
sin h e m m i l j ö t o g h a n m e d sig några hinduiska tankegångar t i l l sin
illa om andra eller
egen lära.
B u d d h a trodde liksom hinduerna på samsara, det eviga kretsloppet
som människor och d j u r befinner sig i .
B u d d h a trodde även på karma, som är det samlade resultatet av l i ­
vets gärningar och som bestämmer vad som händer m e d en människa
i nästa liv.
använda hårda ord.
7. RÄTT
MEDVETENHET
- att hela tiden vara
koncentrerad och
medveten om sina
tankar och känslor.
4. RÄTT HANDLANDE
M e n B u d d h a hade också helt egna idéer o m livet, människan o c h
- att inte döda, stjäla, ljuga
eller vara otrogen exempelvis.
världen.
6. RÄTT STRÄVAN
Den g y l l e n e m e d e l v ä g e n
- att alltid försöka göra det
5. RÄTT YRKE
N ä r B u d d h a h ö l l sin första predikan vi d Benares presenterade han sina
rätta och kämpa mot det onda.
- att inte arbeta med något
som skadar andra.
tankar. H a n började m e d att beskriva olika levnadssätt.
D e t finns enligt Buddha två motsatta sätt att leva på. E t t sätt är att
BUDDHISM
leva i lyx och överflöd, ett annat är att leva så enkelt att det b l i r t i l l själv-
D e åtta stegen är Buddhas förslag t i l l h u r v i ska leva. D e n som följer
plågeri. Inget av dessa levnadssätt är bra. I stället ansåg Buddha att det
d e m går den gyllene medelvägen, som leder till lycka och h a r m o n i i
bästa sättet att leva på ligger m i t t emellan - den gyllene medelvägen.
livet, och slutligen till nirvana.
BUDDHISM
45
Nirvana
2. Lidandet beror p å begäret
N i r v a n a är slutmålet för en buddhist. F ö r B u d d h a var nirvana ett
D e n andra sanningen förklarar orsaken t i l l allt lidande. Orsaken är att
tillstånd, inte en plats eller en h i m m e l . N i r v a n a handlar o m h u r m a n
människan aldrig är n ö j d m e d det h o n har utan ständigt önskar sig
m å r och känner sig. D e n som når nirvana är f r i från begär och längtan
mer. D e t kan handla o m kärlek, prylar, nöjen och uppmärksamhet ex­
efter det materiella, m e n också f r i från längtan efter kärlek och lycka.
empelvis. D e t t a begär leder i sin t u r t i l l att v i föds igen. O c h att födas
I D h a m m a p a d a står det:
t i l l nya l i v skapar bara n y t t lidande.
och fast beslutsamhet,
d e u p p n å r nirvana, d e t högsta,
friheten från bojor."
M e d i t i a t i o n kan alltså hjälpa människan att nå nirvana.
Efter Buddhas d ö d skapades idén o m att nirvana även är en plats d i t
3. Lidandet upphör när begären försvinner
men mycket lidande,
D e n tredje sanningen ger svar på h u r lidandet ska k u n n a upphöra.
han är vis."
Släck alla begär, sluta önska d i g saker och ting, be inte o m kärlek o c h
________
(Dhammapada)
framgång, då b l i r d u f r i och når h a r m o n i . D e n som lyckas med detta
k o m m e r inte a t t återfödas utan når målet nirvana.
m a n k o m m e r efter döden, ungefär som h i m l e n och paradiset i kristen­
4. Genom att gå den åttafaldiga vägen försvinner begären
d o m och islam. M e n Buddha trodde själv i n t e så.
D e n fjärde sanningen beskriver h u r en människa bär sig åt f ö r att få
N i r v a n a betyder "blåsa u t " , och det som bland annat ska blåsas u t
b o r t sina begär. D e t gör h o n genom a t t gå den åttafaldiga vägen. D e n
är begäret och önskningarna i livet. V a r f ö r ska v i inte ha begär o c h
fjärde sanningen innehåller alltså en u p p m a n i n g o m a t t leva på ett sätt
önskningar enligt Buddha? Jo, f ö r det leder t i l l otillfredsställelse, eller
som anses vara buddhistiskt.
lidande som det sägs i Dhammapada.
Den som vet att njutning
ger föga lycka
" D e visa, s o m m e d i t e r a r
och ständigt visar ihärdighet
"Njutningstörsten släcks ej
ens av ett regn av guldmynt.
När begären släckts b l i r m ä n n i s k a n
fri. Hon v i n n e r inre ro o c h f r i d .
D e fyra s a n n i n g a r n a
B u d d h a sammanfattade sin lära i de f y r a sanningarna.
1. Allt leder till l i d a n d e
D e n första sanningen säger: a t t födas, att leva, a t t vara kär, att vara
sjuk, att åldras, allt i livet leder t i l l lidande.
B u d d h a utgår från att inget är bestående utan allt förändras hela
tiden. O m v i t r o r att något är bestående b l i r v i bara otillfredställda o c h
lider. D e t är bättre a t t inse a t t inget är bestående, inte ens kärlek.
BUDDHISM
BUDDHISM
47
MUNKLIVET
D e t finns väldigt fa buddhistiska n u n ­
och de ger h o n o m m a t som läggs i hans
nor.
Buddha var bunden v i d gamla
tiggarskål. E n m u n k lagar aldrig sin
traditioner och d ä r f ö r en aning tveksam
egen mat. D e som ger en m u n k m a t
t i l l att k v i n n o r skulle b l i nunnor. D ä r f ö r
tackar f ö r att de får ge, m e n f r a m f ö r a l l t
finns det nästan bara m u n k a r .
tackar de f ö r de visdomsord som m u n ­
D e n som b l i r m u n k lovar inte att
ken delar med sig av. Sedan går m u n k e n
vara det hela livet. D e t finns m u n k a r
h e m och äter f ö r sista gången på dagen.
som flyttar u t från klostren och börjar
Efter klockan t o l v b ö r en m u n k bara
leva ett vanligt liv. Oftast beror det på
dricka te.
att de gifter sig. En m u n k behöver hel­
A n d r a regler som en m u n k b ö r hålla
ler inte stanna i ett och samma kloster
sig t i l l är att i n t e äga pengar, inte gå på
hela sitt liv.
nöjen som dans, sång och musik, inte
Vanligtvis går m u n k e n u p p t i d i g t
använda parfym eller smycken, i n t e
på morgonen, redan klockan tre. H a n
ligga i en m j u k och bekväm säng o c h
mediterar f r a m f ö r en staty av Buddha.
i n t e ha sex m e d någon.
Sängen ska bäddas, huset ska hållas rent
och Buddhas lära ska studeras.
U n d e r förmiddagen g ö r m u n k e n e n
Dessutom följer m u n k e n de regler
som gäller f ö r alla buddhister: att i n t e
döda, stjäla,
vara otrogen,
ljuga el­
så kallad tiggarrunda. H a n går t i l l m ä n ­
ler dricka alkohol och använda andra
niskorna som b o r i närheten av klostret,
droger.
Shwedagontemplet - d e t
Människan
M ä n n i s k a n skapar sitt eget liv. Hennes gärningar (karma) avgör i n t e
gyllene pagoden - är den he­
ligaste platsen för b u d d h i s t e r
i Burma. Templet är många
bara vad h o n b l i r i nästa l i v utan också h u r det här livet blir. A l l t m ä n ­
hundra år g a m m a l t och k l ä t t
niskan gör får h o n ta konsekvenserna av. D e n som visar o m t a n k e o c h
m e d guld. I dess inre f i n n s
kärlek får o m t a n k e och kärlek tillbaka. D e n som hatar och förtrycker
några hårstrån från B u d d h a
får hat och f ö r t r y c k tillbaka.
bevarade.
N ä r människan d ö r så återföds hon, o m h o n inte går i n i nirvana.
E n l i g t Buddha har människan inte en evig, bestående själ. B u d d h a
menar att allt förändras hela tiden - även människan. N ä r v i är 2 0 år
är vi inte samma personer som när v i var sju år. V i är som floder. E n
flod har ett och samma n a m n , men vattnet som rinner i floden är n y t t
48
BUDDHISM
Kvinnor skänker unga b u d d h i s t i s k a m u n k a r
En b u d d h i s t i s k nunna läser ur d e heliga
mat. M u n k a r n a g e r visdomsord t i l l b a k a .
skrifterna i klostret.
hela tiden. Så förändras också människan i ett flöde av tankar o c h
upplevelser.
BUDDHISM
49
UPPGIFTER
Världen
Världen förändras också hela tiden. D e t innebär att världen inte finns
på samma sätt som v i vanligtvis menar i västvärlden. Världen består,
enligt Buddha, endast av små delar som är i ständig rörelse.
Intressant är att den nya fysiken, den så kallade kvantfysiken, k o m ­
Frågor på texten
Arbeta vidare
1.
13.1 Dhammapada står det:
m i t fram till något liknande. Vetenskapsmännen lutar sig m o t experi­
Vilken är den viktigaste buddhistiska
skriften?
"Ty aldrig upphör hat genom hat,
utan det upphör genom vänlighet,
m e n t och mätningar f ö r att bevisa sina upptäckter. B u d d h a lutade sig
2.
I vilken skriftsamling ingår den?
m o t sin egen erfarenhet och upplevelse av tillvaron.
3.
Vilka tankar och religiösa idéer tog
Buddha med sig från hinduismen?
Gud?
4.
Vad innebär den gyllene medelvägen?
B u d d h a trodde inte på någon G u d eller på det gudomliga. Buddha var
5.
Vilka är punkterna i den åttafaldiga
vägen?
ateist, det v i l l säga utan tro på G u d .
F ö r buddhister är B u d d h a endast en inspirationskälla och lärare.
6.
Vad är målet för en buddhist?
M ä n n i s k a n måste själv arbeta sig f r a m t i l l insikt, och egentligen är
7.
Vilka är de fyra sanningarna?
varje människa sin egen lärare, enligt Buddha. D e t finns ingen G u d
som kan hjälpa henne.
M e n trots att Buddha inte trodde på G u d eller ansåg sig själv vara
gudomlig, tillbes han idag av vissa buddhister som en G u d . Efter
Buddhas d ö d bildades flera grupper av buddhister som hade olika
uppfattningar o m Buddha och hans lära. Några av grupperna började
se B u d d h a som en gud, andra inte.
Arbeta med texten
8. Vad innehåller de olika delarna i
Tripitaka?
9. Vad innehåller Dhammapada?
10. Vilka olika uppfattningar finns om vad
nirvana innebär?
11. En människa har ingen odödlig själ,
S A M M A N F A T T N I N G
det är den eviga lagen."
Fundera över vad versen säger. Håller
du med? Diskutera eller skriv ner dina
tankar.
14. Enligt Buddha har människan ingen
bestående kärna, utan hon föränd­
ras hela tiden. Känner du igen dig?
Finns det något som är likadant hos
dig genom livet? Finns det något som
hela tiden förändras? Fundera och
diskutera.
15. Ungdomar i många buddhistiska
länder får leva en tid i kloster. Det
hör till uppväxten, som en del av
utvecklingen till att bli vuxen. Kanske
stannar de i ett kloster över en som­
mar eller en längre tid. Några blir kvar
hela livet. Skulle du vilja pröva på att
enligt Buddha.
vara munk eller nunna för en månad?
Hur tänkte han i stället?
Varför - varför inte? Vad skulle du
12. Hur ser Buddha på världen?
kunna få ut av det?
Buddha s a m m a n f a t t a d e sin lära i de fyra sanningarna:
1. A l l t leder t i l l lidande.
2 . Lidandets orsak är begäret.
3 . Släck begären efter saker och ting, efter kärlek och u p p m ä r k s a m h e t .
4 . Gå den åttafaldiga vägen f ö r a t t släcka begären.
I den åttafaldiga vägen ger B u d d h a förslag på hur en m ä n n i ska kan nå insikt och nå
s l u t m å l e t nirvana. Det h a n d la r o m rätt kunskap, rätt levnadssätt och rätt m e d i t a t i o n .
Människan har enligt B u d d h a ingen o d ö dl i g själ. Världen är i stä n d i g rörelse och
ina m e d i t e r a r f r a m Buddhastaty inne i
består enbart av små delar.
Buddha trodde inte på någon g u d eller g u d o m l i g h e t . Han var ateist.
agontemplet.
BUDDHISM
BUDDHISM
IB
Riktningar
Den f o l k l i g a buddhismen
•
Parallellt m e d theravada- och mahayana­
buddhismen finns en f o l k l i g b u d d h i s m .
Efter Buddhas d ö d ca 4 8 0 f.Kr. var det många m ä n n i s k o r som ville
följa Buddhas lära och b l i m u n k a r och nunnor. D e t var den enda vä­
gen till nirvana.
M e n så småningom växte det f r a m k r i t i k m o t denna svåra väg, o c h
några buddhister menade att även "vanliga" människor k u n d e nå n i r ­
vana. D e t t a ledde t i l l att en n y r i k t n i n g bildades, och den fick n a m n e t
mahayana. Mahayana betyder den stora vagnen — n a m n e t v i l l visa på
att många kan nå nirvana, inte bara m u n k a r och n u n n o r .
D e n gamla r i k t n i n g e n fick namnet theravada, som betyder de älds­
Den nuvarande Dalai Lama
vid 1 5 års ålder i Lhasa,
Tibet. När m a n letar efter
den nye Dalai Lama letar
D ä r har lokala traditioner blandats m e d
m a n efter en pojke m e d
buddhistiska tankar. A n d a r och demoner
speciella kunskaper. Bland
spelar stor roll i den folkliga buddhismen.
a n n a t så läggs en massa sa­
ker fram f r a m f ö r pojken på
I exempelvis T h a i l a n d placerar m a n små
marken. Några av d e m har
m i n i h u s u t a n f ö r sitt hus eller affären där
den förra Dalai Lama ägt
m a n arbetar. I dessa små hus får andarna
och då ska pojken k u n n a
peka u t j u s t dessa saker.
bo. E n l i g t den tibetanska buddhismens
Efter flera sådana o c h
lära är Dalai Lam a en person som bär en
liknande tester bestäms
g u d o m l i g själ. D e n själen vandrar från
v e m som är den nye Dalai
Lama.
den ena Dalai Laman t i l l den andra sedan
flera h u n d r a år.
tes lära. N a m n e t k o m av att m a n h ö l l fast v i d den första och äldsta
läran.
T h e r a v a d a - d e äldstes l ä r a
Theravadabuddhister betonar a t t varje människa själv måste ta sig
t i l l nirvana. Buddha är ingen g u d som kan hjälpa, han kan endast
inspirera en människa att gå rätt väg. M e d hjälp av meditation, rätt
levnadssätt och kunskap o m Buddhas lära kan människan nå nirvanatillståndet.
M a h a y a n a - den stora v a g n e n
Mahayanabuddhister t r o r att människan kan få hjälp att nå nirvana.
B u d d h a är inte bara en inspirationskälla utan också en g u d som m a n
kan be till o m k r a f t och förståelse.
F ö r u t o m Buddha finns det, enligt mahayana, människor som v i l l
hjälpa andra t i l l befrielse, och de kallas bodhisattvor. E n bodhisattva är
h i s a t t v a kan h j ä l p a
en person som egentligen skulle k u n n a gå i n i nirvana, m e n som valt
idra m ä n n i s k o r
a t t födas t i l l fler l i v f ö r att hjälpa andra.
N i r v a n a framställs i mahayanabuddhismen som en plats, ett para­
dis, där människan får leva i lycka och h a r m o n i . D e t är alltså inte bara
e t t tillstånd.
BUDDHISM
Dalai Lama på en av sina många resor r u n t o m i världen. Här är han på o f f i c i e l l t besök i Paris.
Å r 1 9 8 9 fick han Nobels fredspris f ö r sina fredliga insatser i kampen mellan Kina o c h
Tibet, en k a m p som fortfarande ä r aktuell. Kina har bland annat rivit t u s e n t a l s kloster i Tibet
och tvingat Dalai Lama och andra höga ledare a t t lämna landet. De bor idag i norra I n d i e n .
BUDDHISM
53
Vardag och högtid
H u r ä r det att v a r a buddhist?
Buddhas gyllene medelväg visar h u r varje människa av egen kraft k a n
k o m m a fram t i l l sanningen o m livets mening. Samtidigt som m a n
väljer sin egen väg att gå är det v i k t i g t att respektera andras sätt a t t
följa medelvägen. O m m a n inte lever som n u n n a eller m u n k kan det
vara svårt a t t följa alla steg på den åttafaldiga vägen. D ä r f ö r finns det
fem regler som buddhister kan följa i det vardagliga livet. Dessa fem
regler kallas f ö r de f e m moralreglerna och beskriver steg fyra på den
åttafaldiga vägen (rätt handlande).
1. D ö d a i n t e - Ta aldrig någon levande varelses liv!
2. Stjäl i n t e —Ta aldrig något som inte t i l l h ö r dig!
3. Var inte otrogen - Förstör aldrig för d i g själv eller andra genom att
vara slarvig med d i n k r o p p och dina känslor. T a livet på allvar!
4. Tala inte osanning - L j u g inte, stå f ö r det d u gör!
5. A n v ä n d inte rusdrycker - Skada aldrig d i g själv genom a t t använda
droger som skadar d i n kropp, d i n a tankar och d i n a känslor!
Bön i e t t t e m p e l v i d e n
Puja
Puja kallas det när en eller flera buddhister söker sig till Buddha eller
Varför s k a buddhister m e d i t e r a v a r j e dag?
ber en bodhisattva o m hjälp a t t följa den åttafaldiga vägen.
M e d i t a t i o n är en v i k t i g del av varje buddhists vardag. D e n som m e d i ­
Puja kan hållas i ett tempel, men det går att hålla puja h e m m a
terar koncentrerar sig och lyssnar i n å t på sig själv. Varje människa
också. Buddhisten ber v i d ett altare och tänder rökelse eller sätter
behöver h i t t a inre stillhet f ö r a t t inte all fart och förändr ing eller alla
b l o m m o r f r a m f ö r en b i l d av B u d d h a eller någon boddhisattva. E n dag
tankar och d r ö m m a r ska skymma det som är v i k t i g t i livet.
i veckan kallas pujadag. Pujadagen v i d fullmåne är särskilt v i k t i g .
D e n som vänder sig i n å t och lyssnar på sin egen stillhet kan försöka
vända de m ö r k a sidorna i sig själv t i l l något bra och vara t i l l nytta o c h
Tideräkning
glädje f ö r andra. E n människa som t i l l exempel h i t t a r avundsjuka i sin
D e n buddhistiska tideräkningen utgår från när Buddha g i c k i n i n i r ­
egen inre värld har större möj l i ghet att förstå en annan människa som
vana. Å r 2 0 0 0 var år 2 5 4 4 .
b u d d h i s t i s k högtid i Hanoi, i
Vietnam. Framför de bedjande
ligger offer-, frukt, rökelse o c h
blommor.
är avundsjuk. O c h den som har k u n n a t v i n n a över den egna avund­
sjukan kan kanske hjälpa en vän att k o m m a över sin.
54
BUDDHISM
BUDDHISM
På hus, tempel, fikonträd och stupor sätts l y k t o r och l a m p o r s o m
symbol f ö r den insikt o m livet som kallas upplysning. Fattiga får m a t
och sjuka får besök. M ä n n i s k o r avstår från allt arbete som skulle k u n ­
OtCtWBtR
j
AHUa
na skada levande varelser. M å n g a fastar och försöker vara helt tysta i
sju dagar. D e t är också vanligt att vallfärda t i l l någon v i k t i g buddhistisk minnesplats.
Gunia - den h e l i g a m å n a d e n
G u n i a är en helig månad. U n d e r denna period b r u k a r många fasta o c h
vallfärda t i l l något kloster eller någon boddhisattvas grav.
T v å dagar före f ullm åne går många m ä n n i s k o r i procession och bär
procession
facklor och ljus t i l l de dödas ära. D e följs av musiker som spelar på
t r u m m o r och cymbaler. N ä r månaden är slut hålls en stor fest.
högtidligt t å g
Ljusfesten
Ljusfesten infaller v i d fullmåne i februari. M ä n n i s k o r vallfärdat t i l l
tempel eller andra heliga platser. D ä r ber de, sjunger och ringer m e d
bjällror och klockor. N ä r det b l i r kväll tänder alla ett ljus och går t i l l ­
sammans i en procession där alla ljus g l i m m a r i m ö r k r e t .
V e m ä r buddhist?
D e n som följer Buddhas lära är buddhist. I varje tempel b r u k a r det
finnas ett t o r n som kallas stupa. N ä r m a n k o m m i t i n i templet tal­
Högtider
m a n av sig skorna och går tre varv r u n t stupan. Samtidigt uttalar m a n
Varje månad har sina speciella fester och högtider, som firas på olika
den buddhistiska trosbekännelsen. Trosbekännelsen kallas f ö r tillfly­
sätt i olika länder. M e n alla buddhister över hela världen firar Buddhas
ktsformeln, där förklaras vart m a n ska ta sin t i l l f l y k t , det v i l l säga vart
födelse och när han g i c k i n i nirvana.
m a n ska fly f ö r att nå nirvana.
Jag tar m i n t i l l f l y k t till Buddha.
V e s a k - Buddhas d a g
Jag tar m i n t i l l f l y k t till läran.
D e n viktigaste högtiden i n o m buddhismen firas t i l l m i n n e av B u d d h a
Jag tar m i n t i l l f l y k t till munkförsamlingen.
och hans liv. Buddhas dag infaller v i d fullmåne i månaden Vesak. D e t
D e n som med ärlighet uttalar trosbekännelsen offentligt är b u d d ­
är den dag då det är allra viktigast a t t hålla puja. O m det växer något
hist. D e n som v i l l bli buddhist får undervisning i läran och börjar leva
fikonträd
som Buddha lärde.
i grannskapet tänker människor på B u d d h a under fikonträ­
det i B o d h Gaya. D e ger trädet vatten t i l l m i n n e av B uddha.
BUDDIIISM
BUDDHISM
57
SAMMANFATTNING
Det f i n n s f e m levnadsregler a t t följa i d e t vardagliga livet: Det är f ö r b j u d e t a t t stjäla,
ljuga, berusa sig, slarva med sin kropp eller döda.
M e d i t a t i o n är e t t sätt a t t samla god karma. E t t annat sätt är a t t hålla puja och be
B u d d h a eller en bodhisattva o m h j ä l p .
De viktigaste högtiderna hålls t i l l m i n n e av Buddhas födelse, u p p l y s n i n g och död.
De firas av alla buddhister.
Munkarna och nunnorna är viktiga i b u d d h i s m e n och närvarar vid alla livets skeen­
den: födelse, g i f t e r m å l och begravning.
UPPGIFTER
w ' *
Frågor på texten
1. Vilka är de fem moralreglerna i budd­
hismen?
d h i s t i s k t b r u d p a r ber
2. Vad är moral?
n a n s med släkt o c h
Bruden k o m m e r från
3. Vad handlar Buddhas gyllene medel­
i och b r u d g u m m e n
ailand. De är båda
Födelse
i t r a dit ion e l l a dräkter,
N ä r ett barn har fötts är det vanligt att föräldrarna tar det till något
'anligt a t t m u n k a r
ar äktenskapet.
erlig v i g s e l
iligiös vigsel
kloster. D ä r får barnet ett namn. M u n k a r n a sjunger sedan sånger, väl­
väg om?
4. Varför mediterar en buddhist?
5. Vad är puja?
signar barnet och ber böner f ö r a t t barnets l i v ska b l i bra.
6. Vilken högtid är viktigast inom budd­
Giftermål
7. Vad gör man när man vallfärdar?
Vigseln sker oftast borgerligt, m e n sedan går brudparet till ett Mos­
8. Hur visar man att man är buddhist?
ter f ö r a t t m u n k a r n a ska välsigna äktenskapet. D å b r u k a r m u n k a r n a
9. Vad är en procession?
också p å m i n n a de nygifta o m de f e m moralreglerna.
10. Vad är Gunia?
Död
Arbeta m e d texten
N ä r någon ska dö är m u n k a r n a viktiga personer. D e kan besöka d e n
11. Hur hänger de fem moralreglerna ihop
hismen?
13. Jämför puja i buddhismen med puja
i hinduismen. Vilka likheter och skill­
nader finns?
14. Varför är fullmånen så viktig i budd­
hismen?
15. Rå vilket sätt är nunnor och munkar
viktiga inom buddhismen?
16. Vilken inställning till livet har budd­
hismen? Hur blir den tydlig i de fem
moralreglerna?
Arbeta vidare
17. Jämför de moralregler du känner till
i olika religioner. Vilka likheter och
skillnader finns? Diskutera!
19. Varför betraktas buddhismen som en
världsreligion fast buddhister inte tror
döende i h e m m e t eller också kan den som snart ska d ö få b o i klostret
den sista t i d e n av sitt liv. D e n döde bränns sedan på ett bål i närheten
av klostret. Familjen och vännerna deltar, l i k s o m m u n k a r n a med sina
med den åttafaldiga vägen?
12. Hur kan det som är svårt bli till något
bra enligt buddhismen?
på någon Gud? Diskutera!
20. Välj en buddhistisk högtid och ta reda
på så mycket du kan om den.
21. Inom varje religion finns platser som
man vallfärdar till. Varför tror du att
det är så?
sånger och välsignelser.
BUDDHISM
BUDDHISM