Transcript Buddhism-Christer Hedin

I
-,
Bu 8UIS'1~N
... öTenikt
11tarHW
\9 :::
lSTer
lnldclhi••• ll'Ddh•Jcui
§
f:r :~~Î füo~--~.
&T
Ohri•t•r Be41n -
1
(
Anvisningar
Denna lexivisuella
kurs.
översikt
Den skall
kunna
av Lärarhögskolan
uppgifter,
sakregis.ter
lexivisuella
buddhismen
kompletteras
är utgiven
denna
över
utgör
och individualisering
En modell
detta
är
fördjupningskurser
hetsgraderade
inriktning
kan bestämmas
eleverna
grupper
i denna
med detta
är
översikt
ger
inte
för
alls
av buddhí arne n,
till
och sedan väljer
denna
är
svårig-
dels
Det möjliggör
av olika
både intresse-
Fördjupningskursernas
av uppgifterna
eller
- och kanske
i grupp
delvis
med hjälp
lämpligt
- att
- i den mån de kan bilda
en relativt
i dessa
många
de skiljer
De drag
i katekesen.
Avsikten
underlätta
inhämtandet
grundlig
framställning
uppgifter
I framställningarna
punk.ter
övrigt.
innehållet
framställning
Denna innehåller
av buddhismen.
de har
med
som möjliggör
grundkursen
möjligt
en lexivisuell
anges· på vilka
upptages
täcker
- Översikten
former
arbets-
fördjupningskurser
med hjälp
Det är
också
inriktning.
theravadabuddhismen.
särdrag
kan erbjuda
antingen
att genom
av grundkursen.
ningarna
med
som
Tillsammans
Arbetsuppgifterna
arbetsuppgifterna
samma
Innehållet
övriga
studiet
svårighetsgrad.
i katekesen.
lösa
med
under
katekes,
finns
studiematerial
och svårighetsindividualisering.
av paragraferna
låta
av olika
som en grund-
denna
utgivna.
de ett
arbetar
så att man där
individualisering
omfång
att alla
ur katekesen.
och dels
Till
och innehållsöversikt
grundkurs
avsedd
med den buddhistiska
i Stockholm.
urkundsstudier
för
är
som också
om de övriga
sig från
av
theravada
som överensstämmer
gäller
rikt-
och vilka
med theravada
avsnitt.
\¡;¡I
Innehåll
Buddhas
2
De tio buden
14
och hinduism
3
Samfund
15
i Indien
6
Mahayana
16
liv
Buddhism
Buddhismen
och kult
Buddhismens
utbredning
7
Vaj rayana
17
Olika
av buddhism
8
Lamaism
18
Zen-buddhism
19
former
Theravada:
A terfödelsen
9
10
Själ och själavandring
11
Frälsning
12
Tro
13
Allt liv är lidande
och texter
Det rena
Enhet
landets
skola
och expansion
20
21
2
BUDDHAS LIV
En stiftad
religion
Buddhismen
Siddharta
eller
är
en stiftad
Gautama,
uppväckte)
500-talet
före
historiska
fattat
hans
liv.
Det intressanta
skildrade
händelsen
leva
berättelser
säger
liv utan om hur hans
är varför
frågan
oss
i norra
på
liv bevarade.
inte i första
hand
och bekännare
bevarats.
så stor
Indien,
och vad som är
om händelserna
har
tillmätts
alltså
gestalt.
{den upplyste
om hans
lärjungar
är inte
berättelser
som har
Buddha
vad som är legend
berättelser
Den viktiga
är en historisk
en íurstestat
en rad
att avgöra
Dessa
om Buddhas
grundare
fick hedersnamnet
Vi har
omöjligt
fakta.
vars
upp i Kapilavastu,
Kristus.
något
kunnat
som senare
växte
Det är i regel
religion,
har
har
upp-
inträffat.
Vad är det i den
betydelse
att
skildringen
vidare ?
~uDt>HAS
fAR
Andlig
eller
Siddharta
skall
födelse
höra
i världen
han en stor
Fadern
lycka
glädja
störtade
hotades
~-~samman.
Livet
ju på detta
sätt
dådigt,
gift och hade
förgänglighet.
goda i världen.
skrämde
därför
Före
sonens
honom: Om din son stan-
skona
(
världen
var
inte den idyll
Siddharta
som omgav
vid ett liv i världen.
en son men också
hade
Ändå räckte
honom
sörjt
för
det inte
för
att
Hela hans
han tänkt
tro
sig.
All
svårare
honom.
Fadern
vil
Siddharta
levde
öve
ett harem.
att
Alla rnângdub"
grubbla
son skulle
att hålla
på
fick allt
när han började
att hans
tankar
Det berättas
-----
~----.:....
av njutningar
att förnöja
sin son från
en sjuk och en död.
och förgängelse.
binda honom
Fadern
i Kapilavastu.
Men det misslyckades.
se .en åldring,
av olycka
sina ansträngningar
som
och ville
sig åt det överflöd
var
fursten
ledare.
i tillvaron.
en dag fick
son till
han en stor. fur ste men om han lämnar
det förra
det onda och svåra
på tillvaron
... --'
en spådom
blir
andlig
såg helst
Siddharta
1•;
Ieda r e ?
ha växt upp som
fick fadern
nar kvar
blir
världslig
på liv
ha allt
honom kvar .....
av dt
3
Askesens
väg
Siddharta
Gautama
oro.
ron.
.
sannare
.
_V>q :
att leva för.
--~-·sina materiella
•
I
Han kommer
dualism.
____
enligt dem i andens
. ..,._,,
-kroppsliga.
Siddharta
Människan
av·
Frälsningen
-·-seger
måste
_
över det
hälla nere
behov genom askes.
plägar
sin kropp
omgivningens
beundran,
se han väntar
på iníinner
Besviken
verkliga-
som är påverkade
Sankhya-filosofins
består
i tillva-
något djupare,
till två filosofer
!
HARTAS
.
om för-
och meningslösheten
Han söker
re,
•
•
SIDO-•
en gnagande
Han har blivit medveten
gängelsen
•
känner
överger
så att det väcker
men den upplevelsig inte.
han också denna fräls-
ningsväg.
Den gyllene
Ensam
och otillfredsställd
ningsvägar
under
i Indien.
ett pipalträd
livstörsten
Siddharta
Så en dag när han sitter
får han plötsligt
för sig hur allt hänger
samman:
som är upphov till allt lidande.
kvitt återfödelsen
~:::.--~---+! __8~\),l)~a;¡~f
........... jer
t4EPEL VÄGEN :
klart
Det är
Om man kan döda sin livstörst
••
,, I
med de fräls-
som bjuds vandrar
omkring
\
medelvägen
blir man
och det lidande
som föl-
med ett nytt liv.
(
: V
Nu blir Siddharta
••
'
uppväckt.
Gautama
en upplyst
På pali - buddhismens
eller
heliga
I
••
•
språk
- heter
också
Tathagata
alltså
en som är hemma
ningarna
det buddha.
som betyder
att de två första
På dessa
världen
vägar
efter
att få behålla
att äga det goda som man saknade.
och leva efter
för mycket
väg,
den gyllene
och inte för litet.
medelvägen
Man har precis
"bevandrad",
i de heliga
san-
på förklaringen
vägarna,
lusten
till
och aske-
inte gav honom någon frid.
man inte döda livstörsten.
så fick man: begär
begär efter
ligheter
kunde
kallas
och texterna.
Buddha hade kommit
sens
Siddharta
Hade man mycket
det.
Hade man litet,
Man måste
som innebär
gott här i
så fick man
undvika dessa
ytter-
att man inte har
vad man behöver
och inte mer.
u
4
.
\JEDA-
f"R'.)HHETEN
BUDDHISM
OCH HINDUISM
Under den tid,
fromheten,
då Buddha levde i Indien,
som uppstått
och gammal
fram under århundradena
f Kr uppstår
fromheten
Det märkliga
samman
också jainismen.
början har de ju alla uppstått
som buddhismen
inställning:
några
ningar
som ju annars
och räkna dem
Detta var emellertid
mot hinduismen.
bhakti-
religioner.
Såväl jainismen
genom sin ateistiska
till brytningen
att den kan suga upp allehanda
religion.
föreställningar
I den var det i stället
vissa
med/;
rikt-
yttre
/
om k~lma,
en annan innebörd
till den kritik
I
I
I
/
fick i buddhismen
inte grunden
Från
att det kunde existera
anledningen
grundläggande
Alla de s sa begrepp
På 500-talet
självständiga
fromhetstyperna
av samma
på hinduismens
och samsara.
än i hinduismen.
riktade
som former
från hinduismen(
inom hinduismen.
den viktigaste
är så tolerant
hade växt
kvar inom hinduismen
fast på olika grunder
Detta är sannolikt
Buddha byggde alltså
nirvana
som riktningar
båda,
. religion
se nar-e framträder
stannar
den och bildar
sig från de övriga
de förnekade
gudar.
hinduismen,
skilde
ett nytt mönster.
Veda-
·
nyskapelser
två lämnar
spekulationer
Buddha utgår
århundraden
frälsningsväg.
är att två av dessa
under det att de andra
dem efter
Några
speciella
födelse.
av den gamla
av indoeuropeisk
Upanishadernas
före Buddhas
men fogar
med dess
landet
genom sammansmältningen
indisk fruktbarhetskult.
föreställningar
dominerades
som Buddha
bruk som fördömdes.
5
o
o
.,.z.._r,·~-
idka.rt.
··,
Buddhas
kritik
Buddhas
lära
I yttre
av hinduismen
kommer
avseende
framträder
1. Buddha avvisar
2. Buddha
punkter
detta
kastväsendet.
bör ha samma
'¡
på flera
värde
avskaffar
också
i konflikt
i kritik
med g rundtanka r i hinduismen.
på följande
Alla människor
punkter:
är lika
mycket
värda
och
i samhället.
"prästämbetet".
Brahminerna
hade
fått
ett betydelse-
I
fullt
inflytande
ritualerna.
upphörde
fanns
i hinduismen
Dessa
riter
behovet
en "elit"
eftersom
förlorade
av religiösa
i det religiösa
de ensamma
i buddhismen
experter.
livet
oííer-
sin betydelse
Buddha
men ingen
behärskade
menade
föddes
och därmed
också
till
att det
en sådan
posi-
tion.
3. Buddha
förkastar
alltså
förnekar
tillbe
eller
buddhismen
ningar
själv
all bilddyrkan.
att det existerar
offra
vid sådana.
men de har
och känslor.
nå fram
4. Buddha
vänder
till
buddhismen.
mm - samt
När
denna
sig också
blev ju omotiverade
till
Eftersom
några
gudar
Buddha-bilderna
en annan uppgift:
man mediterar
ateistisk
- kan man inte tänka
blir
ju sedan
De uttrycker
inför
är
- och
sig att
talrika
mänskliga
i
stäm-
dem kan man få hjälp
att
stämning.
mot
"blodiga
i en religion
Det är då endast
rökelse.
buddhismen
utan
offer
offer"
alltså
gudar,
men
från
djuroffer.
senare
växtriket
Alla oííer
återkom
- blommor,
offren
frukt
6
:
BUDDHISMEN
Barndom
ungdom
I INDIEN
Sökandets
tid
och
Livet
som
"buddha!',
upplyst
~
53ø~-------------,.Å,,------------- • .:i.\lO
urrL,&Wli..,ut
I
Några
säkra
uppgifter
född omkring
år
hans upplysning
levde
sedan
ge andra
om Buddhas
ville· en frestare
skulle
50 år,
spridas
under
sin död tröstat
det enda viktiga
i Indien
Under
och 300-talen
derat
i Indien.
emellertid
svårt
tid.
att genast
han dog sörjde
har
ålder.
Efter
uppgå i nirvana,
motstod
frestelsen
ut lärjungar
lärjungarna
stöd.
Hinduismen
till
buddhismen
gick det under
sitt kraftfulla
islam
Så småningom
80 års
Men Buddha
Kristus
Vid 700-talets
som gjorde
ungefär
Vad gör det att jag går
snabbare
att avgöra.
av buddhismen.
berna
När
före
Betydligt
gav den nya religionen
till
var han
för att
men
bort
och·
när
Buddha
läran
¡J.~ '
-
I
'·
kvar.
Buddhismen
400-
Sannolikt
han aaml ade " och sände
dem:
- finns
vi inte.
honom
vidare.
vilka
har
sedan
förmå
del av upplysningen.
före
livstid
560 f Kr och levde
så att inte läran
hade
o~
har
intogs
den enda
tillåtna
deras
200-talet,
Hur stark
början
försvagades
troligen
säkerligen
stora
välde
dess
s aktr. expan-
då kejsar
ställning
var
levt vidare
delar
religionen
och de indiska
J.r
vid sidan
av Indien
i landet
A, .)ka
av ara-
för lång
religionerna
kunde
¡!''
'·
Islams
segertåg
Buddhas
död
o
l~O
åter
utövas
fritt.
och buddhismen
land.
Kejsar
nordväst
livaktig
har
först
Asokas
fram
till
buddhism
missionärer
Men då var
till
välde
det hinduismen
i vår
tid vunnit
nya anhängare
var
omfattande:
det sträckte
det nuvarande
fram
Ceylon,
till
som hämtade
Afganistan.
islams
som
sedan
segertåg.
förblivit
I dessa
Kejsar
sig snabbast
i sitt
gamla
sig långt
områden
ett buddhistiskt
upp åt
fanns
.Asoka sände
land.
hemen
också
,
r
BUDDHISMENS
Av kartan
kännare.
till Burma
1400-talet.
Utså haft
UTBREDNING
framgår
när buddhismen
kom till de länder,
i vilka den nu har beDen ursprungliga
formen, theravada,
kom till Ceylon på 200-talet f Kr,
på 400-talet
och till Thailand på 600-talet.
Därifrån
fördes den på
till Laos och Kambodja. Nepal Lígger i Buddhas hemtrakter
och har
..buddhismen sedan "ata rte n".
"Ze.1.-1
-Det~
f c.wdtt$
skollt
a
llJl)¡ê'I\¡
'50?-~
t.k¥.
':·-~J:tkemw:cda.·~
9tl LAWICA,
t~'(L.Orl
lander
•
•
Ur therav;ada-buddhismen
utvecklades
en rad andra
former
i andra delar av
Asien.
Se översikten
på
nästa sida!
Mahayana
blev dominerande
i Kina,
Korea och Japan.
Där
uppstod också Zen och
Det rena landets skola. ·
Tibet fick sin speciella
form i lamaismen.
8
FORMER
__
-···-·-~
OLIKA
.... ~-~~·.
....-··"'""''
Den gß.mla läran
Redan
tidigt
andra
helt
den rätta
och den stora
olika
i vissa
det
två huvudgrenar
frågor
bekännare
kallar
Med det vill man ha sagt
själva
Theravada
förekommer
Denna har
till
flera
olika
också
bruk
i Tibet
lamaismen.
ingått
är
"det
landet",
panska
Zen) lär
buddhism
har
härtill
frälsning
bekännare
har
Den kallas
till
den stora
eller
vagnen.
den lilla vagm¡1r
för ett fåtal
använder
under
dock inte
utvecklats
landets
fått inflytande
vidare
skola
genom
i Väster".
väg till
och kallas
diamantvagnen,
förtröstan
i Japan.
även i Västerlandet.
oc k> "
Från
Vajrayana.
folkreligion
i Kina och gett upphov till
grundades
satori,
,
av en rike-
och tibetansk
på 300-talet
på Amithaba
Ännu starkare
finns
därför
nordbuddhismen.
som utmärkes
med Mahayana
som endast
meditationens
Mahayana
av buddhism
är frälsning
"paradiset
än Mahayana
kallas
en form
Det rena
Grundtanken
rena
länder
en förening
Mahayana
Frälsningsmålet
sanna
erbjuder
Motpolen
eller
för hinayana
dock med all
\
och formler.
riktningar.
taoistmunk.
läran
var-
rèpresentera
står
läran.
mahayana
Theravadas
i· sydligare
I motsats
utvecklades
dorn på magiska
den gamla
De var
en hinayana.
så sydbuddhismen.
theravada
det båda
ursprunget
sig själv
att hinayana
alla.
sig trots
eller
kallar
av buddhismen.
Närmast
den gamla
vill frälsa
beteckningen
lära.
theravada
av buddhismen
det att mahayana
men ansåg
av Buddhas
som kallas
tolkning
Mahayanas
vagnen
utkristalliserades
tolkningen
sannolikhet
denna
AV BUDDHISM
........,
framhäves
Chan-buddhismen
upplysning.
av en f d
Buddha.
nåden
i
(på ja-
Denna form
av
9
THERAVADA
8VOOHAS HELIGA
S,t«NNl~\GAR:
LIVSTÔ~Sr G6~
A r£Jèt="ÖDE1.SfJ
~reRVÖl>E'LSe G~
N vrr LIV,
LIV GS"~
LIOANDti
e:
~
LIDltNt>E
ltOAND&
Den stora.
fattats
"upptäckt"
i fyra
heliga
och att man för
bli kvitt
livet
nytt liv.
Jo,
som ligger
sanningar.
att slippa
genom
Det gäller
säger
begär
efter
liv.
gäret
efter
liv
som binder
Man kan alltså
sammanfatta
växer
livets
skall
na,
man
För
stammen
grenar
roten
efter
lever
ut.
ständigt
ändå
angripas
liv,
oss
upptäckt
stam
På grenarna
upphov
Det är därför
då slipper
för
vi också
Men hur
skall
nya.
Det är be-
förbannelse.
i bilden
trädets
av ett träd
som lever
och från
den stammen
frukter:
inte
lidandet.
att plocka
grenarna,
Det går inte
att fälla
hela
utplåna
att kunna utpl åna s ,
Men trädet
l ív och lidande.
för
trädet,
för
kan dö om
livstörsten.
Lyckas
Hur·
av frukter-
att kapa
ett nytt träd.
återfödelse,
alla
inte
vi måste
ett
det gå till?
att vi återfödes.
Det räcker
Det hjälper
samman-
till
all livstörst,
återfödelsen
hänger
och från den kommer
vid roten
är
lidande?
till
övergången
om man kan utplåna
Buddhas
har
Men man kan inte
innebär
som gör
lära
att allt liv är lidande
li vet.
bli kvitt
vid kretsloppets
ut nya.
Buddhas
i des sa är
döden bara
Buddha,
Trädets
ständigt
det inte f£r näring.
måste
eftersom
nu få slut på detta
ger
måste
det är livstörsten
livstörst.
för det växer
för hela
Inne börden
lidandet
döden
grund
att dö utan att återfödas.
det gâ r faktiskt,
av människans
till
Allt Liv 0.f'
Li do.--, cl e..
vi släcka
Det onda
begäret
ATERFÖDELSEN
- . .. - .......... _
H&lct:
Att- slipp<l
........
•
._.,
&tv~s
.
...
~
Pi
LIV
Buddhismens
-
....
-
OLIKA
--
uppfattning
om återfödelsen
,,
,,
NlvAel\.
~~
kan liksom
hinduismens
beskrivas
( ..
'•,
med hjälp
av en cylinder.
man har levt
högre
existens.
få leva
Buddhismen
har
En som inte
avancera
och därigenom
I hinduismen
innebär
ger
ett liv
bli kvitt
innebar
som munk.
sämre
innebär
inte
gradera
Om
ett
kan
människors
i munkar
!'
utan måste
kan leva helt
han helt
skillnaden
liv
och "lekmän".
från
med världssjälen.
att beskriva
"fö r al.lte l se
till
liv och givetvis
för frälsningen
munken
Då för svinner
För
cylindern.
som det förra.
sig direkt
Endast
runt
man uppflyttad
uppdelning:
att man förenades
en förintelse.
i hinduismen
ett
nivå
en viktig
återfödelsen.
detta
blir
och man kan därför
är munk kan inte meritera
det snarast
att frälsning
Dålig karma
Men det finns
till
ett varv
god karma
ett nytt liv på samma
inga kaster
i kasttillhörighet.
först
liv motsvarar
ett gott liv och samlat
liv i nästa
man också
Varje
utan begär
"cylindern".
I buddhismen
har
och i buddhismen
man
sagt
förintelse.
/
11
SJÄL
OCH
SJ ÄLA V AN DRING
Själsbegreppet
Buddhismen
andra
skiljer
religioner
någon själ,
.
••
• •
människan,
.
också markant
•
•
• •
"•w1:ll·I·
.
...
•
•
.
,
.
som räk-
Det var denna själ som under livet
samlade
på sig karma,
avgjorde
hur man skulle få det i nästa liv.
• ••
•••
"'
från hinduismen,
niskan.
••
•
•• • • ••• • • •
• •• •
•
.. - .
sig buddhismen
•••
•
ßu.ddk1'sn.,~:
, •
Här skiljer
i
nade med _atman, jaget eller
•
•
genom att den förnekar
...• .•
•
.
. •, •.
de flesta
något högre och bestående
~RMA
•
• • • .:·
sig från
•
l!>eC.ÄR
Enligt
själen
gärningar
i mänoch des sa
Buddha finns det ingen sådan kärna
men trots
det samlar
människan
karma,
som sedan avgör om man skall- återfödas
till ett bättre
eller
Buddha förnekar
lära
kallas
sämre
alltså
därför
der inte eller
liv.
atman
och denna
an-atta-läran.
An bety-
ingen och atta kommer
av
atman .
Enligt
niskans
själ.
Buddha är det ett villkor
frälsning
Att befrias
för män-
att hon inte har någon
från kretsloppet
Arr
att förintas
LEVA
om man har en oförstörbar
innebär
och man kan ju inte förintas
kärna.
Själavandringen
Men hur kan man hävda att själar
vandrar
från ett liv till ett annat om man inte bar
någon själv?
egentligen
Någon själavandring
inte fråga
är det
om i buddhismen.
Det liv som är slut ger upphov till ett nytt
liv på samma
tänder
L.&'QMI f nï.-i cht u.t br~Mn~ ~~s~t tö."duut ~~tt ljus
slockna
sätt som ett utbrunnet
ett annat.
för evigt.
kretsloppet.
ljus
Målet är att lågan skall
Då är man befriad
från
Det kan ske om man inte
har
någon
livstörst,
der
en vid livet.
inga begär
som bin-
FRÄLSNINGSMAL
OCH FRÄLSNINGSVÄG
'
-'
\
I
¿,
. ..
Joe
.,,,.,.
...
INTELSS,
\
'
\
'
Endast
munkar
Theravada-buddhismen
ningen
deras
/
direkt
efter
livstörst
detta
helt
en återfödelse
grupper:
erbjuder
till
frälsning
livet.
för
alla,
Det är endast
förintas.
Övriga
munklivet.
får
efter
munkarna
blir
alltså
detta
nå fräls-
som kan leva
ta det i etapper
Människorna
de som kan nå frälsningen
men alla kan inte
och först
uppdelade
så att
satsa
på
i två stora
irt'?'
livet
och de som inte kan det!\
Självfrälsning
Buddhistmunken
svarar
hjälper
honom
Endast
en stark
Det gäller
arna",
eller
själv
genom
för
förlåtelse
koncentration
att genom
meditation
för sta stadiet
förutsättningen
När
honom
från
liv kan bana
ingen
gud som
begångna
felsteg.
väg för frälsningen.
bli medveten
om innebörden
och att man inte
kan befrias
·från lidandet
för
man uppnått
man har
på den s k "åttafaldiga
för att man
Det finns
befriar
på ett rätt
att allt liv är lidande
att kuva sin livstörst.
sin frälsning.
skall
det klart
vägen",
kunna leva
sig har
nämligen
och handla
i "de fyra
rätt
insikt.
sanningutan
det
Insikt är
rätt.
Förintelse
Målet
hur
är att slippa
denna uppleves
stånds. möjligheter
återfödelsen
och man brukar
av den frälste
att begripa
vet vi inte.
detta.
kalla
detta
Det ligger
förintelse.
utanför
vårt
Men
för-
·
13
TRO OCH TEXTER
Buddhismens
Tros bekônvt e.tse.n:
tro sammanfattas
det som brukar
stenarna
tar
LÄRAN
eller
i
kallas
de tre ädel---=--=-~
tillflyktsformeln:
Jag
min tillflykttill
Buddha,
rn:-í~ -tiÍlfÍykt .tifflä.ran,
ø~~- ....... ,~--------
jag tar
jag t;;- min
_ ____,,~,4'··~ ..... ~ll~~R.,__.
... ....,,.~,...
&r-p~- &itr~e.
- liv
- l. ÎÔ.Q,11\ cLe..
tillfl ykt till samfundet
samlin:g;~~·
dessa
tre
"pelare'':
den lära
de till världen.
fundet i den meningen
Buddhas
bekännelse
"de tre
\ . ,.,.,
heliga
korgarna".
samlingar
De heliga
på pali,
buddhismens
sanskrit,
att tro på en
genom
är alltså
en tros-
som korgar
kunskap-
är skrivna
heliga
språk,
namn har inslag
hinduismens
av
LÄRAN
ursprungliga
ASHlt>AMf1A ·
De tre korgarna
(tre korgar).
munklivet.
kallas
korg.
lärosatser
lärotext)
liksom
eller
abhi betyder
tri-pitaka
En innehåller
Den heter
rätte snörets
Darma
och sam-
för alla buddhister.
språk.
håller
läran
kallas
av frälsande
texterna
men korgarnas
De tar sin
Det är tre text-
som uppfattas
med ett innehåll
er.
texter
för-
och ett liv i samfundet.
De tre ädelstenarna
Buddhismens
som Buddha
från återfödelsen
lära
i sam-
Men även lekmän
till Buddha,
frälsning
på
han lever
tillflyktsformeln:
tillflykt
munk.för -
En mu~-~-li~illar
fundet efter
följer
eller
regler
Vinaya-pitaka,
Sutta-pi taka
(av sutra
ung
inne-
=
Abhidamma-pitaka.
damma
"mer"
'PtT~l(Å
för
betyder
lära,
och hela ordet
ung. en korg med mer
lära.
k;:;~
\/&NA'(A-
PITAKA
14
BUDDHISMENS. TIO
BUD
tott~clOM
~
rMtANtkAr~
~kt.L WIQ.t
tMklL sovplAt.s
êta \c.t.A..t Uv
Buddhismen
skall
är ingen
komma
till
insikt,
det och lidandets
Det kan därför
dess
förvåna
hjälpa
skall
en hjälp
som vill leva
rätt
leva
efter
efter.
grundtanke
i de fyra
är helt
heliga
trots
det har
Man kan uppfatta
fram
till
det han eller
att komma
enkelt
att man
sanningarna
, .'
.
om lidand, .. ,
ifrån
insikt,
dels
hon fått
de begär,
vissa
bestämda
dessa
på två
kan· de vara
insikt.
I båda
som binder
bud som
sätt:
ett
stöd för den
fallen
henne
dels kan
vill
bude n
vid livet.
bud för alla
De bud som gäller
alla
buddhister
är bud som accepteras
moralsystem.
inte
sanningen
att buddhismen
att komma
människan
Fem
inse
Dess
uppkomst.
bekännare
de vara
"lagreligion".
varandra.
respektera
livet
dvs med ett
Ytterligare
Enligt
sexualliv
är det endast
undkomma
av bestämda
bädd),
som inte
vackra
bud och därför
kläder
för mycket
förmiddagen)
njutningar.
sanning
nyktert
skadar
och utanför
(inte
ljuga),
eller
förnedrar
Det
så att man
vara
alkohol)
typ.
religionerna/$·
samlevnaden
(inte dricka
ärlig
(inte stjäla),
annan. ·
någon
tillkommer
inte
god mat
måste
behöva
mer
ytterligare
i livet
(de får
de avstå
riskera
stöd och hjälp
egendom
bekvämlighet
bara
från
livstörsten
föreskrifter
såsom
dans,
kost
teater
att bli bundna
och
i form
för munkarna.
(de får
(de skall
äta enkel
,\,.
och leva "ky skt "
kan utsläcka
behöver
och skönhetsmedel,
och för
sätt
som helt
Dessa
allt lustbetonat
och slutligen
på detta
munkar
återfödelse.
kunna undvara
De skall
inom
den mänskliga
tala
leva
"allmänmänsklig"
fem bud för munkar
därigenom
något),
Man skall
av en ganska
människor,
att reglera
(inte döda),
theravada
De skall
av de flesta
Det gäller
skadar
är
inte
ha en hård
och bara
och andra
av denna
på
nöjen.
världens
äga
..
15
,'
'
'SAMfUND
' '
\
,
~
Munk.församlingen
_.
NIR.Vt\NA .....
cio.
()(Ji
Buddha
organiserade
anhängare
k:VLT
i ett
endast
Buddhister
nor)
markerar
· t ex dopet
vill leva
.instämmer
bekännelse
tre
.hâr och skägg
anlägger
man
munk.
sedan
till
som är tillåtet
det många
i kloster
läsningen
1~f
berättelserna
skulle
vara
er hans
sedan
nunna.
hans
övrigt
bli munk £~r man utEfter
blir
till Buddha,
raka
en prövotid
man informerad
allt
att
är munken
av sig
stjäla,
invigs
om vad
döda,
ju bunden
skryta
av de
är
SfUPA
en tid
till
hade
men
redan
und-
en nunneorden
blivit
har
manteln.
är att de
sig att munk.livet
instiftades
Lekmän
munkarna.
Buddha
tänkt
moster
skall
( som
till eller
min tillflykt
Sedan man låtit
är framför
För
någon handling
nun-
som konfirmations-
fö rbe hål.let män
livstid
ritualet.
(eller
som lekmän.
i kristendomen.
enligt
Förbjudet
som vistas
lever
fungerar
en munk.
I theravadaländer
unga pojkar
Klostertiden
h.,
'I
''ll[,,l
- enligt
munkar.
och sedan
inför
man
invigningsceremonin
och förbjudet.
gäller
När
man den saffransgula
Under
och ha könsumgänge
bud som
gånger
vid inträdet.
att de övergår
Jag fär
skulle
på medlemmar-
är munkar
genom
Det
församling
Det enda kännetecknet
i trosbekännelsen.
Iâ r an och samfundet.
denna
inte
i kristendomen)
som buddhister.
krav
ceremonier
som inte
alltså
som
i en sluten
med bestämda
na och speciella
av samma
kyrkan.
munkarna
organiseras
tala
samfund
typ som den kristna
var
inte sina
invigd
som första
uppgift
att försörja
Det är en förmån
att få skänka
dem mat.
Kult
I.buddhistiska
tempel
rik utsmyckning,
finns
altare
och en
bl a av Buddhabilder.
!~~§§§~~~ªª~~~~§§§~
De
kultbyggnaderna
s k stupas,
søm äldsta
innehfiller
reliker
frånär någon
helig
man. Också där samlas
man till
offer
och
meditation.
Vanliga
offer
med grekiska
grekiskt
är frukt,
ris och rökelse.
konstverk.
De utformades
inflytande.
De vanliga
först
buddhabilderna
i Gandhara
i Afganistan
har
likheter
under
.
MAHAYANA
Den form
i Kina,
av buddhism,
Japan
och Korea
sig själv Mahayana,
. tyget
(eller
direkt
( samt Vietman)
vilket betyder
fordonet),
efter
detta li vet för alla,
, _.,,...._._,
munk.arna.
Namnet
. ...,.._...., ..,.....
kallar
stora
far-
frälsning
inte
bara föl"
att alla 1·:år
---
vill markera
i det fordon
ningsmålet,
det
Den erbjuder
-~-····~........... -.... . .......... ..,,... ..
plats"
som blev dominerande
som är på väg mot fräls-
Paradiset
i Väster.
'<,
Mahayana
har
alltså
theravada
på vissa
Frälsningsmålet
brutit
med
avgörande
punkter.
är inte längre
förintelsen
-----·-----kunna samlas där måste
uta~.ett
- - --···-·-·-~--------
..-
__Paradis.
För
----.....,
ha något
därför
evigt
att
be stående
med en själ.
~-----........
som kallar
människorna
i sin personlighet.
Ett paradis
människorna
"hem
Mahayana
förutsätter
till
sig".
också
'-""''
dyrkar
•• ,, •• , .... ., ••
,._.~
·-
iJ"í':~,
räknar
en högre
Mahayana
...................
makt
Buddha
··~~'"""'~--.,,,~,~
.. V~·~~
...
-~--
...
som
,~,,,,-e,u~~"-
gu d men har också en rad lägre frälsargestalter,
som kallas bhodisattvas.
Det.är
frälsargestalter,
som ka~- hjäÍp~--;_~;:.a ....tiii·f~·äÎ~·ci;;g---g·~-~~~--;i~t
eget
lidande.
Mahayana
lär
alltså
att människorna
kan .fr äl sa s geno~.
,,..
skillnad
från
tänkbara.
theravada
Buddha
är en person
starkt
nått
sådan
kan lida
fulländning
denna
ning.
Denna tanke finns inte i theravada
vadas
~ - - --
•
. ···--····-~--
men trots
framhävde
lämna
r-·· -· ., .. .
värld,
som
och bodhisattvas
som har
.. ~ .. -...- ...•~ ...· .. ··••·····»-,.
det stannar
'
. ·-·
__
aI1dras Î:l:l:.S.ª.tser
- till
,,.,.,.,.,
.. :,.-,,...~,,~r,.,~.,00,<,c,_.,.,., ... ,
självfrälsningen
i andras
ställe.
att han eller
kvar för att hjälpa
och mahayana
"''''"-->>r>••'"~~~S.~~"N
......
som det enda
En bodhisattva
hon skulle
andra
kunna
till fräls-
k r it i se r a r .dä rfö r thera-
····· -- ..... ,... ...
,
from~~J . sid . è.al..1.ö.r._d_e_s.JL.e.g.o.ia.~
.
I theravada
.
gäller
det bara att frälsa
sig
'
själv - och strunta
/
i hur det går för andra
- menar
man från
mahayanas
sida.
17
VAJRAYANA
... -4.~.,:
·"(.."'\1~-.-·:
V j~diamantfordonet
är en tämligen
en den har
Vajrayana
på s
--::::-"dessa och
I
â
, .. ,.1,1
tion.
Här
ser
sätt
räknar
med
genom
riktningens
av äldre
indiskt
-·-~ ...... "'·-··-· ·-·'
i sin
över
och bodhisattvas
gudar,
bekännare
riktning
sitt inflytande
gudaväsen
......... ,. - .
en hel uppsättning
mellan
vi påverkan
f£tt betydelse
obetydlig
Det séxuella
har
- och tibetanskt
av
sam-
en religiös
funk-
- Ú·uktba;h~tsc:
tänkande.
Människorna
- och framför
och utverka
deras
och mantras
intar
satt spär
i Tibet,
allt
nåd genom
munkar
magiska
och nunnor
riter
- kan p£yerka .. ,c£ll:cl.éirna
och formler.
en domineran~~t;-ih~etslivet.
i lamaismen.
Kina och Bortre
Vajrayana
Indien.
har
nu inga anhängare
Dessa
s k tantras
Ock sâ detta
i Indien
har
av-
utan endast
LAMAISMEN
...
fntM L<:iHA:
(,OO. to.let
Lamaism
kallas
den sammansmältning
av --···
Mahayana,
Vajrayana
och tibetans,'
.. . ~,~~.--~~---~-- .
.... . ----.....
.....,,.,,,.,.,
.,
folkreligion,
,,,............_,,__
som dominerar
av en tibetansk
~~~w,..,,....,-
drottning
under
-·-indisk.munk på 700-talet.
kommer
rikedomen
på magiska
~,.
Mahayana
med
,
och Vajrayana
Vajrayana
kom till Tibet med en
och den tibetanska
sin himmelska
_. ..,., ..._,._
gemål
••••~~....-.,.,~.,~-..-
Tara.
Buddha dyrkas
I kulten märker
· '
man
•.,....,.~.~- ..... _ •.,~.-···"·•~·--
spår av frukbarhetsriter.
Det magiska inslaget - tantrismen
- Er arnt ra-ie r i de
-~pO··~ -·-·--·~··""''"''~-......
mängder av magiska riter. och formler
som användes för att •...tvíriga
19~!.'?.r ~?.!ËY.~.~a
_,---··
....
-...M,,_,... , ...
~:
¡ir11i,,
for Ikr-el.ígíonen
bruk och fruktbarhetstänkandet.
_
hade iniörts
,
600-talet
Från
( e Kr).
----~---~·----~~~··W----~"--··~-~N-·---~.-~-·~·~--···· . ~--···-~. - . ~~·-·- . ~·-··~•n". .~-
s om en gud tillsammans
A, .•
Tibet sedan 700-talet
... r<1""'•"~'."'..r.'I:'!>!.',...._.._,,,
tW,a~"'""
__
gudarna.
För detta
skrämma
bort onda andar.
har antagit
ändamål
att detta beror
användes
också danser
.. ,,.,,,n,
I kulten användes
på inflytande
i dansmasker
_,
__,
skrudar,
radband
från Örtod~;-~··k;i-;t~
~ - ·-~-
-
O -
Lamaismen
•>
•~
n·--~ ~ ~~ •• ~
·-~',,o•·••••
"ocean
Man
i södr~··-A-;·i~n.
....
«o~•··-·-~"-- . . . . .,,,_,.,._,,M•"••-·--
= -··~·~-·~"'"•>"""'"''A....,.
lärare.
Den högste ledaren
·o•••••
Dalai lama,
·~n•••""-•,
C -~ .. -·-•
och rökelse.
har fått sitt namn av det tíbetans -
ka ordet lama
kallas
som skall
......,....... __.._,_
>••••m
vilket betyder
•-••-,o ...
av vetande".
-sitt re sidens
ungefär
Han har tidigare
i Lhasa,
(~\
men den nuvarande
Dalai lama flydde vid den kinesiska
nen till Indien.
haft
invasio-
När en Dalai lama dör anses
hans själ ha gått över i ett nyfött gossebarn·.
och man har därför
fötts
samma
man funnit
fifl 8
sökt efter
en pojke som
år som Dalai lama dött.
"rätt"
När
pojke med hjälp av vissa
tecken,
har denne förts
till Lhasa och upp-
fostrats
till ny ledare.
Abboten i det främsta
klostret
har alltid varit
religiös
Dalai lama har därför
haft en symbolisk
på flera
funktion.
abboten har accepterat
Tibet och lamaismen
leva vidare
och
sätt endast
Den senaste
Kinas överhöghet
har därigenom
utan alltför
myndigheterna.
ledare
över
kunnat
stor inblandning
från
19
ZEN-BUDDHISM
,. VrAv. liqa." ~r."i skor:
ÓMV¿rr~ IA,ppltll&S
SinMeHfA
qeMCWM
Zws iclea.(:
Sko.lt
oc..£,
ÖYU.
~
1ª tiU.:
tö" kc.wt elet'
.....
I
'
'
-
I
.So.wri
/
/
\
I
I
'4ED-
'
MEO-
Vf:TAN...
DET
D&T
-------- -----
Zen-buddhismen
utformad
har blivit mest känd under detta,
i Kina och kallades
upphovsman
fick skolan
till det religiösa
livet.
stor fr arng âng i Kina och vid slutet
många tankaz' och övningar
Den räknar
centrum
för hela "fr omhe ten!' står
japanska
kallas
satori
ha i en händelse
människor
en speciell
i kontakt
i stället
tycks höra
upplevelsen
uppnå en liknande
med omvärlden
direktupplevelse
man "sig
mot åhörarna
i ord.
av omvärlden.
och tänkandet
I~~~~-
som på
till denna anser
inte kan beskrivas
genom sinnena
texter.
av omvärlden
för att tala lyfte en blomma
och
Alla
I stället
skall man
den utan denna förmedling.
Sinnesförnimmelserna,
tänkandet
som inte kan beskrivas
och egentligen
och vetandet
ersättes
inte heller
av en direktupplevelse
kan förstås
av den som inte har
den.
Den kinesiska
chan har varit
krigaradelns
religion.
ska bushido-idealet
kande dygder.
gåtor,
som inte direkt
upplevelse
wu. Förebilden
och på kinesiska
då Buddha
skall försöka
för att komma
varit
av 11 OO-talet
inte med gudar och inte med heliga
Han ville visa att den avgörande
upplevt
Dess
den till Japan.
innehåller
uppleva
meditationsskolan.
är
j
Zen-buddhismen
log.
som betyder
namn men läran
är en indisk rny stfke r Bodhiida r rna.; som kom till Kina på 500-talet.
Under 600-talet
infördes
då Chan,
japanska,
..
s k koan,
starkt
folkligt
Den har där bidragit
med självbehärskning,
Lärjungarna
att överge
förankrad
i zen-klostren
sin tilltro
medan zen i Japan främst
till utformningen
plikttrohet
av det japan-
och dödsförakt
övas bl a genom att grubbla
till förståndet
som utmärpå olösliga
som väg till "vishet".
DET
RENA
LANDETS
SKOLA
...
AHITHABA
IOODHA
Några
utmärkande
av Mahayana.s
utvecklats
ytterligare
Den skapades
Frälsning
kallad
och räddar
att få komma
meditation
till
eller
landets
till
"Paradiset
Amíthaba,
alla
skola".
i Kina på 300-talet
att komma
vanligen
frälsaren
i "Det rena
av en taoistmunk
innebär
Buddha,
drag har
Paradiset.
begärens
i Väster",
härskar.
som förtröstar
Det rena
(e Kr).
Han är också
på honom.
landets
utsläckande.
där
skola
De kan vara
lägger
Det avgörande
ingen
vissa
om
vikt vid
är förtröstan
på
Amithaba.
I Japan
kallas
frälsande
tillflykt
guden
bekänner
ses här
rena
på tilltro
hur mycket
Buts u.
till
utan hänsyn
landet
sig till,
inte
Jodo- shu,
Den infördes
- som här .kafl a s Amida
till honom
Det sanna
ropan
riktningen
bara
och åkallan
går
utan
och syndiga
som mer
rentav
frälsande
då de onda"
också
heter
onödiga
skadliga,
förmåga.
alla
än hälften
vägen.
eftersom
från
som tar
sin
handlingar.
"Om Amida
det i en text
eftersom
på 11 OO-talet, . Den
- räddar
ännu en bit på den inslagna
onödiga
är
brister
(Jodo-shinshu)
Amithabas
mer
till
Butsu
där
av Japans
buddhister
Goda gärningar
de vittnar
redan
om brist
räddar
Jodo-shinshu,
an-
de goda,
Tro,
arr-
allt är en gåva av nåd fr ân Amida
21
ENHET
och
EXPANSION
Eka yana
EKA-
Buddhismen
VANA
utökade
e Kr men har sedan dess
"stått
fram
stilla"
att förändra
samlas
år 1950 håller
Buddhister
För det buddhistiska
man sedan
1952 varannat
buddhistiska
,
,rir
li.11,.,·
1954-56
enhetsarbetet
har
år hållit
hölls ett koncilium
med 4 000 delegater
från hela
Man diskuterade
där - liksom
på övriga
konferenser
frihet
i världen.
med trosfrågor
den enda
vagnen eller
det enda fordonet,
som
skall ersätta
de olika fordonen,
främst
och mahayana.
den
vär-Iden,
kan verka
ekayana,
har mar
i Rangoon
buddhistiska
hur buddhismen
från hela världen
För detta arbete
slagordet
theravada
världskonferenser.
den på
för att skapa och vi sa enhet
inåt och utåt.
präglat
till vår egen tid.
denna slutna och statiska
situation.
Världskoníerenser
fram
till 700-talet
Sedan omkring
Tff!tAVAOA
sitt område
-
för fred och
Man har också arbetat
och utgivning
av heliga
texter.
SCMwlli'"3
Mission
Under hela 1900-talet
O tik.-..
buddhismen
arbetat
l&rtd,CK')
sprida
sin lära
olikA
och Europa.
De heliga
och engelska.
~~lt.cw-
ett hundratal
°"' LtJc.MitÅM
för att
i Indien,
erna finns utgivna
riktni~QIJ
har
USA
text-
på hindi.
I USA finns
buddhisttempel.
I London och Paris
finns
missionscentra.
Världsmissionen
centrum
fått ungefär
finns
flera
samma
hundra
Många tecken
medveten
att sprida
tyder
ställning
tempel,
i buddhismen
varav
ett hör till
på att buddhismen
om sin särställning
"upplysning"
till
som Rom har
bland
i dag är
världens
den övriga
världens
världen.
en starkt
religioner
i Rangoon
i katolska
största
har sitt
som har
kyrkan.
Där
tempelbyggnader.
levande
och sina
religion
möjligheter
väl
'
.
~
.
)
r