Transcript Vetenskapliga begrepp 2
Vetenskapliga begrepp
-
Studieobjekt, metod, resultat och bidrag
Rikard Harr ([email protected]) Februari 2013
Dagens agenda
• Studieobjekt • Metod – Det kvalitativa och kvantitativa paradigmet – Forskarens roll – Att välja metod • Resultat • Analys • Slutsatser – Bidrag • Avslut
© Rikard Harr 2
Studieobjekt
• Det man vä ljer att studera i sin forskning • Nä ra sammankopplat med syftet • Kan vara ting och objekt: • Datorspel, Affä rssystem, skrä ckfilm, bakterier, osv. • Kan vara abstrakta saker: • Innovationssystem, sociala konventioner i Twitter, mä nniskans interaktion med IT, utvärderingsmetoder osv.
• Ofta kombination: • Utvärderingsmetoder för datorspel • Ä r svaret pa fra gan ”Vad forskar du om da ?” • Det mer grundlä ggande man stä ller sina olika fra gor kring
© Rikard Harr 3
Studieobjekt(exempel)
Svenska kyrkans digitalisering?
Lärares förhållningssätt till IKT?
Finansbubblor?
© Rikard Harr 4
Metod
• Det sä tt varpa man inhä mtar data om det man studerar • Fö ljer pa vad man avser att studera: vilken fra ga man har, vilket problem man angriper • Val av Paradigm • Kvalitativ och kvantitativ forskning
© Rikard Harr 5
Kvalitativa paradigmet
• Starkt kopplad till idén att det inte finns en objektiv verklighet som kan mätas/vägas/förklaras med statistik • Strävar efter att skapa djupare förståelse för bakomliggande orsaker och till det som studeras • • Ex. Hur sker kunskapsdelning mellan anställda på Umeå kommun?
Varför överger ungdomar Apberget för Facebook?
• Siktar på fördjupning i enstaka fall, inte generaliseringar • Genererar detaljerade bilder av informanter och det studerade • Kritiseras för att resultat inte går att upprepa eller resultatens rimlighet kontrolleras • Vad kan inte studeras inom detta paradigm?
© Rikard Harr 6
Kvantitativa paradigmet
• Starkt kopplad till tron att det finns en objektiv verklighet som man genom kvantitativ forskning kan mäta för att förstå • Utgångspunkt i teori, val av variabler vilka mä ts med siffror och analyseras med statistiska metoder i syfte att avgö ra huruvida pa fö rhand gjorda prediktioner och generaliseringar ha ller • Resultat av studier är numeriska som sedan tolkas och testas • Studier sker ofta med hjä lp av experiment • Kontrollerad miljö som sä kerstä ller att endast det som avses mä tas verkligen mä ts.
• Vad kan inte studeras inom detta paradigm?
© Rikard Harr 7
Relationen mellan kvant/kval
• Kvalitativa fallstudier kan kompletteras med kvantitativa metoder för att generalisera och verifiera hypoteser som formuleras utifrån fallstudier • Ex. Identifiera faktorer och sedan testa deras tyngd • Kan kombineras för att att hitta rätt respondenter • Kvantitativa studier kompletteras med kvalitativa för att förstå orsakssamband och formulera nya hypoteser • Ex. Vad beror det på att detta mönster framträder?
• Visst motstånd bland kvalitativt inriktade forskare mot att komplettera med kvantitativ forskning, av ideologiska skäl, kanske för att kunskapen om statistik är låg • Den kvalitativa och den kvantitativa forskningen missuppfattas ofta konkurrerande
© Rikard Harr 8
Forskarens roll och metodval
• Kvantitativ: • Ha lla distans till det som undersö ks, ej pa verka empirin • Kreativitet vid design av undersökning • Är öppen med processen • En slags objektiv uttolkare av naturliga data o Beskriver vä rlden dä refter (statistiskt spra k i rapportering) • Kvalitativ: • Forskaren interagerar med studieobjektet/ de som studeras, fö rsö ker minska klyftan mellan sig sjä lv och det som studeras • Kreativitet vid tolkning och förklaring av data • Erkä nner att egna vä rderingar pa verkar tolkning av data, reflekterar ö ver vilka de kan vara och hur pa verkan sker • Är öppen med vem denne är
© Rikard Harr 9
Exempel
• Kvantitativa metoder: • Experiment o Slumpmässigt urval, kontrollerad miljö , statistisk analys • Granskning (surveys) o Enkä ter och strukturerade intervjuer med syfte att generalisera fra n sampel till population, slumpmässigt urval, statistisk analys • Kvalitativa metoder: • Intervjuer o Ö ppna, strukturerade, semi-strukturerade ej i syfte att sä kerstä lla statistisk berä kningsbarhet • Observationer o Direkta, in-direkta, deltagande, icke-deltagande • Etnografi o Deltagande observationer i den kontext man studerar
© Rikard Harr 10
Vä lja metod
• Utga ifra n sitt syfte: kan metoden besvara min fra ga?
• Alltid (nä stan) fler ä n en metod som skulle kunna fungera • Vanligt med kombinationer av metoder • Viktigt argumentera fö r den man valt • Fundera ö ver fö r- och nackdelar med sin metod o o Lä tt/sva rt fa fram svar pa fra gan? Vilken typ av svar fa r man (typ av data)? o o o Resursa tga ng?
Förmåga? Möjlighet till intrång?
© Rikard Harr 11
Resultat
• Det som genereras av genomfö randet av en studie • Svaret pa ens fra ga, eller det som gö r att man kommer fram till sitt svar • Formen fö ljer den metod man anvä nder sig av • Kvant metod => statistisk data • Kval metod => citat, bilder, sammanställningar • Krä ver att en analys gö rs av de data som metoden tar fram • I princip all data (kvalitativ och kvantitativ) ma ste analyseras pa na got sä tt innan man har na gra slutsatser
© Rikard Harr 12
Analys
• Kvalitativ: • Innebä r ofta en tolkning och sammanstä llning av data o Tar fram generella drag, poä ngterar vissa kritiska iakttagelser, lyfter fram viktiga samband och iakttagelser • Kvantitativ: • Innebä r ofta en statistisk analys av data o Kö r olika analysmetoder pa sin data, fa r fram resultat i form av vä rden och sannolikheter osv.
• Oavsett paradigm; sä llan resultat direkt av metod!!
© Rikard Harr 13
Enkel kvalitativ analys
• Skapa snabb uppfattning och sök mönster, undvik jäv • Tre exempel på kvalitativ analys 1. Identifiera återkommande mönster och teman – Växer fram när data hanteras – Målet med insamlingen styr fokus – Olika tekniker används, t.ex. affinity diagrams 2. Kategorisera data – Finkorning kategorisering av text, ord, gester – Kategoriseringsschema används – Viktigt att kategorier ej överlappar 3. Sökning efter kritiska händelser 1. Riktiga händelser rapporteras 2. Fokus på de aktiviteter som är viktiga för incidenten – Vidare analys av dessa aktiviteter
© Rikard Harr 14
Vilka och vad är slutsatserna?
• Beror helt pa fra gan!
• Kan vara en ny fra ga eller ett svar pa en teori, en ny metod osv.
den stä llda, en modell, • Kan vara ett enkelt svar eller ett komplext formulerat tillsta nd • Ex: • Modell fö r hur man skall utvä rdera typ av datorspel • Regler fö r hur en viss typ av interaktion fungerar • Bild av vilken typ av svar olika utvä rderingsmetoder ger nä r de tillä mpas pa underha llningswebbsidor • En hypotes som ä nnu inte kan fö rkastas (”vä nsterhä nta mä n lever lä ngre ä n hö gerhä nta”)
© Rikard Harr 15
Slutsatsernas effekt
• Kan ä ven vara na got ovä ntat som inte alls ger direkt svar pa fra gan/problemet • Ofta de ovä ntade upptä ckterna som ger stö rst genomslag • Kan vara na got stort (ny teori) eller mindre (detaljobservation av vikt fö r fä rre) • Vikten av resultatet avgö rs av den kontext inom vilken man ä r verksam
© Rikard Harr 16
Bidrag
• Hur viktigt det svar man presterar i sin studie ä r fö r det sammanhang man vä nder sig till • Forskare, praktiker, samhä lle, osv.
• Kan framkomma under studiens planering/genomförande eller analys • Generellt: • Stort bidrag ger na got eget som inte forskningsfä ltet uppmä rksammat tidigare • Mindre bidrag ger ett resultat som tillfö r och fö rdjupar omra det genom att bekrä fta andras resultat eller ge resultat kring na got som inte ä r av sa central relevans fö r omra det • Bättre med ett mindre och väl underbyggt bidrag än motsatsen
© Rikard Harr 17
Vad ä r mitt bidrag?
• Fundera ö ver vad man gö r, eller har fått fram, som ä r unikt i det sammanhang inom vilket man forskar • Vad tillfö r min studie? • Vem har nytta av mina resultat/erfarenheter och pa sä tt?
vilket
© Rikard Harr 18
Avslutning
• Frågor, kommentarer?
© Rikard Harr 19