Transcript Fattiga och rika länder Samhälle i dag, SOL 3000

Fattiga och rika i världen
Samhälle i dag, SOL 4000
Fattiga och rika i världen
FN rangordnar länder efter siffror över utbildning,
inkomst (BNP per capita), hälsa, livslängd
jämställdhet, fattigdom, miljö och styrelseskick.
Detta sätt att mäta utveckling kallas Human
Development Index (HDI). År 2002 låg Norge och
Sverige i topp på FN:s lista. Längst ner
på listan finns länder i Afrika söder om Sahara.
(läs sid. 355-356)
HDI
En jämförelse mellan rika och fattigare länder
Vad är ett rikt land?
Ett utvecklat land är ett land där det finns/folket har:
•
•
•
•
•
•
mindre barnadödlighet
alla får gå i skolan oavsett kön
tillgång till rent vatten och sanitet
mänskliga rättigheter efterlevs
lön som man kan leva på
bra hälso- och sjukvård – ett fungerande socialt
skyddsnät
• en plan för en hållbar utveckling för miljön
Både rikt och fattigt
I vissa länder är befolkningen både rik och fattig.
I t ex Indien finns det delar av befolkningen som är
mycket rika, men det finns också människor som
tillhör världens fattigaste.
Orsaker till fattigdom
För att kunna göra något åt problemen måste vi
veta vad som är orsakerna till fattigdom, det är inte
bara brist på pengar.
Ibland hänger orsakerna samman och det är svårt
att säga att det är det ena eller det andra som
påverkar mest.
Ojämlik hälsa
Det kan finnas skillnader mellan människor inom
ett land vad gäller hälsa. Oftast är det så att ju
lägre ställning du har i samhället, desto sämre
hälsa har du.
Om du är fattig kan undernäring leda till att du
lättare blir sjuk och ofta saknas pengar till medicin.
Detta leder i många fall till en förtidig död.
Ojämn hälsa
Vad påverkar då en människas hälsa?
•
•
•
•
•
•
•
om man har arbete eller inte
nivån på inkomsten
bostadens kvalité
utbildning
om man bor i en stad eller på landsbygden
kvalitén på hälso- och sjukvården
landets sociala skyddsnät
Barnen är framtiden
Bästa sättet att komma åt problemen med dålig hälsa
är att satsa på barnen. Det är viktigt att utbilda
föräldrarna så att de förstår vad deras barn behöver
redan i mammas mage och från födseln och resten av
livet.
Barnadödligheten har gått ner på de flesta håll i
världen bl a pga ökad tillgång på rent vatten och
vaccinationer mot sjukdomar.
HIV och AIDS
AIDS är den vanligaste dödsorsaken i en del
länder söder om Sahara i Afrika. I Botswana har
medellivslängden sjunkit från 70 år till 40 år då
många vuxna dött i sjukdomen. Detta leder också
till att ett stort antal föräldralösa barn.
AIDS sprids på grund av:
• att hygienen är dålig
• okunskapen om hur sjukdomen smittar
• att bromsmedicinen är för dyr
Brist på mat
Om jordens resurser hade fördelats lika hade
ingen människa behövt svälta. Nu är det inte så.
Människor svälter pga:
•
•
•
•
•
•
orättvis fördelning av jorden
odling för export istället för mat till landets befolkning
krig
korrupta ledare
höga matpriser
utarmade jordar
Kvinnor och fattigdom
Män och kvinnor drabbas olika av fattigdom. Att
ändra kvinnornas situation kan lösa många av uländernas problem.
I många u-länder föder flickor ofta barn i tidiga
tonåren vilket gör att de inte kan gå i skolan. Ett
annat problem kan vara att skolan kostar pengar
och då får oftast inte flickor
gå i skolan.
Kvinnor och fattigdom
Men … om flickorna får en chans att gå i skolan
kan detta förändra hela samhället till det bättre:
•färre tonårsgraviditeter pga kunskap om preventivmedel
•kvinnorna kan förmedla till sina barn vikten av utbildning
•med kunskapen om hälso- och sjukvård kan kvinnorna
skydda sig mot HIV/AIDS
•om kvinnorna kan räkna minskar risken för att bli lurad
•om kvinnorna får lära sig att ta hand om ett jordbruk
ökar tillgången på mat
Kvinnor och fattigdom
För att hjälpa samhället och satsa på kvinnorna
har det i flera länder införts mikrolån. Detta
innebär att kvinnorna får låna en liten summa
pengar för att kunna starta en egen verksamhet
som de kan tjäna pengar på.
Detta har lätt till att familjerna får råd med mer och
bättre mat, kläder och kanske ett bättre boende.
Ekonomiska bromsklossar
Ibland krävs det inte bara förändringar inom ett uland för att landets befolkning ska få det bättre.
I-länderna har ett stort ansvar för att se till att de
inte bidrar till fattigdomen i u-länderna.
Ekonomiska bromsklossar
Skyddstullar
Många I-länder sätter upp höga importtullar vilket
gör att varorna som u-länderna säljer blir mycket
dyrare att köpa
u-länderna får inte sålt sina
varor. Bättre handelsavtal måste komma till.
Utlandsskulder
Många u-länder har lånat enorma summor pengar
från rikare länder eller IMF som de nu måste
betala tillbaka. En del skulder efterskänks.
Millenniemålen
År 2000 antogs i FN en handlingsplan med
åtgärder för hur en hållbar utveckling ska ske på
jorden där jordens överlevnadsfrågor får en
lösning. De åtta målen ska ha uppnåtts 2015.
1.
2.
3.
4.
5.
utrota extrem fattigdom och hunger
grundskoleutbildning för alla barn
främja jämställdheten och öka kvinnors kraft
minska barnadödligheten
Bättre mödrahälsa
Millenniemålen
6. bekämpa HIV/AIDS, malaria och andra
sjukdomar
7. säkra en hållbar utveckling
8. utveckla ett globalt partnerskap för utveckling
Flera av målen är på god väg att uppnås. Tillgången
på rent vatten har ökat och i flera länder har det införts
obligatorisk skolgång. Andelen extremt fattiga har
också minskat med nästan 50 % i vissa delar av Afrika
söder om Sahara.
Svenskt bistånd
År 1962 bestämdes det i Sveriges riksdag att vi
skulle skänka 1 % av BNP varje år i bistånd till
fattigare länder. För att få svenskt bistånd måste
landet visa på att:
• resurserna fördelas rättvist i landet
• styrelseskicket är demokratiskt
• resurserna går till människorna i landet för att
förbättra deras levnadsvillkor
Svenskt bistånd
SIDA är en myndighet i Sverige som har till uppgift
att planera, genomföra, utvärdera och redovisa
resultatet av det bistånd som Sverige ger.
SIDA arbetar också för att länder som blir rikare
inte förstör miljön i sin kamp ur fattigdomen.
Bistånds- och hjälporganisationer
Lutherhjälpen
Rädda barnen
Röda korset
Läkare utan gränser
FN