Transcript Ekonomiskt bistånd

Handläggardag om
Ekonomiskt bistånd
Tisdag 10 december 2013
Några detaljer kring jobbstimulans
Socialstyrelsens ”nya” Allmänna råd
Sekretess exv mellan oss och af
Tre domar om kvittning och framställan/begäran
JO-beslut om bla ändra i journal, ombud, överklagan
En massa domar om bistånd till bostad
Tio Lex Sarah-beslut om missförhållande
Detta häfte är en sammanställning av de fakta som jag tror kan vara användbara
i det dagliga arbetet med ekonomiskt bistånd. Jag har tagit mig friheten att ta
bort, kopierat, strukit under och ibland gjort egna kommentarer till de angivna
källorna.
Det kan hända att något blivit fel och jag hoppas att ni har överseende därmed
och vid tveksamheter kollar med källan.
Copyright Nils Allan Danielsson
[email protected]
JOBBSTIMULANS
SÄRSKILDA BERÄKNINGSREGELN MM
SoL 4 kap
1 b § /Trädde i kraft I:2013-07-01/ För den som har fått försörjningsstöd under sex månader i följd
ska 25 procent av inkomsterna av anställning inte beaktas vid bedömningen av rätten till bistånd
enligt 1 § (särskild beräkningsregel).
Den särskilda beräkningsregeln gäller under två år. Därefter måste kravet på att försörjningsstöd
ska ha lämnats under sex månader i följd uppfyllas på nytt för att den särskilda beräkningsregeln
ska gälla igen.
Den särskilda beräkningsregeln gäller inte inkomster som anges i 1 a §. Lag (2013:421).
Vi bör ordna så att alla som kan tänkas uppfylla kraven får reda på vad som gäller.
Tvåårsregeln kan vara särskilt viktigt att informera om så att sökanden som under en period
klarar sig utan bistånd, men åter söker bistånd inom två år ska beräknas enligt den särskilda
beräkningsregeln.
Nedanstående hittar vi i propositionen 2012/13:94 Jobbstimulans inom det ekonomiska biståndet.
Oförändrade villkor om att göra så gott man kan
Grundförutsättningen för rätt till bistånd enligt 1 §, dvs. att den enskilde först måste utnyttja alla de
möjligheter som normalt står honom eller henne till buds, gäller alltjämt. Förslaget innebär därför i huvudsak
ingen ändring i förhållande till nuvarande reglering och praxis. sidan 22
Behöver inte vara ny eller utökad inkomst
Bestämmelsen kommer att gälla alla biståndsmottagare som uppfyller kravet om att ha fått försörjningsstöd
sex månader i följd. Detta gäller oavsett om biståndsmottagaren helt saknat arbetsinkomster under
sexmånadersperioden eller om han eller hon under perioden haft vissa men inte tillräckliga arbetsinkomster
för att kunna försörja sig själv. sidan 23
Inga undantag från sexmånadersvillkoret
Sammanfattningsvis gör regeringen bedömningen att det inte ska vara möjligt att vid särskilda skäl kunna
frångå kravet om att ha fått försörjningsstöd sex månader i följd. sidan 23 och 24.
Detta kan tolkas olika: ska vi vid nyansökan gå 29 månader bakåt för att se om sökande haft en
sammanhängande sex-månadersperiod med försörjningsstöd och i så fall använda den särskilda
beräkningsregeln (och kanske även informera alla som under den perioden uppfyller villkoren så att de
kan få gjord en beräkning med nuvarande inkomster för att se om de, om man räknar bort 25 procent
av lön, är berättigade till bistånd)? Eller gäller det för de som haft försörjningsstöd i sex månader i
följd och fortfarande är kvar i systemet. För de som varit aktuella i sex månader och månaden
därefter får inkomst av lön, som efter borträknande av 25 procent, inte räcker för att nå upp till norm
omfattas därefter under två år av den särskilda beräkningsregeln - därom råder inget tvivel.
Gäller inte för andra inkomster exv sjukpenning eller pension
Den föreslagna bestämmelsen omfattar inte sådana inkomster som träder i stället för eller grundas på
anställningsinkomster, såsom sjukpenning, sjukersättning, föräldrapenning, pension eller livränta.
Inte heller omfattas inkomst av kapital eller näringsverksamhet eller t.ex. ersättningar i form av skadestånd.
Vid bedömningen av behovet av ekonomiskt bistånd räknar socialnämnden i regel med den enskildes
faktiska inkomst, dvs. inkomst efter skatteavdrag. Något annat är inte avsett i den nu föreslagna
bestämmelsen. sidan 26
2 (30)
Gäller för person, inte för hushåll
För t.ex. två nyblivna sambor som tidigare bott var för sig och haft försörjningsstöd under olika lång tid,
kommer däremot den särskilda beräkningsregeln enbart att gälla för den i hushållet som uppfyller kravet om
att ha fått försörjningsstöd under sex månader i följd. Regeringens förslag omfattar alltså endast den
biståndsmottagare som uppfyller villkoret i den föreslagna bestämmelsen. sidan 27
Följer med vid flytt till annan kommun
Det finns dock inget krav på att ha fått försörjningsstöd från en och samma kommun under sex månader i
följd. Om den enskilde flyttar till en ny kommun under tvåårsperioden omfattas han eller hon dessutom
alltjämt av den särskilda beräkningsregeln. sidan 27
Möjligt att spara "jobbstimulanspengar"
Med hänsyn till att förslaget ger den som har arbetsinkomster en något högre disponibel inkomst bör det
finnas utrymme för den enskilde att välja hur inkomsten ska användas, för konsumtion eller för visst
sparande, utan att det påverkar rätten till bistånd under den tvåårsperiod som den särskilda beräkningsregeln
gäller. Om den enskilde efter denna period återigen är i behov av bistånd ska detta bedömas utan tillämpning
av bestämmelsen. Huruvida ett sparande i ett enskilt fall då ska beaktas får bedömas av socialnämnden
utifrån gällande rätt om hur tillgångar ska beaktas vid biståndsprövningen. sidan 27
Å hur gör vi när någon sparat många pengar och söker bistånd till exempelvis tandvård??? En
fråga som kanske aldrig blir aktuell ... men jag gissar att om en domstol prövar en överklagan
på ett avslag där vi hänvisat till att "behovet kan tillgodoses genom att ta de sparade medel
som möjliggjorts tack vare den särskilda beräkningsregeln", så håller inte det eftersom den
särskilda beräkningsregeln då kanske inte skulle kännas som någon motivationshöjare, någon
jobbstimulans.
3 (30)
Rätt att ställa krav på praktik även för de som är över
tjugofem år
I SoL 4 kap 4 § är nu åldersgränsen (tjugofem år) borta för att vi ska kunna ställa krav på att
den som får försörjningsstöd ska delta i vår praktik eller annan kompetenshöjande
verksamhet. I övrigt ändras inte paragrafen, det vill säga det ska fortfarande vara
individuellt behovsprövat, tidsbestämt och beslutas efter samråd med arbetsförmedlingen.
Ungdomar ska få tjäna ett helt prisbasbelopp per kalenderår
Biståndsberättigade föräldrar kan få bistånd även till ungdomen så länge inte ungdomen
tjänar mer än ett prisbasbelopp (44 400 kr under 2014) under ett kalenderår. Det vill säga
att en ungdom som under sitt bloggande från oktober till mars får ut tio tusen kronor i
månaden påverkar inte föräldrarnas rätt till bistånd till ungdomens kläder och
fritidsaktiviteter.
Beräknad kostnad 10 miljoner ... är det idag så många ungdomars inkomst som vi räknar med?
Men tack ändå.
4 (30)
SOCIALSTYRELSENS ALLMÄNNA RÅD
Vi måste följa lagar (bestämda av riksdagen), förordningar (som riksdagen har bestämt att
regeringen får bestämma) och föreskrifter (som myndigheter fått befogenhet att bestämma
om). Dessutom finns "Allmänna råd" från myndigheter som är rekommendationer om hur en
författning kan eller bör tillämpas. Råden utesluter inte andra sätt att uppnå de mål som
finns i författningarna.
Socialstyrelsens författningssamling 2013:1 (SOSFS 2013:1) innehåller "Allmänna råd" om
ekonomiskt bistånd. Så vitt jag ser innehåller de inga stora förändringar jämfört med de
tidigare "Allmänna råden", men några ändringar finns det.
Ingen bestämd tidsgräns för vad som är minsta skäliga tid att sälja sin bostad (sidan 9)
Tidigare stod det att i de fall sökande behövde byta bostad borde de som regel ha minst fyra
månader på sig att byta. Denna tidsgräns är nu borttagen. Som jag ser det är detta en vettig
ändring. I sådana här situationer är det stora skillnader, både vad gäller bostadsmarknad och
familjesituation, så att det kan vara svårt att ha någon generell tidsgräns.
Dator och bredband bör ingå i hemutrustning (sidan 12)
"Vid bedömning av behovet av dator med internetuppkoppling bör nämnden särskilt ta hänsyn
till behoven hos barn och ungdomar som går i skolan". Som jag tolkar det anser
Socialstyrelsen att det inte är tillräckligt med tillgång till dator och internetuppkoppling via
skolan eller bibliotek.
Kammarrätten i Stockholm ansåg (13 februari 2013, målnr 5648-12) att det inte var
nödvändigt med internetuppkoppling för en arbetssökande eftersom behovet kunde
tillgodoses på annat sätt. Kammarrätten i Göteborg tyckte (18 juni 2013, mål nr 1946-13) att
sökande, som blivit beviljad bistånd till att köpa en TV, skulle få tillgodose sitt behov med
dator för samma pris som skulle beviljats till TV.
Bilbarnstol räknas som nödvändig babyutrustning (sidan 14)
Inte nödvändigt för pensionärer att ha besparingar (Tidigare under "Lätt realiserbara
tillgångar", nu sidan 16)
Tidigare stod det att ålderspensionärer skulle kunna ha ett halvt basbelopp utan att detta
påverkade deras rätt till bistånd. Numera har detta tagits bort, vilket kan ha att göra med
att nivån på äldreförsörjningsstödet ligger över normen.
Ställa större krav på de som tidigare haft bistånd (sidan 21)
De har lagt till ett stycke under avsnittet om hushållets inkomster, rubriken "Inkomst och
beräkningsperiod": "Nämnden bör kunna ställa större krav på ekonomisk planering av en
person som har vetat om att den egna inkomsten kommer att upphöra och tidigare har
mottagit ekonomiskt bistånd." Detta stämmer överens med en regeringsrättsdom (RÅ 1997,
ref 2) och som därför kanske redan tillämpats i flertalet fall. Men med tanke på att
5 (30)
riksnormens nivå är bestämd utifrån att det enbart ska täcka ett tillfälligt behov, kanske det
inte är entydigt att de som tidigare varit i behov av bistånd, är de som har haft störst
möjlighet att spara pengar?
Hemmaboende barns inkomst (sidan 21)
Beloppet i SoL 4 kap 1a §, för hur mycket barn och skolungdomar får tjäna utan att det
påverkar hushållets rätt till bistånd, har höjts till ett helt prisbasbelopp efter att "Allmänna
råden" bestämdes.
Inkomstbasbelopp och prisbasbelopp
Socialstyrelsen använder ibland uttrycket "basbelopp" utan att precisera om de menar
prisbasbeloppet (44 400 kr år 2014) eller inkomstbasbeloppet (56 900 kr år 2014). I
samband med barns inkomster skrivs dock "prisbasbelopp", vilket skulle kunna tydas som att
det i övriga sammanhang avser "inkomstbasbelopp". Detta stämmer åxå med att vi vid
exempelvis bedömning av skälig boendekostnad ska göra jämförelse med låginkomsttagare.
Men jag tror ändå inte att det är så, utan att de överlag menar prisbasbeloppet.
6 (30)
SEKRETESS, AF mm
Sekretessen mellan olika myndigheter är något komplicerad eftersom det finns så ruskigt
många olika regler att ta hänsyn till. Grundinställningen är enligt Offentlighets- och
sekretesslagen (OSL) 8 kap 1 § att En uppgift för vilken sekretess gäller enligt denna lag får inte
röjas för enskilda eller för andra myndigheter, om inte annat anges i denna lag eller i lag eller
förordning som denna lag hänvisar till.
I socialtjänstlagen finns bestämmelser som säger att vi har rätt att få ut uppgifter från
några där nämnda myndigheter, exempelvis Arbetsförmedlingen
SOCIALTJÄNSTLAGEN
11 kap. Handläggning av ärenden
11 § Socialnämnden har rätt att ta del av uppgifter om förmån, ersättning eller annat stöd åt enskild hos
Centrala studiestödsnämnden, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och arbetslöshetskassorna. Om
det finns skäl för det ska dessa myndigheter och arbetslöshetskassorna på eget initiativ lämna sådana
uppgifter till socialnämnden.
Regeringen meddelar ytterligare föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas ut enligt första stycket.
11 a § Socialnämnden har rätt att ta del av uppgifter om enskilda hos Arbetsförmedlingen. Om det finns skäl
för det ska Arbetsförmedlingen på eget initiativ lämna sådana uppgifter till socialnämnden.
Regeringen meddelar ytterligare föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas ut enligt första stycket.
11 b § Socialnämnden har rätt att hos Skatteverket ta del av uppgifter om enskilda som avser inkomstslaget
kapital enligt inkomstskattelagen (1999:1229) eller återbetalning av skatt enligt skatteförfarandelagen
(2011:1244). Om det finns skäl för det ska Skatteverket på eget initiativ lämna sådana uppgifter till
socialnämnden.
Regeringen meddelar ytterligare föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas ut enligt första stycket.
11 c § Socialnämnden har rätt att ta del av uppgifter som lämnats i ärenden om ersättning enligt lagen
(2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare hos en myndighet som prövar frågor om
ersättning enligt den lagen.
Jag anser inte att dessa paragrafer löser oss från vår sekretess. Det ger oss rätt att ta del
av vissa uppgifter från Centrala studiestödsnämnden, Försäkringskassan,
Pensionsmyndigheten, arbetslöshetskassorna, Arbetsförmedlingen och Skatteverket om vi
har fått medgivande från sökande (eller om vi har något form av datasamkörning, som jag
tror att vi ännu inte har?)
Om vi utan den enskildes medgivande skulle få ta kontakter med de uppräknade
myndigheterna, så skulle inte vår sekretess vara värd så mycket: Alla de som söker
ekonomiskt bistånd skulle då riskera att detta skulle bli känt för personalen på CSN, Fk, Af,
Pensionsmyndigheten, a-kassorna och Skatteverket!
Regeringen gav Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett underlag som
"ska avse hur och under vilka förutsättningar socialnämnderna kan använda sig av ett formulär som
innefattar samtycke till dels att utredningskontakter tas med Arbetsförmedlingen, dels att socialnämnderna
får ta del av vissa uppgifter från arbetsförmedlingen. Socialstyrelsen ska även lämna förslag på vad ett sådant
formulär kan innehålla." Regeringsbeslut S2013/2347/FST
Socialstyrelsen skriver i sitt Meddelandeblad 8/2013 att socialtjänstlagens bestämmelser
även löser oss från vår sekretess. Bl a under rubriken "Socialnämndens möjlighet att ta del av
uppgifter utan den enskildes samtycke", "Socialnämndens möjlighet att ta del av uppgifter utan den enskildes
7 (30)
samtycke och enligt reglerna i SoL gäller bland annat ekonomisk hjälp från de angivna myndigheterna".
Jag är som sagt mycket tveksam till detta och anser att så länge vi inte själva kan plocka
fram uppgifter ur de andra myndigheternas databaser, så bör vi ge sökanden chansen att ta
ställning till hur uppgifterna ska plockas fram.
I regeringens föreskrifter kan vi se vilka uppgifter som vi har rätt att ta del av hos de olika
myndigheterna, det vill säga att deras sekretess bryts utan att de behöver ha något
medgivande från sökande att tala om nedan uppräknande saker.
Förordning (2008:975) om uppgiftsskyldighet i vissa fall enligt socialtjänstlagen
(2001:453)
1 § Denna förordning innehåller närmare föreskrifter om vilka uppgifter som Centrala studiestödsnämnden,
Försäkringskassan, arbetslöshetskassorna, Arbetsförmedlingen, Skatteverket och Pensionsmyndigheten ska
lämna till socialnämnden enligt 11 kap. 11–11 b §§ socialtjänstlagen (2001:453). Förordning (2009:1200).
2 § Socialnämnden har rätt att hos Centrala studiestödsnämnden ta del av följande uppgifter om enskilda:
1. namn, personnummer
och i förekommande fall
Samordningsnummer?
samordningsnummer,
Samordningsnummer är en enhetlig identitetsbeteckning för fysiska personer
2. att en ansökan om
som inte är eller har varit folkbokförda i Sverige. Skattekontoret kan tilldela
studiestöd eller lån till
samordningsnummer på begäran av en myndighet. Syftet med
hemutrustning för
samordningsnummer är att myndigheter och andra verksamhetsområden ska ha
flyktingar och vissa andra
utlänningar har lämnats in, ett gemensamt begrepp för personer som inte är folkbokförda.
Motsvarande identitetsbeteckning för den som är eller har varit folkbokförd
3. vilken form av
studiestöd som har sökts,
kallas personnummer.
beviljats respektive
Följande myndigheter kan för viss del av sin verksamhet begära att någon av
betalats ut,
Skatteverket får ett samordningsnummer: Polisen, åklagare, Försäkringskassan,
4. för vilken tidsperiod
Passmyndighet, Sjöfartsverket, Vägverket och Pliktverket .
studiestöd har sökts,
beviljats respektive
betalats ut,
5. omfattningen av studiestöd i form av studiemedel,
6. med vilket belopp studiestöd har beviljats eller betalats ut fördelat på form av stöd,
7. med vilket belopp lån till hemutrustning för flyktingar och vissa andra utlänningar har beviljats eller betalats
ut,
8. datum för utbetalning av studiestöd eller lån till hemutrustning för flyktingar och vissa andra utlänningar,
och
9. att beviljat eller utbetalt studiestöd i form av studiemedel avser studier på grundskolenivå.
Om det finns skäl för det ska Centrala studiestödsnämnden på eget initiativ lämna uppgifter som avses i
första stycket till socialnämnden.
3 § Socialnämnden har rätt att hos Försäkringskassan ta del av följande uppgifter om enskilda:
1. namn, personnummer och i förekommande fall samordningsnummer,
2. att en anmälan eller ansökan om förmån, ersättning eller annat stöd har lämnats in,
3. vilken förmån, ersättning eller annat stöd som har beviljats,
4. under vilken tidsperiod och i vilken omfattning en förmån, ersättning eller annat stöd utges eller har
utgetts,
5. vilket belopp som har betalats ut, och
6. datum för utbetalning.
Om det finns skäl för det ska Försäkringskassan på eget initiativ lämna uppgifter som avses i första stycket
till socialnämnden.
4 § Socialnämnden har rätt att hos en arbetslöshetskassa ta del av följande uppgifter om enskilda:
1. namn, personnummer och i förekommande fall samordningsnummer,
2. beslut om rätt till arbetslöshetsersättning,
8 (30)
3. att en ansökan om utbetalning av arbetslöshetsersättning har lämnats in,
4. med vilket belopp arbetslöshetsersättning har betalats ut eller ska betalas ut,
5. vilka kalenderveckor och antal dagar utbetalning enligt 4 avser,
6. datum för utbetalning av arbetslöshetsersättning, och
7. beslut om avstängning, nedsättning eller frånkännande av arbetslöshetsersättning under
ersättningsperioden.
Om det finns skäl för det ska en arbetslöshetskassa på eget initiativ lämna uppgifter som avses i första
stycket till socialnämnden.
5 § Socialnämnden har rätt att hos Arbetsförmedlingen ta del av följande uppgifter om enskilda:
1. namn, personnummer och i förekommande fall samordningsnummer,
2. från och med vilken dag en person är anmäld hos eller inte längre är registrerad som arbetssökande hos
den offentliga arbetsförmedlingen,
3. en arbetssökandes tillhörighet till arbetslöshetskassa enligt registrering,
4. en persons rätt till etableringsersättning enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa
nyanlända invandrare,
5. med vilket belopp, under vilken period och i vilken omfattning etableringsersättning har beviljats, och
6. om ett beslut om etableringsersättning har ändrats.
Om det finns skäl för det ska Arbetsförmedlingen på eget initiativ lämna uppgifter som avses i första stycket
till socialnämnden. Förordning (2011:10).
6 § Socialnämnden har rätt att hos Skatteverket ta del av följande uppgifter om enskilda:
1. namn, personnummer och i förekommande fall samordningsnummer,
2. sammanlagda intäktsposter och överskott i inkomstslaget kapital enligt inkomstskattelagen (1999:1229),
och
3. belopp och datum för återbetalning av skatt enligt skatteförfarandelagen (2011:1244).
Om det finns skäl för det ska Skatteverket på eget initiativ lämna uppgifter som avses i första stycket till
socialnämnden. Förordning (2011:1470).
7 § Socialnämnden har rätt att hos Pensionsmyndigheten ta del av följande uppgifter om enskilda:
1. namn, personnummer och i förekommande fall samordningsnummer,
2. att en anmälan eller ansökan om förmån, ersättning eller annat stöd har lämnats in,
3. vilken förmån, ersättning eller annat stöd som har beviljats,
4. under vilken tidsperiod och i vilken omfattning en förmån, ersättning eller annat stöd utges eller har
utgetts,
5. vilket belopp som har betalats ut, och
6. datum för utbetalning.
Om det finns skäl för det ska Pensionsmyndigheten på eget initiativ lämna uppgifter som avses i första
stycket till socialnämnden. Förordning (2009:1200).
Direktåtkomst till databas
Lag (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska
verksamheten
5 § Arbetsförmedlingen får behandla personuppgifter för tillhandahållande av information som behövs inom
1. Försäkringskassans, Centrala studiestödsnämndens eller arbetslöshetskassornas verksamhet som
underlag för beslut om och kontroll av förmåner, ersättningar och andra stöd,
2. Skatteverkets verksamhet som underlag för beslut om och kontroll av skatt,
3. sådan verksamhet vid Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen som avser tillsyn och utfärdande av
intyg enligt 48 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring,
4. Kronofogdemyndighetens verksamhet som underlag för bedömning enligt 4 kap. utsökningsbalken av i
vilken utsträckning en gäldenär har utmätningsbar egendom,
5. socialnämndernas verksamhet som underlag för beslut om och kontroll av ekonomiskt bistånd enligt 4
kap. socialtjänstlagen (2001:453),
6. Migrationsverkets verksamhet som underlag för beslut om bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande
9 (30)
av asylsökande m.fl., samt
7. kompletterande aktörers verksamhet enligt uppdrag från Arbetsförmedlingen.
Direktåtkomst och utlämnande av personuppgifter
12 § Försäkringskassan, Centrala studiestödsnämnden, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen,
arbetslöshetskassorna, Kronofogdemyndigheten, en socialnämnd och Migrationsverket får ha direktåtkomst
till personuppgifter som behandlas i en arbetsmarknadspolitisk databas om det behövs för de ändamål som
avses i 5 §. En socialnämnd får ha direktåtkomst först sedan Arbetsförmedlingen har försäkrat sig om att
handläggare hos socialnämnden bara kan ta del av uppgifter om personer som är aktuella i ärenden hos
nämnden.
En enskild får i en arbetsmarknadspolitisk databas ha direktåtkomst till uppgifter om sig själv samt till
sådana uppgifter om arbetsgivare och kompletterande aktörer som får behandlas enligt 4 § 2.
En arbetsgivare får i en arbetsmarknadspolitisk databas ha direktåtkomst till sådana uppgifter om en
arbetssökande som får behandlas enligt 4 § 2.
Regeringen meddelar föreskrifter om vilka personuppgifter som får omfattas av direktåtkomst enligt första–
tredje stycken
Skyldiga att anmäla om de antar att någon får bistånd felaktigt
Det finns åxå en lag om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från
välfärdssystemet (lag 2008:206, fyra paragrafer!) som bland annat säger att Af ska tala om
för oss om det finns anledning anta att en ekonomisk förmån har beslutats felaktigt, det vill
säga för att förhindra felaktiga utbetalningar.
Omvänt eller rakt skaderekvisit
Arbetsförmedlingen har, liksom vi, omvänt skaderekvisit, OSL 28 kap 11 §. Det betyder att
de som regel måste ha sökandes medgivande för att lämna ut uppgifter. (Till skillnad mot
Försäkringskassan som har rakt skaderekvisit, OSL 28 kap 1 §.)
Om sökanden inte skriver på sekretessmedgivande för rehabiliteringssamverkan
Kr Gtbg 25 jan-13, 961-12
Stadsdelsnämnden: ”För att kommunen ska kunna bistå med rätt hjälp måste behovet utredas.
Ohälsan inte ifrågasatt. Syftet med hennes samtycke och deltagande i "En väg in" har aldrig varit att
tvinga in henne i någon behandling utan att kartlägga och utreda hennes eventuella behov av en
aktiv och samordnad rehabilitering. Kartläggningen skulle ha gjorts i samverkan med henne själv,
sjukskrivande läkare, primärvården, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten.
Det är endast fråga om en kartläggning av eventuellt behov.”
Kammarrätten som inhämtat yttrande från Socialstyrelsen: För att samarbetet skulle kunna
genomföras ställdes kravet att hon undertecknade en samtyckesblankett för att möjliggöra för de
inblandade aktörerna att ta del av i ärendet sekretesskyddat material.
Hon har bidragit till utredningen genom att visa läkarintyg och fullfölja sjukskrivande läkares
ordination. NN får inom ramen för socialtjänstlagen anses ha gjort vad som ankommer på henne för
att bidra till sin egen försörjning. Trots att initiativet till nämnda insats får anses rimligt finns det
inom ramen för gällande rätt inte möjlighet att villkora NNs rätt till bistånd på grund av att hon
vägrar att delta i det aktuella rehabiliteringsprojektet.
För att bedöma en enskilds rätt till bistånd enligt SoL krävs att biståndsbehovet utreds. En
10 (30)
biståndssökande måste bidra till utredningen bl.a. genom att lämna underlag om sin ekonomiska
situation. Uppgifter bör inhämtas främst från personen själv och utredningen ska begränsas till att
avse omständigheter som har betydelse för bedömningen av sökandens behov av stöd eller hjälp.
När det gäller utredning av svårigheter att bli självförsörjande som hänför sig till mer personliga
förhållanden ska beaktas att SoL bygger på principen om frivillighet och samråd med den enskilde
inför beslut om olika insatser. Socialtjänstens insatser ska präglas av respekt för människors
självbestämmande och integritet. Det hindrar inte att en biståndssökande som hävdar att han eller
hon på grund av fysiska, psykiska eller andra personliga problem har svårt att bli självförsörjande
kan avkrävas läkarintyg eller annan utredning. En socialnämnd har dock inte möjlighet att vid
prövningen av rätten till försörjningsstöd uppställa andra villkor än vad som följer av 4 kap. 4 - 6 §§
SoL (jfr RÅ 2009 ref. 103 och HFD 2011 ref 49). Nämnden har därför inte haft fog för sina beslut.
Generalklausul
Till skillnad mot oss så omfattas Arbetsförmedlingen, liksom Försäkringskassan av
generalklausulen, OSL 10 kap 27 § som säger att en sekretessbelagd uppgift lämnas till en
myndighet, om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför
det intresse som sekretessen ska skydda.
Tillämpning av generalklausulen när soc i en barnavårdsutredning ville ha
sekretessbelagda uppgifter från Försäkringskassan
Kr Sthlm 15 mars-13, 414-13
Socialnämnden överklagar beslutet och anför bl.a. följande. Med anledning av en pågående
barnavårdsutredning har utredningar och journaler från Försäkringskassan begärts ut. Enligt den s.k.
generalklausulen i 10 kap. 27 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL, har
Försäkringskassan möjlighet att lämna ut uppgifter till annan myndighet. Det är av yttersta vikt att
nämnden får del av de begärda handlingarna utifrån en pågående utredning om behov av skydd.
Försäkringskassan vidhåller sitt beslut och anför att generalklausulen inte är tillämplig i denna
situation.
11 (30)
Enligt 28 kap. 1 § första stycket OSL gäller sekretess hos bland annat Försäkringskassan för uppgift
om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde
eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i ärende
enligt lagstiftningen om bland annat annan ekonomisk förmån för enskild.
Av 10 kap. 27 § första stycket OSL framgår att utöver vad som följer av 2, 3, 5 och 15-26 §§ får en
sekretessbelagd uppgift lämnas ut till en myndighet, om det är uppenbart att intresset av att
uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda.
Enligt 10 kap. 28 § första stycket OSL hindrar sekretess inte att en uppgift lämnas till en annan
myndighet, om uppgiftsskyldighet följer av lag eller förordning.
Kammarrätten konstaterar att utgångspunkten är att sekretess utgör hinder mot utlämnande av
uppgifter mellan myndigheter. I förevarande fall omfattas flera av de av socialnämnden begärda
uppgifterna av bestämmelserna i 28 kap. 1 § första stycket OSL. Kammarrätten finner att dessa
uppgifter är av sådant slag att ett utlämnande typiskt sett kan antas medföra att den enskilde eller
någon närstående till denne lider men.
Härmed uppkommer frågan om uppgifterna ändå kan lämnas ut till socialnämnden med stöd av de
sekretessbrytande bestämmelser som finns i OSL. Kammarrätten konstaterar att det inte finns någon
i lag eller förordning reglerad uppgiftsskyldighet för Försäkringskassan att lämna ut uppgifter av
ifrågavarande slag till socialnämnden. Inte heller i övrigt finns det någon specifik sekretessbrytande
bestämmelse i OSL som medför någon begränsning av nu aktuell sekretess gentemot
socialnämnden. Den återstående frågan är därmed om en intresseavvägning enligt den så kallade
generalklausulen i 10 kap. 27 § första stycket OSL ger vid handen att det är uppenbart att
socialnämndens intresse av uppgifterna utifrån en pågående utredning om behov av skydd har
företräde framför det intresse som sekretessen hos Försäkringskassan ska skydda. De efterfrågade
uppgifterna ska i så fall lämnas ut till nämnden.
En utgångspunkt vid ovan nämnda intresseavvägning är att den mottagande myndigheten har ett
behov av uppgifterna. Hänsyn måste vidare tas till vilket sekretesskydd uppgifterna får hos den
myndighet som tar emot uppgifterna. Ytterligare omständigheter som är av betydelse är
uppgifternas art och i vilket syfte de ska användas (se Norström, Sekretess inom allmän försäkring,
2 uppl., 1999, s. 124-136).
Kammarrätten konstaterar att socialnämnden som skäl för begäran om utlämnande av i målet
aktuella uppgifter har anfört att dessa behövs för en barnavårdsutredning som genomförs avseende
NN. För de ifrågavarande uppgifterna hos Försäkringskassan gäller ett s.k. rakt skaderekvisit,
sekretess gäller om det kan antas att enskild eller någon närstående till denne skulle lida men om
uppgifterna röjs. För uppgifter i ärendet hos socialnämnden gäller ett s.k. omvänt skaderekvisit,
sekretess gäller enligt 26 kap. 1 § OSL om det inte står klart att uppgifterna kan röjas utan att den
enskilde eller någon närstående till denne lider men. Uppgifterna kommer alltså att omfattas av ett
starkare sekretesskydd hos socialnämnden än hos Försäkringskassan. Mot denna bakgrund samt att
de aktuella uppgifterna ska användas i en utredning om behov av skydd anser kammarrätten att det
är uppenbart att socialnämndens intresse av att uppgifterna lämnas ut har företräde framför det
intresse som sekretessen i 28 kap. 1 § första stycket OSL ska skydda. Överklagandet ska därför
bifallas."
12 (30)
Informeras om möjlighet att få ett överklagbart beslut
Kapitel 6 (OSL)
Utlämnande av allmän handling
3 § Om en anställd vid en myndighet, enligt arbetsordningen eller på grund av särskilt beslut, har ansvar för
vården av en handling, är det i första hand han eller hon som ska pröva om handlingen ska lämnas ut. I
tveksamma fall ska den anställde låta myndigheten göra prövningen, om det kan ske utan onödigt dröjsmål.
Myndigheten ska pröva om handlingen ska lämnas ut om
1. den anställde vägrar att lämna ut handlingen eller lämnar ut den med förbehåll som inskränker en enskilds
rätt att röja innehållet eller annars förfoga över handlingen, och
2. den enskilde begär myndighetens prövning.
Den enskilde ska informeras om möjligheten att begära myndighetens prövning och att det krävs ett
skriftligt beslut av myndigheten för att beslutet ska kunna överklagas.
Begära generellt samtycke för att få ta utredningskontakter
JO-beslut 2 maj-13, 4815-2012
En blankett som används vid ansökan om försörjningsstöd inom Östermalms stadsdelsförvaltning
innehåller ett generellt formulerat medgivande som ger socialtjänsten rätt att inhämta uppgifter om
den enskilde biståndssökande från flera olika myndigheter och organisationer.
Socialtjänstens: "Socialtjänsten vare sig utreder eller kontrollerar utöver det som det inte finns
behov av för att kunna fatta beslut om ekonomiskt bistånd. Socialtjänstens bedömning och tillika
ordinarie handläggares bedömning är att handläggningen skett enligt gällande lagstiftning och
praxis."
JO: Även om det uttryckligen anges på blanketten att socialtjänsten inhämtar uppgifterna vid behov
måste man utgå från att den enskilde, genom sin underskrift, lämnar ett medgivande som i många
fall går betydligt längre än vad förvaltningen behöver för att kunna utreda ansökan.
I l kap. l § socialtjänstlagen (SoL) anges de övergripande målen och de grundläggande
värderingarna for samhällets socialtjänst. Socialtjänstens verksamhet ska bygga på respekt for
människornas självbestämmanderätt och integritet. Insatserna ska utformas och genomföras
tillsammans med den enskilde. De uppgifter som socialnämnden behöver for att kunna behandla en
ansökan om bistånd ska därför i första hand inhämtas från den enskilde själv. Socialnämnden ska
som regel inhämta den enskildes medgivande innan nämnden kontaktar någon utomstående för att
utreda rätten till bistånd.
Om nämnden anser att det är nödvändigt att inhämta uppgifter från annat håll än från den enskilde
eller kontrollera uppgifter som den enskilde har lämnat bör denne informeras om vad nämnden vill
göra. Om den biståndssökande inte vill att socialtjänsten ska kontrollera vissa uppgifter, kan han
eller hon välja att inte fullfölja sin ansökan eller att få den avgjord på de uppgifter som finns.
Vilka utredningsåtgärder som socialnämnden behöver ta och hur uppgifterna ska inhämtas bör
bestämmas i samråd mellan handläggaren och sökanden. Ett annat handlingssätt får anses strida mot
grunderna för SoL och de principer som gäller för socialtjänstens verksamhet. Med hänsyn till vad
som nu anförts finns det enligt min mening anledning för socialnämnden att se över blankettens
utformning och användning.
JO finner det olämpligt att låta den enskilde underteckna en handling som ger handläggaren rätt att
efter egen bedömning fritt ta ett antal utredningskontakter. Vilka utredningsåtgärder som
socialnämnden behöver ta och hur uppgifterna ska inhämtas bör i stället bestämmas i samråd mellan
handläggaren och sökanden.
13 (30)
NÅGRA DOMAR
Kan vi minska kommande bistånd med den summa som sökanden fått till kostnader för
umgänge som inte blivit av?
I målet är utrett att AA beviljats ett ekonomiskt bistånd om 938 kr avseende kostnader som skulle uppkomma
under ett umgänge med hans dotter. Det är vidare utrett att kostnaderna i fråga inte uppstod.
Nämnden skriver: AA har fått tydlig information och har haft alla möjligheter att planera sin ekonomi
utifrån det egna ansvaret och spara de 938 kr som utbetalats för umgänge.
HFD fastslår att: En socialnämnd kan i en sådan situation återkräva beloppet genom en frivillig
uppgörelse med sökanden. Om en uppgörelse inte kan komma till stånd kan nämnden antingen väcka talan
om förutsättningar föreligger för detta eller efterge ersättningsskyldigheten. Det finns inte något utrymme för
en korrigering eller kvittning av det slag som är aktuellt i målet. Överklagandet ska således avslås
Högsta förvaltningsdomstolen (HFD, 26 april 2013, mål nr 2486-12)
Men vad tyckte kammarrätten i Jönköping, tio dagar efter HFD:s dom, om NN som i
present av sin mamma fått en veckas utlandsvistelse till sig och två av sina barn?
Nämnden hade avslagit för hela månaden, pga att den sökande (som var sjukskriven) varit
utomlands en vecka.
Kammarrätten: Mot bakgrund av det ovan anförda kan det inte sägas framgå att NN genom att vara
utomlands försenat familjens möjligheter att bli självförsörjande. Det finns inte heller uppgifter i utredningen
som visar att NN under den tid han befann sig utomlands skulle ha fått del av olika rehabiliteringsinsatser
och därigenom ha blivit i stånd att bidra till familjens försörjning.
Med hänsyn härtill har familjen haft rätt till försörjningsstöd för juli 2012.
NN får genom den utlandsresa han blivit bjuden på anses ha fått sina egna och två av barnens behov
tillgodosedda på annat sätt under tiden 16 - 23 juni 2012. På så sätt har en inbesparad kostnad uppstått i juni
2012 som ska beaktas vid beräkningen av försörjningsstödet för den efterföljande månaden. Med hänsyn
härtill ska från försörjningsstödet för juli 2012 avräknas ett belopp motsvarande en vecka för NN och två av
barnen.
Kammarrätten i Jönköping, 6 maj 2013, mål nr 270-13
Framställan/begäran till Försäkringskassan om utbetalning av retroaktiv ersättning är
inte återkrav enligt socialtjänstlagen 9 kap.
Såväl sökande som förvaltningsrätten hade blandat ihop SoL:s bestämmelser om återkrav med
bestämmelserna i 107 kap socialförsäkringsbalken (SFB) om "Sammanträffande av förmåner
vid retroaktiv utbetalning" 5 § som säger att retroaktivt beviljad ersättning får efter
begäran av socialnämnden betalas ut till nämnden. Förvaltningsrätten hade hänvisat till
reglerna i SoL om att ett beslut med villkor om återbetalning måste vara skriftligt, delgivet
och motiverat och därför ansett att sökanden skulle få pengarna. Men kammarrätten ändrade
på detta och sa att förvaltningsrätten skulle ha avvisat överklagan.
Kammarrätten i Jönköping 30 september 2013, mål nr 1322-13
Vårt beslut att göra en framställan/begäran är inte överklagbart (handläggningsbeslut som
inte finns någon överklaganbestämmelse om). Om sökande inte är nöjd så får den överklaga
Försäkringskassans beslut att skicka pengarna till oss, SFB 113 kap 10 §, RÅ 1986 ref 138 och
RÅ 2001 ref 58.
14 (30)
NÅGRA JO-BESLUT
Kan vi utplåna en journalanteckning om den blivit fel?
Handläggaren hade i ett ekonomiärende tagit med känsliga uppgifter (om våldtäkt och
drogmissbruk gällande den ena av de sökande) från en gammal utredning. Detta skulle inte
gjorts och absolut inte utan att prata med sökanden.
Förvaltningen hade senare tagit bort uppgifterna från journalen, vilket enligt JO stämmer
överens med bestämmelserna i PuL.
När sådan behandling äger rum ska bl.a. de grundläggande kraven på behandling av personuppgifter som
följer av 9 § första stycket a–i PuL beaktas. De personuppgifter som behandlas ska således vara adekvata
och relevanta i förhållande till ändamålen med behandlingen (e) och fler personuppgifter ska inte behandlas
än som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen med behandlingen (f).
Enligt 28 § PuL (jfr 9 § lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten) är den
personuppgiftsansvarige, i detta fall nämnden (jfr 11 § förordningen om behandling av personuppgifter inom
socialtjänsten), skyldig att på begäran av den registrerade snarast rätta, blockera eller utplåna sådana
personuppgifter som inte har behandlats i enlighet med PuL. JO Beslutsdatum: 24 maj 2013
Diarienummer: 4907-2012.
PERSONUPPGIFTSLAGEN (PuL)
Grundläggande krav på behandlingen av personuppgifter
9 § Den personuppgiftsansvarige skall se till att
a) personuppgifter behandlas bara om det är lagligt, b) personuppgifter alltid behandlas på ett
korrekt sätt och i enlighet med god sed, c) personuppgifter samlas in bara för särskilda,
uttryckligt angivna och berättigade ändamål, d) personuppgifter inte behandlas för något
ändamål som är oförenligt med det för vilket uppgifterna samlades in, e) de personuppgifter
som behandlas är adekvata och relevanta i förhållande till ändamålen med behandlingen, f)
inte fler personuppgifter behandlas än som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen med
behandlingen, g) de personuppgifter som behandlas är riktiga och, om det är nödvändigt,
aktuella, h) alla rimliga åtgärder vidtas för att rätta, blockera eller utplåna sådana
personuppgifter som är felaktiga eller ofullständiga med hänsyn till ändamålen med
behandlingen, och i) personuppgifter inte bevaras under en längre tid än vad som är
nödvändigt med hänsyn till ändamålen med behandlingen.
I fråga om första stycket d gäller dock att en behandling av personuppgifter för historiska,
statistiska eller vetenskapliga ändamål inte skall anses som oförenlig med de ändamål för
vilka uppgifterna samlades in.
--Rättelse
28 § Den personuppgiftsansvarige är skyldig att på begäran av den registrerade snarast rätta,
blockera eller utplåna sådana personuppgifter som inte har behandlats i enlighet med denna
lag eller föreskrifter som har utfärdats med stöd av lagen. Den personuppgiftsansvarige skall
också underrätta tredje man till vilken uppgifterna har lämnats ut om åtgärden, om den
registrerade begär det eller om mera betydande skada eller olägenhet för den registrerade
skulle kunna undvikas genom en underrättelse. Någon sådan underrättelse behöver dock inte
lämnas, om detta visar sig vara omöjligt eller skulle innebära en oproportionerligt stor arbetsinsats.)
---
15 (30)
Underkände en fullmakt som sökanden gett sin bror. Soc tyckte att den var för
omfattande, inte tillräckligt specificerad
JO kritiserade stadsdelsnämnden för detta eftersom det inte finns något krav i lag på att en
fullmakt ska vara begränsad till viss tid eller till ett visst ärende.
JO 23 januari 2013, diarienr 2694-2012
Sökande ville ha ett ombud som inte hade juridiska kunskaper vilket uppfattades vara
skäl till att inte lämna ut uppgifter
Den som för talan i ett ärende får, enligt 9 § första stycket förvaltningslagen (1986:223),
FL, anlita ombud eller biträde. Med ombud avses någon som har muntlig eller skriftlig fullmakt
från parten att föra hans eller hennes talan. Som huvudregel gäller att ett ombuds rätt att ta
del av uppgifter i ett ärende - även sådana uppgifter som omfattas av sekretess - följer den
rätt som huvudmannen har. Om ett ombud visar oskicklighet eller oförstånd eller på annat
sätt är olämplig kan myndigheten enligt 9 § andra stycket FL avvisa honom eller henne som
ombud. Ett sådant beslut kan överklagas.
FL innehåller inte några principiella begränsningar hänförliga till ett ombuds kvalifikationer,
exempelvis att ombudet måste ha juridisk utbildning. En part har i princip rätt att fritt välja
vem som ska vara hans eller hennes ombud. Det är således fullt möjligt att som ombud anlita
en bekant eller nära släkting.
JO 19 december 2012, diarienr 6448-2011 och
2802-2012
Socialtjänsten hade skickat tillbaka överklagan
för att den klagande inte hade behörighet att
överklaga
Vi ska bara kolla om överklagan kommit in i rätt
tid och, om så är fallet, överlämna skrivelsen och
övriga handlingar i ärendet till förvaltningsrätten.
Om den har kommit in för sent ska vi, genom ett
överklagbart beslut, avvisa den, förvaltningslagen
24, 25 och 30 §§.
Förvaltningsrätten gör sen övriga bedömningar om överklagan, exv om klagande är part i
målet, om beslutet gått sökande emot och om det är ett överklagbart beslut.
JO 18 december 2012, diarienr 4434-2012
Inte ok att rutinmässigt använda rekvisitioner för att styra vad pengarna ska användas
till
JO 12 december 2012 diarienr 5261-2011
Inte ok att rutinmässigt begära kontoutdrag för att kolla vad pengarna använts till
JO 7 december 2012 diarienr 2816-2011
16 (30)
HJÄLP TILL SKÄLIGT BOENDE
Vad särskilt gäller anskaffande av bostad finns inte något stöd i SoL för att rätten till bistånd enligt denna lag
är avsedd att omfatta tillhandahållande av bostad åt bostadslösa i allmänhet (jfr prop. 1979/80:1 s. 200 och
356 samt prop. 2000/01:80 s. 92). Vad lagstiftaren främst haft för ögonen har uppenbarligen varit ekonomiskt
bistånd och bistånd till vård- och behandlingsinsatser samt stöd och service av olika slag.
Bostadsförsörjningen regleras i annan ordning (se numera lagen /2000:1383/ om kommunernas
bostadsförsörjningsansvar). I rättspraxis har dock rätt till bistånd genom tillhandahållande eller ombesörjande
av bostad som uppfyller kraven på skälig levnadsnivå ansetts föreligga när den enskilde är helt bostadslös
och har speciella svårigheter att på egen hand skaffa bostad. I rättsfallet RÅ 1990 ref. 119 konstaterade
sålunda Regeringsrätten att den hjälpsökande tillhörde en sådan utsatt grupp som kunde behöva särskild hjälp
t.ex. för att anskaffa bostad. RÅ 2004 ref 130
Speciella svårigheter
Kr Gtbg 14 aug-13, 8786-12
NN har tidigare beviljats bistånd till boende då det bedömts att situationen inte kunnat lösas på
annat sätt. Han har förhållandevis nyligen blivit utskriven från en allmänpsykiatrisk akutavdelning
på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och lider fortfarande av psykiska problem. NN är dessutom
analfabet, vilket gör det särskilt svårt för honom att på egen hand söka och fa ett boende. Både hans
kontakt vid Lernia utbildning och hans boendestödjare styrker det faktum att han mår mycket dåligt
och att hans boendesituation bidrar till hans dåliga psykiska tillstånd och hans svårigheter att i
övrigt sköta sina åtaganden. Det får genom dessa omständigheter anses klarlagt att NN tillhör en
sådan utsatt grupp som Högsta förvaltningsdomstolen avsett, varför han ska ha rätt till det sökta
biståndet. Så tyckte förvaltningsrätten och kammarrätten instämde, men en person hade
skiljaktig mening och tyckte att NN inte hade så speciella svårigheter att på egen hand
skaffa bostad att NN hade rätt till bistånd till boende.
Egen lägenhet till trakasserad son?
Kr Gtbg 14 aug-13, 49-13
Enligt kammarrätten föreligger det inte något sådant behov av skydd som skulle berättiga till
bistånd för en egen lägenhet åt sonen NN. NN lever varken under skyddad identitet eller på en
skyddad adress. Trakasserierna och hoten som tidigare bl.a. framförts via telefon kan därför inte
anses ha någon koppling till NNs bostadsadress. De övriga barnens otrygghet och psykiska ohälsa
har inget samband med NNs bostadsadress utan är i stället beroende av andra omständigheter såsom
trångboddhet och social isolering. Av utredningen framgår att NN är beroende av en trygg
boendesituation för att bättre kunna tillgodogöra sig den psykoterapeutiska behandling han går i.
Enligt kammarrätten kan en trygg boendesituation säkerställas genom ett boende tillsammans med
familjen. Familjen har erhållit ett hyresintyg och uppmanats att söka en större lägenhet och kan då
välja att flytta till en annan adress. Mot bakgrund av detta och med hänsyn till att familjen inte i
tillräcklig utsträckning medverkat till att finna ett annat boende anser kammarrätten att bistånd till
kostnaden för en lägenhet avsedd för sonen inte är nödvändigt för att NM och hans familj ska anses
vara tillförsäkrade en skälig levnadsnivå, varken under en övergångsperiod eller mer varaktigt. Det
finns således inte skäl för att ändra det överklagande beslutet och förvaltningsrättens dom ska
därmed kvarstå.
17 (30)
Bostadssocialt kontrakt när sökande gjort allt han kan
Kr Sthlm, 10 jan-13, 21-13
När det gäller rätten till bistånd ska en individuell bedömning göras från fall till fall. I den
bedömningen ska hänsyn även tas till om den enskilde som ansöker om bistånd har gjort vad han
eller hon har kunnat för att bidra till sin egen försörjning. Förvaltningsrätten bedömer att det klart
framgår av utredningen att NN har gjort vad som stått i hans makt för att bidra till sin egen
försörjning, t.ex. genom att följa rehabiliteringsplaneringen, skött arbetsträningen vilket resulterat i
en lönebidragsanställning hos samma arbetsgivare och kontaktat skuldsanerare samt på egen hand
försökt ordna ett hyreskontrakt. Ingen av dessa uppgifter har ifrågasatts av nämnden och de ska
därför läggas till grund för bedömningen.
Mot bakgrund av det anförda bedömer förvaltningsrätten att NN, för att han och hans barn ska
tillförsäkras en skälig levnadsnivå, ska beviljas bistånd i form av socialt kontrakt.
Erbjuden bostad i grannkommun
Kr Sthlm, 15 okt-12, 4811-12
Såsom framgår av förvaltningsrättens dom har rätt till bistånd i form av tillhandahållande eller
ombesörjande av bostad enligt rättspraxis endast ansetts föreligga i sådana undantagsfall när den
enskilde är helt bostadslös och har speciella svårigheter att på egen hand skaffa en bostad. Enligt
kammarrättens mening kan det förhållandet att NN genom insatsen Boende Intensivstöd har varit
beviljad en tillfällig lägenhet inte ensamt läggas till grund för att hon ska anses ha rätt till bistånd i
form av en bostad i Stockholm. Denna bedömning måste istället göras utifrån NNs förutsättningar
att skaffa ett eget boende. I målet har inte framkommit att NN har hyresskulder eller några andra
problem som medför speciella svårigheter för henne att bli godkänd som hyresgäst. har tvärtom fått
ett lägenhetserbjudande (i Norrtälje) som hon har valt att tacka nej till. Kammarrätten finner mot
denna bakgrund, i motsats till förvaltningsrätten, att NN inte kan anses tillhöra en sådan utsatt grupp
av hjälpsökande som behöver särskild hjälp att skaffa bostad. Det har inte heller framkommit
uppgifter om att det har förelegat en sådan nödsituation att nämnden av den anledningen har haft att
tillgodose NNs och hennes sons behov av boende.
18 (30)
Erbjudits etta på närliggande ort
Kr Gbg 20 okt-10, 1455-10
När det gäller skälig boendestandard och storlek på bostad kan enligt kammarrättens mening en
ensamstående biståndstagare utan hemmaboende barn normalt inte kräva att få bo i en lägenhet med
två rum och kök. Det har i målet inte förebringats något medicinskt underlag eller framkommit
andra uppgifter som visar att det är nödvändigt för NN att bo i en lägenhet med två rum och kök för
att uppnå skälig boendestandard. Vid sådant förhållande ska även lägenheter med ett rum och kök
beaktas vid bedömningen av vad som kan anses utgöra normalt förekommande boendekostnader. Av
utredningen i målet framgår att det i närbelägna orter i kommunen finns lägenheter med såväl ett
som två rum och kök med hyror som klart understiger NNs hyra. Hennes boendekostnad får därmed
anses ligga på en klart högre nivå än vad som är normalt förekommande på orten och som en
ensamstående låginkomsttagare har möjlighet att kosta på sig. Hyresnivåerna i närliggande orter
ligger dessutom väl inom ramen för den av Tjörns kommun fastställda högsta godtagbara kostnaden
för boende för 1-2 vuxna om 4 800 kr per månad.
Kravet på skäligt rådrum för byte av bostad får därmed anses uppfyllt.
Nämnden har vidare obestritt uppgett att NN inte har ställt sig i bostadskö. Mot nu angiven
bakgrund kan NN inte anses ha gjort vad som kan krävas av henne för att begränsa sina
boendekostnader. De eventuella negativa sociala konsekvenser som skulle kunna uppkomma vid en
flyttning till en närbelägen ort kan inte anses vara av sådan art och omfattning att de ger anledning
att godta den högre boendekostnaden. Vid sådant förhållande finner kammarrätten att nämnden har
haft fog för att vid biståndsbedömningen för aktuell månad endast beakta en boendekostnad om
4 800 kr. Överklagandet ska därför avslås.
Tackat nej till billigare boende
Kr Gtbg 19 juni-13, 8596-12
Socialtjänsten har erbjudit dem ett boende på övervåningen i en villa i Hjällbo för 10 000 kr i
månaden. De ifrågasätter att det skulle vara ett billigare alternativ än deras nuvarande boende. De
vill inte flytta med sina småbarn till ett utsatt område som kan påverka deras skolgång negativt.
Familjen kan därmed inte anses ha medverkat aktivt till att sänka sina boendekostnader på sådant
sätt att nämnden, efter det skäliga rådrummet löpt ut, ska fortsätta bevilja dem ersättning för faktisk
boendekostnad. Överklagande ska därför avslås.
Tidigare tackat nej till erbjudande om bostad
Kr Gtbg 22 jan-13, 6582-12
NN har bl.a. tackat nej till av nämnden erbjudet boende genom "Bostad Som Grund" med
hänvisning till att han för att få ett sådant boende skulle acceptera att ta emot städhjälp och betala en
egenavgift. Mot bakgrund av vad som framkommit beträffande NN:s tidigare boenden får villkoret
om städhjälp anses rimligt. Enligt kammarrättens mening har därför inte framkommit annat än att
NN genom erbjudet boende skulle ha tillförsäkrats en skälig levnadsnivå. Det förhållandet att NN efter inkomstprövning - skulle ha betalat en egenavgift för boendet föranleder inte någon annan
slutsats.
Vid en bedömning av om nämnden haft fog för sitt beslut i maj 2012 att avslå NNs ansökan om
bistånd i form av boende är emellertid följande att beakta.
Enligt uppgifter som kammarrätten inhämtat från nämnden har det numera förflutit mer än två år
sedan erbjudandet om boende genom "Bostad Som Grund" lämnades. Särskilt mot denna bakgrund
bör det enligt kammarrättens mening ankomma på nämnden att på nytt ta upp frågan om vilket
19 (30)
boende som i dagsläget krävs för att tillgodose NNs behov.
Målet ska därför visas åter till stadsdelsnämnden för ny behandling.
Flyttat utan samråd ok, men inte till onödigt dyr lägenhet
RÅ 2008 ref 21
Bestämmelserna i 4 kap. socialtjänstlagen förutsätter att det görs en individuell bedömning av
biståndssökandens hjälpbehov och omfattningen av detta. Oavsett om ett bostadsbyte skett i
samförstånd med socialnämnden, ska nämnden i varje enskilt fall pröva om bostadsbytet varit
nödvändigt för att tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå. En sökande kan därför aldrig
nekas försörjningsstöd för merkostnaden för hyra med hänvisning till att han eller hon inte har
samrått med nämnden innan bostadsbytet. Samrådets funktion är närmast av rådgivande karaktär
och syftar till att undvika sådana situationer som innebär att den enskilde flyttar till en bostad med
en hyreskostnad som nämnden inte bedömer som skälig. Detta innebär således att det saknats fog
för att avslå makarnas ansökan om bistånd till den högre hyreskostnaden med hänvisning till att det
inte skett något samråd om bostadsbytet.
Frågan är då om bytet av bostad har varit nödvändigt för att tillförsäkra makarna en skälig
levnadsnivå. Byte till större bostad kan vara motiverat av medicinska eller sociala skäl, t.ex. på
grund av trångboddhet. NN och hennes make var vid tidpunkten för beslutet om försörjningsstöd 61
respektive 73 år gamla och får enligt Regeringsrättens mening anses ha varit trångbodda i
lägenheten om ett rum och kök (jfr Socialstyrelsens allmänna råd SOSFS 2003:5).
Med hänsyn härtill var makarnas byte från en enrums- till en tvårumslägenhet nödvändigt för att de
skulle vara tillförsäkrade en skälig levnadsnivå. För att försörjningsstöd ska kunna beviljas för den
högre boendekostnaden krävs emellertid att den inte går utöver vad som är skäligt. Utgångspunkten
för denna bedömning är enligt förarbetena vad en låginkomsttagare på orten normalt kan kosta på
sig. Kommunen bör vid denna prövning kunna hämta ledning från sina egna riktlinjer om
ekonomiskt bistånd, även om dessa givetvis inte kan ersätta den individuella behovsprövning som
socialtjänstlagen förutsätter (jfr RÅ 1996 ref. 99).
Flyttat till annan kommun utan försörjning ordnad
Kr Gtbg, 22 jan-13, 7501-12
Förvaltningsrätten tyckte: En biståndssökande kan inte nekas försörjningsstöd för uppehälle med
hänvisning till att han eller hon inte samrått med socialnämnden innan en förändring sker, utan det
krävs i varje enskilt fall en individuell bedömning av sökandens biståndsbehov (jfr RÅ 2008 ref.
21). Den som är beroende av ekonomiskt bistånd är inte heller fråntagen rätten att bosätta sig på
annan ort enligt eget önskemål. En förutsättning är emellertid att möjligheten till försörjning inte
påverkas negativt av en sådan flytt (jfr Kammarrätten i Sundsvalls dom den 21 september 2010, mål
nr 464-10). Utgångspunkten är att den enskilde har en generell skyldighet att planera och ansvara
för sin ekonomi så långt som det är möjligt (jfr RÅ 1997 ref. 2). NN har tidigare uppburit
försörjningsstöd och får därmed anses ha god kännedom om nämndens krav på ekonomisk
planering. Förvaltningsrätten anser inte att flytten varit påkallad av sociala skäl för att uppnå en
skälig levnadsnivå. Förutsättningarna för en tryggad försörjning fanns innan och har genom flytten
påverkats negativt. Mot bakgrund av det sagda kan NN inte i tillräcklig omfattning anses ha
planerat för flytten och därmed inte tagit ansvar för den ekonomiska situationen. Rätt till bistånd
föreligger därmed inte, varför överklagandet ska avslås.
Men så tyckte inte kammarrätten:
Av utredningen i målet framgår att NN var sjukskriven undertiden hon bodde i Tibro och vid tiden
för sin ansökan om bistånd. Det framgår vidare att hon haft försörjningsstöd i Tibro. Det har inte
framkommit att hon genom flytten till Göteborg har försenat sitt inträde på arbetsmarknaden och
20 (30)
därmed avstått från att bidra till sin egen försörjning. NNs flytt till Göteborg synes därför inte ha
medfört några andra konsekvenser än att hon gått miste om det försörjningsstöd som hon uppburit
från Tibro kommun. Av det ovan sagda följer att detta förhållande i sig inte utgör grund för att vägra
henne försörjningsstöd.
Skäligt rådrum för bostadsbyte
Kr Sthlm, 22 jan-13, 5103-5105-12
Av utredningen framgår att NN, när han ansökte om försörjningsstöd i november 2011, hade varit
bosatt i Sigtuna i fem år och att han inte tidigare hade varit aktuell på försörjningsstödsenheten. Mot
bakgrund av vad som uttalas i Socialstyrelsens allmänna råd anser kammarrätten han borde ha getts
ett skäligt rådrum att ändra sina boendekostnader. Att NN för ett antal år sedan kan ha fått
ekonomiskt bistånd i en annan kommun ändrar inte denna bedömning. NN kan anses vara
informerad om nämndens inställning till boendekostnaden tidigast i december 2011.
Normberäkningarna för samtliga i målen aktuella månader ska därför grundas på en boendekostnad
om 8 000 kr per månad.
Sökanden inte visat att han varit tillräcklig aktiv för att hitta lägenhet med
skälig hyra
Kr Gtbg 21 nov-13, 3254-3255-13, 3260-13
Enligt kammarrätten åligger det i första hand den enskilde själv att ordna ett boende med en
månadskostnad som är förenlig med kommunens riktlinjer. Hyrestiden för den lägenhet där NN
tidigare bodde var redan från början begränsad varför han redan i ett tidigt skede bort börja söka
efter ett nytt boende. Kammarrätten anser inte att NN visat att han gjort tillräckliga försök att hitta
en billigare bostad. Överklagandet ska därför avslås.
Kammarrätten tar hänsyn till förälders ekonomi när det gäller att bevilja
ungdoms rätt till bistånd till hyra
Kr Sthlm 10 juni-13, 9087-12
Att föräldrarnas underhållsskyldighet enligt föräldrabalken har upphört innebär inte att man alltid
ska bortse från familjens ekonomiska förhållanden när en familjemedlems behov av bistånd ska
prövas. Ett kvarboende vuxet barn som löpande har betalat en del av boendekostnaden bör dock, om
barnet senare kommer att sakna egna medel, få bistånd för att betala sin del av det gemensamma
boendet. (RÅ 1994 ref. 61). Vidare bör ett kvarboende vuxet barn som får ekonomiskt bistånd ges
möjlighet att, genom biståndet, betala sin del av familjens boendekostnad om föräldrarna på grund
av att det vuxna barnet bor kvar hemma har en högre boendekostnad än de annars skulle ha haft.
(Socialstyrelsens allmänna råd om ekonomiskt bistånd, (SOSFS 2003:5)
Det är ostridigt att NN inte löpande har betalat någon del av boendekostnaden under den tid som
han har bott hos sin mamma. Han kan därför inte beviljas bistånd på den grunden. Av handlingarna i
målet framgår att NN och hans mamma flyttat till en trerumslägenhet i februari 2011.I lägenheten
bodde under den i målet aktuella perioden även mammans sambo. NN har inte gjort sannolikt att
hans mamma och hennes sambo levt under sådana ekonomiska villkor att de skulle ha valt att bo i
en mindre lägenhet om inte han hade bott tillsammans med dem. Deras boendekostnader kan
således inte antas ha ökat på grund av att Julian Sundell bott kvar i hemmet. Med hänsyn härtill och
då annat inte visats än att hans behov av bostad har varit tillgodosett genom att han kunnat bo
kostnadsfritt hos sin mamma ska överklagandet bifallas.
21 (30)
Avslå bistånd till tältboende, i stället erbjuda skäligt annat boende?
Kr Sthlm 19 april -13, 5069-5071-12, 5073-12
En självklar utgångspunkt för prövningen av rätten till bistånd i form av försörjningsstöd för
kostnader för boende är att den enskilde har rätt att bestämma var han eller hon vill bo (jfr RÅ 2009
ref. 4).
Nämnden har anfört att boende i tält inte uppfyller kravet på skälig levnadsnivå och har avslagit
NN:s ansökan om bistånd till hyra av tältutrustning för ovanstående period med hänvisning till att
behovet istället kan tillgodoses genom erbjudet bistånd för tillfälligt boende.
Mot denna bakgrund finner kammarrätten att nämnden inte haft rätt att vägra NN bistånd till hyra
av tältutrustning för perioden november 2011-mars 2012 med motiveringen att behovet kan
tillgodoses genom erbjudet bistånd för tillfälligt boende. Målen ska därför återförvisas till nämnden
för ny prövning av om förutsättningar i övrigt finns för rätt till bistånd i denna del.
Utflyttningskommun bekostat och beviljat, inflyttningskommun nekat tillfälligt
bistånd
Kr Jkpg 7 jan-13, 3106-12
Att hon beviljats stöd av tidigare kommun medför inte att nästa kommun gör samma bedömning.
Nämnden är övertygad om att NN hade kunnat få ett mindre och mer anpassat boende avsett för en
persons hushåll.
Detta problem har enligt arbetslivsnämnden beaktats av hennes förra hemkommun, Svenljunga, som
har beviljat henne ekonomiskt bistånd, dels med 20 000 kr till elsanering av hennes nuvarande
bostad, dels till försörjningsstöd för december månad 2011. NN har uppgett att hennes hjälpbehov
är tillfälligt eftersom hon från och med den 19 februari 2012 erhållit bostadstillägg med 4 553 kr,
därefter anser hon sig vara självförsörjande.
Utflyttningskommun beviljat henne flyttkostnader med 35 000 kr samt sanering av huset för 20 000
kr.
NNs bostad har en storlek om 120 kvm och månadskostnaden är 5 700 kr exklusive kostnader för
uppvärmning. Hon är ensamstående. Det framgår inte av utredningen att hon för att uppnå skälig
levnadsnivå behövde byta sitt tidigare boende till just den bostad som nu är aktuell.
Även med beaktande av NNs mycket speciella situation och hennes kortvariga biståndsbehov kan
inte hela hennes boendekostnad anses vara skälig. Den av arbetslivsnämnden beräknade
22 (30)
boendekostnaden om 5 000 kr per månad bör enligt kammarrättens mening godtas som skälig,
vilket medför att hon inte kan beviljas bistånd för boendekostnader utöver detta belopp.
Arbetslivsnämndens överklagande ska således bifallas.
En familj i ett studentrum på 25 kvadratmeter
Kr Gtbg 22 okt-12, 5112-12
Hon och hennes familj bor idag på ett f.d. studentboende i korridor med gemensamma utrymmen.
Rummet är 25 kvadratmeter med en sängplats och en liten kokvrå med begränsade
matlagningsmöjligheter. De har en barnsäng där deras yngsta barn sover. Hon och hennes man turas
om att sova på en madrass i kokvrån tillsammans med deras treåriga dotter.
Någon allmän skyldighet för kommuner att tillgodose behovet av bostad finns inte. Det finns dock
situationer när en kommun kan vara skyldig att bistå med att finna bostad, t.ex. när en person är helt
bostadslös och har speciella svårigheter att på egen hand skaffa bostad (jfr RA 1990 ref. 119 och RA
2004 ref. 130). Frågan i målet är om NN och hennes familj kan anses tillhöra en sådan särskilt utsatt
grupp som har speciella svårigheter att på egen hand skaffa bostad. Av utredningen i målet framgår
att NN bor tillsammans med sin man och två, snart tre, barn i en lägenhet med kokvrå om 25
kvadratmeter. Familjen står således inte helt utan bostad.
NN har betalningsanmärkningar och skulder i form av obetalda CSN-lån. Hennes make studerar SFI
och har varken betalningsanmärkningar eller skulder. NN har en fyraårig högskoleutbildning och
hon har tidigare arbetat bl.a. på restaurang. Hon har själv uttryckt att hon tror sig ha goda
möjligheter att hitta ett arbete med hänsyn till sin bakgrund. Det har således inte framkommit annat
än att NN har resurser att själv kunna betala av sina skulder och därigenom möjliggöra att erhålla en
bostad.
Enligt NN har hon sedan maj 2011 sökt samtliga bostäder om två, tre eller fyra rum i Göteborg med
kranskommuner men inte lyckats. Stadsdelsnämnden har tidigare anfört att NN inte har uttömt sina
möjligheter att själv tillgodose sitt behov av bostad då hon begränsat sitt sökande till Göteborg.
Även om den enskildes ställningstagande om bostadsort bör respekteras, finns det ingen ovillkorlig
rätt till en viss begärd insats och hänsyn måste även tas till vilka resurser som står till buds för
socialnämnden (jfr RÅ 2004 ref. 130). Det bör enligt kammarrättens mening t.ex. kunna ställas som
krav att NN söker bostad också i kommuner som i vart fall ligger inom pendlingsavstånd från
Göteborg.
Kammarrätten finner, mot bakgrund av vad som anförts ovan, att även med beaktande av
barnperspektivet kan NN och hennes familj inte anses tillhöra en sådan utsatt grupp av hjälpsökande
som har sådana speciella svårigheter att skaffa bostad att rätt till bistånd i form av anskaffande av
bostad föreligger. Överklagandet ska därför avslås.
23 (30)
LEX SARAH
SoL 14 kap Anmälan om och avhjälpande av missförhållande mm
2 § Var och en som fullgör uppgifter inom socialtjänsten eller vid Statens institutionsstyrelse ska
medverka till att den verksamhet som bedrivs och de insatser som genomförs är av god kvalitet.
3 § Den som fullgör uppgifter inom socialtjänsten eller vid Statens institutionsstyrelse ska genast
rapportera om han eller hon uppmärksammar eller får kännedom om ett missförhållande eller en
påtaglig risk för ett missförhållande, som rör den som får, eller kan komma i fråga för, insatser inom
verksamheten.
Rapporteringsskyldigheten fullgörs
1. i yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet till den som bedriver verksamheten,
2. i verksamhet vid Statens institutionsstyrelse till ledningen, och
3. i övrigt till berörd socialnämnd.
4 § Den som enligt 3 § ska ta emot rapporter ska informera den som fullgör uppgifter inom
respektive verksamhet om de skyldigheter som han eller hon har enligt 2 och 3 §§.
5 § Den som, i yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet, enligt 3 § ska ta emot rapporter ska
informera berörd socialnämnd om de rapporter han eller hon har tagit emot.
6 § Ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande, ska dokumenteras, utredas och
avhjälpas eller undanröjas utan dröjsmål.
7 § Ett allvarligt missförhållande eller en påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande, ska snarast
anmälas till Inspektionen för vård och omsorg. Den utredning som gjorts med anledning av det
inträffade ska bifogas anmälan. Anmälan ska göras av
1. socialnämnden,
2. den som bedriver yrkesmässig enskild verksamhet, eller
3. Statens institutionsstyrelses ledning.
Den som bedriver yrkesmässig enskild verksamhet ska informera berörd socialnämnd om
anmälan.
Socialstyrelsen har gett ut Föreskrifter och Allmänna råd (SOSFS 2011:5) om lex Sarah.
Dessutom har de gett ut Handbok för tillämpningen av bestämmelserna om lex Sarah, med
massor av information hur vi ska hantera sekretessen och vår skyldighet att rapportera,
dokumentera, utreda och avhjälpa eller undanröja missförhållanden. Båda finns att ladda ner
på Socialstyrelsens hemsida 
Så vitt jag vet så gäller de flesta Lex Sarah-anmälningarna andra saker än handläggning av
ekonomiskt bistånd - det är betydligt vanligare inom äldre- och missbruksvården.
24 (30)
Några beslut enligt Lex Sarah som rör verksamhet liknande vår
Jag hoppas att det går att i stora drag se vilka saker det rört sig om, att besluten har samma
upplägg som följer kraven på dokumentation av vad som hänt och orsakerna till det, vilka
åtgärder som vidtagits och hur Inspektionen för vård och omsorg (IVO, innan 1 juni 2013 var
det Socialstyrelsen som skötte tillsyn och innan dess var det länsstyrelsen) bedömt
kommunens hantering av det inträffade.
2013-09-18 Dnr 8.1.2-32447/201 (Hässleholm)
Bakgrund/Händelseförlopp
Inte överens med en annan kommun vem som hade ansvaret för ensamkommande
barn som därför under tre månader bara fått matnorm
Orsak
olika uppfattningar med annan kommun, riktlinjer och regler saknas
Åtgärder
beviljats bistånd, fortlöpande kontakter mellan kommunerna, ansvarsfördelning och rutiner
fastställas om S kommun inte agerar ska H kommun anmäla behov av god man
Bedömning
Det anmälda allvarliga missförhållandet enligt 14 kap. 7 § SoL bedöms utrett i tillräcklig omfattning i enlighet
med 14 kap. 6 § SoL och 5 kap. SOSFS 2011:5. Orsaker till missförhållandet har identifierats och åtgärder
har vidtagits enligt 14 kap. 6 § SoL för att utan dröjsmål avhjälpa eller undanröja missförhållandet.
2013-08-21 Dnr 8.1.2-24852/2013 (Kalmar)
Bakgrund
En man med funktionsnedsättning och missbruk avled ett par dagar efter att han
blivit vräkt. Mannen hade 2010 sagt nej till kontakter med soc, men
motivationsarbete pågick
Orsak
dåligt läkarintyg, brist i samarbete soc och överförmyndarnämnd, soc skrivit brev oavsett
sökandens bristande förmåga, inte tagit hänsyn till sökandes bristande
förmåga/funktionsnedsättning, nämnden hade inget bra motivationsarbete, dåligt samarbete
med psykiatrin
Åtgärder
förtydliga ansvarsfördelning och organisation när det gäller uppsökande arbete, kontakt med
överförmyndare för att hitta former att tillgodose behovet av god man/förvaltare, särskild
hänsyn till personer med funktionsnedsättning när det gäller vräkningsförebyggande arbete,
initiera samtal med landstinget för att utveckla samarbetet och tydliggöra uppdrag och
befogenheter när det gäller motivationsarbete
Bedömning
Det anmälda allvarliga missförhållandet enligt 14 kap. 6 § SoL bedöms utrett i tillräcklig omfattning enligt
anmälningsskyldigheten för lex Sarah (SOSFS 2011:5). Orsaker till missförhållandet har identifierats och
åtgärder vidtagits för att förhindra att något liknande inträffar igen. IVO avser inte att vidta ytterligare åtgärder
i ärendet.
25 (30)
2013-06-19 Dm 8.1.2-22669/2013 (Malmö)
Bakgrund
En personal har upprepade tillfällen utnyttjat sina befogenheter och tog betalt
för tjänster inom ramen för myndighetsutövning. Personalen har haft ett
oprofessionellt förhållningssätt gentemot enskilda bidragstagare.
Orsak
en personal har misskött sig bl a läst journaler den inte haft befogenhet för
Åtgärder
översyn av kandidatpärm, rutiner och diskussion på
arbetsplatsträffar
Bedömning
Det anmälda allvarliga missförhållandet i enlighet med 14
kap. 7 SoL bedöms utrett i enlighet med 14 kap. 6 § SoL
och 5 kap. 2-5 §§ SOSFS 2011:5. Orsaker till det allvarliga
missförhållandet har identifierats och åtgärder vidtagits för
att förebygga uppkomsten av missförhållandet.
Inspektionen för vård och omsorg vill uppmärksamma
nämnden på att det är ytterst viktigt att identifiera
bakomliggande orsaker på systemnivå. Det innebär att
utredningen av det rapporterade missförhållandet ska
inriktas på något som är relaterat till organisationen i sig,
ledningen och styrningen av en verksamhet och som bidrar
till varför ett missförhållande kan inträffa. Syftet med
utredningen är alltså inte att peka ut en enskild personal
som syndabock, utan att förstå varför missförhållandet
kunde inträffa i verksamheten.
2013-05-30 Dnr 9.3.6-43557/2011 (Umeå)
Bakgrund
Förhandsbedömning om att utredning skulle inledas om barn som for illa
hörsammades först ett halvår senare
Orsak
rutiner inte följts, kanske beroende på tidigare omorganisation, kanske beroende på hög
arbetsbelastning
Åtgärder
utredning igångsatt, informationssatsning för att göra rutinerna kända, en grupp går igenom
och förbättrar rutinerna och en intern utredare har fått i uppdrag att genomföra en
kartläggning som ska utgöra att faktabaserat underlag för prioriteringar och klargörande av
delar i arbetsprocessen, ansvarsfördelning och roller inom IFO
Bedömning
Det anmälda allvarliga missförhållandet bedöms ha utretts i tillräcklig omfattning enligt 14 kap. 6 § SoL och
enligt 5 kap. SOSFS 2011 :5. Orsaken till det allvarliga missförhållandet har identifierats och åtgärder har
vidtagits enligt 14 kap. 6 § SoL, för att utan dröjsmål avhjälpa eller undanröja missförhållandet. Åtgärder är
vidtagna för att förhindra upprepning av missförhållandet.
26 (30)
2013-05-27 Dm 9.3.6-64159/2012 (Rinkeby-Kista)
Bakgrund
En LVM-anmälan från jouren togs emot av ekonomihandläggare som inte
vidarbefordrade den förrän efter en och en halv månad
Orsak
saknas en dokumenterad och tydlig rutin/överenskommelse med socialjouren om hur allvarlig
och brådskande information ska överföras till rätt enhet och handläggare snarast möjligt
Åtgärder
göra gemensamma rutiner med jouren och internt och informera alla om dem och inkludera
dem i förvaltningens ledningssystem, i avvaktan på att ovannämnda har genomförts ansvarar
enhetschefer att inkommande information kommer rätt
Bedömning
Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd har fullgjort sina skyldigheter enligt socialtjänstlagen genom att nämnden har
utrett och dokumenterat det anmälda allvarliga missförhållandet i tillräcklig omfattning. Orsaker till
missförhållandet har identifierats och åtgärder har vidtagits för att undanröja missförhållandet samt förhindra
att liknande missförhållande uppkommer igen.
Socialstyrelsen avslutar ärendet.
2013-03-27 Dnr 8.1.2-7319/2013-3 (Haninge)
Bakgrund
Ingen erbjöd förälder stöd och hjälp för att förhindra eller mildra
konsekvenserna av vräkning
Orsak
otydliga riktlinjer vad gällde ansvarig enhet och hur vräkningar skulle handläggas, ingen
samverkan skett
Åtgärder
insatser till aktuell familj, planeringsdag med förvaltningsledningen om boendefrågor,
arbetsgrupp tillsatt för att se över rutiner och förankra dem hos berörd personal, ska
återrapporteras
Bedömning
Socialstyrelsen bedömer att Haninge socialnämnd har fullgjort sina skyldigheter enligt socialtjänstlagen
genom att nämnden har utrett och
dokumenterat det allvarliga
missförhållandet i tillräcklig omfattning.
Orsaker till det allvarliga missförhållandet
har identifierats och åtgärder har vidtagits
för att utan dröjsmål undanröja det
allvarliga missförhållandet samt för att
förhindra att det allvarliga missförhållandet
uppkommer igen.
Socialstyrelsen avser inte att vidta några
ytterligare åtgärder i ärendet.
27 (30)
2013-01-16 Dnr 9.3.662647/2012 (Södermalm)
Bakgrund
Lång väntetid på att få besökstid och beslut
Orsak
bristande rutiner när ansökan ska kompletteras, personer som behöver hjälp med
kompletteringar uppmärksammas inte och blir inte inbokade på besök i den utsträckning som
behövs, ett delat ansvar bidrog till att inte hjälpbehovet uppmärksammats
Åtgärder
ansökan behandlades, övriga "kompletteringsärenden" gicks igenom, rutin för att erbjuda
besökstid för de som lämnat in okompletta ansökningar, uppmärksamma på sökande med
särskilda behov och varje sökande ska få en namngiven handläggare
Bedömning
Risken får det allvarliga missförhållandet bedöms ha utretts i tillräcklig omfattning. Orsaker till
missförhållande har identifierats och åtgärder har vidtagits får att utan dröjsmål avhjälpa eller undanröja
missförhållandet.
2012-06-20 Dm 9.3.6-42449/2011 (Gällivare)
Bakgrund
Hemtjänstpersonal fick själva betala mat och medicin till en boende trots att de
kontaktat enhetschef och försörjningsenheten
Orsak
enhetschefen utredde inte om det var möjligt att hitta andra lösningar och försökte inte i
samverkan hitta en omedelbar lösning, brister i rutiner inom hemtjänsten och i samverkan
mellan hemtjänsten i socialförvaltningen och försörjningsenheten
Åtgärder
sökt god man och ekonomiskt bistånd, göra åtgärdsplaner, tydliggöra ansvarsområden,
samverkansmöte och ny rutin, enhetschefen har informerats om sitt ansvar
Bedömning
Det anmälda allvarliga missförhållandet har av socialnämnden utretts enligt anmälningsskyldigheten för lex
Sarah. Orsaker till missförhållandet har identifierats och åtgärder vidtagits för att avhjälpa eller undanröja
missförhållandet.
Av socialnämndens utredning framgår att den aktuella händelsen rapporterades via en avvikelserapport efter
cirka två månader. Socialstyrelsen anser att socialnämnden ska säkerställa att verksamhetens personal
arbetar i enlighet med processer och rutiner som ingår i ledningssystemet. För att rutinerna ska fungera i
verksamheten måste de göras kända för personalen och tillämpas. Ansvaret för detta har den som bedriver
socialtjänst.
Socialstyrelsen påminner socialnämnden om sekretessen gällande samrådsförfarande mellan, i det här
fallet, försörjningsstöd och verkställigheten inom socialförvaltningen. Enligt 8 kap 2 § Offentlighets- och
sekretesslagen (2009:400), OSL, sekretess inom en myndighet, framgår att vad som föreskrivs om sekretess
mot andra myndigheter i 1 § och vad som föreskrivs i andra bestämmelser i denna lag om uppgiftslämnande
till andra myndigheter och överföring av sekretess mellan myndigheter, gäller också mellan olika
verksamhetsgrenar inom en myndighet när de är att betrakta som självständiga i förhållande till varandra.
I 10 kap 1 § OSL, framgår att sekretess till skydd for en enskild inte hindrar att en uppgift lämnas till en
annan person eller till en myndighet, om den enskilde samtycker till det, följer av 12 kap och gäller med de
begränsningar som anges där.
Socialstyrelsen anser att av den gemensamma rutin som kommer att upprättas gällande samverkan mellan
socialförvaltningen och service och teknik förvaltningen bör det även framgå hur akuta situationer ska
handläggas.
Socialstyrelsen gör bedömningen att socialnämnden i övrigt vidtagit relevanta åtgärder gällande den aktuella
händelsen.
28 (30)
2012-06-19 Dm 9.3.6-15800/2012 (Botkyrka)
Bakgrund
Sökande med akut behov av boende och ekonomiskt bistånd fått kontakt med
ekonomihandläggare först efter drygt fem veckor
Orsak
Sökanden hade inte kommit på inbokat besök, ingen uppföljning gjordes förrän sökanden
kontaktat förvaltningen tre gånger. Ärendet har inte handlagts enligt de fastställda
arbetsrutiner som gäller för personer i sökandes situation. En korrekt bedömning hade lett
till ett mer aktivt förhållningssätt till hjälpbehövande.
Åtgärder
koll att sökande fått insatser, förbättrade rutiner som ska följas upp
Bedömning
Socialnämnden i Botkyrka har fullgjort sina skyldigheter enligt socialtjänstlagen genom att nämnden har
utrett och dokumenterat det anmälda allvarliga missförhållande i tillräcklig omfattning. Orsaker till
missförhållandet har identifierats och åtgärder har vidtagits för att utan dröjsmål undanröja missförhållandet
samt för att förhindra att liknande missförhållanden eller risker for missförhållanden uppkommer igen.
2012-06-05 Dnr 9.3.6-22936/2012 (Rinkeby-Kista)
Bakgrund
Försenade hyresinbetalningar, som berodde på bristande handläggningsrutiner,
gjorde att sökanden riskerade att bli vräkt
Orsak
Klienten har inte skickat in hyresavin för kommande månad i samband med ansökan om
ekonomiskt bistånd. Hyran har betalats in när hyresavin inkommit till förvaltningen, vilket är
anledningen till de försenade inbetalningarna. Nämnden konstaterar att dokumentationen i
ärendet är bristfällig och att ärendet inte har handlagts korrekt. Ofullständiga
beslutsunderlag ska kompletteras och klienten ska meddelas om ett eventuellt avslag på grund
av ofullständigt underlag. Så har inte skett i ärendet utan handläggaren har istället inväntat
handlingarna. Ansvaret för de försenade hyresinbetalningarna bedöms därmed ligga på
förvaltningen.
Åtgärder
kontaktade hyresvärd, utarbetat rutiner om hyresinbetalningar och informerat om desamma
Bedömning
Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd har fullgjort sina skyldigheter enligt socialtjänstlagen genom att nämnden har
utrett och dokumenterat den anmälda påtagliga risken för ett allvarligt missförhållande i tillräcklig omfattning.
Orsaker till missförhållandet har identifierats och åtgärder har vidtagits för att utan dröjsmål undanröja den
påtagliga risken för missförhållandet samt för att förhindra att risker för missförhållandet uppkommer igen.
Socialstyrelsen vill dock i sammanhanget påtala vikten av att nämnden följer upp att de rutiner som
upprättats enligt 7 kap. 1 § SOSFS 2011:5 för nämndens hantering av lex Sarah-rapporter är
ändamålsenliga. En anmälan om allvarligt missförhållanden eller påtaglig risk för missförhållanden till
Socialstyrelsen ska göras snarast. I det aktuella ärendet har det dröjt närmare tre veckor från det att
nämnden beslutat om att anmälan ska göras till dess att en anmälan görs.
29 (30)
2012-05-04 Dnr 9.3.6-4639/2012 (Åtvidaberg)
Bakgrund
Ingen hade kollat/avslutat en handläggares mejl när denne slutat, bl a på grund
av detta verkställdes inte ett beslut om ekonomiskt bistånd
Orsak
Orsaker som identifierats är att ett fattat beslut inte har verkställts. Att situationen
uppstod berodde på att den anställde avslutat sin tjänst och att e-postkontot inte avslutades
samtidigt.
Åtgärder
i kravspecifikation för nytt verksamhetssystem ingår en bevakningsfunktion för att se att
fattade beslut verkställs, flödesschema med handläggningsrutiner beställt, nya rutiner för epost.
Bedömning
Det anmälda allvarliga missförhållandet enligt 14 kap. 6 § SoL bedöms utrett i tillräcklig omfattning enligt
anmälningsskyldigheten för lex Sarah (SOSFS 2011:5). Orsaker till missförhållandet har identifierats och
åtgärder vidtagits och planeras för att avhjälpa missförhållandet och förhindra att det händer igen.
Socialstyrelsen avser inte att vidta några ytterligare åtgärder i ärendet.
30 (30)