Transcript Penningpolitik med inflationsmål

Penningpolitik
med
inflationsmål
Björn Lagerwall
Avdelningen för penningpolitik
Disposition

Inflation och centralbankers roll

Varför inflationsmål och självständig
centralbank?

Hur penningpolitiken bedrivs i praktiken

Det ekonomiska nuläget och aktuell
penningpolitik
Inflation och centralbankers roll
Inflation – vad & varför

Inflation:
Allmänna prisökningar som gör att pengarnas
värde minskar d.v.s. samma mängd pengar
kan köpa färre varor och tjänster

Skäl till att den uppstår





Penningmängden ökar
Konsumtionen (efterfrågan) ökar snabbare än
produktionen (utbudet)
Produktionskostnaderna stiger
Inflationsförväntningarna stiger
Spridning från andra länder
Inflation och centralbankers roll
Hur mäta inflation?
Konsumentprisindex (KPI) är det vanligaste
måttet på prisnivån
 Beräknas av statistikmyndigheter genom att
samla in priser för ett urval av varor och tjänster



Jämför med priserna på samma produkter
föregående månad
Men andra mått används också:



Prisutveckling på allt som produceras (BNP-deflator)
Konsumentpriser exklusive energi och livsmedel
KPIF – KPI med fast ränta
Inflation och centralbankers roll
1975
2009
Inflation och centralbankers roll
Inflationen i Sverige
Årlig procentuell förändring av KPI
50
40
KPI
Medelvärde 1790-1945: 2,1%
30
Medelvärde 1946-2008: 4,8%
20
10
0
-10
17
9
18 0
0
18 0
1
18 0
2
18 0
3
18 0
4
18 0
5
18 0
60
18
7
18 0
8
18 0
9
19 0
0
19 0
1
19 0
2
19 0
3
19 0
4
19 0
50
19
6
19 0
7
19 0
8
19 0
9
20 0
0
20 0
10
-20
Källor: Edvinsson & Söderberg (2007) och Statistiska centralbyrån
Inflation och centralbankers roll
Inflationen i Sverige
Årlig procentuell förändring KPI och BNP-deflator
Källa: SCB och Hassler et al (1994)
Inflation och centralbankers roll
Riksbankens uppgifter
Upprätthålla
ett fast
penningvärde
Främja ett
säkert och effektivt
betalningsväsende
Inflation och centralbankers roll
Historik - växelkurssystem









1924
1931
1933
1939
1951
1973
1977
1991
1992
Guldmyntfot
Rörlig växelkurs
Kronan knyts till pundet
Kronan knyts till dollarn
Bretton Woods
Valutaormen
Valutakorgen
Ecu-koppling (ensidig)
Rörlig växelkurs
Varför inflationsmål och självständig centralbank?
Varför inflationsmål och
självständig centralbank?

Hur ska penningpolitiken bedrivas?

En snabbgenomgång av forskningen bakom
ramverket för penningpolitiken


Inflationsmål
Självständighet
Varför inflationsmål och självständig centralbank?
Philipskurvan: A.W. Philips (1958)
studerade löneförändring och
arbetslöshet i Storbritannien 1861-1957

Inflation
Negativt samband mellan inflation och arbetslöshet
Politik: ”Välj en punkt”; lägre arbetslöshet med
högre inflation
Arbetslöshet
Varför inflationsmål och självständig centralbank?
Inflation
Phillipskurva i USA 1964-1969
5
4
3
2
1
0
3
4
5
Arbetslöshet
6
7
Varför inflationsmål och självständig centralbank?
Milton Friedman (1968)
Penningpolitiken kan inte åstadkomma
permanent lägre arbetslöshet genom högre
inflation
 Sådana försök leder till att förväntningarna
anpassas till högre inflation. ”Ständiga
överraskningar” fungerar inte på lång sikt
 Den enda långsiktiga effekten av sådana försök
är oförändrad arbetslöshet och högre inflation

Varför inflationsmål och självständig centralbank?

Penningpolitiken bör inriktas på att begränsa
inflationen

Monetarismen: koppling mellan
penningmängden och prisnivån.

Penningmängdstillväxten bör styras (fungerade
dåligt; bättre att styra inflationen direkt)
Varför inflationsmål och självständig centralbank?
Phillipskurvans sammanbrott
under 1970-talet
15
5
4
3
2
1
0
Inflation
Inflation
Phillipskurva i USA 1964-1969 Phillipskurva i USA 1970-1997
3
4
5
Arbetslöshet
6
7
10
5
70
0
4
6
8
Arbetslöshet
Detta sågs som en bekräftelse av Friedmans teorier
10
12
Varför inflationsmål och självständig centralbank?
Konsensus idag: penningpolitiken kan
endast påverka sysselsättningen på kort
sikt, inte på lång sikt.
Inflation
Inflation
Kortsiktig
Phillipskurva
P2
P1
Långsiktig
Phillipskurva
P2
P1
U2
U1
Arbetslöshet
U1
Arbetslöshet
”Förväntningsutvidgad Philips-kurva” (Friedman, 1968; Phelps,
1968)
Varför inflationsmål och självständig centralbank?
Senare forskning: hur åstadkomma
kontroll över inflationen?

”Trovärdighet i penningpolitiken”

Om centralbanken utlovar låg inflation, kan det vara
optimalt att ”lura” allmänheten, när de väl förväntar
sig låg inflation. ”Tidsinkonsistens”

Detta inser allmänheten, och anpassar sig och
justerar upp inflationsförväntningarna

Att ”binda sig vid masten” är en väg ur
problemet. Trovärdighet är A och O
Varför inflationsmål och självständig centralbank?

Hur åstadkomma trovärdighet?
”Politiska konjunkturcykler”




Politiker siktar på att bli omvalda.
Det kan finnas stor frestelse att ”gasa på” före ett val
Svårt att ”binda sig vid masten” med politisk
makt över penningpolitiken
Självständig centralbank en lösning
Varför inflationsmål och självständig centralbank?
Sammanfattning: huvudslutsatser från
forskningen om penningpolitik
1. En centralbank bör inrikta sig på att kontrollera
inflationen
 Praktisk tillämpning: inflationsmål
2. Centralbanken bör vara oberoende
 Praktisk tillämpning: självständig centralbank;
styret opåverkat av t.ex. av valresultat
Varför inflationsmål och självständig centralbank?
1. Inflationsmål införs 15 januari 1993

Inflationsmål:


Konsumentprisindex (KPI) ska öka med 2 procent per
år från 1995 (med ett toleransintervall ± 1
procentenhet)
Från 2010 inget toleransintervall (har spelat ut sin
roll)
Varför inflationsmål och självständig centralbank?
Varför ett prisstabilitetsmål?

Inflation gör pengarnas funktion sämre

Hög och variabel inflation ökar osäkerheten
– hämmar investeringar

Hög inflation ger en okontrollerad omfördelning av
inkomst och förmögenhet

Kostnader för att pressa ned inflationen – släpp inte upp
den!

Förankrar inflationsförväntningarna
Varför inflationsmål och självständig centralbank?
Varför just 2 procent?

Ger utrymme för anpassning av relativpriser
och relativlöner utan sänkning av nominella
löner och priser

Säkerhetsmarginal för mätfel

Vanligt inflationsmål i omvärlden

Minskar risken för deflation – problem med
negativa räntor
Varför inflationsmål och självständig centralbank?
2. Förändringar i Riksbankens
ställning 1 januari 1999

Riksbanken blir självständig

Direktionen fattar de penningpolitiska besluten
självständigt

Kopplingen mellan partipolitisk fördelning i riksdagen
och penningpolitiken försvagades
Varför inflationsmål och självständig centralbank?
Riksbankens styrning sedan 1999
FINANSUTSKOTTET
Varför inflationsmål och självständig centralbank?
KPI-inflation och historiska medelvärden
Årlig procentuell förändring
16
16
KPI
14
Medel
14
12
12
10
10
1993-2011
Medel 1,5
Std avv 1,4
8
8
6
6
4
4
1971-1992
Medel 8,3
Std avv 3,0
2
2
0
0
-2
-2
70
74
78
82
86
90
94
98
02
06
10
14
Källor: SCB och Riksbanken
Varför inflationsmål och självständig centralbank?
Inflationsförväntningar
Procent
5
Inflationsförväntningar
KPI
4
5
4
3
3
2
2
1
1
0
0
-1
-1
-2
-2
94
96
98
00
02
04
06
08
10
12
14
16
Slutsats: inflationsmålet har fungerat!
Anm. Penningmarknadsaktörer
Källor: Prospera Research och SCB
Varför inflationsmål och självständig centralbank?
Flexibel inflationsmålsstyrning

Penningpolitiken kan påverka produktion och sysselsättning
på kort sikt men inte på lång sikt.

Utan att åsidosätta inflationsmålet bör penningpolitiken även
inriktas på att stabilisera produktion och sysselsättning runt
långsiktiga utvecklingsbanor

Obs! Endast minska variation. Inga mål för nivåerna på
produktion eller arbetslöshet.

Praktisk tillämpning av penningpolitiken i Sverige:
1.
Stabilisera inflationen kring målet
Stabilisera resursutnyttjandet, alltså produktionens och
sysselsättningens avvikelse från potential (”GAP”)
2.
Penningpolitiken i praktiken
Penningpolitiken i praktiken


Med hjälp av styrräntan skall inflationen
hållas kring målet (och resursutnyttjandet
stabiliseras)
Hur går vi tillväga?
Penningpolitiken i praktiken
Hur påverkar
Riksbankens beslut
inflationstakten?
Penningpolitiken i praktiken
Riksbanken sätter reporäntan…
Källa: Riksbanken
Penningpolitiken i praktiken
...som påverkar andra räntor
Rörlig listad bostadsränta och reporänta
7
7
Reporänta
Genomsnittlig rörlig boränta
6
6
5
5
4
4
3
3
2
2
1
1
0
0
08
09
10
11
Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken
Penningpolitiken i praktiken
Transmissionsmekanismen
Hur en förändring av reporäntan påverkar inflationen och den
övriga ekonomin kallas för transmissionsmekanismen.
Reporäntesänkning
Förväntningar om reporäntan
Inflationsförväntningar
Marknadsräntorna sjunker
Högre förväntad
lönsamhet hos företag
Lättare få krediter –
ökade investeringar
Svagare växelkurs
ökad
konsumtion
ökade
investeringar
Ökad export
Högre
och
minskad import importpriser
Ökad efterfrågan
Högre inflation
KREDITKANALEN
RÄNTEKANALEN
VÄXELKURSKANALEN
Penningpolitiken i praktiken
Realränta = Nominell ränta – (förväntad) inflation
Realräntan viktigast för reala beslut: konsumtion, investeringar, m.m.
På kort sikt kan penningpolitiken påverka även den reala räntan eftersom
priserna är ganska trögrörliga
Penningpolitiken i praktiken
Exempel: Nominell ränta är 2 procent. En vara kostar 1 krona
• Nominell sparränta: hur många fler kronor ger 100 sparade kronor om ett år?
Svar: 102 kronor
•
Real sparränta: Vi kan köpa 100 varor idag för 100 kronor. Hur många fler varor kan
vi köpa om ett år om vi sparar 100 kronor?
Svaret ges av realräntan!
•
•
•
•
102 varor vid oförändrade priser (realränta=nom. ränta=2 procent)
100 varor om priserna ökar med 2 procent (realränta=0 procent
98 varor om priserna ökar med 4 procent (realränta=-2 procent)
Jämförelse: nominell och real lön
Penningpolitiken i praktiken
Nominell och real reporänta
Procent
5
5
Nominell reporänta
4
4
Real reporänta
3
3
2
2
1
1
0
0
-1
-1
-2
-2
05
06
07
08
09
10
11
Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken
Anm. Den reala reporäntan är beräknad som ett medelvärde av Riksbankens reporänteprognos
för det kommande året minus inflationsprognos (KPIF) för motsvarande period.
Penningpolitiken i praktiken
Räntebesluten baseras på
prognoser

Penningpolitiken påverkar den ekonomiska
utvecklingen med viss fördröjning

Prognoser för framtida inflation, BNP och
sysselsättning mycket viktiga

Allmänhetens prognoser (förväntningar) påverkar
också utfallen => Riksbankens trovärdighet viktig
Penningpolitiken i praktiken
Flexibel inflationsmålspolitik i
praktiken

Givet trovärdighet för långsiktig prisstabilitet
kan räntan användas till att påverka inflation och
resursutnyttjande på kort sikt

Vid varje penningpolitiskt möte gör direktionen
en avvägning av vilken räntebana som ger “bäst”
framtida utveckling för inflation och
resursutnyttjande
Penningpolitiken i praktiken
Riksbankens prognos för reporäntan

Prognoser baserade på




Fördelar med en egen prognos




oförändrad reporänta
marknadens förväntningar på reporäntan (fr.o.m. okt 2005)
Riksbankens egen prognos för reporäntan (fr.o.m. feb 2007)
Lättare att utvärdera och jämföra våra prognoser
Resonemang och avvägningar blir tydligare
Penningpolitiken blir mer effektiv – har större potential att
påverka marknadsräntorna
En prognos – inget löfte!
Penningpolitiken i praktiken
Räntebeslut och kommunikation

6 penningpolitiska möten per år



Presskonferens dagen efter varje möte
Protokoll med namn på ledamöterna
publiceras två veckor efter mötet
Prognoser publiceras efter alla 6 mötena
3 Penningpolitiska rapporter (PPR)
 3 Penningpolitiska uppföljningar (PPU)
 Två utfrågningar i finansutskottet (vår+höst)

Penningpolitiken i praktiken
Sammanfattning
penningpolitiken i Sverige

Lagom låg inflation – mål på 2 procent

Självständig Riksbank

Flexibel inflationsmålspolitik som försöker stabilisera
både inflation och produktion/ sysselsättning
(resursutnyttjande)

Öppenhet och tydlighet ger trovärdighet
Det ekonomiska nuläget och aktuell penningpolitik
Penningpolitisk
rapport
oktober 2011
Det ekonomiska nuläget och aktuell penningpolitik
Oro i omvärlden dämpar svensk ekonomi
Fortsatt låg ränta
Det ekonomiska nuläget och aktuell penningpolitik
Stora statsfinansiella problem
200
200
USA
Grekland
Irland
160
160
Italien
120
120
80
80
40
40
0
0
00
02
Offentlig skuld som procent av BNP
04
06
08
10
12
14
Källa: IMF WEO september 2011
Det ekonomiska nuläget och aktuell penningpolitik
Oro på de finansiella marknaderna
180
180
Emerging markets (MSCI)
USA (S&P 500)
Euroområdet (EuroStoxx)
Sverige (OMXS)
160
160
140
140
120
120
100
100
80
80
60
60
40
40
04
05
Börsindex, 2006-01-03 = 100
06
07
08
09
10
11
Källa: Reuters EcoWin
Det ekonomiska nuläget och aktuell penningpolitik
Förtroendet viker
70
70
Euroområdet
USA
Världen
60
60
50
50
40
40
30
30
00
01
02
03
04
05
06
Inköpschefsindex i tillverkningsindustrin, säsongsrensade data
07
08
09
10
11
Källa: Markit Economics
Det ekonomiska nuläget och aktuell penningpolitik
Stora tillväxtskillnader
6
6
4
4
2
2
0
0
-2
-2
Euroområdet
-4
-4
USA
Världen
-6
-6
00
02
BNP, årlig procentuell förändring
04
06
08
10
12
14
Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat och Riksbanken
Det ekonomiska nuläget och aktuell penningpolitik
Ökad oro hos svenska hushåll och företag
40
40
Hushåll
Näringsliv
30
30
20
20
10
10
0
0
-10
-10
-20
-20
-30
-30
00
01
02
03
04
05
06
07
08
09
Konfidensindikator för hushåll och det totala näringslivet, nettotal, säsongsrensade data
10
11
Källa: Konjunkturinstitutet
Det ekonomiska nuläget och aktuell penningpolitik
Hushållen konsumerar mindre
6
6
5
5
4
4
3
3
2
2
1
1
0
0
-1
-1
00
01
02
03
04
05
Hushållens konsumtion, årlig procentuell förändring
06
07
08
09
10
11
12
13
14
Källor: SCB och Riksbanken
Det ekonomiska nuläget och aktuell penningpolitik
Svensk ekonomi växer långsammare
12
12
8
8
4
4
0
0
-4
-4
-8
-8
-12
-12
Medel 2000kv 1- 2011kv2
-16
-16
00
01
02
03
04
05
06
07
08
09
10
BNP, kvartalsförändring i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data
11
12
13
14
Källor: SCB och Riksbanken
Det ekonomiska nuläget och aktuell penningpolitik
Långsam förbättring på arbetsmarknaden
10
10
8
8
6
6
4
4
2
2
0
0
05
06
07
08
09
Arbetslöshet, procent av arbetskraften, säsongsrensade data
10
11
12
13
14
Källor: SCB och Riksbanken
Det ekonomiska nuläget och aktuell penningpolitik
Måttlig inflation
5
5
KPI
4
4
KPIF
3
3
2
2
1
1
0
0
-1
-1
-2
-2
05
06
Årlig procentuell förändring
07
08
09
10
11
12
13
14
Källor: SCB och Riksbanken
Det ekonomiska nuläget och aktuell penningpolitik
Fortsatt låg ränta
7
7
Oktober
6
6
September
5
5
4
4
3
3
2
2
1
1
0
0
-1
-1
07
08
09
Reporänta, procent, kvartalsmedelvärden
10
11
12
13
14
Källa: Riksbanken
Real reporänta
Procent, kvartalsmedelvärden
3
3
September
Oktober
2
2
1
1
0
0
-1
-1
-2
-2
05
06
07
08
09
10
11
Anm. Den reala reporäntan är beräknad som ett medelvärde av Riksbankens reporänteprognos för det
kommande året minus inflationsprognos (KPIF) för motsvarande period.
12
13
Källa: Riksbanken
Det ekonomiska nuläget och aktuell penningpolitik
En prognos, inte ett löfte
7
7
90%
75%
50%
Utfall
Prognos
6
5
6
5
4
4
3
3
2
2
1
1
0
0
-1
-1
07
08
09
Reporänta, procent, kvartalsmedelvärden
10
11
12
13
14
Källa: Riksbanken
Oro i omvärlden dämpar svensk ekonomi
Fortsatt låg ränta
Sammanfattning
Penningpolitiken syftar till att upprätthålla ett fast
penningvärde
 Inflationsmål: den årliga förändringen av KPI ska vara 2
procent
 Penningpolitiken påverkar inflationen genom reporäntan
 Riksbanken är en självständig och öppen centralbank
(transparens)
 Den aktuella utvecklingen



Oro i omvärlden dämpar svensk ekonomi
Fortsatt låg ränta