Transcript inflation - Logistikprogrammet.org

Gemensamma ekonomisk-politiska mål:
 Hög levnadsstandard ekonomisk tillväxt
 Hög och jämn sysselsättning
 Stabilt penningvärde (låg inflation)
 Balans i utlandsaffärerna
 Minska offentligt underskott och statsskuld
 Jämn fördelning av välståndet
 Regional balans
 Miljöhänsyn
Målkonflikter
Olika prioritering
Olika syn på vägen till målen (medel)
Exempel på målkonflikter
 Låg arbetslöshet och låg inflation (hög efterfrågan
vid låg arbetslöshet ger högre inflation)
 Ekonomisk tillväxt påverkar miljön
 Den största tillväxten sker i storstadsregionerna
motverkar regional balans
 Budgetmålen kan vara svåra att uppnå om man vill
ha en jämn fördelning av välståndet. Högre skatter
kan motverka tillväxt.
Produktion
Stor produktion
Låg arbetslöshet
Hög konsumtion
Stora prisökningar
Hög ränta
Trend
Liten produktion
Hög arbetslöshet
Liten konsumtion
Mindre prisökningar
Låg ränta
Recession: lågkonjunktur (fallande BNP)
Depression: extremt kraftig och långvarig.
Tid
Bygger på förväntningar om det ekonomiska läget hos företag och
hushåll (Jan 2013 = 89,4)
Barometerindikatorn
100 = Normalt konjunkturläge
120
110
100
90
80
70
jan-97
Källa: Konjunkturinstitutet
feb-99
mar-01
apr-03
maj-05
jun-07
jul-09
aug-11
Månad
Hämtat: 2013-01-31
Indikatorn
BNP-tillväxt Sverige/USA/OECD
Hushållens skulder
BNP / BNI
BNPuttrycks som värdet av total konsumtion av varor och
tjänster, bruttoinvesteringar samt export minus import.
Om man i ett land summerar värdet av alla färdiga varor
och tjänster som producerats under ett år får man fram
landets bruttonationalprodukt.
Det utgörs av summan av bruttonationalprodukten och
nettofaktorinkomster från utlandet. Nettofaktorinkomster
består av nettot av löner, aktieutdelningar, räntor och
arrenden, patent med mera som passerar gränserna;
exempelvis aktieutdelning till boende utanför Sverige och
räntor på statsskulden på de medel som är upplånade i
utlandet.
BNI / BNP
Sveriges BNI och BNP
Löpande priser, miljarder SEK
4 000
3 000
2 000
1 000
0
1997
1999
2001
2003
2005
2007
2009
Källa: SCB samt beräkningar av Ekonomifakta
Not: värden för 2011 är preliminära.
2011
År
Hämtat: 2013-01-31
BNI, mdkr
BNP, mdkr
Inflation
 Ökningen av mängden pengar i förhållande till
produktionen av varor, tillgångar och tjänster.
 I praktiken används Konsumentprisindex (KPI) som
ett mått på inflationen.
Inflation
Orsaker till inflation:
 Efterfrågeinflation ("mer pengar än varor")
 Kostnadsinflation ( "arbetskraften
och/eller råvarorna för dyra")
 Importerad inflation
(Inflation i exportländer eller sjunkande valutakurs i
det egna landet)
 Inflation ”via sedelpressarna”
VARFÖR MOTARBETA HÖG INFLATION?
 Internationell konkurrenskraft minskar
 Låntagare vinner sparare förlorar
 Osäkerhet
 Minskade investeringar
 Riksbankens inflationsmål: 2 % +/- 1 %-enhet
Deflation: sjunkande prisnivåer
Inflation historiskt
 Ädelmetall har används som pengar under tusentals år och
är den valuta människor oftast väljer som pengar när de
själva får välja.
 Det finns en naturlig inflation för ädelmetall i form av att
utvinningen av metall ökar. När det bryts mer guld och silver
än vad som konsumeras uppstår inflation d.v.s. en ökning i
penningmängden. När det konsumeras mer ädelmetall än
vad som utvinns uppstår deflation d.v.s. en minskning i
penningmängden.
 Penningmängden kan dock inflateras onaturligt även med en
ädelmetallstandard…. Forts.
Inflation historiskt
 I forna tider begärde kungar ofta in ädelmetallpengarna och
minskade eller spädde ut ädelmetallinnehållet.
 Detta kunde göras antingen genom att mynten gjordes
mindre eller genom att basmetall adderades till mynten.
Kungarna stämplade istället på en nominell siffra och
bestämde genom dekret att det mindre eller utspädda myntet
skulle vara värt lika mycket som det ursprungliga myntet.
 Ett finurligt sätt att göra detta på är att behålla diametern på
myntet, minska tjockleken till hälften men öka
kantupphöjningen. Myntet ser då lika stort ut som tidigare
men väger endast hälften.
 Effekten av den minskade mängden ädelmetall i mynten blev
att mynten med högt ädelmetallinnehåll hamstrades medan
de med lägre ädelmetallinnehåll användes.
Varför? Vem tjänar på inflationen ?
 Bankerna tjänar givetvis pengar på detta eftersom det är
bankerna själva som ger ut pengarna i form av skuld men
återkräver dem med ränta.
 Staten tjänar på inflationen genom att värdet på statsskulden
minskar samtidigt som staten kan beskatta inflationen. Om en
tillgång ökar i pris endast p.g.a. inflation och därefter avyttras
kräver staten skatt på prisuppgången. Egentligen har det inte
skett någon värdeökning eftersom priset inte skulle ökat utan
inflationen.
 Generellt är de största vinnarna de som sitter tidigt i kedjan
och kan åtnjuta de nyskapade pengarna först. Detta eftersom
de har möjlighet att använda pengarna innan dess att
inflationen får effekt i form av högre priser. De kan således
öka sin köpkraft.
Varför? Vem tjänar på inflationen ?
 Vinnarna är finansbolag, banker, centralbanker och
regeringar. Förlorare är vanliga människor som har fasta eller
halvfasta inkomster och som tvingas skatta för prisökningar
utan att det skett någon värdeökning.
 Omfördelning av resurser från de sena mottagarna av
nyskapade pengar till de tidiga mottagarna.
KPI
 Konsumentprisindex (KPI) syftar till att mäta






prisutvecklingen för hela den privata konsumtionen, måttet
beräknas månadsvis av SCB och är en del av Sveriges
officiella statistik.
I Sverige har KPI ex. huvudsakliga användningsområden:
Kompensationsändamål, vilket kan innebära att KPI utgör
underlag för justering av:
Pensioner, socialbidrag och andra inkomstöverföringar till
hushållen från den offentliga sektorn
Skatteskalor
Överföringar inom den privata sektorn
Priser i olika typer av avtal
KPI
 Användning i stabiliseringspolitiska sammanhang,
 Som målvariabel för Riksbankens penningpolitik
 För jämförelser med konsumentprisutvecklingen i andra
länder
 Som ett generellt mått på kronans inhemska köpkraft
 KPI beräknas som ett kedjeindex, exempelvis med år 1980
som bas. (1980 = index 100)
KPI
År
1980
1981
1982
1983
1984
1985
1986
1987
1988
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
=
Index
År
Index
100
112,1
121,7
132,6
143,2
153,8
160,3
167
176,7
188,1
207,8
227,2
232,4
243,2
248,5
254,8
256
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
257,3
257
258,1
260,7
267,1
272,8
278,1
279,2
280,4
284,2
290,5
300,6
299,7
303,5
311,4
314,2
KPI
 En vara kostade 100 kr 1980 . Vad hade samma vara
kostat 2012 om varans pris följt KPI ?
 År 1992 kostade en viss vara 199 kronor i Sverige. Vad
borde den ha kostat 2005 om priset följt KPI
 Hur många procent ökade KPI med mellan 1989 och
1990 ?
Hur mäts KPI ?
 SCB ”köper” en korg av varor och tjänster varje månad.
Genom att köpa samma varor och tjänster kan man studera
hur stora prisförändringarna på varukorgen är. Eftersom
kvaliteten på varorna kan ändras över tiden, som när en
dators prestanda förbättras över tiden, försöker SCB
uppskatta förbättringarnas värde och räkna bort dem från
prisförändringarna. (”Kvalitetsjustering”)
 Vad som ingår i korgen och hur stor betydelse olika
prisförändringar får, beror på hur mycket hushållen köper av
de olika varorna och tjänsterna. En vara eller tjänst som det
köps mycket av får en större vikt än en vara eller tjänst som
det köps lite av. Därmed får prisförändringar på en vara eller
tjänst som det köps mycket av ett större genomslag på KPI än
prisförändringar på en vara eller tjänst som det köps lite av.
Faror med KPI
 Prisförändringar kan manipuleras genom substitution.
 Om en vara stiger i pris så förutsätter man att folk köper
mindre av den och istället lägger pengarna på något som
minskat i pris.
 Kvalitetsjusteringar av produkter ges genomslag i KPI.
Om TV-apparater stiger i pris med 30 procent så räknas
plattskärm och nya funktioner som inte kan väljas bort
(Tjock-tv borta) som något som sänker priset. Men
funktionen på varan är den samma.
 I USA tog man bort nybilspriserna och ersatte dem med
priserna på begagnade bilar, vilket i ett slag halverade
priset på bilar.
Finanspolitik (budgetpolitik)
 Regeringen föreslår riksdagen beslutar
 Skatter, avgifter
 Bidrag
 Investeringar
 Syfte: Fördelning av resurser och/eller
reglera och motverka konjunktursvängningar
Finanspolitik
• Riksdagens beslut om skatter, avgifter och
bidrag
• Berör även fördelningspolitik, familjepolitik,
arbetsmarknadspolitik etc
 Penningpolitik : Riksbankens beslut om
penningmängd och räntor
Penningpolitik:
 Riksbanken
 Reporäntan, även kallad reporäntan.
(räntan mellan riksbanken och vanliga banker)
 Syfte att styra tillgången på pengar och krediter-
att hålla ett stabilt penningvärde.
 I lågkonjunktur sänks räntan = expansionspolitik
för att göra det billigare att låna till konsumtion och investeringar
 I högkonjunktur höjs räntan= åtstramning
för att göra det dyrare att låna så att efterfrågan minskar och därmed
risken för inflation
Riksbanken (centralbanken )
 Riksbanksfullmäktige utser en direktion som ska
vara oberoende av politikerna
 Ansvarar för penningpolitiken
 Inflationsmålet 2 % (+/- 1 %-enhet)
 Ger ut sedlar och mynt
 Statens bank
 Reporänta (bankernas ränta till riksbanken)
 Valutareserven
 Kan stödköpa kronor
Stagflation:
Hög arbetslöshet
(stagnerande ekonomi)
Hög inflation
X
 Recession. Fallande BNP under två kvartal
 Depression : Mycket djup lågkonjunktur.
30-talsdepressionen : Start börskrasch 1929
30-talsdepressionen : Start börskrasch 1929
 Senare delen av 1920-talet : Hausse-artad börsmarknad.
 Miljoner amerikaner lockades att investera i aktier.
 Kurserna drevs upp till spektakulärt höga nivåer och skapade






starka förväntningar på ytterligare uppgångar.
Småsparare, företag och banker satsade allt större del av
sina tillgångar och man lånade även till höga räntor för att
kunna finansiera ytterligare köp på börsmarknaden.
Bubblan sprack. I slutet av 1929 hade börsen fallit med 40%.
Resultat : Företag och banker i konkurs.
Hög arbetslöshet följde.
Småsparare fick lämna sina hem och gårdar när de inte
längre kunde betala de höga låneräntorna.
Marknaden återhämtade sig inte förrän långt efter andra
världskrigets slut.
Keynes
• 1930-talets depression en vändpunkt
• Keynes visade att förändringar i efterfrågan påverkar
inflation och aktivitetsnivå i landets ekonomi
• Förordade en aktiv finanspolitik, bl a med hjälp av
skatter, arbetsgivaravgifter och offentliga utgifter, för
att motverka svängningar i ekonomin
• I lågkonjunktur underbalansering = expansionspolitik
• I högkonjunktur överbalansering = åtstramningspolitik
Keynesianism
 Keynes menade att efterfrågan i ekonomin rör sig i vågor
som skapar instabilitet i ekonomin. Genom att driva en aktiv
finanspolitik (förändringar i skattenivåer och
investeringsgraden) kan ekonomin dock stabiliseras och
samhällsekonomin få en hög sysselsättningsgrad, samt
konjunkturcyklar överbryggas i strävan efter maximalt
resursutnyttjande och nationalekonomisk jämvikt.
 Keynesiansk finanspolitik innebär att kravet om en årlig
budgetbalans överges till förmån för en ekonomisk politik
som förespråkar att staten ökar de offentliga utgifterna i en
lågkonjunktur, och minskar de offentliga utgifterna eller höjer
skatterna i en högkonjunktur, för att motverka svängningarna
i konjunkturcykeln. Det nya målet var att statsbudgeten över
en konjunkturcykel skall vara i balans.
Svensk tillämpning av Keynes
 Bostadsbyggande
 Utbildningssatsningar
 Förändringar av momssatsen
 Arbetsgivaravgifter
(tänkbara) STATLIGA ÅTGÄRDER
Keynesiansk stabiliseringspolitik
Produktion
Minska investeringar (f)
Sänka bidrag (f)
Höja skatt (f)
Höja reporäntan (p)
revalvera (v)*
Trend
Öka investeringar (f)
Höja bidrag (f)
Sänka skatt (f)
Sänka reporäntan (p)
Devalvera(v)*
(f) finanspolitik
(p) penningpolitik
(v) valutapolitik
Tid
* devalvering-revalvering endast vid fast växelkurs
Adam Smith: liberal ekonomi
Liten politisk inblandning i ekonomin
Marknadskrafter
Vinst
Konkurrens
Monetarister
 Företräds av Milton Friedman
 Vill ha så få ingrepp i marknadsekonomin som möjligt
 Om åtgärder kommer vid fel tillfälle blir de
kontraproduktiva
 Anser att penningmängden är ett sätt att styra
ekonomin
 Robert Lucas
 Anser att det är förväntningarna från människor och
företag som skapar svängningar i ekonomin
 Förväntningar om exempelvis höjd inflationstakt
skapar kompensationstänkande
 Förväntningarna kan påverkas genom en stabil
regeringspolitik och en beslutsam riksbank
USA och Europa – en jämförelse
• Konjunkturpolitik tillämpas aktivt i EU
• Mindre tillämpat i USA
• I USA är den offentliga sektorn avsevärt mindre än i de
flesta europeiska länder
• Skatterna är generellt sett lägre i USA än i Europa
• Olika typer av bidrag från offentlig sektor till företag och
privatpersoner är vanligare i Europa än i USA
• Arbetsmarknaden är mer reglerad i Europa än
i USA
Fed = Federal reserve USA:s centralbank
Arbetsmarknadspolitik i USA jämfört med EU
 Faktorer – i USA
• Lägre arbetsgivaravgifter gör det överlag billigare för
företagen att anställa personal i USA än i de flesta
västeuropeiska länder.
• Lägre arbetslöshetsersättning motiverar, eller tvingar,
arbetssökande att aktivt söka arbete.
• Lägre skatter på bl a kapital, förmögenhet och inkomst
från arbete uppmuntrar till etablerandet av nya företag.
• Färre regler styr hur företagen får anställa och avskeda
personal.
Arbetsmarknadspolitik i USA jämfört med EU
(forts)
• Lägre skatt på boende samt avsaknad av skatt på
värdetillväxten i den egna bostaden gör det lättare för
arbetssökande att flytta om det finns arbetstillfällen på
en annan ort.
• Färre och lägre bidrag.
•
Storleken på den amerikanska marknaden erbjuder ett
utbud av arbetstillfällen som vida överträffar de
enskilda europeiska ländernas arbetsmarknader.
Arbetsmarknadspolitik i USA jämfört med EU
(forts)
 Konsekvenser – för USA
• Lägre arbetslöshet. Är det sant? Länk
• Fler nya och kvalificerade arbetstillfällen.
• Lättare för marknaden att hantera kraftiga förändringar
som tillfälligt ökar arbetslösheten i hela eller i delar av
landet.
• Större lönespridning, vilket bl a medför att de som
tjänar sämst i USA har en betydligt lägre inkomst än de
som har lägst inkomst i de flesta västeuropeiska länder.
• Lönsamt att skaffa en ”bra” utbildning.
• Sämre anställningstrygghet
Diskussion
 Arbetslöshet i olika åldersgrupper | Arbetslöshet | Arbetsmarknad | Fakta
och statistik | Ekonomifakta.se
 Varför ?
 Orsaker ?
 Finns någon lösning ?