Transcript Adeln och kyrkans privilegier

Franska revolutionen
Envälde, republik och kejsardöme
Under 1600-1700-talet var Frankrike ett av världens rikaste
länder.
De franska kungarna var Europas mäktigaste härskare.
Alla beundrade den franska konsten och litteraturen.
De förnämsta människorna i Europa kunde tala franska.
I slutet av 1700-talet skedde en revolution i Frankrike som
ledde till stora förändringar i det franska samhället – nya
idéer om jämlikhet och demokrati växte fram
Ludvig x 3
• Ludvig XIV – kung 1661-1715
- ”kung Sol” – fick hjälp att klä sig på morgonen
- enväldig kung
- slottet i Versailles – skapade missnöje i de
lägre samhällsklasserna
- de som kritiserade kungen blev fängslade
på Bastiljen i Paris
- en storhetstid för fransk kultur – Franska akademien
- franska kolonier i Nordamerika – Louisiana, Quebec,
Montreal – lämnades åt England 1783
• Ludvig XV – kung 1715-1774
- sonson till Ludvig XIV
- inte så intresserad av att styra landet
- levde ett lyxliv på Versailles som var kostsamt – brydde
sig inte om folket
• Ludvig XVI – kung 1774-1793
- sonson till Ludvig VX – bara 20 år
när han blev kung
- gift med en österrikisk prinsessa,
Marie-Antoinette
- fick en tuff tid vid makten som slutade
med att han blev ett huvud kortare
Orsaker till revolutionen i Frankrike
Frankrike var under 1700-talet ett jordbruksland där mer än
80 procent av folket var bönder. Jorden ägdes av kungen,
adeln och kyrkan, men brukades av bönderna.
Adeln och kyrkans män utgjorde ca 2 procent av Frankrikes
befolkning, men ägde 35 procent av jorden.
Inte nog med denna orättvisa fördelning, adeln och kyrkan
hade också privilegier.
Adeln och kyrkans privilegier
• Bönderna betalde arrende till adelsmannen eller kyrkan
• Bönderna betalde tionde till kyrkan
• Bara adelsmän fick jaga i skogarna
• Bara adelsmän fick äga en kvarn eller vinpress – tog ut
en avgift
• Adelsmännen skulle ha en avgift varje gång någon sålde
eller ärvde en bondgård
• Adeln och kyrkan behövde inte betala
skatt till staten
• Bara adelsmän kunde avancera och
bli ämbetsmän eller officerare
Missnöjet växte bland folket
- tyckte att adelns och kyrkans privilegier var betungande
och orättvisa
- de nyrika borgarna i städerna tyckte att de skulle ha mer
att säga till om – hade arbetat ihop sin förmögenhet inte
ärvt den som adelsmännen
- författare började öppet kritisera det kungliga enväldet
och adelns och kyrkans privilegier – Voltaire
- nya tankar uppkom om hur ett land borde styras –
Montesquieu:
* makten i ett land borde delas mellan en kung/president,
en riksdag med folkrepresentanter och en domstol
- Rousseau ansåg att samhällets mål var att alla skulle
vara lyckliga – jämlikhet och frihet blev ledorden
Revolutionen bryter ut
Frankrike var involverad i många krig under 1700-talet,
detta dränerade statskassan. Drottningen Marie-Antoinette
levde ett liv i lyx med fester och dyra kläder på Versailles.
Detta upprörde folket och i Paris
svalt fransmännen.
Landet höll på att gå i konkurs,
något måste göras!
En ny skatt infördes
- år 1786 var statskassan tom – lösningen = införa en
skatt som alla markägare skulle betala, även adeln och
kyrkan
- adeln och kyrkan reagerade kraftigt och krävde att
riksdagen /generalständerna skulle sammankallas
(hade inte hänt på 175 år!)
Generalständerna sammanträdde
- den franska riksdagen var en ståndsriksdag – tre stånd;
1:a präster, 2:a adeln och 3:e folket (98 % av
befolkningen)
- det tredje ståndet ville avskaffa ståndsriksdagen så de
skulle få mest makt – kungen lät låsa deras möteslokal –
gick till ett bollhus
I bollhuset författade tredje
ståndet en ny grundlag/
författning för Frankrike.
Kungen gav upp och det
bildades en enkammarriksdag där alla stånden
ingick. Denna kallades
nationalförsamlingen.
Bägaren rinner över – folket gör uppror
- tredje ståndet nöjde sig inte – kungen blev rädd och
satte ut militära poster i Paris – nationalförsamlingen var
hotad
- priset på bröd ökade kraftigt och folket svalt – nu var det
nog!
- den 14 juli 1789 kom startskottet – folket i Paris
stormade fängelset Bastiljen i jakt på vapen – befälhavaren halshöggs
- kungen insåg att han inte skulle kunna vinna och drog
tillbaka sina soldater
- nationalförsamlingen var räddad
- nationalförsamlingen avskaffade alla adelns och kyrkans
privilegier – alla var lika inför lagen
Revolutionens slagord
Frihet
Jämlikhet
Liberté
Égalité
Broderskap
Fraternité
Nya reformer
- 1789-1791 genomfördes en del reformer/förändringar
- nya lagar – tortyr avskaffades
- ett nytt måttsystem infördes
- enväldet avskaffades – kungen skulle sköta utrikespolitiken och militären
- alla lagar skulle stiftas av nationalförsamlingen och
kungen måste lyda dem
- jämlikheten blev dock inte fullständig – bara män med en
viss inkomst fick rösträtt
Kungafamiljens flyktförsök
- kungen var rädd för revolutionen
- försökte med sin familj fly från Paris – Axel von Fersen
- avslöjades och fördes tillbaka till Paris som fångar
Kungen avsattes – allmän rösträtt för män
- 1792 hamnade Frankrike i krig med Storbritannien,
Preussen och Österrike
- kungafamiljen misstänktes samarbeta med fienden –
fängslades
- kungen avsattes och en ny nationalförsamling valdes –
den första i Europas historia då alla män oberoende av
inkomst fick rösta
- nationalförsamlingen avskaffade monarkin och införde
republik
Kungen dömdes till döden
- ställdes inför rätta – anklagades för att ha motarbetat
folkets frihet och landets säkerhet
- giljotinerades 1793 – hans huvud hölls upp som ett
varnande finger för andra monarker i Europa
Skräckväldet
1793 var läget kritiskt för Frankrike. Fienderna hade gått
över de franska gränserna. Bönderna ville ha tillbaka
kungadömet och revolutionärerna levde farligt.
Då inrättades ett välfärdsutskott som skulle lugna landet
och samla in pengar och folk till kriget.
Ledare för utskottet blev Robespierre. Han fick stor makt
och styrde Frankrike likt en diktator under två års tid.
Robespierre slog ner allt uppror. Alla som misstänktes vilja
bekämpa revolutionen avrättades; adelsmän, bönder,
arbetare och präster. Paris gator färgades av blod.
Ca 35 000 människor miste livet i giljotinen eller dog i
fängelserna – en av dem var drottningen Marie-Antoinette
som avrättades.
Allmän värnplikt inrättades, vilket inte fanns någon annanstans i Europa. Detta ledde till att fransmännen lyckades
driva ut fienderna ur landet.
1794 tog nationalförsamlingen Robespierre tillfånga,
anklagade honom för tyranni och diktatur – avrättades.
Napoleon Bonaparte
1799 tog den lågadlige generalen
Napoleon Bonaparte makten genom
en statskupp.
1804 utropade han sig till kejsare
och därmed var revolutionen tankar
och idéer förlorade.
Bara 30 år gammal var han så
Frankrikes envåldshärskare.
Under Napoleons tid vid makten lade Frankrike stora delar
av Europa under sig – trekejsarslaget vid Austerlitz 1805.
Bara Storbritannien stod emot Napoleon – slaget vid
Trafalgar utanför Spanien blev ett av Napoleons största
nederlag – lord Nelson segrade men dog i segerns
ögonblick.
1811 härskade Napoleon över
Frankrike, Spanien,
Nederländerna, Belgien,
Schweiz, Italien och Tyskland.
Den ryska tsaren lät sig inte kuvas av Napoleon –
Napoleon samlade 1812 ”la Grande Armée” (den största
armén som funnits i historien, 500 000 soldater) och
tågade mot Ryssland.
Ryssarna hade sin egen stridsteknik – backade och brände
allt bakom sig – fransmännen fick svårt att skaffa mat.
När de nådde Moskva var staden tom! Den ryska vintern
kom och Napoleon insåg att han måste vända om hemåt.
Hem till Frankrike kom bara 30 000 av alla de soldater som
tågat in i Ryssland fem månader tidigare.
Nu reste sig Europa mot Napoleon. 1814 tågade de in i
Frankrike och tillfångatog Napoleon. Han fördes till ön Elba
och kungadömet återinfördes.
Napoleon vägrade ge upp och återvände till Frankrike ett år
senare. Ett slag stod vid belgiska Waterloo 1815 där
Napoleon på nytt förlorade mot europeiska stater.
Denna gången tog man Napoleon till klippön S:t Helena i
Atlanten – där han dog 1821.
Efter Napoleon infördes kom en rad kungar och kejsare
innan Frankrike till sist, 1870, blev den republik det är idag.
Följderna av revolutionen i
Frankrike
•
•
•
•
•
•
Kungarnas makt i Europa försvagades
Borgarklassen fick mer att säga till om
Demokratiska tankar fick fäste i Europa
Ett nytt måttsystem infördes – meter,liter, kilo
En ny lag – Code Napoleon
Skola för alla