Transcript Anteckningar – Fr. revolutionen

SO – Samhällsorienterade ämnen
Historia
Ht 2014
Sara Nordfeldt
Lektionsanteckningar – Franska Revolutionen
Frankrike innan revolutionen
Medeltida ståndssamhälle – olika rättigheter ”tredje ståndet” → börjat att luckras upp. Övre skikten
flätas samman med de förnämsta i stånden. Adel investerade i affärsverksamheter
Adel och präster – befriade från skatt och ägde stora jordområde → lika intressen
Adel → egenrätt på fina ämbeten inom statsförvaltningen = stora inkomster
”tredje ståndet” - handelsmän, redare, fabrikörer, bankirer, advokater, läkare, journalister, lärare,
ämbetsmän, hantverkare, butiksägare, bönder.
Bönder – skatt var tionde till kyrkan, feodala avgifter. ¾ av hela inkomsten kunde gå till staten,
kyrkan och godsherrarna.
→ Vände sig mot det kungliga enväldet. Begränsade inflytandet.
Frankrike = ett samhälle i kris 1780-tal.
1788 missväxt → stigande brödpris → hungersnöd upplopp som slogs ner av militären
fattigt svältande folk ↔ grandiost hovliv i Versailles. Kungen mest intresserat av jakt och endast lite
av sällskapsliv drottningen Marie Antoinette njöt av glansen.
Rykten om kungafamiljens överflöd → förtroende för kungafamiljen försvann.
Största problem → stor statsskuld utgifter större än inkomster → stora lån för att finansiera för
hjälpinsatsen i Amerikanska frihetskriget. Betala tillbaka → höjda skatter och avgifter från
bönderna samt att alla jordägare skulle betala skatt. Adel och präster vägrade krävde att
generalständerna skulle sammankallas
1789 växande politisk aktivitet generalständerna träffades flera gånger. Maj presenterar
finansministern det ekonomiska läget. Omröstning om hur man skulle lösa det ogiltigförklarades.
95% tredje ståndet två röster, adel och präster varsin röst → varje ombud en egen röst. → stängde
tredje ståndets möteslokal → samlade istället i en idrottshall ”bollhuset” skulle inte skiljas förrän
Frankrike hade en ny författning ”eden i bollhuset” → Nationalförsamlingen → de andra stånden
började så småningom gå över till Nationalförsamlingen.
14 juli stormas Bastiljen, fängelse och ammunitionsförråd. → Frankrikes nationaldag →
borgerskapet beväpnar sig och tar över makten i städerna, bondeuppror på landsbygden. →
Nationalförsamlingen diskuterar hur man ska kunna lugna bönderna → avskaffa feodala privilegier,
bönderna skulle få ägande rätt. Nervös utmattning och uppflammande entusiasm → deklaration om
de mänskliga rättigheterna. ==> det gamla ståndssamhället är avskaffat.
Reformarbetet gynnade framförallt den välbärgade borgarklassen. Statsskulden löstes genom att
man förstatligade kyrkan och sålde ut dess tillgångar.
1791 ny författning som begränsade kungens makt och ministrarna blev ansvariga inför
nationalförsamlingen. ¾ av alla vuxna män fick rösträtt. Hög inkomst eller stor förmögenhet
krävdes för att kunna väljas som riksdagsman. Ekonomin gynnade fri företagsamhet, skråväsendet
avskaffades likaså statliga regleringar av näringslivet. Arbetarna förbjöds att organisera sig i
fackföreningar.
Alla människor är födda lika och har samma rättigheter.
SO – Samhällsorienterade ämnen
Historia
Ht 2014
Sara Nordfeldt
Kvinnan hade haft stor roll i den politiska debatten ex. Marie Gouze – oäkta dotter till en
adelsman, änka efter en kock – skrev deklarationen om kvinnors rättigheter = krävde jämlikhet i
alla medborgerliga frågor, kvinnor rätt till skilsmässa. Även kvinnors rösträtt och valbarhet, rätt till
utbildning och ekonomisk myndighet övervägdes aldrig av herrarna i nationalförsamlingen.
Kvinnotåget till Versailles 5/10 1789 fattiga kvinnor marscherade Paris → Versailles tre mil.
Ville få kungen och ´hans familj att flytta till Paris → leda till bättre relation till folket.--> få kungen
att gå med på de mänskliga rättigheterna → Kungen lovade att ge bröd åt folket och skriva under de
mänskliga rättigheterna, tvekade på att flytta till Paris. Förhandlingarna drog ut och folk samlades
utanför. 6/10 stormades slottet genom en öppen eld som försvar mot demonstranterna, dödade två
soldater som hämnd. → bröd skickade till Paris, efter kom kungafamiljen, hovet
nationalförsamlingens politiker därefter kvinnotågets deltagare. → Kungen kom aldrig tillbaka till
Versailles
Entusiasm i Europa från alla som ville avskaffa de feodala privilegierna.
”Den andra revolutionen”
1792 Nationalförsamlingen förklarade krig med Österrike. I början dåligt. Främmande styrkor
trängde sig in i landet mot Paris. Slottet stormas det kungliga slottet misstänkte att kungafamiljen
hade kontakt med fienden. Det hade dem och dömdes till döden som förrädare halshöggs i
giljotinen. Motståndare till revolutionen släpas ur fängelser. Nya politiker som är mot monarki men
för republik träder fram ex. Robespierres.
Revolutionsmotståndare blir halshuggna 40000 människor beräknas ha fallit offer. Inom olika
politiska grupper löst också meningsskiljaktigheter på detta sätt.
Gjorde författning som aldrig hann tillämpas - allmän rösträtt för alla män. Gratis skolutbildning
för alla barn. Fastställt maxpris på bröd och baslivsmedel. Underlättade för bönderna att kunna köpa
jord från adel och kyrka.
→ Kamp mellan Jakobiner – den bärgade medelklassen – och sanculotter – som tyckte att
jakobinerna gick för långt i reformeringen. Jakobinerna ville inte dela makten med dem.
Revolutionens avslutning
Allmän värnplikt infördes → enorm armé 800 000 man med revolution i blod och sinne.
Många fransmän var trötta på maktstriderna som pågått under fem år. Regeringen allt mer beroende
av militärt stöd. Till slut en av generalerna att han lika gärna kunde ta över makten själv.
1799 december blev Napoleon Bonaparte Frankrikes diktator.