Transcript REVOLUTIONER Den franska revolutionen 1789

1
REVOLUTIONER
Den franska revolutionen 1789-1799
Mot slutet av 1700-talet var Frankrike Europas mäktigaste stat. Så länge någon
kunde minnas hade landet styrts av enväldiga kungar som fått stöd av adeln och
kyrkan. Ändå blev Frankrike år 1789 det land i Europa där det första upproret
mot det gamla makthavarna startade. Kungen halshöggs, kyrkan och adeln
förlorade sin makt och sin rikedom. Hur kunde detta hända?
Frankrike var ett klassamhälle
Precis som i de flesta andra europeiska länder var fransmännen indelade i stånd.
Man föddes in i sitt stånd och det ansågs självklart att de olika stånden inte var
lika fina och inte hade samma rättigheter.
Adeln
Några få procent av befolkningen som inte behövde betala skatt och dessutom
hade ensamrätt till de högsta jobben.
Prästerna
Några få procent som, precis som adeln, var befriade från att betala skatt. Alla
biskopar var adliga.
Det tredje ståndet (över 90% av fransmännen)
Hit hörde bönderna (de flesta) som förutom skatterna till staten också måste
betala en massa avgifter till adeln. Till byns adelsman betalade bönderna när de
ville använda kvarnen eller vinpressen och det var bara adelsmannen som hade
rätt att jaga på markerna. De flesta bönder hade det väldigt svårt.
Hit hörde arbetarna i städerna till exempel torghandlare, snickare, murare och
tjänstefolk. Dessutom fanns det många arbetslösa som försörjde sig genom
tiggeri eller stölder.
2
Hit hörde också de rika borgarna som till exempel bankirer, advokater, läkare,
författare, vetenskapsmän och storköpmän som handlade med porslin, tyger eller
andra dyra lyxvaror. Dessa var ofta rika och välutbildade, men kunde inte få
några toppjobb i staten. För att bli till exempel general, domare eller biskop
måste man vara adlig.
Orsaker till franska revolutionen
 Det orättvisa ståndssamhället där det orättvisa skattesystemet var det
värsta.
 En svag kung och en impopulär drottning
 Missväxt som ledde till svält både bland bönderna och de fattigaste i
städerna som inte hade råd att köpa den allt dyrare maten.
 Ekonomisk kris på grund av flera krig som kostat mycket pengar.
Frankrike hade till och med fått låna pengar till krigen och statsskulden
var nu uppe i flera miljarder i dagens penningvärde.
 Staten behövde mer pengar men kunde inte höja skatterna mer för det
tredje ståndet. Många människor betalade redan 70% av sina inkomster i
skatt. Enda lösningen var att också präster och adelsmän började betala
skatt.
 Kungen var nu tvungen att kalla in riksdagen som inte sammanträtt sedan
1614. Detta var nödvändigt eftersom riksdagen var de enda som kunde
pressa fram beslut om ett nytt skattesystem där även adeln och kyrkan
skulle få betala skatt
Riksdagen samlas och det blir genast bråk
Adeln fick 300 representanter
Prästerna fick 300 representanter
Det tredje ståndet (som ju var störst) fick 600 representanter. Endast rika
borgare valdes ut.
Om alla riksdagsmän fick var sin röst skulle tredje ståndet vinna eftersom man
visste att det fanns några adelsmän och präster som skulle rösta med dem. Adeln
3
föreslog då att stånden skulle få var sin röst i stället för då skulle plötsligt adeln
och prästerna vinna med två röster mot en.
På förslag av doktor Guillotin tågade det tredje ståndets representanter ut och
samlades i stället i en stor bollhall i närheten. Några adelsmän och präster följde
också med. I bollhuset svor de sedan en ed att inte upplösa sin riksdag förrän
man gett Frankrike nya och mer rättvisa lagar. Man kallade sig nu för
Nationalförsamlingen.
Revolutionen bryter ut på allvar
Inne i Paris var folket i extas. Kanske skulle nu adeln förlora makten och ett
rättvisare Frankrike växa fram. Folksamlingar bildades som ropade slagord och
det blev allt oroligare på gatorna. Dessutom var folk hungriga och arga på de
höga matpriserna. Människor började ropa efter rättvisa och mat till sina barn.
Kungen skickade trupper till Paris för att hålla ordning, men resultatet blev
precis tvärt om – staden exploderade av missnöje. I jakt på vapen stormade en
folkmassa Bastiljen, den kungliga fästningen mitt i Paris. Fästningens
befälhavare dödades, en kock skar av honom huvudet som sedan spetsades på ett
spjut och i triumf fördes genom Paris gator. Flera soldater bytte också sida och
gick över till demonstranterna eftersom ju de också hade hungriga familjer som
led lika mycket som andra. Kungen blev skrämd och drog tillbaka sina trupper:
folket hade tagit makten över huvudstaden! Dagen då Bastiljen stormades – den
14 juli är idag Frankrikes nationaldag.
Eftersom man i Paris nu var rädda att kungen skulle sätta in soldater igen
bildade man nationalgarden för att skydda revolutionen. Varje stadsdel skulle
bidra med minst 200 man och deras tecken skulle vara ett blått och rött band,
Paris färger. För att visa att man inte var emot kungen, utan bara orättvisorna, lät
man också kungahusets vita färg ingå i bandet. Trikoloren, den franska flaggan,
var uppfunnen!
Nyheten om Bastiljens fall spreds till landsbygden. Ute i landet anföll bönder
och hantverkare slotten och dödade eller jagade i väg adelsfamiljerna. Bönderna
bröt sig också in i slottens arkiv och brände alla viktiga papper där det stod hur
mycket skatter och avgifter de skulle betala.
4
Ståndssamhället avskaffas
Visserligen tyckte politikerna i Nationalförsamlingen att det var bra med uppror
mot kungen och adeln. Men samtidigt skrämdes de av de våldsamma
folkmassorna som ingen kunde styra. För att lugna folket, få slut på upproren
och för att uppfylla eden från bollhuset – skrev man nu nya lagar. De viktigaste
blev:




Alla fransmän skulle betala skatt
Alla skulle kunna söka alla tjänster.
Kungen skulle vara kvar, men skulle ha mindre makt.
Alla män med höga inkomster skulle nu ha rösträtt. Riksdagsmännen i
Nationalförsamlingen gav alltså rösträtt till de som tillhörde dem själva.
 Dessutom skrev man en deklaration om de mänskliga rättigheterna: alla
människor är från födseln jämlika. Det var nu man formulerade det
berömda slagordet: frihet, jämlikhet och broderskap. Med alla människor
menades alla män. Att kvinnor skulle få rösta eller väljas till politiker var
otänkbart.
I riksdagen satt Nationalförsamlingens ordförande i mitten. Till vänster om
honom satt de riksdagsmän som var mest radikala och ville ha de största
förändringarna, till exempel rösträtt för alla och avskaffande av monarkin. Till
höger satt de som ville gå mer försiktigt fram och dessa var i majoritet. Från
denna placering har vi än idag orden vänsterpartier och högerpartier i Europas
riksdagar.
Revolutionen fortsätter och skräckväldet börjar
När kungen nu hade förlorat det mesta av sin makt trodde många att
revolutionen var slut. Men 1792 anfölls Frankrike av Österrike och Preussen,
som ville krossa revolutionen och ge tillbaka makten till kungen. Kungarna i
Österrike och Preussen var angelägna om att revolutionen skulle krossas så att
den inte spreds till deras länder och hotade deras makt.
5
Den franska armén var i kaos. De högsta officerarna (adelsmän) hade flytt från
landet och de flesta soldater var vanliga frivilliga som kom i trädskor och utan
vapen till kriget. En kampsång uppstod bland dessa soldater: Marseljäsen.
Denna sång är idag Frankrikes nationalsång.
Skräcken ökade när fienden närmade sig Paris. Tusentals människor slets ut ur
sina hus anklagade för att vara förrädare till revolutionen och på fiendens sida.
Flera av dessa slogs ihjäl direkt på gatan. Till sist bröt sig folk in i slottet och
fängslade kungafamiljen. Kungen och drottningen anklagades för samarbete
med fienden och sattes i fängelse. Nationalförsamlingen vågade inte gå emot
folket så kungen avsattes och Frankrike blev en republik.
De radikala riksdagsmännen i Nationalförsamlingen tog nu över makten med
folkets hjälp. De radikalas ledare: Maximilien Robespierre blev diktator.
Kungen och drottningen avrättades för landsförräderi och över 40 000 andra
fransmän avrättades anklagade och dömda för landsförräderi eller för att vara
emot revolutionen. Denna period kom att kallas för skräckväldet. Till sist gick
det så långt att ingen, inte ens radikalerna i Nationalförsamlingen, gick säkra.
Alla kunde bli angivna av någon fiende och snabbt avrättas. Robespierre tyckte
sig se fiender och förrädare överallt. Till sist hade Robespierre rensat bort så
många att riksdagsmännen fick nog och vände sig mot honom. 1794 fick
Robespierre själv gå upp till giljotinen.
De rika har makten men behöver stöd av militären
De politiker som nu tog makten i Nationalförsamlingen var samma män som
skrivit under dödsdomen för kungen, deltagit i skräckväldets förföljelser och
dessutom gjort sig själva rika genom att lägga beslag på de slott adeln tvingats
lämna. De ville få slut på skräckväldet men absolut inte få tillbaka det gamla
ståndssamhället. Landet styrdes nu av en rik borgarklass som såg till att bara de
rika fick rösta. För att folket inte skulle protestera och för att besegra landets
fiender var de styrande beroende av armén. Militärerna blev därför allt
mäktigare och slutligen (1799) gjorde en ung general statskupp och tog makten
ifrån politikerna. Hans namn var Napoleon Bonaparte. Efter några år utnämnde
han sig till kejsare – revolutionen var definitivt över.
6
Ludvig XVI
Robespierre
Sansculotte (=utan knäbyxor) en revolutionär
Napoleon
7
Den ryska revolutionen 1917
I Europa hade den industriella revolutionen börjat förända samhället på allvar.
Städerna blev större när allt fler flyttade dit för att arbeta i industrierna.
Samtidigt blev bönderna färre när jordbruket moderniserades och färre behövdes
inom jordbruket. De svåra förhållandena för arbetarna hade lett till att
fackföreningar och socialistiska arbetarpartier bildades. Den rika medelklassen
hade fått rösträtt och i många länder hade man också infört allmän rösträtt för
män. Kungarna blev svagare och riksdagarna runt om i Europa fick allt mer att
säga till om. Europa började bli mer demokratiskt och modernt.
Samtidigt växte fiendskapen mellan Europas länder. Varje land ville vara rikast
och ha störst fabriker. Därför försökte länderna hindra varandra från att
utvecklas och tjäna pengar. 1914 var de stora länderna uppdelade i två lag:
England, Frankrike och Ryssland mot motståndarna Tyskland och ÖsterrikeUngern. Ett världskrig bröt ut.
Ryssland var ett klassamhälle
I Ryssland hade utvecklingen mot industrialism och demokrati inte kommit lika
långt.
Ryssland styrdes av en tsar som kämpade mot alla försök att demokratisera
landet. En tsar är det samma som en kejsare. På tsarens sida stod adeln och
kyrkan.
De flesta ryssar var fortfarande bönder. Bönderna var fattiga och hade inte råd
att köpa de maskiner som hade gjort jordbruket mer effektivt. I stället fortsatte
de med de gammalmodiga arbetsmetoder som de västeuropeiska bönderna slutat
med för länge sedan.
Industrialiseringen hade bara precis kommit igång. Fabriksarbetarna blev fler
och fler, men de hade det sämre än arbetarna i Västeuropa. Arbetsdagarna var
längre och lönerna lägre i Ryssland. Att strejka och bilda fackföreningar var
förbjudet i Ryssland.
Det fanns också en medelklass av högutbildade och ibland rika fabriksägare,
storköpmän, advokater, bankirer och läkare. Denna medelklass var mindre än i
Västeuropa.
8
Orsaker till ryska revolutionen
 Missnöjet med en enväldig tsar som motarbetade alla försök till ett skapa
ett mer demokratiskt samhälle.
 En svag tsar som flera menade var snäll men ganska korkad.
 Missväxt som ledde till hungersnöd i framförallt städerna. De fattigaste
hade inte råd att köpa den allt dyrare maten.
 Missnöje med det pågående kriget och med tsaren som låg bakom att
Ryssland hade dragits in i kriget.
 Kriget visade hur dåligt tsaren styrde landet. Många soldater skickades till
fronten helt obeväpnade. Man sa åt dem att de nog skulle hitta vapen
bland de döda. Och döda fanns det gott om, bara under 1915 dog två
miljoner ryska soldater. Soldaterna svalt också eftersom man inte
lyckades föra ut tillräckligt med mat till fronten.
 Arbetarorganisationerna var svaga och förbjudna, men de flesta
industriarbetare var samlade på ett ganska litet antal fabriker eftersom
industrialiseringen inte hade kommit så långt. Detta gjorde att det var
lättare för arbetarna att gå samman när revolutionen väl kommit igång.
Revolutionen bryter ut
Den kalla vintern 1916-1917 svalt folket i de ryska städerna. I mars startade ett
uppror i huvudstaden S:t Petersburg. Det började med kvinnor som krävde bröd.
Sedan spreds revolten snabbt bland det hungrande och krigströtta folket. Tsaren
beordrade sina soldater att slå ner upproren i städerna, men dessa vägrade skjuta
mot sitt eget folk. Många soldater led själva av kriget och de hade hungriga fruar
och barn. Soldaterna bytte sida.
Den ryske tsaren Nikolaj II var tvungen att avgå. Revolutionen hade börjat.
Efter upproret tillsattes en ny regering som genast började skriva om lagarna.
Tsarväldet skulle ersättas med demokrati. De flesta i regeringen var liberala och
tyckte egentligen inte om revolutioner. De skrämdes av folkmassorna de inte
kunde styra. Det visade sig snart att regeringen var för svag för att få kontroll
över landet. Runt om i Ryssland tog bönderna över adelns slott eller brände ner
dem och från fronten återvände massor av soldater som slutat bry sig om
officerarna och deras order.
9
För att skydda revolutionen och för att få igång effektiva mattransporter bildades
det runt om speciella råd där arbetare, soldater och socialistiska politiker
samlades och fattade egna beslut utan att bry sig om vad regeringen tyckte.
Dessa råd kallades Sovjeter och snart var det dessa som hade makten.
Revolutionen fortsätter och kommunisterna tar makten
Mitt i all röra dök Vladimir Uljanov, som kallade sig Lenin, upp i Ryssland.
Lenin var ledare för det kommunistiska bolsjevikpartiet. Han hade förföljts av
tsarens polis och därför flytt till Schweiz. Lenin förstod att det nu var tid för
honom och skyndade sig tillbaka till Ryssland.
När Lenin kom krävde han: fred, bröd och jord till folket. Han visste vad det
ryska folket ville ha. På kvällen den 6 november 1917 tog rödgardisterna
(bolsjevikernas beväpnade män) regeringens medlemmar tillfånga. Sedan såg
Lenin till att alla sovjeterna runt om i landet godkände honom som hela
Rysslands nye ledare. Lenins parti bolsjevikpartiet bytte därefter namn till
kommunistpartiet.
Tsarens och hela hans familj sköts ihjäl.
Världskriget och revolutionen skapade kaos i Ryssland.
Livsmedelsproduktionen sjönk och då en katastrofal torka dessutom drabbade
landet dog 4-5 miljoner människor av svält.
Skräckväldet
När Lenin dött tog Josef Stalin över makten (Stalin betyder stål). Stalin började
rensa ut de politiker som protesterade mot hans politik. Miljoner människor
dömdes för att de misstänktes vara emot Stalin och den kommunistiska
politiken. Hundratusentals avrättades och ännu fler skickades till slavarbete i
Sibirien, anklagade för att vara folkets fiender. Ingen gick säker och snart hade
nästan alla de som varit med och styrt landet tillsammans med Lenin avrättats.
Efter Stalins död 1953 erkände de sovjetiska ledarna efter honom att de dömda
varit oskyldiga.
10
Slutet för Sovjetunionen
1985 blev Michail Gorbatjov ledare i Sovjetunionen. Han införde yttrandefrihet
och mer demokrati. I augusti 1991 gjorde några mäktiga kommunister och
militärer en kupp mot Gorbatjov. Men kuppen misslyckades eftersom armén och
polisen vägrade delta. Efter den misslyckade kuppen förbjöds kommunistpartiet
och demokrati infördes.
Efter sin död balsamerades
Lenin. Man kan fortfarande gå och titta på honom.
Stalin
Gorbatjov