Transcript Amerikanska & Franska revolutionerna samt Napoleontiden

2013-04-21
Revolutionerna och Napoleontiden
Amerikanska & Franska
revolutionerna samt
Napoleontiden
Av Karl Victorin
Sida 1 av 26
2013-04-21
Revolutionerna och Napoleontiden
Sida 2 av 26
Några tips innan ni sätter igång:
1.
Häftet ser stort ut, ja. MEN! Detta beror på ett stort
typsnitt och många bilder. Det kommer att gå fortare
att läsa än vad man först kan tro.
2.
Fokusera inte för mycket på årtal och liknande. Det är
FÖRSTÅELSEN för hur händelser gick till och hur de
utvecklades som är viktig, inte antalet årtal, namn på
militära slag osv. som du kan rabbla utantill. Försök
därför att få en bra helhetsbild som möjligt.
3.
Provet är nu på torsdag. SO-lektionerna innan kommer
att användas för att repetera inför det på olika sätt
(samt för en del roliga aktiviteter med koppling till
tidsperioden). Det är bra om ni börjar läsa på så snart
som möjligt – det har ni nytta av när ni repeterar!
4.
Jag kommer att försöka läsa in häftet som ljudfil (mp3)
under början av veckan – förhoppningsvis kan jag lägga
upp den för nedladdning från min hemsida. Om du
tycker att det är mycket text så kan det kanske vara
ett alternativ att lyssna på den?
5.
Längst bak i häftet finns det en ordlista över de
särskilda begrepp som dyker upp i texten (de förklaras
även
längst
ner
på
varje
sida)
samt
ett
antal
diskussionsfrågor. Om du känner att du kan begreppen
samt kan besvara frågorna så kan du utgå från att det
kommer att gå bra på provet.
LYCKA TILL!!!
/Karl
2013-04-21
Revolutionerna och Napoleontiden
Sida 3 av 26
Amerikanska Revolutionen
Både den amerikanska och franska revolutionen har sin grund i sjuårskriget1, en stor
europeisk konflikt under mitten av 1700-talet. Även om nästan hela Europa drogs med
i kriget av olika anledningar så var det i grunden två olika krig; dels en konflikt mellan
Österrike och Preussen2 (ett land som låg i vad som idag är nordöstra Tyskland), men
framförallt mellan Frankrike och Storbritannien som slogs om kontrollen över
världshandeln och de kolonier3 som de hade utspridda över hela världen.
Frankrike förlorade både kriget och sina kolonier i Nordamerika till britterna, men båda
länderna hade enorma skulder på grund av kriget och britterna försökte nu hitta sätt att
få in pengar för att kunna betala dem. Dessutom var många brittiska soldater
arbetslösa. Många av befälen hade vänner i parlamentet och på grund av detta
beslutades det att ca 10 000 av de brittiska soldaterna skulle förflyttas till de tretton
brittiska kolonierna i Nordamerika som ett skydd mot framtida anfall. Kostnaderna för
dessa skulle betalas av kolonisterna genom olika skatter – det var ju (enligt det
brittiska parlamentet) de som tjänade mest på att ha soldaterna där som beskydd och
1 Sjuårskriget = Ett krig under mitten av 1700-talet som för Storbritannien & Frankrike
handlade om vem som skulle styra över kolonierna och världshandeln.
2 Preussen = Ett land som låg i vad som idag är nordöstra Tyskland
3 Kolonier = Ett område som ett land styr över, trots att det befinner sig i en helt annan del av
världen. De utnyttjades ofta för att ägaren skulle tjäna pengar på dem.
2013-04-21
Revolutionerna och Napoleontiden
Sida 4 av 26
dessutom hade de ju fått en massa gratishjälp under kriget med att driva ut de franska
soldaterna.
Kolonisterna var dock av en HELT annan mening. De hade minsann också ställt upp
med milis4 i kriget och på så vis deltagit i försvaret av sina hem. De var inte heller
oroliga för att Frankrike skulle hitta på något dumt, utan var mer oroliga över varför
Storbritannien tyckte att de behövde så många engelska soldater för att hålla koll på
dem.
Skatter och annat jobbigt…
Kolonisterna misstänkte även att soldaterna var där för att genomdriva ÄNNU hårdare
skatter, lagar och andra krav än vad kolonisterna redan levde med.
Kolonierna fick till exempel inte:
-
Bygga upp någon egen industri
Ha någon egen kontakt med andra länder
Handla med andra än Storbritannien
Breda ut sig västerut (där det ”bara” bodde indianer)
Bestämma själva i mer än lokala frågor (Varje koloni hade ett eget litet
parlament för sådana frågor)
Dessutom var de tvungna att betala en massa olika skatter och tullar som var speciella
just för dem, medan engelska köpmän knappt betalade någonting alls i hemlandet.
Kolonisterna fick på sätt och vis rätt. För att delvis kunna
bekosta kriget och de nuvarande soldaterna införde
Storbritannien en hel hög med nya skatter för kolonisterna,
varav den allra mest kända var den s.k. ”Stämpelskatten”
(Stamp Act) från 1765 som innebar att nästan alla pappersvaror
som t.ex. kortlekar, almanackor, kontrakt, tidningar osv. var
tvungna att tryckas på papper med en speciell stämpel, vilket
var väldigt dyrt att köpa. Motståndet mot skatterna var stort,
men det fortsatte bara att dyka upp nya skatter.
Till slut, efter en massa protester tog britterna bort alla tullar
utom en (den på te) vilket enbart var för att visa kolonisterna
vem som faktiskt bestämde…
Ovan: En annons i en
amerikansk tidning som
varnade för stämpelskatten
4 Milis, en sorts tillfälligt inkallade soldater som inte hade lika mycket träning som de vanliga
utan istället hade vanliga yrken när det inte var krig.
2013-04-21
Revolutionerna och Napoleontiden
Sida 5 av 26
Som en protest mot detta genomförde en
grupp kolonister det s.k. ”Boston Tea
Party5”där de tog sig ombord på brittiska fartyg
i Bostons hamn och kastade lasten med te
överbord. (Det brukar sägas att de var
utklädda till indianer, men i själva verket gällde
det bara ett fåtal.)
I de amerikanska städerna blev stämningen allt mer uppretad och de brittiska
tulltjänstemännen utsattes för upprepade trakasserier. Många av dem vågade helt
enkelt inte arbeta kvar! Det blev ibland till och med direkta våldsamheter mellan de
brittiska soldaterna och stadsborna och flera personer dödades. Britterna blev
ursinniga, både för oroligheterna och för att kolonisterna vägrade ersätta köpmännen
för téet och svarade därför bland annat med att stänga Bostons hamn och lösa upp
parlamentet i Massachusetts (kolonin där Boston låg).
Amerikanska frihetskriget
En dag fick ett av de brittiska befälen i Boston höra talas om att kolonisterna hade
börjat samla ihop vapen en bit utanför staden och marscherade därför dit med flera
hundra soldater. Kolonisterna fick dock reda på detta tidigt så de hann flytta på vapnen
och milissoldaterna fattade posto vid en bro i närheten där till slut de första skotten i
vad som skulle bli det amerikanska frihetskriget6 avlossades. Engelsmännen åkte
vid just det här tillfället på stora förluster och fick dra sig tillbaka till Boston.
Även om kriget egentligen redan hade brutit ut var det många kolonister som
fortfarande ville ha fred med England. De olika parlamenten skrev tillsammans ihop ett
brev till den engelske kungen där de (på ett ganska fjäskande sätt…) förklarade att de
ville fortsätta vara lojala, men att även Storbritannien i så fall var tvungen att hjälpa till
för att stämningen skulle kunna dämpas. Kungen vägrade dock kompromissa och när
kolonisterna istället året därpå skrev under den amerikanska
självständighetsförklaringen7 och på det sättet grundade Amerikas förenta stater
(USA, alltså!) var kriget ett faktum.
Kolonisterna hade ingen stor och erfaren armé på samma sätt som britterna hade,
men de hade två andra fördelar; dels var majoriteten av befolkningen på deras sida,
vilket försvårade för britterna när de lämnade städerna för att försöka ge sig ut på
landsbygden, dels ställde Atlanten till med en hel del problem för Storbritannien, både
när det gällde att skeppa över soldater och att skicka meddelanden fram och tillbaka
5 Boston Tea Party = När amerikanska kolonisterna slängde brittiskt te i vattnet i Bostons
hamn som en protest mot britternas skatter.
6 Amerikanska frihetskriget = Kriget mellan kolonisterna i det blivande USA och
Storbritannien som resulterade i att USA grundades som eget land.
7 Amerikanska självständighetsförklaringen = dokumentet som utropade USA som eget land.
2013-04-21
Revolutionerna och Napoleontiden
Sida 6 av 26
mellan Amerika och England. En del amerikaner använde sig dessutom av vad
européerna ansåg som ”fula” krigsföringsmetoder, t.ex. att lägga sig i bakhåll i skogen,
låta krypskyttar skjuta brittiska officerare osv. De förde helt enkelt en sorts gerillakrig.
Trots detta gick det dåligt för kolonisterna i början.
Britterna hade trots allt en av världens starkaste och
mest vältränade arméer och kolonisterna enbart en
oerfaren milis. Inte förrän vid slaget vid Saratoga år
1777 när de under general George Washington8
lyckades besegra och tillfångata en av de två
engelska arméerna i Amerika vände krigslyckan, men
nu gjorde den det ordentligt!
Ovan:Tillfångatagna brittiska soldater går
förbi de amerikanska segrarna efter slaget
vid Saratoga.
Frankrike, fyllt av revanschlust mot Storbritannien,
hade länge hållit ögonen på kriget men inte vågat blanda sig i det innan de fick klart för
sig att kolonisterna hade en chans. Nu började de däremot skicka över både vapen
och soldater för att hjälpa till och även Spanien hakade på, främst genom att ställa till
med problem för den engelska flottan9.
Krigsslutet
Några år senare (1781) vann kolonisterna och fransmännen slaget vid Yorktown och
kriget var i praktiken slut. Storbritannien hade dessutom börjat inse hur dyrt det hela
höll på att bli och bad därför 1783 att få förhandla om fred. Amerikanerna insåg att om
de bjöd in Frankrike till förhandlingsbordet skulle även de vilja försöka tjäna någonting
på freden och genom att istället förhandla med Storbritannien i smyg så kunde de
själva få mycket bättre fredsvillkor. Storbritannien gick med på det hela och
förhandlingarna ägde dessutom fräckt nog rum i Paris, utan att Frankrike fick reda på
det! Resultatet blev att Storbritannien erkände USA som ett självständigt land.
Ett nytt land behövde såklart en ny grundlag och därför antogs den amerikanska
konstitutionen10, världens äldsta fortfarande gällande grundlag, år 1787. Där
bestämdes det att USA skulle vara en demokrati som skulle styras av tre olika
personer/organisationer:
-
Presidenten – den verkställande makten (den genomför besluten)
Kongressen (riksdagen) – den lagstiftande makten
Domstolarna – den dömande makten
Genom denna maktdelning försäkrades det att ingen grupp eller person kunde bli så
mäktig att den ensamt kunde styra landet. (Maktdelningen hade inspirerats av
Montesqieu’s idéer – se avsnittet om franska revolutionen för mer info om honom.)
8 George Washington – USA’s militära överbefälhavare och första president
9 Flotta = Som en armé, fast bestående av krigsfartyg
10 Amerikanska konstitutionen = USA’s grundlag
2013-04-21
Revolutionerna och Napoleontiden
Sida 7 av 26
Landet skulle även vara en demokrati, men det var fortfarande bara män som tjänade
tillräckligt mycket pengar som hade rösträtt. Kvinnor och fattiga fick alltså inte rösta.
1789 utsågs George Washington, kolonistarméns överbefälhavare från kriget, till
USA’s första president.
Många ansåg dock inte att konstitutionen var tillräcklig som grundlag och för att
förhindra maktmissbruk infördes 1791 därför den s.k. ”Bill of Rights”11 som gav
delstaterna och medborgarna en hel del rättigheter som USA som stat inte fick inkräkta
på. Några exempel på detta är:
-
Yttrandefrihet
Religionsfrihet
Pressfrihet
Medborgarnas rätt att få bära vapen
Bestämmelser om rättssäkerhet
Just bestämmelsen om rätten att bära vapen är fortfarande omtvistad idag då en del
amerikaner idag (däribland president Obama) vill begränsa tillgången på dessa för att
förhindra våld och kriminalitet medan många andra kämpar hårt för att behålla den
rätten.
USA har nämligen jämfört med många andra länder oerhört många skjutvapen
utspridda bland befolkningen och därmed betydligt fler mord och liknande. Samtidigt
anser många amerikaner att de behöver vapnen både för att beskydda sig själva, samt
för att kunna avsätta landets styre om det skulle missköta sig.
Ovan till vänster: Amerikanska flaggan - antalet stjärnor ökade med tiden när delstaterna blev fler.
Ovan till höger: Mount Rushmore i Usa. Längst till vänster kan ni se George Washington, kolonisternas militära befälhavare
och USA's första president.
11 Bill of rights = Ett tillägg till den amerikanska konstitutionen (grundlagen) som bland annat
garanterade yttrandefrihet, pressfrihet och rätten att få bära vapen
2013-04-21
Revolutionerna och Napoleontiden
Sida 8 av 26
2013-04-21
Revolutionerna och Napoleontiden
Sida 9 av 26
Franska Revolutionen
Situationen i Frankrike var väldigt annorlunda mot den i
Nordamerik a. Även om de båda folken lydde under varsin
kung så hade amerikanerna fortfarande egna parlament i varje
koloni som kunde besluta i en del lokala frågor. Frankrikes
kung, Louis XVI12, var enväldig13 och kunde därför (i teorin)
bestämma allt själv. Riksdagen hade t.ex. inte blivit inkallad på
över 150 år! Som person och politiker var han däremot inte så
stark utan blev ofta utmanövrerad av politiska rivaler som
ändå lyckades driva igenom en hel del saker själva.
Louis var gift med drottning Marie Antoinette som var dotter till
kejsaren av Österrike. Hon var väldigt opopulär bland folket då hon
ansågs slösaktig och bortskämd, samt att det till och med gick
rykten om att hon i själva verket var en österrikisk spion!
Den största källan till folkets frustration över den bortskämda
drottningen kommer från hovet som höll till på slottet Versailles
utanför Paris. Slottet var enormt och de som bodde där levde i
extrem lyx. Självklart kostade detta också enorma summor…
12 Louis XVI = Frankrikes kung vid tiden för revolutionen
13 Enväldig = Allsmäktig, styrde utan att någon annan kunde lägga sig i.
2013-04-21
Revolutionerna och Napoleontiden
Sida 10 av 26
Finanskrisen
…och pengar var precis vad Frankrike INTE hade gott om just nu. Frankrike hade
förlorat massor av pengar på sjuårskriget och dess deltagande i det amerikanska
frihetskriget utan att tjäna ett dugg, med undantag för att britterna fick skämmas lite för
att de förlorade mot amerikanerna. Dessutom hade Frankrike en dyr byråkrati som
dessutom beskattade landet väldigt ojämnt (både geografiskt och när det gällde de
olika samhällsklasserna). Resultatet blev att Frankrike hamnade i en svår finanskris –
landet gjorde av med betydligt mer pengar än vad det hade råd med. Kungen tyckte då
att han behövde hjälp med att lösa situationen och kallade därför in riksdagen år 1789.
Ståndsriksdagen
Frankrikes riksdag var en ståndsriksdag14,
den var alltså uppdelad i flera delar:
-
Det första ståndet var prästerna.
Adeln utgjorde det andra
”Det tredje ståndet” representerade resten, d.v.s. ca
90% av befolkningen! De flesta av deras representanter
var rikare medlemmar av samhället, som t.ex. advokater & handelsmän
Det första och andra stånden hade dessutom en massa privilegier15 jämfört med det
tredje ståndet. Båda var skattebefriade och hade dessutom rätt att kräva in skatt från
resten. Det var även adeln som agerade som både polis och domstol, så blev du
osams med din lokala adelsman hade du inga stora möjligheter att få någon rättvisa.
Även om det tredje ståndet sett till själva antalet hade lika många representanter som
adeln och prästerna tillsammans så ville kungen att varje stånd enbart skulle ha en
röst var, en lösning som INTE var populär bland det tredje ståndet som hellre ville ha
en röst per person. Kungen blev då sur och valde att låsa dem ute från sin möteslokal
Tredje ståndet gick däremot inte glatt med på detta utan samlades i en stor
inomhushall för tennisspelande. Efter en tids diskussioner där svor de allihop ”Eden i
bollhuset”16, vilket innebar att de vägrade skilja på sig innan landet hade fått en ny
grundlag som gav dem mer inflytande. Efterhand anslöt sig nästan alla av prästerna
och även en del adelsmän till dem och de grundade då Nationalförsamlingen17,
Frankrikes nya riksdag som denna gång inte var uppdelad i olika stånd.
14 Ståndsriksdagen = Frankrikes riksdag, uppdelad i tre stånd (prästerna, adeln och ”det
tredje ståndet”, d.v.s. resterande 90% av befolkningen)
15 Privilegier = Fördelar som andra inte har.
16 Eden i bollhuset = När det tredje ståndet samlades och svor att inte skiljas åt förrän de
hade fått en ny grundlag som gav dem mer inflytande.
17 Nationalförsamlingen = Frankrikes nya riksdag, som till skillnad från den gamla inte var
uppdelad i olika stånd.
2013-04-21
Revolutionerna och Napoleontiden
Sida 11 av 26
Upplysningsfilosoferna
Hur kom det sig att det tredje ståndet plötsligt inte accepterade att bli bossade runt
med hur som helst? En av anledningarna kan ha varit de nya politiska idéer som
upplysningsfilosoferna18 hade kommit med. Några exempel på dessa och deras
åsikter är:
Voltaire (uttalas Våll-täär)
- ”Kloka och förnuftiga människor bör styra”
- ”Kungar är ok, så länge de är vettiga”
- ”Demokrati är vansinne; Folket är dumt och barbariskt!”
- ”Yttrandefrihet är något av det viktigaste som finns”
- Voltaire var en adlig författare som ofta drev humoristiskt med det
han uppfattade som fel. Han fick tack vare detta fly landet flera
gånger och tvingades även skriva under falskt namn.
Montesqieu (Månn-tä-skjöö)
- Ville ha en maktuppdelning i samhället mellan kung (i USA
presidenten), riksdagen och domstolarna för att förhindra att någon
eller några kunde missbruka makten)
Rousseau (Råssåå)
- ”Alla människor skall kunna känna att de tillhör samhället”
- ”Om en härskare styr mot folkets vilja har folket rätt att avsätta
denna härskare!”
Våldsamheterna inleds!
Ungefär samtidigt som Nationalförsamlingen sammanträder så får invånarna i Paris
höra att en massa soldater har börjat samlas utanför staden och de blir oroliga för att
de tänker upplösa Nationalförsamlingen. Mitt uppe i allt detta kom nyheten att kungen
hade avsatt den hos folket populära finansministern. Parisborna ser allt detta som
ännu ett påhopp på dem och gör uppror! De får snabbt stöd av delar av franska armén
(varav flera, inklusive ledaren LaFayette, var med och slogs i amerikanska frihetskriget
och där kommit i kontakt med demokratiska och revolutionära idéer).
18 Upplysningsfilosoferna = En grupp personer som redan innan revolutionerna hade suttit
och diskuterat med folk och därefter kommit fram till en massa nya idéer om hur samhället
borde fungera. Några särskilt kända exempel är Voltaire, Montesqieu och Rousseau.
2013-04-21
Revolutionerna och Napoleontiden
Sida 12 av 26
Tillsammans stormar de därefter Bastiljen, en gammal
medeltidsborg i Paris som tidigare hade fungerat som
fängelse för politiska fångar och sågs som en tydlig symbol
för kungamakten. I Bastiljen fanns dessutom massor av krut
och vapen som folkmassan behövde för att kunna försvara
sig mot soldaterna utanför staden.
När landsbygdsbefolkningen nås av nyheterna sprider sig
upproret snabbt över hela landet. Bönderna anfaller många
av adelsmännens herrgårdar och många adliga flyr
utomlands.
Till slut tvingas kungen inse det hopplösa i situationen och erkänna
Nationalförsamlingen. Han förlorar stora delar av sin makt och under sommaren
samma år genomför Nationalförsamlingen två stora reformer:
 De avskaffar de tre stånden – från och med nu skall alla fransmän vara jämlika!
(Med betoning på fransmän. Kvinnans rättigheter tar de t.ex. inte på lika stort
allvar och både kvinnor samt fattigare fransmän blir utan rösträtt…)
Symboler för revolutionen
Under upproret använder sig folket av ett antal
symboler. De mest kända är de tre slagorden ”Frihet!
Jämlikhet! Broderskap!”. 19 Betydelsen av dessa är:
 Frihet: Kungen skulle inte bestämma utan
demokrati skulle råda.
 Jämlikhet: Alla skulle vara lika inför lagen och alla skulle betala skatt.
 Broderskap: Alla var lika – det skulle inte finnas några skillnader mellan de tre
stånden.
Trikoloren20, Frankrikes nuvarande flagga i blått, vitt och rött dök också upp nu och
var från början en symbol för just själva revolutionen. (Kungariket Frankrikes flagga
hade tidigare varit vit med en massa franska liljor i guld.)
19 Frihet! Jämlikhet! Broderskap! = Tre slagord som innebar följande: Frihet – demokrati,
Jämlikhet – likhet inför lagen och att alla skulle betala skatt, Broderskap – Alla var lika, det
skulle inte finnas några skillnader mellan stånden
20 Trikoloren = Frankrikes nuvarande flagga (i blått, vitt och rött) dök för första gången upp
under revolutionen.
2013-04-21
Revolutionerna och Napoleontiden
Sida 13 av 26
Slutligen började man avbilda en kvinna som döptes till Marianne21
och som symboliserade Frankrike och kampen för frihet. Det var
ingen riktig kvinna utan en utveckling av olika antika gudar och
gudinnor (t.ex. den romerska frihetsgudinnan Libertas). Hon avbildas
ofta med en fransk flagga och en s.k. frygisk, röd mössa.
Det är för övrigt Marianne som är en av inspirationerna till
frihetsgudinnan i New York.
Hungersnöd och kvinnotåget till Versaille
Under det här året drabbades landet av hungersnöd. Priset på bröd ökade enormt och
folket svalt. Särskilt de fattiga kvinnorna blev lidande. Till slut får ca 2 000 av de som
bor i Paris nog, tar vapnen från de lokala soldaterna och marcherar mot slottet i
Versaille. Den uppskrämda kungen förhandlar med kvinnorna ifråga och går med på
att öppna upp sina matförråd. Själv tvingas han följa med dem och bosätta sig inne i
själva Paris.
Den misslyckade flykten
År 1791 försökte kungafamiljen fly utomlands med hjälp av
drottningens älskare, svensken Axel von Fersen. Flykten
misslyckades dock och de stoppades i Varennes, bara några mil
från gränsen! Axel kom undan, men kungafamiljen återfördes till
Paris.
21 Marianne = En fiktiv (ickeexisterande) kvinna som fungerade som en sorts frihetsgudinna under
revolutionen och även efteråt. Avbildas ofta tillsammans med en röd mössa och trikoloren.
2013-04-21
Revolutionerna och Napoleontiden
Sida 14 av 26
Krig med Österrike
1792 hade Österrikes kejsare hotat att anfalla
Frankrike om kungafamiljen råkade illa ut.
Nationalförsamlingen valde dock att sätta hårt
mot hårt och förklarade krig mot dem i
samförstånd med kung Louis (som i själva verket
hoppades att Österrike skulle vinna och hjälpa
honom att återfå makten). Kriget gick dock dåligt
– vid det första stora slaget flydde t.ex. de
franska soldaterna. När en av de invaderande
fiendegeneralerna uttryckte att de hade för avsikt
att avsluta revolutionen och ge tillbaka makten till
kungen och hotade alla som satte sig emot med
dödsstraff började fransmännen däremot kämpa
tillbaka betydligt mer i ren desperation.
Marseljäsen
MARSELJÄSEN
Vers 1:
Framåt, ni barn av samma fäder,
vår äras dag sin gryning har,
emot oss tyranniet träder
||: och reser upp sitt
blodiga standar. :||
På edra slätter kriget larmar,
och råa knektar ropa på
att edra kvinnor slakta få
och edra barn i edra armar.
Refräng:
Till vapen, fria män,
med sabel och med lod!
Framåt! Framåt!
Var vi gå fram,
skall jorden dricka blod!
Vid denna tid skrevs den så kallade Marseljäsen
som en kampsång, menad att peppa de franska
soldaterna under kriget mot Österrike. Som ni kan se i texten så går budskapet om att
göra blodigt uppror mot kungamakten fram väldigt tydligt och sången har därefter
växlat fram och tillbaka mellan att vara Frankrikes nationalsång och att inte vara det eller till och med vara förbjuden, något som Napoleon var först ut med att göra när han
kom till makten!
Stormningen av Tuilerierna och kungaparets avrättning
Den tionde augusti 1792 stormades Tuileripalatset
(kungens bostad i Paris) av uppretade och
beväpnade folkmassor som massakrerade kungens
livvakter. Kungafamiljen själva tog sin tillflykt till
Nationalförsamlingen. Dessa insåg dock att det inte
längre gick att ha kvar monarkin i Frankrike och
kungafamiljen sattes i fängelse i väntan på rättegång
som hölls under slutet av året.
”Louis borde hellre dö än
100 000 rättfärdiga
medborgare. Ludvig måste dö,
så att revolutionen får leva!”
– Maximilien Robespierre, i ett
tal under kungens rättegång.
Rättegången kom fram till att kungen var skyldig och den 21:a januari 1793 avrättades
han offentligt med giljotin.
2013-04-21
Revolutionerna och Napoleontiden
Sida 15 av 26
Robespierre och skräckväldet
Maximilien Robespierre22, medlemmen av
Nationalförsamlingen som hade varit så pådrivand e i
diskussionerna kring kungens avrättning tog nu tillsammans
med sitt parti ”Jakobinerna” makten i landet. Soldater
omringade nationalförsamlingen och krävde att de skulle
utlämna många av rivalpartiet girondernas medlemmar,
något som också skedde. Sedan inleddes en period av kaos
och terror. Inbördeskrig bröt ut i landet. Robespierre lät
avrätta folk till höger och vänster av rädsla för att de skulle
vara förrädare mot revolutionen. Tack vare detta blodiga kaos blev perioden kallad för
”skräckväldet”23. Totalt 40 000 människor avrättades efter rättegång i en särskild
revolutionsdomstol. Blev du åtalad i en sådan var det förvisso inte något helt hopplöst
läge, men du hade bara ungefär en fjärdedels chans att komma undan med huvudet i
behåll. Till slut, år 1794 fick folket nog och lät Robespierre smaka på sin egen medicin
- giljotinen…
De följande fem åren (1794-1795) styrdes Frankrike av det så kallade Direktoriet och
landet upplevde äntligen en period av relativ stabilitet, även om adeln och prästerna
var missnöjda med att behöva betala skatt och bönderna med att revolutionen inte
hade gett dem allt de hade velat. Det var fortfarande en stor matbrist och många av de
styrande var korrupta.
Giljotinen
Giljotinen24 uppfanns av läkaren Joseph Guillotine och
var, tvärt emot vad man kanske kan tro, menad att göra
de tidigare halshuggningarna betydligt mänskligare. Förr
i tiden lyckades inte alltid halshuggningarna på första
försöket. Bödeln kunde till och med vara full vid
avrättningen och träffade ibland snett så att han behövde
flera hugg för att lyckas med sin uppgift! Då giljotinens
klinga var sned (så att den skar bättre), betydligt tyngre
än en yxa och offrets huvud låstes fast innan det höggs
av så lyckades i praktiken samtliga avrättningar den
användes vid utan några större incidenter.
22 Robespierre = Ledaren för ”skräckväldet” under revolutionen. Avrättades till slut själv.
23 Skräckväldet = Perioden när Robespierre m.fl. styrde. Uppkallat så efter de ca 40 000
avrättningar som genomfördes.
24 Giljotin = Ett nytt avrättningsredskap, avsett att förminska offrets lidande.
2013-04-21
Revolutionerna och Napoleontiden
Sida 16 av 26
Olympe de Gouges
År 1790 hade ett par personer försökt få
Nationalförsamlingen att rösta igenom ett förslag om
att ge kvinnorna samma rättigheter som männen, men
det avslogs. En av de som blev väldigt upprörd över
detta var pjäsförfattaren och den politiska aktivisten
Olympe de Gouges25. Därför skrev hon år 1791
”Deklarationen för kvinnans och medborgarinnans
rättigheter”, en text som var nästan identisk med
Nationalförsamlingens ”Deklarationen om människans
och medborgarens rättigheter”, förutom att hon i sin
text tog upp att kvinnorna också hade varit förtryckta
av männen. Hon ville därför ha samma rättigheter –
och skyldigheter – för kvinnor som för män och ville att människor av båda könen
enbart skulle bli bedömda efter sina färdigheter och talanger när de sökte ett arbete
och att samtliga yrken skulle vara öppna för dem.
Olympe hade gott om belägg för sina åsikter. På den här tiden kunde inte kvinnor bli
myndiga – de kunde t.ex. inte skriva under avtal eller ha egna bankkonton. Även om
vårt samhälle idag fortfarande är långt ifrån jämställt så var det alltså extremt mycket
värre på slutet av 1700-talet. T.ex. finns det en berättelse om en Elisa Bernerström
som klädde ut sig till man och tog tillsammans med sin make värvning som soldat i
svenska armén och utmärkte sig under kriget mot Ryssland. Hon avslöjades sedan
och fick en hedersutmärkelse för att hon hade gjort så bra ifrån sig som soldat, men
blev ändå avskedad – ”hon var ju ändå kvinna och sådana kunde ju inte vara soldater”.
Det slutade olyckligt för Olympe. Hon var anhängare av Girondistpartiet, Robespierres
motståndare och avrättades därför med giljotin. Många anser dock att hon i själva
verket avrättades för att hon hade kämpat för kvinnornas rättigheter.
Frankrike fick kvinnlig rösträtt först år 1944, över tjugo år efter de flesta andra
stormakterna samt Sverige. Idag anses Olympe vara en av de första stora företrädarna
för feminismen.
25 Olympe de Gouges = En tidig förespråkare för kvinnornas rättigheter och ett jämställt
samhälle, avrättad av Robespierre & co. Sedd som en av den moderna feminismens första
företrädare.
2013-04-21
Revolutionerna och Napoleontiden
Sida 17 av 26
NAPOLEONTIDEN
”Historien är bara en uppsättning lögner som
de segrande har kommit överrens om!”
– Napoleon Bonaparte (1769-1821)
Ursprung
Napoleon Bonaparte föddes på Korsika, en ö mellan
Frankrike och Italien. Hans föräldrar var adliga men när han
så småningom började på militärskola i Frankrike visade det
sig snabbt att han inte ansågs lika ”fin” som de andra
studenterna utan mer uppfattades som en ”italiensk barbar”.
Han utmärkte sig inom bland annat historia, geografi och
matematik.
Militär karriär
Efter sin avslutade utbildning började han arbeta vid ett regemente för artilleri där han
dagarna i ända fick lära sig allt han kunde vilja veta om kanoner, ammunition och
liknande. Till skillnad från sina jämnåriga festade inte alls och var inte särskilt
intresserad av fin mat och dryck utan uppfattades som en väldigt allvarlig person.
När revolutionen bröt ut så tyckte visserligen Napoleon om den, men det han verkligen
avskydde var kaoset och upploppen som följde. Han steg snabbt i graderna under den
här tiden (mycket tack vare att han blev vän med Robespierres bror). Hans första stora
militära seger var 1793 när han ledde de franska styrkor som lyckades kasta ut de
britter som hade ockuperat staden Toulonne.
Ett par år senare slog han ner ett rojalistiskt (kungatroget) uppror i
Paris med hjälp av druvhagel, en sorts ammunition för kanonerna
som innehöll en massa små blykulor så att kanonen förvandlades till
en sorts enorm hagelbössa. 1 400 personer dog i vad som Napoleon
själv beskrev som ”en liten puff med druvhagel”…
Upprorshanteringen gjorde honom dock känd och han fick tack vare detta jobb som
general och ansvar för en invasion av Italien, menad att kasta ut Österrikes soldater
därifrån, något som han lyckades galant med.
När han sedan år 1798 försökte erövra Egypten fick han
däremot problem. Engelsmännen hade skickat en flotta
under amiral Nelson som förstörde samtliga av
Napoleons egna fartyg medan han var upptagen med att
slåss mot egyptierna. Armén var isolerad i Egypten och
kunde inte komma hem…
2013-04-21
Revolutionerna och Napoleontiden
Sida 18 av 26
1799 – statskuppen
Napoleon lämnade till slut armén kvar i Egypten och tog sig tillbaka till Frankrike. Väl
där höll allt på att gå åt skogen för det styrande direktoratet. Han fick då frågan från en
av de styrande – Sieyès om han kunde tänka sig att delta i en statskupp. Napoleon
gjorde detta, men blåste även Sieyès och tog så småningom själv makten i landet!
Både Frankrike och Storbritannien var utmattade av kriget och under något enstaka år
var det därför fred, men de klarade inte av det under någon längre tid och därför utbröt
år 1803 Napoleonkrigen, en serie krig som skulle komma att blanda in hela Europa i
våldsamheter på en skala som folk knappt hade kunnat föreställa sig.
1804 - Napoleon = Kejsare!
Till slut hade Napoleons grepp om makten blivit så starkt
att han lät kröna sig själv till kejsare, ett tydligt tecken på
att själva revolutionen var över.
Reformer: Code Napoléon & Metersystemet
Napoleon ställde inte bara till med krig, utan även en hel del andra saker varav finns
vissa fortfarande faktiskt används.
Code Napoléon26 var t.ex. en ny lagsamling som många andra länder baserar sina
nuvarande på idag. Några av nyheterna med lagarna var:
- Lagarna fick inte längre vara hemliga utan måste vara tydliga och lättillgängliga
så att alla kunde veta vad som gällde!
- Lagar fick inte längre stiftas i efterhand. (Till exempel var det förbjudet att stifta
en ny lag som förbjöd vatten och samtidigt straffa alla som redan hade druckit.)
- ALLA är lika inför lagen, oavsett om man är adel, präst eller bonde.
- Yttrandefrihet skulle gälla! (Även om Napoleon själv inte följde detta alls…)
- Mannen skulle styra familjen på samma sätt som kejsaren styrde Frankrike.
Kvinnor kunde inte bli myndiga. (D.v.s. en tydlig markering mot jämställdhet.
Napoleon själv hade en väldigt taskig genussyn som gick ut på att kvinnan
enbart skulle ta hand om hem & barn.)
Napoleon införde även metersystemet (gram, liter, meter osv) istället för de gamla
måtten (pund, tunnor, fot osv).
26 Code Napoléon = en samling lagar, införda av Napoleon Bonaparte
2013-04-21
Revolutionerna och Napoleontiden
Sida 19 av 26
Napoleonkrigen
Napoleon och Frankrike skred snabbt till verket med att erövra stora delar av Europa.
Han förlorade visserligen sin flotta vid sjöslaget vid Trafalgar27 mot britterna under
general Nelson (han som krossade den franska flottan när Napoleon var i Egypten om
ni minns) och tvingades därefter inse att han inte hade
någon chans mot dem till sjöss.
På land gick det å andra sidan betydligt bättre och han
lyckades besegra stora delar av Europa. Till slut var det i
princip bara Storbritannien, Ryssland, Sverige och
Portugal kvar som gjorde motstånd – resten hade blivit
besegrade eller stod på hans sida.
Till höger: De mörka områdena är de som antingen blev
besegrade eller var allierade med Napoleons Frankrike.
Freden med Ryssland
Det som särskilt ställde till det för Sverige var när Ryssland och Frankrike år 1807 slöt
fred. En del av överenskommelsen var att inget Europeiskt land skulle få handla med
Storbritannien. (Om Napoleon inte kunde skeppa över sina trupper dit så fick han väl
svälta ut befolkningen istället genom att stoppa deras handel med omvärlden!) Att
Sverige vägrade acceptera detta blev ett bra svepskäl för Ryssland att invadera de på
den tiden svenska Finland, för att på så vis kunna lägga mer mark mellan den ryska
huvudstaden Sankt Petersburg och den gamla fienden Sverige!
Men först en kort sammanfattning av läget i Sverige på den här tiden…
Sverige under Napoleonkrigen
Gustav III var kung i Sverige under den amerikanska revolutionen (som han var en stor
anhängare av) och början av den franska. Även om han hade genomfört en statskupp
som gjort honom till en enväldig kung som inte var beroende av riksdagen så var han
samtidigt mån om att vara ”modern” och läste bland annat en hel del texter av
upplysningsfilosoferna. Även om han inte var för total yttrandefrihet så mildrade han
straffen i rättsväsendet, avskaffade tortyren och ökade religionsfriheten vilket gjorde
honom förhållandevis populär hos folket, till skillnad från adeln. De senare blev inte
heller direkt glada över de hopplösa krig han försökte föra mot Ryssland. Till slut stod
de inte ut längre och sköt därför kungen under en maskeradbal på Operan i Stockholm
år 1792.
27 Trafalgar = Det stora sjöslag där britterna under Amiral Nelson (som dödades under slaget)
besegrade Frankrike och genom att göra slut på dess flotta vann herravälde över världshaven.
Torget ”Trafalgar Square” i London är uppkallat efter slaget och Nelson står som staty i
mitten av det.
2013-04-21
Revolutionerna och Napoleontiden
Sida 20 av 26
Sonen Gustaf IV28 som bara var 14 år när hans pappa mördades och strax därpå fick
reda på att den franska kungen hade blivit avrättad blev som en kan förstå väldigt
förskräckt över detta och blev en nästan fanatisk motståndare mot Frankrike och
sedan även Napoleon. Han fortsatte därför envist att motarbeta denne, även när det
tycktes stå klart att de inte hade en chans när Ryssland slöt fred med Napoleon.
Finska kriget 1808-1809
År 1808 anföll Ryssland Finland. Eftersom att den svenska
armén även var tvungen att vakta gränsen mot Danmark och
Norge kunde de inte samla ihop tillräckligt många soldater för att
försvara Finland utan planen blev istället att lämna en stor styrka
på den enorma fästningen Sveaborg utanför Helsingfors medan
resten av armén marcherade norrut upp mot Lappland. När
våren kom och isen i Östersjön försvann skulle dessa sedan
vända om och tillsammans med förstärkningar från Sveaborg
och resten av Sverige driva ut ryssarna ur landet. Planen var
genomtänkt, men hade en liten svaghet…
Efter bara någon månads belägring gav kommendanten på
Sveaborg, Carl Olof Cronstedt, upp och kapitulerade. (En del
hävdar att det var på grund av förräderi, andra inkompetens.)
Ryssarna beslagtog fästningen tillsammans med en stor mängd
kanoner och hela den finska skärgårdsflottan! Dessutom
förlorades nästan 7000 soldater som antingen återvände hem
eller blev krigsfångar. Svenska armén uppe i norr tvingades nu
till reträtt och efter att ha utkämpat slagen vid Sävar och Ratan inleddes
fredsförhandlingar som fick till följd att Sverige gav upp hela Finland och Åland till
Ryssland, under villkor att svensk lag och religion fick fortsätta att gälla. Finland lydde
alltså under Ryssland, men livet fortsatte ändå ungefär som vanligt för befolkningen.
Statskupp och kungaletande
Den stora syndabocken för förlusten av
kriget blev dock kung Gustav IV som
avsattes i en militärkupp där bland annat
den västra armén marcherade hela vägen
från Karlstad till Stockholm bara för att få
reda på att kuppen redan hade ägt rum!
28 Gustav IV = Kung av Sverige som landsförvisades efter förlusten i Finska kriget.
2013-04-21
Revolutionerna och Napoleontiden
Sida 21 av 26
Ny tillfällig kung blev istället Karl XIII, Gustavs farbror. Han var däremot barnlös,
gammal och egentligen bara en marionettkung29 så arbetet med att hitta en ny kung
inleddes direkt.
Ett tag var det tänkt att den danske prinsen Karl August skulle få ta över, men han
ramlade av hästen under en militärövning i Skåne. Axel von Fersen (adelsmannen
som tidigare försökt hjälpa den franska drottningen att fly utomlands) ansågs av
många skyldig till dödsfallet och misshandlades till döds på öppen gata i Stockholm av
en uppretad folkmassa när han ledde Karl Augusts begravningståg genom staden.
Soldaterna från Livgardet stod däremot bara och såg på utan att ingripa.
Än en gång stod man alltså utan kronprins när en ung militär vid namn Carl Otto
Mörner som egentligen befann sig i Paris för att få Napoleons godkännande av en
annan kandidat till tronen själv kom på att marskalk Jean Baptiste Bernadotte30 (en
av Napoleons generaler) säkert skulle bli en bra kung. Utan något godkännande från
riksdagen eller liknande traskade han därför upp till Bernadotte och frågade om han
ville bli kung av Sverige. Bernadotte var först skeptisk, men efter ett tag kom han fram
till att det kanske inte var helt fel ändå och tackade därför ja.
När Mörner kom tillbaka till Sverige och berättade vad han gjort tog det hus i helvete!
Han förbjöds att lämna Uppsala medan riksdagen träffades i Västerås för att utse den
andra kandidaten till kung. Tanken att en kompetent fransk general och dessutom en
vän av Napoleon nog skulle vara bra som kung över det
utsatta Sverige började dock sprida sig snabbt . (Att
Bernadotte och Napoleon hade en väldigt ansträngd
relation – Bernadotte var t.ex. gift med Napoleons ex
Desirée – var det ingen som tänkte på…)
Mitt under riksdagsmötet när de höll på att välja den
andra kandidaten till kronprins kom dessutom nyheten att
Napoleon hade dragit tillbaka sin ambassadör (ett tecken
på ogillande) och en ditrest fransk köpman berättade att
”Njae….alltså, Napoleon skulle nog inte ha så mycket
emot om ni valde Bernadotte till kung…”
…och plötsligt tyckte riksdagen att den där Bernadotte
nog skulle kunna bli en bra kronprins…
Ovan: Jean-Baptiste Bernadotte,
även känd som Karl XIV Johan
29 Marionettkung = En kung utan makt som bara är en frontfigur för de som egentligen styr.
30
Jean-Baptiste Bernadotte = En av Napoleons marskalkar (generaler) som valdes till svensk
kronprins och är förfader till vårt nuvarande kungahus.
2013-04-21
Revolutionerna och Napoleontiden
Sida 22 av 26
Jean Baptiste Bernadotte anlände därför till Sverige år 1810 där han utsågs till
kronprins och fick det nya, försvenskade namnet Karl XIV Johan. (Vårt nuvarande
kungahus har alltså honom som förfader.) Han började i praktiken styra redan innan
hans adoptivfar Karl XIII dog. I början trodde folk att han skulle hjälpa Sverige att återta
Finland, men han såg det som hopplöst. Istället började han smida planer på att erövra
Norge.
Invasionen av Ryssland år 1812
Till slut vände krigslyckan för Napoleon. Han invaderade Ryssland med en armé på
över 600 000 soldater, men ryssarna vägrade möta honom i öppen strid. Istället
använde de sig av den brända jordens taktik31, d.v.s. att de brände åkrarna,
förgiftade brunnarna och förstörde all mat de kom över när han förföljde dem. En armé
brukade på den här tiden leva på den mat de kunde samla ihop från lokalbefolkningen,
men nu blev de istället tvungna att frakta all mat långa sträckor med vagn. Till slut
kommer de fram till Moskva men upptäcker att staden är tom. Samma natt smyger
några ryssar som gömt sig i staden fram och tänder eld på en massa byggnader;
staden brinner ner och blir obeboelig för de franska soldaterna, maten börjar ta slut
och tillråga på allt är den ryska vintern på väg…
Napoleon har inget annat val än att ge sig av hem igen. Marscherandes genom snö
och bitande kyla så dog soldaterna som flugor. De frös ihjäl, svalt ihjäl eller dödades
av ryska anfall. Trots att den franska armén vid inledningen av fälttåget hade varit
ungefär tre gånger så stor som den ryska hade den när den återvände minskat från
över 600 000 soldater till bara drygt 50 000!
31 Den brända jordens taktik = En militär taktik som går ut på att i det egna landet bränna sina
åkrar, förgifta brunnarna och på så många andra sätt som möjligt göra det omöjligt för en
invasionsarmé att komma över någon mat.
2013-04-21
Revolutionerna och Napoleontiden
Sida 23 av 26
1813 - Slutet för Napoleon…eller?
Nu hade Napoleons gamla fiender en utmärkt chans till att ge igen och de tog den!
Utanför den tyska staden Leipzig där 195 000 fransmän och 700 kanoner kämpade
mot en allians av Ryssland, Österrike, Preussen(Tyskland) och Sverige med totalt
430 000 soldater och 1500 kanoner vann de över fransmännen och började strax
därefter förfölja dem in i själva Frankrike. Till slut insåg Napoleon att det var ohållbart
och gav upp. Hans motståndare lät honom då slå sig ner på den lilla ön Elba mellan
Korsika och Italien som han tillsammans med 1 000 av sina soldater fick styra som en
liten obetydlig småfurste, medan engelska flottan patrullerade runtomkring så att han
inte skulle försöka ta sig därifrån.
Sveriges sista krig!
Kronprins Bernadotte hade varit ledare för den norra armén under slaget vid Leipzig,
men han var frustrerad över att han behövde slåss i Tyskland när han egentligen hade
tänkt använda sina soldater till att erövra Norge. Han valde därför att spara på sina
soldater och låta ryssarna under sitt befäl stå för stridandet. Han lät däremot
kanonerna och ett fåtal fotsoldater delta i slaget - däribland de värmländska fältjägarna
som utmärkte sig när de stormade stadens stadsportar.
När de andra allierade förföljde Napoleon in i Frankrike blev Bernadotte kvar och
vände strax därefter om och marscherade mot Danmark söderifrån. Danskarna blev
helt tagna på sängen av den svenska armén och insåg att de inte hade någon
egentligen chans. En annan sak de insåg var att Bernadotte hade siktet inställt på att
erövra Norge och inte skulle acceptera någon fred som inte innebar att Sverige
övertog det. Därför valde de att låta Norge bli självständigt! (Då kunde de ju inte ge det
till svenskarna…) Norrmännen vägrade att accepterade en svensk kung, men efter att
Sverige år 1814 anföll Norge stod det snart klart att de inte hade någon chans mot den
svenska armén. Istället ingick Norge i en union32 med Sverige – de skulle ha samma
kung och samma utrikespolitik men fick i övrigt sköta sig själva. Även om norrmännen
avskydde unionen så höll den ända till år 1905 då den upplöstes fredligt, även om det
var nära att den orsakade ett krig.
Kriget mot Norge år 1814 blev alltså Sveriges sista krig (borträknat när vi har skickat
FN-soldater till olika länder) och den freden har bestått ännu in i våra dagar!
Till vänster:
Den svensk-norska unionsflaggan
32
Svensk-norska unionen = Sammanslagningen av Sverige och Norge mellan 1814-1905. Båda
länderna hade gemensam kung och utrikespolitik, men styrde annars sig själva.
2013-04-21
Revolutionerna och Napoleontiden
Sida 24 av 26
De hundra dagarna33
Napoleon satt nu uttråkad och isolerad på ön Elba, men hans spioner i Frankrike
berättade för honom att invånarna inte var nöjda med den nya kungen som de andra
länderna hade tvingat på dem. Han bestämde sig därför för att försöka återta makten.
Han och hans soldater lyckades smita igenom den engelska flottans blockad av ön och
landsteg år 1815 i södra Frankrike. Kungen skickade flera arméer för att stoppa
honom, men de gick istället över på hans sida och till slut var kungen tvungen att fly.
Napoleon kom alltså tillbaka till makten, men det varade bara i ungefär 100 dagar. De
andra länderna i Europa kom genast överrens om att han var tvungen att stoppas till
varje pris och förklarade i praktiken krig mot honom som person, inte Frankrike.
Napoleon drog snabbt ihop en armé på 200 000 soldater och gav sig av till Belgien för
att försöka besegra de brittiska och preussiska arméerna var för sig innan de hade
hunnit slås ihop. Genom en briljant krigslist lyckas komma åt preussarna först och
jagar dem på flykten. En tredjedel av den franska armén skickas att förfölja dem
medan resten söker upp britterna som hade ställt upp sig vid byn Waterloo (Vaterlåå)
utanför huvudstaden Bryssel. Slaget vid Waterloo blir oerhört blodigt och ser länge ut
att gå dåligt för engelsmännen under general Arthur Wellington, men i sista stund
dyker preussarna upp och fransmännen förlorar stort.
Napoleon blir strax därpå tillfångatagen och får tillbringa resten av sitt liv som fånge
hos britterna på ön St. Helena, långt utanför Afrikas västkust, tills han dör år 1821.
Arvet efter Napoleon
Napoleon och revolutionen innan honom orsakade inte bara elände. Vi har redan läst
om lagsamlingen Code Napoléon och att han införde metersystemet. Han införde även
dagens system för husnummer i följde längs med gatorna, införde nya former av
skatter och bestämde att alla barn skulle gå i skola.
Revolutionen i Frankrike gav hopp till demokratiförespråkare i andra länder och även
om det kom nya kungar i Frankrike förekom det flera mindre revolutioner i landet under
1800-talet. Människorna hade alltså förstått att monarki inte var det enda alternativet
till hur ett land kunde styras.
Wienkongressen
Direkt efter napoleonkrigens slut kallades det till en stor kongress (möte) i Österrikes
huvudstad Wien där representanter för Europas länder förhandlade om hur gränserna
egentligen skulle se ut nu när det var fred. Napoleonkrigen hade orsakat massiv
ödeläggelse. Någonstans mellan tre och sju miljoner människor hade dött! De olika
länderna var nu intresserade av att skapa en maktbalans34, d.v.s. att inget särskilt
33
De hundra dagarna = De ca hundra dagarna mellan Napoleons återkomst från Elba och
återtagandet av makten i Frankrike till hans förlust av slaget vid Waterloo och fångenskapen på ön
St. Helena.
34 Maktbalans = Att freden i Europa skulle garanteras genom att inget land blev för starkt.
2013-04-21
Revolutionerna och Napoleontiden
Sida 25 av 26
land (särskilt inte Frankrike) skulle kunna bli för mäktigt igen. På så sätt hoppades man
kunna undvika krig. De gamla makthavarna – kungarna och adeln – försökte även få
tillbaka sin gamla makt. De styrande var överlag rädda för flera revolutioner och
försökte nu motverka dem så mycket de kunde.
Med undantag för det fransk-tyska kriget i mitten av 1800-talet som resulterade i att
Tyskland enades som land så höll de här gränserna kvar sig ända till första
världskrigets utbrott år 1914.
Ordlista
Om du kan förklara de följande begreppen så har du goda chanser inför provet!
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
Sjuårskriget
Preussen
Kolonier
Milis
Boston Tea Party
Amerikanska frihetskriget
Amerikanska
självständighetsförklaringen
George Washington
Flotta
Amerikanska konstitutionen
Bill of Rights
Louis XVI
Enväldig (kung)
Ståndsriksdagen
Privilegier
Eden i bollhuset
Nationalförsamlingen
18.
19.
20.
21.
22.
23.
24.
25.
26.
27.
28.
29.
30.
31.
32.
33.
34.
Upplysningsfilosoferna
"Frihet, jämlikhet,
broderskap!"
Trikoloren
Marianne
Robespierre
Skräckväldet
Giljotin
Olympe de Gouges
Code Napoléon
Trafalgar
Gustav IV
Marionettkung
Jean-Baptiste Bernadotte
Den brända jordens taktik
Svensk-norska unionen
De hundra dagarna
Maktbalans
Diskussionsfrågor:





På vilket sätt skiljde sig samhället i de nordamerikanska kolonierna mot det i
Frankrike och vilka olika orsaker hade befolkningarna i de båda länderna för att
göra revolution?
Vad hände med den franska kungafamiljen under revolutionen?
Hur gick Napoleon Bonapartes karriär (från början till slut)?
På vilka sätt påverkades Sverige av Napoleonkrigen?
Hur kom det sig att Napoleon till slut besegrades? Motivera varför!
2013-04-21
Revolutionerna och Napoleontiden
Sida 26 av 26
Tidslinje för Franska revolutionen och Napoleonkrigen:
1789
1790
1791
1792
1793
1794
- Riksdagen sammankallas
- Eden i bollhuset
- Kungen accepterar
Nationalförsamlingen
- Stormningen av Bastiljen
- Kvinnotåget till Versaille
- De tre stånden avskaffas
- Deklarationen om mänskliga
rättigheter
- Misslyckat försök i
Nationalförsamlingen till att förbättra
kvinnornas rättigheter
- Olympe de Gouges skriver
"Deklarationen om kvinnans och
medborgarinnans rättigheter"
- Kungafamiljen försöker fly utomlands
- Frankrike förklarar krig mot Österrike
- Marseljäsen skrivs
- Stormningen av Tuilerierna
- Kungen förlorar sin makt
- Kung Louis XVI avrättas.
- Robespierre tar makten.
- ”Skräckväldet” inleds
- Allmän värnplikt införs
- Napoleon m.fl. jagar ut britterna från
staden Toulonne
- Marie-Antoinette avrättas.
- Robespierre avrättas.
- Skräckväldet slutar.
- Direktoratet styr landet
1795
1803
- Napoleonkrigen bryter ut
1804
- Napoleon kröner sig själv till kejsare
1805
- Slaget vid Trafalgar, franska flottan
förintas
- Napoleon besegrar Österrike &
Ryssland vid Austerlitz
- Napoleon behärskar nästan hela
Europa
- Frankrike sluter fred med Ryssland.
1806
1808
- Finska kriget:
Ryssland anfaller
- Sveaborg kapitulerar
1809
- Slaget vid Sävar och Ratan
- Sverige sluter fred och förlorar Finland
1810
- Karl XIV Johan (Bernadotte) blir
kronprins av Sverige
- Napoleon misslyckas med att invadera
Ryssland och franska armén utplånas
nästan.
- Slaget vid Leipzig, Napoleon åker på
tokstryk från en allians mot honom
- Sverige invaderar Norge och bildar en
union
- Napoleon ger upp och hamnar på ön
Elba
- Napoleon flyr från Elba och återtar
makten i ca 100 dagar.
- Slaget vid Waterloo; Napoleon
besegras för andra och sista gången.
- Wienkongressen
1796
- Napoleon vinner över Österrike i
Italien
1812
1797
1813
1798
- Napoleon misslyckas med att erövra
Egypten
- Napoleon försöker erövra Egypten
men får på plats sina skepp förstörda
av britten amiral Nelson
1799
- Napoleon tar makten i en statskupp.
1815
1814