Transcript Brännskador - YKB Sverige

Farligt Gods Gruppen
ADR – Farligt Gods
Yrkesförarkompetens
Sparsam Körning
Vägverkets Kravkurser
Säkerhetsrådgivare
www.farligtgodsgruppen.se
Målsättning
• Känna till om Livsfarligt
läge
• Nollvisionen
• Åtgärder vid trafikolycka
• Brandteori & praktik
handbrandsläckare
Kunna omhänderta skadade:
andningsproblem
blödningar
cirkulationssvikt
brännskador
skallskador
nack-ryggskador &
psykiska reaktioner
NOLLVISIONEN
I nollvisionen slås fast att det är
oaccetabelt att vägtrafiken kräver
människoliv, ger allvarliga skador
eller men för livet
ÅTGÄRDER
•
•
•
•
Trafikljus
Cirkulationsplatser
Säkrare vägmiljöer
Kommuners möjlighet att sänka
hastigheten till 30 km i timmen
• 2+1 vägar med mittbarriär
HASTIGHETER
•
•
•
•
•
•
•
Skador vid påkörning
30 km/tim. De allra flesta människor överlever
50 km/tim. De flesta människor omkommer
Krocktest med en säker bil. (Euro NCAP)
65-70 km/tim. Vid en frontalkollision
45-50 km/tim vid en sidokollision
Klarar sig bra om man använder bilbälte
Riskerna i Trafiken och Olyckor
•
•
•
Arbetsrelaterade olyckor
Vanligaste skadorna
Statistik över olyckor
Arbetsrelaterade olyckor och de
vanligaste skadorna
• Exempel kursdeltagarnas, lantbruk och
terminal
Truckskador
Totalt 1800 skador per år, 280 inom transport
Vanligaste
• Påkörd av truck 9 %
• Falla ur trucken 8 %
• Foten i kläm 8 %
• Annat i kläm 8 %
• Fallande lastpall 7%
Jajamensan!
Statistik över olyckor
Sverige per år
• Döda 350 – 400
- 130 i singelolyckor,
- 100 i möte,
- 50 i viltolyckor
• Svårt skadade 4 000
• Lindrigt skadade 25 000
Lastbilsförare
• 20 – 25 % av dödsolyckorna är lastbilar
inblandade i
• 5 – 10 lastbilsförare dör/år i trafikolyckor
• Vanligaste olycksformen är mötesolyckor
• Lastbilen sällan vållande
Tänk på …..
• ….. att inte köra drogpåverkad
(40 % av alla som dör i trafiken är alkoholpåverkade)
• ….. att använda säkerhetsbältet
(endast ca 40 % av lastbilsförarna gör det!)
• ….. att inte köra för fort!!!
Agerande vid trafikolycka
•
•
•
•
•
Försök bibehåll lugnet
Överblicka läget.
Larma 112.
Varna övriga trafikanter.
Ge första hjälpen.
Hur närma sig ett fordon?
Förberedelser & framifrån.
LABC- Omhändertagande av skadad
Första hjälpen
L = Livsfarligt läge
A = Andning
B = Blödning
C = Cirkulationssvikt
Undersökning av skadad !!!
• Kontroll av medvetande.
• Kontroll av andning.
• Kontroll av puls.
• Övriga synliga skador
Andningsorganen
•Hjärta, hjärna och lungor 4-6 minuter
•Njurar, lever, tarmar mm 45-90 minuter
•Muskler, skelett och hud 4-6 timmar
20 % av de som dör i trafikolyckor dör
inte primärt av sina skador utan på
grund av ofria andningsvägar!
Hinder i luftvägarna
• Andningsbesvär
• Oro och ångest
• Kan ej tala
• Spända halsmuskler, sk
halsvenstas
• Oregelbunden andning
• Andningsstopp
• Rosslande andning
• Snarkande, pipande ljud
• Cyanos på naglar,
läppar och hud (sent
tecken)
• Hosta och heshet
• Medvetslöshet
Åtgärder vid blockerade luftvägar
Delvis luftvägsstopp
Uppmana att hosta, lämna ej ensam
Totalt luftvägsstopp
Ge upp till 5 ryggslag, ge upp till 5 buktryck
Efter 2 omg. utan effekt, larma 112. Börja om.
Totalt luftvägsstopp, liggande person
Larma 112, ge upp till 30 kompressioner,
öppna luftvägarna och kontrollera andningen,
titta i munnen, prova 2 inblåsningar. Börja om
med 30 kompressioner.
HLR
• Slips.
• Översta knappen.
• Byxbälte.
•2 inblåsningar/30 komp
• Hur länge?
• Löständer.
• Rensa munhålan.
Stabilt sidoläge
•
•
•
•
•
•
•
•
Översta knappen.
Slips.
Byxbälte.
Klocka.
Plånbok.
Mobiltelefon.
Nycklar.
Glasögon.
Blödningar
Ca 7 % av den totala kroppsvikten
utgörs av blod. Alltså; en 70 kg man
har ca 5 liter blod
En blodförlust på 30 % av den totala
blodvolymen innebär ett livshotande
tillstånd!
Blodkärl i kroppen
Artärer
Från hjärtat
Vener
Till hjärtat
Kapillärer Ytliga blodkärl
Akut omhändertagande
• Tryck
• Högläge
• Tryckförband
Genomblödning??
70% av alla venösa
blödningar kan stoppas
av tryck och högläge
Åtgärder vid blödningar
Vid alla blödningar gäller det att ta
hänsyn till:
•Vilken typ av blodkärl har skadats?
•Var på kroppen finns skadan?
Skyddsförband
Tryckförband
Vilket förband när ??
Cirkulationssvikt/Chock
Chock är otillräcklig syresättning i vävnaderna
Orsak
Den cirkulerande blodvolymen är för liten i
förhållande till den tillgängliga blodbanans volym
Chock är lika livshotande som sviktande andning!
Chock leder till döden om inte tillståndet hävs!
Symptom cirkulationssvikt
Symtom
Orsak
•Svag puls
Sänkt blodtryck
•Snabb puls
Hjärtat ökar pumpförmågan
•Gråblek, kallsvettig hud
Ytliga blodkärl stängs av
•Blåfärgade läppar, naglar
Syrefattigt blod ansamlas här
och hud (Cyanos)
•Oro och ångest
Syrefattigt blod pumpas i kroppen,
detta ger en kvävningskänsla
•Törst
Kroppen känner av den minskade
vätskemängden
•Ökad andning
•Sänkt medvetande
•Medvetslöshet
•Döden
Det är viktigt att förebygga chock!
•Känna igen symtomen tidigt
•Begränsa/stoppa blödningar
•Försöka behålla syresättningen
Behandling
2S 4V
•
•
•
•
•
•
Stoppa synlig blödning
Smärtlindring
Ventilation
Vila
Värme
Varsamhet
Brännskador







Kemiska medel ex. syra & lut.
Direkt eld.
Heta vätskor.
Heta föremål.
El.
Solning.
Radioaktiv strålning
9
HUD
Utbredningen mäts i procent
Handflatan = 1%
9
4x9
1
9 9
9 9
9
Brännskador
Akuta åtgärder på skadeplats:
• Kyl med vatten (ej för kallt) 10-15min
• Larma 112
• Under väntan på ambulans,
observera den skadade
• Förebygg chock
Skallskador delas in i
Yttre skallskador
Inre skallskador
• Ansiktsskador
• Hjärnskakning
• Skallfrakturer (öppna
eller slutna)
• Blödningar av olika slag
• Stöt- och krosskador på
hjärnvävnaden
• Sönderslitning av
hjärnvävnaden
Åtgärder vid skallskada
• Skapa och säkerställ fria
luftvägar
• Larma 112
• Placera den skadade
plant, med något höjd
huvudända
• Ev. täckförband om det
finns synliga skador
• Varsamhet!
• Observera tillståndet
Fallolyckor och trafikolyckor
Är den skadade vid medvetande,
fråga efter stickningar och domningar i
händer, armar, fötter och ben
Hur ska vi agera vid trafikolyckor med
mc inblandade? Hjälm?
Whiplashskador
• 48% genom påkörning bakifrån
• 33% vid frontalkollision
• 9% vid sidokollision
• 5% genom voltning
• 5% övrigt
• Dragkrok på bilen ökar risken
för whiplash skador med 20%
• Airbag minskar risken för
nackskador
• Tillsammans med airbag kan
bältessträckare minska risken
för nackskador vid
frontalkollision med upp till
60%
• SAAB m.fl. har utvecklat ett
aktivt system med nackkuddar
som ska minska risken för
whiplash skador
Åtgärder vid nack- och ryggskador
• Stabilisera nacken.
Kotpelaren får aldrig böjas
framåt!
• Säkerställ fria
andningsvägar
• Larma 112
• Invänta räddningstjänst
eller ambulans
• Iakttag stor försiktighet
• Flytta bara personen i
nödfall – vid ett eventuellt
Livsfarligt läge
Krisens fyra faser:
1. Chockfasen
2. Reaktionsfasen
3. Bearbetningsfasen
4. Nyorienteringsfasen
De man möter på en olycksplats befinner sig oftast i chockfasen.
Behandling
Kroppskontakt
Ljug inte!
Lyssna
Dela ej på familjer
Förebygg cirkulationssvikt (2S - 4V)!
Se till att personen kommer under
läkarvård!
Trafikolycka
”Den som först kommer till en
olycksplats är skyldig att förvissa
sig om hjälp behöver tillkallas”
(Lagen om skydd mot olyckor, 2
kap 1§)
”Om ytterligare personer kan
komma i fara i samband med
olyckan skall han också om
möjligt varna dessa” (Lagen om
skydd mot olyckor, 2 kap 1§)
”En trafikant som med eller utan
egen skuld haft del i en
trafikolycka skall stanna kvar på
platsen” (Trafikförordningen, TrF,
8§)
”Ingen kan göra allt men alla
kan göra något”
BRANDTREKANTEN
För att en brand ska kunna starta behövs tre
villkor uppfyllas, 1) Brännbart material
2) Temperatur 3) Syre (O2)
Lämpning - Ta bort det brinnande materialet
Kvävning – Ta bort syret
Kylning - Sänka temperaturen så att den
kommer under antändningstemperaturen,
Alla brandsläckare arbetar på olika sidor av
brandtrekanten, kylande, kvävande eller
inhibitorisk alternativt en mix av olika effekter
beroende på släckmedlet. Alla släckmedlen har
sina fördelar och nackdelar, för effektiv
brandbekämpelse är det viktigt att känna till de
olika släckmedlens använningsområden.
Syre
21% i luften.
Ökning med 3-4% fördubblar
förbränningshastigheten.
40% syre ger 10 gånger högre
förbränningshastighet.
Brännbart material
Fasta ämnen:
Gaser som brinner(trä,papper ca 200
grader, vissa plaster ca 100 grader).
Det fasta ämnet glöder.
Flytande ämnen:
Lågor utan glöd.
Gasformiga ämnen:
Lågor utan glöd
Var finns dessa ämnen?
Brandrisker i trafiken
•Brännbara vätskor
•Gastuber
•Elfel
•Varmgång i lager
•Varma bromsar
•Katalysator
Bilbrand ???
Värme
•Öppen eld
•Friktion
•Elektricitet
•Optiska fenomen
Gastuber
Acetylen
Stort brännbarhetsområde 1,5 – 82vol%.
• Mycket brandfarligt.
• Vitlökslukt .
• Lättare än luft.
• Saknar säkerhetsventil och måste skyddas mot
slag, stötar och hög temperatur.
Förvaring hemma?
Gasol
•Brännbarhetsområde 2-10 volym%.
•Vätskefas i flaskan.
•Luktfri(luktämnen tillsatt).
•Transporteras & förvaras stående.
•Tyngre än luft.
•Säkerhetsventil .
•Vid upphettning, kyl utan att släcka ev.
brand.
•Larma 112 vid brand.
Förvaring hemma?
Syrgas
•Se upp med olja & fett.
•Förhöjd förbränning.
•Vid upphettad flaska kyl.
•Larma 112.
Kemiska ämnen
• Vad är en atom...molekyl?
• Vad är ett grundämne?
• Varför reagerar ämnen med varandra?
• Varför är en gas en gas och inte ett flytande
ämne?
Atomen
En atom består av en kärna – protoner och neutroner
Runt kärnan cirkulerar elektroner i s.k. elektronskal
Elektronskalen har olika antal elektroner (som max antal)
2 – 8 – 18 – 32 …o.s.v.
Elektronskal
Om fullt skal
stabilt ämne
kallas ädla ämnen
T.ex. Helium, Neon, Argon…Radon
Kallas ädelgaser och reagerar inte
med andra ämnen.
Metaller som är ädla?
Guld och Platina
Finns att hitta ”rena” i naturen
Elektronskal, fortsättning
Om nästan fullt skal
eller
få elektroner i
yttersta skalet
instabilt ämne
Reagerar med andra ämnen för att
nå stabilitet.
Ex. Litium, Natrium, Kalium, Kalcium…
en elektorn i yttersta skalet.
Ett ämnens tillstånd/fas
Temp Tryck
hög
Gas
lågt
Flytande
Fast
låg
högt
Brännbarhetsområde
Flampunkt: Den lägsta
temperatur när en brännbar
vätska avger gaser i sådan
koncentration att den kan
antändas i luft
Mäts i volym%
Exempelvis:
Bensin
0,6-8 volym%
Aceton
2-15 volym%
Gasol
2-10 volym%
Acetylen 1,5-82 volym%
Klassificering
Klass
Klass
Klass
Klass
1:
2a:
2b:
3:
21 grader eller lägre
mellan 21 och 30
mellan 30 och 55
mellan 55 och 100
Klassificering, fortsättning
Klass 1: Bensin, Aceton, Spolarvätska o T-sprit.
Klass 2a: Xylen
Klass 2b: Fotogen o oljefärger.
Klass 3: Diesel, eldningsolja o Tändvätskor.