Transcript Tryckfrihets-förordningens huvudpunkter

Media
Lagar och regler
Sveriges grundlagar
• Regeringsformen (RF), Tryckfrihetsförordningen (TF),
yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) och successionsordningen (SO).
• Två av Sveriges fyra grundlagar handlar om medier. Det betyder att
medierna har en viktig roll i demokratins utveckling. Med
tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ges
medierna stora utrymmen att förklara vad som sker i samhället.
Medierna har också rätt att granska de som har makt.
• Den svenska demokratin bygger på att ”all offentlig makt utgår från
folket”. Genom medierna kan människor i Sverige få insyn i frågor
rörande samhället.
Grundlagarna
• Särskilt viktiga lagar. De styr hur vanliga lagar
ska konstrueras och vilka principer som gäller
för demokratin i Sverige.
• För att ändra en grundlag krävs att riksdagen
fattar ett exakt likadant beslut två gånger och
att det däremellan varit ett riksdagsval.
Tryckfrihetsförordningen
• Tryckfrihetsförordningen har sin grund i
upplysningstidens idéer och ger tryckta
medier i Sverige mycket stor frihet. Att skriva
om vad som helst från olika synvinklar.
• Några inskränkningar finns.
• Grundlagen ger människor möjlighet att
lämna uppgifter till media och samtidigt vara
anonym med vissa begränsningar. Detta ska
säkra demokratin.
Tryckfrihetsförordningens
huvudpunkter
Etableringsfrihet:
Alla har rätt att ge ut tidningar,
tidsskrifter och böcker. Tryckta
medier får kopieras upp i
obegränsat antal och spridas till
medborgarna. Syftet är ett fritt
meningsutbyte och en allsidig
upplysning. För att göra detta
möjligt ges också rätten att
anskaffa material, journalisten
ska kunna ta reda på saker utan
att hindras av polis eller
myndigheter.
Tryckfrihetsförordningens
huvudpunkter
Ansvarig utgivare
Alla tryckta medier ska ha en
ansvarig utgivare som är
juridiskt ansvarig för det som
skrivs. Om ansvarig utgivare
saknas blir skriftens ägare
ansvarig vid ett eventuellt
tryckfrihetsbrott. Kan man
inte bevisa vem som skrivit
texten går det över till den
som tryckt den sedan till den
som spridit den. Det går inte
att komma undan att dela ut
brottslig material som saknar
utgivare,
Tryckfrihetsförordningens
huvudpunkter
Censurförbud
• Staten eller någon annan
av dess myndigheter får
inte granska vad som skrivs
före utgivning. Spridning till
allmänheten får inte
stoppas. Detta för att all
typ av information och
åsikter ska få utrymme,
även kritik mot de som
sitter i statsmakten.
Tryckfrihetsförordningens
huvudpunkter
Anonymitets- och
meddelarskydd
• Alla som arbetar på eller
bidrar med information till
en tidning har rätt till
anonymitet
Tryckfrihetsbrott
• Högförräderi: Brott mot rikets
säkerhet, någon publicerar
något som hjälper ett annat
land i syfte att invadera hela
eller delar av Sverige.
• Uppvigling: Att i tidningar
uppmana någon att begå
brott.
• Hets mot folkgrupp: det är
straffbart att skriva och trycka
saker som hotar eller hånar
grupper eller enskilda
personer genom att anspela
på ras, hudfärg el etniskt
ursprung, religiös tro el sexuell
läggning.
• Brott mot medborgerlig frihet:
Vi har rätt till opinionsbildning.
Den som vill hindra detta
begår brott.
• Olaga våldsskildring: Det är
inte tillåtet att sprida bilder
som skildrar sexuellt våld eller
tvång.
• Förtal och förolämpning:
genom att såra el kränka
någon kan man åtalas för
förtal.
• Olaga hot: Hot som är menade
att någon blir rädd för att bli
utsatt för våld är olagligt.
Tryckfrihetsbrott
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Högförräderi: Brott mot rikets säkerhet, någon publicerar något som hjälper ett
annat land i syfte att invadera hela eller delar av Sverige.
Uppvigling: Att i tidningar uppmana någon att begå brott.
Hets mot folkgrupp: det är straffbart att skriva och trycka saker som hotar eller
hånar grupper eller enskilda personer genom att anspela på ras, hudfärg el etniskt
ursprung, religiös tro el sexuell läggning.
Brott mot medborgerlig frihet: Vi har rätt till opinionsbildning. Den som vill hindra
detta begår brott.
Olaga våldsskildring: Det är inte tillåtet att sprida bilder som skildrar sexuellt våld
eller tvång.
Förtal och förolämpning: genom att såra el kränka någon kan man åtalas för förtal.
Olaga hot: Hot som är menade att någon blir rädd för att bli utsatt för våld är
olagligt.
Hot mot tjänsteman: Ingen får hota någon för att hon/han utför sitt jobb.
Betygsättning är en myndighetsutövning av tjänsteman.
Övergrepp i rättssak: För att skydda landets lagar och demokratin anses det
allvarligt att påverka ett vittne.
Tryckfrihetsmål
• Den som bryter mot ett eller flera av
ovanstående nio punkter riskerar åtal.
Rättsprocessen kallas tryckfrihetsmål och kan
leda till böter eller fängelse.
Offentlighetsprincipen
• Innebär att allmänheten och massmedierna ska ha insyn i statens
och kommunernas verksamhet.
Detta innebär att:
• alla - svenska och utländska medborgare - har rätt att ta del
av myndigheternas allmänna handlingar i den mån de inte är
föremål för sekretess (hemliga).
• tjänstemän och andra som arbetar i staten eller kommunerna har
rätt att berätta vad de vet för utomstående i den mån de inte är
begränsade av tystnadsplikt.
• tjänstemän har också speciella möjligheter att lämna uppgifter till
massmedia.
• domstolsförhandlingar är offentliga.
• Undantag: Handlingar förlagda med sekretess dvs förbud att röja en
uppgift.
Yttrandefrihetsgrundlagen
• Under 1900-talet utvecklades andra medier än
de tryckta. Först radio sedan TV.
Tryckfrihetsordningen behövde en
komplettering. En ny grundlag Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) trädde ikraft 1992.
Viktiga delar i YGL
• Demokratibegreppet: Varje svensk medborgare
ska ha rätt att uttrycka sig.
• Ljud- och bildmedier: Reglerar rörliga medier
såsom radio, tv, film och ljudupptagningar.
• Inskränkningar: En ansvarig utgivare kan i
efterhand straffas om mediet begår
yttrandefrihetsbrott.
• Bevarande av inspelning: Bevara inspelningen av
ett radioprogram och att lämna ut detta vid
eventuell granskning.