Transcript GÖTEBORGS STADS MEDIEHANDBOK

GÖTEBORGS
STADS
MEDIEHANDBOK
INNEHÅLL
© Göteborgs Stad
Grafisk form: Sara Lund, Reform
ISBN: 978-91-979942-1-7
www..goteborg.se
Öppenhet och tillgänglighet – nyckelord i kontakten med media
7
Tänk på
9
Frågor att fundera över
10
Svar till frågor att fundera över
12
Lär dig känna igen en nyhet
17
Att skriva ett press­meddelande
18
Att ordna en press­inbjudan
20
Att ordna en press­konferens
22
Kris­kommunikation – vad är det?
24
Krisförlopp – den onda cirkeln
26
Krisförlopp – den goda cirkeln
27
Nya Medier – vad är det?
29
Steg för steg
31
Yttrande­frihet och meddelar­frihet
47
Spelregler för press, radio och TV
49
Massmedierna spelar en viktig roll och kontakterna
med massmedia ska präglas av största möjliga
öppenhet. Det är viktigt att massmedia snabbt kan
komma i kontakt med den medarbetare som har
ansvar och kompetens i sakfrågan.
Det är oerhört viktigt att den informationen vi
medverkar till alltid är opartisk och saklig, det
gäller både positiva och negativa budskap.
(Källa: Göteborgs Stads informationspolicy – en plattform för kommunikation).
5
Öppenhet och tillgänglighet
– nyckelord i kontakten med media
Det handlar om demokrati
Information och kommunikation är grundförutsättningar för att medborgarna ska kunna tillvara­
­ta sina demokratiska rättigheter. Det ger dem
kunskap och möjlighet att vara med och påverka
och utveckla kommunens verksamhet.
Massmedierna är i det sammanhanget oerhört
viktiga aktörer när det gäller det offentliga samtalet och kunskapsspridning bland medborgarna.
Medierna har rollen som informationsbärare,
opinions­bildare och inte minst kritisk granskare
av offentlig skattefinansierad verksamhet.
Nyckelord i Göteborgs Stads kontakter med
medierna ska vara öppenhet och tillgänglighet.
Mediehandboken som du håller i din hand är
en del av ett utvecklingsarbete kring kommu­
nika­tionsfrågor i Göteborgs Stad. Syftet är att
sprida kunskap bland medarbetarna i staden för
att engagera och lyfta fram vikten av att arbeta
med mediala frågor och ta plats på den mass­
mediala banan.
Kunskap om mediernas roll i ett demokratiskt
samhälle ger medarbetarna i Göteborgs Stad
möjlighet att: Lyfta fram och tydliggöra vilka förväntningar som medborgarna kan ha på staden
och klargöra eventuella otydligheter, vara pro­
aktiv och initiera olika mediala insatser med ut­­
gångspunkt från aktuella frågor, våga uttala sig
i massmedierna i frågor där medarbetarna har
ansvar för eller sakkunskap om det arbete som
Göteborgs Stad utför, vara ansiktet utåt och en
hjälp för medierna att hitta rätt i en stor och
komplex organisation som Göteborgs Stad.
I handboken finns en strukturerad metod
att använda för mediestrategiskt arbete på olika
nivåer i stadens verksamheter. Det viktiga är
att komma igång i detta arbete och en mediehandbok att samlas kring ger möjlighet till en
första inskolning i ämnet. Det finns bland annat
ett antal uppgifter i boken för fördjupad diskussion, kanske kring händelser som speglar egna
erfarenheter.
En väsentlig sak är att fundera över olika
aktörers sätt att kommunicera via massmedierna.
Det är viktigt att vara med och bidra till att samhällsfrågor sätts in i sina sammanhang och att
helheter beskrivs i massmedia så att det blir
enklare för medborgarna att förstå omfattande
och svåra frågor.
Bengt Delang
Stadsdirektör
Göteborgs Stad
7
TÄNK PÅ:
•
Vikten av att jobba med mediefrågor i en
politiskt styrd organisation. Att kommunicera
vad som händer i Göteborgs Stad.
•
Att fundera över vilka som är målgruppen för
dina /era idéer, vem som är intresserad och
av vad.
•
Vikten av att alltid spela med öppna kort. Det
tar tid att bygga upp ett förtroendekapital och
det är oerhört viktigt att medborgarna får
relevanta bilder av sin stad. Att tydligt
förklara varför det ser ut som det gör i olika
frågor.
•
Att det faktiskt går att också skriva debatt­
inlägg. Det är bra ju fler som tänker i den
allmänna debatten och får komma till tals.
•
Att det går att välja bort också. Att inte agera
i en enskild mediefråga kan också vara en
aktiv strategi. Men det ska inte sluta med en
frustration runt kaffebordet utan vara baserat
på ett medvetet och genomtänkt beslut.
•
Att ha goda relationer också till lokalpressen i
närområdet. Tipsa dem om nyheter och
evenemang.
•
Att följa upp negativa skriverier och befogad
kritik den dag man har haft möjlighet att
åtgärda och förbättra. Det är bra om också
åtgärderna medialiseras annars riskerar den
bestående bilden för läsarna att vara negativ
och kanske direkt felaktig.
•
Att våga lyfta fram verkligheten även om den
är grå och svårtolkad för att nå trovärdighet.
Det lönar sig för att visa på förbättringar
framöver i komplexa frågor och ärenden.
•
Att försöka se den egna verksamheten ur
andras perspektiv.
•
Att föra in mediefrågor i den egna mötes­
strukturen. Att ha mediefrågor som en
stående punkt på dagordningen vid APT,
förvaltningsmöten och/eller andra kontinuerligt förekommande möten och sammanträden.
På så sätt ges man chansen att ha en ständigt
levande diskussion kring det som beskrivs i
medierna och kan ta upp frågeställningar
kring det när man anser det befogat.
9
FRÅGOR ATT
FUNDERA ÖVER
1. Varför är det egentligen så viktigt med bra
relationer till massmedierna?
2. Många som är ovana vid att bli intervjuade
av journalister berättar att de försöker
fundera ut i förväg vad journalisten ska
fråga om för att vara förberedda. Vad är
det för fördelar och baksidor med ett
sådant förhållningssätt?
3. Massmedierna, vänner, fiender eller…?
4. Olyckor och brott, utrikes, Radio /TVmaterial, lokala nyheter, sport, kultur,
ledare, in­­sändare, nöje, familjenyheter,
debatt­artiklar, artiklar om riksdag och
regering, ekonominyheter och så vidare,
vad tror du att människor i allmänhet
läser mest om i morgontidningen?
5. Det finns således intresse bland medborgarna att ta del av lokala nyheter och det
finns sakkunniga i kommunen som kan
berätta om Stadens olika verksamheter
och nyheter inom dessa. Hur är det då med
massmedierna, är de intresserade att
rapportera om kommunala, lokala nyheter
och hur intresserade är de av att man hör
av sig till dem?
7. Hur klokt är det generellt att säga »inga
kommentarer« på frågor från journalister?
Finns det både fördelar eller nackdelar ?
8. Är det ok att innan publicering få veta
något om hur det man sagt i en intervju
kommer att användas? Kan man begära
det?
9. Är det rimligt att förvänta sig att båda
parter hörs samtidigt om det pågår en tvist
i något ärende eller kan en redaktion
strunta i den ena parten, eller vänta till
nästa dag med att höra av sig ?
10. Lyssnar redaktioner på sunt förnuft? Går
det att få rätt i efterhand om man anser att
en felaktig publicering gjorts utan att man
ska be­­höva driva ett rättsfall?
11. Kan du komma på några saker som kan
vara bra att tänka på inför en intervju?
12. Kan du komma på något tänka på kring hur
du bäst bör agera och förhålla dig under
själva intervjun?
13. Fundera över om det kan finnas ytterligare
att tänka på om du sitter framför en kamera
och blir intervjuad i TV ?
6. Hur tror du att det som skrivs om Göteborgs Stad vinklas, är det mest positivt,
negativt, neutralt eller kanske kraftigt
negativt? Hur ser det ut?
10
11
SVAR TILL
FRÅGOR ATT
FUNDERA ÖVER
1
Det är lätt att bli hemmablind och tänka att det jag jobbar med är väl knappast intressant för andra.
Men för många medborgare är kanske massmedias bild av ditt arbetsområde den enda bild de får i
ämnet. Desto viktigare då att du och dina kolleger kontinuerligt kan bidra med sakkunskap och
korrekt information. Massmedierna spelar en viktig roll i den kommunala demokratin. Varje fråga
från en journalist är en bra möjlighet att nå ut med en korrekt bild av vårt arbete.
2
Det är för all del bra att känna sig förberedd och trygg i det. Men se gärna intervjun som en möjlighet
och ett ansvar gentemot medborgarna. Tänk hellre, vad vill jag säga, vad är det som är viktigt att få
fram i intervjun i syfte att sprida kunskap.
12
3
Det är viktigt att förhålla sig professionellt korrekt till journalister som du möter genom ditt arbete.
Journalister är varken vänner eller fiender, de är aktörer i ett demokratiskt samhälle precis som du
själv är i din yrkesroll. Det ligger ingen som helst dramatik i det.
4
Lokala nyheter är i särklass det de flesta av oss läser. 36 procent läser så gott som allt av det som
bjuds kring lokala nyheter och ytterligare 48 procent läser detta ganska mycket. Alltså 84 procent av
läsarna gillar att läsa om sin hemstad. Det betyder att det finns ett påtagligt intresse bland medborgarna att läsa om en rad olika verksamheter som kommunen jobbar med.
(källa: SOM-Institutet, Göteborgs universitet).
5
Omkring 60 procent av de artiklar, reportage och inslag som de lokala medierna publicerar och
sänder bygger på information som redaktionerna på olika sätt fått »hjälp med« Det kan handla om
pressmeddelanden, rutiner kring offentliga handlingar, tips och andra kanaler där man får »input«
från privatpersoner, föreningar, organisationer och myndigheter. Det finns därför ett stort intresse
från mediernas sida att kontinuerligt få tips om intressanta saker att rapportera om och alltså ett
stort massmedialt utrymme för att vara med och sprida kunskap.
(källa: enkät till nyhetsredaktionerna i Göteborg, genomförd av Stadsledningskontoret).
13
6
Det mesta som skrivs/publiceras om Göteborgs Stad är vanligen neutralt utan direkt vinkling åt
något håll, det brukar handla om en nivå på omkring 60 procent. Ytterligare cirka 20 procent brukar
vara positivt vinklade artiklar och inslag.
7
10
Ja det går att få rätt utan att gå till rätten. Här ser vi exempel på det efter att berörd part hört av sig
till redaktionen efter en publicering.
Före
Efter samtalet till redaktionen
En redaktion avstår normalt inte från att publicera för att vi inte svarar på frågor. Risken är då stor
att det som publiceras inte bygger på fakta. Dessutom kan man naturligtvis fundera över hur det
påverkar allmänhetens förtroende när sakkunniga och ansvariga vägrar att svara på frågor. Om man
av olika skäl inte kan svara går det bra att förklara det och om möjligt hänvisa till någon som kan.
8
»I samband med att man bestämmer tid och plats för en intervju eller träffar den berörda personen bör
villkoren för artikel och bilder klargöras. Rimliga önskemål från den intervjuade om att i förväg få veta
hur och var vederbörandes uttalanden återges i artikeln bör i allmänhet kunna tillmötesgås. Skulle situationen uppstå gäller samma förutsättningar för bilder och fotografer.«
Ur »om Göteborgs-Postens etik«
9
»Pressens opinionsnämnd har en strikt linje i det här avseendet; finns det inte synnerligen goda argument för att inte båda parter hörs samtidigt i en tvist, så är det ett brott mot god publicistisk sed.«
Ur »om Göteborgs-Postens etik«
14
GP har förgäves sökt stadsdelschef AnnChristine Alkner Dahl för en kommentar
11
Det finns naturligtvis mycket att fundera över inför en intervju, några exempel kan vara att du aldrig
ska ge en intervju på stående fot om du känner dig osäker och är ovan vid att bli intervjuad. Det är
viktigt både för dig och för journalisten att det du säger blir så tydligt och korrekt som möjligt. Det
kan vara särskilt svårt att vara med i direktsändning om man är ovan och därför viktigt att förbereda
sig. Annat att fundera över är det aktuella ämnet, inte bara generellt utan i detalj. Förstår man fullt
ut vad som föranleder intervjun är det förstås enklare att svara korrekt. Tänk också på varför just du
ska svara. Kanske är det någon annan som i just det aktuella fallet av olika skäl är bättre lämpad? Det
är inte alltid lätt för journalisten att veta vem som är ansvarig och sakkunnig. Det är också bra att
fundera över vilken bakgrundskunskap journalisten och allmänheten har i ditt ämne. Det är förstås
viktigt att bli förstådd.
15
LÄR DIG KÄNNA
IGEN EN NYHET
12
Det är förstås samma här som i den tidigare frågan att det inte finns något exakt facit, men några
saker att tänka extra på kan vara att vara noga med att hålla sig till ett budskap och inte krångla till
det med en massa infallsvinklar och resonerande fram och tillbaka. Tänk alltså på vad det är för
kunskap eller budskap du vill nå ut med till medborgarna och säg det omedelbart. Det viktigaste ska
fram först och försök att vara tydlig. Tänk på att frågor och dilemman i ditt jobb och inom ditt ämnes­
område inte är allmän kunskap. Undvik särskilda fackuttryck och behövs de så får du förklara dem.
Undvik att säga inga kommentarer, det är ett arrogant förhållningssätt gentemot de medborgare som
kommer att ta del av artikeln eller inslaget. Kan du av olika anledningar inte svara så förklara kort
varför du inte kan. Vet du inte svaret så säg det, kanske kan du hänvisa till någon annan som kan
svara. Är du av andra skäl förhindrad att svara, förklara det kort och tydligt.
13
Först och främst ska du vara dig själv. Tänk på att det är ditt budskap, den kunskap som du vill
sprida, som är det väsentliga. I övrigt får du här några enkla tips.
SÅ ENKELT ÄR DET
Ungefär så här kan man tänka:
En nyhet kan vara:
•
Oväntade och hittills okända saker som någon
journalist kanske är ensam om att ha tips om.
•
Det nära som berör och intresserar människor lokalt.
•
Fel – i synnerhet av människor i förtroendeposition
eller förtroendeyrken.
•
Konflikter och kritik på alla nivåer utom möjligen
den rent privata.
•
Tala och håll ögonkontakt med TV-journalisten och inte kameran. Då blir samtalet mer naturligt.
•
Använd pauser när du intervjuas. Det skapar ett lugn om du käner dig stressad av situationen.
•
Drama bland människor, i naturen och på annat håll.
•
Det är helt ok att tala om för reportaget-teamet att man är ovan vid att intervjuas i TV.
•
Välkända personer, makthavare, personer med
förtroendeyrken och omtalade personer.
•
Du kan begära att få inledningsfrågan i förväg och även be att få ta om svaret om du börjar staka
dig i talet.
•
Det som är »rätt i tiden« – det vill säga det som vid
tidpunkten är föremål för stort intresse från
medierna och allmänheten.
•
Det som väcker starka känslor, som till exempel
avsky, medlidande och lycka.
•
Det som berör många och det som många människor
har stor nytta av att veta av karaktären konsumentupplysning.
16
17
Återinvigningen av en ombyggd skola
är normalt sett ingen nyhet. Däremot
möjligen om man samtidigt infört en ny
pedagogik eller liknande.
En organisationsförändring som sådan är ingen nyhet, däremot om man vinklar
förändringen på att brukarna ska få
bättre hjälp.
Att 100 personer inom äldreomsorgen
samlas till en konferens är ingen nyhet,
men om man redovisar arbetsmetoder
vid konferensen som gör att personalen
tycker att jobbet blir roligare och att
resultatet för de äldre blir bättre så har
konferensen plötsligt blivit en nyhet.
Det är bra om medborgare, brukare och personal i verksamheterna med
flera själva kan komma till tals när man
sprider kunskap. Det konkretiserar och tydliggör frågan och ökar tro­
värdigheten.
ATT SKRIVA
ETT PRESS­
MEDDELANDE
SÅ HÄR GÖR DU
•
Ett bra pressmeddelande ska motsvara så högt
ställda krav på innehåll och form att det kan
publiceras direkt om medierna så skulle vilja. Är
det som berättas i pressmeddelandet är viktigt
nyhet? I så fall för vem?
•
Gör en nyhetsvinklad rubrik som lockar till läsning,
inte en skolmässig överskrift.
•
Skriv slutsatsen först, förklaring och analys efteråt.
•
Försök att svara på frågorna, vad, vem, varför, var
och när i pressmeddelandet.
•
Undvik värderingar utom i direkta citat, kanske
från någon ansvarig.
•
Pressmeddelandet ska alltid innehålla
uppgifter om vem som besvarar
ytterligare frågor som journalisten kan
ha i samband med pressutskicket.
•
Förvissa dig också om att de som
ansvarar för informationen är anträffbara på sina respektive telefoner som
pressmeddelandet utlovar. Tänk på att
ange mobilnumret i första hand
eftersom det ju normalt är enklast att
nå fram den vägen.
•
Kom ihåg datum och klockslag och vem
som är avsändare.
Tänk på att en stor tidning får flera hundra pressmeddelanden varje dag. Det är värt att lägga
lite extra möda på pressmeddelandet för att nå ut med ditt budskap.
OCH SÅ HÄR KAN DET SE UT
(Logga: Avsändande enhet)
Pressmeddelande
Datum
Brödtext, eveleseq uaturep erehendam, antionse core peris eiurem fugia inctiscium erum eume sollentio. Et et aut parit modictem ullit lis volendam nonecti orecturit, cusanim idem eum cum aut quos
mostisq uuntinum fuga. Ita id quam, que maio. Poruptae quatur ant archition preprem que ex est,
omnia ea consed evento et et ipsus, quidige nduciae di ipsandae ende cumquatur?
För ytterligare kommentarer kontakta
19
ATT ORDNA EN
PRESS­INBJUDAN
SÅ HÄR GÖR DU
•
Skicka inbjudan samtidigt till redaktionerna
•
•
Utse kontaktperson
Avslöja inte för många detaljer
•
Var om möjligt ute i god tid
•
Ange tid, plats och deltagare
•
Kom ihåg att ange avsändare
OCH SÅ HÄR KAN DET SE UT
(Logga: Avsändande enhet)
Pressinbjudan
Brödtext, eveleseq uaturep erehendam, antionse core peris eiurem fugia inctiscium erum eume sollentio. Et et aut parit modictem ullit lis volendam nonecti orecturit, cusanim idem eum cum aut quos
mostisq uuntinum fuga. Ita id quam, que maio. Poruptae quatur ant archition preprem que ex est,
omnia ea consed evento et et ipsus, quidige nduciae di ipsandae ende cumquatur?
Datum: onsdag 17 augusti
Tid: 13.00
Plats: Stadshuset, Rivö, Gustaf Adolfs Torg 4A
För frågor kring presskonferensen/aktiviteten kontakta
21
ATT ORDNA
EN PRESS­
KONFERENS
SÅ HÄR GÖR DU
•
Var återhållsam med att kalla till presskonferenser. Spara dessa till de verkligt stora
nyheterna!
•
Tala med dem som ska delta vid presskonferensen och gör ett upplägg tillsammans.
•
Gå noggrant igenom vad var och en ska ta
ansvar för av innehållet.
•
Tänk på att konkurrensen om mediernas
uppmärksamhet är stor och fokusera direkt i
inbjudan på hur nyheten ska »säljas in«.
•
Utse en kontaktperson som kan svara på
allmänna frågor kring inbjudan.
•
Ange kort vad presskonferensen kommer att
ta upp, tid, plats och vilka som kommer att
närvara.
•
Avslöja inte för många detaljer i inbjudan för
att undvika att »spräcka« nyheten och därmed
sänka intresset för presskonferensen.
•
Kom ihåg att ange avsändare.
•
Tänk på att diskutera eventuella fotomöjligheter.
•
Inled presskonferensen med att presentera
deltagarna och använd namnskyltar.
•
Skicka inbjudan samtidigt till de olika
nyhetsredaktionerna. Favorisera inte någon
särskild redaktion, utan ge alla samma
möjlighet. Det finns en särskild sändlista i
Notes där alla lokala medier finns med:
DL-Media e-postadresser lilla listan.
•
Var tydlig med att frågor får ställas efter den
inledande informationen.
•
När det är dags för frågor, ge ordet till
journalisterna i den ordning de markerat att
de vill ställa en fråga.
•
Du kan skicka en påminnelse, men inte fler.
•
•
Var om möjligt ute i god tid med förberedelserna, men tänk på att inte skicka inbjudan
för långt i förväg. Det kan hända att den då
kommer bort i hanteringen på redaktionen.
Det räcker oftast att skicka inbjudan dagen
innan aktiviteten.
Styr konferensen så att det finns tid och
lämplig plats för enskilda intervjuer för radio
och TV efter presskonferensen.
•
Skicka ut ett allmänt pressmeddelande om
vad som framkommit under presskonferensen
efter att den avslutats för att ge de medier
som inte kunde komma en chans.
23
KRIS­
KOMMUNIKATION
VAD ÄR DET?
Vad är egentligen kriskommunikation? Det är helt enkelt när olika aktörer utbyter
viktig information under och efter en krissituation. Det kan vara myndigheter, organisationer, medier, berörda individer och grupper.
Det handlar ytterst om tillit till demokratin
•
att anpassa kommunikationen till olika målgrupper
•
att ha insikt om värdet att kommunicera med medborgare
•
att ledningen har förmåga att inhämta information, analysera och kommunicera
Öppenhet
•
skapar tillit till myndigheterna
•
förutsättning för samverkan
•
förvaltningslagen och offentlighetsprincipen gäller även i kris
•
tystnad skapar oro och misstankar
Tillgänglighet
•
använd redan upparbetade kanaler
•
medarbetare med ansvar- och sakkunskap svarar precis som i vardagen
•
grunden för god krishantering är att ha förståelse och medkänsla
•
empati är inte lika med sympati, det gäller att behandla alla medborgare lika
Trovärdighet
24
•
öppenhet, ärlighet och kompetens är grunden
•
lyssna och ta till sig budskap
25
KRISFÖRLOPP
– DEN ONDA
CIRKELN
KRISFÖRLOPP
– DEN GODA
CIRKELN
ÖVERRASKNING
BEREDSKAP
Brandkårsläge
Brist på information
Affekterat
Upptrappning
Fientlighet
Förlorad kontroll
Drevet
Kontroll
Ta initiativet
Erkänn
problemet
Förtroende
För ut ditt
budskap
Samla relevant
information
Analysera lösningar
All erfarenhet visar att en förberedd organisation bättre klarar av att hantera en krissituation. Det är
oerhört viktigt att ständigt prata om och öva olika situationer för att kunna skapa den goda cirkeln.
26
27
NYA MEDIER
VAD ÄR DET?
Sociala medier är internetbaserade sociala nätverk, olika forum,
bloggverktyg och fildelningssajter för ljud och bild.
Hur spännande nya medier än verkar, tänk på att:
•
Inte låta ny teknik styra innehåll och kunskap.
•
Sociala medier är bara några av många olika
kommunikationskanaler.
•
Sociala medier ska hanteras på samma sätt som
andra kanaler.
•
Göteborgs Stads informationspolicy och förvaltningarnas lokala planer gäller alltså även för dem.
•
Sociala medier kan inte ersätta stadens officiella
webbplats vars information är tillgänglighets­
anpassad och kvalitetssäkrad.
•
Kraven och förväntningarna att snabbt få respons
och svar på frågor och kommentarer, är större i
sociala medier än i traditionella kanaler.
29
•
Att innehållet genereras av användarna
ställer också större krav på bevakning för
att säkerställa så att inte olagliga,
kränkande eller på annat sätt olämpliga
kommentarer läggs ut.
•
En myndighet är ansvarig även för
besökares inlägg på den officiella
facebooksidan eller bloggen.
•
Informationsansvaret följer linjeansvaret.
•
Användandet av sociala medier ska
hanteras inom ramen för verksamhetens
ordinarie kanalstrategi och kommunikationsplan.
Tänk alltid på vad du egentligen vill uppnå
Vilka är dina mål/vad vill du uppnå? Vilken är din målgrupp och hur når du den?
Har du valt rätt kanal för det här sammanhanget, eller finns det andra och bättre sätt att nå ut och få
effekt? Ta reda på hur den specifika kanalen fungerar, vilka målgrupper den attraherar och vilka förväntningar de har. Det kanske rentav är andra kanaler än sociala medier som är rätt i sammanhanget?
Vilka fällor och risker finns det?
Informationssäkerheten blir mer sårbar. Känsliga, sekretessbelagda eller integritetskränkande uppgifter riskerar att läcka ut.
•
Kränkningar, trakasserier och hot kan spridas
snabbt och få svåra konsekvenser.
•
Verksamhetens trovärdighet kan skadas,
eftersom det är svårt att lita på avsändaren.
•
I sociala nätverk, som till exempel Facebook,
finns möjlighet att skapa nya grupper med
samma namn som befintliga. Att avsändaren är
trovärdig kontrolleras inte heller alltid. Det är
till exempel fullt möjligt att som privatperson
skapa en grupp som heter »Göteborgs Stad«.
•
Verksamhetens trovärdighet kan också
skadas av det som skrivs, eftersom användarna själva är med och skapar innehållet.
•
Mediet kräver främst resurser i form av
personal och tid, och det kan vara svårt att
överblicka nyttan och effekterna.
•
Svårt att dra gränser mellan privat och
professionellt, när man agerar som privat­
person och när man är i sin yrkesroll.
STEG
FÖR STEG
Att vara med online
•
Tänk på trovärdigheten. Var noggrann,
sanningsenlig och tydlig.
•
Tänk på att du är en offentliganställd person.
och en ambassadör för din organisation.
•
Var konsekvent.
•
•
Uppmuntra konstruktiv kritik och eftertanke.
Var alltid uppriktig, ärlig och professionell.
Skilj på privat och professionellt agerande.
Många nyttjar sociala medier både privat och
i sitt arbete.
•
(källa: Göteborgs Stads råd om sociala medier)
30
Använd inte din privata profil i tjänsteärenden.
Det är viktigt att skapa en struktur för hur man agerar i mediefrågor. Framförallt
gäller det att tillsammans diskutera sådant som av olika anledningar känns aktuellt
och fundera över hur man bör och kan agera. Här får du en sådan struktur att ha
till din hjälp i ditt fortsatta arbete med kommunikations- och mediefrågor.
31
1
Bilda en arbetsgrupp
Förankra idén om att starta en mediestrategisk
arbetsgrupp, kanske hos din närmaste chef och/
eller hos din förvaltningsledning eller styrgrupp. Bjud in till ett introduktionsmöte och
bilda en arbetsgrupp. Det är viktigt att personerna i gruppen har ett eget genuint intresse av
att arbeta med och fundera över mediefrågor.
Finns intresset har det ingen betydelse om de
medverkande saknar erfarenhet av mediefrågor.
Arbetet kan ledas av någon lokalt som exempelvis enhetens kommunikatör eller så går det all­
de­les utmärkt att vända sig till kommunikationsenheten centralt eller författarna till denna
hand­­bok om man vill ha vägledning. Förslagsvis
kan arbetsgruppen bestå av 3–5 personer. Det
är bra om man inte är för många i gruppen.
33
2
Kolla vad ni kan i gruppen
Gå igenom frågorna som finns på sidan 10 i
denna bok noggrant och diskutera dem ingående. Det är sällan det bara finns ett enda allena­
rådande svar som är rimligt. Det är därför särskilt viktigt att alla i gruppen kommer till tals
och funderar över frågorna och delger de övriga
sina tankar. Notera och lyft fram om det råder
delade meningar i väsentliga avsnitt och diskutera i så fall vidare kring dessa skillnader i synsätt. Det är bra att ta med sig olika perspektiv
vidare i det fortsatta mediearbetet. Det skapar
mångfald och fler möjligheter framöver med
olika infallsvinklar och perspektiv. Tänk på att
ta vara på gruppmedlemmarnas olika förkunskaper och referensramar. Ju större förförståelse
och kunskap vi själva har om hur massmedierna
fungerar i ett demokratiskt samhälle desto mer
ökar chansen att vi kan sprida kunskap till andra
om frågor som rör våra respektive verksamhetsområden.
35
3
Lär dig prioritera nyheterna
Läs på sidan 17 här i boken och diskutera kring
vad som inom journalistiken anses vara en
nyhet. Det är bra om var och en i gruppen kommer med egna synpunkter och funderingar
kring vad som är en bra nyhet och vad som
överhuvudtaget kan anses vara en nyhet. Man
behöver givetvis inte hålla med varandra i gruppen. Man behöver inte ens tycka att massemediernas nyhetsvärderingar är de bästa, men
man måste känna till dem och förstå dem om
man vill ta plats på den massmediala banan och
nå ut med kunskap om sin verksamhet.
Läs under kapitlet »Att ha med sig på
vägen«, det ger en allmänkunskap kring hur vi
tar del av medierna och vilket utrymme det
finns att vara med och »slåss om«. Avsätt alltid
god tid till diskussion i arbetsgruppen efter
varje avverkat steg.
37
4
Boka en enkel snabbkurs
Det är en god idé med en allmän och generell
utbildning i journalistikens grunder. Även om ni
känner att alla i er arbetsgrupp redan har en
hygglig baskunskap i mediefrågor så kan det
vara en god idé att genomföra den här punkten
i programmet. Här handlar det om att skaffa sig
kunskap om hur journalister tänker i sitt arbete.
Vilka bevekelsegrunder som leder dem. Att se
dessa frågor ur ett renodlat journalistiskt perspektiv ökar din egen förmåga att få en helhetssyn och är till god hjälp i vardagen när »det hettar till« i något ämne som rör din enhet och
journalister hör av sig för kommentarer. Det
handlar i grund och botten om att vidga det
egna perspektivet och förstå journalisternas
roll, ansvar och uppdrag. Vi pratar här om en
kortkurs på ett par timmar en eftermiddag. Er
arbetsgrupp kan vända sig till er kommunikationsenhet centralt för att få hjälp med en sådan
utbildning. Det går förstås också att söka kurser
utanför den egna organisationen. Det kan vara
viktigt att påpeka att det inte handlar om det
man brukar kalla medieträning utan om att få
en insyn i journalistikens grunder. Efter denna
snabbkurs kan gruppen med fördel på nytt gå
igenom frågorna i denna bok för att se om det
tillkommit nya infallsvinklar från arbetsgruppens deltagare.
39
5
Inventera er egen verksamhet
Nu är det hög tid att göra en inventering av
mediebilderna av den egna organisationen och
verksamheten. Arbetsgruppens uppgift är nu
att med hjälp av tidningsklipp, radio- och TVinslag (som man kan hitta på webben) samla in
exempel på mediebilder kring de frågor man vill
studera i sammanhanget. Det är viktigt att var
och en samlar in sina mediebilder på egen hand
och inte i grupp. På det sättet ökar man chan-
sen till mångfald i perspektiv och synsätt. Det är
också viktigt att tänka på att samla både »goda«
och mindre goda bilder. På det sättet ökar man
möjligheten att tydliggöra väsentliga skillnader
och få en klarare bild av det egna perspektivet
med dess fördelar och eventuella brister. Såväl
de »goda« mediebilderna som de lite tristare
kan bli vägledande när man senare söker förklaringar och idéer i det fortsatta mediearbetet.
41
6
Jobba strategiskt
Här handlar det om att på allvar börja omsätta
inhämtad kunskap till praktisk handling. Nu
jobbar arbetsgruppen konkret med att se över
det insamlade materialet som gruppens alla deltagare bidragit med. Här gäller det att inledningsvis sortera en aning och söka reda ut vad
som är vad.
Gör värderingsjämförelser, dela upp klippen
och inläggen i neutrala, positiva och negativa.
Värderar ni vissa artiklar/inslag olika så är det
väsentligt att ni pratar om det för att förstå varandras bevekelsegrunder och perspektiv. Jämför bilderna i er diskussion och notera tydligt
vilka faktorer som skapar den negativa uppfattningen och vilka faktorer som skapar den positiva upplevelsen av mediebilderna. Särskilj de
mediebilder som ni upplever som goda och sanna
från de bilder som ni (eller någon/några av er)
43
upplever som orättvisa eller direkt felaktiga. I
denna fas kan det vara bra att ha en erfaren
mediekunnig person med i processen eftersom
det finns många olika aspekter att beakta. Men
givetvis kan mediegruppen klara arbetet på egen
hand. Det handlar om att ge diskussionen i gruppen stort utrymme och att inte ha för bråttom.
Särskilt viktigt är att inte låsa fast sig i »gammalt tänk«. Det är väsentligt att på djupet fundera över om exempelvis en speciell mediebild
som man är missnöjd med och kanske en aning
frustrerad över verkligen kan sägas vara helt
orättvis. Det kanske rentav ligger något i bilden,
kanske är det bara så att det är en trist bild av
stadsdelen eller organisationen man jobbar i.
Därefter är det dags att rangordna artiklarna och inslagen efter hur »tunga« viktiga de
är utifrån perspektivet innehåll, målgrupper
och spridningseffekt. Det är ytterligare ett sätt
att vidga sitt eget perspektiv och öka sin förförståelse för prioriteringar i ett kommande aktivt
arbete med mediefrågor.
Välj några mediebilder som ni vill jobba
med. Det gäller att fundera noga över detta för
nu ska vi välja en eller flera mediebilder att
jobba vidare med. Väljer man en visserligen trist
mediebild, men som ändå dessvärre är någorlunda sann så måste man jobba på ett annat sätt
än om man väljer en direkt felaktig bild att söka
bearbeta. Båda bilderna går dock att påverka.
Fundera över om de mediebilder som ni
samlat in och valt att jobba med är aktuella. De
kan ju vara aktuella i meningen att det är de
som antagligen finns i medborgarnas minne,
men de kan vara inaktuella i sak. Om din enhet
eller stadsdel exempelvis blivit negativt om­­
skrivna i något enskilt ärende för ett antal
veckor eller månader sedan därför att något
fungerat mindre bra så har din organisation
högst sannolikt åtgärdat bristerna eller jobbar
just nu med att få ordning på dessa.
Frågan är då, har ni kommunicerat det med
journalisten, tidningen som publicerade nyheten? Har ni berättat att verkligheten i frågan nu
faktiskt ser helt annorlunda ut? Har någon kontaktat medierna direkt i det ärende? Inte sällan
är det så att man missar den delen och låter då
en bredare allmänhet sväva i okunnighet om att
man tagit itu med problemet och kanske åstadkommit något riktigt bra genom åtgärderna.
Fundera över vilka medier som kan vara särskilt intresserade av att ta upp ämnet och fundera också över vilket sätt ni vill tackla frågan
på. Kanske är en direktkontakt med en reporter
svaret? Kanske handlar det om att skriva en
debattartikel i ämnet? Eller kanske handlar det
om att använda sig av egna kommunikations­
kanaler, nyhetsutskick, pressmeddelanden eller
att samla till medborgarmöten?
Vad man än väljer gäller det att ha tänkt igenom sin strategi noga och så förutsättningslöst
som möjligt. Det är viktigt att inte låta frustration och fördomar lägga dimridåer över horisonten och styra urval och arbetsmetod.
44
7
Kontinuitet
Tänk på strukturen, bygg inte allt på eldsjälen.
För att ett gott mediestrategiskt arbete ska
kunna fortleva och vara till nytta över tid så är
det både nödvändigt och bra att bygga in medie­
tänket i den egna organisationen. Se till att
medie­frågor finns med som en punkt på dagordningen i någon eller flera mötesstrukturer. Den
behöver inte ta någon tid om det inte finns
något aktuellt att ta upp till diskussion, men
den kan vara till stor hjälp om någon eller några
i mötet har hittat en fråga att fundera lite närmare över.
Det kan bli skillnaden mellan att vara pro­
aktiv och ligga i framkant i en aktuell fråga gent­
emot att passivt invänta ett händelseförlopp
som man känner att man inte riktigt hinner med
i. Här kan det vara bra att ta kontakt med andra
organisationer för att få tips kring hur de arbetar med mediefrågor. Här kan ni också få idéer
av den egna centrala kommunikationsenheten.
45
Kom ihåg
Struktur – skapa en arbetsgrupp, förankra idén
Utbildning – en allmän genomgång
Inventera den mediala bilden av din verksamhet,
fundera över goda och mindre goda mediebilder
Strategi – diskutera och jämför mediebilderna och
redovisa verkligheten efter bästa förmåga
Kontinuitet – för in mediefrågorna i den vardaglig
mötesstruktur
Var beredd – kontinuerlig avstämning. Och tänk
på att våga vara proaktiv, kontakta journalister när
du ser att det finns nyheter att skriva och berätta
om – skapa mediala nätverk.
YTTRANDE­
FRIHET OCH
MEDDELAR­
FRIHET
Yttrandefriheten är en grundlagsskyddad rättighet att i tal, skrift, bild eller på annat
sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor. Yttrandefriheten är dock inte helt oinskränkt utan kan begräsas genom lag med hänsyn till
olika intressen som till exempel rikets säkerhet och privatlivets helgd. En sådan
lag är offentlighets- och sekretesslagen.
En annan grundlagskyddad rättighet är meddelarfriheten, dvs rätten att meddela och anskaffa uppgifter och underrättelser i vilket ämne som helst för offentliggörande i tryckt skrift, radio, TV och
andra medier. Till meddelarfriheten kopplas ett efterforskningsförbud som garanterar uppgiftlämnaren anonymitet och ett repressalieförbud som garanterar att uppgiftslämnaren inte utsätts för negativa konsekvenser av sitt handlande.
Meddelarfriheten innebär att offentliganställda har möjlighet att lämna ut uppgifter som annars
skulle ha varit sekretessbelagda för publicering. Det får dock endast ske muntligt, en handling som
innehåller uppgifter som omfattas av sekretess får aldrig lämnas ut. Det finns också vissa typer av
tystnadsplikt som bryter meddelarfriheten. Detta gäller främst inom sektorer som hanterar uppgifter
om enskildas personliga för­hållanden, som till exempel hälso- och sjukvården och socialtjänsten.
46
47
SPELREGLER
FÖR PRESS,
RADIO OCH TV
Vi har grundlagsskyddad yttrandefrihet och tryckfrihet i vårt land. Men det finns
samtidigt spelregler för massmedierna att hålla sig till. Det kan vara bra för dig att
känna till dessa spelregler när du och dina kolleger exempelvis ska medialisera
något arbete som ni jobbar med.
Ge korrekta nyheter
1. Massmediernas roll i samhället och allmänhetens förtroende för dessa medier kräver korrekt och
allsidig nyhetsförmedling.
2. Var kritisk mot nyhetskällorna. Kontrollera sakuppgifter så noggrant som omständigheterna
medger, även om de tidigare har publicerats. Ge läsaren/mottagaren möjlighet att skilja mellan
fakta­redovisning och kommentarer.
3. Löpsedel, rubrik och ingress skall ha täckning i texten.
4. Slå vakt om den dokumentära bilden. Var noga med att bilder och grafiska illustrationer är kor­
rekta och inte utnyttjas på ett missvisande sätt.
49
Var generös med bemötanden
Hör båda sidor
5. Felaktig sakuppgift skall rättas, när det är påkallat. Den som gör anspråk på att bemöta ett påstående skall, om det är befogat, beredas tillfälle till genmäle. Rättelse och genmäle skall i lämp­lig form
publiceras utan dröjsmål och på så sätt att de kan uppmärksammas av dem som har fått del av de
ursprungliga uppgifterna. Observera att ett genmäle inte alltid kräver en redaktionell kommentar.
13. Sträva efter att ge personer, som kritiseras i faktaredovisande material tillfälle att bemöta kritiken
samtidigt. Sträva också efter att återge alla parters ståndpunkter. Var uppmärksam på att anmäl­
ningar av olika slag kan ha till enda syfte att skada den som blivit anmäld.
6. Publicera utan dröjsmål Pressens Opinionsnämnds klandrande uttalanden i fall som rör den egna
tidningen.
Respektera den personliga integriteten
7. Överväg noga publicitet som kan kränka privatlivets helgd. Avstå från sådan publicitet om inte
ett uppenbart allmänintresse kräver offentlig belysning.
8. Iaktta stor försiktighet vid publicering av självmord och självmordsförsök särskilt av hänsyn till
anhöriga och vad ovan sagts om privatlivets helgd.
14. Tänk på att en person, misstänkt för brott, i lagens mening alltid betraktas som oskyldig om fällande dom inte föreligger. Den slutliga utgången av en skildrad rättssak bör redovisas.
Var försiktig med namn
15.Överväg noga konsekvenserna av en namnpublicering som kan skada människor. Avstå från
sådan publicering om inte ett uppenbart allmänintresse kräver att namn anges.
16. Om inte namn anges undvik att publicera bild eller uppgift om yrke, titel, ålder, nationalitet, kön
eller annat, som gör en identifiering möjlig.
17. Observera att hela ansvaret för namn- och bildpublicering faller på den som återger materialet.
9. Visa alltid offren för brott och olyckor största möjliga hänsyn. Pröva noga publicering av namn
och bild med hänsyn tagen till offren och deras anhöriga.
10. Framhäv inte berörda personers etniska ursprung, kön, nationalitet, yrke, politiska tillhörighet,
religiösa åskådning eller sexuella läggning om det saknar betydelse i sammanhanget och är miss­
aktande.
Var varsam med bilder
11. Vad som i dessa regler sägs gäller i tillämpliga delar även om bildmaterial.
12. Bildmontage, retuschering på elektronisk väg eller bildtext får ej utformas så att det vilseleder
eller lurar läsaren. Ange alltid i direkt anslutning till bilden om den är förändrad genom montage
eller retusch. Detta gäller även vid arkivering.
50
51
Har du frågor och vill ha mer information är du välkommen att kontakta författarna:
Sonny Mattisson
Mediefrågor och kommunikation
Stadsledningskontoret, Göteborgs Stad
031- 368 05 20
0707-61 20 63
[email protected]
www.goteborg.se/tryggaremanskligare
Jens Lisell
Senior kommunikationsstrateg
Stadsledningskontoret, Göteborgs Stad
031- 368 03 54
0707- 61 11 30
[email protected]
www.goteborg.se