Transcript Den nya skollagen för elevhälsopersonal

Den nya skollagen

1985 års skollag skollag var på olika sätt föråldrad

Tillkom i ett gammalt styrsystem där staten var huvudman
Ändrad vid ett 70-tal tillfällen vilket lett till brister i struktur
och logik
Avspeglar inte den utveckling som skett sedan lagens
tillkomst.


Elevhälsan


Elevhälsan införs som nytt verksamhetsområde
Bygger i allt väsentligt på ”Hälsa, lärande och trygghet” (prop.
2001/02:14).

Nytt verksamhetsområde skapas där det som idag kallas
skolhälsovård, elevvård och specialpedagogiska insatser ingår

Syftar till att skapa bättre förutsättningar för samverkan mellan
funktioner som har central betydelse för elevers hälsa och
välbefinnande
Elevhälsan

Elevhälsa ska finnas för eleverna i förskoleklass,
grundskola, grundsärskola, sameskola, specialskola,
gymnasieskola och gymnasiesärskola

Elevhälsa kan anordnas för elever i kommunal
vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och
utbildning i svenska för invandrare
Elevhälsan

Elevhälsan ska omfatta medicinska,
psykologiska, psykosociala och
specialpedagogiska insatser
Elevhälsan

Elevhälsan ska främst vara förebyggande
och hälsofrämjande

Elevhälsan kan också omfatta enklare
sjukvårdsinsatser
Elevhälsan

Hälsokontroll blir hälsobesök
- mer i enlighet med primära syftet att vara förebyggande och
hälsofrämjande

Bestämmelsen om tvångsvisa hälsokontroller och
undersökningar föranledda av funktionshinder tas
bort
- behovet täcks av regler i annan lagstiftning
Elevhälsan

Elever i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan
ska erbjudas minst tre hälsobesök som innefattar
allmänna hälsokontroller

Elever i sameskolan ska erbjudas minst två hälsobesök

Elever i gymnasie/gymnasiesärskolan ska erbjudas
minst ett hälsobesök

Det första hälsobesöket får göras i förskoleklass
Personal i elevhälsan

För elevhälsans medicinska, psykologiska och
psykosociala insatser ska det finnas tillgång till:
- skolläkare
- skolsköterskor
- psykolog (nytt)
- kurator (nytt)
Personal i elevhälsan

Psykolog och kurator lyfts fram eftersom hänvisningen till medicinsk,
psykologisk och social kompetens knappast kan syfta på några
andra

Elevhälsan förutsätter tillgång till kompetens som är tillräcklig för att
eleverna ska få det stöd de behöver. I kompetenskravet finns också
krav på adekvat utbildning

Den personal som ska möta eleverna hör i de allra flesta fall till
någon av de uppräknade yrkesgrupperna.
Personal i elevhälsan

Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan
kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska
insatser kan tillgodoses
- Den personal som finns för elevhälsans insatser ska ha adekvat
utbildning, som svarar mot elevernas behov av insatser.
- Tillgång till specialpedagogisk kompetens behöver dock inte enbart
syfta på personer med specialpedagogutbildning. Det kan även
avse t.ex. speciallärare eller skolledare med särskilt ansvar för
specialpedagogiska insatser
Personal i elevhälsan

Att det ska finnas tillgång till de olika
personalkategorierna innebär att huvudmännen får frihet
att organisera verksamheten efter lokala behov och
förutsättningar.
Elevhälsan

Bestämmelserna om elevvårdskonferens upphävs
- Eftersom utredningsskyldigheten för elever i behov av särskilt stöd
förstärks finns inte längre behov av en reglering av evk
- Begreppet elevvård utmönstras ur skolförfattningarna
Elevhälsa och sekretess

I huvudsak oförändrade regler om sekretess i skolan

En utredning ser just nu över möjligheterna att skärpa
sekretessen och sekretessbelägga fler uppgifter
Förändringar i nya skollagen

Sträng sekretess även inom den del av elevhälsan som
avser specialpedagogiska insatser

Ventil som gör de möjligt lämna uppgifter från
skolläkare/skolsköterska till verksamheten i övrigt om det
behövs för att eleven ska få nödvändigt stöd

Förändringar i terminologin
Förändrad terminologi



Elevhälsans medicinska del – det som tidigare benämndes
skolhälsovård
Psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser inom
elevhälsan – med undantag för specialpedagogiska insatser det
som tidigare kallades för den särskilda elevvården
Elevstödjande verksamhet i övrigt – insatser som vidtas av personal
utanför elevhälsan, t.ex. rektor eller lärare och som tidigare kallades
elevvårdande verksamhet i övrigt
Elevhälsa och sekretess

Sträng sekretess med presumtion för sekretess (omvänt
skaderekvisit) för:
- Uppgift om enskilds personliga förhållanden i elevhälsa som avser
medicinska insatser
- Uppgift om enskilds personliga förhållanden i elevhälsa som avser
psykologisk, psykosocial eller specialpedagogisk insats
Sekretess i övrigt

Svag sekretess med presumtion för offentlighet (rakt
skaderekvisit) gäller för:
- uppgift om enskilds personliga förhållanden i särskild elevstödjande
verksamhet i övrigt
Sekretessbrytande bestämmelse

Trots att sekretess gäller ska uppgift kunna lämnas från
elevhälsans medicinska del till övriga elevhälsan eller till
elevstödjande verksamhet i övrigt om det krävs att
uppgiften lämnas för att eleven ska få nödvändigt stöd
Sekretessbrytande bestämmelse

Kan aktualiseras när samtycke inte lämnas

Kan handla om fall där eleven drabbats av skada eller
sjukdom som påverkat inlärningsförmågan

Ska vara frågan om situationer där eleven har behov av
stödinsatser för att ha möjlighet nå den kunskapsnivå
som alla elever ska ges möjlighet att nå

Uppgiften får inte spridas vidare utan sekretessprövning
Avgiftsfri elevhälsa

Dagens bestämmelse om kostnadsfri skolhälsovård har
tagits bort

Elevhälsan omfattas av de generella reglerna om
avgiftsfri utbildning
Principiella förändringar

Gemensam reglering oavsett huvudman

Utgångspunkten skiftas till att fristående skolor omfattas av
samma regler som skolor med offentlig huvudman

Fristående skolor har samma krav på sig avseende
elevhälsa
Principiella förändringar

Stärkt rättssäkerhet genom ökade möjligheter att
överklaga bl.a beslut om åtgärdsprogram

Mer detaljerade regler om den utredning som ska föregå ett
åtgärdsprogram

Vid en sådan utredning ska samråd ske med elevhälsan om det
inte är uppenbart obehövligt

Överklagandemöjligheten innebär ökade krav på dokumentation
Principiella förändringar

Talerätt för ungdomar som fyllt 16 år i ärenden enligt
lagen
Andra större förändringar

En anmälningsplikt införs för lärare och
annan personal vid misstanke om kränkande
behandling enligt skollagen eller trakasserier
enligt diskrimineringslagen (2008:567).
Andra större förändringar

Mottagande i särskolan

Utredningen inför mottagande i särskolan ska omfatta
medicinsk, pedagogisk, psykologisk och social bedömning

Barn får tas emot i grundsärskolan utan vårdnadshavares
medgivande om det föreligger synnerliga skäl med hänsyn till
barnets bästa.

Förtydligande om att autism i sig inte är likställt med
utvecklingsstörning i lagens mening.
Andra större förändringar

Näringsriktig skolmat

I skollagen införs ett krav på att skolmaten ska vara
näringsriktig.

Begreppet näringsriktig definieras inte.