Transcript Föreläsning i Skövde nr 2 (termin 3 bildspel)/Magnus
Språk och terminologi En fråga för läkarsekreterare
Magnus Fogelberg Skövde 2011-11-18
Vem är jag?
Verksamhetschef neurologi, rehabiliteringsmedicin och sömnmedicin Skaraborgs sjukhus Uppdragsägare dokumentation vid SkaS Ordförande i Läkaresällskapets språkkommitté SIS tekniska kommitté Terminologi och språkresurser Skaraborgs sjukhus 1
Vad blir det nu, då?
Vad innebär ”det medicinska språket”?
Spris grundjournal Språk respektive terminologi Modern journalstruktur Terminologiskt arbete Terminologi och språkvård Standardisering Sekreterarens roll i språkhantering Skaraborgs sjukhus 2
I begynnelsen var ordet och ordet var … sch
(Fredrik Lindström, Jordens smartaste ord) samma betydelse på alla språk lugn, tyst synonym på tyska: Ruhe förstås av djur kan uttalas på finska och av ormar Skaraborgs sjukhus 3
Flera ljud
språket bildades Babels torn (inte Babels hus) – nationalspråk parallella språk talspråk teckenspråk – för döva, trafikdirigering, tyst miljö skriftspråk kroppsspråk – gester, kroppshållning internetspråk – uttryckssymbol, emotikon , :-) datorspråk – systemens kommunikation Skaraborgs sjukhus 4
Det medicinska språket
Beskrivning i Medicinens språk (Liber, Svenska Läkaresällskapet) Skaraborgs sjukhus 5
Den tredje språkdimensionen 1.
2.
3.
Nationalspråk Skriftspråk – talspråk – teckenspråk Allmänspråk – fackspråk – jargong
Skaraborgs sjukhus 6
Fackspråk och allmänspråk
Det vetenskapliga medicinska språket Exakt Enhetligt Entydigt Det medicinska allmänspråket Klart Enkelt Begripligt för patient och närstående Det medicinska arbetsspråket Effektivt Begripligt för hälso- och sjukvårdspersonalen Får innehålla jargong
Ulla Clausén i Medicinens språk
Skaraborgs sjukhus 7
Fackspråk – terminologi
En terminologi ska vara exakt, dvs. ett ord ska bara ha en betydelse
i sitt fackområde.
Exempel: Däck [motorfordon] = ytbeläggning på hjul Däck [sjöfart] = våningsplan på fartyg Skaraborgs sjukhus 8
Det är mänskligt att fela
Kvalitetsundersökning i USA 1997 44000 – 98000 dödsfall på grund av misstag i sjukvården tekniska fel informationsfel 30% Skaraborgs sjukhus 9
Det medicinska språkets kvalitet är viktig för kommunikation, förståelse, utförande, dokumentation och sökning inom vården Patient Student Sjuksköterska Läkare Administratör
Skaraborgs sjukhus 10
Det medicinska språkets kvalitet är viktig för kommunikation, förståelse, utförande, dokumentation och sökning inom vården Jönköping Göteborg Luleå Malmö Linköping
Skaraborgs sjukhus 11
Det medicinska språkets kvalitet är viktig för kommunikation, förståelse, utförande, dokumentation och sökning inom vården Ortopedi Medicin Rehabilitering Kirurgi Neurologi
Skaraborgs sjukhus 12
Det medicinska språket
Måste vara säkert Otvetydigt Begripligt Beständigt Skaraborgs sjukhus 13
Språklagen
12 Myndigheter har ett särskilt ansvar för att svensk terminologi inom deras olika fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas.
Skaraborgs sjukhus 14
Varför det?
De flesta svenskar förstår de svenska medicinska termerna Utländska termer kan lätt användas fel Men med försiktighet kan naturaliserade lånord tillåtas Skaraborgs sjukhus 15
!!!
Skaraborgs sjukhus 16
Västgötaklimax
D: Detta måste röra sig om ett slaganfall P: Vad betyder det?
D: Du har fått en blodpropp i hjärnan P: Menar doktorn stroke?
Skaraborgs sjukhus 17
Allmänspråket
allmänspråket domineras av svenska dess viktigaste funktion är att garantera att rätt information överförs mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal Skaraborgs sjukhus 18
Fackspråket: ett dilemma
Ur sjukhistorien: patienten har mångårig brösttäppa han söker nu för värk i höften det är troligen en vändknölsinflammation Tämligen obegripligt men följer den gamla journallagens krav på svenskspråkig dokumentation Skaraborgs sjukhus 19
Bättre
Ur sjukhistorien: patienten har mångårig astma han söker nu för värk i höften det är troligen en trokanterit Solklart för den medicinsk kunnige Skaraborgs sjukhus 20
Fackspråk
Oberoende av vilket idiom som väljs skall fackspråket garantera en säker (otvetydig och begriplig) kommunikation av information mellan de professionella aktörerna Fackspråket skall användas i skrift men fungerar också i tal Skaraborgs sjukhus 21
Fackjargong
Ett sätt att förenkla kommunikationen hälso- och sjukvårdspersonal emellan Bygger ofta på förkortningar Kan effektivisera muntlig kommunikation Skall undvikas i skriven dokumentation Skaraborgs sjukhus 22
Ett exempel
Allmänspråk: blindtarmsinflammation Fackspråk: appendicit Fackjargong: app Klassisk (olämplig) sammanfattning i journal: In. App. Op. Ut.
Skaraborgs sjukhus 23
Förkortningar
Skall undvikas Kan bli absurda: Pertrokantär femurfraktur Skaraborgs sjukhus 24
Förkortningar
Skall undvikas Kan bli absurda:
P
ertrokantär
FEM
urfraktur –
p5
–
!!!
Skaraborgs sjukhus 25
Men…
Magnetresonanstomografi (eller egentligen kärnspinnresonanstomografi) kan bli litet tungt, skrivs lätt fel MRT är försvarbart MR skrivs ibland MRI saknar uttydning på svenska, skall undvikas (magnetic resonance imaging) Skaraborgs sjukhus 26
Språklig förvaltning
språkvård är att förhindra vanarter, i änden otydligheter att stimulera och styra språklig utveckling att anpassa delar av språket till informationsteknikens krav på entydighet att slå vakt om variationsrikedom Skaraborgs sjukhus 27
Spris grundjournal
Spri r å d 4.7 Grundjournal 1976 Skaraborgs sjukhus 28
Spris grundjournal
ett tidigt försök att skapa ordning och reda i journalen gav struktur åt pappersjournalen förenklade sekreterarens arbete begränsade den språkliga friheten, angav i viss utsträckning terminologi Skaraborgs sjukhus 29
När teknik styr(de) struktur
Skaraborgs sjukhus 30
Skaraborgs sjukhus 31
Kafffeeee!!
Skaraborgs sjukhus 32
Kafffeeee!!
Akt 2
Skaraborgs sjukhus 32
Journalen, ett dokument
Skaraborgs sjukhus 33
Skaraborgs sjukhus 34
Patientjournal
Tidigare ett dokum
ent
, en avgränsad skriven information Utvecklas till dokum
entation
, fortlöpande beskrivning av vad som försiggår i vården Skaraborgs sjukhus 35
Modern journalstruktur
från dokumentstruktur till dokumentationsstruktur sambandsstrukturerad journal, t.ex. problemorienterad eller processorienterad strukturen ställer krav på terminologin ordningsföljden är inte viktig Skaraborgs sjukhus 36
Oberoende informationsmängder
Bakgrundsfakta Anamnes Adm.data
Vårdbegäran Resultat Utredande aktiviteter Status Bedömning Mål Vårdplan Riktade insatser Behandlande åtgärder Utvärdering Kvalitetssäkring Avslut Epikris Innehållet i varje informationsmängd är det viktiga, inte ordningsföljden mellan dem Skaraborgs sjukhus 37
Epikrismall
Epikris Adm.data:
Vårdtid Handläggare
Namn på mall
Informationsdelar
Hälsoproblem:
Akut ryggsmärta och urinstämma.
Vårdförlopp: Bakgrund:
Vid lyft av tung låda plötslig ryggvärk strålande ut i vänster ben. Urinstämma.
Utredning: Åtgärd:
Ryggundersökning visar nedsatt rörlig het, palpations ömma muskler, smärtökning vid benlyft, kraftnedsättning och reflexbortfall. Magnet undersökning visar diskbråck.
Tappas på urin. Diskbråcket opereras.
Utvärdering:
Blåstömningen fungerar normalt, mindre smärta. Kraften förbättras men reflexen saknas.
Planering:
Sjukgymnastikträning. Sjukskrivning. Kontrollbesök.
Informationsmängd Skaraborgs sjukhus 38
Epikrismall
Epikris Adm.data:
Vårdtid Handläggare Anatomi Omständighet Symtom Egenskap Åtgärd Fynd Diagnos
Hälsoproblem:
Akut ryggsmärta och urinstämma .
Vårdförlopp: Bakgrund:
strålande ut Vid lyft av tung låda plötslig i vänster ben . Urinstämma .
ryggvärk
Utredning:
Rygg undersökning het , palpations ömma muskler , visar nedsatt smärtökning rörlig vid benlyft , kraftnedsättning undersökning visar och diskbråck reflexbortfall .
. Magnet-
Åtgärd:
Tappas på urin . Diskbråcket opereras .
Utvärdering:
Blåstömningen Kraften förbättras fungerar normalt , mindre men reflexen saknas .
smärta .
Planering:
Sjukgymnastikträning . Sjukskrivning . Kontrollbesök .
Synonymer
Skaraborgs sjukhus 39
Epikrismall
Epikris Adm.data:
Vårdtid Handläggare
Hälsoproblem:
Akut ryggsmärta och urinstämma .
Vårdförlopp: Bakgrund:
strålande ut Vid lyft av tung låda plötslig
i
vänster ben . Urinstämma .
ryggvärk
Utredning:
Rygg undersökning het , palpations ömma muskler ,
visar
nedsatt smärtökning rörlig-
vid
benlyft , kraftnedsättning undersökning
visar
och diskbråck reflexbortfall .
. Magnet-
Åtgärd:
Tappas på urin . Diskbråcket opereras .
Utvärdering:
Blåstömningen Kraften förbättras
fungerar men
normalt , mindre reflexen saknas .
smärta .
Planering:
Sjukgymnastikträning . Sjukskrivning . Kontrollbesök .
Anatomi Omständighet Symtom Egenskap Åtgärd Fynd Diagnos Skaraborgs sjukhus 40
Skaraborgs sjukhus 41
Skaraborgs sjukhus 42
Terminologi
Skaraborgs sjukhus 43
Den semiotiska triangeln
(semiotik = läran om tecknens betydelse) ağaç arbre koks tree träd drvo Baum дeрево
term
muorra
begrepp definition referent
vedväxt som är högvuxen och icke klättrande och som har genomgående huvudstam
Från Terminologicentrum TNC
Skaraborgs sjukhus 44
Begrepp
kunskapsenhet som skapas genom en unik kombination av kännetecken (ISO 1087-1:2000)
definition
begreppsrepresentation genom en beskrivning som utskiljer det från relaterade begrepp Skaraborgs sjukhus 45
Vad gör språket?
betecknar begrepp Begrepp Skaraborgs sjukhus Term 46 Definition Referent
Den semiotiska triangeln
(semiotik = läran om tecknens betydelse) ağaç arbre koks tree träd drvo Baum дeрево
term
muorra
begrepp definition referent
vedväxt som är högvuxen och icke klättrande och som har genomgående huvudstam Skaraborgs sjukhus 47
Symboler
€ Skaraborgs sjukhus blir ”:” och ”)” bokstäver?
48 :)
Den tydliga journalen
10011100 11000111 00011000 11001100 10110011 00111111 11110011 11000111 11000111 01011000 11000001 00001111 01010011 00000011 11001111 11111101 10011100 11000111 00011000 11001100 10110011 00111111 11110011 11000111 11000111 01011000 11000001 00001111 01010011 00000011 11001111 11111101 10011100 11000111 00011000 11001100 10110011 00111111 11110011 11000111 11000111 01011000 11000001 00001111 01010011 00000011 11001111 11111101 10011100 11000111 00011000 11001100 10110011 00111111 11110011 11000111 11000111 01011000 11000001 00001111 01010011 00000011 11001111 11111101 10011100 11000111 00011000 11001100 10110011 00111111 11110011 11000111 11000111 01011000 11000001 00001111 01010011 00000011 11001111 11111101 10011100 11000111 00011000 11001100 10110011 00111111 11110011 11000111 11000111 01011000 11000001 00001111 01010011 00000011 11001111 11111101
•Entydigt definierade begrepp • Begreppsgrundad journaldatabas (icke verbal, sifferrepresenterad) • Kan presenteras på vilket språk som helst!
• Fackspråk eller vardagsspråk kan väljas • Kan sökas ut och analyseras i standardverktyg Skaraborgs sjukhus 49
Terminologiskt arbete
ett fackområde – t.ex. medicinen omfattande såväl hälso- och sjukvård som biomedicinska vetenskaper fackområdet – måste skapa ett överenskommet språk med entydighet och kompletterar allmänspråkets ord med specialuttryck för Skaraborgs sjukhus 50
Begreppsanalys
Skaraborgs sjukhus 51
begäran om erhållande av hälso- och sjukvård vårdbegäran som framställs av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal remiss som hanteras med elektroniskt medium multiplicitet restriktion
Skaraborgs sjukhus 52
Begreppsanalys
Finn kännetecknen till ett fenomen Remiss: är en
vårdbegäran
framställs av hälso- och sjukvårdspersonal Begreppet är identifierat Skaraborgs sjukhus 53
Definition
vårdbegäran
som framställs av
legitimerad
och sjukvårdspersonal hälso legitimerad har lagts till när definitionen gäller inom ett speciellt fackområde, här elektronisk remiss Skaraborgs sjukhus 54
Skriv termposten
term
remiss
framställan synonym definition
vårdbegäran
som framställs av legitimerad hälso och sjukvårdspersonal Skaraborgs sjukhus 55
Språk respektive terminologi
språk används för kommunikation av alla slag; homonymer och synonymer berikar men kan ge otydlighet homonym: en term har flera betydelser, betecknar flera begrepp synonym: flera termer betecknar samma begrepp terminologi är ett överenskommet fackspråk där homonymer undviks och synonymer pekas ut noga Skaraborgs sjukhus 56
Terminologi och språkvård
Utöver terminologiskt arbete – etablerandet av terminologier – måste ett språkvårdande arbete bedrivas.
Skaraborgs sjukhus 57
Svenska Läkaresällskapets kommitté för medicinsk språkvård
– vanligen kallad Läkaresällskapets språkkommitté Grupp av läkare förstärkt med terminologisk expertis, ledamot från Språkrådet samt från Socialstyrelsens terminologiavdelning Skaraborgs sjukhus 58
Språkkommitténs frågesida
www.sls.se
Skaraborgs sjukhus 59
Terminologi och språkvård
Fackspråket är dynamiskt liksom allmänspråket.
Latin och grekiska har funnits med sedan den medicinska vetenskapen etablerades.
Franska och tyska har under tidigare sekler infiltrerat det medicinska språket (Witzensucht, Gestaltterapie, marche en étoile, belle indifférence) Under 1900-talet kom efterhand allt mer engelska termer in i det svenska medicinska språket Skaraborgs sjukhus 60
Terminologi och språkvård
För att hålla det medicinska språket inom sina ramar måste dynamiken kontrolleras Man måste ta ställning till låneord och ofta skapa svenska termer Regler för försvenskat latin måste finnas Avarter avråds (”nedmuntras”) och principer läggs fast då språket utvecklas Detta kräver samspel mellan språkvårdare och terminologer Skaraborgs sjukhus 61
Skaraborgs sjukhus 62 Värdefulla råd om ordval, stavning och formulering
Exempel
Man misstänker samband mellan vaccination mot influensa A (H1N1), svininfluensan, och narkolepsi.
Narkolepsi har översatts ”sömnsjuka” i pressen.
Men sömnsjuka är letargi som sprids av tsetseflugan.
Översättning ”sömnstörning” har rekommenderats.
Skaraborgs sjukhus 63
Stavning
Latinska och engelska låneord stavas på försvenskat sätt torax (ej thorax) koklea (ej cochlea) skanner, skanrar (ej scanner, scanners) stejpla av stejpel (ej staple) Skaraborgs sjukhus 64
Egennamn och sjukdomar
Alzheimers sjukdom (obs inte apostrof före s!) Alzheimer (
inte
Alzheimer
s
) Parkinsons sjukdom Parkinson Skaraborgs sjukhus 65
Sammansatta ord
Svensk huvudregel – sätt ihop orden: aortaaneurysm screeningundersökning sympatikusblockad men när det ger tydlighet: C-vitamin syra-bas-balans Skriv aldrig isär: äldre sjuksköterska Skaraborgs sjukhus 66
Paus – bensträckare 10 minuter
Skaraborgs sjukhus 67
Paus – bensträckare 10 minuter
Akt 3
Skaraborgs sjukhus 67
Varför fungerar detta överallt?
Svar: standardiserad anslutning.
Skaraborgs sjukhus 68
Men inte detta?
69
Varför standardisera?
Finansiellt kritiska funktioner är lätta att standardisera Det är viktigt att flygplan kan parkeras och hanteras säkert och rationellt på marken ”Mindre viktiga” (= allmänhetens) funktioner standardiseras mindre gärna Den enskilde kan gå och köpa adapter Skaraborgs sjukhus 70
Standardisering i hälso- och sjukvården
Höjer säkerheten Ökar kvalitén Minskar kvalitetsbristkostnader Skrivna rutiner ersätter egna idéer Alla gör lika Det som den ena påbörjar kan den andra avsluta Flera yrkesgrupper kan göra samma arbete Skaraborgs sjukhus 71
Hälsoinformatiken
Informationssäkerhet är att förstå information som man ber om – från annan aktör, från annat tillfälle Skaraborgs sjukhus 72
ISO
Internationella standardiseringsorganisationen Överenskommelse 1946-10-14, världsstandardiseringsdagen fr.o.m. 1970 Detta firades 2010 12/10 i EU, 23/9 i Förenta staterna!!
Organisation international de normalisation International organization for standardization ISO = samma (grekiska) Standarderna är inte tvingande men kan vara försäljningsargument Skaraborgs sjukhus 73
CEN
Europeiska standardiseringskommittén Comité européen de normalisation Standarderna ska antas som nationell standard i medlemsländerna och kan ligga till grund för direktiv eller på annat sätt ha tvingande karaktär Skaraborgs sjukhus 74
Sverige
SIS tekniska kommitté 334, hälso- och sjukvårdsinformatik Skaraborgs sjukhus 75
Den stora frågan
Varför är hälso- och sjukvårdsinformatik inte totalt standardiserad?
Nationella särintressen Olika språkkultur Ingen tydlig finansiell drivkraft Kostar pengar Skaraborgs sjukhus 76
Terminologistandarder
Kirurgiska procedurer Laboratoriemedicin Läkemedelshantering Kontinuitets- och processbegrepp Omvårdnadsterminologi Kliniska fynd Kommunikation av elektronisk journal Skaraborgs sjukhus 77
Snomed CT
Systematized Nomenclature of Medicine – Clinical Terms Terminologisystem byggt på begreppssystem omfattande 300 000 – 400 000 begrepp med cirka 1 miljon termer Skaraborgs sjukhus 78
Snomed CT
Rupturerat ovarium
Rupturerad ovarialcysta
Ovarium Ovarialcysta Ruptur Cysta Rupturerad cysta Skaraborgs sjukhus 79
Klartext
Det enda vi hade tillgång till förr i tiden Alltid en möjlighet att komplettera kodad text Inom ett fackområde behöver klartexten följa vissa regler Ett fackspråk skapas, en terminologi blir till Skaraborgs sjukhus 80
Struktur och terminologi
Innehållet i en informationsmängd måste vara entydigt Olika typer av innehåll mätvärden kurvor grafik kodad text klartext Skaraborgs sjukhus 81
Kodad text??
Klassifikationer innehåller koder T.ex. ICD 10-SE: G35.9
Klassifikationens kod kan uttydas som text: G35.9 = multipel skleros Texten kan bytas mot synonym: sclerosis disseminata Koden är entydig Skaraborgs sjukhus 82
Kodad text??
Värdemängder Civilstånd: ogift sammanboende gift frånskild partnerskap Skaraborgs sjukhus 83
Kodverk
Någon är ansvarig för ett kodverk och bestämmer dess innehåll ICD 10 SE förvaltas av Socialstyrelsen men är en översättning av ICD 10 som förvaltas av WHO Skaraborgs sjukhus 84
Värdemängder
Centralt fastställda koder, t.ex. av Skatteverket Regionala/lokala koder, t.ex. varuförteckningar, hjälpmedelsförteckningar Systemknutna värdemängder, varje envalsruta i en elektronisk journal Skaraborgs sjukhus 85
Terminologier och informationsstruktur
Bureau international des poid et mesures (BIPM) International Union of Pure and Applied Chemistry (IUPAC) Laboratorieterminologi, storheter och enheter Världshälsoorganisationen (WHO) Klassifikationer (ICD 10, ICF) Skaraborgs sjukhus 86
Terminologier och informationsstruktur
International health terminology standards development organisation (IHTSDO) Snomed CT (
S
ystematized
No
menclature of
Med
icine – clinical terms) Nationellt fackspråk för vård och omsorg (Socialstyrelsen) Skaraborgs sjukhus 87
Terminologier och informationsstruktur
HL7 (health level seven) Tillämpad informationsstruktur (Arkitekturledningen) Nationell informationsstruktur (Socialstyrelsen) Nationell patientöversikt (Sjukvårdsrådgivningen) Skaraborgs sjukhus 88
Ordlistor
Ordlista = lista över ord utan särskild ordning eller samband Exempel • Päron • Motorcykel • Gåta • Fågelnäbb Skaraborgs sjukhus 89
Ordlistor
Ordbok = ordlista på ett språk med ordförklaringar Lexikon = alfabetisk ordlista som kan innehålla översättning av orden till annat språk Skaraborgs sjukhus 90
Ordlistor
Tesaurus = ordlista som ordnats ämmnesvis eller i bokstavsordning och som kan innehålla synonymer till orden (Bengt Lindskog: Medicinsk terminologi) Vokabulär = tesaurus som innehåller formella definitioner Nomenklatur = vokabulär uppställd enligt regler för ett visst ämnesområde Skaraborgs sjukhus 91
Ontologier
Begreppssystem (som uttrycks i modell eller text) Klassifikation = kategoriserat begreppssystem Taxonomi = klassifikation med endast hierarkisk ordning (Linnés Systema naturae) Kodverk = klassifikation där varje element givits en kod enligt regler i ett kodschema (KSH97) Skaraborgs sjukhus 92
Terminologier, terminologisystem
Nomenklatur Klassifikation (inklusive taxonomi och kodverk) Skaraborgs sjukhus 93
En klassisk djurklassifikation
djur som tillhör kejsaren balsamerade djur tama djur spädgrisar sirener fabeldjur vilda hundar djur som ingår i denna klassifikation talrika djur djur som är tecknade med en finfin pensel av kamelhår andra djur djur som nyss har fällt skinnet djur som just slagit sönder en vattenkruka djur som på avstånd ser ut som flugor djur som beter sig som vanvettiga
Ur: Jorge Luis Borges: El idioma analítico de John Wilkins (1941)
Skaraborgs sjukhus 94
Sekreterarrollen i terminologin
Tolka diktat – inte bara lyssna och skriva Anpassa till föreskriven terminologi Städa språket Vårda språket Strukturera dokumentationen Klassificera och koda Skaraborgs sjukhus 95
Tack!
Magnus Fogelberg [email protected]
http://www.evama.se/sprakterm Skaraborgs sjukhus 96