Transcript Talang är en medfödd kapacitet, som ger en individ möjlighet att

Talang
Vem är talang?
Definition av begreppet talang
Talang är en medfödd kapacitet, som ger en individ möjlighet att visa
exceptionellt hög prestationsnivå inom ett område, som kräver speciella
färdigheter och intensiv träning
•
Definitionen följs av ett klarläggande av två viktiga omständigheter:
•
Målinriktad träning och andra former för att skaffa sig expertkunskap är en
nödvändig förutsättning. Det är inte möjligt att med enbart medfödda
egenskaper bli internationell toppidrottare.
•
Egenskaper som kognitiva förmågor, motivation, personlighetsdrag, fysisk
storlek, fysisk träningsbarhet. De medfödda egenskaperna ska alltså endast
medverka till att förbättra prestationer inom idrottsgrenen.
I vilken ålder ska vi börja använda
ordet talang?
• Forskarna och de bästa tränarna på seniornivå är överens.
• Talang är något extrem ”ovanligt”, ”onormalt” och sällsynt. Så få är
de. Majoriteten av era löpare är inte talanger.
• När puberteten är i sin slutfas kan vi börja se vad som komma skall…
• Bara för att jag har börjat tidigt med sporten och ligger före de
andra betyder det inte att jag behåller försprånget resten av livet.
• Det finns inget recept! Då hade alla redan bakat och ätit upp
tårtan.
Talanger inom samma idrott kan vara
mycket olika…
Endimensionella modeller som finns inom
många idrotter för att välja ut talanger inte
har möjlighet att identifiera de verkliga
talangerna
165 cm vs. 213 cm
• Kan vi identifiera talanger?
• 40 kg eller 40 cm skillnad mellan
två som går i samma klass.
• Utgångspunkten är att ha ett
helhetsperspektiv på löparen, en
människa som ska stöttas i sin
personliga utveckling.
• Juan Carlos Navarro var en
tjurskalle!
Talangidentifikation
• Hur kan du se att någon
är talang?
• ”Experterna” kunde det
inte!
S = ANT + F + M + BMA + C1 + T + C2 + S + O + C3 + E
S = Success in playing basketball
ANT = Anthropometical characteristics of a basketball player
F = Functional abilities
M = Motor abilities
BMA = Specific basketball-motor abilities
C1 = Cognitive abilities
T = Tactical thinking of player
C2 = Cognitive dimensions (personalities)
S = Social characterics
O = Other factors
C3 = Coach
E = error (mistake) in prognosis
Faktorer som påverkar
•
Antropometriska faktorer: stor fördel om basketspelare är långa. I redskaps
gymnastik gäller det motsatta. Orientering?
•
Fysiologiska faktorer: syreupptagning, uthållighet, styrka, snabbhet och
träningsbarhet har stor betydelse (Pau Gasol gick från 11:e till 8:e till 6:e till
1:a på fyra år!). Orientering?
•
Motoriska faktorer: Basketspelare måste kunna uppfatta och förutsäga hur
en boll beter sig när den träffar golvet, så att spelaren kan handla
rörelsemässigt optimalt
Faktorer som påverkar
•
Psykologiska faktorer: svår att mäta men det är i slutändan de psykologiska
egenskaperna och färdigheterna som är viktigast.
•
Motivation och strategi för lärande viktigt
•
Hög motivation och viljan att träna för att uppnå sina tydliga målsättningar
kunna visualisera och ha en realistisk förmåga att bedöma sig själv
•
Inre dialog, emotionell kontroll, begränsat negativt tänkande och
avslappning har betydelse
•
Sociologiska faktorer: träningsmiljö, familjebakgrund, utbildning,
stödapparat, tränare och ekonomi
Antropometriska krav
15 åriga tjejer
Pos
1
2
3
4
5
ESP(1)
179 cm
176 cm
177 cm
186 cm
194 cm
ITA(2)
160 cm
175 cm
184 cm
184 cm
192 cm
FRA(3)
163 cm
178 cm
184 cm
184 cm
193 cm
SWE(4)
162 cm
176 cm
182 cm
186 cm
191 cm
Viktigaste fysiska förmågorna i
basketboll
• Koordination
• Snabbhet
• Snabbhetsuthållighet
• Styrkeuthållighet
• Explosiv styrka
• Balans
• Flexibilitet
• Agility
• Anaerob uthållighet
• Aerob kapacitet
Kan alla bli bra?
• If every basketball player
worked as hard as me, I would
be out of a job”
- Steve Nash
Hur vet vi vem som kommer att bli en
stjärna?
• Carl och Jocke började
sent men är i dag de mest
intressanta spelarna i det
svenska landslaget.
• De började spela basket vid
17-18 års ålder.
• Tvillingarna Eldebrink fick i
tidigt stadie med sig en
riktigt träningskultur.
Talangutveckling
•
Det finns inga genvägar
•
Talangutveckling tar tid och
resultaten kommer först efter
många års systematisk träning
under gott ledarskap
•
Att fokusera på kortsiktiga och
snabba framgångar är inte
förenligt med optimal
talangutveckling
•
Kunskapen om en spelares
förutsättningar för att nå toppen
ska förvaltas med omsorg
Forskning
• Forskning har visat att arv och miljö hör ihop
• Finns inget recept på hur en tränare kan identifiera en talang, det
vill säga vilka som blir toppidrottare. ”Den stora talangen Zvonko
slutade medans Knubbe blev mycket framgångsrik tränare.”
• Talangidentifikation och talangutveckling måste kombineras för att
nå framgång med båda.
(1)Hur tidigt man börjar specialiseringen på en idrott och (2)när på året man
är född.
Idrotten söker talang, men finner fysisk mognad. Blanda inte ihop
talangidentifikation och fysisk mognad
Större problem om urvalsprocessen börjar vid puberteten, en ålder där de
fysiska förutsättningarna mellan personer varierar stort.
Elitkarriärlängden är 11,5 år.
Aktiv i en förening i ca 6 år.
Toppning, utslagning, föräldrapress och hårt uppskruvad resultats- och
prestationshets uppstår när barns och ungdomars idrottande utformats med
den seniora vuxenidrotten som förebild.
Resultaten blir en verksamhet där allvar och disciplin är överordnat leken och
spontaniteten.
Lär vi löparna ta ansvar för sin egen
utveckling?
Att finna talanger
• Två dominerande modeller: Pyramidmodellen och den
uppsökande modellen
• Pyramidmodellen: Botten av pyramiden består av barn i
föreningarna. De barn som utmärker sig får träna med andra
talanger och beroende på talang och ekonomiska förutsättningar
får de möjlighet att utvecklas. Denna modell var dominerande
under 60-talet och används fortfarande.
• Uppsökande modellen: Genom skolsystemet eller tips undersöker
barns potential att kunna prestera. Antropometriska och fysiologiska
tester utförs men även psykologiska tester utförs. Denna modell
används i Kina, Australien, USA och sydeuropa.
Utveckling av talanger
•
Många sätt att nå framgång trots olika sätt
•
Gemensamma drag för att nå framgång är mycket träning och intensivt
med att uppnå sin höga nivå
•
I förpuberteten (6-12 år) är det t ex viktigt att syssla med många olika
idrotter
•
Träningen ska vara en form av målinriktad led, som i huvudsak går ut på att
förbättra motoriken
•
Tränaren ska vara inspirerande och socialt lagd, medan föräldrarna ska
uppmuntra och berömma barnen
•
Träningen ska långsamt göras mer och mer målinriktad och mer
rörelsemässigt utmanande
Utveckling av talanger
• I puberteten(12-15 år) ska träningen fortfarande vara utmanande
och rolig
• Ungdomar slutar p g a att det inte var utvecklande och roligt
• Det är viktigt att tränaren är välkvalificerad, har goda
fackkunskaper och vägar ställa krav
• Många ungdomar känner sig mycket kompetenta under
puberteten och det är därför viktigt de förstår det hårda arbete
som krävs
• Tävla med och mot andra på samma nivå för att själva upptäcka
vad de kan bli bättre på
Utveckling av talanger
•
I efterpuberteten(15-18 år) specialiserar ungdomarna sig på en enda idrott
och då krävs många träningstimmar
•
Tränaren ska i denna fas helst vara respekterad och ha status samt vara
känslomässigt engagerad i sina ungdomar
•
Den fysiska delen av träningen tar nu mycket tid och tävlingar blir en
synnerligen viktig del av den fortsatta utvecklingen
Problemställningar och fallgropar
• Talangidentifikation kan vara en synnerligen vansklig uppgift.
Många av de medfödda förmågorna är sådana som man inte kan
upptäcka förrän sent i livet
• Det är faktiskt nästan omöjligt att redan i 10-årsåldern identifiera de,
som senare blir idrottsstjärnor
• Slutsats: Bästa sättet att rekrytera talanger skulle vara att ta med
alla, som visar vilja och inre motivation att träna mycket, eftersom
idrottsforskare och elittränare är eniga om, att det krävs upp till 10
års intensiv träning för att komma till världstoppen. En
resurskrävande modell som är omöjlig att genomföra i praktiken
Psykisk och social utveckling
• Viktigt att talangerna trivs för det har inflytande på prestationen
• En talang har en övervägande positiv självuppfattning och god
självtillit
• Kompetens att planera och organisera vardagen samt att arbeta
med målinriktade processer, 168 timmar/vecka.
• Undersökningar visar att relationen till tränare som dominerar, inte
förstår spelarens behov och dessutom skäller ut dem, kan medföra
rädsla, stress, lågt självvärde och att de slutar med prestationsidrott
Inre och yttre motivation
• Inre motivation innebär att motivationen kommer inifrån utövaren
själv, lust, glädje, meningsfullhet och kompetens. Denna motivation
är den starkaste för den skapar intresse för idrotten i sig själv.
• Yttre motivation betyder att motivationen kommer utifrån, t ex från
den omgivande miljön i from av bekräftelse eller belöning. Miljöns
positiva eller negativa förstärkningar motiverar alltså idrottaren
• Man ska inte se det som antingen eller utan det kan vara en
kombination av de båda
Inre och yttre motivation
• För barn i förpuberteten har det visat sig att inre motivationsfaktorer
är viktigare än yttre
• Barn som hela tiden sitter på bänken utvecklas inte i samma grad
när det gäller känslan av kompetens eller positiv självuppfattning
• Tränaren ska motivera och skapa ramar för att alla barn ska få
möjlighet att visa upp sin aktuella kompetens
• Feedback till spelarna ska vara positiv men också kritisk och
konstruktiv
Tränaren
• Har mycket stor betydelse för talangernas trivsel
• Tränarens inverka är bland annat beroende av sakkunskap och
personlighet. Idrottarna förväntar sig att tränaren är duktig och kan
hjälpa dem framåt.
• Viktigt att tränaren är en människa, som de har tillit till.
• En tillitsfull relation skapar möjlighet för en konstruktiv dialog mellan
talangerna och tränaren.
• Talangerna måste känna sig trygga och säkra vilket utvecklar deras
självvärde
Tränaren
• Central figur för utövaren, både som människa och som idrottare.
• Om tränaren inte orkar med den uppgiften blir konsekvensen ofta
att talangen väljer bort idrotten
• Studier visar att tränaren som person och tränarens sätt att sköta
träningen är en mycket viktig orsak till att unga talanger slutar.
• Tränaren bör ha en god relation med spelarens föräldrar
Motiverande talangutbildning
5 goda råd
1. Motivationen beror på vilka som är på träningen, tränarens
inställning, och beteende och vad som ska göras på träningen
2. Barn och ungdomar har fler olika motiv för att idrotta. Förståelse för
varför de spelar är viktigt.
3. Skapa förändringar i miljön för att främja motivationen genom att
skapa utmaningar för gruppen och individen
4. Tränaren påverkar spelarens motivation och är därför den viktigaste
personen i spelarens vardag
5. Använd konkreta handlingar i positiv, utvecklingsstödjande form för
att förändra oönskade beteende hos spelaren.
Tre frågor att ställa sig som tränare
• Vilka motiv har utövaren för att komma till träning?
• Vad är det jag gör när träningsmiljön är motiverande?
• Hur löser jag konflikter på ett bra sätt?
Hur mycket träning krävs?
•
Prestationer på internationell toppnivå kräver minst 10 000 timmars intensiv
träning
•
Dokumenterat att de flesta idrottare på hög internationell nivå har tränat
minst åtta till tolv år innan de kunnat hävda sig
•
En spelare ska träna i genomsnitt tre timmar om dagen i tio år innan han
eller hon kan förvänta sig att lyckas på internationell nivå. Detta är ett
genomsnitt vilket betyder att du tränar mindre när du är ung och mer när
du är äldre
•
Genom realistiska delmål kommer motivationen att bibehållas
•
En noga upplagd tränings-, tävlings- och återhämtningsplan säkrar en
optimal talangutveckling
Hur ska man träna?
• Det viktigaste är att slå fast att det inte finns någon metod eller arbetsform
som alltid passar
• Idrotten befinner sig i konstant utveckling och måste därför anpassas och
utvecklas
• När ska man börja med specialisering av sin idrott?
• Två modeller, en som kräver tidig specialisering och en annan för idrotter
där tidig specialisering inte är nödvändig eller önskvärd
Modeller för talangutveckling
Sen specialisering
1. Träna grundläggande
rörelser
2. Lära sig att träna
3. Träna för att kunna träna
4. Träna för att tävla
5. Träna för att vinna
6. Dra sig tillbaka
Tidig specialisering
1.Träna för att kunna träna
2. Träna för att tävla
3. Träna för att vinna
4. Dra sig tillbaka
Optimal träningsålder – grunden för modellen
• Om idrottare börjar specialisera sig tidigt i idrotter, där
det inte behövs, kan detta medverka till att en del
känner sig utbrända, väljer bort idrotten eller blir
skadade
• Teknik, taktik, fysik och psyke Grundläggande områdena
i idrott
• Teknisk träning är även fysisk träning, taktisk träning är
också mental träning
• När under sin uppväxt ska en spelare träna ett visst
område?
Optimal träningsålder – grunden för modellen
• Finns inget generellt svar på den frågan. Olika från idrott till idrott
och från individ till individ
• När det gäller långsiktig träningsplanering är det intressant att titta
på när det är fördelaktigast att träna vart och etta av de fyra
områdena teknik, taktik, fysik och psyke.
• Utveckling av grundläggande färdigheter ska gå före utveckling av
basketspecifika färdigheter under perioden före puberteten
Se till att så många som möjligt är med
så länge som möjligt
• Skapa kärlek till sporten.
Passionen är mycket viktig!
• Majoriteten av era löpare når
eliten.
• Kanske inte en elitorienterare
men en duktig ledare!