KOL-skola 1 - Landstinget Kronoberg

Download Report

Transcript KOL-skola 1 - Landstinget Kronoberg

”Rehabilitering som omfattar fysisk träning ger god
effekt på livskvalitet, andnöd och funktionell
arbetsförmåga hos patienter med måttlig KOL.”
(SBU-rapport 2000)
Illustration: Robert Källman
1
Diagnostik
Riskfaktorer så som rökning, långvarig hosta och
andfåddhet ger misstanke om KOL (kroniskt
obstruktiv lungsjukdom).
KOL diagnostiseras genom ett lungfunktionstest
(spirometri). Testet visar samtidigt stadieindelningen
av sjukdomen, 1-4 (stadium 4 är svårast).
Diagnostiken kompletteras oftast med lungröntgen.
2
Orsaker till KOL
• Rökning är till 90 % orsaken.
Vilka rökare som får KOL vet man inte säkert, men
antal paketår (=20 cig/dag i 1 år = 1 paketår) spelar
roll.
• α1 –antitrypsinbrist (en relativt ovanlig ärftlig sjukdom som
gör att lungvävnaden bryts ner snabbare än normalt)
Forskning antyder att passiv rökning,
luftföroreningar och arbetsmiljöer med gaser och
partiklar i luften ger luftvägssymptom.
3
4
5
Symtomen…
…kommer smygande över decennier.
• Börjar med ökad andfåddhet och trötthet vid
ansträngning
• Drabbas oftare av infektioner
• Ökade problem vid vanliga infektioner som ger
försämringsperiod (exacerbation)
• Oftast hosta och ökad slembildning
• Pip i bröstet förekommer vid svårare stadium
• Andnöd (Dyspné) vid fysisk aktivitet och/eller i vila
• Viktnedgång då andningsarbetet ökar och tar mycket
energi
Symptomen vid KOL kan liknas de som är vid astma,
men astmatikerna kan ha besvärsfria perioder.
6
Sekundära konsekvenser till KOL kan vara:
• Hjärtproblem (hjärtsvikt, kärlkramp)
• Muskelsvaghet som även kan drabba
andningsmuskulatur
• Sömnrelaterade problem
• Om längden minskat mer än tre cm finns det risk
för benskörhet (osteoporos)
• Inkontinens (urinläckage)
• Syrehalten i blodet kan sjunka och
koldioxidhalten stiga vid svårare stadium av
KOL
7
Behandling/rehabilitering av KOL
• Rökstopp!!!!!! Stoppar upp sjukdomsförloppet!
Det är aldrig för sent att sluta röka!
• Vaccinationer mot lunginflammation och vanlig influensa
• Läkemedel lindrar symtomen. Bronkvidgande och/eller
inflammationshämmande medel
• Näringstillskott
• Andningsteknik och slemmobilisering
• Rörelse-, konditions- och styrketräning
• Utprovning av hjälpmedel
• Livssituationsfrågor
• Syrgasbehandling vid otillräcklig syresättning ger möjlighet till
bättre livskvalitet
Behandling/rehabilitering vid KOL kräver tvärprofessionella
Insatser, det vill säga ett team med läkare, sjuksköterska,
sjukgymnast, dietist, arbetsterapeut,
samtalsterapeut
8
9
Läkemedel vid KOL
•
•
•
•
Vid KOL-diagnos är första steget alltid RÖKSTOPP, vilket är det
enda sättet att bromsa upp sjukdomsförloppet.
Att vara fysisk aktiv och äta bra så vikten hålls stabil.
Influensavaccination varje år. Lunginflammation vaccin vart femte år
upp till 65 år, sedan vart tionde år (detta gäller bara vid KOL).
Läkemedel: öppnar upp luftrören och förebygger inflammation.
Kortverkande luftrörsvidgande vid behov: Inhalation av Bricanyl eller
Ventoline
Långverkande luftrörsvidgande: Spiriva 1gång/dygn eller
Seretide/Oxis 2 gånger/dygn
Långverkande luftrörsvidgande och cortison tillsammans: Seritide
forte eller Symbikort forte tas 2 gånger/dygn. Bör höjas till dubbel dos
vid förkylning.
Vanlig kombination vid KOL i stadium 3-4 är: Spiriva och
Symbikort forte och Bricanyl vid behov. Eller Spiriva och Seretide
forte och Ventoline vid behov.
10
Inhalationsteknik
Instruktion till dig:
• hålla behållaren uppåt i raketläge (lodrätt) då dosen
aktiveras
• allra först starta med lätt utblåsning
• placera munstycket innanför tänderna (vågrätt)
• gör halsen lite rak genom att lyfta upp hakan
• dra in medicinen med lagom kraft
• hålla andan några sekunder med stängd mun
• om medicinen är Spiriva, gör två inhalationer på
samma kapsel (dos)
• om du har kortisonpreparat bör du dricka vatten före
inhalationen. Efter inhalationen ska munnen sköljas
11
Läkaren
• Lyssnar på din sjukdomsberättelse
• Lyssnar på dina lungor
• Beställer en lungfunktionstest (spirometri) och ev.
kompletterar med lungröntgen och blodprover
• Ställer diagnos och följer upp sjukdomen
• Skriver ut recept på medicin
• Vid behov hänvisar/ förmedlar kontakt med de andra
i KOL- teamet
12
Astma-/KOL-sjuksköterskan
•
•
•
•
•
•
Utför lungfunktionstest för diagnostik
Ger patientutbildning och inhalationsteknik
Följer upp insatt behandling
Rökslutarstöd
Vid urinläckage prova ut hjälpmedel på din vårdcentral
Utöver mottagningsbesök finns även telefonrådgivning
då du är sämre i din andning eller vill utvärdera åtgärd
Vid behov hänvisar/förmedlar kontakt med de andra i
KOL-teamet.
Dietisten ger:
• Kostråd till dig som har antingen för högt (BMI>
30) eller för lågt vikt (BMI < 22).
• Ger näringstillskott till dig med för låg vikt (lågt
BMI)
• Vid behov hänvisar/förmedlar kontakt med de
andra professionerna i teamet.
Det är viktigt för dig som har KOL, och som gått ner i vikt, att
äta tre huvudmål och tre mellanmål varje dag. Fördela maten
över hela dagen. Ditt andningsarbete kräver mer energi på grund av
sjukdomen. Tänk på att du behöver få i dig en allsidig kost
och använd inte light-/lätta produkter. Fett ger bra energi.
Om du börjar gå ner i vikt från din normalvikt: ta kontakt med din
Astma-/KOL-sjuksköterska för vägledning.
14
Sjukgymnasten behandlar symtom och ger
fysisk träning åt dig som har:
•
•
•
•
•
•
•
Svårigheter med andning
Andnöd (Dyspné)
Hosta och ökad sekretmängd
Nedsatt fysisk prestationsförmåga
Inkontinens (urinläkage.
Fönstertittarsjuka (Arteriell insufficiens i benen)
Vid behov hänvisar/förmedlar kontakt med de andra
i teamet.
Slemmobilisering och fysisk träning ökar ditt immunförsvar och
minskar risken för att du får försämringsperioder. Minskar också
risken för övervikt, diabetes, högt blodtryck och benskörhet.
Alla med KOL kan träna och öka sin förmåga oavsett
ålder och svårighetsstadium av sjukdomen!
15
Arbetsterapeuten
• Arbetsterapeutiska insatser kan förbättra din livskvalitet och
bidra till ökad aktivitet och självständighet (autonomi)
• Lär dig att på olika sätt hushålla med din energi
• Ger dig ergonomisk rådgivning och träning av dagliga livets
aktiviteter
• Skaffar vid behov hjälpmedel (kommunens arbetsterapeut)
• Kan vid behov göra anpassning i bostaden (kommunens
arbetsterapeut)
• Anpassar arbetsplats och arbete (landstingets arbetsterapeut)
• Vid behov hänvisar/förmedlar kontakt med de andra i teamet
Arbetsterapi förlänger möjligheten att kunna arbeta och att
kunna bo hemma
16
Samtalsterapeut/psykosociala resursen ger:
• Samtal kring livssituationen att leva med en kronisk
sjukdom för dig och dina anhöriga
• Ger dig strategier att kunna acceptera sjukdomen
och de begränsningar den medför
• Samtal kring ångest och depression
Vid behov hänvisar/förmedlar kontakt med de andra
professionerna i teamet.
Acceptans av din sjukdom gör det lättare för dig
att följa råd och behandling
17
Råd och tips till dig med KOL
• Klä dig varmt. Att frysa kostar syre och energi.
• Använd halsduk/scarfs för näsa och mun för att
värma inandningsluften.
• Se till att dricka tillräckligt när du har slemproblem.
Gärna varm dryck (ej kaffe).
• Att efter din förmåga vara så mycket fysiskt aktiv
som det är möjligt.
• Vistas utomhus dagligen i dagsljus.
• Kontrollera din vikt.
• Träna bäckenbotten om du har inkontinens.
18
Tips om andningsteknik
Vid andfåddhet/andnöd börjar du med att blåsa ut
luften, så kallad sluten läppandning, som när du
blåser ut ett stearinljus.
Förläng på så vis utandningen i en takt som är
bekväm och som inte ökar din andfåddheten.
19
Tips vid trappgång
Dela upp andningen i 1 del inandning och 2
delar utandning.
Detta kan du synkronisera i takt med fysisk
aktivitet/träning.
När du till exempel går uppför en trappa:
-andas in samtidigt som du går 1 (2) steg
-blås ut samtidigt som du går 2 (4) steg
Alltså: 1 portion arbete på inandningen och 2
portioner på utandningen.
20