Transcript Energimyndigheten - www.miljochefer.se

Energimyndigheten
Ett hållbart energisystem
Energimyndighetens verksamhet
Vision: Ett hållbart energisystem
Analys
Teknik
Främjande
Tillväxt
Information och kommunikation
Lokal, regional, nationell och internationell samverkan
Privat och offentlig samverkan
Mål rörande energianvändning i
Sverige och EU
Mål till 2020
• Andel förnybar energi
• Andel förnybar energi
inom transporter
• Energieffektivisering
• Minskade utsläpp av
växthusgaser
Sverige
50%
EU
20%
10%
20%
10%
20%
40%
20%
Grund för energieffektivisering
• Det är lönsamt att energieffektivisera!
• Minskad miljöpåverkan!
Energieffektivisering = att med minskad
energianvändning uppnå samma nytta eller
att med samma energianvändning uppnå
större nytta än tidigare.
Tre steg
Steg 1
Minska energibehovet
Steg 2
Maximera andelen
förnybara bränslen
Steg 3
Använd de fossila
bränslena så effektivt
som möjligt
Kunskap
”Det var mycket enklare och mycket lönsammare att minska på
energiförbrukningen än vi trodde. En bättre arbetsmiljö fick vi
på köpet”.
Fredrik Blomberg, Ekenäs Mekaniska
” Vi hade ingen aning att det gick så mycket energi till
belysningen. Den investering vi gjorde i ny modern belysning
betalade sig på omkring 10 månader och då är det minskade
kylbehovet inte inräknat”.
Roger Berndtsson, kvalitets- och miljöchef CoffeQueen
Tillsynsvägledande myndighet
- nytt stöd för energieffektivisering
Nytt uppdrag - tillsynsvägledning
• Den nya Miljötillsynsförordningen (SFS
2011:13) ger Energimyndigheten ett
tillsynsvägledande uppdrag:
Statens energimyndighet ska ge
tillsynsvägledning i frågor om
verksamhetsutövares egenkontroll när det
gäller hushållning med energi och användning
av förnyelsebara energikällor.
3 kap 12§
Vad säger Miljöbalken? –
Hänsynsreglerna ger svar
• Kunskapskravet, 2 kap 2§
Verksamhetsutövaren ska ha kunskap om verksamhetens
energianvändning och vilka möjligheter som finns att begränsa
denna, inklusive bästa möjliga teknik (BMT), oavsett storlek på
företag eller energianvändning.
• Bästa möjliga teknik, 2 kap 3§
Att använda bästa möjliga teknik för att producera så
energieffektivt som möjligt innebär i praktiken att alla
stödprocesser och tillverkningsprocesser ska bedrivas så
effektivt som möjligt.
Vad säger Miljöbalken? –
Hänsynsreglerna ger svar
• Hushållningsprincipen, 2 kap 5§
Verksamhetsutövare har en skyldighet att hushålla med energi
och i första hand använda förnybara energikällor.
Det är genomförandet av alla ekonomiskt rimliga och tekniskt
möjliga åtgärder som gör att en verksamhet kan sägas uppfylla
hushållningsprincipen.
Det är verksamhetsutövaren som har bevisbördan.
• Rimlighetsavvägning, 2 kap 7§
Kraven i 2-5 gäller i den utsträckning det inte kan anses vara
orimligt att uppfylla dem. Villkoren kan dock gå längre än vad
som är lönsamt från rent företagsekonomiska synpunkter.
Energihushållning redan reglerat i
tillståndet
• Om frågan om energihushållning är prövad i tillståndet har
tillståndet rättskraft och tillsynsmyndigheten kan inte ställa några
ytterligare villkor utöver vad som framgår i tillståndet, 24 kap 1§
miljöbalken.
Egenkontroll
Egenkontrollförordningen gäller för energianvändning. Ansvaret för
att verksamheten arbetar med åtgärder för att uppfylla
hushållningsprincipen ska t ex vara fastställt och fördelat. I övrigt är
det i MB 26:19 som ansvaret för egenkontroll anges för alla som
bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd.
Det är inte specifikt egenkontrollförordningen som anger att
verksamhetsutövarna ska skaffa sig kunskap genom exempelvis
energikartläggning utan hänsynsreglerna. Att verksamhetsutövarna
ska bedriva egenkontroll inom energi och följa upp användningen
följer av både 26:19 och hänsynsreglerna.
Transporter
• Rörliga störningskällor (t ex fordon) omfattas i sig inte av
bestämmelserna i miljöbalken utan ses som en del av
huvudverksamheten, eller som s.k. följdverksamhet.
• Krav kan ställas på transporter innanför verksamhetsområdet
samt även på transporter till och från verksamheten i
verksamhetens närområde.
• Den bedömning som gjorts av transporter har visserligen i första
hand gjorts utifrån utsläpps- eller lokaliseringssynpunkt – inte
energihushållningssynpunkt.
• Om det bedöms relevant och motiverat bör emellertid krav
kunna ställas på transporter även med stöd av 2 kap 5§ MB.
Vägledande rättspraxis – vad kan
vi luta oss mot?
• Ingen domar rörande operativ energitillsyn.
• Den praxis som finns gäller hur man bedömt kraven vid
tillståndsgivning. Frågan regleras i det enskilda fallet.
• Två typer av krav inom ramen för tillståndsprocessen –
regelbunden översyn av energianvändningen eller godkännande
av en ”ögonblicksbild”.
• Energihushållning bedrivs bäst genom att kontinuerligt i driften
av anläggningarna succesivt förbättra hushållningen genom flera
åtgärder. Vägledande dom MÖD 2009:17 beträffande Scania.
Utgångspunkter för EM:s
tillsynsvägledning
• Målet om 20% energieffektivisering till år 2020
• Om en energieffektiviseringsåtgärd inte anses vara orimlig ur
något avseende kan tillsynsmyndigheten kräva att den
genomförs.
• Energihushållning bedrivs bäst genom energikartläggning,
analyser och åtgärdsplaner samt löpande genomföra åtgärder.
• Energitillsyn – en del av den ordinarie tillsynen.
• Alla verksamhetsutövare berörs av kravet på energihushållning.
Klassningen A, B och C har inte i första hand
energianvändningen som grund utan de mer traditionella
miljöaspekterna.
Utformningen av energitillsyn
Energikartläggning
Uppfyller
kunskapskravet
Analys
Åtgärdsplan
Uppfyller
hushållningsprincipen genom
att genomföra
åtgärder.
Tillsyn genom
kontrollfrågor
Verksamhetsutövarnas ansvar
• Skaffa kunskap om energianvändningen – kartläggning
• Identifiera möjliga åtgärder – analys och plan. Ska visa vad som
är möjligt att göra i alla delar av verksamhet, och vad som inte är
det och varför.
• Fortlöpande genomföra rimliga åtgärder
• Det är genom kartläggningen som kunskapskravet uppfylls och
det faktiska genomförandet av åtgärder som kravet på
energihushållning uppfylls.
Tillsynens uppgift
• Inte nödvändigtvis begära in
energikartläggningar.
• Fokusera på åtgärdsplanerna. Vi vill att
åtgärder faktisk genomförs.
• Bedömning sker genom kontrollfrågor
Kontrollfrågor har använts inom
PFE
•
Har bruttotillförd energi, försäljning och nettotillförd energi uppdelat på el,
energiprodukter och värme redovisats?
•
Har slutanvändning av energi i utrustningar, produktionsavsnitt m.m.
kartlagts?
•
Har separata energibalanser för nettotillförd energi tagits fram för utrustning
som använder en betydande andel av ett energislag?
•
Har en kartläggning gjorts som beskriver energiflöden mellan olika
delar/enheter i anläggningen?
•
Har hänsyn tagits till väsentliga variationer i energianvändningen?
•
Har analys genomförts av hur företagets produktionsprocesser inklusive
hjälpsystem kan samverka i energieffektiviserande syfte?
•
Har planerade förhållanden på kort och lång sikt beaktats, som kan påverka
identifieringen av potential och åtgärder för energieffektiviseringen?
Vad är rimliga åtgärder?
• Kostnad ska vägas mot nytta.
• Nytta = värdet av minskad energiförbrukning + värdet av
minskade utsläpp.
• Åtgärden är i regel rimlig om den betalar sig inom dess tekniska
livslängd. MÖD 2008:23; Mondi Dynäs AB.
• Räntekostnad? Dom om LKAB från år 2000 säger 6%.
• En åtgärd kan vara rimlig även om den inte betalar sig inom den
tekniska livslängden. Samhällsekonomisk nytta. (Mondi Dynäs)
(Miljöaktuellt nr 5 2010)
Vad görs inom
tillsynsvägledningen?
• Idag generell vägledning, men steg tas mot mer detaljerad
vägledning.
• Arbete tillsammans Länsstyrelserna i Dalarna, Skåne, Västra
Götaland och Jönköping samt Naturvårdsverket.
• Förtydliga verksamhetsutövarnas skyldigheter enligt miljöbalken
samt vilka krav som går att ställa. Trycksaker på gång om detta.
• Fokus på åtgärdsplaner och kontrollfrågor istället för att begära
in energikartläggningar. Vägledning/trycksaker ska tas fram.
• På sikt nationella projekt, utbildningar och nyckeltal.
• Hur arbeta med uppföljning och utvärdering?
Insatser som angränsar till
tillsynen
• Program för energieffektivisering i energiintensiv industri, PFE.
• Stöd till energikartläggning.
• Energi- och klimatrådgivare och energikontor.
• Övrigt
Program för energieffektivisering i energiintensiv industri, PFE
Kort om PFE
 Syftet är att uppnå ökad energieffektivitet i industrin
 5-årigt frivilligt program - skattereduktion 0,5 öre/kWh
 Motkrav:
- energikartläggning
- energiledningssystem
- eleffektiviserande åtgärder
- rutiner för projektering och inköp
 Energimyndigheten:
Koordinering och tillsyn
Resultat för 100 företag
• Eleffektivisering 1,45 TWh
• 1247 st eleffektiviseringsåtgärder
• Frivillig redovisning av åtgärder som rör övrig
effektivisering och ökad elgenerering: Ex
Ökad elproduktion 1TWh/år
• Egenproducerad el: 6 TWh/år (20%)
SMF, energiintensiv industri, icke PFE
• Ingen har ELS (?). Har viss energiteknisk kompetens för
processerna men ofta inte för hjälpsystemen.
• Företagen saknar ansvariga för effektiviseringsarbetet, har
ibland organisation för arbete och kommunikation genom MLS
men ej specifikt för energi. Saknar ofta tid, ork, kunskap och
ibland motivation för att arbeta med energieffektivisering
• Betydelsefull för att nå klimatmålet genom aktiviteter för
energieffektivisering, konvertering, tillvaratagande av energi för
elgenerering, värme. Viktigt näringspolitiskt mål och gruppen är
utpekad av regeringen.
Stöd till energikartläggning Energikartläggningscheckar
Detaljer om stödet
• Kvalgräns:
500 MWh/år eller 100 djurenheter
• ej PFE,
• ej energideklareringsskyldig,
• ej annan finans
• 50 % av kostnaderna för energikartläggning
(även interna kostnader)
• Högst 30 000 kronor
Motkrav: Kartläggning,åtgärdsförslag
och rapport av åtgärder
• Tillförsel och användning (totalt)
• Uppdelning i energislag, MWh/år, kr/år
• Fördelning per anläggningsdel
• Åtgärdsförslag
– Process
– Hjälputrustning
– Kringutrustning
– Övrigt branschspecifikt
• Rapport efter 2 år
Energi- och klimatrådgivare och energikontor
Energi- och klimatrådgivare (EKR)
• Finns i varje kommun. En del har flera kommuner.
• Ger opartiska och kostnadsfria råd till hushåll, företag
och organisationer.
• Ska ge information och råd om energi, klimat och
transporter. Inte indirekt energi, t ex mat.
• Anställs av kommunerna. Bidrag från EM
motsvarande en halvtidstjänst.
• EM bistår med informationsmaterial och utbildningar.
• Kraftsamling – årlig konferens för EKR och EK.
Regionala energikontor (EK)
• Idag finns det 12 energikontor. Täcker nästan hela
Sverige.
• Har börjat som projekt med stöd från EU. Idag står
EM, länsstyrelser, landsting, kommunalförbund,
kommuner och näringsliv bakom energikontoren.
• Ska samordna EKR och fungera som regional
energiaktör.
• Samordnas genom Föreningen Sveriges Regionala
Energikontor, fsek.se.
Övrigt
• Nätverk för sågindustrin, gruv- och stålindustrin,
aluminiumindustrin och tillverkningsindustrin.
• Uthållig kommun
• Energieffektiviseringsstödet – kommuner och
landsting
• Tester
• Ecodesign och energimärkning
• Läs mer på energimyndigheten.se
Vill du veta mer? Kontakta oss!
Industri – PFE och andra industriella nätverk
[email protected]
[email protected]
Lokalt och regionalt arbete
[email protected]
Tillsynsvägledande myndighet
[email protected]
Energikartläggningscheckar
[email protected]
Uthållig kommun – näringsliv
[email protected]
Tack!
Magnus Sjöström
[email protected]