Transcript Energivärlden Nr 4. 2014.pdf

INFORMATION OCH NYHETER FRÅN ENERGIMYNDIGHETEN • NUMMER 4 • 2014
INTERVJUN
LISA EMELIA SVENSSON
– ambassadör för blå tillväxt
MILJÖKRAV PRESSAR
VATTENKRAFTEN
ENERGIPRISER
DRABBAR SVAGA
KONTROLLRUMMET
SOM STYR SVERIGES EL
HÖGSPÄNT
SVERIGE TIODUBBLAR SATSNINGARNA PÅ STAMNÄTEN
ENERGIKOLLEN Hyreshus med egen täppa •
TESTLAB Bättre koll på dammsugare
Glöm inte helheten
i energipolitiken
UR INNEHÅLLET 4 • 2014
Trevlig höstläsning!
SVERIGE GÖR REKORDINVESTERINGAR I STAMNÄTET
Det svenska elnätet står inför en omvandling. En stor del av det 1 500 mil långa stam­
nätet börjar närma sig sin tekniska livslängd. Fram till 2025 satsar Svenska kraftnät
5 miljarder kronor per år för att renovera nätet. Samtidigt har energibranschen startat en
innovationsagenda för en ny typ av elnät som skulle kunna sammanbinda hela Europa.
TEMA FRAMTIDENS ELNÄT
GENERALDIREKTÖR
2
8–15
7
FÖRETAG I FRAMKANT
Ett superporöst material som
hittades av en slump. Det är
bakgrunden till Disruptive Materials.
VATTENKRAFTENS
MILJÖUTMANINGAR
20
Hur ska vattenkraftverken
balansera mellan miljökrav och
energiproduktion? Tranås Energi och
Eon hanterar frågan på olika sätt.
FLER FÅR SVÅRT
ATT BETALA ENERGIN
Hushållen med lägst inkomst
lägger dubbelt så mycket
pengar på energi som genom­
snittssvensken.
”Vi måste vårda
haven för att
kunna skörda.”
Sveriges havs- och vattenambassadör Lisa Emelia
Svensson pekar på hot
och möjligheter.
FORSKARPROFIL
MED GRÖN AGENDA
16
Klimatfrågan går som en röd
tråd genom Staffan Laestadius
­
forskning.
24
28
Energivärlden informerar om Energimyndighetens
arbete och bevakar utvecklingen på energiområdet.
Ansvarig utgivare: Eva Lindhé
Redaktör: Brita Lundkvist
[email protected]
Produktion: Intellecta Corporate
www.intellectacorporate.se
Prenumeration:
[email protected]
ERIK BRANDSMA
VAD ÄR DITT
DÅLIGA KLIMAT­
SAMVETE?
Installation av solcellspaneler i Rwamagana
District i Rwanda.
KARL NORDLUND
E
nergieffektivisering innebär en stor
utmaning för industri och transporter,
men också för kraftproduktion och
byggsektorn. IEA presenterade en rap­
port i början av september som pekar
på att energieffektivisering inte bara bör foku­
sera på konsumentledet, utan att ett breddat per­
spektiv inom de nämnda sektorerna ger positiva
effekter som makroekonomisk tillväxt och en
ökad energiförsörjningstrygghet.
Vi har även viktiga klimatförhandlingar. FN:s
högnivåmöte om klimat är nyligen avslutat och
härnäst kommer COP20 i Peru, men ännu vikti­
gare blir Parismötet 2015 där det nya globala
klimatavtalet förhoppningsvis ska skrivas under.
Oavsett om det är på nationell eller global nivå
är en viktig uppmaning till den tillträdande reger­
ingen att inte se energi som en sepa­
rat politisk fråga, utan att de har
förmågan att se till helheten och
inte fastna i diskussioner om
olika energislag.
TOM GILKS / LUCKY LOOK
NILS RYRHOLM / AZOTE
I
skrivande stund är det en dryg vecka efter riks­
dagsvalet och det finns en del ovisshet om vilken
regeringskonstellation vi får under den kom­
mande mandatperioden. Vi vet heller inte så
mycket om vilka effekter den nya regeringens
sammansättning kan få för energipolitiken.
Under valrörelsen fick energifrågorna en del
utrymme i debatten, och vid några tillfällen hän­
visades det till vår långsiktsprognos från 2012. Allt
fler, både politiker och andra aktörer, lyfter beho­
vet av långsiktighet och breda överenskommelser
och i dagarna släpper vi långsiktsprognosen 2014,
som vi hoppas kan användas på ett sakligt sätt i
framtida debatter.
Nu mer än någonsin är det viktigt med en lång­
siktig energipolitik där Sverige kan positionera sig
på rätt sätt. Vi har en möjlighet att sätta rikt­
ningen för att stärka konkurrenskraften och vara
en aktiv deltagare i klimatarbetet.
Till 2030 kommer vi också att få tydliga poli­
tiska mål inom EU. Inte bara för klimatarbetet
och förnybar energi, utan också för energieffekti­
visering och sammanlänkningen mellan nationella
elnät. Detta kommer att påverka Sverige och bli
ytterligare en stolpe i fundamentet av en långsiktig
energipolitik.
Omslagsfoto: Werner Nystrand/Briljans/Folio
Tryck: Arkitektkopia
Upplaga: 5 000 ex
Papper: Arctic Volym, FSC-certifierat
Energivärlden utges av
Energimyndigheten
Box 310, 631 04 Eskilstuna
Tel: 016-544 20 00 Fax: 016-544 20 99
E-post: [email protected]
Hemsida: www.energimyndigheten.se
Energivärlden kommer ut fem gånger per år.
Du kan prenumerera utan kostnad.
ENERGIVÄRLDEN 4 • 2014
Sverige stödjer elprojekt i Afrika
TVÅ AV TRE AFRIKANER söder om Sahara,
runt 600 miljoner människor, saknar tillgång till el. Power Africa är ett initiativ från
den amerikanska regeringen för att fördubbla antalet personer som har tillgång
till el i dessa länder. Nu hakar Sverige på
satsningen.
I augusti blev det klart att Sverige ska
bidra , till exempel genom garantier och lån
som ska underlätta för privata investeringar
i förnybar el. Power Africa har som mål att
genom vind-, sol- samt vattenkraft, men
också naturgas och geotermiska resurser i
regionen, öka energisäkerheten, minska
fattigdom och främja ekonomisk tillväxt.
Förra året uppgick Sidas stöd till energisektorn på den afrikanska kontinenten till
312 miljoner. Även Energimyndigheten gör
satsningar för att minska klimatutsläppen
i Afrika, bland annat genom köp av utsläppsrätter som ska finansiera energieffektiva spisar.
Bara förnybart
i Teslas batterifabrik
ELBILEN TESLA fortsätter att öka försälj-
ningen, men batteritillgången har utgjort en
flaskhals. I början av september meddelade
företaget att man ska bygga världens största
fabrik för litiumjon-batterier i Reno i Nevadaöknen. Anläggningen ska i stort helt klara sig
på egen elproduktion från solel, geotermisk
energi och vindkraft. Bland annat ska fabrikens tak (cirka 900 000 kvadratmeter) täckas
med solpaneler. Den totala elproduktionen
från de tre energikällorna beräknas bli 2 900
MWh per dag, vilket motsvarar elanvändningen till runt 95 000 hushåll. Batterifabriken
beräknas konsumera 2 400 MWh per dag.
Fabriken kostar 30–35 miljarder kronor att
bygga och batteriproduktionen ska sätta
igång 2017, om planerna går i lås. 2020 ska
anläggningen producera motsvarande
50 GWh i batterikapacitet, vilket
räcker till 500 000 batteribilar.
36%
ANDEL SVENSKAR som tror att nästa bilköp
skulle kunna vara en elbil. Det visar en attityd­
undersökning bland 2 000 svenskar som
gjorts på uppdrag av Energimyndigheten.
ENERGIVÄRLDEN 4 • 2014
Svårt få hushåll att ändra
elanvändningen
DE EKONOMISKA incitamenten för enskilda
hushåll att ställa om sin elkonsumtion över
dygnet är mycket små. Det krävs större kompensation för att ändra hushållens beteende.
Det är en av slutsatserna i rapporten ”En elmarknad i förändring – Är kundernas flexibilitet till salu eller ens verklig?”, som genomförts
av forskare på Umeå universitet.
Rapporten är beställd av Energimarknadsinspektionen (Ei) och syftet är att få mer kunskap om konsumenternas beteende på elmarknaden och vad som krävs för att
enskilda konsumenter ska förändra sitt konsumtionsmönster.
– För oss är det viktigt att förstå hur kunderna agerar. Nu kommer vi att gå vidare med
ytterligare en studie för att titta djupare på
vad som påverkar hushållens val, säger Sara
Sundberg, avdelningschef på Energimarknadsinspektionen.
VICTORIA
DYRING
programledare,
Vetenskapens
värld
– Mitt dåliga kli­
matsamvete är att
jag äter kött. Och
gärna dessutom.
Men nu har jag blivit riktigt noga
med att ta reda på varifrån köttet
kommer i alla fall.
JENNY PALM
professor,
teknik
och
­
social
föränd­
ring, Linköpings
universitet
– Jag har nog
främst två riktiga
dåliga samveten.
Det ena är att jag fortfarande äter
kött för ofta och även vid tillfällen när
ett vegetariskt alternativ är lättill­
gängligt. Det andra dåliga samvetet
är att jag och min familj bor i ett för
stort hus, som dessutom har en
inomhuspool som värms upp av
fjärrvärme. Otroligt härligt, men
­mindre klimatsmart.
DANIEL
LUNDQVIST
handläggare,
Energimyndigheten
­­
– Det skulle nog
vara den dåligt
isolerade vinden
på vårt hus. Nu lig­
ger där ett tunt lager med sågspån
och kolstybb som väntar på säll­
skap. Men jag är rädd för fuktpro­
blem, och har därför inte fått ändan
ur vagnen. Fast i grunden drivs jag
hellre av hopp än av dåliga sam­
veten.
KRISTINA
BIRATH
miljö- och
stadsbyggnadsdirektör, Eskilstuna kommun
– Det är att jag äter
för mycket kött.
Det är förvisso
kravmärkt men det minskar ju inte
klimatpåverkan nämnvärt.
3
JOHNÉR
USA skärper klimatkraven
USA:s kraftbolag ska minska koldioxidutsläppen med
30 procent till 2030 enligt ett nytt förslag.
CHARLES DHARAPAK / TT
Allt fler svenskar
vill köpa förnybar el.
Gröna elavtal påverkar marknaden
Allt fler elkonsumenter väljer att köpa eller producera
förnybar el. Hur påverkar det framtidens energibeslut?
har det inte funnits någon
större konsumentmakt på elmarknaden.
Först 1996, i och med avregleringen, blev
det möjligt att fritt välja elleverantör. Och
med det kom också tillfälle för konsumen­
terna att välja hur elen produceras.
Sedan dess har mycket hänt. Nu går det
att välja företag som enbart säljer förnybar
el, till exempel Telge Energi som presenterar
sig som ”det rena elbolaget”. I våras dekla­
rerade även energibolaget Bixia att de kom­
mer att göra likadant. Företaget räknar med
att ha nått sitt mål 2018, då alla långa före­
tagsavtal löpt ut. Parallellt med detta börjar
även alltfler konsumenter att producera sin
egen el, om än i liten skala än så länge.
Hittills har det här varken påverkat
elmixen eller kraftbalansen. Men vad hän­
der om trenden fortsätter? Någonstans finns
förstås en brytpunkt där konsumentmakten
får påverkan på framtida energibeslut.
TRADITIONELLT
– I teorin kan kunderna påverka, men i
praktiken är det mycket annat som styr, som
kostnader och stödsystem. Och när det
kommer till vilken ny elproduktion som ska
byggas så är det mer pengarna som bestäm­
mer, än om kunderna vill välja avtal om för­
nybar el, menar Johan Malinen, handläg­
gare på Energimyndigheten.
– Men om det blir en stor folkrörelse för
förnybar elproduktion kan det vara svårt att
gå till val på koleldade kraftverk. Klart att
politiker påverkas av gräsrötterna.
kommer att
utvecklas framöver är osäkert, enligt
Gunnar Fredriksson på Svensk Energi.
– Jag är ganska övertygad om att elmark­
naden kommer att se helt annorlunda ut om
10–15 år – både sättet vi producerar, trans­
porterar och konsumerar och hur vi styr
konsumtion och produktion. Men exakt hur
HUR ENERGIMARKNADERNA
4
ÖRESUNDSKRAFT
sundskraft planerar för en kraftig utbyggnad av laddare för elbilar. Totalt investerar
företaget 25 miljoner kronor för att bygga
upp ett nät av laddstationer i och runtom
Helsingborg. I planerna ingår också att
bygga ett nät av snabbladdstationer längs
en 160 mil lång, nationell korridor.
Nu arbetar Öresundskraft för att hitta
samarbetspartners kring de tekniska och
kommersiella lösningarna samt regionala
partners för den nationella utbyggnaden.
Företaget har även sökt EU-stöd för satsningen.
Snart en vanlig syn i Helsingborgstrakten.
MARIA ÅSLUND
300 miljarder dollar
till effektivisering
Öresundskraft satsar på elbilsladdare
DET KOMMUNALA energibolaget Öre-
det kommer att förändras är svårt att säga.
Inom en inte alltför avlägsen framtid
måste riksdagen besluta om och i vilken
utsträckning de svenska kärnreaktorerna
ska ersättas. De nuvarande beräknas vara
helt avvecklade fram till 2035–2040. Efter­
som projekterings­ och byggtiderna är långa
måste besluten tas i god tid.
– En del säger att vi bör besluta om kärn­
kraften nu, men jag är inte så säker på det.
Personligen tycker jag att man kan avvakta
hur tekniken för alla kraftslag och markna­
den utvecklas, säger Gunnar Fredriksson.
– Vattenfall har redan skickat in ansök­
ningar och lagt sig i slagläge. Bygger gör
man på fyra–fem år, om alla tillstånd och
beslut är klara. Därför bör vi lämna olika
lösningar öppna.
– Min övertygelse är dock att konsumen­
terna kommer att påverka utvecklingen i
högre grad än tidigare. På så sätt kommer
energibesluten att fattas både lokalt och
­
centralt.
UNDER 2012 LÅG de globala investeringarna
i energieffektivisering på 300 miljarder dollar, enligt IEA:s nya rapport Capturing the
multiple benefits of energy efficiency. Det är
stora investeringsbelopp, men ändå långt
ifrån tillräckligt enligt den internationella
energiorganisationens rapport. Om inte
staternas policy kring energieffektivisering
förändras kommer två tredjedelar av potentialen till 2035 inte att kunna realiseras.
Enligt rapporten leder energieffektivisering
inte bara till lägre utsläpp, utan kan också
bidra till ekonomisk tillväxt, ökad energitrygghet och bättre hälsa hos befolkningen.
ENERGIVÄRLDEN 4 • 2014
Barack Obama skärper kraven
på USA:s kraftindustri.
ken. Enligt planen ska det bli tuffare regler
generellt för hela kraftindustrin, som totalt
står för runt en tredjedel av USA:s koldioxid­
utsläpp. Utsläppen ska ned med 30 procent
till 2030, räknat från 2005.
– Men det blir ganska flexibelt hur man
ska klara målet. Och delstaterna har fått
olika krav på sig, bland annat beroende på
hur effektiva verk de har idag och hur
mycket naturgas som finns i delstaten, säger
Ola Göransson, som bevakar energifrågor
på myndigheten för Tillväxtanalys på plats
i Washington.
En bieffekt av förslaget är att utsläppen av
partiklar, kväveoxid och svaveldioxid mins­
kar med 25 procent, vilket också leder till
positiva hälsoeffekter.
– Överlag har förslaget tagits emot posi­
tivt, men många inom kolindustrin och
bland republikaner är skeptiska, säger Ola
Göransson.
Förslaget är på remiss under hösten
och de slutliga reglerna väntas träda ikraft
i mitten av 2015.
JOHAN WICKSTRÖM
Premiär för
koldioxidfabriken
KOLDIOXID ÄR INTE bara ett miljöhot, utan
också en produkt som används i många
industriella processer, till exempel som kylmedel eller i brandsläckare. Idag är Sverige
beroende av importerad koldioxid för att
klara marknadens behov.
I mitten av september invigde Lantmännen
Agroetanol, i samarbete med AGA Gas, sin
nya koldioxidanläggning i Norrköping, där
företaget bland annat tillverkar etanol av
spannmål. I anläggningen, som kostat runt
200 miljoner kronor, renas koldioxiden som
bildas i etanolproduktion och omvandlas till
vätska, kolsyra.
Lantmännen Agroetanols anläggning
i Norrköping.
– Det här gör vår etanol till ett av de mest
klimateffektiva biodrivmedlen i världen,
säger Bengt-Olof Johansson, vd på Lantmännen Agroetanol, i ett pressmeddelande.
Lokal energi säljs som tjänst
ATT KÖPA LOKAL energi som tjänst istället för att investera i en egen anläggning
är en ny affärsidé som kan växa i Sverige.
Nyligen renoverade fastighetsbolaget
Tulia en gammal lagerfastighet till företaget Leos Lekland i Täby utanför Stockholm. Klimatanläggningen vid fastigheten
består av ett borrhålslager och värmepumpar som ger både kyla och värme,
Men Tulia har inte investerat några egna
pengar i anläggningen. Istället har företaget tecknat ett 25-årigt avtal med Eneo
ENERGIVÄRLDEN 4 • 2014
Solutions, som garanterar att en viss
mängd energi levereras till ett fastställt
pris och ansvarar för drift och underhåll.
– Det är en väldigt bra lösning för oss
eftersom vi får garantier för hela perioden,
säger Peder Greitz, projektledare på Tulia.
Eneo Solutions affärsidé är att finansiera, installera och drifta anläggningen, och
så får kunden ett fast pris per månad.
Företaget ska leverera lösningar både
inom geoenergi och solel.
ERIK HÖRNKVIST
ANDREAS NILSSON
år sedan presenterade
Obama en ny klimatplan där hårdare krav
på landets koleldade kraftverk stod högt på
agendan. Nu har amerikanska naturvårds­
verket EPA lagt fram ett förslag, Clean
Power Plan, på hur detta ska gå till i prakti­
FÖR DRYGT ETT
HALLÅ DÄR,
KARIN BODIN!
Karin Bodin, vd på Polarbröd,
som i augusti fick ta emot
utmärkelsen Hållbart ledarskap
2014 av organisationen
Näringslivets miljöchefer.
Grattis, hur känns det?
– Jag är oerhört stolt, det är en klapp
på axeln till hela Polarbröd.
Varför är det viktigt att arbeta
med hållbarhet?
– Därför att det sätt vår civilisation
försörjer sig på inte går ihop med vår
begränsade planet. De företag som
inte ställer om kommer i längden inte
att överleva. Förr eller senare så upp­
täcker de att det som tidigare funge­
rade inte längre gör det. Att inte satsa
hållbart är ekonomiskt ohållbart.
Hur arbetar ni konkret?
– Vi har bland annat byggt fyra egna
vindkraftverk som snart når målet att
producera lika mycket förnybar energi
som bolaget förbrukar. Vi strävar
också för att öka andelen ekologiskt
bröd och utforskar möjligheterna med
att använda 100 procent förnybart
emballage.
Var kommer ditt
miljömedvetande ifrån?
– Jag är ju uppvuxen under åttiotalet
med försurningsdebatten och Tjerno­
bylkatastrofen. Efter Tjernobyl drab­
bades till och med markerna i Norr­
land och man förstod att allt sitter
ihop. På senare år har jag tydligare
sett hur det här kopplar ihop med
Polarbröd och hur vi kan arbeta för att
minska vår miljöpåverkan.
Vad är mer på gång framöver?
– Nästa steg för oss är att minska de
fossila bränslena i våra transporter. Vi
undersöker också möjligheten att in­
stallera solceller som kan vara med
och driva ugnar och frysar. Men den
svåraste nöten att knäcka är jordbru­
ket. Här måste vi hitta gemensamma
lösningar, och den tekniska utveck­
lingen måste gå snabbare.
5
TRONS / TT
FÖRETAG I FRAMKANT
DISRUPTIVE MATERIALS
Solenergi värmer
varmvatten i småhus
VARMVATTEN TILL DUSCH , disk och tvätt
utgör runt en femtedel av hushållets energianvändning. Nu har Värmlandsföretaget
SoletAer utvecklat ett energismart system
för att värma tappvarmvatten i småhus.
Företagets produkt SoletAer är en
kombinerad sol/luftvärmepump för
tappvarmvatten. Den ska kopplas till den
befintliga elberedaren, där den värmer
varmvattnet genom solenergi under vår,
sommar och höst. På natten, eller när solljuset inte räcker till, värms varmvattnet av
den inbyggda värmepumpen.
SoletAer har fått ett lån på 1,8 miljoner kronor från Energimyndigheten för att validera
och testa sin produkt i pilotanläggningar.
Åländsk vindkraft
får inte elcertifikat
DET SVENSKA elcertifikatsystemet är för-
enligt med EU-rätten, enligt EU-domstolen.
Bakgrunden är att företaget Ålands Vindkraft har ansökt om att få svenska elcertifikat för el som produceras i en anläggning
belägen på Åland. Energimyndigheten avslog ansökan med motiveringen att det
bara är el som produceras i Sverige som
kan få elcertifikat
Ålands Vindkraft överklagade beslutet till
Förvaltningsrätten i Linköping, som begärde ett förhandsavgörande av EU-domstolen. I somras kom beskedet, där domstolen
konstaterar att den territoriella begränsningen i den svenska lagstiftningen inte går
utöver vad som är nödvändigt för att uppnå
målet att öka produktionen av grön el.
RÄTTELSE
I ENERGIVÄRLDEN 3/14 blev det tyvärr ett
fel i ett citat där vi skrev att 66 procent av
koldioxidutsläpp kommer från 19 företag.
Rätt siffror är: 90 företag har stått för
63 procent av utsläppen – mellan 1751 och
2010. Alla utom sju av dessa var energiföretag, enligt en studie som Jeremy Leggart
hänvisade till på Energiutblick i maj.
Studien publicerades i tidskriften Climatic
Change.
6
Framtidens energisystem
under lupp
Grundades: 2013.
Antal anställda: 2.
Affärside: Utveckla avancerade
material för industriella och
medicinska tillämpningar på den
globala marknaden.
Mattias Karls,
vd på Disruptive
Materials, visar
upp bolagets
produkt: Upsalite. Det är ett
superporöst
material som
kan användas
inom allt från
avfuktning till
rening.
Knäckfrågorna är klara. Nu börjar Energimyndigheten
arbetet med att ta fram olika scenarier för framtidens
­energisystem.
DET VAR I början av
förra året som general­
direktör Erik Brandsma
beslutade att Energi­
myndigheten skulle
utreda vilka alternativ
som finns för energisys­
temets utveckling efter
2020 och fram till 2050.
Camilla Hållén,
Efter drygt ett års
­projektledare på
internt arbete har myn­ ­Energimyndigheten.
digheten identifierat
och analyserat ett antal knäckfrågor (se
faktaruta) som ska ligga till grund för nästa
steg, scenariearbetet.
– Vi har tagit fram de viktigaste utma­
ningarna vilket varit mer komplicerat än vi
trodde. Här har vi tagit hjälp av externa
aktörer och vi fick även in bra inspel under
vår konferens Energiutblick i maj, säger
Camilla Hållén, projektledare på Energi­
myndigheten.
Nu har arbetet med att ta fram framtida
scenarier påbörjats.
– Vårt mål är inte att peka ut en väg, utan
att visa olika tänkbara utvecklingslinjer.
Tanken är att scenariostudien ska fungera
dels som kunskapsunderlag för riksdag och
regering, och dels som ett bidrag till den dis­
kussion om framtidens energisystem som
redan pågår i samhället. Även internt på
Energimyndigheten kommer resultatet av
studien att vara ett stöd, till exempel i strate­
giarbete.
– Vi ska vara klara till sommaren 2015.
Men redan i höst släpper vi en rapport där
vi resonerar kring knäckfrågorna. Vi tror
att det kan vara intressant för en bredare
målgrupp, säger Camilla Hållén.
JOHAN WICKSTRÖM
SEX KNÄCKFRÅGOR
FÖR FRAMTIDEN
• Energihushållning
• Kraftsystemets utveckling
• Hantering av restvärme i ett hållbart
energisystem
• En hållbar industrisektor
• Transportsektorns utveckling
• Olika aktörers roll i omställningen till
ett hållbart energisystem.
Startklar
för marknaden
TEXT: JOHAN HÅRD FOTO: MIKAEL GUSTAVSEN
har en yta på
800 kvadratmeter. Det handlar om ett super­
poröst material baserat på magnesium­
karbonat som tack vare unika egenskaper
har väldigt många användningsområden.
– Det kan användas inom en rad olika
industriområden, från livsmedel till läke­
medel, säger Mattias Karls, vd på Uppsala­
företaget Disruptive Materials som nu
ligger i startgroparna för att börja kommer­
sialisera Upsalite på allvar.
Upsalites potential på energiområdet
handlar framför allt om att det skulle kunna
energieffektivisera alla avfuktningsprocesser
radikalt.
ETT GRAM UPSALITE
stora uppfinningar spe­
lade slumpen en avgörande roll för materi­
alets tillkomst. En grupp forskare knutna
till Ångströmlaboratoriet vid Uppsala uni­
versitet arbetade med att effektivisera upp­
tagningen av läkemedel i kroppen.
– Många läkemedel är svårlösliga i vatten
och tas därför inte upp i kroppen, men om
de blandas med porösa substanser underlät­
tas upptagningen, förklarar Mattias Karls.
Forskarna jobbade med kalciumkarbonat,
som visserligen fungerade hyfsat, men var
instabilt. De började fundera på om inte
magnesiumkarbonat skulle fungera bättre.
Otaliga försök och misslyckanden följde.
– Men vid ett tillfälle lämnades en reaktor
kvar i labbet över helgen. När forskarna
kom tillbaka veckan efter hade innehållet
ändrat karaktär och resultaten var förbluf­
fande. Det nya materialet visade sig ha en
unik förmåga att ta till sig fukt.
Patent söktes 2012 och i juni 2013 starta­
des Disruptive Materials.
– Förra sommaren fick vi en del veten­
skapliga artiklar publicerade och Uppsala
universitet gick ut med ett pressmeddelande.
Då brakade det loss i medierna, ända borta
i USA. Vi fick förfrågningar från företag
inom väldigt många branscher.
SOM MED FLERA
Eon får miljardstöd för biogassatsning
EON FÅR 1,9 MILJARDER kronor i
stöd till sitt projekt Bio2G i andra
omgången av EU:s NER300utlysning. Målet med Bio2G är att
bygga en anläggning för produktion av 1,5 TWh av andra generationens biogas genom förgasning
av restprodukter från skogs- och
jordbruk. Eon har nu två år på sig
att besluta om de ska gå vidare
eller inte med projektet.
– Detta underlättar självfallet
den kortsiktiga lönsamheten i
projektet, men de långsiktiga
marknadsförutsättningarna för
biodrivmedel behöver klargöras,
säger Björn Möller på Eon.
NER300 är en satsning där
totalt 300 miljoner utsläppsrätter
ska säljas för att finansiera
energiprojekt runt om i EU.
Stödet från NER300 betalas
endast ut om projekten
genomförs och lyckas.
ENERGIVÄRLDEN 4 • 2014
ENERGIVÄRLDEN 4 • 2014
UNDER HÖSTEN 2013 började affärspla­
nerna att ta form. Och Disruptive Materials
vann flera innovationstävlingar, bland dessa
Nordic Cleantech Open som finansieras av
bland annat Energimyndigheten.
Finansieringen kommer från Uppsala
universitets holdingbolag och Vinnova, och
från försäljning av varuprover.
– Vi har för närvarande cirka 20 olika
kundprojekt igång runt om i världen. Bland
annat med ett stort kemibolag som vill
använda Upsalite för att rena industrigas. 1
7
TEMA FRAMTIDENS ELNÄT
NÄT PÅ TILLVÄXT
Det svenska stamnätet går en spännande tid till mötes. Investeringarna
i nätet kommer att tiofaldigas framöver – för att klara renoveringar,
ny vindkraftsel och integrationen med omvärlden. Samtidigt har
branschen startat en innovationsagenda för en ny typ av elnät, som
skulle kunna binda ihop Europa.
TEXT: JAN MALMBORG FOTO: NILS RYRHOLM/AZOTE
8
ENERGIVÄRLDEN 4 • 2014
I
nte sedan 1960­talets stora utbyggnad av vattenkraf­
ten och 1980­talets satsning på kärnkraften har det
svenska elnätet stått inför sådana utmaningar. Istäl­
let för 350–400 miljoner kronor behöver den statliga
stamnätsoperatören Svenska kraftnät årligen satsa
upp till fem miljarder kronor, åtminstone fram till 2025.
Det svenska stamnätet är 15 000 kilometer långt. Detta
grenas sedan ut i olika regionala och lokala elnät.
Stamnätet består till övervägande delen av luftledda
växelströmsledningar. Två tredjedelar av dessa är på 400
kilovolt, medan en knapp tredjedel har 220 kilovolts
spänning.
Framförallt den senare kategorin har nu börjat närma
sig sin tekniska livslängd. De kan vara över 80 år gamla,
medan de äldsta 400­kilovoltsledningarna har 60 år på
nacken.
I fjol konstaterade Svenska kraftnät i sitt stora fram­
ENERGIVÄRLDEN 4 • 2014
tidsscenario ”Perspektivplan 2025” att en hel del av
detta nu måste förnyas.
– Man kanske skulle kunna tycka att vi borde gjort
något åt det här tidigare. Men problemet är att dessa sta­
tioner och ledningar åldras samtidigt. Det är först nu
som renoveringsbehovet uppstått. Vi har nyss avslutat
en inventering av nätets 150 transformatorstationer och
funderar nu på hur reinvesteringsplanen ska se ut, säger
anläggningschefen Ann­Marie Ovrin.
NÄSTA ÅR DRIFTSSÄTTS Sydvästlänken, en
400­kilovolts­ledning mellan Hallsberg i Närke och
Hurva i Skåne som ska ersätta en gammal 220­kilovolts­
ledning och öka driftsäkerhet och överföringskapacitet
till södra Sverige. I länkens södra del, de 19 milen mellan
Barkeryd och Hurva, slutförs just nu arbetet med värl­
dens längsta markkabel för högspänd likström. Totalt
9
TEMA FRAMTIDENS ELNÄT
”Vi måste vara så flexibla i vår
planering att vi kan klara av att
hantera all den nya vindkraften
när den ansluts till stamnätet.”
Det svenska elnätet är cirka
54 500 mil långt och består av
stamnät, regionnät och lokalnät.
Svenska kraftnät ansvarar
för att det alltid är balans
mellan produktion och
distribution.
ELHANDELSFÖRETAG
­
Så gott som all handel med
el inom Norden går ­genom
den nordiska elbörsen Nord
Pool. ­Ungefär 90 procent av
den svenska årliga elpro­
duktionen går direkt till
Nord Pool Spot. Där sätts
elpriset ­timme för timme
– årets alla dagar.
Köper elen från producenterna
eller från elbörsen och säljer
den vidare till elanvändare.
ILLUSTRATION: MIKAEL JACOBSSON/AMIGOS
ELENS VÄG
NORD POOL
ELANVÄNDARE
Användarna – företag och privatpersoner – har i allmänhet
avtal med både ett elhandelsföretag och ett elnätföretag för
sin leverans. En del elanvändare har även egen elproduktion,
till exempel solceller på taket. Då kan de mata in överskotts­
elen tillbaka in till nätet och, av vissa bolag, få betalt.
Ann-Marie Ovrin, Svenska kraftnät
grävs fyra parallella så kallade HVDC­kablar – det vill
säga ledningar med högspänd likström – ned i den syd­
svenska myllan.
Ända sedan den första HVDC­länken byggdes till
Gotland 1954 har likström varit praxis för långväga sjö­
kablar – som i förbindelserna mellan Sverige och Fin­
land, Tyskland, Polen och snart även Litauen.
Ett av de stora investeringsbeslut som Svenska kraft­
nät just nu överväger är en 400­kilovoltsförbindelse som
ska dras från övre Norrland till Mälardalen.
Ett motiv är att förbättra överföringskapaciteten mel­
lan vattenkraftverken i norr och förbrukningen i söder.
Ett annat är att matcha produktionen från de vind­
kraftsparker som nu byggs, inte minst i Markbygden
utanför Piteå. Den har ursprungligen planerats för en
maxeffekt på 4 000 MW, mer än hela Forsmarks kärn­
kraftverk, men omfattar nu 1 000 MW i en första etapp.
– Än så länge vet vi varken vilken teknik eller drag­
ning ledningen ska ha. Vi tittar nu på systemtekniska
frågor, säger Ann­Marie Ovrin.
inte bara i Markbygden det uppförs stora
vindparker. Den förnybara elkraften börjar ta en allt
större plats i Svenska kraftnäts framtidsplanering.
I ”Perspektivplan 2025” konstateras att det inkommit
formella ansökningar om anslutning av vindkraft på
20 000 MW. Nästan lika mycket till behandlas i till­
ståndsprocesser hos de tre största nätbolagen. Om alla
dessa projekt genomfördes skulle den samlade effekten
bli cirka tre gånger så stor som Sveriges nationella pla­
neringsram för vindkraft till 2020.
– Det enda vi vet är att en hel del av detta aldrig kom­
mer att byggas. Men vi vet inte vilka och när. Därför
måste vi vara så flexibla i vår planering att vi kan klara
av att hantera all den nya vindkraften när den ansluts
till stamnätet, säger Ann­Marie Ovrin.
Hur mycket el från denna variabla, väderberoende
energiresurs som kan hanteras är både en ekonomisk
och teknisk fråga, och det har också betydelse hur själva
vindkraftverken regleras.
– Givetvis behövs det reglerkraft som kan balansera
för de perioder då vindkraftverken står stilla. Det kan
kosta olika mycket, men ligger i vårt uppdrag att möjlig­
göra, säger hon.
Runt om i Europa studeras dessa frågor noga. Inte
MEN DET ÄR
10
Lokalnät
Mindre ledningar som
ägs av det lokala elbola­
get. Spänningen är
10–20 kV. Dessa ledningar
går in i hus och företag
där spänningen oftast
är 400 volt.
ELPRODUCENTER
Producerar el och matar in
den på stamnäten. De säljer
elen till elhandelsföretag,
direkt eller via elbörsen Nord
Pool. Mindre produktions­
anläggningar, till exempel en
del vindkraftsparker, kan mata
in elen direkt i regionnäten.
Regionnät
Stamnätet
minst i Tyskland, Danmark och
Spanien – där mängden förnybar
el från vind och sol vissa dagar
kan stå för över hälften av elpro­
duktionen.
EN SOM FÖLJER utvecklingen är
Johanna Lakso, handläggare för
vindkraft­ och elnätsfrågor på
Energimyndigheten.
­
Johanna Lakso på
– Så länge det är som idag, när
Energimyndigheten.
vindkraftens andel är cirka sju
procent av den totala elproduktionen, behövs inga speci­
ella åtgärder. Först när vinden når upp till över tio pro­
cent måste vi börja anpassa oss i större skala. Så att det
inte blir som i Tyskland och Danmark där nätet vissa
timmar har problem med att ta emot all den el som pro­
duceras, säger hon.
ENERGIVÄRLDEN 4 • 2014
Stora ledningar som
förser regioner och stä­
der med el. Dessa ägs av
de större nätbolagen och
har en spänning på
40–130 kV.
De största elledning­
arna är elnätets motor­
vägar och binder ihop hela
elsystemet. Näten har en
spänning på 220–400 kV
och ägs av Svenska
kraftnät.
Vad som då kan göras är att utveckla metoder för att
reglera ned produktionen. Eller att lagra elen.
– I den havsbaserade vindkraftsparken Kårehamn
utanför Öland har man testat en teknik att reglera ned
effekten när det blåser för mycket och nätet är fullt.
Man kan helt enkelt vrida bladen så att effekten mins­
kar, berättar Johanna Lakso.
När det gäller lagring finns det idag många tekniker,
men ingen som ännu är riktigt ekonomisk.
ENERGIVÄRLDEN 4 • 2014
– Om man lagrar el i elbilarnas batterier kan konse­
kvensen bli ett kostsamt slitage på batterierna. Om
man vill spara energin i pumpkraftverk måste elpris­
variationerna bli högre för att det ska löna sig. Och
en förutsättning för att det ska löna sig att omvandla
el till gas är att man har möjlighet att lagra gasen,
exempelvis i ett gasnät. I Sverige finns ju ett sånt bara
på västkusten.
Johanna Lakso hoppas att it­tekniken kan ge vind­
11
TEMA FRAMTIDENS ELNÄT
Arbete med
­Sydvästlänken som
ska öka överföringskapaciteten till
södra Sverige.
EON / BIRGER LALLO
SVENSKA KRAFTNÄT
”På många håll finns ett konservativt synsätt när det gäller
elförsörjning. Det är att alla länder ska fixa sin egen el.
Så tänker vi ju inte när det gäller livsmedel, kläder och
annat viktigt.”
Utbyggnaden av vindkraft
ställer nya krav på elnäten. Här
är Kårehamns vindkraftspark
utanför Öland där Eon testat
en ny metod för att reglera
effekten när elnätet är fullt.
Magnus Olofsson, Elforsk
Magnus Olofsson,
vd på Elforsk.
kraften lite hjälp på traven. Till exempel skulle vindprog­
noserna kunna bli mycket mer precisa, tillgång till real­
tidsinformation från anläggningarna kunna hjälpa
balanseringen och elbörsens tidsfönster kunna minskas
från en timme till en kvart och ge bättre prissignaler till
producenter och användare.
– Över huvud taget skulle förnybar elproduktion ha
stort nytta av ett smartare elnät, konstaterar hon.
Hur ett sådant kan se ut kan vi snart få veta. I slutet av
året ska den statliga utredningen ”Samordningsrådet för
smarta elnät” lämna förslag på en nationell handlingsplan.
SVERIGES ELOMRÅDEN
Luleå (SE1)
Produktion 2013
21,0 TWh
Sundsvall (SE2)
34,7 TWh
Stockholm (SE3)
81,9 TWh
Malmö (SE4)
6,0 TWh
Sedan 2011 är Sverige uppdelat i fyra elprisområden.
Gränserna mellan elområdena går där det finns begränsningar i överföringen av stamnätet för el. I norra Sverige finns
ett överskott av el jämfört med efterfrågan medan södra
Sverige har underskott. Det gör att över föringskapaciteten
– under vissa timmar – inte alltid räcker.
12
DET SKULLE BLI VIND i norr och sol i söder, vågor vid
havet och vatten i bergen. Och tack vare likströms­
kablarnas höga överföringskapacitet skulle behovet av
fossil reglerkraft minskas kraftigt.
Magnus Olofsson varnar dock för att utvecklingen
tyvärr kan vara på väg åt ett helt annat håll. Han syftar
på de kapacitetsmarknader för reglerkraft som håller på
att byggas upp i alltfler länder, som i Tyskland och i
Storbritannien.
– Det är så dumt att betala gas­ och kolkraftverken
för att stå i vänteläge när man kan ha ett transnationellt
elnät istället, suckar han. 1
ABB
MEN SMARTA ELNÄT, lagring och regleringar i all ära.
Det kanske viktigaste redskapet i verktygslådan för att
skapa ett robust och hållbart energisystem är ändå den
europeiska elmarknad som långsamt växer fram.
Det tycker i alla fall Magnus Olofsson, vd på forsk­
ningsorganet Elforsk.
– På många håll finns ett konservativt synsätt när det
gäller elförsörjning. Det är att alla länder ska fixa sin
egen el. Så tänker vi ju inte när det gäller livsmedel,
kläder och annat viktigt, säger han.
Han får medhåll av EU­kommissionen. Den har satt
fokus på en europeisk energimarknad som ska bli lika
integrerad som den nordiska är idag. Över 100 mil­
jarder euro ska på tio års sikt satsas i de olika
medlemsländerna på att ersätta en åldrande
infrastruktur och anpassa nätet till en elproduk­
tion med låga koldioxidutsläpp.
Elforsks bidrag till denna process heter
”Enmegavoltsutmaningen”, en strategisk inn­
ovationsagenda för hur Sverige och svenska
företag ska kunna utveckla framtidens hög­
spänningskabelsystem. Bakom utmaningen, som
presenterades i fjol, står flera världsledande svenska
forskningsinstitutioner och företag. Arbetet leds och
finansieras av Energimyndigheten, Formas och Vinnova.
Agendans vision är att man 2030 ska kunna leverera
ett kabelsystem för mer än dubbelt så höga spännings­
nivåer som dagens 400­kilovoltsledningar. De nya led­
ningarna ska klara 1 megavolt likström och ha en över­
föringskapacitet på upp till 5 000 MW.
– Med de här nya ledningarna skulle vi på sikt kunna
skrota hela de gamla luftledda transmissionsnäten, både
i Sverige och Europa. Vi skulle ersätta det med ett nät­
verk av likströmskablar som ligger i ett rutmönster över
kontinenten, säger Magnus Olofsson.
Han poängterar att de tekniska problemen givetvis är
många och att de ekonomiska konsekvenserna är svåra att
överblicka, men att de miljömässiga fördelarna är enorma.
– Med ett sådant här energisystem skulle alla länder
kunna satsa på den förnybara elproduktion som de är
bäst lämpade för.
På ABB utvecklas HVDC-tekniken, det vill säga kablar,
ledningar och utrustning för högspänd likström. En stor
del av den nya Sydvästlänken består av HVDC-kablar.
VÄXELSTRÖM ELLER LIKSTRÖM?
Växelström är en elektrisk ström vars riktning växlar.
Den kan på ett enkelt sätt omvandlas mellan olika
spänningsnivåer med hjälp av transformatorer. Lik­
ström har alltid samma riktning. Den har tekniska
egenskaper som gör att den överförda effekten kan
styras och har i många situationer ofta lägre över­
föringsförluster än växelström.
I Sverige och i de flesta delar av världen är växel­
ström via luftledningar (trefas) det dominerande
sättet att överföra el. Anledningen är att tekniken är
väletablerad, driftsäker och ekonomisk. Likström
utnyttjas bland annat när energi ska överföras mellan
länder med olika växelströmssystem och vid över­
föring av hög kapacitet över långa avstånd.
Investeringskostnaden är flera gånger högre för mark­
kabel med likström än för luftledning med växelström.
KÄLLA: SVENSKA KRAFTNÄT, ELECTRICAL ENGINEERING
PORTAL, WIKIPEDIA
ENERGIVÄRLDEN 4 • 2014
ENERGIVÄRLDEN 4 • 2014
13
TEMA FRAMTIDENS
TEMA BIOENERGI
ELNÄT
– Idag har vi 7 000 megawatt på Nord Pool, säger vakthavande ingenjör Roger Lundin.
4 000 av detta köptes på dagenföre-marknaden igår och 3 000 finns kvar på spotmarknaden idag.
I Svenska kraftnäts hjärta. På
kontrollrummets dataskärmar
kan man se hur buden läggs på
elbörsen Nord Pool och hur elen
flödar i stamnätet (till höger).
På kontrollsrummets takdisplay kan man se
att stamnätet mår bra idag. 50 hertz är den
ideala frekvensen.
”Systemet är byggt så att vi ska klara av
ett stort bortfall åt gången. Då startar
vi bara reserven.”
Johan Svensson, Svenska kraftnät
Inne i nätets hjärta
I ett oansenligt kontorshus på Sturegatan 1 i Sundbyberg ligger en av Sveriges
mest oumbärliga myndigheter. Utan den skulle landet sluta fungera. Inga lampor
skulle lysa, inga kylskåp surra, inga tv-apparater underhålla. Dag som natt ser
Svenska kraftnät till att stamnätet fylls med el.
TEXT: JAN MALMBORG FOTO: MIKAEL GUSTAVSEN
P
å sjunde våningen finns själva hjärtat i
verksamheten. Där ligger kontrollrummet.
Härifrån ser vakthavande ingenjör, balans­
tjänstingenjörer och de andra till att elen
flödar i lagom doser genom hela det nordiska
elnätet. Hela tiden med ett öga på takdisplayen som visar
vilken frekvens som just nu finns i nätet.
– Det ska vara 50 hertz och inte variera utanför
intervallet 49,9­50,1. Ett plötsligt bortfall av en stor
produktionsenhet, till exempel en kärnkraftsreaktor, kan
innebära att frekvensen sjunker ner till 49,5. Inom någon
minut får vi veta vilken. Samtidigt startar den automa­
tiska reserven – till exempel ett vattenmagasin
i Norrland som ökar elproduktionen, berättar Johan
Svensson, enhetschef för kraftnätets driftsplanering.
14
Men denna dag händer inget så dramatiskt. Ingenjörerna
står helt lugnt framför sina skrivbord, som på vilken
revisionsbyrå eller försäkringskassa som helst. De samtalar
lågmält om det som händer på skärmarna och kollar,
dubbelcheckar och trippelkontollerar att allt är som det ska.
– Sverige mår bra idag, konstaterar Thomas Karlsson,
som just gått på sitt skift.
den 23 september 2003. Vid lunchtid dök
frekvensen. En störning hade uppstått i södra Sverige. Det
visade sig att en reaktor i Oskarshamn gått ned.
– Om inget annat hänt hade det inte varit någon fara.
Systemet är byggt så att vi ska klara ett stort bortfall åt
gången. Då startar vi bara reserven. Men den här gången
skulle det bli mer, minns Johan Svensson.
ANNAT VAR DET
ENERGIVÄRLDEN 4 • 2014
Plötsligt inträffade ett nätfel i ett ställverk i Horred, den
kopplingsstation som ansluter Ringhals 3 och Ringhals
4. Delar av stämnätsdriften bröt samman och det blev
spänningslöst i Sydsverige söder om Varberg och Norr­
köping, även på Själland och Bornholm.
– Det dröjde till framåt sex på kvällen innan vi lång­
samt lyckades starta upp det igen. Steg för steg återfick
Sydsverige sin el. Allt sköttes från kontrollrummet,
berättar Johan Svensson.
en hel del gjorts för att något lik­
nande inte ska hända igen. Det nordiska elnätet har
successivt integrerats och flera nya länkar byggts – både
till omvärlden och mellan och inom de nordiska län­
derna, nu senast Sydvästlänken mellan Hallsberg och
Skåne med planerad drifttagning 2015.
Samtidigt har de nordiska länderna delats in i olika
elområden, där det på grund av överföringsbegräns­
ningar ibland råder olika elpriser (se karta sid 12).
Reformen, som genomfördes 2011, ska ge tydliga signa­
ler om var stamnät och/eller elproduktion bör byggas ut.
Gränserna mellan de olika områdena kallas för snitt
och går där det finns flaskhalsar i transmissionen – i
Sverige främst mellan de nordliga elområdena Luleå
och Sundsvall, där det råder överskott på el, och elom­
rådena Stockholm och Malmö, där det är underskott.
– Nu ska vi se vilken överföringskapacitet vi har på
de olika snitten. Och på utlandslänkarna. Råder det
SEDAN DESS HAR
ENERGIVÄRLDEN 4 • 2014
överskott i Sydnorge och underskott i Finland som van­
ligt? säger Johan Svensson.
dataskärmar kan man
se hur flödena går mellan snitten. På en annan kan man
studera budgivningen på Nord Pool, Europas ledande
kraftmarknad som ägs av de nordiska och baltiska
stamnätsoperatörerna tillsammans. 370 företag från
tjugo länder tar dagligen del i handeln.
De största volymerna saluförs ofta en dag i förväg på
en marknad som kallas ”Elspot day ahead”, men ibland
blir stora poster kvar till ”Elbas intraday”, där handeln
för kommande drifttimme sker.
– Hur mycket har vi idag? frågar Johan Svensson.
– 7 000 megawatt. Marknaden utnyttjade 4 000 på
elspoten, så vi har 3 000 kvar till elbasen, svarar vakt­
havande ingenjören Roger Lundin.
En bit bort sitter några balanstjänstingenjörer vid
sina skärmar och studerar dagens budgivning. Hur
mycket vill elproducenterna ha per megawattimme idag?
Och finns det någon användare som kan tänka sig att
tjäna en hacka på att ta bort last från nätet om frekven­
sen blir för hög?
– Här har vi ett vattenkraftverk som vill ha
340–4 500 kronor för att starta. Och 0–300 för att
stoppa, säger Toni Trajcevski.
– Och här ett stort pappersbruk som är beredd att
stänga. Men till det priset? kontrar Magdalena Afram. 1
PÅ EN AV KONTROLLRUMMETS
Johan Svensson,
­enhetschef för
Svenska kraftnäts
driftsplanering.
15
LISA EMELIA SVENSSON
Havs- och vattenambassadör, Miljödepartementet
NAMN: Lisa Emelia Svensson.
ÅLDER: 39 år. YRKE: Ambassadör för
havs­ och vattenfrågor. BOR: I Stockholm.
UTBILDNING: Ekonomie doktor.
FAMILJ: Ja. INTRESSEN: Idéer och
skapandet. ENERGISPARTIPS: Släpp
dåligt samvete och ställ krav på en verklig
omställning. Gynna dem som är på god väg.
MED SIKTE PÅ
BLÅ TILLVÄXT
– Jag tror att det finns
587 konventioner för
havet. Det är så oerhört
komplext, men också
spännande, säger Lisa
Emelia Svensson.
Utfiskning, försurning och nedskräpning. Världens hav står under hot.
Men det finns också stora möjligheter, inte minst när det gäller energi.
Levande hav och blå tillväxt är högprioriterade frågor för Sveriges
havs- och vattenambassadör Lisa Emelia Svensson.
TEXT: SUSANNE ROSÉN FOTO: KARL NORDLUND
F
rån sitt kontor på Tegelbacken ser Lisa
Emelia Svensson ut över Stockholms
ström – där Mälaren möter den allt surare
Östersjön. Som Sveriges ambassadör för
havs­ och vattenfrågor är hon verksam vid
Miljödepartementets stab. Där arbetar
hon bland annat med frågor om så kallad
blå tillväxt, en del av Europa 2020­strategin som går ut
på att främja hållbar tillväxt i den marina sektorn.
Havsfrågorna omfattar allt från livsmedelsförsörjning
och mänskliga rättigheter till turism, transporter och
havsenergi.
­
– Havsfrågorna blir allt mer aktuella. Alltfler inser
kopplingen mellan havets ekosystem, vår välfärd och
säkerhet, säger Lisa Emelia Svensson.
DET HAR VARIT ett intensivt år. Hon har bland annat
medverkat på flera stora internationella vatten­ och
havskonferenser. En av dem var US State Departments
havskonferens Our Ocean i Washington DC. Där kon­
staterade USA:s utrikesminister John Kerry i sitt öpp­
ningstal att ”havens tillstånd är ett av de största proble­
men för mänsklighetens överlevnad”.
– Att en stormakt så tydligt prioriterar havet gör att
många andra sätter fart.
Blå tillväxt handlar om att havet precis som andra nya
marknader är en resurs, om vi kan förvalta det väl, för­
klarar Lisa Emelia Svensson. Hon pratar snabbt och
engagerat.
– Vi måste vårda det vi har för att sedan kunna
skörda. Det är inte en självklarhet för de tillväxtländer
som har stora möjligheter vad gäller energi och fiske till
exempel. För dem är tillväxtfrågan viktigast och håll­
barhet har lägre prioritet, istället för att se hållbarhet
som en förutsättning för tillväxt.
nedskräpning är
gigantiska utmaningar att tackla. Att ingen äger havet
försvårar det långsiktiga och tålmodiga planerings­ och
policyarbete som krävs. Även nationellt är ansvaret
utspritt på olika departement och myndigheter. Många
aktörer måste samarbeta för att kunna lösa problemen.
– Jag tror det finns 587 konventioner för havet. Det är
så oerhört komplext, men det gör det också spännande.
Det är viktigt att ha förståelse för helheten och se hur
det hänger ihop och samtidigt se möjligheterna i speci­
fika frågor där Sverige kan bidra.
Samarbeten och förhandlingar på den internationella
arenan är något hon vid det här laget har hunnit få
gedigen erfarenhet av. Lisa Emelia Svensson har gjort
UTFISKNING, FÖRSURNING OCH
17
JOHAN WAHLGREN
”Havsfrågorna blir allt mer aktuella.
Alltfler inser kopplingen mellan havets
ekosystem, vår välfärd och säkerhet.”
raketkarriär inom ambassadvärlden och utsågs 2012
till årets supertalang av Veckans Affärer. Då var hon
Sveriges yngsta ambassadör, med ansvar för ansvars­
fullt företagande (CSR). Hon har arbetat vid ambassa­
den i Washington, på Exportrådet i New York och på
EU­kommissionen i Bryssel. En röd tråd är engage­
manget för en global omställning till ett mer hållbart
samhälle.
– Där är det internationella perspektivet på tillväxt,
handel, miljö, mänskliga rättigheter och säkerhet cen­
trala ingredienser att balansera.
i USA kommer till nytta även i
havsambassadörsrollen. Sverige har generellt goda rela­
tioner med USA, konstaterar Lisa Emelia Svensson,
och detta gäller även havsmiljöfrågor. Skillnaden mellan
att arbeta i USA och i Sverige är stor, anser hon.
– Ja, där uppmuntrar man nya idéer på ett annat sätt
och är inte rädd för att misslyckas. Här får man frågan
”varför?”– där får man kommentaren ”Why not”.
ÅREN OCH NÄTVERKET
3
LÄSTIPS
FRÅN LISA EMELIA
SVENSSON
A splendid
exchange: How trade
shaped the world
William J Bernstein
Konsten att sköta
en motorcykel
Robert Pirsig
En halv gul sol
Chimamanda
Ngozi Adichie
ENERGIKOLLEN
Miljöhus med egen täppa
PÅ HÅLL SER hyreshuset i Svartbäcken inte
En återställning av havsmiljön i Östersjön kan skapa
drygt 70 000 jobb och ge cirka 27 miljarder kronor i årligt
mervärde till 2030. Det visar Världsnaturfondens rapport
om Östersjöns möjligheter som tagits fram av Boston
Consulting Group. I det ingår värdet av innovationer och
utveckling av blå teknologier för att utvinna havsenergi.
–Det finns en stor outnyttjad potential i att använda
havet som energikälla.
Så mycket som 80 procent av EU:s elproduktion
skulle teoretiskt sett kunna komma ifrån vågor, havs­
strömmar och tidvatten år 2030, med vindkraft till havs
inräknat. Sverige är med i den internationella utveck­
lingen inom framförallt vågkraft. Även inom området
tidvattenkraft finns svensk ingenjörs­ och sjöfartskun­
skap som på sikt skulle kunna ge exportmöjligheter,
menar Lisa Emelia Svensson.
– Samverkan mellan forskningen, näringslivet och
staten är viktigt, men det gäller också att tänka samar­
bete utöver traditionella organisationsgränser.
Lisa Emelia Svensson nämner Det Norske Veritas
satsning på flytande vindkraftverk till havs som exem­
pel. Kraftverken är utformade så att det till exempel går
att ha vattenbruk och/eller marina skydsområden mel­
lan plattformarna.
– Jag tror mycket på innovationer i nya former av
partnerskap för att förvalta havets resurser.
en annan jättelik fråga.
90 procent av världshandelns varor transporteras sjö­
vägen och det lär inte minska i framtiden. Lisa Emelia
Svensson tillhör den rådgivande gruppen i Lighthouse,
ett nationellt kompetenscenter för både sjöfart och den
maritima sektorn där industri, universitet och offentlig
sektor samarbetar.
– Industrin i Sverige tittar bland annat på nya teknik­
lösningar och alternativa bränslen för att få en hållbar
sjöfart med noll utsläpp. Det har hänt mycket positivt
på området.
En ambassadör företräder regeringens politik. Det
kan vara lite frustrerande ibland att vara en del av en
tung administration, erkänner Lisa Emelia Svensson.
Policyarbete är långsiktigt och förändringar tar tid.
Men det finns faktiskt vissa likheter mellan en ambassa­
dör och en entreprenör, konstaterar hon avslutningsvis.
– Skillnaden är att jag kränger Sveriges intressen.
Men som entreprenör är man också utkastad lite i
ensamheten. Man behöver kunna se möjligheterna i
tomrummen, att ett plus ett ibland kan bli tre – trots
ringa resurser. 1
SJÖTRANSPORTERNA ÄR
så märkvärdigt ut. Men vid en närmare titt ser
man att det finns solfångare på taket och
odlingslotter utanför husknuten, med morötter,
dill och rabarber. Och en laddstolpe för elbilen
på parkeringen.
Holmfrid är Uppsalahems nya lågenergisatsning och är också är en så kallad miljöbyggnad – en certifiering som tar hänsyn till
både inomhusmiljö, energi och materialval.
Huset drar 47 kWh per kvadratmeter och år,
vilket är ungefär hälften så mycket som
Boverkets maxgräns för nybyggda hus i
södra Sverige (som ligger på 90 kWh/år).
– Solfångarna på taket bidrar med 14 000
kWh per år och används till både värme och
varmvatten. I varje lägenhet finns även en
display där det går att läsa av vatten- och elanvändningen, säger Anna Freiholtz, tillförordnad miljö- och energichef på Uppsalahem.
Bredvid det nya hyreshuset står det gamla
barnrikehuset från 1931 som också ingår i
Holmfrid. Detta hus genomgick en omfattande
renovering för några år sedan inklusive energieffektivisering.
– Där har vi halverat energianvändningen,
bland annat genom att tilläggsisolera vindarna och delar av fasaden samt renovera alla
fönster.
PROJEKTET ÄR EN del av Uppsalahems stora
satsning på renovering och energieffektivisering som kommer pågå många år framöver.
Uppsalahem är också medlem i Energimyndighetens Beställargrupp Bebo, där företaget
kunnat tillägna sig metoder för att renovera så
energieffektivt som möjligt.
– Vi har många hus från 1950-, 60- och
70-talet som måste renoveras, och då kan vi
lära oss av erfarenheterna från detta och
andra projekt som vi redan genomfört, säger
Anna Freiholtz.
Hur är intresset bland era kunder?
– Det är många som är positiva till att vi
satsar på miljö- och energifrågor. I och med
att det bara är två- och trerummare i området
är det mest yngre par som bor här.
JOHAN WICKSTRÖM
HOLMFRID
Ägare: Uppsalahem.
Antal lägenheter: 18.
Energianvändning: 47 kWh/m2
och år.
Övrigt: Solfångare på taket,
displayer för vatten- och
elavläsning i varje lägenhet
samt odlingslotter.
Lisa Emelia Svensson har
gjort en raketkarriär och
utsågs 2012 till årets supertalang av Veckans Affärer.
18
ENERGIVÄRLDEN 4 • 2014
ENERGIVÄRLDEN 4 • 2014
19
TRANÅS ENERGI
TRANÅS ENERGI
VATTENKRAFTENS
MILJÖVERKNINGAR
Vattenkraftens utbyggnad har påverkat
den svenska naturmiljön på flera sätt.
• Vandringsfiskar och andra arter kan
inte längre förflytta sig i vattendraget.
Unika laxstammar försvinner därför att
de inte kommer upp till sina lekplatser.
Nedvandrande fiskar kan följa med in i
turbinintaget och krossas.
• Korttidsregleringar kan höja och sän­
ka strandlinjen med flera meter inom ett
dygn eller en vecka. Stränderna blir ste­
rila och svårtillgängliga. Det rinnande
vattnets rika ekosystem försvinner.
• Förutsättningarna för upplevelsetu­
rism och långsiktiga landsbygdsinkom­
ster är sämre i de utbyggda älvdalarna
jämfört med längs de orörda älvarna.
LARS KRÖGERSTRÖM
Ovan: Fisktrappa
som byggts av
­Tranås Energi.
Örjan Kraft i Vuollerim står nedanför
kraftverksdammen
i Letsi där Lilla Luleälven är torrlagd i
17 kilometer. Före
utbyggnaden fanns
ett av Sveriges
­bästa lekområden
för lax här.
Vid Tranås kvarn har Tranås Energi ansökt om att få starta ett nytt kraftverk med en ny sorts turbin där fiskarna kan passera oskadda.
MILJÖKRAV UTMANAR KRAFTBOLAGEN
TEXT: LARS KRÖGERSTRÖM
V
id Tranås kvarn, mitt i tätorten, finns en
damm där det än så länge inte producerats
någon el. Här finns också en fisktrappa
som byggts på frivillig väg av Tranås
Energi, i samverkan med kommunen,
fiskevårdsområdet och ideella organisationer.
– Dammarna i Svartån har funnits i hundratals år och
de hindrar fiskarna att vandra oavsett om vi producerar
någon el eller ej. Därför byggde vi fisktrappan, säger
Magnus Lundberg, chef för elnät och vattenkraft vid
Tranås Energi.
Nu har Tranås Energi ansökt hos miljödomstolen om
20
Tranås Energi är i huvudsak ett nätbolag och ett lokalt
elhandelsbolag och producerar självt en mindre del av
den el de säljer. Det sker i ett biobränsleeldat kraft­
värmeverk och i två befintliga vattenkraftverk.
vattenkraftverken, som ligger en
bit utanför tätorten, produceras två GWh om året. Vid
det ena kraftverket föreskriver vattendomen ett mini­
flöde på 70 liter per sekund. Där släpper bolaget frivil­
ligt förbi 300 liter per sekund. Tack vare den frivilliga
insatsen har Tranås Energi fått stämpeln ”Bra miljöval”
från Naturskyddsföreningen på all sin sålda el.
– Det går att kombinera elproduktion med miljöhän­
syn. Vi som producerar vattenkraft bör kunna avstå lite
mer än det vi absolut är ålagda att göra, säger Magnus
Lundberg.
För den inställningen har Tranås Energi fått utmär­
kelser från bland andra Älvräddarna.
I DE TVÅ BEFINTLIGA
att få bygga och starta ett nytt kraftverk vid Tranås
Kvarn, där vattenkraften alltså redan är miljöanpassad.
Det nya kraftverket, som blir bolagets tredje vatten­
kraftverk, ska förses med en skruvturbin som blir den
första i sitt slag i Sverige.
– Turbinen går långsamt, ungefär 30 varv i minuten,
och skruven sluter helt tätt mot turbinväggen så att fis­
kar och andra djur som följer med strömmen kan pas­
sera helt oskadda. Därmed klarar vi både uppvandring
och nedvandring förbi kraftverket.
Effekten på det nya verket blir 150–180 kW och års­
produktionen 0,5 GWh.
ENERGIVÄRLDEN 4 • 2014
ENERGIVÄRLDEN 4 • 2014
Tranås Energi är ett bra exempel på att det går att
balansera mellan elproduktion och miljöhänsyn.
Vattenkraften utgör en av grundbultarna i den svenska
elförsörjningen, både för sin produktionskapacitet och
sin förmåga att reglera övrig produktion, vilket blivit
allt viktigare i takt med att vindkraft och andra ojämnt
producerade energislag ökar i elsystemet. Men vatten­
kraftens nytta ska vägas mot dess skadeverkningar och
ingrepp i miljön.
presenterade Vattenverksam­
hetsutredningen sitt betänkande där man bland annat
föreslår att alla anläggningar ska prövas enligt miljö­
balken, vilket skulle kunna ändra förutsättningarna
för all vattenkraft. Och under sommaren kom Energi­
myndigheten och Havs­ och vattenmyndigheten med en
nationell vattenkraftsstrategi med riktlinjer för den
svåra balansgången (se artikel sid 23).
UNDER HÖSTEN 2013
LARS KRÖGERSTRÖM
Full energiproduktion eller maximal miljöhänsyn? Vattenkraften står inför stora
utmaningar i takt med nya krav och regleringar. Tranås Energi och Eon är två företag
som hanterat vattenkraftens miljöpåverkan på olika sätt.
Magnus Lundberg,
chef för elnät och
vattenkraft vid Tranås
Energi.
21
EON
LARS KRÖGERSTRÖM
Ny strategi
pekar ut åtgärder
Vattenkraftens miljöåtgärder får
ta högst 1,5 TWh i anspråk enligt
en ny nationell strategi.
presente­
rade Energimyndigheten och
Havs­ och vattenmyndigheten
en gemensam strategi för den
svenska vattenkraften på eget
initiativ. Strategin är inte kopp­
lad till Vattenverksamhetsut­
redningen (SOU 2013:69), som
presenterades hösten 2013,
utan utgår från befintliga lagar
för vattenkraften.
– Men strategin kommer att
vara tillämpbar även om
utredningens förslag genom­
förs, enligt Ingela Lindqvist
vid Energimyndigheten.
– Det övergripande målet
kan enkelt beskrivas med att
man ska uppnå så stora miljö­
vinster som möjligt till så små
kostnader och energiförluster
som möjligt. Det har handlat
om att identifiera och priori­
tera vilka vattendrag och
anläggningar som är viktigast
för elsystemet och var de
största miljövärdena finns,
säger Ingela Lindqvist.
UNDER SOMMAREN
xxxxxxx
– Här vid Granö har vi byggt ett intagsgaller som inte skadar ålarna,
säger Johan Tielman, miljöchef på Eon.
Fiskvägen bredvid Hemsjö vattenkraftverk
i Mörrumsån som ägs av Eon.
”Alternativen var att vända ryggen till eller att försöka hitta
lösningar som gör nytta för miljön utan att inkräkta alltför
mycket på produktionen.”
­
Johan Tielman, miljöchef Eon
Eon är ett annat företag som använder nya metoder.
Vid Eons kraftverk i Ätrafors i Halland inleddes dia­
logen redan på 1990­talet. Dåvarande Fiskeriverket och
lokala myndigheter hade synpunkter på att bland annat
korttidsregleringen (se faktaruta sid 21) skadade livet i
strandzonen.
– Alternativen var då att vända ryggen till och hänvisa till
den befintliga vattendomen eller att försöka hitta lösningar
som gör nytta för miljön utan att inkräkta alltför mycket på
produktionen, säger Johan Tielman, miljöchef hos Eon.
Han kallar strategin ”Licence to operate”, alltså att man
skapar ett förtroendefullt samarbete med myndighe­
terna för att även i andra sammanhang hitta lösningar
som kan accepteras av båda parter.
Samtalen kring Ätrafors ledde bland annat fram
till att korttidsregleringen kunde ske i långsammare
takt. Höjningar och sänkningar i vattennivån, liksom
flödesförändringar, blev inte lika dramatiska som
­tidigare.
Några år senare upptäcktes att utvandrande ålar
2 100 kraftverk
svarar de 208 största anlägg­
ningarna för 94 procent av
vattenkraftens totala årspro­
duktion, och i praktiken för
AV SVERIGES
nästan hela regleringsfunk­
tionen.
– Man får alltså utgå ifrån
att avvägningen i de stora
utbyggda älvarna i flesta fall
utfaller till elproduktionens
fördel. Men även om huvud­
fårorna är starkt påverkade
kan det finnas stora natur­
värden att ta hänsyn till i
biflödena och i hela avrinnings­
områdena.
av vatten­
kraftens elproduktion
­­
som
kommer från de övriga 1 900
vattenkraftverken ligger alltså
illa till?
– Nej, man kan inte säga så
generellt, det blir en bedöm­
ning från fall till fall, men där
det finns stora naturvärden
kommer det förstås att bli
krav på anpassningar, säger
Ingela ­Lindqvist.
Myndigheterna har kommit
överens om ett tak för hur
mycket de miljöförbättrande
åtgärderna får ta i anspråk av
vattenkraftens nuvarande års­
produktion. Taket är satt till
2,3 procent av dagens produk­
tion, eller 1,5 TWh.
DE SEX PROCENT
LARS KRÖGERSTRÖM
”Miljöanpassningar brukar möta motstånd”
DET ÄR MYCKET ovanligt att
Karolina Ardesjö
Lundén, jurist på
Kammarkollegiet.
22
ägarna går med på frivilliga miljöåtgärder i vattenkraften, menar
Karolina Ardesjö Lundén, jurist
på Kammarkollegiet.
– Flera av kraftverksägarens
frivilliga förbättringar i Mörrumsån
bekostades av staten och genomfördes efter det att Kammarkollegiet ansökt om omprövning av
vattendomen, säger hon.
Staten betalade sammanlagt ut
tiotals miljoner för skyddsåtgärder
och produktionsbortfall. Även
senare åtgärder, till exempel ett ålgaller vid ett av kraftverken, har
delvis bekostats av andra än Eon.
Varje år genomförs en handfull
omprövningar av gamla vattendomar. Men det sker sällan eller
aldrig på initiativ av verksamhetsutövarna. Kammarkollegiet företräder
”det allmännas” intressen och kan
initiera sådana prövningar.
Det gäller prövningar i samband
med förändringar i verksamheten,
men också generellt av alla anläggningar som drivs med stöd av domar
eller tillstånd från före Miljöbalkens
tid. Miljöprövningarna kan innebära
nya krav, som kan kosta både pengar och produktionskapacitet.
– Miljöanpassningar av vattenkraften möter i allmänhet ett hårt
motstånd från kraftbolagen, säger
Karolina Ardesjö Lundén.
ENERGIVÄRLDEN 4 • 2014
Storfinnsforsens kraftverk utanför Ramsele i Ångermanland.
ENERGIVÄRLDEN 4 • 2014
23
MARKNAD
MARKNAD
(INDEX 1996 = 100)
1,6
1,4
1,2
1,0
0,8
Disponibel inkomst
per hushåll
Energipriser
för hushåll
Disponibel inkomst
per hushåll för de
10 procent med
lägst inkomst
ROLAND STRÖMGREN / TT
INKOMSTER OCH ENERGI
Både snittinkomster och
energipriser ökat med
runt 60 procent sedan
1996. Men för de 10 procent som har tjänat minst
har inkomsten stått still,
vilket lett till att energiräkningarna blivit en allt
större utgift.
Energianvändning
per hushåll
0,6
1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012
Energinotan kan slå hårt
Varje år dör 2 700 britter för att de inte har råd att värma sin bostad tillräckligt. I Sverige
är det långt ifrån lika illa, men trenden visar att allt fler svenskar kan ha svårt att betala
för värme, el och drivmedel. Det visar en ny utredning från Energimyndigheten.
U
nder 2012 lade svenska hus­
håll i genomsnitt 7,4 procent
av sin disponibla inkomst på
energianvändning, det vill säga
el, uppvärmning och drivme­
del. Men hushållen med lägst disponibel
inkomst spenderade dubbelt så mycket på
energi. Och ökningen av energiutgifterna är
en trend som pågått under de senaste åren,
visar Energimyndighetens undersökning
”Ett aktörsperspektiv på energimarknaden”.
– De fattigaste hushållen har dessutom
inte haft råd att investera i energieffektiv tek­
nik, som bergvärmepump, tilläggsisolering
24
och bränslesnåla bilar. Tvärtom har de kvar
gamla bilar, gamla vitvaror och gamla hus­
hållsapparater, som drar mycket energi, för­
klarar Tobias Persson, enhetschef på Energi­
myndigheten.
Ytterst få svenska hushåll har dock svårt
att värma upp sin bostad tillräckligt. Det
handlar om cirka 1,5 procent av hushållen,
vilket är den lägsta andelen i EU.
eller fuel
poverty, har blivit ett vedertaget begrepp
som används på flera håll i Europa.
EU­kommissionen definierar begreppet
BEGREPPET ENERGIFATTIGDOM,
energifattigdom som ”svårigheten eller
oförmågan att upprätthålla en dräglig tem­
peratur i sin bostad, eller att tillgå andra
nödvändiga energitjänster till ett överkom­
ligt pris”.
– I flera länder räknas ”fuel poverty” som
att man inte kan värma upp sin bostad till­
räckligt till ett rimligt pris. I Storbritannien
ansågs tidigare ett hushåll vara drabbat av
energifattigdom om det hade låga inkom­
ster och lade mer än tio procent av sin
inkomst på att ha en dräglig temperatur i
bostaden. Nu har definitionen blivit mer
komplex och fokuserar på energieffektivise­
ENERGIVÄRLDEN 4 • 2014
ring, energipriser och allmän fattigdom,
säger Julien Morel, utredare på Energi­
myndigheten.
De brittiska husen har ofta dålig isole­
ring. Så dålig att varje år avlider, lågt räknat,
2 700 personer som ett resultat av att de inte
haft råd att värma upp sina bostäder till­
räckligt och därför drabbas av olika hälso­
problem.
I SVERIGE HAR begreppet energifattigdom
däremot inte använts hittills. Det har inte
funnits skäl till det. Generellt sett är fastig­
heterna välisolerade och i flerfamiljshusen
är värmen oftast inbakad i hyran. Om någon
inte har råd att betala för ett drägligt liv –
alldeles oavsett om det rör energi eller andra
livsnödvändigheter – träder socialtjänst­
lagen in.
– Länderna i Europa löser det på olika
sätt. Det skiljer sig åt hur de väljer att kate­
gorisera vilka energikunder de anser vara
utsatta och därmed vilka kunder som har
rätt till en lägre energikostnad. Dessa system
finansieras av kundkollektivet och inte, som
i Sverige, genom det generella skattesyste­
met, berättar Thomas Björkström, samord­
nare på Energimarknadsinspektionens
avdelning för konsumenträtt.
Energifattigdom kanske är nytt som
begrepp i Sverige, men för Hyresgästföre­
ningen har energikostnaderna länge stått i
fokus.
– För oss är den här frågan väldigt viktig.
Generellt sett har energitaxorna ökat
mycket. Inte minst fjärrvärmetaxorna, säger
Hans Dahlin, som arbetar med miljöfrågor
hos Hyresgästföreningen.
– På grund av fjärrvärmekostnaderna
betalar hyresgästerna mycket för värme och
varmvatten. Det kan röra sig om 10–20 pro­
cent av hyran. Allra mest betalar det fåtal
som har kallhyra. En genomsnittlig villa
drar 17 000 kWh och om man hyr en elupp­
värmd villa blir det väldigt mycket pengar.
politiska debatten har
bostadsenergin inte använts för att peka ut
utsatta grupper. Det har däremot drivme­
delspriserna. Under årens lopp, och även
inför 2014 års val, har det diskuterats hur
miljö­ och energiskatter kan tänkas slå mot
befolkningen i glesbygden.
Men hur blir det i framtiden, när eventu­
ella bristsituationer och klimatomställ­
ningen leder fram till generellt höjda energi­
priser?
Energiwende i Tyskland har kritiserats för
att missgynna de sämst ställda. Där har
stora subventioner betalats ut till dem som
haft råd att satsa på exempelvis solenergi­
anläggningar. Dessa konsumenter har sedan
I DEN SVENSKA
ENERGIVÄRLDEN 4 • 2014
kunnat minska ande­
len köpt energi. Kost­
naden för omställ­
ningen har drivit upp
energipriserna kraf­
tigt – även för dem
som inte haft råd att
se om sitt eget hus,
det vill säga en
omvänd Robin
Julien Morel,
Hood­effekt.
utredare på Energimyndigheten.
Frågan är nu om
ett scenario med
kraftigt höjda energipriser kan leda till ener­
gifattigdom i Sverige. En sak är i alla fall
säker: Energiomställning och bristsituatio­
ner skulle kunna leda till chockhöjningar
och därmed slå hårt mot de svagaste hus­
hållen. Därför har Totalförsvarets forsk­
ningsinstitut (FOI) fått i uppdrag att göra en
forskningsförstudie.
– Vi gör en genomgång av begreppet
energifattigdom. Vi vill veta om det är
användbart och till vad – om det har någon
funktion utifrån Sveriges situation, förkla­
rar Bengt Johansson, forskare på FOI.
INVESTERINGAR I SVENSKA
CLEANTECHBOLAG
100
80
60
40
2010
2011
2012
2013
SOLEL I SVERIGE
(MW)
50
40
30
20
10
0
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Under
den SE
installerade
solSE 2013
1, SE ökade
2
3
SE 4
elenNORRA
i Sverige
med runtSTOCKHOLM
80 procent. Men
SVERIGE
SKÅNE
ökningen sker från låga nivåer. Solel står
enbart för 0,03 procent av den svenska
­elproduktionen.
KÄLLA: ENERGIMYNDIGHETEN/PUPS
ELNÄTSPRISER
(Öre/kWh)
Villa utan
År
Lägenhetelvärme
2000
42,337,2
2005
46,840,8
2010
56,248,9
2013
64,156,4
De svenska elnätspriserna har ökat
stadigt under hela 2000-talet för såväl
lägenhetsinnehavare som villaägare.
GRUPPERNA SOM HAR
HÖGST ENERGIUTGIFTER
KÄLLA: ETT AKTÖRSPERSPEKTIV PÅ ENERGIANVÄNDNINGEN, ENERGIMYNDIGHETEN, SCB
2009
KÄLLA: NORDIC CLEANTECH FLOW 2013
börjat och Bengt
Johansson har inte några omedelbara svar:
– Vi ska borra i frågan. Hur hänger exem­
pelvis energifattigdom ihop med annan fat­
tigdom? Vilken roll kan offentligt agerande
ha i sammanhanget? Vilka åtgärder finns
tillgängliga? Träffar stödsystemen rätt, och
så vidare?
I Sverige finns bara lite forskning inom
det här området. FOI:s förstudie kan ligga
till grund för framtida forskning. Energi­
myndigheten kommer dessutom att fortsätta
analysera energifattigdomens utbredning och
yttringar i Sverige.
MARIA ÅSLUND
• är beläget långt från stora städer,
särskilt i pendlingskommuner
• äger sitt hem
• består av jordbrukare eller egen
företagare
• har en låg inkomst, särskilt bland de
10 procent med lägst inkomst
• består av arbetslösa eller pensionärer.
2008
Antalet
i SE
svenska
clean-SE 4
SE 1,investeringar
SE 2
3
techbolag
har ökat under
senare år. UnNORRA SVERIGE
STOCKHOLM
SKÅNE
der 2013 investerades det drygt 800 miljoner kronor i 84 svenska cleantechbolag.
ARBETET HAR PRECIS
Energiutgifterna utgör i snitt 7,4 procent
av den disponibla inkomsten. Men det skiljer sig åt mellan olika grupper. Generellt
sett går en större andel av den disponibla
inkomsten till energi om hushållet:
2007
KÄLLA: SCB/ENERGIMYNDIGHETEN
(MW)
VINDEL I VÄRLDEN
350
300
250
200
150
2009
2010
2011
2012
2013
Vindkraften
att3öka i snabb SE 4
SE 1, SE 2fortsätter SE
takt.NORRA
IdagSVERIGE
utgör vindkraft
cirka 3 procent
STOCKHOLM
SKÅNE
av världens elproduktion. USA och Kina
står för cirka hälften av detta.
KÄLLA: RENEWABLES 2014 GLOBAL STATUS
REPORT
25
SKRIFTER
TESTLAB
DEN SVENSK-NORSKA
ELCERTIFIKATSMARKNADEN
– ÅRSRAPPORT FÖR 2013
Rapporten ger en övergripande bild av de viktigaste
händelserna och nyckeltalen
för den svensk-norska elcertifikatsmarknaden under
2013. Innehåller även en
sammanfattning av myndigheternas rapporter om
Kontrollstation 2015 för
­elcertifikatsystemet.
Art nr 2609
SKÄRPTA KRAV PÅ DAMMSUGARE
Nu blir det lättare att välja rätt dammsugare och samtidigt spara el. Från den
1 september har alla nya dammsugare energikrav och energimärkning.
JOHNÉR
i höst ingår även damm­
sugare bland de produkter som ska ha energi­
märkning. Och jämfört med andra varor är
det många parametrar som ska mätas utöver
energianvändningen, till exempel damm­
upptagningsförmåga (både på matta och på
hårt golv), partikelutsläpp och ljudnivå.
Kraven gäller bara för nya produkter som
sätts på marknaden. De produkter som
finns i butikerna får fortfarande säljas.
– Givetvis får butikerna sälja slut på de
dammsugare de har, men när nya dammsu­
gare levereras ska de ha energimärkning och
klara ekodesignkraven, säger Johanna Whit­
lock på Energimyndigheten.
FRÅN OCH MED
energimärkningen börjar
gälla kommer också ekodesignkrav på
dammsugare. Det innebär att effekten
begränsas till max 1600 W, och att det ställs
krav på dammupptagningsförmåga, alltså
hur bra dammsugaren dammsuger. Dessa
krav kommer att skärpas 2017, då det även
tillkommer regler för ljudnivå, filtrerings­
förmåga och livslängd på motor och damm­
sugarslang.
– För dammsugare har vi sett en trend
mot allt högre effekt, trots att ett högre watt­
tal inte alls behöver innebära att dammsu­
garen är bättre på att suga upp damm, säger
Lovisa Blomqvist på Energimyndigheten.
ÅRSRAPPORT FÖR 2
013
SVERIGES PROGRAM
FÖR INTERNATIONELLA
KLIMATINSATSER
Sveriges program för
internationella klimatinsatser
Stöd till internationella
klimatinsatser genom CDM
och andra internationella
samarbetsmekanismer
I
A
B
C
D
E
F
G
3
ABCDEFG
A
1
kWh/annum
YZ
2
YZ dB
5
ABCDEFG
4
Solforum samlar branschen
Vad är på gång inom solenergisektorn och hur kan den
utvecklas framöver? Det är några av huvudfrågorna på
konferensen Solforum, i Linköping den 22 oktober.
XYZ/2013 - I
året som Energimyndig­
heten genomför konferensen Solforum.
På årets Solforum kommer en bred samling
aktörer från hela solbranschen att träffas –
forskare, företag och offentliga aktörer
i hela kedjan från grundforskning till
­marknad.
Tre spår löper parallellt i konferensen:
utveckling av solceller, termisk solkraft och
solbränslen; integration av solceller i bygg­
nader och elnät; samt vad som krävs för att
öka solcellsanvändningen.
– Vi vill samla branschen, ge möjlighet till
överblick över vad som är på gång och vem
som gör vad, och ge tillfälle att diskutera
vad som behöver göras framöver. Tanken är
att Solforum ska vara en mötesplats där
DET ÄR ANDRA
SÅ LÄSER DU
ENERGIMÄRKNINGEN
1 Energieffektivitetsklass,
2
3
4
6
Energimyndigheten ansvarar sedan mer än tio år för
Sveriges program för internationella klimatinsatser.
Programmet omfattar idag
fler än 80 enskilda klimatprojekt och åtta
multilaterala fonder som i sin tur stöder
klimatprojekt. Art nr 2616
II
SAMTIDIGT SOM
hur energieffektiv dammsugaren är.
Genomsnittlig årlig
­energiförbrukning.
Partikelutsläppsklass.
A innebär minst utsläpp.
Rengöringsprestanda.
A innebär högst prestanda.
Ljudeffektnivå. A innebär
lägst ljudeffekt.
Spelkonsoler drar mer el
Tvättmaskiner håller vad de lovar
DEN SENASTE GENERATIONEN spelkonso-
DEN SOM PLANERAR att köpa tvättmaskin kan lita på att
det som står på energimärkningsetiketten är korrekt. Det
visar en EU-studie, där Energimyndigheten har medverkat,
där man har låtit testa 50 tvättmaskiner som kan köpas runt
om i Europa.
Studien visar att alla testade tvättmaskiner håller vad de
lovar på energimärkningsetiketten. De uppfyller dessutom
även ekodesignkraven,
som bland annat ställer
krav på hur stor vattenförbrukning och energianvändning tvättmaskinerna får ha.
– Det är otroligt glädjande med en bekräftelse på
att apparaterna verkligen
är så energieffektiva som
de säger sig vara, säger
­
Karolina Petersson,
projektledare på Energimyndigheten och deltagare i projektet.
ler drar mer el än sina föregångare.
De lämpar sig för spel, men om du vill kolla
på film kan du spara mer energi genom att
använda mer energieffektiva mediespelare,
visar ett nytt test från Energimyndigheten.
Det är spelkonsolerna Xbox One och
Playstation 4 som Energimyndigheten har
testat. Resultaten visar att energianvändningen har ökat jämfört med de tidigare
modellerna eftersom hårdvaran är kraftigare och grafiken har utvecklats.
– Ett tips är att bara använda spelkonsolen till att just spela, eftersom den är tre
gånger mer energieffektiv än en dator som
är avsedd för spelande. Vill du titta på film eller lyssna på musik finns det
andra tekniska lösningar som är mer energieffektiva, säger Svante
Wikander som ansvarar för testet på Energimyndigheten.
Testet visar att spelkonsolerna använder energi även när det ser ut som
att de är avstängda. Funktioner som röststyrning, så kallad aktiv standby,
och automatiska uppdateringar drar ofta el helt i onödan.
Läs mer på www.energimyndigheten.se
26
En svensk-norsk elcertifikatsmarknad
ENERGIVÄRLDEN 4 • 2014
man kan ge och få inspiration, och hitta nya
utvecklingsmöjligheter, säger Sara Malm­
gren, handläggare på Energimyndigheten.
UNDER KONFERENSEN blir det både pre­
sentationer av pågående och avslutade pro­
jekt och framåtblickande pass som exempel­
vis idéforum med presentationer och
diskussioner kring idéer om vad som skulle
kunna göras framöver. Dagen avslutas med
ett interaktivt experiment där deltagarna
ska hjälpa till att svara på frågan hur man
kan accelerera utvecklingen av solindustri
och marknad i Sverige fram till 2030.
Läs mer här:
www.energimyndigheten.se/solforum2014
STEGVIST INFÖRANDE AV
SYSTEMATISKT ENERGIARBETE
Handbok för att stegvist införa och bedriva ett systematiskt energiarbete. Boken
ger tips och förslag på hur ett införande
kan gå till och hur processen sedan kan
fortlöpa för att uppnå ett väl fungerande
och systematiskt energiarbete.
Art nr 2612
RAPPORTER
HÅLLBARA BIODRIVMEDEL OCH FLYTANDE
BIOBRÄNSLEN
Hållbara biodrivmedel
och flytande biobränslen
under 2013
Rapport om mängden hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen som använts i Sverige under 2013.
Art nr 2608
VINDKRAFTSSTATISTIK 2013
Nytt forskningsprogram
om energisystem
ENERGIMYNDIGHETEN lanserar ett
nytt program för forskning inom området energisystemstudier. Det nya programmet Strategisk energisystemforskning innebär en ökad samordning
av klimat- och energifrågor samt en
satsning på elmarknadsforskning.
− Problemen och frågorna ska vara i
fokus snarare än gränserna för de vetenskapliga disciplinerna, säger Klaus
Hammes, enhetschef på analysavdelningen på Energimyndigheten.
Programperioden pågår mellan den
1 juli 2014 och den 31 december 2018.
Den totala budgeten för programmet
är 130 miljoner kronor.
ENERGIVÄRLDEN 4 • 2014
Statistik för när det produceras mest och
minst el från vindkraft och hur detta relaterar i tid till vårt behov av el.
Art nr 2604
Forskningsrapport
om den nya elmarknaden
ELMARKNADEN ÄR un-
der ständig utveckling.
En
Elmarknad
Forskningsorganet
i förändring
Elforsk har under fyra
år bedrivit programmet
Market design, där
man i olika studier
bland annat undersökt
de förändrade villkoren
på marknaden samt elnätens och elbörsernas roll i framtidens energisystem.
Totalt har det blivit ett 20-tal rapporter,
som nu sammanfattas i skriften En elmarknad i förändring. Ett av huvudspåren i rapporten är behovet av flexibel elanvändning
och vilka konsekvenser detta kan få på
marknaden.
PRODUKTIONSKOSTNADSBEDÖMNING FÖR VINDKRAFT
I SVERIGE
En studie som visar på marginalkostnaden för att bygga ut landbaserad vindkraft i Sverige.
Art nr 2615
1
KORTSIKTSPROGNOS,
HÖSTEN 2014
Energimyndighetens kortsiktsprognos
hösten 2014 omfattar det svenska energisystemets utveckling under perioden
2014–2016.
Art nr 2619
27
POSTTIDNING B
Returadress:
Arkitektkopia
Box 11093
161 11 Bromma
FORSKAREN STAFFAN LAESTADIUS, KTH
NAMN: Staffan Laestadius.
ÅLDER: 67 år. BOR: Nacka och Möja
(i Stockholms skärgård). UTANFÖR
JOBBET: Allt från segling och fiske
till praktiskt arbete av olika slag.
ENERGIFAVORITER: Vind­ och
solkraft.
VILL HA NY GRÖN
VÄLFÄRDSMODELL
TEXT: ANDERS WIKBERG FOTO: JOHAN JEPPSSON
STAFFAN LAESTADIUS är en flitig föreläsare och gästar
ofta partier, företag och organisationer. De som inte
hört honom kan läsa hans bok ” Klimatet och välfärden
– mot en ny svensk modell”.
– Jag tar universitetens ”tredje uppgift” på allvar, att
försöka sprida kunskaperna till allmänhet och politiker,
inte bara forska och undervisa, förklarar han.
Staffan Laestadius är nationalekonom i botten och
hann bland annat arbeta på regeringskansliet innan
teknikintresset tog överhanden. Han disputerade 1992,
som 45­åring, och är numera professor i industriell
utveckling på KTH i Stockholm.
Med en fot var i de tekniska och samhällsvetenskap­
liga världarna har han en bredare ansats än de flesta.
Ett exempel på forskningsområde är den ökande kon­
kurrensen om biomassa.
– Om vi både ska äta, dricka, bygga, göra kläder och
kemikalier och köra fordon med biomassa kommer pri­
serna på biomassa att flerdubblas. Kan då värmeverken
fortsätta att elda upp den i samma omfattning, undrar
han och besvarar själv frågan med ett nej.
i allt Staffan Laestadius gör är
klimatfrågan. För att komma tillrätta med den vill han
se en grön omvandling – bort från fossilberoendet.
– Börjar vi inte ställa om samhället på egna villkor
under de närmaste tio åren kommer klimatet att tvinga
oss att ställa om – på sina villkor.
Men Staffan Laestadius är ingen dysterkvist. Han ser
sig som ”försiktig optimist” och säger att de tekniska
lösningarna redan finns, att hans scenario är realistiskt.
Det handlar om allt från mångdubblade gröna inves­
teringar i infrastruktur och kollektivtrafik, upp till
25 000 nya vindkraftverk och grön skatteväxling med
klimatdifferentierad moms till stopp för inrikesflyg
söder om Sundsvall och kraftigt reducerad bilåkning.
Modellen går runt ekonomiskt och skapar sannolikt
fler jobb, åtminstone inte färre, enligt Staffan Laestadius.
– Leder vår nuvarande samhällsmodell till full syssel­
sättning, frågar han retoriskt.
Staffan Laestadius efterlyser en offensiv retorik i
den svenska politiken, för en bred uppslutning runt
omvandling till en ny, grön välfärdsmodell.
– Det pratas mycket mer om klimatet nu än för ett år
sedan. Medvetenheten växer, men tyvärr inte i den takt
som behövs. 1
DEN RÖDA TRÅDEN
ENERGIVÄRLDEN – Informerar om Energimyndighetens arbete och bevakar utvecklingen på energiområdet.