Tragedins utveckling

Download Report

Transcript Tragedins utveckling

Tragedins utveckling
DR1110
Birgitta Johansson
Kulturellt och socialt
sammanhang
Den grekiska klassiska perioden ca 500-300 f KR
Den Atenska stadsstaten
Filosofin
Retoriken
Funktion
• Nationalkänsla och samhörighet
• Visa Atens starka ställning
• Socialiserande, fostrande – Hybristanken
Teorier kring tragedins uppkomst
• Ur Dionysoskulten
– Ur körlyriken (Thespis 535 f.KR)
– Ur Satyrspelet
• Religiös kulthandling eller ren litteratur
• Ur folkförsamlingen på Agoran
Uppförande 1
• Årlig fest i mars
• Tävling: Tre dramatiker; vardera tre tragedier
och ett satyrspel
• Komiska skådespel
• I fem dagar
Uppförande 2
•
•
•
•
•
•
Arkonten
Koreger
Dramatiker
Skådespelare
Kören
Publiken blandad??
Aischylos 525-456. De bevarade
pjäserna:
Perserna (472)
De sju mot Thebe
De skyddssökande
Den enda bevarade trilogin:
Orestien (458):
Agamemnon
Gravoffret
Eumeniderna
Den fjättrade Prometevs
Sofokles 496-406. Bevarade
pjäser:
Oidipus
Antigone (443)
Elektra
Filoktetes
Oidipus i Kolonos
Ajas
Kvinnorna i Trakis
Euripides 480-406. Bevarade
pjäser:
Alkestis
Medea
Hippolytos
De skydssökande
Herakles
Trojanskorna
Ifigenia i Taurien
Ion
De feniciska kvinnorna
Orestes
Backanterna (406)
Ifigenia i Aulis
Tragedins utveckling
Aiskylos:
Förblindelse, högmod, skuld, straff i flera
släktled
Kören en dominerande roll
Starkt retoriskt drag
Enkel fabel
Konflikten på idéplanet
Tragedins utveckling
• Sofokles:
•
•
•
•
•
•
•
•
Koncentration enskilda individen (i högre grad)
Stadsstaten mindre dominerande.
Släkten inte längre det enda som binder samman människorna
Dominerande tema: Människan ett väsen som hålls i ovisshet och
måste söka efter sanning
•
• Persongalleriet – helgjutna karaktärer
•
Sofokles forts.
• Konflikten mellan den mänskliga potentialen och
gudarnas vilja - ett existentiellt villkor.
•
• Reducerade körens roll:
•
• mer utvecklad handling
•
• Den retrospektiva dramaturgin
•
• Peripetin som kombineras med igenkänning
(anagnorisis)
Tragedins utveckling
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Euripides:
Personer är splittrade rotlösa
En hård tröstlös värld.
Skådeplatsen flyttas från kungaslott till privathuset (familjen)
Den enskilda människan i förhållande till hennes närmaste
omgivning -- Karaktärerna är rundare
Forts. Euripides
• Mytiska världen framställs med krass realism
•
• Gudarna drivs av samma irrationella motiv som människorna
• Människorna underkastade sina ombytliga och oberäkneliga lidelser
•
• Laborerade med nya spelöppningar
•
• Episoder som inte så hårt är underordnande den sammanhållande
fabeln
•
Forts. Euripides
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Vardagligare språk
Deus ex machina- slut
Större vikt vid det underhållande
Arior
Kören trängs tillbaka ännu mer
Den romerska tragedin
• Skådespelarkonsten betonades och
utvecklades
– Retoriskt deklamerande
– Typbestämda gester
– Ett större intresse för minspel
Den romerska tragedin
• Musiken fortsatt stor roll
• Samma myter, mönster och meter som den
grekiska tragedin – så småningom egna
romerska myter
• Personifiera den romerska statstanken
• Fabeln inte så koncentrerad
• Fokus på det spektakulära
Den romerska tragedin
•
•
•
•
•
Seneca 4 f Kr – 65 e Kr
Nio kompletta dramer finna bevarade
Skrev sina dramer för privata sammanhang
Utvecklade den grekiska tragedins indelning
Utvecklade tekniken med moologer och
sidorepliker