Transcript El-avfall - Järfälla
Omväldsanalys Avfall
• Sopberget ökar med tre procent per år i Sverige - dock har mängderna per person minskat något i Sverige senaste 4 åren • Järfällas invånare slängde 14 500 ton avfall 2013 • I Sverige slängdes 4 398 680 ton avfall 2012 • I Europa slängdes 392 000 000 ton avfall 2012 • I världen slängdes 1 277 500 000 ton avfall 2010 • 2010 slängdes 3,5 miljoner ton avfall per dag • 2025 i fortsatt takt kommer 6 miljoner ton per dag slängas, enligt Daniel Hoornweg som anser att vi nått ”Waste produktion peak” år 2012
Europeisk avfallsstatistik
Avfallstrend EU och Sverige
Vad ligger i soppåsen i Järfälla?
Hur minskar vi avfallet i Järfälla?
• Minska matavfallet i skolköken • Järfälla föreningsloppis • Jobbcenter i Järfälla kommun • Matavfallsinsamling • Behovshämtning • Informationskampanjer På gång i kommunen: • EL:IN skåp • Ambulerande Farligt avfallsbil • Off 2 off
Minskar mängden avfall?
Mängd uppkommet hushållsavfall (kton)
Minskar mängden avfall?
Förväntad och verklig uppkommen mängd hushållsavfall (kton)
Frikoppling
Några slutsatser om frikoppling: • Konsumtionsförändringar kan ske snabbt och få stor effekt. Den observerade frikopplingen på 350 kton uppnåddes på bara 2 år.
• Konsumtionsförändringar sker på grund av skiften i trender där miljöengagemang endast är en av dessa trender (”identitetskonsumtion”).
• Dyra produkter med låg vikt! (Ur miljösynpunkt oftast bra men inte alltid, se exempelvis elektronik) • Resultaten från projektet möjliggör att ny kunskap kan tas fram för hur vi kan öka frikopplingen.
Från ord till handling
• Från Annika Hallmans artikel i Effekt 1/2014 • Det finns ett stort glapp mellan vad man vet och vad man gör… • Miljöhänsyn innebär ofta en konflikt mellan det egna intresset eller bekvämlighet - Tar jag bilen spar jag tid • Människor är känsliga för omgivningens signaler och de sociala normer som finns • De personliga normerna och individens identitet väger tyngst när vi väljer att agera miljövänligt och ger oftast starkast effekt
Plastpåsar
• Idag förbrukas 100 miljarder plastpåsar årligen i EU • Detta ska halveras till 2017, och minska med 80 procent till 2019, enligt EU-parlamentet • Förbjudits i flera länder, ej i Sverige • I Rwanda är det helt förbjudet sedan år 2008 • Finns alternativ bioplastpåsar • Ekmans och Trioplast har tagit fram plastpåsar av ostronskal • Det tar 400 år för naturen att bryta ned en plastpåse • Använd mindre plastpåsar och återvinn dem
Hur gjorde vi förr?
Elavfall – batteriåtervinningen.se
• Det ligger 25 miljoner mobiltelefoner och samlar damm i svenska folkets byrålådor • 75 procent av de vanligast batterierna kan göra nytta igen, energiåtervinning och materialåtervinning • Batterier innehåller metaller och vissa även tungmetaller som kvicksilver, bly och kadmium • Många metaller som inte är miljöfarliga kan återanvändas, och mindre utvinnas ur gruvor • Inget el-skrot från svenska avfallsanläggningar skeppas • Konfliktmineraler och smutsiga jobb sker för att få fram bland annat kobolt och tantal som finns i din smartphone • Metaller blir svårare och dyrare att utvunna på land, istället vänder sig industrin mot djuphaven
Farligt avfall och läkemedel
• Farligt avfall och läkemedel destrueras genom förbränning • 2004 destruerades 1 000 000 kg läkemedel till ett värde på 1,5 miljoner • 2012 samlades 66 000 000 kg farligt avfall in • Behandlingen: - förbränning 1300 ⁰ C, bildas slagg och metaller skiljs ur, resterna går till deponering - gaserna efterförbränns i upp till 1200 ⁰ C - passerar en ångpanna och el och fjärrvärme utvinns - sedan renas i kalkmjölkstvätt och filter från partiklar och stoft - sist genom en 28 meter hög skorsten med vattendusch
•
Viktigtaste avfallet att förebygga och återvinna rätt
Textilier
– i snitt köper varje person 15 kg textilier varje år, 8 kg går till förbränning och 3 kg till välgörenhet •
Matavfall
– 100 kg slängs per person och år •
El-avfall
– 16 kg samlas in per person och år, 12 000 000 kg hamnar fel årligen •
Byggavfall
– 10 miljoner ton avfall uppstår från bygg och anläggningssektorn varje år, 10 procent är farligt avfall
Myter om förpackningar
• Alla förpackningar förbränns?
• Falskt - Papperfibrer återvinns 5-7 ggr, sedan förbränning - 70 % energi sparas, istället för nyproduktion - var 3:dje papperförpackning i butikerna är av återvunna pappersfibrer.
• Det går åt mer energi att skölja ut förpackningar och transportera dem än miljövinsten av återvinning? • Falskt - Rengöring och transporter kräver mindre energi än miljövinsterna av ny utvinning - Skölj ur med mindre och kallt vatten så att inte matrester finns kvar
Myter om förpackningar
• Mjukplats och hårdplast återvinns inte?
• Falskt - mjukplats återanvänds till plastpåsar och kabelskydd - hårsplast blir plastdunkar, blomkrukor, plank och annat byggnadsmaterial • Sorterade förpackningarna blandas, till exempel färgat och ofärgat glas? • Falskt - Förpackningsar hämtas med flerfacksbilar - Glas kan återvinnas utan att kvalitén försämras - 20 % energi sparas vi återvinning - 40 % blir nya flaskor, 40 % blir glasfiberisolering
Myter om matavfall
• Matavfall ger ingen miljövinst att sortera ut? • Falskt - Matavfall blir biogas och 10 procent energi sparas - Matavfall blir biogödsel till åkermark, återföring av fosfor till naturen - Att inget matavfall uppstår är ännu bättre, då endast 10 procent av energin kan återvinnas utifrån produktionen • Att storhandla ger miljövinster?
• Falskt - Storhandling resulterar oftast i att mer mat slängs - Det blir kostsamt och en miljöförlust - Cirka 1 av 4 matkassar som bärs hem slängs idag
Myter om el- och farligt avfall
• Elavfall skickas till utvecklingsländer? • Falskt - Det samlas in av seriösa aktörer återvinns på bästa sätt i Sverige - Miljöfarliga ämnen tas om hand - Metaller plockas ut och återvinns • Farligt avfall behöver inte sorteras ut? • Falskt - El- och farligt avfall är viktiga att sortera ut - Farligt avfall destrueras i speciella förbrännings anläggningar med speciellt reningsutrustning - Läkemedel lämnas in till Apotek för destruktion
Tips på att minimera avfallsmängderna från hemmet
• Ej reklam Tack • E-faktura, autogiro • Låna saker som behövs sällan • Återvinn, laga, ge bort, köp begagnat • Gör egna skönhetsprodukter och rengöringsmedel istället för att köpa kemikalier • Används tygkasse istället för plastpåsar • Köp eller används inga engångsartiklar • Menskopp istället för bindor och tamponger • Köp refill förpackningar • Köp mat som planeras att ätas upp, gör matlådor, frys in
Inspirationsfilm om att vi kan bli bättre
•