Transcript Fortum Heat Scandinavia - Ragn

Fortum Heat Scandinavia
UTVECKLINGSPLAN FÖR BASPRODUKTIONEN I STOCKHOLM
AVFALL OCH BIOBRÄNSLEN
ÖKAD ELPRODUKTION
MINSKAD ANVÄNDNING AV KOL OCH VÄRMEPUMPAR
SYSTEMEFFEKTIVITET
KOSTNADSMINSKNING
REDUCERADE UTSLÄPP AV CO2
MINSKAD RISK
Basproduktionen i Stockholm idag
Värtaverket:
300 kton Kol
35 kton Olivkärnor
20-80 kton Biooljor
Värmepumpar
Högdalen:
500 kton Hushållsavfall
250 kton Verksamhetsavfall
Hammarby:
40 kton Biooljor
Värmepumpar
Hässelby:
300 kton Pellets
Brista:
360 kton Skogsflis
2
1
Översikt över befintliga anläggningar
och möjliga lokaliseringar av nya
Befintliga basproduktionsplatser för storskalig
värmeproduktion behövs även i framtiden
(Hagby, Täby)
Värtan, (Hässelby), Högdalen och Brista kommer under
överskådlig tid att ha stor betydelse för den framtida försörjningen.
Dessa måste vårdas och ges möjligheter att utvecklas.
Långsiktigt behövs en ny basproduktionsplats
Trots bibehållande och utveckling av befintliga
produktionsanläggningar, görs bedömningen att ytterligare en
produktionsplats behövs för att kunna nå den önskade positionen.
Den enda plats inom Stockholms gränser som bedöms möjlig är
Lövsta, där staden har egen rådighet. För att FV ska få rådighet
över Lövsta kan dock komma att krävas att vi på sikt lämnar
Hässelby. Om Lövsta ej är genomförbart måste däremot Hässelby
utvecklas.
Andra aktörer arbetar med etableringar
Det pågår planering för nya produktionsanläggningar i närområdet,
utan Fortum Värmes deltagande. Aktuellt är främst Högbytorp i
Bro.
Utvecklingsplanen – i riktning mot HS långsiktiga mål avseende
tillväxt, hållbarhet och prestation (performance)
100%
Growth
•
Säkrad konkurrenskraft på Stockholms värmemarknad
genom en dryg halvering av de direkta kostnaderna för
värmeproduktion
Ökat elöverskott med ca 1 TWh per år
Share of heat from CHP
80%
Energy-%
•
60%
40%
20%
0%
2010
Sustainability
Excellence
•
•
•
Minskad användning av primära bränslen 2 TWh per år
Minskade utsläpp av global CO2
1 miljon ton per år
Minskad användning av olja och kol
1 TWh per år
2018
Global CO2
[kg CO2/MWh heat]
80
40
0
2010
2018
-40
-80
•
Performance
Excellence
•
•
Skalfördelarna utnyttjas genom storskalig kraftvärme och
ökande andel stora bränslen
I första hand används energi ”som annars hade gått förlorad”;
avfall, sekundära biobränslen och spillvärme
Riskminimering med en diversifierad produktionspark
bestående av anläggningar med hög prestanda
2018 vs 2010
[GWh bränsle]
Coal
Waste
Forest residues
Pellets
Heat pump
Bio oil
Mineral Oil
-2000
-1000
0
1000
2000
3000
2
Utvecklingsplanen i sammandrag med kommentarer
INRIKTNINGSBESLUT
• KVV8 föreslås tidigarelagt till
2015
• Annan förnyelse i Värtan avvaktar
ny detaljplan och senareläggs till
ca 2020
• Högdalen P7 föreslås tidigarelagt
till 2015
• Hässelby P4 planeras för
förädlade biobränslen och
driftstart ca 2015
• Lövsta kan behöva tidigareläggas
mht Stadens hållning i
planfrågorna till ca 2018. I så fall
realiseras ej Hässelby P4.
Roadmap
2020
Planerad anläggning
Beslutad anläggning
Eventuell anläggning
( Mindre tidsförskjutningar av
enskilda projekt kan komma att
krävas för att undvika konkurrens
om resurser mellan projekten)
• Utgör grund för fortsatt
arbete mot helt
fossilbränslefri produktion
och klimatvision 2030
• Ca 15 miljarder investeras
i ny kraftvärme tom 2020
• Värmebehovet förväntas
inte öka i nämnvärd
omfattning, trots kraftig
exploatering.
Energieffektivisering och
klimateffekter minskar
behovet.
Brista B2
Prestanda
Värme: 60 MW
El: 20 MW
Projektstart:
Driftsätting:
oktober 2010
dec 2013
Bränsle:
Avfall, ca 240 kton/år
3
Brista B2 - Kraftvärmeverk
Brista B2 idag
4
Värtan KVV 6
PFBC: 145 MW El,250+50 MW Värme
Idag blandas ca 13% olivkärnor in i kolpastan (~35 kton/år)
Investering i utökade lager och bränslemottagning har påbörjats för att
permanenta en inblandning på 25-35% bio vilket innebär att KVV6 blir en av
Sveriges största biopannor!
Långsiktigt mål är att öka inblandningen till 50%
Värtan KVV8
Miljötillstånd erhölls 2008
Investeringsbeslut väntas tas under 2012
Driftsättning 2015
Prestanda:
113 MW Electricity (ca)
187+80 MW Värme (ca)
(CFB)
Bränsle:
Skogsflis, Pellets och torv
100% försörjning via järnväg eller fartyg
Bränsleförbrukning ca 1,8 TWh
5
KVV8 – Lay out
1. Ny pir 200m med
11 m djup
2. Automatisk
lossning av
järnvägsvagnar
3. Underjordiskt
bränslelager i det
gamla
oljebergrummet
4. Nya silos för
bränslen till KVV6
Flexibel bränsletillförsel
9000 m3 per dygn motsvarande:
4 tågset per dygn
or
1 Östersjöcoaster per dygn
or
1 wood chip carrier vart 14:e dygn
6
P7/KVV7 - Högdalen
Ersätter P1/P2 från 1969
46 MW, 150 kton avfall/år
Panna 100MW (ca)
Värme: 68MW (ca)
El: 28 MW (ca)
Rökgaskondensering 18 MW (ca)
Bränsle: Avfall 300 kton/år
Driftsättning 2015
Hässelby P4
Bränslen: Industripellets,
RT-flis och RDF Pellets
P1-P3 kvarstår som spets- och mellanlast
Ombyggnad av befintlig P4
425 MW olja till ca 230 MW bio
150 MW Värme (ca)
70 MW El (ca)
Utveckling av Hässelby beroende av
eventuell ny anläggning i Lövsta
7
3500
Utvecklingsplanen leder mot en optimal
bränslemix och hållbar värme
Effekt [MW]
3000
2500
2000
1500
1000
500
0
Dagens produktion
Enligt utvecklingsplanen 2016
En framtida balanserad produktion
Systemet karakteriseras av en stor
andel värmepumpar, bioolja och
fossilbaserad kraftvärme. Andelen kol
har dock redan börjat minska genom
inblandning av olivkärnor i bränslet till
KVV6 i Värtan
Ökad andel kraftvärme baserad på
återvunna och förnybara bränslen
tränger undan kol, värmepumpar och
bioolja.
En avvägning mellan ekonomi och risk
som funktion av framtida bränsleprognoser och tillgängliga siter visar
hur systemet skulle kunna se ut på
lång sikt.
En betydande del av mellanlasten täcks
fortfarande av KVV6 med kol/biobränsle
samt värmepumpar.
Systemet kan sägas utgöra ”målet” för
fortsatt utveckling efter år 2020.
3500
3500
3000
3000
3000
2500
2500
2500
2000
1500
Effekt [MW]
3500
Effekt [MW]
Effekt [MW]
0
HVC olja/bioolja
HVC pellets
VP
KVV skogsflis
KVVkol/bio
KVV ind pellets
KVV imp skogsflis
1 2
3
4
KVV
rdf5 6 7 8
tid [1000 h/år]
KVV avfall
2000
1500
2000
1500
1000
1000
1000
500
500
500
0
0
0
1
2
3
4
5
tid [1000 h/år]
6
7
8
0
0
1
2
3
4
5
6
7
8
0
1
2
3
4
5
6
7
8
tid [1000 h/år]
tid [1000 h/år]
SÄNKT KOSTNAD
MINSKAD RISK
ÖKAD HÅLLBARHET
16
8