Problembaserad skolutveckling PBS

Download Report

Transcript Problembaserad skolutveckling PBS

Problembaserad skolutveckling
PBS
Ett vardagsnära perspektiv
Mål och syfte



Bidra till barns och ungas lärande och
utveckling, skapa goda lärmiljöer
Fördjupa förståelsen om lärande och
undervisning
Koppla lärande och görande åt båda
håll
Ett förhållningssätt


Innan – symptom, trott en massa,
tycker att någon annan skall göra
jobbet
Nu – beskriver, analyserar, tar reda på
mer, åtgärdar, gör jobbet själv eller
tillsammans med andra
Vad är då pbs?

Att driva skolutveckling ur ett annat
perspektiv som leder till annan syn på
lärande, kvalitetsredovisning m.m.
Bygger på:




Gestaltteori (helheten är något annat än
summan av delarna)
Konstruktivismen ( kunskap är
delaktighet, de fyra F:n)
Systemteori (orsaker läggs i samspelet
och inte hos enskilda)
Lärande organisation
Grundsatser






Skolutveckling omfattar eller syftar till
att omfatta hela eller stora delar av
verksamheten
Förståelsen av uppdraget
Organisering av meningsskapande och
förståelsefördjupande lärandeprocesser
Problembaserat lärande
Erfarenhetslärande
Dialog och utmanande möten
Grundsatser fortsättning





Helheter, mönster och avvikelser från
mönster som grund för lärande
Utvärdering som underlag för lärande
Dokumentation av lärande
Lärandeorienterat skolledarskap
Lärdomar påverkar
organisationsstrukturerna
Lärande – djupinriktat – att i
första hand söka mening





Förstå
Se något på ett annat sätt
Förändras som människa
Se bortom uppgiften
Framgångsrika elever= god förmåga att
se likheter och skillnader, kan bygga
upp och analysera mönster utifrån en
komplex verklighet och dra slutsatser
Den enskilt största
kompetenssatsningen inom BoU






Samarbete med Karlstads universitet
Start 2002/2003
Femårigt samarbete i ett första skede
Nätverk som hela tiden fylls på
Mölndal en av tre kommuner som
beforskas
Leds av Hans-Åke Scherp
Processen









Lärledarutbildning rektorer Lindome
Kick-offer på enheter i Lindome
Lärledarutbildning pedagoger Lindome
Lärgrupper (rektorer) vissa 1-16 omr
Övriga enheter valfritt gå med
Nätverksträff rektorer/ledning
Lärledarutbildning pedagoger
Lärledarutbildning rektorer (obl.)
Lärgrupper rektorer (obl.)
Fortsättning processen







Nätverkträff där även pedagoger deltar
PBS-ledargrupp bildas
Lärledarutbildning pedagoger
K-dagar, apt, återträffar lärledarutb.,
fördjupningar lärled., dokumentation
Visionsdokument
Ökad kontakt med Karlstad
Lärstämma
Fler och större!








Skolor – förskolor – dagbarnvårdare
Kontoret – FR – nämnden
Ständigt ökad efterfrågan på individnivå (men
även på grupp/org.nivå)
PBS-tänket /modellen utformats och utökats
över tiden
Dokumentation nätverksträffarna
Material till hemsidan
Från kommunerna på annat sätt
Fler medarbetare kau
Förvaltningsnivå








Förändrat VP och VB
Förändrat interna kontrollen
Försöker undvika uppifrånstyrning
Skapat lärgrupper bland rektorerna samt
egen lärgrupp
Samarbete med PBS-ledargruppen
Vilja att lära av andra ex. kommuner
Utgår från olika perspektiv vid ”svåra” frågor”
Kopplar andra satsningar till pbs
Ledarnivå





Förändrat rollen till att leda/stötta processer
Skapat lärgrupper på enheterna
Kopplar kompetensutvecklingspengar till
lärgrupperna
Använder olika pbs-vertyg för att utmana
pedagogerna samt skapa underlag för fortsatt
utveckling/lärande
VP och VB skrivs först i arbetslagen
Pedagognivå








Ökad professionalisering
Ett arbetssätt i vardagen
Reflektion
Annan syn på problem
Yrkesspråk
Större delaktighet
Mer samarbete
På väg från lydnadskultur till lärandekultur
Elev/barnnivå





Ökad delaktighet/medskapare
Större möjlighet få arbeta med sina
frågor
Möts med öppna frågor/alla blir
lyssnade på
Koppling till IUP och elevreflektion
Fokus på lärandesätt och ansvar
Betydelse för skolutvecklingen







Gemensamt förhållningssätt och yrkesspråk –
förändrad attityd
Större upplevelse av möjlighet att påverka och känsla
av att själv ”äga” situationen”
Förändrad syn på skolutveckling – ger stadigvarande
förändringar
Bättre arbetsmiljö – ökad arbetsglädje
Allas kunskaper och kapacitet tas tillvara
Läroplaner och andra styrdokument fått en helt
annan förankring
På väg strukturera oss i det postmoderna samhället