Kunskap och bedömning

Download Report

Transcript Kunskap och bedömning

Kunskap och bedömning
för utveckling och lärande
Ett kompetensutvecklingsprojekt
i Luleå kommun
Kunskap och bedömning
”Den förändring som den nya regeringen presenterar i
betygsfrågan aktualiserar behovet av en utvecklad
debatt rörande likvärdig bedömning av elevers
resultat. Vi har under föregående läsår fördjupat
ledarskapets kunskaper i ämnet och nu behöver vi
föra den vidare till pedagogerna. Uppdraget handlar
om att hitta former för denna process samt stödja
den”
VEP, Luleå kommun, 2007
Kunskap och bedömning
• Ett förvaltningsövergripande uppdrag
• 2007/2008, 2008/2009, 2009/2010, 2010/2011
•
•
•
•
•
1 – 19-årsperspektiv
Förskola, grundskola, särskola, gymnasieskola
Pedagoger och rektorer
Verksamhetschefer
Utvecklingsenhet
•
•
•
•
Nulägesanalys
Behovsinventering
Projektplan
Förankring
Projektets syfte
”Att öka pedagogers och skolledares
kunskaper i kunskap och bedömning
genom att stödja skolutveckling i en
lärande organisation”
Projektets mål
• Att utveckla en likvärdig bedömning
• Att stärka rektor som pedagogisk ledare
• Att förbättra resultaten i verksamheten
• Att möta kommande politiskt beslutade
förändringar
Arenor för rektorer
•
•
•
•
•
•
Ledardagar
Rektorskonferenser
Handledning
Lärande samtal
Lokala utvecklingsarbeten
Förskolerektorsnätverk
För alla pedagoger och rektorer
• Föreläsningar
• Lärande seminarier
• Lokala utvecklingsarbeten
För pedagoger i åk 7 – 9 och gy
• Ämnesnätverk – 54 stycken
• Nätverksträffar – 2 ggr/termin – 3 år
• Lokala utvecklingsarbeten
Ämnesnätverk, åk 7 – 9 och gy
• Processledarutbildning
• Handledning
• Studiehandledning
• Checklista
• Stödmaterial
Fördjupningsseminarier
Ett urval:
• Vad har betyg med lärande att göra?
• När språket inte gör tanken rättvisa – att bedöma flerspråkiga
barns kunskapsutveckling
• Att bedöma och betygssätta ”elever i behov av särskilt stöd” –
pysparagrafen
• Betygssättning som myndighetsutövning
• Varför allt detta skrivande?
• Hur förhåller sig läroplaner, kursplaner, LPP, IUP och skriftliga
omdömen till varandra?
• Utvecklingssamtal – hur ger man feed forward och inte bara
feed back?
Särskilda satsningar
•
•
•
•
•
F – åk 6-skolor – efterfrågan, behov
Särskilt utvalda skolor – efterfrågan, behov
Särskolan
Gymnasiet – projektarbeten
Föräldramöten
Föreläsare
Ett urval:
• Annika Zetterström
• Mats Ekholm
• Leif Strandberg
• Christian Lundahl
• Gudrun Ericsson
• Staffan Sjöberg
• Christina Monthan
• Åsa Gardelli
• Anna Wikström
• Gunnar Jonsson
• Ulrika Bergmark
• Eva Alerby
Innehåll
• Kunskapssyn – värdegrund – elevinflytande
• Kursplaneanalys
• Ämnesdidaktik
•
•
•
•
Lokal pedagogisk planering
Utvecklingssamtal
IUP med skriftliga omdömen
Åtgärdsprogram – barn och elever i behov av särskilt stöd
• Betyg och bedömning
• Formativ och summativ bedömning
• Bedömning av projektarbeten
• Skollagen – Lpfö - Lgr 11 – Gy 11
Identifierade utvecklingsområden
•
•
•
•
Skapa struktur och organisation
Avsätta tid och skapa mötesplatser
Ge nödvändiga förutsättningar för arbetet
Stöd i processerna
• Utveckla befintliga nätverk
• Skapa nya nätverk utifrån identifierade behov
• Tydliggöra rektors roll
• Tydliggöra uppdrag och roller för processledare,
nyckelpersoner, piloter, kontaktlärare
• Tydlig projektledning
Utvärdering processledare och rektorer
”Kunskap och bedömning som
kompetensutvecklingsprojekt – en
sammanfattande analys av en
pågående process”
Henrik Roman
Fil. Dr.
Pedagogiska institutionen
Uppsala universitet
Analys – projektets mål
• Att utveckla en likvärdig bedömning
• Att stärka rektor som pedagogisk ledare
• Att förbättra resultaten i verksamheten
• Att möta kommande politiskt beslutade
förändringar
Analys – projektets syfte
• Det innehållsliga syftet: att vidga insikterna
om bedömning och lärande i allmänhet och
likvärdig bedömning i synnerhet.
• Processyftet: att utveckla det pedagogiska
samarbetet (kring bedömning och lärande)
inom och mellan skolorna och mellan
skolledare och pedagoger.
Att utveckla en likvärdig bedömning
• ”Strävan har uppenbarligen varit att öppna för en vidare och mer
problematiserande diskussion kring både bedömning och likvärdighet,
underbyggd av rön från aktuell forskning”
• ”Redan från projektstarten syns en övergripande ambition att på olika
sätt åskådliggöra bedömning som praktik, genom belysande exempel. I
föreläsningar, i studiehandledningar och i nätverken har de konkreta
exemplen ofta stått i förgrunden, avpassade till de olika
verksamheterna och ämnena”
• ”Nu har projektdeltagarna under ett par år stött och blött flera olika
aspekter av bedömning allt från formativ bedömning för lärande och
bedömning av elever med olika behov av särskilt stöd till rättvis
betygssättning och provrättning) men har i det arbetet i ganska hög
grad kunnat välja vad de velat arbeta mest med”
Att stärka rektor som pedagogisk ledare
”Projektet har enligt min uppfattning relativt tydligt
arbetat mot målet att stärka skolledarna som
pedagogiska ledare. Och även om inte alla skolledare
så att säga är med på tåget, så torde ändå det faktum
att inte bara pedagogerna utan också skolledarna
kompetensutvecklats bidra till en generellt ökad
medvetenhet bland skolledarna om deras
pedagogiska uppdrag. En sådan
överspridningseffekt kan mycket väl ha blivit följden
av att projektet genomförts i så stor skala”
Att förbättra resultaten i verksamheten
”Genom projektet har pedagogerna och skolledarna
förhoppningsvis utvecklat sina kunskaper om
kunskapsbedömning i allmänhet och likvärdig
bedömning i synnerhet och fått stöd att sätta sig in i
de nya skolreformerna. Detta borde i sin tur leda till
att projektdeltagarna mer medvetet arbetar med
kunskap och bedömning på ett sätt som höjer
kvaliteten i skolverksamheten och gynnar elevernas
lärande och skolprestationer”
Att möta kommande, politiskt beslutade förändringar
• ”I den mån de första projektåren bidragit till att fördjupa
projektdeltagarnas insikter om hur skola och förskola ser och
hanterar kunskap och bedömning så torde de insikterna nu vara
till hjälp i mötet med de kommande förändringarna”
• ”Luleåprojektets upplägg (både innehållet och igångsättandet
av arbetsgrupper) borde ge goda förutsättningar för
kommunens skolor att på ett självständigt och konstruktivt sätt
möta de nya reformerna”
• ”Luleåprojektet kan följaktligen visa sig vara en framgångsrik
strategi för att proaktivt möta förändringarna, både på
kommunal och lokal nivå”
Uppföljning - processledare och rektorer
”Vad anser du/ni att du/ni behöver stöd
med under den fortsatta
implementeringen av de nya
styrdokumenten?”
februari 2011
Efterfrågat innehåll
•
•
•
•
•
Skollagen
Kapitel 1-2 i läroplanen
Skolans värdegrund och kunskapssyn
Kursplaner/ämnesplaner - syfte, centralt innehåll
Kursplaner/ämnesplaner – kunskapskrav
•
•
•
•
Planering av undervisning
Ämnesdidaktik
Dokumentation – IUP, skriftliga omdömen
Uppföljning, utvärdering
•
•
•
•
Bedömning för lärande – formativ bedömning
Nytt betygssystem och ny betygsskala
Betygssättning i årskurs 6
Bedömning i särskolan
Efterfrågade möteplatser
• Arbete på den egna förskolan/skolan/programmet
• Arbete i rektorsområdet/rektorsteamet
• Arbete i kommunen
•
•
•
•
Seminarier
Föreläsningar
Seminarier/workshops
Lärande samtal/handledning
• Ämnesnätverk – låg/mellan
• Ämnesnätverk - 7-9 och gymnasiet
• Ämnesnätverk – över kommungränsen
”Kunskap och bedömning”/
”Implementering av de nya styrdokumenten”
• Långsiktigt, systematiskt, målmedvetet
• Lå 2011/2012
• Lå 2012/2013
• Lå 2013/2014
• Struktur och organisation
• Projektbeskrivning/projektplan
• Styrgrupp, projektledning, referensgrupper
Föreläsningar för lärare och rektorer
• Lpfö 98, Lgr 11, Gy 2011
• Läroplaner, kursplaner, ämnesplaner
•
•
•
•
Bedömning för lärande – formativ bedömning
Bedömning i Särskolan
Betyg i åk 6
Nationella prov
• Förskoleklass
• Fritids
• Ett systematiskt kvalitetsarbete
Föreläsningar för lärare och rektorer
•
•
•
•
•
•
Värdegrund
Entreprenöriellt lärande
Estetiska lärprocesser
Hållbar utveckling
Ungdomskultur
Sociala medier
Seminarieserier för rektorer
• Ett systematiskt kvalitetsarbete
• Mål och målformuleringar
• Uppföljning och utvärdering
• Analysarbete
Seminarier/workshops
För processledare, nyckelpersoner och förskolechefer/rektorer
Skapa nödvändiga förutsättningar för deltagande
Använda Skolverkets stödmaterial
Utgå från behov och efterfrågan
Arbeta med att
• tolka styrdokumenten
• planera för undervisning
• följa upp och utvärdera sitt eget arbete
• dokumentera
• bedöma för lärande – formativ bedömning
• bedöma elevernas kunskapsutveckling
Ämnesnätverk
• Tydliggöra rektors roll och uppdrag
• Ett större fokus på processerna på den
enskilda skolan
• Skapa nödvändiga förutsättningar för alla
lärares deltagande
• Ge processledarna nödvändiga
förutsättningar för genomförande av
uppdraget
• Ämnesnätverk för fskklass – åk 6
Arbete på flera nivåer
• Skolverket
• LTU/RUC
• Barn- och utbildningsförvaltning
• Rektorsområde/storteam/rektorsteam
• Förskolan/skolan/gymnasieprogrammet
”En pikant aspekt av Luleåprojektet
är att man gör en kommunal
satsning som syftar till lokal
utveckling för att kunna möta nya
statliga riktlinjer”
Henrik Roman