Transcript Exemplet Kalmar kommun

Kalmar kommun
• Kalmar kommun 61 000 inv.
• Kalmar län ung. 220 000 inv.
• Omsorgsförvaltningen personal:
1 395 personer (1 176 åa)
• Särskilda boendeplatser 710
• Hemsjukvårdspatienter c:a 820
• Omsorgstagare med hemtjänst 1 181
Övertagande av hemsjukvård
2008-01-01
• Avtalen om hemsjukvård skrevs under av
länets 12 kommuner 2007-11-25
• Avtal, praktiska anvisningar för
sjuksköterskor och rehab samt utvärdering
av avtalet (maj 2011) finns att hämta från
Regionförbundet i Kalmar läns hemsida
Omsorgsförvaltningen
Ny organisation fr. o. m. den 1 januari 2010
enbart äldreomsorg
Olika verksamhetsområden:
• Äldreomsorg söder och norr
• Gemensam verksamhet
• HSL inkl. HAB-team
Hemsjukvårdsavtalet omfattar
• Hemsjukvård upp till och med
sjuksköterska, arbetsterapeut och
sjukgymnastkompetens
• Hembesök -uppdraget kommer från
landstinget/privat läkarmottagning
• Rehabilitering och hjälpmedel
• Habilitering
• Alla åldrar oavsett diagnos
• Hela dygnet
Tröskelprincipen
• Hembesök ska endast erbjudas de
personer som inte själva kan ta sig till
öppenvårdsmottagning på sjukhus eller
primärvårdsmottagning/hälsocentralen
Hembesök
• Om patienten själv, anhöriga, hemtjänst
m.m. kontaktar
hälsocentralen/sjukvårdsrådgivningen
bedömer läkaren eller sjuksköterskan om
patienten behöver hembesök och inte själv
kan ta sig till hälsocentralen
• Den kommunala sjuksköterskan får ett
skriftligt uppdrag att göra ett hembesök
Hemsjukvård
• Vårdplan ska finnas för alla patienter i
hemsjukvården
• Primärvården/slutenvården har ansvar att
vårdplan upprättas
• Initiativ till vårdplaneing kan tas av alla
inblandade vårdaktörer
• För att kommunen ska kunna fullgöra sina
uppgifter på ett betryggande sätt ska
primärvården tillhandahålla läkarstöd
• Regleras i särskilt avtal
Hemsjukvårdsregistrering
• Ansvaret för att patienten skrivs in i
hemsjukvården har den patientansvariga
läkaren i samråd med
kommunsjuksköterskan
• Hemsjukvårdsregistreringen kräver en
kontinuerlig samverkan kommun och
hälsocentral/privat läkarmottagning
• Rapporteringen för in och utskrivning ska
sker via en faxblankett
Hälso- och sjukvårdsenheten
Före hemsjukvårdsövertagandet:
• 60 personer, främst sjuksköterskor och
arbetsterapeuter
• Ansvar för hälso- och sjukvård och
hjälpmedel i särskilt boende
Efter övertagandet av hemsjukvården:
• 100 personer
• 3 nya enhetschefer + Verksamhetschef
Sjuksköterskeindelning
Före hemsjukvårdsövertagandet:
• 4 arbetslag 8/lag geografiskt indelade
Efter hemsjukvårdsövertagandet:
• 6 arbetslag 8/lag geografiskt indelade
• 2 DSK per lag från 2008
• Natten samma bemanning som innan
TEAM 1
Sjuksköterska
Ulla-Britt Strindhag
Malin Sördahl
Stina Sandell
Anette Danielsson
Mona Bäckström
Maria Sandin 75%
Ann-Marie Jeansson pool
Huvudexp. HSL Frikadellen
Handläggare
Sjuksköterska
Enhetschef SÄBO
Christina Overå
Enliden 22
Karin Jilkén
Frikadellen 16
Dragkroken 16
Enhetschef
Säbo
Handläggare
Omsorgtagare
Rehab
Yngve Vesik AT
SG Carolin Fryklund
Carina (syn-hörsel)
Enhetschef hemtj.
Ulrika Erlandsson
Rehab
Enhetschef
hemtjänst
Christina Overå
Rockneby hemtj.
hemtjänst
55
Ann-Charlotte Andersson
Läckeby hemtjänst
emtjänst32
Lindsdals hemtj.
hemtjänst
79
Sjuksköterskorna arbetar både i
säbo och hemsjukvård
• Efter hemsjukvårdsövertagandet var ung. 1/3
distriktssköterskor
• Utbildning fortsättningsvis måste högprioriteras
• Utbildningskommitté inom förvaltningen
• HSL utbildar andra: Läkemedelskörkort,
förflyttningsteknik, HLR m.m.
• Samarbete med universitetet: Klinisk adjunkt
samarbetar med vår huvudhandledare
• KIK Oxhagshemmet, 2 dagar/v ”Case”studier
och reflektion
HAB-teamet
•
•
•
•
•
Kvar i HSL-organisationen
7 sjuksköterskor, 2 med psykiatriutb.
2 sjukgymnaster och 2 arbetsterapeuter
2 sjukgymnastbiträden
Logopedtid köps även 25%
• LSS och HAB-teamet expanderar särskilt inom
området psyk/neuropsykiska funktionshinder
• Kognitiva hjälpmedel?
Rehab
Vid övertagandet av hemsjukvården:
• Skatteväxlingen gav tillskott med 5
arbetsterapeuter och 0,12 sjukgymnast
• Vi hade 5 arbetsterapeuter och 3
sjukgymnaster sedan tidigare
Idag har vi:
17 arbetsterapeuter och 15 sjukgymnaster,
2 assistenter i vårt hjälpmedelsförråd
• 86% av den totala
hjälpmedelsverksamheten
Tekniska hjälpmedel
14,0
12,0
10,0
Mkr
8,0
6,0
4,0
2,0
0,0
2001
2002
2003
2004
2005
År
2006
2007
2008
Utveckling av samarbetet
SOL och HSL
• Med olika verksamhetsområden följer olika
budgetansvar – konsekvenser
• Områdesindelning – samma budget, andra
konsekvenser
• Verksamhetsindelning kräver teamarbete
och bra samarbete mellan
verksamhetschefer
• Tydlig övergripande styrning är nödvändig
Hemsjukvård i ständig utveckling
• I Kalmar kommun arbetar vi för att skapa
ett effektivt, patientsäkert och medicinskt
kvalitativt omhändertagande av patienten
Genom att:
• Optimera de tvärprofessionella
kompetenserna mellan hemtjänst och
hemsjukvård i hemteam
HEMTEAM
Sjukskötersk
a
Handläggare
Patient/
Omsorgstagare
Sjukgymnast
Arbetsterapeut
Hemtjänst
personal
Enhetschef
Hemtjänst
Hemteamsindelning
• Start 2009 i norra Kalmar; mindre
geografiskt område 5 nya tjänster
• Ekonomisk utvärdering visade goda
resultat!
• 2010 – utbyggnad i hela Kalmar kommun
• 26 hemteam totalt - alla hemtjänstgrupper
berörs
• Enhetschefen får en viktig roll som
teamledare
Hemteamen träffas ½-timme varje
vecka
• Alla yrkesgrupper deltar:
• Enhetschef, hemtjänstpersonal, sjuksköterska,
arbetsterapeut, sjukgymnast,
myndighetshandläggare
• Mötet ger möjligheter att stärka samverkan i det
dagliga arbetet
• Istället för vi-och-dom situation skapar vi
samhörighet och vi-känsla
• Arbetet effektiviseras, interna telefonsamtal
minimeras
Hemteamsarbetet ger högre
kvalitet till lägre kostnad
• Hemteamet har en hög kompetens och med
bredd – kompetensen stärks kontinuerligt
• Genom denna mötesform blir arbetet för
samtliga mer effektivt
• Alla arbetar samstämmigt mot samma mål
• Omsorgstagaren är i centrum
• Uppföljning av insatser sker kontinuerligt
• Mindre akuta insatser som kostar pengar tex
hjälpmedel, BA
Högre patientsäkerhet
• Senior alert; förebyggande insatser avseende nutrition, trycksår och
fall:
• En risk påverkar andra riskområden, läkemedel är en viktig del
• För att kunna förebygga måste man hinna träffas och prata sig
samman – i teamet
• Resurspersoner som kan kallas in: Syn-hörselinstruktör, dietist m.fl.
• Alla har information och kompetens som behöver stämmas av t.ex.
förflyttningar, dubbelbemanning, fallförebyggande insatser
• Sjukgymnaster och arbetsterapeuter följer upp och instruerar i
hemsituationen
• I hemteamet pratar man sig samman – alla arbetar på samma sätt
• För patienten som ska träna in tex. ett nytt sätt att förflytta sig är det
viktigt att alla stödjer på lika sätt
• Träningen/ stödet måste finnas alla dagar i veckan, alla tider
• Anhöriga är en mycket viktig resurs
En oväntad positiv effekt av
hemteamsarbete
• En socionomstuderande gjorde praktik i norra
Kalmar under 2009
• Hennes C-uppsats avhandlade hur
undersköterskor och vårdbiträden uppfattade sin
roll och sin arbetssituation med
hemteamsarbetet
• Hemtjänstpersonalen upplevde en avsevärt
stärkt och tydligare yrkesroll med tydliga mål
Genomförande av
hemteamsorganisationen
• Medlemmarna i hemteamet i norra Kalmar
utbildade alla kollegor i övriga kommunen.
• Under våren 2010 utbildades 350 personer vid
sju utbildningstillfällen.
• Under hösten utbildades ytterligare 400 vid tio
utbildningstillfällen.
• Efter genomgången utbildning/ information
bildades arbetsgrupper med representanter från
berörda hemtjänstområden (alla yrkesgrupper
ingår).
Yrkesrollerna i teamet
förtydligas
• Sjuksköterskan riskerar ibland att bli för
mycket ”spindeln i nätet” pga
enhetschefen inom Sol är för långt ifrån
verksamheten
• Detta kan leda till att sjuksköterskan
kommer för långt ifrån sitt eget
ansvarsområde omvårdnad: malnutrition,
trycksår, fallpreventtion
Teamarbetet utvecklar
yrkesrollerna
• Enhetschefen är närmare verksamheten,
har kännedom om omsorgstagarna och
kan styra verksamheten bättre
• EC har också bättre kontroll över
arbetsmiljön
• Hemtjänst/ boendepersonalens yrkesroller
lyfts fram och blir mer professionella
• Alla i teamet är lika viktiga
Fortsatt utveckling
• Utvecklingsgrupp för hemteamsamverkan
bildades
• Alla yrkesgrupper och samtliga
verksamhetschefer medverkar
• Under våren 2011 har syfte och
mötesstruktur för hemteamen processats
vid medverkan i samtliga hemteam
• Stöd ges där behovet finns
Boendeteam bildas under 2011
• Samma grund som hemteamen, men
glesare möten ung 1g/ månad och ej med
myndighetshandläggares medverkan
• Start i samband med införandet av senior
alert under 2011-12
Utvecklad samverkan med
landstinget
• Stroke – samverkan i länet på samtliga
vårdnivåer
• Samma bedömningsinstrument
• Tydligare överrapportering
• Gemensamma utbildningar
• Palliativ vård – samverkan med LAH
• Medverkan i palliativregistet utvecklar
kvaliteten i vården
Samverkan landstinget
• Möten med länssjukhuset 1g/ termin
• Möten med hälsocentralerna; privata och
offentliga ung. var 6:e vecka
• Möten med ”länsgruppen rehab”
2 ggr/termin – här deltar landstinget halva
dagen
Samverkan mellan kommunerna kring
gemensam hjälpmedelsverksamhet 2012
Utveckling av samverkan
samordnad plan
• Länsövergripande samarbete kring
samordnad plan SOSFS 2008:20 –
samverkan re/habilitering
• Styrgrupp utsedd av regionförbundet
• Arbetsgrupp i länet från rehab, habilitering
landsting och kommun
Brukare med behov som
förutsätter samverkan
• Brukarens delaktighet och behov av
samverkan är utgångspunkten
• Äldre personer med multisjukdom,
hjärtsvikt, stroke, demenssjukdom
• Personer med svåra kroniska sjukdomar
• Barn i habilitering som börjar skolan eller
där vuxenhabiliteringen ska ta över
ansvaret
Utvärdering
hemsjukvårdsövertagandet
• Förvaltningsrevisorernas rapport från 2010
visar att hemsjukvårdsövertagandet
inneburit ökad effektivitet och att
hemrehabiliteringen medfört en minskad
kostnader för kommunens traditionella
omsorgsinsatser
• Regionförbundet och landstingets
utvärdering 2011 inriktade sig på
frågeställningar kring hur avtalet fungerar i
praktiken
Utredning hemsjukvård nationell
nivå
• Ewa Samuelsson, nationell samordnare
för hemsjukvården, lämnade sitt
betänkande avseende kommunaliserad
hemsjukvård till regeringen 28/6:
• ”kommunaliseringen av hemsjukvården
medförde möjligheten till en samlad
organisation med samsyn på uppdrag och
arbetssätt”
Utvärdering av
hemrehabilitering
• Under 2009 gjordes en utvärdering på
individnivå från myndighetshandläggare
som skattade ej insatt hemtjänsttid/
minskad hemtjänsttid/ minskad tid för
dubbelbemanning och ej insatt korttid
• På ett drygt halvår visade underlaget
minskade kostnader på – i miljon kr i norra
Kalmar
• Minskade kostnader för BA/ hjälpmedel är
ej medräknade
Skattning på individnivå tar tid
• Pedagogiskt värde att visa vilka insatser
som görs, men på sikt för tidskrävande
• Nu mäter vi med ADL-trappan
• Mätning görs av arbetsterapeut och
sjukgymnast före och efter avslutad insats
eller efter 6 månader
• Mätningarna påbörjades våren 2011
ADL-mätning tar inte tid
• Vi måste använda ett enkelt mätinstrument
som inte tar tid från kärnverksamheten
• ADL-trappan är ett bedömningsinstrument
som är vetenskapligt beprövat, men
ganska grovt som instrument
• En stor del av omsorgsarbetet utgörs av
hjälp och stöd i de dagliga aktiviteterna
som tex att äta, förflytta sig, klara
toalettbesök, duscha osv.
De personliga aktiviteterna ADL
• Återvinns i en viss ordning under
tillfrisknande efter skada/ sjukdom
• Försvinner i motsvarande följd vid
försämring
• Så länge man är oberoende av en annan
person för sitt dagliga liv vill man klara sitt
personliga ADL själv; man vill äta själv, gå
på toaletten själv, klä sig själv och tvätta
sig själv
Hemrehabilitering ger stora
effekter
• Till synes små förändringar kan betyda
avsevärd skillnad för brukaren
• Personer med hög ålder kan med rätt
avvägt stöd vid sjukdom/ skada återgå till
ett liv som tidigare eller näst intill
• Det behövs kompetens att visa vägen
tillbaka till ett meningsfullt liv när en
person tappar fotfästet i livet
• En liten insats i tid kan ge stor förbättring
för brukaren
Exempel på insatser
• Kvinna 95 år
• Varit självständig men orkar inte längre
bära hem matkassarna
• Mål: Minska fallrisk, kunna fortsätta handla
mat själv
• Insats: rollator och träning till affär
• Påbörjad insats: ADL-nivå 1
• Avslutad insats: ADL-nivå 0
Man 71 år
• Smärta och stelhet efter knäoperation
• Svårt att resa sig från toalett och stolar
• Mål: Kunna köra bil igen, kunna resa sig
lättare, kunna vistas i skogen igen
• Före träning: ADL-nivå 5
• Efter träning: ADL-nivå 0
3 månaders mätning ADLtrappan
• 91 personer med både initial och
uppföljande ADL-bedömning registrerat i
datajournalens bedömningsmodul
• Minskad omsorgstid i snitt: -18%
• Medelålder: 80 år (16 -100 år)
• 57% kvinnor och 43% män
• 14 personer hade blivit helt oberoende i
samtliga 10 aktiviteter