Transcript Hela granskningen i PDF-format

Nyheter
DEN NYA Del 1
HEMTJÄNSTEN
Redaktionschef: Susanne Hultström [email protected] Telefon: 010-442 73 07
av
Hör till
dig s!
os
Fyra av KA:s reportrar
kommer i en serie artiklar
att granska den nya hemtjänsten. Hör av dig till oss!
[email protected]
010-442 73 09
[email protected]
010-442 73 18
[email protected]
010-442 73 21
[email protected]
010-442 73 09
Hon tvingades jobba gratis i hemtjänsten
Kommunerna får inte snåla på ersättningen till hemtjänstföretagen så
att de anställda drabbas. Det slog regeringen fast när de införde fritt val
i äldreomsorgen 2009. Men här berättar KA om hur kundvalets pionjär­
kommuner dumpar hemtjänstpersonalens villkor.
Ewa kunde jobba 12 timmar
på en dag men bara få betalt
för 7. Det privata hemtjänstföretaget betalade ingen
lön för tiden som det tog att
flytta sig mellan kunderna.
– Ägaren sa att Järfälla kommun är dålig och inte kan betala
för det, så därför kan hon heller
inte göra det, berättar Ewa.
33-åriga Ewa började som timvikarie på ett mindre hemtjänstföretag i Järfälla kommun utanför Stockholm 2010. Hon trivdes
med de äldre och tycker att det
är ett bra jobb. Men i slutet av
förra året sade hon upp sig. Då
hade hon i över två år skänkt
bort en massa timmar till sin arbetsgivare.
– Titta, här står det att jag har
haft 120 minuters lunch, här
180... Men jag har inte tagit någon rast, säger Ewa och pekar
på tidrapporterna.
Vi träffas hemma hos Ewa i en
förort utanför Stockholm. Hon
har plockat fram två tjocka
mappar med tidrapporteringar,
lönespecifikationer och röriga
scheman. Kommunal har bett
henne att försöka räkna ut hur
mycket hon har jobbat gratis
"Ägaren sa att
Järfälla kommun inte kan
betala, så därför
kan hon inte heller det."
EWA, VÅRDBITRÄDE
10
KA AVSLÖJAR
tid som jag inte fick betalt för.
Det blev katastrof, säger Ewa.
I DETTA AVSNITT:
Enligt henne är det likadant för
l Personal i privata företag
tvingas jobba gratis.
l Tjänstemän bekräftar att
kommunen betalar för lite för
hemtjänsten.
l Kommunpolitikerna vet att villkoren dumpas, men bryr sig inte.
innan de eventuellt kan driva
hennes fall.
Den obetalda restiden var
inte schemalagd, utan i de flesta fall har ingen restid alls satts
ut. Exempel: Ett kundbesök ska
vara avslutat 07.30 och nästa
börjar 07.30.
Så fortsätter det hela dagar
– ibland kan fem minuter eller
till och med 30 vara utsatt, men
det är undantag. I ett fall ska till
och med en insats påbörjas en
halvtimme innan den förra har
avslutats.
Trots att det har gått åt tid
för att ta sig mellan kunderna
så har Ewa inte fått betalt för
all restid. På tidrapporteringarna ser det ut som att hon har
haft väldigt långa lunchpauser.
Lunch i 180, 270 eller till och
med 330 minuter. Men det som
har skrivits upp som obetald
lunch är i själva verket restid
mellan kunderna. Ofta har Ewa
inte kunnat ta någon lunch alls.
Hon har fått jobba över gratis
eftersom hon har halkat efter i
schemat. För att minimera gratisjobbandet har hon tvingats
korta ner tiden hos de gamla.
– När elektronisk tidsmätning
infördes i oktober blev vi tvungna att stanna hos kunden hela
tiden och då blev det ännu mer
alla timanställda som jobbar i
företaget i Järfälla. Och Hugo
Klappenbach, förhandlare på
Kommunal i Järfälla, berättar
att han har drivit ett likadant
ärende i Järfälla. Han lyckades
få företaget att betala ut i alla fall
en del av den förlorade lönen.
– Men det är ett ständigt
problem och våra medlemmar
hamnar i kläm mellan arbetsgivaren som hävdar att de inte
får nog med ersättning som
täcker både arbetsinsatsen och
tiden mellan kunderna, och
kommunen som hävdar att ersättningen täcker även gångtiden, säger Hugo Klappenbach.
Jobbade 11 timmar – fick betalt för 7,5
"När elektronisk
tidsmätning infördes...blev det
ännu mer tid
som jag inte fick
betalt för."
Så här kunde Ewas schema se ut. Restider mellan kunderna saknas helt.
08-09
07.45-08.30 Kund C
08.35.09.00 Kund E
10-11
11-12
EWA, VÅRDBITRÄDE
12-13
13-14
10.00-11.30 Kund F
11.30-12.30 Kund C
12.30-13.30 Kund G
13.30-14.00 Kund H
14-15
15-16
Gratisarbete.
16-17
17-18
08.30-08.35 Kund D
Lucka enligt schemat,
men Ewa jobbar hela
den tiden.
Inga restider är inlagda.
Tiden hon är hos kunderna
registreras, så hon kan inte
gå tidigare från en för att
hinna i tid till nästa. Därför
kommer hon efter schemat.
Ewa är klar kl 18.00.
Hon har inte hunnit ta rast,
alltså har hon arbetat
11 timmar.
Hon får betalt för 7,5 timmar.
Arbetsgivaren skriver att
hon tagit 3,5 timmars lunch.
GRAFIK: ELIN STEEN
Regeringen varnade för dumpning
l Lagen om valfrihetssystem,
LOV, infördes 2009 och innebär
att medborgaren får välja fritt
mellan de leverantörer av välfärdstjänster som kommunen har
godkänt. Det är än så länge frivilligt för kommunerna att införa
LOV. Hemtjänst är vanligast. 143
kommuner har infört LOV.
l Ersättningen bestäms av varje
kommun och är lika för kommunal och privat hemtjänst.
Redan innan LOV infördes hade
flera kommuner kundvalssys-
jobba i grannkommunen. Där
fick hon betalt hela tiden från
det att hon kom till jobbet.
Hon förstår inte hur det kan
vara olika villkor i olika kommuner och tycker att de borde
vara bättre på att kontrollera
de privata företagen.
När hon skulle sluta på hemtjänstföretaget försökte hon
övertala flera av kollegerna att
de skulle gå till facket och tillsammans driva frågan om gratisjobbandet. Men de vågade inte.
tem inom ramen för Lagen om
offentlig upphandling, däribland
Danderyd, Täby, Stockholm,
Järfälla, Sollentuna och Upplands
Väsby.
l ”Så ökar stressen”, se vår grafik
om LOV på www.ka.se
l I regeringens proposition till
LOV står det uttryckligen att
om kommunens hemtjänst trots
effektiviseringar inte klarar sig
på samma ersättningsnivå som
privata aktörer, kan det tyda på
att ersättningen är för låg.
”
En låg ersättningsnivå riskerar även att de externa leverantörerna i högre utsträckning är ovilliga att t.ex. teckna kollektivavtal eller i övrigt följa arbetsmarknadens villkor. Även om ett
valfrihetssystem gynnar /.../ omsorgsbranschen får detta inte leda
till att arbetsvillkoren för de anställda försämras.”
Citat ur propositionen
Fotnot: Ewa heter egentligen
något annat.
[email protected]
07.00-07.30 Kund A
07.30-07.45 Kund B
09-10
Ibland fick Ewa hoppa in och
Mira Hjort
07-08
VÅGAR INTE PROTESTERA.
Ewa tror att många inte vågar protestera mot dåliga villkor eftersom
KOMMUNALARBETAREN l 11/13
arbetslösheten är hög och man är rädd om jobbet. – Därför vill alla bara
jobba och tänker inte alltid på hur mycket pengar de får per timme eller
om reglerna följs eller inte, säger hon.
FOTO: HÅKAN LINDGREN
KOMMUNALARBETAREN l 11/13
NÄSTA SIDA: Så dumpas
villkoren i hemtjänsten
››
11
Nyheter
››
DEN NYA Del 1
HEMTJÄNSTEN
Så dumpas villkoren i LOV-kommuner
Politikerna vet att anställda
jobbar gratis, men bryr sig inte.
Flera Stockholmskommuner
betalar så dåligt att det är
svårt att ha schysta villkor
för personalen i den privata
hemtjänsten. I Sollentuna
tvingas anställda jobba
gratis med politikernas goda
minne.
KA AVSLÖJAR
– Vad arbetsgivaren har för
avtal med arbetstagaren lägger
inte vi oss i. Är man missnöjd
får man väl vara med i facket,
säger vård- och omsorgsnämndens ordförande Björn Karlsson (M).
KA kan avslöja att kommuner-
nas låga ersättning i flera fall
lett till en dumpning av de
anställdas arbetsvillkor. Både
i privat och kommunal sektor.
I Upplands Väsby sänktes
arbetstiden för en majoritet
av personalen med upp till
20 procentenheter, eftersom
hemtjänsten inte klarade sig på
ersättningen och de samtidigt
förlorade kunder till privata
utförare.
I Järfälla har kommunens
hemtjänst minskat andelen fast
anställda för att spara pengar.
Parallellt med det har pressen
ökat på personalen att flytta
sig så fort det bara går mellan
brukarna i samtliga kommuner
som KA har granskat.
Flera privata utförare betalar
inte sina timanställda för restiden mellan brukarna. KA har
vittnesmål från privatanställda
som jobbar i Stockholm, Vallentuna, Sollentuna, Danderyd, Täby och Järfälla om att
de inte får lön för restiden mellan brukarna. Flera företag är
verksamma också i andra kommuner.
Andelen tid av en arbetad
timma som tillbringas på plats
hos kunden kallas verkningsgrad. Den avgör hur utföraren
klarar sin ekonomi, eftersom
kommunen bara ger ersättningen för tiden hos kunden.
Ju lägre ersättning, desto högre
verkningsgrad krävs. Personalens restid mellan kunderna
måste alltså gå så fort som möjligt.
– Tyvärr måste man som
chef ifrågasätta och hela tiden
granska medarbetarnas tid
och jämföra med planeringen
och säga att hallå, här tog det
20 minuter att ta sig mellan de
två kunderna, säger Christina
Reichenberg, hemtjänstchef på
ideella utföraren Blomsterfonden.
Vård- och omsorgskontoret i
Sollentuna slår i en utredning
fast att det finns företag som
inte betalar för restiden. Det
kan vara en förklaring till att de
små företagen lyckas ha högre
verkningsgrad än Carema och
kommunens hemtjänst, står det
i utredningen.
Kommunens utredare skriver: ”Kostnaden för den faktiska lägre verkningsgraden
betalas i stället av de anställda.”
Andra orsaker till att de små företagen lyckas bättre kan vara
att små företag oftare har delade turer och att ”Vissa scheman innebär att personalen
arbetar 8 timmar utan någon
lunch, eller att de får lunch när
det är mindre att göra, vilket
kan innebära att ett dagpass
har lunch klockan 10 på morgonen”.
En förklaring till att det är
möjligt menar utredaren är att
många av de små företagen
saknar kollektivavtal – ”De har
således ingen aktör som kontrollerar de anställdas arbetsvillkor.”
Utredaren föreslog att vård-
och omsorgsnämnden skulle
börja ställa krav på att utförarna betalar för restid, men det
ville inte politikerna.
– Vi vet faktiskt inte om det
ser ut så här och det är fortfarande så att det är en sak mellan arbetsgivaren och den personalen man anställer, säger
Björn Karlsson (M), ordförande
i vård- och omsorgsnämnden.
Mira Hjort
[email protected]
Flera kommuner i Stockholm sparar i smyg på
hemtjänsten, visar KA:s
granskning
Kartan visar några kommuner där
låga ersättningar har lett till
försämrade arbetsvillkor och/eller
där utförare har lämnat för att de
anser att ersättningarna är för låga.
Orange linje visar vilken ersättning
kommunen betalar till kommunala
hemtjänstutförare, per timme.
Grå linje visar vad ersättningen
borde vara, om den hade höjts lika
mycket som priserna gått upp.*
330
Upplands Väsby: Kommunen
drog ner arbetstiden
Järfälla
Kostnadsökning
310
● En majoritet av personalen i den kommunala
hemtjänsten fick sin arbetstid neddragen, eftersom
ersättningen inte räckte när de förlorade många
kunder.
● 2012 avvecklades hemtjänsten helt.
Kommunen
betalar
290
270
250
år-07 -08 -09 -10 -11 -12 -13
Upplands Väsby
Kostnadsökning
310
330
Järfälla: Tiden för
inköp minskades
● Privatanställda som inte får betalt
för restiden.
● Kommunen har dragit ner på
andelen fast anställda. Deltid och
timanställning har ökat mellan 2008
och 2013.
● Schablontiden för inköp har
minskat av besparingsskäl.
Sollentuna: Mindre
tid för möten
Privatanställda som inte får betalt för
restiden. Förra året minskade
kommunen tiden för personalmöten
med 2,5 timme per månad och
anställd.
Täby: Får inte betalt
för restiden
● Det finns vittnesmål om privatanställda som inte får betalt för
restiden.
290
Kommunen
betalar
270
250
år-07 -08 -09 -10 -11 -12 -13
330
Täby
Kostnadsökning
310
Kommunen
betalar
290
Danderyd: Får inte
betalt för restiden
● Det finns vittnesmål om
privatanställda som inte får betalt för
restiden.
270
250
år-07 -08 -09 -10 -11 -12 -13
Täby och Upplands Väsby har ingen
kommunal hemtjänst 2013, därför finns
ingen siffra för det året.
330
310
290
Kommunen
betalar
Danderyd
Kostnadsökning
270
250
år-07 -08 -09 -10 -11 -12 -13
Stockholm: Får inte
betalt för restiden
Danderyds kraftiga ökning 2013
påbörjades stegvis 2012.
● Det finns vittnesmål om
privatanställda som inte får betalt för
restiden.
"Vad arbetsgivaren har för avtal NÄSTA SIDA:
med arbetstagaren lägger vi oss Låga ersättningar
inte i. Är man missnöjd får man leder till
gratisjobb och
väl vara med i facket."
företagsflykt ››
330
310
GRAFIK: ELIN STEEN
FOTO: HÅKAN LINDGREN
Sedan 2007 finns Omsorgsprisindex, OPI, som Vårdföretagarna, Pacta och SKL har tagit fram som ett verktyg för
att räkna ut kostnadsökningar. Det anger de beräknade kostnadsökningarna i procent varje år. Indexet består till 20
procent av Konsumentprisindex, KPI, och till 80 procent av löneökningarna och är rekommenderat för kommunerna
att använda när de ska räkna upp exempelvis ersättning till hemtjänstutförare.
BJÖRN KARLSSON (M), VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS ORDFÖRANDE
12
Prisökning ersätts inte
KOMMUNALARBETAREN l 11/13
290
270
Sollentuna
Kostnadsökning
Kommunen
betalar
250
år-07 -08 -09 -10 -11 -12 -13
Sollentuna beslutade april 2013 att höja
ersättningen till 339 kronor.
13
Nyheter
››
DEN NYA Del 1
HEMTJÄNSTEN
Låga ersättningar leder till
gratisjobb och företagsflykt
Samtidigt som små hemtjänstföretag tvingar sina
anställda att jobba gratis,
drar sig stora bolag ur kommunerna och den kommunala hemtjänsten går med
underskott. Tjänstemän
bekräftar att ersättningarna
är för låga.
KA AVSLÖJAR
Järfälla, Danderyd, Stockholm,
Täby, Huddinge och Sollentuna
är några av de kommuner som
det senaste halvåret har fått
se stora hemtjänstföretag säga
upp sina avtal och lämna kommunerna. Kommunerna tillhör
de i landet som betalar lägst ersättning för sin hemtjänst.
Ordföranden i Järfällas socialnämnd, Björn Falkeblad (M),
anser inte att ersättningen
är för låg eftersom det finns
många utförare som klarar sig.
Men dit hör inte kommunens
egen hemtjänst. Den kommunala hemtjänsten budgeterade
ett underskott för 2013 på 7
miljoner kronor. Ersättningen
behöver vara minst 350 kronor per timme, enligt chefen
för Vård och omsorg, Arnfinn
Kleveland. I dag är den 315 kronor. Om inte ersättningen höjs
säger Arnfinn Kleveland så här
om framtiden:
– Det blir ju så att vi måste
hitta medarbetare med lägre
löneanspråk. Vi har minimerat
gångtiderna, då är den andra
posten: vad kostar medarbetaren. Vid varje anställning prövar man ju det. Men vid för låga
löner får vi inga anställda som
klarar våra kompetenskrav.
Företaget Aleris lämnade Jär-
fälla i början av 2013, eftersom
de ansåg att ersättningen var
för låg. Aleris vd Ann-Marie
14
FAKTA.
Björn Falkeblad (M),
ordförande i Järfällas
socialnämnd.
Anne-Marie Svensson, Thomas Nilsonne,
vd för Aleris.
socialnämndens ordförande i Täby kommun.
"Jag skulle säga att om du har
bra kollektivavtal så är det näst
intill omöjligt att få verksamheten lönsam."
JÖRGEN BILLSTRÖM, SOLLENTUNA KOMMUN
"Det blir ju så att vi måste hitta
medarbetare med lägre löneanspråk."
ARNFINN KLEVELAND, JÄRFÄLLA KOMMUN
Svensson har räknat ut att de
hade behövt sänka lönerna
med 6,2 procent för att inte gå
med förlust i Järfälla.
Även hemtjänsten i Huddinge, Sollentuna, Danderyd
och vissa delar av Stockholm
går med underskott.
– Jag skulle säga att om du
har bra kollektivavtal så är det
näst intill omöjligt att få verksamheten lönsam, säger Jörgen
Billström, som fram till slutet
av april var tillförordnad sektionschef inom hemtjänsten i
Sollentuna kommun.
Han får stöd av Sollentunas
tidigare kommundirektör, Ulf
Bergh.
– Jag tror att man har pressat marknaden och sett att det
finns leverantörer som kan klara sig, men man har inte analyserat varför de kan klara sig
och andra inte, säger han.
Sollentuna bestämde nyligen
att de skulle höja ersättningen
till 339 kronor. Jörgen Billström
hade velat se att den varit högre.
I Täby, som lade ner sin kommu-
nala hemtjänst i juni 2012 efter
att den gått med underskott i
flera år, säger socialnämndens
ordförande Thomas Nilsonne
(M) att den kommunala hemtjänsten inte klarade sig på ersättningen men att många privata gör det, bland annat för att
de har lägre personalkostnader.
– Det handlar om löneläget
och att vi i Täby har sagt att
vi ska erbjuda heltidstjänster.
Kommunen får inte ha lika
många timanställda. Mycket av
det här har redan från början
blivit orättvist för den kommunala sidan, det är inte riktigt
samma spelregler, säger Thomas Nilsonne.
Även i Upplands Väsby lades
den kommunala hemtjänsten
De här kommunerna har företagen flytt:
Danderyd: Blomsterfonden
Järfälla: Aleris, Carema,
HSB Omsorg
Sollentuna: HSB Omsorg
Täby: Carema
Stockholm (vissa stadsdelar):
HSB Omsorg, Carema
Huddinge: HSB Omsorg
Solna: Förenade Care
ned för att den inte klarade sig
på ersättningen.
I en utredning som gjordes av
Danderyds kommunala hemtjänst förra året slogs fast att
kostnaden för varje hemtjänsttimma var 119 kronor högre än
ersättningen. Utredaren skriver att ”hemtjänstersättningen
baseras inte på en relevant och
realistisk ersättningsmodell”
och att den genomsnittliga månadslön som ingick i modellen
sannolikt är för låg.
Kommunen bestämde sig för
att höja ersättningen. Då blev
underskottet för varje timme
72 kronor. Arbetstiden hos
kunden skulle behöva ökas
från 62 procent till 77 procent
för att få ekonomin att gå ihop.
Danderyds
socialdirektör
Margareta Heimer säger att hon
inte tror att man har räknat fel
från början, men att ersättningen inte höjts i samma takt som
lönekostnaderna.
Mira Hjort
NÄSTA
ITT:
AVSr N
kollar
Hu
kommunerna
företagen?
KOMMUNALARBETAREN l 11/13
Nyheter
DEN NYA Del 2
HEMTJÄNSTEN
Redaktionschef: Susanne Hultström [email protected] Telefon: 010-442 73 07
av
Hör till
dig s!
os
Fyra av KA:s reportrar
kommer i en serie artiklar
att granska den nya hemtjänsten. Hör av dig till oss!
[email protected]
010-442 73 09
[email protected]
010-442 73 18
[email protected]
010-442 73 21
[email protected]
010-442 73 09
Emelie, Sara och Rebecca:
Läs tidigare
delar i KA:s
granskning av
hemtjänsten
på www.ka.se
”Omöjligt att jobba kvar””Jag ringde och grät och sa
De gravida kvinnorna
berättar om sin tid på
privata hemtjänstföretaget.
Gravida Rebecca tvingades jobba i 14 timmar.
Emelie chockades i en viltolycka, men tving­
ades ändå slutföra sitt arbetspass. Sara fick
ingen graviditetspenning för att arbetsgivaren
vägrade skriva under. KA har träffat tre unga
kvinnor som jobbat på ett privat hemtjänst­
företag i Haninge. Här är deras berättelser.
KA AVSLÖJAR
”Jag kommer aldrig
jobba privat igen”
EMELIE OHLSSON, 21 ÅR:
”
Jag fick en timanställning i mars 2012. När
jag började sa chefen att jag
skulle få jobba mellan 36 och
40 timmar per vecka. Men det
blev bara mer och mer. Det
värsta var en månad när jag
jobbade 211 timmar, jag var så
trött hela tiden. Jag frågade om
jag inte kunde få gå ner till heltid. Då fick jag bara 20 timmar
per vecka i stället ett tag.
En kväll, det var klockan åtta
skulle vi ut till en kund som
sitter i rullstol och är stor och
tung. Jag kör och har en kollega med mig i bilen. Plötsligt
springer det ut ett rådjur och
vi krockar. Det var ett vittne,
en bil bakom. Hon fick ringa
polisen för jag bara grät och
16
kunde inte prata. Polisen sa
att jag var i chock. Jag hade
ont i nacken och vittnet sa att
jag måste åka in till sjukhuset.
Men när min kollega ringde
vår chef tvingade hon oss att
åka till kunden i alla fall.
Sen körde min mamma mig till
sjukhuset. Dom tog mig på en
gång. Jag fick nackkrage och
åkte bår in på röntgen. Det
visade ingen spricka, men jag
hade ont ett par dagar efter.
I december blev jag gravid.
Jag berättade för chefen den 8
december. Två veckor senare
säger hon att hon inte kan förlänga mitt kontrakt. Jag fick gå
direkt, fast jag hade kontrakt
till 31 december.”
Berättat för Pernilla Josefsson
och Helena Gunnarsson
TVINGADES SLUTA.
Emelie Ohlsson, Sara Selin och
Rebecca Nilsson fick jobba
hårt på hemtjänstföretaget.
– På sätt och vis var det skönt
att hon gav mig sparken för
jag mådde så dåligt när jag
jobbade där. Jag kommer
aldrig jobba privat igen, i kommunen har de bättre scheman
och man är alltid två som åker
ut, säger Emelie Ohlsson.
FOTO: MARIA ANNAS
att jag inte klarar det här”
REBECCA NILSSON, 24 ÅR:
”
På måndagen spydde jag
fyra gånger på väg till
jobbet. Det var den 13 augusti
och jag hade berättat att jag var
gravid två veckor innan. Chefen
sa att jag kunde vara hemma till
lunch och sen ringa henne. Men
jag vågade inte, jag sms:ade att
jag var sjuk. Hon ringde och
stressade mig och ville att jag
skulle jobba. Sen satte hon mig
på att jobba från kvart i åtta på
morgonen till kvart i nio på
kvällen. Jag ringde och grät och
sa att jag klarar inte det här. Men
hon övertalade mig. En månad
senare skickade hon mig till en
kund som hade slagit en kollega
i magen med knytnäven. Men
det sa hon inte till mig. Jag åkte
dit och det gick bra, jag struntar
inte i en kund så där. Men jag
borde ha fått veta det.
I oktober fick jag foglossning.
Först tvingades jag åka till kunder ändå, det var tortyr och
slutade med att jag blev sjukskriven. Sen fick jag jobba på
kontoret. Jag fick kommentarer
och pikar om att jag förstörde
för mina kollegor när jag inte
kunde ta kunder och fick höra
att jag var löjlig. Till slut blev
jag sjukskriven för jag mådde
så psykiskt dåligt. Jag kände mig
misslyckad och satt bara hemma och grät. I januari gick mitt
kontrakt ut och jag ville inte
komma tillbaka. Jag känner att
hon förstörde en del av mitt liv
som borde ha varit så lyckligt.
Berättat för Pernilla Josefsson
och Helena Gunnarsson
NÄSTA SIDA: Kvinnornas chef vill inte svara
››
”Hon vägrade skriva på så jag
kunde få graviditetspenning”
SARA SELIN, 23 ÅR:
”
Jag hade hört allmänt att
det var så stressigt i hemtjänsten, men jag behövde ett
jobb. När jag skulle anställas fick
jag frågan om jag hade barn och
om jag var sjuk ofta. Hon la över
mycket ansvar på mig, jag fick ta
telefonen på kvällarna när hon
var borta men fick inte betalt för
det. Hon frågade ofta om jag var
gravid bara för att jag har några
extrakilon.
När jag blev gravid i september förra året mådde jag så dåligt,
jag vågade inte berätta. Men en
kompis sa att du måste göra det
så att arbetsgivaren kan anpassa
arbetet. Chefen blev inte glad.
En vecka senare satte hon mig
på en kund som slagit en kollega
i magen. Jag sa nej, jag går inte
dit, jag är gravid. Då hotade hon
med arbetsvägran. Men till slut
fick en annan kollega ta honom.
I november var jag hos en kund
som tog tag i mig innan jag
hann reagera och det knäckte
till. Jag hade ont på insidan av
låret och i magen. Jag fick panik. Jag var till läkaren och blev
sjukskriven för foglossning en
vecka. Jag fick jobba på kontoret ett tag sen, men så sa chefen
att jag måste ut till kunder igen,
att det inte fanns jobb på kontoret längre. Ändå vägrade hon
att skriva på så att jag kunde få
graviditetspenning. I februari
blev jag sjukskriven för ångest
och depression. Jag går fortfarande hos en kurator.
Berättat för Pernilla Josefsson och
Helena Gunnarsson
FOTNOT: KA har bekräftat uppgifterna om viltolyckan med vittnet. Christina Berg på Kommunal i Haninge kan
bekräfta att arbetsgivaren vägrade hjälpa Sara att få graviditetspenning. KA har granskat lönespecifikationer
och scheman som bekräftar att de tre kvinnorna har arbetat många dagar och långa pass.
NÄSTA SIDA: Ändrade regler efter KA:s avslöjande
17
››
DEN NYA Del 2
HEMTJÄNSTEN
Nyheter
››
Haninge skärper
reglerna efter
KA:s avslöjande
Kommunal berättade för
Haninge kommun redan i
februari om situationen på
Evidensia. Svaret man fick
var att ansvaret är företagets. Nu svänger kommunen
och inför krav på bra arbetsmiljö.
– Det känns inte moraliskt
rätt att köpa sådana här
tjänster, säger förvaltningschef Ewa Kardell.
Facket träffade kommunens
tjänstemän på ett samverkansmöte i mitten av februari i år.
– Vi berättade att Evidensia är
ett företag som struntar i arbetsmiljön. Vi berättade om viltolyckan och de gravida tjej­erna,
säger Kommunals Bo Emanuelsson på Haningesektionen.
Kommunen svarade att det inte
var något som stred mot deras
upphandlingsregler.
– De avvisade arbetsmiljöansvaret, de menade att det var
mer ett problem för oss, inte
för kommunen, säger Bo Emanuelsson.
DEN NYA Del 2
HEMTJÄNSTEN
tervjuar förvaltningschef Ewa
Kardell håller hon fast vid att
ansvaret är företagets. Men när
hon tar del av hela bilden av
Emelie Ohlssons, Rebecca Nilssons och Sara Selins berättelser
ändrar hon sig och säger att
hon ska utreda hur kommunen
kan agera.
– Det är förskräckligt. Sådana
här tjänster är inget vi kan beställa. Det är ingen arbetsmiljö
vi skulle acceptera i den kommunala hemtjänsten, säger hon.
Haninge kommun skriver just
om sina krav på hemtjänstföretagen. Där kommer man att
införa krav på att företagen har
kollektivavtal, men också följa
upp hur företagen arbetar med
arbetsmiljö och hälsa. Ett förslag är att börja mäta hur många
arbetsskador som rapporteras.
– Vi har sett att det behövs,
bland annat med anledning av
det Kommunal påpekat om arbetsmiljön i vissa företag, säger
Elizabeth Lindholm Hahne.
Helena Gunnarsson
[email protected]
”FÖRSKRÄCKLIGT”. Ewa Kardell är förvaltningschef på Haninge
kommun. När KA berättar om hur Emelie Ohlsson, Rebecca Nilsson och
Sara Selin har behandlats av sin arbetsgivare säger hon att kommunen
ska agera. – Det är förskräckligt. Sådana här tjänster är inget vi kan
beställa, säger hon.
FOTO: MARIA ANNAS
Elizabeth Lindholm Hahne
som ansvarar för uppföljningen av de privata hemtjänstföretagen bekräftar att kommunen
inte agerade efter fackets påtryckningar.
– Vi kollade med vår personalavdelning och vi har inget
arbetsmiljöansvar för den privata hemtjänsten. Det är heller
inget som vi följer upp.
När Kommunalarbetaren in-
”Det är ingen
arbetsmiljö
vi skulle
acceptera i den
kommunala
hemtjänsten.”
EWA KARDELL, FÖRVALTNINGSCHEF
›› Gravida kvinnornas chef vill inte svara
Mariette Dahlberg som äger
Evidensia AB vill inte svara
på KA:s frågor.
Hon hänvisar till att
anmälningarna mot henne
först ska prövas.
– Jag kan ju gå och anmäla
vem som helst och sen kan
det visa sig att jag inte alls
hade fog för det på något
sätt.
Du menar att uppgifterna
18
inte stämmer?
– Jag sa att det är en process
som pågår och man får avvakta
den. Då först när den är klar
har man ett besked om vad
som egentligen har hänt.
Kommunals regionala huvud-
skyddsombud i Stockholm
lämnade i maj in en anmälan
till Arbetsmiljöverket, en så
kallad 6:6a mot Evidensia AB.
Samtidigt driver facket Emelie
Ohlsson Rebecca Nilsson och
Sara Selins fall av diskriminering av gravida. De har anmält
Evidensia till Diskrimineringsombudsmannen, DO.
KA har även mejlat frågor till
Mariette Dahlberg och bett
henne bemöta uppgifterna från
hennes anställda. Hon har valt
att inte svara.
Pernilla Josefsson
Helena Gunnarsson
Får 4,7 miljoner
kronor i ersättning
l Evidensia AB hade 2011, 14 anställda och omsatte 3 137 000 kr.
l Finns i Haninge kommun söder
om Stockholm och har 49 kunder.
l 2012 betalade kommunen 4,7
miljoner kronor i ersättning för
hemtjänst till företaget.
l Saknar kollektivavtal.
l Senast Haninge kommun
granskade Evidensia var 2012.
KOMMUNALARBETAREN l 12/13
Inte ett enda oanmält
besök på tre år
Stora brister i kommunernas kontroll av hemtjänstföretagen.
13 av 19 av de Stockholmskommuner som länge haft
privat hemtjänst har de
senaste tre åren inte gjort
ett enda oanmält besök i de
företag de betalar ut milj­
ontals kronor till. Tio av 23
kommuner gör inga kontroller alls av villkoren för de
anställda.
KA AVSLÖJAR
Kommunalarbetaren
berättade i förra numret hur företag
som har avtal med olika Stockholmskommuner lönedumpar
de anställda. Arbetsgivaren
betalar inte för restiden mellan kunderna och anställda
tvingas jobba långa arbetspass.
KA har gjort en enkät bland de
23 kommuner i Stockholms län
som har privat hemtjänst inom
LOV, lagen om valfrihet i äldreomsorgen.
En majoritet, 16 kommuner,
kräver att företagen ska följa
svensk arbetsrättslagstiftning.
Men när vårdföretagen väl
släppts in på marknaden görs
få kontroller för att se om arbetsgivaren lever upp till sitt
löfte.
Täby är en av de tio kommuner som inte gör några
kontroller alls av de anställdas arbetsvillkor. Ändå ställer
kommunen krav på att de privata hemtjänstföretagen ska
följa svensk arbetsrättslagstiftning. Enligt Susanne Rading,
avdelningschef för äldreenheten, försvåras kontrollen av att
företagen har kunder i olika
kommuner.
– Vi vill ta större ansvar
KOMMUNALARBETAREN l 12/13
för att se till att företagen har
schysta arbetsvillkor. Men för
att kunna jämföra scheman och
hur mycket de anställda arbetar
måste vi få ett samarbete med
andra kommuner. Vi har framfört det till Sveriges Kommuner
och Landsting, men inte fått något riktigt gehör.
Vanligast är att kommunerna
enbart kollar andel fast anställda. Samtliga kommuner kollar
däremot minst en gång per år
om företagen betalar in skatt
och arbetsgivaravgifter.
Oanmälda besök i företagen är också mycket ovanligt.
Stockholm stad är ett undantag
som besöker företag minst tre
gånger per år och genom stickprovskontroller kollar scheman och förflyttningstider.
– Vi har till exempel sett att
Texten
fortsätter
på nästa
››
sida
Få kommuner gör besök
Har inte gjort oanmält besök
hos privat hemtjänst.
Har gjort besök.
Har inte haft privat
hemtjänst så länge,
eller har inte svarat.
Upplands
Väsby
Sollentuna
Norrtälje
Vallentuna
Järfälla
Österåker
Solna
Täby
Lidingö
Nacka Värmdö
Ekerö
Salem
13 av de 19 kommuner som
haft privat hemtjänst de
senaste tre åren har inte
gjort ett enda oanmält
besök under den tiden.
Tyresö
Haninge
Stockholm
Huddinge
GRAFIK: ELIN STEEN
FAKTA. Så kontrolleras hemtjänstföretagen av kommunerna
DE KOLLAR…
… anställdas scheman: Stockholm, Sollentuna (men ej i
syfte att kolla arbetsvillkor),
Tyresö, Solna
… att de anställda får betalt
för förflyttningstider: Stockholm.
… andel fast anställda:
Södertälje, Nacka Huddinge,
Stockholm, Lidingö, Upplands
Väsby, Tyresö, Ekerö, Österåker, Norrtälje.
10
KOMMUNER KONTROLLERAR INTE ALLS DE ANSTÄLLDAS ARBETSVILLKOR NÄR
FÖRETAGET VÄL ÄR VERKSAMT:
Vallentuna, Salem, Täby, Nykvarn,
Värmdö, Sollentuna, Haninge,
Järfälla, Sundbyberg, UpplandsBro. Av dessa är det sju som kräver
att företagen följer arbetsrättslagstiftningen.
FOTNOT: Några kommuner har svarat att de kontrollerar andra faktorer
som rör de anställdas arbetsvillkor.
De har nämnt bland annat utbildningsnivå och kompetensutveckling.
Dessa räknar vi inte som arbetsvillkor.
16
KOMMUNER KRÄVER ATT
FÖRETAGEN FÖLJER ARBETSRÄTTSLAGSTIFTNINGEN:
Södertälje, Nacka, Stockholm,
Haninge, Solna, Norrtälje, Järfälla,
Lidingö, Sundbyberg, Salem,
Sollentuna, Täby, Tyresö, Ekerö,
Nykvarn, Upplands-Bro.
19
››
DEN NYA Del 2
HEMTJÄNSTEN
Nyheter
Spelar det då ingen roll om
de sköter sig som arbetsgivare?
Nej, inte enligt Helena Åhman,
tillförordnad socialchef i Vallentuna.
– De ska sköta sig som utför­
are av tjänster så att våra bruk­
are får en god och säker vård,
säger hon.
2,3
Helena Gunnarsson
Pernilla Josefsson (research)
… miljarder kronor. Så mycket
betalade kommunerna i Stockholms län under 2012 till privata
hemtjänstföretag. Siffran bygger
på uppgifter från kommunerna.
l 270 privata hemtjänstföretag
finns i länet.
l De ger 19 794 personer hemtjänst.
l 40 procent av dem har kollektivavtal med Kommunal.
Så gjorde vi enkäten
20
När det avslöjades att en
anställd jobbat i 30 dagar i sträck började Solna
kommun göra stickprovs­
kontroller av de privata hemtjänstföretagen.
Verktyget de använder har
flera kundvalskommuner
tillgång till – tidmätningssystemet Phoniro Care.
– Vi ser att
vi har ett
ansvar. De
anställda är
många med
invandrarbakgrund
som inte vet
Solnas stabsvad de har
för rättighe- chef Elisabet
Sundelin
ter och glada
för att de har ett jobb, säger
Elisabet Sundelin, stabschef
med ansvar för upphandling
och uppföljning.
Att kontrollera att andra ar-
betsgivare följer arbetstidslagstiftningen är inte okontroversiellt.
– Vi har fått lite kritik från
andra kommuner, berättar Elisabet Sundelin.
Varför då?
– De tycker att det där behöver ni väl inte följa upp.
Det har varit brukarperspektivet som varit i fokus. Så har
jag också resonerat för vi har
inte haft behovet av att kolla
det här när vi bara haft stora
etablerade vårdföretag med
kollektivavtal.
Med hjälp av tidmätnings-
systemet Phoniro Care kollar kommunen att de privata
företagen utför det jobb som
de får betalt för. Av en slump
upptäcktes att ett företag hade
låtit en anställd jobba i 30 dagar i sträck.
– Vi kontaktade företaget
KONTROLLANT. Eva Wallin är kvalitetsutvecklare på Solna kommun och med hjälp av tidmätningssystemet Phoniro Care kollar hon
att de privata företagen inte låter sina anställda jobba för långa pass.
och då rättade dom till det,
säger kvalitetsutvecklare Eva
Wallin.
På ett år har ett tiotal företag fått anmärkningar. Inget
har fått sitt avtal hävt. Enligt
Eva Wallin räcker det med
en tillsägning för att det inte
ska ske igen. Fallen har också
minskat.
Phoniro Care har kritiserats av facket för att stärka
arbetsgivarens kontroll av de
anställda och öka stressen på
jobbet. På Kommunals sektion
i Solna ser man positivt på det
nya användningsområdet.
– Om företagen vet att kontroll sker kan det hjälpa till att
mota Olle i grind, säger Jenny
Loblom på sektionen.
Helena Gunnarsson
[email protected]
››
24 av 26 Stockholmskommuner
har infört fritt val i hemtjänsten
(LOV). Vaxholm har endast privatiserat serviceinsatser inom LOV,
inte omvårdnad och ingår därför
inte i vår granskning.
21 svarade på KA:s enkät. (Danderyd och Nynäshamn uteblev)
(Upplands-Bro hade de första
företagen i drift februari 2013. Nykvarn har endast ett företag inom
LOV som godkändes 2012.)
Solna tar ansvar för
de privatanställda
FOTO: MARIA ANNAS
företag inte lagt in någon
lunchtid för personalen. Det
blev de tvungna att åtgärda,
berättar Christina Österling på
äldreförvaltningens avdelning
för upphandling och utveckling.
Kommunerna är beställare
av den hemtjänst privata företag levererar men har inget
formellt arbetsgivaransvar för
de privatanställda. Samtidigt
betalar kommunerna ut stora
summor skattemedel till företagen. Vallentuna betalade till
exempel förra året ut drygt
5 miljoner kronor till de fem
småföretag som 2012 hade
hemtjänstkunder i kommunen.
FOTO: MARIA ANNAS
››
LÄS MER
Läs mer om hur Solna arbetar
med kontroller på www.ka.se
KOMMUNALARBETAREN l 12/13
DEN NYA Del 3
HEMTJÄNSTEN
Nyheter
av
Hör till
dig s!
os
Fyra av KA:s reportrar
kommer i en serie artiklar
att granska den nya hemtjänsten. Hör av dig till oss!
[email protected]
010-442 73 09
[email protected]
010-442 73 18
[email protected]
010-442 73 21
[email protected]
010-442 73 09
Arbetsplatsen som sprängdes
Prisökning ersattes inte
Nyheter
Redaktionschef: Susanne Hultström
Upplands Väsby kommun höjde inte
ersättningen till hemtjänsten lika
mycket som kostnaderna gick upp.
330 kr/timme
Beräknad
kostnad
52 jobb försvann när hemtjänsten lades ner.
310
290
Mono
Ilskan finns kvar hos dem
som arbetade i kommunens
hemtjänst. Först för att tjänsterna bantades, sedan för att
hemtjänsten lades ner och för
att vissa fick stanna och vissa
fick sex månadslöner utan att
arbeta. Nästan alla känner sig
lurade. Både av arbetsgivare
och fack.
Upplands Väsby öppnade för
privata hemtjänstföretag 2007,
tre år senare infördes LOV.
Samtidigt tappade kommunens hemtjänst kunder och
verksamheten gick minus. För
att komma till rätta med underskotten sänkte kommunen
tjänsterna. Samtidigt följde inte
ersättningen prisökningarna.
För 2012 visade prognosen ett
minus på 4 miljoner eller 20
procent av omsättningen.
– När vår kommunala hemtjänst hade en sjunkande marknadsandel och gått back drygt
20 miljoner under de senaste
åren så hade de privata gått
med ett litet överskott. Argumentet att det i stort behövdes
Hemtjänsten
i Upplands Väsby
år för år
22
250
Prisökning
inte
-07 -08 -09ersattes
-10 -11 -12
-13
Resultatet blev att Upplands
310
Av hennes gamla arbetskam-
rater arbetar åtta på timme i
privata företag som i de flesta
fall saknar kollektivavtal. Deras
känslor är kluvna. De flesta saknar fasta jobb men trivs, oron
är stor, många kämpar för att få
fler timmar och för att få ekonomin att gå ihop. Och söker
andra jobb.
17 andra har fått nya jobb i
hemtjänsten, nästan undantagslöst hos privata företag och med
sex månaders provanställning.
2008
87% av
kunderna.
Upplands Väsby kommun höjde inte
ersättningen till hemtjänsten lika
mycket som kostnaderna gick upp.
330 kr/timme
Väsby lade ner sin hemtjänst
förra hösten.
Ett halvår senare har drygt
hälften jobb. Elva har fått nya
jobb i kommunen.
Flera har kvar de bantade
tjänsterna på 60-65 procent
och kämpar för att få fler timmar. En del jagar timmar på
andra arbetsplatser, andra har
slut på sina deltidsdagar från
a-kassan.
– Man kan inte klara sig på
60 procent. Men det är inte lätt
att hitta annat jobb vid 62, säger Harriet Öhr, som nu jobbar
på ett av kommunens äldreboenden.
Kundval införs.
5 privata hemtjänstföretag
finns i kommunen.
2007
Kommunens
hemtjänst har:
mera pengar skulle ha lett till
att de privata kunnat ta ut ganska stora vinster, säger Johan
Hjelmstrand (M) tidigare kommunalråd i Upplands Väsby.
78% av
kunderna.
290
Ersättning
270
250
-07 -08 -09 -10 -11 -12 -13
Fler utan kollektivavtal
I kommunens hemtjänst gällde
kollektivavtal. Efter nedläggningen
omfattas färre av kollektivavtal.
Har inte
kollektiv28%
avtal.
72%
Maria Fälth (KD), som är kom-
Har
kollektivavtal.
Fler
utan
kollektivavtal
– Det
är en
skam att bli provI kommunens hemtjänst gällde
anställd
efter
35nedläggningen
år i arbetslivet,
kollektivavtal.
Efter
säger
ett
vårdbiträde.
omfattas färre av kollektivavtal.
Harde
inte
Av
som fick jobb i de privata
kollektivhemtjänstföretagen
fick
Har näs28%
avtal.hälften
tan
samma sysselsätt72% kollektivningsgrad som i kommunen,
avtal. 35
procent fick högre. 41 procent
fick högre lön, 35 procent fick
samma. Resten fick sänkt.
Två tredjedelar tycker att det
inte är stressigare i den privata
hemtjänsten. Andra säger att
LOV införs.
7 privata hemtjänstföretag
finns i kommunen.
2009
Beräknad
kostnad
Sysselsättningsgraden
sänks för 57 anställda i
kommunal hemtjänst
2010
kunderna.
munalråd i Upplands Väsby
och ordförande i social- och
äldrenämnden, anser att schemat är hemtjänstföretagens ansvar.
– Kan inte en medarbetare få
i sig lunch på en hel dag så kommer det att avspegla sig på att
kunden inte får rätt kvalitet. Då
kommer vi att fundera på varför,
då måste vi fundera på hur vi kan
hantera det, säger Maria Fälth.
Hittills har hon inte fått kännedom om några sådana brister.
I maj beslutades att larmoch nattpatrull ska läggas ut
på entreprenad. Upphandling
har skett till lägstapris. Kommunens eget anbud förlorade.
I stället tar nystartade Anooni
AB över.
Kommunens hemtjänst
läggs ner. De flesta
förlorar jobbet.
2011
47% av
arbetskamraterna är rädda för
att mista jobbet och därför inte
säger sanningen.
Flera berättar att de inte har
gångtider mellan kunderna
och att de tjuvar tid från kunderna för att få arbetsdagen att gå
ihop. Andra går till jobbet tidigare och jobbar gratis för att hinna.
Många berättar att det är svårt att
ta lunchrasten på 30 minuter. I
stället äter de hos kunden, eller
på tio minuter i någon trappuppgång.
– Det är mer stress, jag har
ont i magen oftare, säger en
undersköterska.
2012
39% av
kunderna.
Natt- och larmpatrull läggs ut på
entreprenad.
2013
0% av
GRAFIK: ELIN STEEN
Mono
Först bantades tjänsterna.
Sedan lade Upplands Väsby
ner hemtjänsten och 52 jobb
försvann. KA har kartlagt
hur det gick. Ett halvår
senare har drygt hälften ett
fast jobb. De flesta tvingas
fortfarande jobba deltid.
GRAFIK: ELIN STEEN
Ersättning
270
kunderna.
KOMMUNALARBETAREN l 13/13
11 har nytt jobb
DEN NYA Del 2
HEMTJÄNSTEN
[email protected] Telefon:
010-442 73 07
Nyheter
av
Hör till
dig !
oss
Emelie, Sara och Rebecca:
DEN NYA Del 2
HEMTJÄNSTEN
Fyra av KA:s reportrar
[email protected]
[email protected]
kommer i en serie artiklar
010-442 73 09
010-442 73 21
att granska den nya hem­
[email protected]
Redaktionschef:
[email protected]
Susanne
tjänsten. Hör av
dig tillHultström
[email protected]
oss!
010-442
73 18
Telefon:
010-442
010-442
73 09 73 07
Emelie, Sara och Rebecca:
av
Hör till
dig !
oss
Fyra av KA:s reportrar
kommer i en serie artiklar
att granska den nya hem­
tjänsten. Hör av dig till oss!
[email protected]
010-442 73 09
[email protected]
010-442 73 18
[email protected]
010-442 73 21
[email protected]
010-442 73 09
”Omöjligt att jobba
”Omö
jligt att jobba kvar”
kvar”
De gravida kvinnorna
berättar om sin tid på
privata hemtjänstföretaget.
De gravida kvinnorna
berättar
TVINGADES
SLUTA.tid på ”Jag ringde och grät och
om sin
sa
privata hemtjänstföreta
att
get.jag inte klarar det här”
Emelie Ohlsson, Sara Selin och
Rebecca Nilsson fick jobba
hårt på hemtjänstföretaget.
– På sätt och vis var det skönt
att hon
gav mig sparken för
REBECCA NILSSON, 24 ÅR:
Gravida Rebecca
jag mådde
tvingades
så dåligt när jag
jobba i 14 timmar.
På måndagen spydde jag
jobbade där. Jag kommer
Emelie chockades
en viltolycka,
fyra gånger på väg till
aldrig jobbai privat
igen, i kom- men tving­
jobbet. Det var den 13 augusti
ades ändå slutföra
munen har sitt
de bättre
scheman
arbetspass.
Sara och
fickjag hade berättat att jag var
och man är alltid två som åker
ingen graviditetspenning
för att arbetsgivaren
ut, säger Emelie Ohlsson.
gravid två veckor innan. Chefen
vägrade skriva under. KA
FOTO: MARIA
att jag kunde vara hemma till
harANNAS
träffat tre saunga
lunch och sen ringa henne. Men
kvinnor som jobbat på ett privat hemtjänst­
jag vågade inte, jag sms:ade att
företag i Haninge. Här är deras berättelser.
jag var sjuk. Hon ringde och
Gravida Rebecca tvingades jobba i
14 timmar.
Emelie chockades i en viltolycka, men
tving­
ades ändå slutföra sitt arbetspass. Sara
fick
ingen graviditetspenning för att arbetsgivaren
vägrade skriva under. KA har träffat
tre unga
kvinnor som jobbat på ett privat hemtjänst­
företag i Haninge. Här är deras berättelser.
EMELIE
OHLSSON, 21 ÅR:
kunde inte prata. Polisen sa
Jag fick en timanställ­ att jag var
i chock. Jag hade
ning i mars 2012. När ont i nacken
och vittnet sa att
jag började sa chefen att jag jag
måste åka in till sjukhuset.
skulle få jobba mellan 36 och Men
när min kollega ringde
40 timmar per vecka. Men det vår
chef tvingade hon oss att
blev bara mer och mer. Det åka
till kunden i alla fall.
värsta var en månad när jag
jobbade 211 timmar, jag var så Sen
körde
trött hela tiden. Jag frågade om sjukhuset. min mamma mig till
Dom tog mig på en
jag inte kunde få gå ner till hel­ gång.
Jag fick nackkrage och
tid. Då fick jag bara 20 timmar åkte
bår in på röntgen. Det
per vecka i stället ett tag.
visade ingen spricka, men jag
hade ont ett par dagar efter.
En kväll, det var klockan åtta
I december blev jag gravid.
skulle vi ut till en kund som Jag
berättade
sitter i rullstol och är stor och december. för chefen den 8
Två veckor senare
tung. Jag kör och har en kol­ säger
hon att hon inte kan för­
lega med mig i bilen. Plötsligt länga
mitt kontrakt. Jag fick gå
springer det ut ett rådjur och direkt,
fast jag hade kontrakt
vi krockar. Det var ett vittne, till
31 december.”
en bil bakom. Hon fick ringa
Berättat för Pernilla Josefsson
polisen för jag bara grät och
och Helena Gunnarsson
”
16
10
”
stressade mig och ville att jag
skulle jobba. Sen satte hon mig
på att jobba från kvart i åtta på
morgonen till kvart i nio på
kvällen. Jag ringde och grät och
KA AVSLÖJAR
KA AVSLÖJAR
”Jag kommer aldrig
jobba privat igen”
Läs tidigare
delar i KA:s
granskning av
hemtjänsten
på www.ka.se
TVINGADES SLUTA.
Emelie Ohlsson, Sara Selin och
Rebecca Nilsson fick jobba
hårt på hemtjänstföretaget.
– På sätt och vis var det skönt
att hon gav mig sparken för
jag mådde så dåligt när jag
sa att jag klarar inte det här. Men
kontoret. Jag fick kommentarer
jobbade där. Jag kommer
hon övertalade mig. En månad
och pikar om att jag aldrig
jobba privat igen, i komförstörde
senare skickade hon mig till en
för mina kollegor närmunen
har de bättre scheman
jag inte
kund som hade slagit en kollega
kunde ta kunder och och
är alltid två som åker
fickman
höra
i magen med knytnäven. Men
säger Emelie Ohlsson.
att jag var löjlig. Till ut,
slut blev
det sa hon inte till mig. Jag åkte
FOTO: MARIA ANNAS
jag sjukskriven för jag mådde
dit och det gick bra, jag struntar
så psykiskt dåligt. Jag kände mig
inte i en kund så där. Men jag
misslyckad och satt bara hem­
borde ha fått veta det.
ma och grät. I januari gick mitt
kontrakt ut och jag ville inte
I oktober fick jag foglossning.
komma tillbaka. Jag känner att
Först tvingades jag åka till kun­
hon förstörde en del av mitt liv
der ändå, det var tortyr och
som borde ha varit så lyckligt.
slutade med att jag blev sjuk­
Berättat för Pernilla Josefsson
skriven. Sen fick jag jobba på
och Helena Gunnarsson
”Jag kommer aldrig NÄSTA SIDA: Kvinnornas
chef vill inte svara
››
jobba privat igen”
”Hon vägrade skriva på så jag
kunde få graviditetspenning”
i kommunen.
››
”
Helena Gunnarsson
FOTNOT: KA har bekräftat uppgifterna
om viltolyckan med vittnet. Christina
bekräfta att arbetsgivaren vägrade
Berg på Kommunal i Haninge kan
hjälpa Sara att få graviditetspenning.
KA har granskat lönespecifikationer
och scheman som bekräftar att de
tre kvinnorna har arbetat många
dagar och långa pass.
NÄSTA SIDA: Ändrade regler efter
KOMMUNALARBETAREN l 12/13
NÄSTA SIDA: Ändrade regler
KOMMUNALARBETAREN l 12/13
efter KA:s avslöjande
››
KA:s avslöjande
11
11
fick anställning
i hemtjänst, fast eller
provanställning.
och Helena Gunnarsson
vill inte svara
jag vågade inte berätta. Men en
låret och i magen. Jag fick pa­
Jag hade hört allmänt att kompis
sa att du måste göra det nik. Jag
var till läkaren och
det var så stressigt i hem­ så att arbetsgivaren
kan anpassa sjukskriven för foglossningblev
tjänsten, men jag behövde ett
en
arbetet. Chefen blev inte glad.
vecka. Jag fick jobba på konto­
jobb. När jag skulle anställas fick
En vecka senare satte hon mig
ret ett tag sen, men så sa chefen
jag frågan om jag hade barn och
på en kund som slagit en kollega
att jag måste ut till kunder igen,
om jag var sjuk ofta. Hon la över
i magen. Jag sa nej, jag går inte
att det inte fanns jobb på kon­
mycket ansvar på mig, jag fick ta
dit, jag är gravid. Då hotade hon
toret längre. Ändå vägrade hon
telefonen på kvällarna när hon
med arbetsvägran. Men till slut
att skriva på så att jag kunde få
var borta men fick inte betalt för
fick en annan kollega ta honom.
graviditetspenning. I februari
det. Hon frågade ofta om jag var
blev jag sjukskriven för ångest
gravid bara för att jag har några
I november var jag hos en kund
och depression. Jag går fortfa­
extrakilon.
som tog tag i mig innan jag
rande hos en kurator.
När jag blev gravid i septem­ hann
reagera och det knäckte Berättat
ber förra året mådde jag så dåligt,
för Pernilla Josefsson och
till. Jag hade ont på insidan av
Berättat för PernillaFOTNOT:
JosefssonKA har bekräftat uppgifterna om viltolyckan med vittnet. Christina
bekräfta att arbetsgivaren vägrade
Berg på Kommunal i Haninge kan
och Helena Gunnarsson
hjälpa Sara att få graviditetspenning.
KA har granskat lönespecifikationer
och scheman som bekräftar att de
tre kvinnorna har arbetat många
dagar och långa pass.
KOMMUNALARBETAREN l 12/13
NÄSTA SIDA: Kvinnornas chef
SARA SELIN, 23 ÅR:
”
polisen för jag bara grät och
10
KOMMUNALARBETAREN l 12/13
”
sa att jag klarar
På måndagen spydde jag hon övertaladeinte det här. Men kontoret. Jag fick kommentarer
mig. En månad och pikar om att
fyra gånger på väg till senare
jag förstörde
skickade hon mig till en för mina
jobbet. Det var den 13 augusti
kollegor när jag inte
kund som hade slagit en kollega
kunde ta kunder och fick höra
och jag hade berättat att jag var
i magen med knytnäven. Men
att jag var löjlig. Till slut blev
gravid två veckor innan. Chefen
det sa hon inte till mig. Jag åkte
jag sjukskriven för jag mådde
sa att jag kunde vara hemma till
dit och det gick bra, jag struntar
så psykiskt dåligt. Jag kände mig
lunch och sen ringa henne. Men
inte i en kund så där. Men jag
misslyckad och satt bara hem­
jag vågade inte, jag sms:ade att
borde ha fått veta det.
ma och grät. I januari gick mitt
jag var sjuk. Hon ringde och
kontrakt ut och jag ville inte
stressade mig och ville att jag
I oktober fick jag foglossning.
komma tillbaka. Jag känner att
skulle jobba. Sen satte hon mig
Först tvingades jag åka till kun­
hon förstörde en del av mitt liv
på att jobba från kvart i åtta på
der ändå, det var tortyr och
som borde ha varit så lyckligt.
morgonen till kvart i nio på
slutade med att jag blev sjuk­
Berättat för Pernilla Josefsson
kvällen. Jag ringde och grät och
skriven. Sen fick jag jobba på
”Hon vägrade skriva på så jag
kunde få graviditetspenning”
EMELIE
OHLSSON, 21 ÅR:
kunde inte prata. Polisen sa
Jag fick en timanställ­ att jag var
i chock. Jag hade
ning i mars 2012. När ont i nacken
och vittnet sa att
jag började sa chefen att jag jag
måste åka in till sjukhuset.
skulle få jobba mellan 36 och Men
när min kollega ringde
40 timmar per vecka. Men det vår
SARA
23 ÅR:
chef tvingade hon
jag vågade inte berätta. Men en
oss SELIN,
att
blev bara mer och mer. Det åka
låret och i magen. Jag fick pa­
Jag hade hört allmänt att kompis
till kunden i alla fall.
sa att du måste göra det nik. Jag
värsta var en månad när jag
var till läkaren och
det var så stressigt i hem­ så att arbetsgivaren
jobbade 211 timmar, jag var så Sen
kan anpassa sjukskriven för foglossningblev
tjänsten,
körde
en
mig till men jag behövde ett arbetet. Chefen blev inte glad.
trött hela tiden. Jag frågade om sjukhuset. min mamma
vecka. Jag fick jobba på konto­
jobb.påNär
Dom tog mig
en jag skulle anställas fick En vecka senare satte hon mig
jag inte kunde få gå ner till hel­ gång.
ret ett tag sen, men så sa chefen
jag frågan
Jag fick nackkrage
och om jag hade barn och på en kund som slagit en kollega
tid. Då fick jag bara 20 timmar åkte
att jag måste ut till kunder igen,
om jagDet
var sjuk ofta. Hon la över i magen.
bår in på röntgen.
Jag sa nej, jag går inte att det inte
per vecka i stället ett tag.
visade ingen spricka,mycket
fanns jobb på kon­
ansvar på mig, jag fick ta dit, jag är
men jag
gravid. Då hotade hon toret längre.
hade ont ett par dagar
telefonen
Ändå vägrade hon
på kvällarna när hon med arbetsvägran.
efter.
En kväll, det var klockan åtta
Men till slut att skriva på så att
I december blev jag
vargravid.
borta men fick inte betalt för fick
jag kunde få
skulle vi ut till en kund som Jag
en annan kollega ta honom. graviditetspenning.
berättade för chefen
det. den
Hon8frågade ofta om jag var
I februari
sitter i rullstol och är stor och december.
blev jag sjukskriven för ångest
gravid
Två veckor
bara för att jag har några I november
senare
tung. Jag kör och har en kol­ säger
var jag hos en kund och depression.
hon att hon inteextrakilon.
Jag går fortfa­
kan för­
lega med mig i bilen. Plötsligt länga
som tog tag i mig innan jag
rande hos en kurator.
mitt kontrakt. JagNär
fick jag
gå blev gravid i septem­ hann reagera och
springer det ut ett rådjur och direkt,
det knäckte Berättat för Pernilla Josefsson
fast
jag
ber
förra
hade
året
kontrakt
mådde
jag så dåligt, till. Jag hade ont på
och
vi krockar. Det var ett vittne, till
insidan av
31 december.”
Helena Gunnarsson
en bil bakom. Hon fick ringa
”
Läs tidigare
delar i KA:s
granskning av
hemtjänsten
på www.ka.se
”Jag ringde och grät och sa
att jag inte klarar det här”
REBECCA NILSSON, 24 ÅR:
››
Läs tidigare
delar i KA:s
granskning av
hemtjänsten
ka.se/hemtjansten
1
är egen företagare
i hemtjänsten.
8 är tim- eller
månadsanställda
i hemtjänsten.
2 är arbetslösa.
4 arbetar under
3 har ej svarat.
uppsägningstiden.
1 studerar.
– Sedan ett antal år tillbaka
har vi en plan som säger att vi
ska konkurrensutsätta alla våra
verksamheter som inte är myndighetsutövande. Och när den
kommunala hemtjänsten som
skötte det här inte finns så var
KOMMUNALARBETAREN l 13/13
2 har annat jobb.
4 är föräldralediga,
sjukskrivna eller
har sjukersättning.
det en naturlig följd, säger Maria Fälth.
Samtidigt poängterar hon att
hon hela tiden tyckt att kommunen ska återskapa hemtjänsten.
Christina Swahn
Mira Hjort (research)
FAKTA. Hemtjänstföretag
i Upplands Väsby
l 7 av 22 företag saknar brukare.
l 9 av 22 företag saknar kollektivavtal.
Källa: Upplands Väsby, Kommunal, mm.
HEMTJÄNSTEN
LADES NER. Upp-
lands Väsby lade ner
kommunens hemtjänst
förra hösten. Ett
halvår senare har drygt
hälften fasta jobb.
Knappt hälften jobbar
i hemtjänsten, nästan
undantagslöst i privata
företag. Två tredjedelar
har fasta jobb. Uppgifterna är insamlade
våren 2013.
ILLUSTRATION: ELIN STEEN
››
23
Nyheter
DEN NYA Del 3
HEMTJÄNSTEN
DEN NYA Del 3
HEMTJÄNSTEN
›› ”Man ska vara uska eller ha körkort”
l – Det är skitsvårt att få jobb.
Man ska vara undersköterska eller ha körkort för att få
jobb hos de privata, säger Åsa
Grönlund, 48.
Hon har jobbat 30 år i vården, 24 år i hemtjänsten i Upplands Väsby. För drygt ett år
sedan kom beskedet att den
skulle läggas ner.
– Det var en chock, ingen
trodde att det skulle hända oss.
Först var Åsa Grönlund sä-
ker på att hon skulle jobba
kvar i kommunen. Att 30 års
erfarenhet inte räknas gör henne besviken. I stället fick hon
sluta med sex månadslöner.
– Det är första gången jag är
arbetslös i hela mitt liv. Jag har
jobbat sedan jag var 16.
Nu har hon gått hemma i sju
månader.
– Frustrationen känns i hela
kroppen, jag skulle kunna riva
väggarna.
Helst vill hon jobba i hemtjänsten. Men när hon varit
på intervjuer har det stupat på
att hon inte är undersköterska
och att hon saknar körkort.
– Nu ska jag titta på annat,
man behöver inte erfarenhet
för alla jobb. Plugga är inte min
grej, jag vill inte sitta i skolbänken när jag snart är 50 och har
15 år kvar att jobba.
ARBETSLÖS
”Det här är inget liv
– jag kan inte
planera någonting”
”Trött på att jaga timmar”
l I hemtjänsten sänktes tjänsten till 55 procent. När hem-
NYTT JOBB I
KOMMUNEN
tjänsten lades ner fick undersköterskan Harpreet Kaur nytt
jobb på ett kommunalt äldreboende. Men fortfarande 55
procent. Nu jagar hon timmar
på ett privat boende.
I juni har hon fått 50 eller 60
timmar extra på Lavendelgården som drivs av Aleris. Andra
månader har varit sämre. En
del dagar händer det att hon
jobbar dubbla pass. Ibland flera
dagar i följd.
– Så klart att jag blir trött.
Det är inte kul, det blir inget
privatliv alls.
Men det är inte alltid det går
att jobba två pass, ibland hinner hon inte sluta förrän det
andra börjar. Hon vill inte att
de ska ringa samma morgon.
Hon kan inte ta de passen, för
hon kan inte lämna treåringen
på förskolan med så kort varsel. Samtidigt vet hon att hon
missar timmar.
– Jag är trött på att jaga timmar, jag har hållit på i nästan
tre år. Om jag inte får fler timmar får jag börja på ett tredje
ställe.
När Harpreet Kaur ser en ledig tjänst söker hon den. Oftast
får hon inte ens svar. Fortsätter
det så här tänker hon läsa vidare när barnen blivit lite större.
– Jag vill höja min kompetens, bli sjuksköterska eller
distriktssköterska. Jag är nöjd
med att jobba i vården.
”Jag har haft tur – jag är nöjd”
l – Jag fick fast jobb, 100 procent. Jag är nöjd med nya job-
bet, säger Samira Ego.
Sedan oktober i fjol arbetar hon på Olivias hemtjänst i
Upplands Väsby. Arbetskamraterna och kunderna är desamma som när hon arbetade
i kommunen.
– Det här är bättre än kommunen, vi trodde inte det. De
kastade ut oss på gatan, jag
hade jobbat 12 år. Vi fick ingen
24
hjälp från kommunen. Jag har
kämpat, säger Samira Ego.
Först fick hon sex månaders
provanställning på Olivia, nu
är hon fast anställd.
– Jag har haft tur, säger Samira Ego.
I kommunen hade hon först
92 procents tjänst, sedan sänktes den till 76. På Olivia fick
hon en heltidstjänst.
Enligt KA:s enkät tycker två
tredjedelar att jobbet i den pri-
vata hemtjänsten inte är stressigare.
– Det är ingen skillnad, det
är samma problem. Vi hade
inte mer tid mellan kunderna
förut. Jag försöker hinna, säger
hon och skrattar.
Ibland hinner inte Samira
Ego ta hela lunchrasten på 30
minuter.
– Kanske blir det 20 minuter.
Men jag bryr mig inte.
GÅR PÅ TIMME
I PRIVAT
HEMTJÄNST
l – När jag jobbar är det roligt.
FAST JOBB
I PRIVAT
HEMTJÄNST
KOMMUNALARBETAREN l 13/13
När jag inte jobbar är jag orolig, det är stressigt.
Anna går på timme hos ett av
de mindre hemtjänstföretagen
i Upplands Väsby, tills i höstas
hade hon fast jobb i kommunens hemtjänst.
Anna heter egentligen någonting annat. Men hon är
rädd att bli sparkad från jobbet
och att de ska ta in någon som
säger att allt är bra och inte
2,3
KOMMUNALARBETAREN l 13/13
ställer krav som hon har gjort.
Därför vill hon inte att hennes
namn ska synas i tidningen,
inte företagets heller.
I april fick hon sista uppsägningslönen från kommunen.
I maj visste hon inte hur hon
skulle få pengarna att räcka.
– Min hyra är nästan 6 000
kronor, sedan är det räkningar
och telefon. Vad ska jag äta? Nu
ska min dotter hjälpa mig, säger Anna, 52.
Eftersom hon går på timme
varierar lönen, ibland får hon
13 000 kronor efter skatt, i
bland 8 000. Anna vet inte om
företaget betalar in tjänstepension. Företaget har inte kollektivavtal.
Hon började jobba extra hos
det privata hemtjänstföretaget
när hon fortfarande var anställd i kommunen. Då hade
hon 65 procents tjänst, men det
var lätt att få fler timmar, ofta
fick hon ut 18 000 efter skatt.
– Jag har bara schema för en
vecka i taget. Jag vet inte vad
som väntar nästa vecka. Det är
jättejobbigt. Jag kan inte planera ett tandläkar- eller läkarbesök, säger Anna.
En del månader har hon inte
kommit upp i halvtid, en del
månader har det blivit 60 procent. Hur mycket jobb det blir
beror på hur många kunderna
är.
Intervjuer: Christina Swahn
Illustrationer: Elin Steen
… miljarder kronor. Så mycket betalade kommunerna i Stockholms län
under 2012 till privata hemtjänstföretag. Siffran bygger på uppgifter från
kommunerna.
l 270 privata hemtjänstföretag finns
i länet.
l De ger 19 794 personer hemtjänst.
l 40 procent av dem har kollektivavtal med Kommunal.
LITE TID. I efterhand tycker Kommunals Ingrid Åhs att facket kunde
ha manifesterat mer när hemtjänsten lades ner. Samtidigt konstaterar hon att facket har lite tid.
FOTO: MARC FEMENIA
Vilken makt har facket?
frågor till:
5
Ingrid Åhs
fd sektionsordförande
Kommunal Upplands Väsby
För två år sedan bantades
tjänsterna. För ett år sedan
togs beslutet att Upplands
Väsby skulle lägga ner
hemtjänsten. Kommunals
medlemmar är fortfarande
arga och besvikna på facket.
1
Kunde ni påverka något
när sysselsättningsgraden
sänktes?
– Nej, i princip inte, hemtjänsten hade gått minus länge.
Vi försökte få till att det var
bättre att några slutade. Men
arbetsgivaren hävdade att antalet personer behövdes, så de
fick gå ner i tid. Det var som att
välja mellan pest och kolera.
2
– De har inte begått något
brott, de privata företagen tog
Kunde ni stoppa det?
kunderna, det fanns inte så
mycket timmar kvar hos kommunen.
3
Kunde ni påverka någonting
när hemtjänsten lades ner?
– Nej. Men det var ett politiskt beslut, hemtjänsten gick
minus, vi försökte påverka för
att ersättningen skulle höjas.
Det togs ett politiskt beslut att
hemtjänsten ska läggas ner. Vi
försökte framföra hur dålig arbetsmiljön var i de privata företagen, men de lyssnade inte.
4– Vi kunde ha manifesterat
Kunde ni ha gjort något
annorlunda?
mer, men vi har lite facklig tid.
Jag kan vara arg på kommunen som höjde ersättningen
efteråt, de kunde ha gjort det
innan. Jag tycker att vi gjorde
det bästa av situationen.
5– Fackets roll är att se till att
Ni blev lynchade av medlemmarna?
arbetsgivaren håller sig inom
lagar och avtal. Vi kan inte
ändra politiska beslut. Vi påtalade länge för politikerna hur
de privata utförarna behandlade de anställda. Men de lyssnade inte på facket. Det var en
hätsk stämning, det kunde sitta 20 personer här. De tyckte
att facket inte gjorde något, att
vi måste rädda deras jobb.
Christina Swahn
[email protected]
25
Nyheter
DEN NYA Del 4
HEMTJÄNSTEN
av
Hör till
dig s!
os
Redaktionschef: Susanne Hultström [email protected] Telefon: 010-442 73 07
Privat hemtjänst
struntar i lex Sarah
Fyra av KA:s reportrar
granskar i en serie artiklar den nya hemtjänsten. Hör av dig till oss!
[email protected]
010-442 73 09
[email protected]
010-442 73 18
[email protected]
010-442 73 21
[email protected]
010-442 73 09
NOLL fel anmälda
ETT fel anmält
FLERA fel anmälda
I följande tolv kommuner rapporterar de
privata hemtjänstföretagen inga misstag alls
under år 2012:
Nacka Ekerö
Haninge
Järfälla Nykvarn
Sollentuna
Täby
Sundbyberg Upplands Väsby
Salem Vallentuna
Österåker
I följande fyra kommuner rapporterar de
privata hemtjänstföretagen endast ett
misstag under år 2012:
Lidingö
Huddinge
Södertälje
Värmdö
I följande fyra kommuner rapporterar de
privata hemtjänstföretagen fler än ett
misstag under år 2012:
Norrtälje
Solna
Stockholm
Tyresö
De privata företagen i dessa kommuner har
sammanlagt
De privata företagen i dessa kommuner har
sammanlagt
De privata företagen i dessa
kommuner har sammanlagt
6 103 brukare
KA AVSLÖJAR
I 16 av de 22 Stockholmskommuner som förra året hade
privat hemtjänst rapporterade
företagen inte in en enda lex
Sarah-rapport eller anmälan
till den kommun som betalar
för vården. Det betyder att
cirka 160 företag med tillsammans 6000 brukare under ett
år inte begått något fel värt att
berätta om.
En lex Sarah-rapport kan vara
en utebliven insats, någon som
inte får frukost eller att personalen inte svarar på ett trygghetslarm.
– Jag tror att det generellt är
26
fler händelser
som borde ha
rapporterats,
säger Birgitta
Hagström,
avdelnings chef på den
nya tillsynsmyndigheten Birgitta
Ivo, inspek- Hagström.
tionen för vård och omsorg.
Lex Sarah är ytterst en fråga
om trygghet och säkerhet för
medborgarna, menar hon.
– Kommunerna har ett ännu
större ansvar när de lägger ut
verksamhet på privata entreprenörer, för då har de ett till
led att hålla koll på, säger Birgitta Hagström.
FOTO: LASSE ANDERSSON
Privata hemtjänstföretag är
skyldiga att snabbt tala om
för kommunen när något går
snett i vården. Det gör de
inte, visar Kommunalarbetarens granskning. Kommunerna förlitar sig i stället på
att gamla och anhöriga ska
larma.
1 828 brukare
Alla
hemtjänstverksamheter,
även privata företag, är skyldiga enligt lag att informera
ansvariga politiker i sin kommun när det begås misstag som
drabbar de gamla. Det gäller
både allvarliga (lex Sarahanmälan) eller mindre allvarliga (lex Sarah-rapport) misstag
12 313 brukare
som begåtts. Lagen är skriven
så för att kommunpolitikerna,
som är ytterst ansvariga för att
de gamla får en bra vård, ska
kunna gripa in om det behövs.
Hur snabbt företagen ska meddela kommunen att något hänt,
är inte reglerat i lagen.
– Men det behöver ske ganska omgående, om nämnden
behöver besluta att brukaren
till exempel akut måste byta till
en annan hemtjänst, säger Helena Axestam på Socialstyrelsen.
I Nacka kommun är det drygt
50 företag som tar hand om totalt 1600 brukare. Antal misstag
som rapporterades till kommunen förra året var: noll. Det
är en brist, medger Anne-lie
Söderlund, chef för äldreomsorgen i Nacka, men påpekar
att kommunen får in klagomål
från gamla och anhöriga.
– Vi tar in synpunkter och
klagomål en gång per år och
följer upp dem.
För att få reda på misstagen
som sker i privat hemtjänst
GRAFIK: ELIN STEEN
Företagen struntar i att anmäla misstag
Läs alla
siffror på
www.ka.se
förlitar ni er på klagomål från
de gamla?
– Ja, det kan man säga.
Sedan gör vi ju vår verksamhetsuppföljning en gång
per år där vi går igenom
vilka rutiner företagen har.
Flera andra kommuner som
KA har pratat med resonerar
på samma sätt.
Företagen i Sollentuna, som har
hand om drygt 600 brukare,
lämnade inte heller en enda
rapport eller anmälan förra
året. Ett av de större företagen
där är Camillas hemtjänst. Vd
Anna Rosén säger att det ännu
inte funnits något skäl att göra
en lex Sarah.
– Inte än nej, peppar peppar.
Trots att den privata hemtjänsten har en majoritet av
brukarna i Stockholms län,
kom 60 procent av anmälningarna och rapporterna från den
kommunala hemtjänsten (139
mot 86 i den privata).
Helena Gunnarsson
[email protected]
KOMMUNALARBETAREN l 14/13
– Jag tror inte det här företaget är det enda som inte
anmäler, men det är viktigt
att visa hur det går till, säger
Fredrik Wigerskog, som slutat som chef och arbetar som
undersköterska igen.
FOTO: HUGO LEIJON
Fredrik hindrades att anmäla
En gammal man låg hjälplös
och skadad i nära två dygn
efter hemtjänstens miss.
Trots att mannen dog fick
Fredrik Wigerskog inte göra
en lex Sarah.
VD:n på företaget var rädd
att tappa kunder.
Fredrik Wigerskog har arbetat
inom äldreomsorgen nästan
hela sitt yrkesliv. Under tretton
KOMMUNALARBETAREN l 14/13
år i chefspositioner inom olika
hemtjänstföretag i Stockholms
län. Han har varit med om att
missförhållanden varken rapporteras till kommunen eller
Socialstyrelsen.
– När det är skarpt läge och
står mellan brukarnas bästa eller företagets rykte är det ingen
tvekan om vad som gäller, säger han.
Den allvarligaste händelsen
"När det är skarpt läge och står
mellan brukarnas bästa eller
företagets rykte är det ingen tvekan om vad som gäller ."
FREDRIK WIGERSKOG, UNDERSKÖTERSKA
inträffade när Fredrik arbetade
som gruppchef på ett företag
med drygt 250 kunder i Stockholmsområdet. En man hade
››
27
DEN NYA Del 4
HEMTJÄNSTEN
Nyheter
FOTO: HUGO LEIJON
››
"Jag ångrar att
jag inte gick
förbi ledningen
och anmälde
själv."
FREDRIK WIGERSKOG
fallit och efter larm fått hjälp
av nattpatrullen.
– När de lämnade mannen
var allt bra, men dagen efter
skulle annan personal hjälpa
till med handling och när ingen
öppnade dörren gick de igen.
Sedan glömdes han bort, säger
Fredrik
Två dagar efter fallet ringer
en orolig anhörig och ber Fredrik att ta larmnyckeln och gå in
till kunden eftersom han inte
svarat i telefon på flera dagar.
– När jag kom in låg två
dagstidningar på hallmattan
innanför dörren. Då förstod
jag att han legat sedan nattpatrullen var där.
Mannen levde men var medta-
gen. En kort tid efteråt avled
han på sjukhus.
– Jag sa direkt till företagets
vd att det här är en solklar lex
Sarah.
I föreskrifterna för lex Sarah
står att det är den som driver
verksamheten som ska rapportera vidare till Socialstyrelsen
och kommunen. Det gjordes
aldrig. Konkurrensen mellan
hemtjänstföretagen är hård
och ett gott rykte är viktigt för
att få nya brukare.
– Jag fick höra att om det här
kommer ut så får vi lägga ner,
företaget kan gå i konkurs.
Följden av händelsen blev att
företaget gav en skriftlig varning till personalen som glömt
mannen och att man för all
personal poängterade att man
måste rapportera om en kund
inte öppnar. Fredrik känner
inte att det var tillräckligt.
– Det sitter i ryggmärgen att
allvarliga saker ska anmälas.
Jag ångrar att jag inte gick förbi
ledningen och anmälde själv. Vi
hade rutiner för vad vi skulle
göra i sådana här fall, men när
det väl gällde så följdes de inte.
Pernilla Josefsson
pernilla. [email protected]
I Haninge finns nära 350 brukare som har valt att ha privat
hemtjänst. Omsorgen sköts av
ett 20-tal företag. Ändå kom
det förra året inte in en enda
rapport om vare sig allvarliga
(lex Sarah-anmälan) eller mindre allvarliga (lex Sarah-rapport) misstag som begåtts.
– Vi bestämde oss för att sätta ner foten och markera att vi
vill ha in det här för att hjälpa
verksamheten att bli bättre, säger Ewa Kardell.
Från och med i höst gäller
nya krav i förfrågningsunderlaget, de villkor som företagen måste uppfylla för att få
28
FOTO: HÅKAN LINDGREN
Haninge kommun har tröttnat på att inte få reda på när
misstag begås i äldrevården.
Nu inför man krav på minst
två lex-Sarah-rapporter per
månad för företag med 50
brukare.
– De som inte rapporterar
några misstag har ingen bra
kvalitet, säger förvaltningschefen Ewa Kardell.
FOTO: MARIA ANNAS
Haninge kräver rapporter från alla företag
Ewa Kardell.
Bosse
Emanuelsson.
erbjuda Haninges äldre sin
vård. Där står att kommunen
”förutsätter att det finns grund
för att rapportera eller anmäla
missförhållanden eller påtagliga risker för missförhållanden
hos alla utförare”.
Kommunen kräver att antal
misstag som rapporteras varje
månad bör motsvara minst fem
procent av antalet kunder. Annars kommer företagets rutiner att granskas. Kravet gäller
både hemtjänst och äldreboenden och även kommunens
egen verksamhet.
Ewa Kardell tror att fem procent
är lågt räknat, eftersom lex Sa-
rah nu också ska innefatta mindre allvarliga misstag, det som
tidigare kallades avvikelser.
Hon vill att kravet ska fungera som en psykologisk spärr,
en signal från kommunen.
En utmaning är rädslan både
hos chefer och anställda att
göra fel.
– Det är en av de viktigaste
sakerna att jobba med, att man
inte ska känna sig utpekad.
Anställda kan också oroa sig
för att bli bestraffade av enhetschefen om de anmäler.
Men Ewa Kardell tror att det
blir mer oproblematiskt för
cheferna när kommunen kräver in ett visst antal anmälningar per månad.
"Vi bestämde
oss för att sätta
ner foten."
EWA KARDELL, FÖRVALTNINGSCHEF
I HANINGE KOMMUN
Facket ser positivt på initiativet.
– Det är viktigt att rapportera missförhållanden för det
hör ihop med arbetsmiljön. En
lex Sarah kan vi använda i vårt
arbetsmiljöarbete, säger Bosse
Emanuelsson på Kommunals
sektion i Haninge.
Sektionen upptäckte för några
år sedan att det inte heller kom
in några arbetskadeanmälningar eller tillbudsrapporter
till politikerna i äldrenämnden.
Då bad sektionen arbetsplatsombuden att skicka en kopia
till sektionen och efter ett år
fanns där en hel bunt anmälningar.
– På nämndmötet sa man
att det inte fanns något rapporterat. Men då tog vi fram
vår bunt och motbevisade det.
De anställda hade lämnat rapporter, men chefen hade inte
skickat dem vidare, säger Bosse
Emanuelsson.
BÄTTRE ARBETSMILJÖ. Undersköterskan Tea Wahlroos vill uppmana till att anmäla. FOTO: HÅKAN LINDGREN
Tea anmälde och fick hjälp
l Tea Wahlroos är arbetsplatsombud på Brandbergens hemtjänst i Haninge. Hon gjorde
själv en lex Sarah i början av
sommaren, när en brukare
skickades hem från sjukhuset med en ny typ av lift som
de anställda inte visste hur de
skulle använda.
– Vi var rädda för att vi skulle tappa honom, men det var
helg och vi var tvungna att använda den. Sen gjorde vi en lex
Sarah och så skickade kommunen ut en arbetsterapeut som
bytte ut liften mot en annan.
Tea Wahlroos tycker det är bra
med de nya kraven.
– Ska det börja hända saker
måste man lyfta upp det högre, det
är bra att dom vet vad som är fel.
Helena Gunnarsson
Tre typer av fel i vården
1
Klagomål och synpunkter.
Till exempel från anhöriga.
Ingår inte i lex Sarah.
att informera äldrenämnden om
rapporten.
3
Lex Sarah-anmälan.
Allvarliga missförhållanden,
till exempel dödsfall eller olaglig
inlåsning. Hemtjänstföretaget är
skyldig att informera äldrenämnden om rapporten. Anmälan ska
skickas in till Inspektionen för
vård och omsorg.
2
Lex Sarah-rapport.
Mindre allvarliga missförhållanden. Kan vara insatser som
inte utförts eller utförts fel, till
exempel ett trygghetslarm som
inte besvaras eller åtgärdas.
Hemtjänstföretaget är skyldig
Nyheter
Redaktionschef: Susanne Hultström
DEN NYA Del 2
HEMTJÄNSTEN
[email protected] Telefon:
010-442 73 07
av
Hör till
dig !
oss
Fyra av KA:s reportrar
kommer i en serie artiklar
att granska den nya hem­
tjänsten. Hör av dig till oss!
[email protected]
010-442 73 09
[email protected]
010-442 73 18
Emelie, Sara och Rebecca:
[email protected]
010-442 73 21
[email protected]
010-442 73 09
”Omöjligt att jobba kvar”
De gravida kvinnorna
berättar om sin tid på
privata hemtjänstföretaget.
TVINGADES SLUTA.
Emelie Ohlsson, Sara Selin och
Rebecca Nilsson fick jobba
hårt på hemtjänstföretaget.
– På sätt och vis var det skönt
att hon gav mig sparken för
jag mådde så dåligt när jag
jobbade där. Jag kommer
aldrig jobba privat igen, i kommunen har de bättre scheman
och man är alltid två som åker
ut, säger Emelie Ohlsson.
Gravida Rebecca tvingades jobba i
14 timmar.
Emelie chockades i en viltolycka, men
tving­
ades ändå slutföra sitt arbetspass. Sara
fick
ingen graviditetspenning för att arbetsgivaren
vägrade skriva under. KA har träffat
tre unga
kvinnor som jobbat på ett privat hemtjänst­
företag i Haninge. Här är deras berättelser.
FOTO: MARIA ANNAS
KA AVSLÖJAR
”Jag kommer aldrig
jobba privat igen”
Läs tidigare
delar i KA:s
granskning av
hemtjänsten
på www.ka.se
”Jag ringde och grät och sa
att jag inte klarar det här”
REBECCA NILSSON, 24 ÅR:
”
sa att jag klarar
På måndagen spydde jag hon övertaladeinte det här. Men kontoret. Jag fick kommentarer
mig. En månad och pikar om att
fyra gånger på väg till senare
jag förstörde
skickade hon mig till en för mina
jobbet. Det var den 13 augusti
kollegor när jag inte
kund som hade slagit en kollega
kunde ta kunder och fick höra
och jag hade berättat att jag var
i magen med knytnäven. Men
att jag var löjlig. Till slut blev
gravid två veckor innan. Chefen
det sa hon inte till mig. Jag åkte
jag sjukskriven för jag mådde
sa att jag kunde vara hemma till
dit och det gick bra, jag struntar
så psykiskt dåligt. Jag kände mig
lunch och sen ringa henne. Men
inte i en kund så där. Men jag
misslyckad och satt bara hem­
jag vågade inte, jag sms:ade att
borde ha fått veta det.
ma och grät. I januari gick mitt
jag var sjuk. Hon ringde och
kontrakt ut och jag ville inte
stressade mig och ville att jag
I oktober fick jag foglossning.
komma tillbaka. Jag känner att
skulle jobba. Sen satte hon mig
Först tvingades jag åka till kun­
hon förstörde en del av mitt liv
på att jobba från kvart i åtta på
der ändå, det var tortyr och
som borde ha varit så lyckligt.
morgonen till kvart i nio på
slutade med att jag blev sjuk­
Berättat för Pernilla Josefsson
kvällen. Jag ringde och grät och
skriven. Sen fick jag jobba på
och Helena Gunnarsson
NÄSTA SIDA: Kvinnornas chef
vill inte svara
”Hon vägrade skriva på så jag
kunde få graviditetspenning”
EMELIE
OHLSSON, 21 ÅR:
kunde inte prata. Polisen sa
Jag fick en timanställ­ att jag var
i chock. Jag hade
ning i mars 2012. När ont i nacken
och vittnet sa att
jag började sa chefen att jag jag
måste åka in till sjukhuset.
skulle få jobba mellan 36 och Men
när min kollega ringde
40 timmar per vecka. Men det vår
chef tvingade hon oss att
blev bara mer och mer. Det åka
till kunden i alla fall.
värsta var en månad när jag
jobbade 211 timmar, jag var så Sen
körde
trött hela tiden. Jag frågade om sjukhuset. min mamma mig till
Dom tog mig på en
jag inte kunde få gå ner till hel­ gång.
Jag fick nackkrage och
tid. Då fick jag bara 20 timmar åkte
bår in på röntgen. Det
per vecka i stället ett tag.
visade ingen spricka, men jag
hade ont ett par dagar efter.
En kväll, det var klockan åtta
I december blev jag gravid.
skulle vi ut till en kund som Jag
berättade
sitter i rullstol och är stor och december. för chefen den 8
Två veckor senare
tung. Jag kör och har en kol­ säger
hon att hon inte kan för­
lega med mig i bilen. Plötsligt länga
mitt kontrakt. Jag fick gå
springer det ut ett rådjur och direkt,
fast jag hade kontrakt
vi krockar. Det var ett vittne, till
31 december.”
en bil bakom. Hon fick ringa
Berättat för Pernilla Josefsson
polisen för jag bara grät och
och Helena Gunnarsson
”
››
SARA SELIN,
23 ÅR:
jag vågade inte berätta. Men en
låret och i magen. Jag fick pa­
Jag hade hört allmänt att kompis
sa att du måste göra det nik. Jag
var till läkaren och
det var så stressigt i hem­ så att arbetsgivaren
kan anpassa sjukskriven för foglossningblev
tjänsten, men jag behövde ett
en
arbetet. Chefen blev inte glad.
vecka. Jag fick jobba på konto­
jobb. När jag skulle anställas fick
En vecka senare satte hon mig
ret ett tag sen, men så sa chefen
jag frågan om jag hade barn och
på en kund som slagit en kollega
att jag måste ut till kunder igen,
om jag var sjuk ofta. Hon la över
i magen. Jag sa nej, jag går inte
att det inte fanns jobb på kon­
mycket ansvar på mig, jag fick ta
dit, jag är gravid. Då hotade hon
toret längre. Ändå vägrade hon
telefonen på kvällarna när hon
med arbetsvägran. Men till slut
att skriva på så att jag kunde få
var borta men fick inte betalt för
fick en annan kollega ta honom.
graviditetspenning. I februari
det. Hon frågade ofta om jag var
blev jag sjukskriven för ångest
gravid bara för att jag har några
I november var jag hos en kund
och depression. Jag går fortfa­
extrakilon.
som tog tag i mig innan jag
rande hos en kurator.
När jag blev gravid i septem­ hann
reagera och det knäckte Berättat
ber förra året mådde jag så dåligt,
för Pernilla Josefsson och
till. Jag hade ont på insidan av
Helena
”
Gunnarsson
FOTNOT: KA har bekräftat uppgifterna
om viltolyckan med vittnet. Christina
bekräfta att arbetsgivaren vägrade
Berg på Kommunal i Haninge kan
hjälpa Sara att få graviditetspenning.
KA har granskat lönespecifikationer
och scheman som bekräftar att de
tre kvinnorna har arbetat många
dagar och långa pass.
10
KOMMUNALARBETAREN l 12/13
KOMMUNALARBETAREN l 12/13
NÄSTA SIDA: Ändrade regler efter
KA:s avslöjande
››
Läs tidigare delar
i KA:s granskning
av hemtjänsten
ka.se/hemtjansten
11
Helena Gunnarsson
[email protected]
KOMMUNALARBETAREN l 14/13
KOMMUNALARBETAREN l 14/13
29
Nyheter
av
Hör till
dig s!
os
DEN NYA Del 5
HEMTJÄNSTEN
Fyra av KA:s reportrar
granskar i en serie artiklar den nya hemtjänsten. Hör av dig till oss!
[email protected]
010-442 73 09
[email protected]
010-442 73 18
[email protected]
010-442 73 21
[email protected]
010-442 73 09
Redaktionschef: Susanne Hultström [email protected] Telefon: 010-442 73 07
Anställda förlorar när hemtjänsten växer
Monica har fått nog av dåliga villkor.
Företag utan kunder, låga
löner och osäkra jobb. Villkoren kan vara dåliga inom
hemtjänsten.
– Jag blev erbjuden 80
kronor i timmen med semesterersättning av ett företag.
Jag sa åt dem att vi inte
har slavar i Sverige längre
och gick, säger Monica som
tröttnat på dåliga arbetsgivare.
KA har träffat tre anställda som
kommit i kläm när konkurrensen blivit för hård. En av dem
är 60-åriga Monica som arbetat inom vården sedan 70-talet.
Hon förlorade sin fasta tjänst
den 10 januari 2010 när Ersta
Diakoni lade ner sin hemtjänstverksamhet på Södermalm i
Stockholm.
– Det är den bästa arbetsgivare jag haft. Där hade vi tid att
ge de gamla en bra vård, säger
hon och beklagar att företaget
inte fick ekonomin att gå runt
på de ersättningar som Stockholm stad gav.
Sedan dess har hon haft kortare
anställningar på fem företag
i olika kommuner och sedan
augusti i år har det blivit ett
hundratal jobbansökningar.
– Många är inte är seriösa.
De vill att jag ska arbeta långa
pass med låg lön.
MONICA, HEMTJÄNSTEN
30
44-åriga Johanna, som KA ock-
så varit i kontakt med, var anställd på ett mindre hemtjänstföretag i en annan kommun.
För henne var problemet inte
främst lönen. Hennes företag
hade kollektivavtal men följde
det inte. Personalen fick inga
lönespecifikationer och det
visade sig att flera inte fått rätt
betalning.
– Jag slutade där och började i stället på timme i Caremas
hemtjänst. Där var det ordning
och reda, säger hon och berättar att hon fick en fast tjänst.
Men Johanna hade otur.
Carema lade ner sin hemtjänst
i kommunen förra året, eftersom de menade att ersättningsnivåerna var för låga.
Hon har arbetat en tid på ett
av deras vårdboenden men har
fortfarande ingen fast anställning.
52-åriga Anna saknar också fast
jobb. Hon är en av de hemtjänstanställda i Upplands Väsby som KA skrev om i somras.
FOTO: ANNA SIMONSSON
Hon anställdes av ett företag
som hoppades att få ta över
brukare när den kommunala
hemtjänsten lades ner. Anna
lovades tillsvidareanställning
på 75 procent.
Men kunderna har valt andra företag. Trots att det snart
gått ett år är Anna fortfarande
timanställd med olika scheman
vecka för vecka. Hon som tidigare hade drygt 18 000 kronor
i månadslön efter skatt i den
kommunala hemtjänsten vet
aldrig hur mycket hon ska få,
en del månader har det bara
blivit 8 000 kronor.
– Jag är orolig. Företaget
måste ha mer kunder för att
behålla personalen. Jag hoppas
att det kommer mer kunder så
att de blir stora och det blir bra,
säger Anna som för att klara
ekonomin börjat jobba extra
på ett boende och ofta gör
dubbla pass.
Monica har tröttnat på att bli
erbjuden dåliga villkor. Hon
försöker hitta bra, stabila arbetsgivare själv.
– Det gäller att inte gå på en
nit. Jag vill hitta de bra arbetsgivarna. Jag kollar upp dem på
nätet innan jag går på intervju.
Verkar de oseriösa så går jag
inte dit. Alla kan inte välja, men
jag har vuxna barn och låga utgifter, säger hon och berättar
att hon började ett nytt deltidsvikariat på ett äldreboende
förra veckan.
– Det är ett företag som verkar jättebra och de betalar den
lön jag begär.
Pernilla Josefsson
[email protected]
Fotnot: De tre intervjuade kvinnorna heter egentligen något annat.
Så kollar du
företagen
– läs Monicas tips
på nästa uppslag!
››
"Jag sa åt dem
att vi inte har
slavar i Sverige
längre och gick."
Att kräva en anständig lön är
ett orosmoment.
– Ett företag sa på telefon
att de skulle ge mig 125 kronor
i timmen, men när jag kom dit
på intervju sa de att inga anställda hos dem hade så hög
lön.
Monica som har många utbildningar och lång erfarenhet i yrket skulle vilja ha en
timlön på runt 150 kronor, det
skulle ge en månadslön på runt
25 000 kronor. Det är omöjligt
även hos en del stora etablerade företag.
– Hos ett av de största företagen blev jag erbjuden 110
kronor i timmen, säger hon.
Företags- 334%
explosion
påverkar
arbetsvillkoren
KOLLAR. Monica kollar numera
upp alla arbetsgivare på nätet när
hon söker jobb.
KOMMUNALARBETAREN l 18/13
2003
35 st
GRAFIK: ELIN STEEN
KOMMUNALARBETAREN l 18/13
När valfrihet infördes exploderade hemtjänstmarknaden i
Stockholms län. KA:s granskning
visar att en stor del av företagen
är så små att de har svårt att klara
konkurrensen. De som betalar
priset är de anställda.
– Risken är att man pressar
Annette
personalen mycket
Thörnquist.
värre när man är
liten, säger
forskaren
Annette
Thörnquist.
många av de som vill starta upp
verksamhet nekas.
– Vi avslår ungefär hälften
av alla ansökningar. Jag är förvånad att det är så många som
vill ge sig in i det här utan att
veta vad de gör. Många har inte
kunskaper om hur man driver
I Stockholms stad har antalet företag, säger Christina Österprivata hemtjänstföretag på ling som är strateg på Stockfem år ökat från ett sextiotal holms stad med ansvar för
till över 150. De står idag för 61 bland annat privat hemtjänst.
procent av hemtjänsten. Men
Långt ifrån alla som ändå
det hade kunnat vara ännu fler, startar får kunder nog att klara
Antalet hemtjänstföretag i Stockholms
stad har mer än
fyrdubblats på 10 år.
2013
152 st
sig. KA begärde in uppgifter
från Stockholmskommunerna
om antalet kunder för varje
företag sista juni i år samt hur
mycket ersättning som betalades ut till dem under hela 2012.
Granskningen visar att 25 procent av dem hade färre än fem
kunder och att så många som
fyrtio företag inte hade en enda
kund.
– En del kämpar men får aldrig några kunder eftersom de
inte har några bra nätverk. Det
här är inte en bransch för dem
som vill tjäna snabba pengar,
säger Christina Österling.
De flesta kommuner i Stock-
holms län har tidsgränser för
hur länge ett företag får fortsätta utan kunder. I Stockholm
stad åker de ut efter ett år. För
många går det ändå bra. Sammanlagt betalade länets kommuner 2,3 miljarder kronor i
ersättningar till företagen. De
företag som lyckas få mellan tio
till tjugo kunder med tillräckligt
stort vårdbehov kan få in 2-3
miljoner kronor i ersättningar
under ett år visar KA:s genomgång. Men det är en bräcklig
företagsamhet som hänger på
att kunderna inte blir så sjuka
att de flyttas till vårdboenden
eller avlider. Arbetslivsforskaren Annette Thörnquist visar i
sin rapport Mångfaldens marknad och arbetets villkor att de
små företagen ofta har dåliga
arbetsvillkor.
››
31
Charlotte satsar på bra villkor
till att nästan 60 procent av
arbetsgivarna inte har kollektivavtal.
– De ser det bara som en
kostnad och inte att de kan få
något av det själva.
Kostnadsjakten får också effekter på hur personalen anställs.
– I många av de här små
hemtjänstföretagen är det
vanligt med underbemanning,
deltidsanställningar och timanställningar. Risken är att det
blir ett överutnyttjande, säger
Annette Thörnquist.
Att det finns risk för det stöds
av KA:s granskning av företagen. Den visar att Migrationsverket i september beviljat
eller fått in ansökningar om
arbetstillstånd till en tredjedel
av företagen i länet. Det är tillstånd från personer från länder
utanför EU. Ett tidigare påtalat
problem är att många av dem
får låga löner.
– Det är ingen hemlighet att
det är problem med arbetsvillkoren, säger Fredrik Martinsson, jurist och Migrationsverkets expert på arbetstillstånd.
Christina Österling får många
tips om företag som behandlar
sin personal illa.
– Vi hör ju en del om arbetsvillkor och sådana saker. Våra
jurister tittar just nu på om vi
kan ställa mer krav i upphandlingsunderlaget om det, säger
hon.
Efter KA:s granskningar av
hemtjänsten har bland annat
Haninge redan bestämt sig för
att göra det.
Pernilla Josefsson
[email protected]
BRA VILLKOR. – Jag har själv arbetat i hemtjänsten och vet hur viktigt det är med bra villkor för personalen, säger Charlotte Rosén, som
driver ett av 271 privata hemtjänstföretag i Stockholms län.
FOTO: ANNA SIMONSSON
”Han blev galen och skrek
åt mig. Jag tog
aldrig upp det
igen.”
Företaget Värmdö Kooperativa
Hemtjänst har funnits i ett och
ett halvt år och vuxit snabbt.
Från början var det bara de sex
delägarna som arbetade, idag
har de 16 anställda. Bland dem
finns flera som inte varit nöjda
med sina anställningar tidigare.
– Jag har någon som inte fick
betalt för 200 timmar, någon
fick inga kunder överhuvudtaget och en fick ingen lunch
utan åt en macka i bilen varje
dag, säger Charlotte Rosén som
är en av företagets delägare.
När hon och andra företagare
träffas på olika informationsdagar och utbildningar är det vanligt att de diskuterar problem i
företagen. En ofta återkommande fråga är de anställda.
– Ofta pratar de om att det
är svårt att få tag i duktigt folk.
Det är något som jag inte känner igen mig i. Vi har bra och
ambitiös personal som verkligen tycker om sina arbeten.
Hon tror att orsaken till det
är att hennes företag vill erbjuda bra arbetsvillkor.
– Vi har kollektivavtal och
när jag säger det på möten med
andra arbetsledare är en
vanlig reaktion ”Varför
då?” Många
har uppfattningen
att
det kostar för
mycket och Fredrik
Vigerskog.
att facket är
bråkstakar. Visst kostar det,
men här stannar personalen
och gör ett bra jobb, säger hon
och menar att det sparar pengar på sikt.
”Visst kostar
det, men här
stannar personalen och gör
ett bra jobb.”
CHARLOTTE ROSÉN,
VÄRMDÖ KOOPERATIVA HEMTJÄNST
privata företag bedriver hemtjänst i Stockholms län. De är alltifrån
Så kollar du
till jättar. För 199 av företagen går det att få fram siffror
271enmansföretag
som visar hur stora de är. Så här ser det ut:
företagen!
Små
Mellan
73
Stora
84
Omsättning:
0-5 miljoner kr
Jättestora
38
Omsättning:
5-20 miljoner kr
4
Omsättning:
Omsättning:
20-500 miljoner kr 500 miljoner
– 3,6 miljarder kr
FREDRIK VIGERSKOG,
FD ENHETSCHEF PÅ HEMTJÄNSTFÖRETAG
De flesta har inte kollektivavtal
Fredrik Vigerskog har tidigare
varit anställd som enhetschef
på ett medelstort hemtjänstföretag som verkar i Stockholms
stad. Han känner igen mycket
av det som Charlotte Rosén berättar om.
– Den stora kostnaden var
ju personalen och det gällde
att hålla nere lönerna. De flesta
var timanställda och vi anställde hellre vårdbiträden än undersköterskor, säger han.
Kollektivavtal var det inte tal
om.
– Jag tog upp det en gång
med ägaren, för att jag tyckte
att det skulle vara bra med stödet det ger själv. Han blev galen
och skrek åt mig. Jag tog aldrig
upp det igen.
Fredriks jobb innebar en
ständig jakt både på kunder
och bra personal. Personal som
skulle vara företagets ansikte
utåt och ge nöjda kunder.
– Det var en ekvation som
inte gick ihop med låga löner.
Pernilla Josefsson
NÄR DU SÖKER JOBB:
Kolla företaget.
På nätet finns hemsidor som
www.allabolag.se och www.
ratsit.se. Här kan du se om de
har f-skattsedel, som krävs för
att få anställa personal. Om
företaget har funnits mer än ett
år och är ett aktiebolag kan du
se hur många anställda de haft
de senaste åren och om de går
med vinst.
1
2
Kollektivavtal.
Betyder att företaget kommit
överens med facket om bland
annat att betala avtalsenlig lön,
försäkra anställda och betala in
mer pension än lagen kräver för
varje anställd (det kallas avtalspension).
Hos Kommunal Direkt
(tel: 010-442 88 88) vet de vilka
företag som har det.
58%
42%
har kollektivavtal
har INTE
kollektivavtal
NÄR DU BÖRJAT JOBBA:
Anställningsavtal.
Se till att du får kontrakt på
din anställning. Du har rätt att
få ett inom fyra veckor, men det
är rimligt att få det redan när du
börjar. Det är ditt bevis på vad ni
kommit överens om.
1
Så mycket
är privat
Den svarta delen av
staplarna visar hur
mycket av hemtjänsten som är privat, mätt
i antal beviljade
hemtjänsttimmar.
I Stockholm är det
numera mer än hälften
av timmarna.
45%
61%
2008 2012
Stockholm
16%
23%
2008 2012
Hela riket
GRAFIK: ELIN STEEN
Nyheter
Redaktionschef: Susanne Hultström
DEN NYA Del 2
HEMTJÄNSTEN
av
Hör till
dig !
oss
[email protected] Telefon:
010-442 73 07
Fyra av KA:s reportrar
kommer i en serie artiklar
att granska den nya hem­
tjänsten. Hör av dig till oss!
[email protected]
010-442 73 09
[email protected]
010-442 73 18
Emelie, Sara och Rebecca:
[email protected]
010-442 73 21
[email protected]
010-442 73 09
”Omöjligt att jobba kvar”
De gravida kvinnorna
berättar om sin tid på
privata hemtjänstföretaget.
”
sa att jag klarar
På måndagen spydde jag hon övertaladeinte det här. Men kontoret. Jag fick kommentarer
mig. En månad och pikar om att
fyra gånger på väg till senare
jag förstörde
skickade hon mig till en för mina
jobbet. Det var den 13 augusti
kollegor när jag inte
kund som hade slagit en kollega
kunde ta kunder och fick höra
och jag hade berättat att jag var
i magen med knytnäven. Men
att jag var löjlig. Till slut blev
gravid två veckor innan. Chefen
det sa hon inte till mig. Jag åkte
jag sjukskriven för jag mådde
sa att jag kunde vara hemma till
dit och det gick bra, jag struntar
så psykiskt dåligt. Jag kände mig
lunch och sen ringa henne. Men
inte i en kund så där. Men jag
misslyckad och satt bara hem­
jag vågade inte, jag sms:ade att
borde ha fått veta det.
ma och grät. I januari gick mitt
jag var sjuk. Hon ringde och
kontrakt ut och jag ville inte
stressade mig och ville att jag
I oktober fick jag foglossning.
komma tillbaka. Jag känner att
skulle jobba. Sen satte hon mig
Först tvingades jag åka till kun­
hon förstörde en del av mitt liv
på att jobba från kvart i åtta på
der ändå, det var tortyr och
som borde ha varit så lyckligt.
morgonen till kvart i nio på
slutade med att jag blev sjuk­
Berättat för Pernilla Josefsson
kvällen. Jag ringde och grät och
skriven. Sen fick jag jobba på
och Helena
FOTO: MARIA ANNAS
KA AVSLÖJAR
NÄSTA SIDA: Kvinnornas chef
”Hon vägrade skriva på så jag
kunde få graviditetspenning”
EMELIE OHLSSON,
”
21 ÅR:
kunde inte prata. Polisen sa
Jag fick en timanställ­ att jag var
i chock. Jag hade
ning i mars 2012. När ont i nacken
och vittnet sa att
jag började sa chefen att jag jag
måste åka in till sjukhuset.
skulle få jobba mellan 36 och Men
när min kollega ringde
40 timmar per vecka. Men det vår
chef tvingade hon oss att
blev bara mer och mer. Det åka
till kunden i alla fall.
värsta var en månad när jag
jobbade 211 timmar, jag var så Sen
körde
trött hela tiden. Jag frågade om sjukhuset. min mamma mig till
Dom tog mig på en
jag inte kunde få gå ner till hel­ gång.
Jag fick nackkrage och
tid. Då fick jag bara 20 timmar åkte
bår in på röntgen. Det
per vecka i stället ett tag.
visade ingen spricka, men jag
hade ont ett par dagar efter.
I december blev jag gravid.
skulle vi ut till en kund som Jag
berättade
sitter i rullstol och är stor och december. för chefen den 8
Två veckor senare
tung. Jag kör och har en kol­ säger
hon att hon inte kan för­
lega med mig i bilen. Plötsligt länga
mitt kontrakt. Jag fick gå
springer det ut ett rådjur och direkt,
fast jag hade kontrakt
vi krockar. Det var ett vittne, till
31 december.”
en bil bakom. Hon fick ringa
Berättat för Pernilla Josefsson
polisen för jag bara grät och
och Helena Gunnarsson
SARA
”
Helena Gunnarsson
FOTNOT: KA har bekräftat uppgifterna
om viltolyckan med vittnet. Christina
bekräfta att arbetsgivaren vägrade
Berg på Kommunal i Haninge kan
hjälpa Sara att få graviditetspenning.
KA har granskat lönespecifikationer
och scheman som bekräftar att de
tre kvinnorna har arbetat många
dagar och långa pass.
DEN NYA Del 3
HEMTJÄNSTEN
av
Hör till
dig !
oss
KOMMUNALARBETAREN l 12/13
NÄSTA SIDA: Ändrade regler efter
KOMMUNALARBETAREN l 12/13
KA:s avslöjande
Arbetsplatsen som sprängdes
[email protected]
010-442 73 09
[email protected]
010-442 73 18
Upplands Väsby kommun höjde inte
ersättningen till hemtjänsten lika
mycket som kostnaderna gick upp.
330 kr/timme
52 jobb försvann när hemtjänsten
Beräknad
kostnad
310
290
Först bantades tjänsterna.
Sedan lade Upplands Väsby
ner hemtjänsten och 52 jobb
försvann. KA har kartlagt
hur det gick. Ett halvår
senare har drygt hälften ett
fast jobb. De flesta tvingas
fortfarande jobba deltid.
07-08
Siffror kan skrivas i
typsnittet Droid Sans Mono
(monospace).
Teckenbredd: 90%
Knipning: -25
Ersättning
270
mera pengar skulle ha lett till
att de privata kunnat ta ut ganska stora vinster, säger Johan
Hjelmstrand (M) tidigare kommunalråd i Upplands Väsby.
Resultatet blev att Upplands
250
Prisökning
-07 -08 -09ersattes
-10 -11 inte
-12 -13
Upplands Väsby kommun höjde inte
ersättningen till hemtjänsten lika
mycket som kostnaderna gick upp.
330 kr/timme
Beräknad
kostnad
310
Väsby lade ner sin hemtjänst
290
förra hösten.
Ilskan finns kvar hos dem
Ett halvår senare har drygt
Ersättning
som arbetade i kommunens
hälften jobb. Elva har fått nya 270
hemtjänst. Först för att tjänstjobb i kommunen.
250
erna bantades, sedan för att
-07 -08 -09 -10 -11 -12 -13
Flera har kvar de bantade
hemtjänsten lades ner och för
tjänsterna på 60-65 procent
att vissa fick stanna och vissa
och kämpar för att få fler timfick sex månadslöner utan att
mar. En del jagar timmar på Fler utan kollektivavtal
arbeta. Nästan alla känner sig
andra arbetsplatser, andra har I kommunens hemtjänst gällde
lurade. Både av arbetsgivare
slut på sina deltidsdagar från kollektivavtal. Efter nedläggningen
och fack.
omfattas färre av kollektivavtal.
a-kassan.
Nyheter
Kommunens
hemtjänst har:
2007
87% av
kunderna.
2008
78% av
kunderna.
Sysselsättningsgraden
sänks för 57 anställda i
kommunal hemtjänst
2010
47% av
kunderna.
Kommunens hemtjänst
läggs ner. De flesta
förlorar jobbet.
2011
39% av
kunderna.
2012
Natt- och larmpatrull läggs ut på
entreprenad.
2013
0% av
kunderna.
18
KOMMUNALARBETAREN l 13/13
Privata hemtjänstföretag är
skyldiga att snabbt tala om
för kommunen när något går
snett i vården. Det gör de
inte, visar Kommunalarbetarens granskning. Kommunerna förlitar sig i stället på
att gamla och anhöriga ska
larma.
fler händelser
som begåtts. Lagen är skriven
förlitar ni er på klagomål från
som borde ha
så för att kommunpolitikerna,
de gamla?
rapporterats,
som är ytterst ansvariga för att
– Ja, det kan man säga.
säger Birgitta
de gamla får en bra vård, ska
Sedan gör vi ju vår verkHagström,
kunna gripa in om det behövs.
samhetsuppföljning en gång
avdelnings Hur snabbt företagen ska medper år där vi går igenom
chef på den
dela kommunen att något hänt,
vilka rutiner företagen har.
nya tillsynsär inte reglerat i lagen.
Flera andra kommuner som
myndigheten Birgitta
– Men det behöver ske gan- KA
har pratat med resonerar
Ivo, inspek- Hagström.
ska omgående, om nämnden
på samma sätt.
tionen för vård och omsorg.
behöver besluta att brukaren
Lex Sarah är ytterst en fråga till
exempel akut måste byta till Företagen
I 16 av de 22 Stockholmskomom trygghet och säkerhet för
i Sollentuna, som har
en annan hemtjänst, säger Helemuner som förra året hade
hand om drygt 600 brukare,
medborgarna, menar hon.
na Axestam på Socialstyrelsen.
privat hemtjänst rapporterade
lämnade inte heller en enda
– Kommunerna har ett ännu I Nacka
företagen inte in en enda lex
kommun är det drygt rapport
större ansvar när de lägger ut
eller anmälan förra
50 företag som tar hand om toSarah-rapport eller anmälan
året. Ett av de större företagen
verksamhet på privata entretalt 1600 brukare. Antal misstag
till den kommun som betalar
där är Camillas hemtjänst. Vd
prenörer, för då har de ett till
som rapporterades till kommuför vården. Det betyder att
Anna Rosén säger att det ännu
led att hålla koll på, säger Birnen förra året var: noll. Det
cirka 160 företag med tillsaminte funnits något skäl att göra
gitta Hagström.
är en brist, medger Anne-lie
mans 6000 brukare under ett
en lex Sarah.
Söderlund, chef för äldreomår inte begått något fel värt att
– Inte än nej, peppar peppar.
Alla
hemtjänstverksamheter, sorgen
berätta om.
i Nacka, men påpekar
Trots
även privata företag, är skyl- att
kommunen får in klagomål tjänsten att den privata hemdiga enligt lag att informera från
har en majoritet av
gamla och anhöriga.
En lex Sarah-rapport kan vara
brukarna i Stockholms län,
ansvariga politiker i sin kom– Vi tar in synpunkter och kom
en utebliven insats, någon som
60 procent av anmälningmun när det begås misstag som klagomål
inte får frukost eller att persoen gång per år och arna och rapporterna
drabbar de gamla. Det gäller följer
från den
nalen inte svarar på ett tryggupp dem.
kommunala hemtjänsten (139
både allvarliga (lex Sarahhetslarm.
mot 86 i den privata).
anmälan) eller mindre allvarFör att få reda på misstagen
– Jag tror att det generellt är liga
(lex Sarah-rapport) misstag som
Helena Gunnarsson
sker i privat hemtjänst
KA AVSLÖJAR
10
[email protected]
KOMMUNALARBETAREN l 14/13
ka.se/hemtjansten
1
är egen företagare
i hemtjänsten.
är tim- eller
månadsanställda
i hemtjänsten.
2 är arbetslösa.
4
arbetar under
uppsägningstiden.
Läs tidigare delar
i KA:s granskning
av hemtjänsten
ka.se/hemtjansten
8
DEN NYA
HEMTJÄNSTEN
LOV införs.
7 privata hemtjänstföretag
finns i kommunen.
2009
Läs tidigare
delar i KA:s
granskning av
hemtjänsten
16
fick anställning
i hemtjänst, fast eller
provanställning.
11
har nytt jobb
i kommunen.
Privat hemtjänst
struntar i lex Sarah
Kundval införs.
5 privata hemtjänstföretag
finns i kommunen.
[email protected]
010-442 73 21
[email protected]
010-442 73 09
lades ner.
arbetskamraterna är rädda för
att mista jobbet och därför inte
säger sanningen.
Flera berättar att de inte har
gångtider mellan kunderna
och att de tjuvar tid från kunderna för att få arbetsdagen att gå
ihop. Andra går till jobbet tidigare och jobbar gratis för att hinna.
Många berättar att det är svårt att
ta lunchrasten på 30 minuter. I
stället äter de hos kunden, eller
på tio minuter i någon trappuppgång.
– Det är mer stress, jag har
ont i magen oftare, säger en
undersköterska.
Maria Fälth (KD), som är kom– Man kan inte klara sig på
Har inte
Upplands Väsby öppnade för
munalråd i Upplands Väsby
60 procent. Men det är inte lätt
kollektivprivata hemtjänstföretag 2007, att
och ordförande i social- och
28%
hitta annat jobb vid 62, säHar
avtal.
tre år senare infördes LOV. ger
Harriet Öhr, som nu jobbar
72% kollektiv- äldrenämnden, anser att scheSamtidigt tappade kommu- på
avtal.
mat är hemtjänstföretagens anett
nens hemtjänst kunder och enden.av kommunens äldrebosvar.
verksamheten gick minus. För
– Kan inte en medarbetare få
att komma till rätta med uni sig lunch på en hel dag så komAv hennes gamla arbetskam- Fler utan kollektivavtal
– Det är en skam att bli prov- mer
derskotten sänkte kommunen
det att avspegla sig på att
rater arbetar åtta på timme i I kommunens
Del 4
hemtjänst gällde
anställd efter
tjänsterna. Samtidigt följde inte
35 år i arbetslivet, kunden inte får
privata företag som i de flesta kollektivavtal.
Efter
nedläggningen
rätt kvalitet. Då
säger ett vårdbiträde.
ersättningen prisökningarna.
färre av kollektivavtal.
kommer vi att fundera på varför, r av
fall saknar kollektivavtal. Deras omfattas
Redaktionschef: Susanne
För 2012 visade prognosen
Hultström [email protected]
ett känslor är
då måste vi fundera på hur Hö
kluvna. De flesta sak- Av
010-442 73 07
Harde
inte
till
minus på 4 miljoner eller 20
somTelefon:
fick jobb
i de privata hantera det, säger Maria vi kan
nar fasta jobb men trivs, oron
Fälth. dig
kollektivhemtjänstföretagen
procent av omsättningen.
fick
Hittills har hon inte fått kän- oss!
är stor, många kämpar för att få
28%
Har näsavtal.hälften
tan
– När vår kommunala hem- fler
sysselsättkollektiv- nedom om några sådana brister.
timmar och för att få eko- ningsgrad samma
tjänst hade en sjunkande marksom i 72%
kommunen,
avtal. 35
I maj beslutades att larmnomin att gå ihop. Och söker
procent fick högre. 41 procent
nadsandel och gått back drygt
och nattpatrull ska läggas ut
andra jobb.
fick högre lön, 35 procent fick
20 miljoner under de senaste
på entreprenad. Upphandling
17 andra har fått nya jobb i samma.
åren så hade de privata gått
Resten fick sänkt.
har skett
hemtjänsten, nästan undantagsTvå tredjedelar tycker att det munens till lägstapris. Kommed ett litet överskott. Argulöst hos privata företag och med
eget anbud förlorade.
inte är stressigare i den privata
mentet att det i stort behövdes
I stället tar nystartade Anooni
sex månaders provanställning.
hemtjänsten. Andra säger att
AB över.
Hemtjänsten
i Upplands Väsby
år för år
››
11
Fyra av KA:s reportrar
kommer i en serie artiklar
att granska den nya hemtjänsten. Hör av dig till oss!
Prisökning ersattes inte
07-08
Siffror kan skrivas i
typsnittet Droid Sans Mono
(monospace).
Teckenbredd: 90%
Knipning: -25
››
SELIN, 23 ÅR:
jag vågade inte berätta. Men en
låret och i magen. Jag fick pa­
Jag hade hört allmänt att kompis
sa att du måste göra det nik. Jag
var till läkaren och
det var så stressigt i hem­ så att arbetsgivaren
kan anpassa sjukskriven för foglossningblev
tjänsten, men jag behövde ett
en
arbetet. Chefen blev inte glad.
vecka. Jag fick jobba på konto­
jobb. När jag skulle anställas fick
En vecka senare satte hon mig
ret ett tag sen, men så sa chefen
jag frågan om jag hade barn och
på en kund som slagit en kollega
att jag måste ut till kunder igen,
om jag var sjuk ofta. Hon la över
i magen. Jag sa nej, jag går inte
att det inte fanns jobb på kon­
mycket ansvar på mig, jag fick ta
dit, jag är gravid. Då hotade hon
toret längre. Ändå vägrade hon
telefonen på kvällarna när hon
med arbetsvägran. Men till slut
att skriva på så att jag kunde få
var borta men fick inte betalt för
fick en annan kollega ta honom.
graviditetspenning. I februari
det. Hon frågade ofta om jag var
blev jag sjukskriven för ångest
gravid bara för att jag har några
I november var jag hos en kund
och depression. Jag går fortfa­
extrakilon.
som tog tag i mig innan jag
rande hos en kurator.
När jag blev gravid i septem­ hann
reagera
och
det
knäckte
Berättat för Pernilla Josefsson och
ber förra året mådde jag så dåligt,
till. Jag hade ont på insidan av
En kväll, det var klockan åtta
Nyheter
Gunnarsson
vill inte svara
2
Lönespecifikationer .
Du ska varje månad få veta
vad din arbetsgivare har betalat
dig i lön, vad du fått i ob, semesterersättning och vad som
betalats i skatt för dig. Är du
osäker på om rätt skatt betalats
in kan du ringa Skattemyndigheten och fråga på telefonnummer
0771-567567.
3
REBECCA NILSSON, 24 ÅR:
”Jag kommer aldrig
jobba privat igen”
10
Läs tidigare
delar i KA:s
granskning av
hemtjänsten
på www.ka.se
”Jag ringde och grät och sa
att jag inte klarar det här”
TVINGADES SLUTA.
Emelie Ohlsson, Sara Selin och
Rebecca Nilsson fick jobba
hårt på hemtjänstföretaget.
– På sätt och vis var det skönt
att hon gav mig sparken för
jag mådde så dåligt när jag
jobbade där. Jag kommer
aldrig jobba privat igen, i kommunen har de bättre scheman
och man är alltid två som åker
ut, säger Emelie Ohlsson.
Gravida Rebecca tvingades jobba i
14 timmar.
Emelie chockades i en viltolycka, men
tving­
ades ändå slutföra sitt arbetspass. Sara
fick
ingen graviditetspenning för att arbetsgivaren
vägrade skriva under. KA har träffat
tre unga
kvinnor som jobbat på ett privat hemtjänst­
företag i Haninge. Här är deras berättelser.
GRAFIK: ELIN STEEN
Hon menar att det är orsaken
Personalen är på samma
gång företagens största
kostnad och resurs.
Jakten på pengar gör att
en del företag gör vad de
kan för att snåla in på deras
villkor.
- Det gör det lätt för mig
att få den bästa personalen,
säger hemtjänstföretagaren
Charlotte Rosén som satsar
på bra arbetsvillkor.
Femga
i
viktps!
ti
Här är de privata företagen
GRAFIK: ELIN STEEN
– Det har blivit en sorts underbudskonkurrens.
Ersättningsnivåerna är inte särskilt
höga från kommunerna och
kostnaderna man har är personalkostnader. Ett större företag
har kanske annan verksamhet
att täcka upp med om kunder
faller ifrån. Risken är att man
pressar personalen mycket
värre när man är liten, säger
hon.
GRAFIK: ELIN STEEN
››
DEN NYA Del 5
HEMTJÄNSTEN
FOTO: LASSE ANDERSSON
Nyheter
DEN NYA Del 5
HEMTJÄNSTEN
Spara alla papper .
Om du och din arbetsgivare
inte är överens om att du fått
rätt lön kan scheman, lönespecifikationer och anställningsavtal
vara viktiga bevis.
Källa: Monica (se sid 10) och
Kommunal avdelning Stockholm.
3 har ej svarat.
Fyra av KA:s reportrar
[email protected]
granskar i en serie ar010-442 73 09
tiklar den nya hemtjäns- [email protected]
ten. Hör av dig till oss!
010-442 73 18
[email protected]
010-442 73 21
[email protected]
010-442 73 09
2 har annat jobb.
1 studerar.
– Sedan ett antal år tillbaka
har vi en plan som säger att vi
ska konkurrensutsätta alla våra
verksamheter som inte är myndighetsutövande. Och när den
kommunala hemtjänsten som
skötte det här inte finns så var
det en naturlig följd, säger Maria Fälth.
Samtidigt poängterar hon att
hon hela tiden tyckt att kommunen ska återskapa hemtjänsten.
Christina Swahn
Mira Hjort (research)
HEMTJÄNSTEN
4
är föräldralediga,
sjukskrivna eller
har sjukersättning.
FAKTA. Hemtjänstföretag
i Upplands Väsby
l 7 av 22 företag saknar brukare.
l 9 av 22 företag saknar kollektivavtal.
Källa: Upplands Väsby, Kommunal,
mm.
KOMMUNALARBETAREN l 13/13
LADES NER. Upplands Väsby lade ner
kommunens hemtjänst
förra hösten. Ett
halvår senare har drygt
hälften fasta jobb.
Knappt hälften jobbar
i hemtjänsten, nästan
undantagslöst i privata
företag. Två tredjedelar
har fasta jobb. Uppgifterna är insamlade
våren 2013.
ILLUSTRATION: ELIN STEEN
››
19
– Jag tror inte det här företaget är det enda som inte
anmäler, men det är viktigt
att visa hur det går till, säger
Fredrik Wigerskog, som slutat som chef och arbetar som
undersköterska igen.
FOTO: HUGO LEIJON
Fredrik hindrades att anmäla
En gammal man låg hjälplös
och skadad i nära två dygn
efter hemtjänstens miss.
Trots att mannen dog fick
Fredrik Wigerskog inte göra
en lex Sarah.
VD:n på företaget var rädd
att tappa kunder.
Fredrik Wigerskog har arbetat
inom äldreomsorgen nästan
hela sitt yrkesliv. Under tretton
KOMMUNALARBETAREN l 14/13
år i chefspositioner inom olika
hemtjänstföretag i Stockholms
län. Han har varit med om att
missförhållanden varken rapporteras till kommunen eller
Socialstyrelsen.
– När det är skarpt läge och
står mellan brukarnas bästa eller företagets rykte är det ingen
tvekan om vad som gäller, säger han.
inträffade när Fredrik arbetade
Den allvarligaste händelsen som
gruppchef på ett företag
"När det är skarpt läge och står
mellan brukarnas bästa eller
företagets rykte är det ingen tvekan om vad som gäller ."
FREDRIK WIGERSKOG, UNDERSKÖTERSKA
med drygt 250 kunder i Stockholmsområdet. En man hade
››
Helan!
lista
KA hjälper dig!
Gå in på www.ka.se och kolla
fakta om hemtjänstföretagen i
Stockholms län.
11
32
KOMMUNALARBETAREN l 18/13
KOMMUNALARBETAREN l 18/13
33
Nyheter
DEN NYA Del 6
HEMTJÄNSTEN
Redaktionschef: Susanne Hultström [email protected] Telefon: 010-442 73 07
av
Hör till
dig s!
os
Fyra av KA:s reportrar
kommer i en serie artiklar
att granska den nya hemtjänsten. Hör av dig till oss!
[email protected]
010-442 73 09
[email protected]
010-442 73 18
[email protected]
010-442 73 21
[email protected]
010-442 73 09
Här slår polisen till mot hemtjänstföretaget
POLISRAZZIA. Jome Omvårdnad hade innan
polisrazzian förra veckan cirka 140 brukare och
var Södertäljes näst största hemtjänstföretag, mätt i antal utförda timmar. Nu är avtalet
med kommunen uppsagt och ett stort antal
personer, inklusive företagets vd, misstänks för
ekonomisk brottslighet.
FOTO: MARC FEMENIA
Hemtjänstens snabba ökning i Södertälje
När lagen om valfrihet infördes ökade antalet brukare med
14 procent på bara några månader i Södertälje.
Störst var ökningen i stadsdelen Ronna.
206
Enligt källor till KA med god
insyn i Södertäljes hemtjänstbransch beror den stora ök-
34
HUDDINGE
Beviljade timmar
KA AVSLÖJAR
Huddinge och Södertälje har
ungefär lika många invånare
– men de får olika mycket
hemtjänst.
Ronna
Personer
över 65 år
med hemtjänst
Södertälje
SÖDERTÄLJE
79
5 timmar per invånare 65+
Huddinge
jan 2012
ningen delvis på fusk i flera företag. En före detta anställd på
ett företag säger att det fanns
brukare som hade hemtjänst
trots att de inte hade rätt till
det:
– Ibland har jag varit i kontakt med biståndshandläggarna
eftersom jag varit väldigt förvånad över att vissa hade hemtjänst. Men de säger att det är
jättesvårt när de kommer på
hembesök och så ligger någon
där som en säck potatis under
täcket och säger att de inte klarar något.
En annan källa berättar att en
brukare blev nedtryckt i sängen
av personal på ett hemtjänstfö-
retag och tillsagd att ligga stilla
och spela sjukare under besöket från biståndshandläggaren.
Att biståndshandläggare blir
lurade leder i sin tur till att insatser som på pappret behöver
FAKTA. Detta är LOV
l Lagen om valfrihetssystem,
LOV, infördes 2009 och innebär
att medborgaren får välja fritt
mellan de leverantörer av
välfärdstjänster som kommunen har godkänt. Det är än så
länge frivilligt för kommunerna
att införa LOV. Hemtjänst är
vanligast. 144 kommuner har
infört LOV.
utföras inte utförs – eftersom
behovet inte finns.
– Det kunde vara personal
som skulle jobba varje dag men
bara kom in två dagar i veckan,
säger källan som tidigare jobbat
på ett av hemtjänstföretagen.
Kommunen lät i våras utomstå-
ende biståndshandläggare göra
nya bedömningar av cirka 150
biståndsbeslut, där timmarna
hade ökat mycket snabbt. Resultatet blev att nästan alla
– runt 90 procent – fick sina
insatser nedsatta. 35 personer
överklagade till förvaltningsrätten. Hittills har samtliga överklaganden utom ett fått avslag.
KOMMUNALARBETAREN l 20/13
Kommunen har tidigare sagt
att ökningen berodde dels på
ett dolt behov av hemtjänst, dels
på att det kom in så många ansökningar när LOV infördes att
biståndsbedömarna inte hann
med att göra ordentliga utredningar.
Men Greger Lilliebladh, verksamhetsstrateg på Södertälje
kommun med ansvar för att
följa upp LOV-företagen, trodde
redan innan polisens tillslag att
ett dolt behov inte är den enda
förklaringen, utan att det också
finns de som har fått mer hemtjänst än de har rätt till.
– Det har varit en rak kurva
sedan LOV infördes där det har
KOMMUNALARBETAREN l 20/13
Knappt 3 timmar
per invånare 65+
aug 2012
ökat ungefär lika mycket månad
för månad. Statistiskt så är det
märkligt. Jag hade kunnat förstå
om vi hade haft en peak de första
två månaderna, det hade kunnat
förklara det dolda behovet. Men
nu hade vi en linjär ökning och
det skulle kunna tyda på att man
efter hand skapar ett merbehov,
säger Greger Lilliebladh.
Och nu erkänner Södertäljes
socialdirektör Gilda Johansson
att de har misstänkt fusk hos
Jome Omvårdnad.
– Vi har naturligtvis misstänkt
att det har pågått oegentligheter.
Man kan väl säga att man har
lurat biståndsbedömarna, säger
Gilda Johansson.
KA:s källor säger att fusket
gått ut på att man lurat biståndsbedömarna och sedan fått
pengar för insatser som inte utförts, eftersom det inte funnits
ett behov. Delar du den bilden?
– Jag delar den bilden.
FOTO: OLOF NÄSLUND
Klockan är runt 09.30 på tisdagsmorgonen när tre civila polisbilar parkerar utanför huset där
Jome Omvårdnad, ett av Södertäljes största hemtjänstföretag,
har sin lokal. En dryg timme
senare har företagets ägare och
ytterligare två personer gripits.
– Vi utreder ett ekonomiskt
brott. Det här kommer bli stort,
säger en anonym polis utanför
företagets lokaler.
Under dagen slog polisen till
mot flera platser och grep 10
personer och ytterligare ett antal hämtades in för förhör. När
tidningen gick i tryck (13/11) var
minst 12 personer formellt misstänkta. Tillslaget är en del i en
myndighetsgemensam
insats
mot grov organiserad brottslighet i Södertälje.
Södertälje kommun införde
lagen om valfrihet, LOV, i hemtjänsten i mars 2012. Snabbt etablerade sig flera nya hemtjänstföretag – före razzian hade 17
företag avtal med kommunen
och 60 procent av marknaden.
Några av de nya företagen inriktade sig på brukare med utländsk bakgrund och blev stora
särskilt i några stadsdelar. I Ronna ökade antalet brukare över
65 år från 79 i januari till 206 i
augusti.
Ronna
FOTO: MARC FEMENIA
Misstankar om ekonomisk
brottslighet riktas mot Jome
Omvårdnad, ett av Södertäljes största hemtjänstföretag.
Polisen grep ett stort antal
personer vid en razzia förra
veckan. KA har granskat hemtjänsten i Södertälje under
lång tid och har källor som
bekräftar omfattande fusk.
GRAFIK: ELIN STEEN
Södertäljeföretaget misstänks ha fått betalt för insatser som inte utförts.
Gilda Johansson,
socialdirektör.
Raili Kurkisuo,
Kommunal.
Tror du att det pågår liknande
fusk i fler företag i kommunen?
– Det kan vara så, ja.
Kommunen hävde avtalet
med Jome Omvårdnad samma
dag som polisens razzia. Nu ska
man hyra in ett antal biståndsbedömare för att gå igenom
biståndsbeslut och göra hembesök för att kartlägga fuskets
utredning i branschen.
– Vi kommer att gå igenom
de flesta beslut ett antal månader tillbaka och rikta in oss på
de där det har gått kanske från
25 till 120 timmar. Vi kommer att
börja med dem som har många
timmar, säger Gilda Johansson.
Kommunen ska även avsätta
mer resurser för att granska
företagen och har också planer
på att införa elektroniskt tidrapporteringssystem – något som
de tror kommer göra det svår­
are att fuska.
Raili Kurkisuo är facklig företrädare på Kommunal i Södertälje.
– Det är hemskt att företaget
gör så här med skattemedel. Det
finns seriösa undersköterskor
som är anställda där. Det är tråkigt att de drabbas.
Raili Kurkisuo ska nu kontakta medlemmarna på Jome
Omvårdnad.
Mira Hjort
[email protected]
Christina Swahn
[email protected]
NÄSTA SIDA:
Driver hemtjänst
med bidragsjobb
››
35
DEN NYA Del 6
HEMTJÄNSTEN
Driver hemtjänst
med bidragsjobb
›› Företagen behöver
inte redovisa vilka
som är anställda
Södertälje kommun skulle
vilja få veta vilka individer
som jobbar i hemtjänstföretagen och få ta del av genomförandeplaner för att hindra
fusk. Men kommunen har
inte rätt att få ut de uppgift­
erna utan personalens och
brukarens medgivande.
Kommunerna är skyldiga enligt
lag att kontrollera och följa upp
verksamhet som de överlåter
på privata aktörer. Äldreminister Maria Larsson (KD) har
vid upprepade tillfällen sagt att
LOV måste kombineras med en
stärkt kontroll och uppföljning
av företagen från kommunernas
sida. Men det finns gränser för
vad kommunerna kan få veta.
– De stödjande lagarna går
inte ihop. Man säger från kansli
och riksdag att kommunerna
ska bli bättre på att skriva avtal men vi kan inte avtala bort
sekretsskydd eller personaluppgiftslagen, säger Greger Lilliebladh,
verksamhetsstrateg
på Södertälje kommun och ansvarig för uppföljning av LOVföretagen.
Enligt personuppgiftslagen får
den som är ansvarig för personuppgifter inte lämna dem
till en tredje part utan den enskildes medgivande. Undantag
kan göras om man gör en intresseavvägning där det visar
sig att intresset för den som vill
ha uppgifterna väger tyngre.
Men det är den som är ansvarig för personuppgifterna – i
det här fallet hemtjänstföreta-
”Man säger
från kansli
och riksdag att
kommunerna
ska bli bättre på
att skriva avtal
men vi kan inte
avtala bort
sekretsskydd.”
Statsbidrag betalade 43
procent av lönerna hos Jome
Omvårdnad som misstänks
för ekonomisk brottslighet.
KA:s granskning visar att
nystartsbidrag betalar en
stor del av lönerna hos fler av
de större hemtjänstföretagen i Södertälje.
KA har begärt ut uppgifter från
Skatteverket. De visar att 43 procent av de lönekostnader som
Jome Omvårdnad uppgett till
Skatteverket täcktes av nystartsbidrag det första halvåret i år.
Förra året var det 22 procent.
Jome Omvårdnad misstänks
för att inte utfört alla hemtjänstinsatser. Om det stämmer skulle
det kunna betyda att de inte
bara lurat kommunen på pengar utan också staten. Totalt har
de fått närmare 700 000 kronor
i nystartsbidrag första halvåret
i år. Arbetsförmedlingen hade
vid denna tidnings pressläggning ingen kommentar till det.
GREGER LILLIEBLADH, VERKSAMHETSSTRATEG
get – som gör avvägningen.
– Men även om det är okej
enligt PUL så måste företagen
inte lämna ut uppgifterna. Kommunen har ingen lagstadgad rätt
att begära ut listor på anställda,
säger Ylva Lindblom, förbunds­
jurist på Sveriges Kommuner
och Landsting.
Just nu håller Södertäljes ju-
Jome Omvårdnads
rister på att undersöka om det
skulle vara möjligt att avtala om
att personal i LOV-företag måste registreras hos kommunen.
När det gäller genomförandeplaner, där man kan se att rätt
insatser verkligen utförs, så går
det inte att skriva in i avtalet att
de får lämnas ut till kommunen
utan brukarens medgivande.
Det styrs av social­tjänstlagen.
Mira Hjort
[email protected]
Christina Swahn
[email protected]
RÖDGRÖNA BESTÄMMER. Södertälje kommun har 90 000
invånare och styrs av en koalition mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet.
FOTO: MARC FEMENIA
Läs tidigare delar
i KA:s granskning
av hemtjänsten
på www.ka.se
36
KOMMUNALARBETAREN l 20/13
FAKTA. Nystartsjobb
l För de som fyllt 26 år får
arbetsgivaren 62,84 procent av
lönen i stöd under lika lång tid
som personen varit arbetslös,
max 5 år. Om personen fyllt 55
år ges stödet i 10 år.
l För de som fyllt 20 men inte
26 år får arbetsgivaren 31,42 procent av lönen i stöd under ett år.
KOMMUNALARBETAREN l 20/13
nystartsbidrag sticker ut, inget annat
hemtjänstföretag i Södertälje
har lika stor andel. Det som
kommer närmast är Ängla
Omsorg med 21 procent. Omtanke i Sverige har inte alls
lika många brukare som Ängla
Omsorg, men nästan lika stor
andel nystartsjobb. Bea´s Omsorg och Assistans, som kommunen nyligen sagt upp avtalet
med, kommer på tredje plats.
Att de här företagen har en
mycket stor andel anställda
med nystartsbidrag blir tydligt
när man jämför med branschens jättar Attendo och Aleris som också driver hemtjänst
i Södertälje. Hos dem betalas
en obetydlig andel av lönekostnaden med nystartsbidrag.
KA har jämfört Södertälje
med Järfälla, en annan kom-
Staten bidrar till löner
GRAFIK: ELIN STEEN
Nyheter
DEN NYA Del 6
HEMTJÄNSTEN
Företaget Jome får 43 procent av
lönekostnaden från staten, för att
många anställda har så kallade
nystartsjobb.
43%
Staten
Jome
Andra företag som får bidrag
21%
Ängla
18%
Omtanke
I Sverige
14%
Beas
mun i Stockholms län som i fjol
lade i stort sett lika stora summor på privat hemtjänst. Och
har förhållandevis hög arbetslöshet. Trots det är det inget av
hemtjänstföretagen där som får
så mycket nystartsbidrag som
Södertäljeföretagen.
– Nystartsbidragen via Arbetsförmedlingen gör att de får
minst hälften av lönerna betalda. Vissa av de här företagen
har gjort det som en affärsidé.
Det ger dem en extremt bra
marginal, säger Greger Lilliebladh, verksamhetsstrateg med
ansvar för de privata LOV-företagen i Södertälje kommun.
Företrädare för Bea´s Omsorg
och Assistans, samt Omtanke
i Sverige säger att det inte är
något konstigt med att de har
mycket nystartsbidrag.
– I Södertälje finns ett stort
antal personer som är arbetslösa och har rätt till nystartsjobb. Däribland sådana som
jobbat inom hemtjänst tidigare.
Många har bakgrund i andra
länder och språkkunskaper
som vi behöver, säger Nuri
Kino, Omtanke i Sverige.
Tom Jansson, ombudsman på
Kommunal, säger att nystartsbi-
drag kan vara bra om det leder
till att de som varit arbetslösa
länge får jobb. Men samtidigt
finns risk för att oseriösa arbetsgivare utnyttjar systemet.
– Vi får rapporter om företag
som i princip bara har anställda
med nystartsbidrag och inte ger
dem fasta anställningar senare.
Arbetsförmedlingen borde följa
upp vad om händer med anställningarna, säger Tom Jansson.
Bea´s Omsorg och Assistans,
Staten
Företaget
lönekostn
många an
nystartsjo
4
Jome
Omtanke i Sverige och Ängla
Omsorg uppger att de gett flera
av de med nystartsbidrag fast
anställning.
– Det ringer undersköterskor som söker jobb och säger
att Arbetsförmedlingen erbjuder nystartsjobb. Man kan säga
att det är en förmån till föreStaten
gerSari
stora
bidrag
till löner
tagen,
säger
Boman,
verkFlera hemtjänstföretag har många anställda på så kall
samhetschef
därför stora delarÄngla
av sinaOmsorg.
lönekostnader täckta av stat
Jome
kvitterade
andel
frånOmvårdnad
starten, 43 procent.
i fjol ut nära 16,7 miljoner kro- Andra f
nor för hemtjänst från Söder43%
21%
tälje kommun,
Ängla Omsorg
nära 15,2 miljoner kronor. Bea´s
Omsorg och Assistans fick i fjol
Ängla
5,8Jome
miljoner och gjorde
en vinst
Staten
på närmare en miljon. Ängla
Omsorg gjorde en vinst på 3,2
miljoner kronor. Hur stora vinster Jome Omvårdnad gör är
omöjligt att se eftersom de valt
en konstruktion med handelsbolag som ger minimal insyn i
hur skattepengarna används.
KA har sökt Jome Omvårdnad men inte fått några kommentarer.
Fotnot: Storleken på hemtjänstföretagen är mätt i utförda timmar
september 2013.
Pernilla Josefsson
[email protected]
Mira Hjort
[email protected]
Christina Swahn
[email protected]
37
Nyheter
DEN NYA Del 7
HEMTJÄNSTEN
Redaktionschef: Susanne Hultström [email protected] Telefon: 010-442 73 07
av
Hör till
dig s!
os
Fyra av KA:s reportrar
kommer i en serie artiklar
att granska den nya hemtjänsten. Hör av dig till oss!
[email protected]
010-442 73 09
[email protected]
010-442 73 18
[email protected]
010-442 73 21
[email protected]
010-442 73 09
Kommuner begränsar anhöriganställningar
Allt fler kommuner ser problem
med anhöriganställningar, att
anhöriga anställs i hemtjänsten
för att vårda en släkting. KA:s
enkät visar att närmare hälften
av kommunerna med LOV i
Stockholms län har begränsat
antalet anhöriganställda eller
vill göra det.
Nio kommuner har redan be-
gränsningar, i Huddinge finns
färdiga förslag och i Stockholm
stad och Tyresö – som inte har
LOV men fritt val i hemtjänsten
– pågår diskussioner. De flesta
pekar på låg utbildningsnivå,
risk för inlåsningseffekter samt
dålig insyn i både hur insatser
utförs och anställningsvillkor.
Såväl fack som kommuntjänstemän vittnar om det, ändå har
bara Sundbyberg helt stoppat
anhöriganställningar.
Tjänstemän i flera kommuner menar att den politiska
viljan att komma till rätta med
problemen saknas.
FAKTA. Detta är LOV
l Lagen om valfrihetssystem,
LOV, infördes 2009 och innebär
att medborgaren får välja fritt
mellan de leverantörer av
välfärdstjänster som kommunen har godkänt. Det är än så
länge frivilligt för kommunerna
att införa LOV. Hemtjänst är
vanligast. 144 kommuner har
infört LOV.
38
– Det är en win win situation
för både kommunen och företagen. Det är billigt för lönen
är låg. Ingen klagar och man
får ner arbetslösheten i utsatta
grupper, säger en tjänsteman
i en kommun där politikerna
sagt nej till förbud.
Hossein Ahmadian är enhetschef för kommunal hemtjänst i Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning. Han har länge
förgäves försökt få politiker
och beslutsfattare att se problemen.
– Det är en kvinnofälla.
Många är medelålders kvinnor
som har svårt att komma in i
det svenska samhället. De lär
sig inte språket eller kulturen
och när den anhörige dör är de
ännu längre från arbetsmarknaden och hamnar i bidragstagande, säger han.
Kommunerna
kräver samma
ansvar från hemtjänstföretagen för anhöriganställda som
för övrig personal. De ska erbjudas kompetensutveckling
och delta i arbetsplatsträffar.
I verkligheten sker det sällan,
varken i kommunal eller privat
hemtjänst, uppger tjänstemän i
flera kommuner.
– Så vitt jag vet har ingen
kommunalt
anhöriganställd
gått någon utbildning alls sedan 2009. De flesta är anställda
av privata företag men jag betvivlar att det ser annorlunda
ut där, säger Linda Wikman,
utbildningsansvarig på Stockholm stads äldreförvaltning.
Hon påpekar att det finns anhöriganställda som inte klarar
svenskan.
Räcker det inte om den anställde och den anhörige förstår
varandra?
– I den dagliga omvårdnaden,
ja. Men anhöriganställda
har
samma
skyldighet att
rapportera
avvikelser till
exempel och
måste kunna
Elisabeth Haug. ta till sig nya
bestämmelser
om lex Sarah.
Det är ett rättssäkerhetsproblem
för brukaren.
Från Kommunals sida ser
man att anhöriganställningar
ofta är en risk för dåliga anställningsvillkor.
– Anställningarna är otrygga. Om brukaren dör eller väljer en annan vårdare så står de
utan jobb. De känner ofta inte
till vilka rättigheter de har till
utbildning och hamnar långt
från arbetsmarknaden, säger
Elisabeth Haug, ombudsman
på Kommunal Stockholm.
Solna är en av få Stockholms-
kommuner som kontrollerar
att företagen följer arbetstidslagen. De man upptäckt har
jobbat för länge utan vila är
ofta anhöriganställda.
– Det fanns ett samband
absolut. Men det har minskat
efter att vi uppmärksammade
det, säger Elisabet Sundelin,
stabschef i Solna kommun.
Helena Gunnarsson
[email protected]
Hemtjänstfusket i Södertälje har till stor del handlat
om anhöriganställda. Trots
att kommunen förbjudit
anställningsformen så tror
man att fler företag har
fortsatt med anhöriganställda.
För
några
veckor sedan
genomförde
polisen
en
razzia
mot
hemtjänstföretaget Jome
Omvårdnad
i Södertälje. Gilda
När
denna Johansson.
tidning gick i
tryck var 10 personer häktade
och ytterligare 4-5 misstänkta,
alla för ekonomisk brottslighet. Fusket ska ha gått till så att
biståndsbedömare lurats att
besluta om hemtjänst och sedan har insatserna inte utförts.
Det finns också en risk för att
de anställda arbetar för långa
dagar och inte får betalt för all
tid. Södertälje kommun sa för
en månad sedan upp avtalet
med företaget Bea’s Omsorg
och Assistans. Skälet var att de
fortsatt med anhöriganställningar trots förbud och att de
bröt mot arbetstidslagen.
Misstänkt företag
hade anhöriganställda
FOTO: MARC FEMENIA
KA:s granskning visar att nio
av Stockholms 23 kommuner
med fritt val i hemtjänsten
begränsar anhöriganställningar.
Dålig insyn och risk att
personal utnyttjas är några
av orsakerna.
FOTO: ANNA SIMONSSON
Enhetschef: ”Det är en kvinnofälla.” Nu begränsar
9 av 23 Stockholmskommuner anställningsformen.
Som KA tidigare berättat ökade
”ÄR PROBLEMATISKT”. Hossein Ahmadian är enhetschef för kommunal hemtjänst i Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning. Han har försökt få politiker och beslutsfattare att se problemen med anhöriganställda.
FAKTA. Dessa kommuner har begränsat anhöriganställningarna
l SÖDERTÄLJE. Tillåtet om den
anställde går till andra brukare.
l UPPLANDS VÄSBY. Kan göras
undantag om särskilda behov finns,
men även annan anställd måste gå
till brukaren. Börjar gälla 2014.
l JÄRFÄLLA. Tillåtet om den anställde går till andra brukare.
l SUNDBYBERG. Helt förbjudet.
l SALEM. Tillåtet om den anställde
KOMMUNALARBETAREN l 21/13
går till andra brukare.
l NORRTÄLJE. Har slagit fast att
”det bör undvikas” och biståndshandläggare ska rådfrågas.
l NYKVARN. Förbjudet i den
kommunala hemtjänsten.
l VALLENTUNA. Tillåter det
enbart om kunden talar ett språk
som inte talas av någon i personalgruppen.
KOMMUNALARBETAREN l 21/13
l UPPLANDS-BRO. Om brukaren
har mer än 10 timmar i veckan ska
annan personal också jobba där.
Den kommunala hemtjänsten har
slutat nyanställa anhöriganställda.
l Flera andra kommuner, däribland Stockholm, Huddinge och
Tyresö, uppger att det finns en
diskussion om att begränsa möjligheten till att anställa anhöriga.
hemtjänsttimmarna
dramatiskt när LOV infördes i mars
2012. Det var framför allt hos
brukare som blev vårdade av
anhöriga som ökningen ägde
rum. En utredning visade att
24 procent av personalen i
den privata hemtjänsten var
anhöriganställda och i våras
förbjöd kommunen anhöriganställningar.
Förbudet kom till dels för att
man misstänkte att hjälpbehovet överdrevs, men också för
att det är svårt att få insyn i företagen och kännedom om de
anställdas villkor. Man såg att
utbildningsnivån hos de anhöriganställda var lägre och att de
jobbade för långa dagar.
”Jag skulle tro
att det kan
vara ett 10-tal
företag som
har fortsatt ha
anhöriganställningar.”
GILDA JOHANSSON, SOCIALDIREKTÖR
Jome Omvårdnad fortsatte
ändå att ha anhöriganställningar. Fusket som brukare,
anställda och företagsledning
misstänks för ska till stor del ha
skett inom de anställningarna.
Södertäljes socialdirektör
Gilda Johansson utesluter inte
att det kan finnas fler företag
som har fuskat. Hon tror också att det är fler företag som
har struntat i förbudet.
– Jag skulle tro att det kan
vara ett 10-tal företag som har
fortsatt ha anhöriganställningar, säger hon.
Just nu håller Södertäljes ju-
rister på att undersöka om det
skulle vara möjligt att avtala
om att personal i LOV-företag
måste registreras hos kommunen. Det skulle göra det enklare att upptäcka anhöriganställningar.
Mira Hjort
[email protected]
Christina Swahn
[email protected]
NÄSTA SIDA:
Utnyttjades som
anhöriganställd
››
39
Nyheter
››
DEN NYA Del 7
HEMTJÄNSTEN
DEN NYA Del 7
HEMTJÄNSTEN
Teresa fick inte betalt för alla sina timmar
Teresa var anhöriganställd
för att vårda sin mamma.
Hon fick inte betalt för alla
timmar hon jobbade, och
fick ofta jobba ensam trots
att hon skulle ha dubbelbemanning. Nu är företaget
skyldig henne tiotusentals
kronor.
Teresa, som egentligen heter
något annat, har jobbat som
vårdbiträde inom hemtjänsten
i många år. För drygt ett år sedan blev hon timanställd för
att vårda sin mamma hos ett
företag i Stockholms län som
specialiserat sig på anhöriganställningar.
– Jag hade gärna jobbat mer
och gått till andra brukare också, men företaget sa att det inte
fanns något mer jobb för mig,
berättar Teresa.
Hon ville gärna hjälpa sin
mamma, som var väldigt sjuk.
Det kändes tryggt. Men snart
hop­ade sig problemen. Hon
fick inte betalt för alla timmar som hon jobbade, trots
” Men de visste att jag inte
lämnar mamma utan hjälp,
även om de inte betalar mig.”
att det var timmar som mamman fått biståndsbedömda.
Och trots att mamman skulle
ha dubbel­bemanning var det
ofta som hon fick jobba ensam.
– En dag i veckan var jag
Hon var sjukskriven för rygg-
TERESA
ledig och då kom det en annan kille och jobbade där. Min
pappa ringde en dag och sa att
han som hade kommit inte visste alls vad han skulle göra och
bad mig komma dit, berättar
Teresa.
problem men kände sig tvingad att åka dit. Och det är det
här som gör att Teresa inte
längre tycker att det är bra
med anhöriganställningar och
förstår varför det finns kommuner som förbjuder det.
– Jag kände att jag måste
åka och hjälpa min mamma
eftersom ingen annan gjorde
det. Men jag måste inte, det
är företaget som ska se till att
det blir gjort. Men de visste att
jag inte lämnar mamma utan
hjälp, även om de inte betalar
mig. Företaget var tryggt med
att anhöriga utför insatserna,
säger Teresa.
Teresa hade scheman där
hon blev uppbunden i princip varje dag, hela dagarna.
Även om insatserna ofta var
korta så kändes det som att
hon knappt hann komma hem
innan det var dags att åka iväg
igen för nästa insats.
Till slut blev hon uppsagd av
företaget eftersom hon sa
ifrån. Strax efter dog mamman. Hon fick inga pengar
under uppsägningstiden och
ingen sjuklön för tiden som
hon var sjukskriven. För att
klara sig ekonomiskt har hon
varit tvungen att låna pengar
av släktingar. Nu driver Kommunal hennes fall.
Mira Hjort
[email protected]
Fotnot: Teresa heter egentligen något annat
och vissa detaljer är ändrade för att behålla
anonymiteten.
”Risken är stor att jag
jobbar för mycket”
– Det finns ingen gräns för
när min dag är slut, säger
Inga Lindholm som vårdar
sin make.
Hon är en av närmare 40 anhöriganställda i hemtjänsten
på Humana i Sollentuna. Företaget försöker ge de anhöriganställda samma stöd som
de andra i hemtjänsten. Skillnader finns dock, de anhöriga
vårdar endast sina anhöriga
och anställningen varar bara
så länge behovet finns. En del
är dock vårdbiträden eller undersköterskor. Flera har andra
arbeten också. Det har inte
Inga Lindholm, 69, som vårdat sin make sedan han blev
rullstolsburen efter en stroke
för 13 år sedan. Nu får hon
betalt för att hjälpa honom 67
timmar i månaden.
Två gånger i veckan kommer hon till lokalen på Malmvägen för att tömma Mobipen,
som elektroniskt registrerar
hjälpinsatserna. Ofta är det
för mycket tid som är registrerad.
40
Mobipen är ett tidrapporteringssystem som används av
hemtjänsten. FOTO: ANNA SIMONSSON
– Det är ett evigt pass, man
ska trycka på den när man äter
frukost och trycka av den när
man är klar. Man gör ju alla de
där sakerna ändå när man bor
ihop, säger Inga Lindholm.
Är det inte risk att du jobbar
för mycket?
– Den risken är stor, säger
Inga Lindholm och skrattar
som hon så ofta gör. Sedan
skakar hon på huvudet.
Men om det inträffar något
speciellt kan chefen ta en diskussion med biståndshandläggaren för att få ut övertid.
[email protected]
– Man har inte ett vårdföretag
utan en penningförmedling.
Du får en viss summa och den
anhörige en viss summa rakt
ner i fickan, utan att behöva
ha lokaler, personalansvar
eller
kompetensutveckling,
säger Hossein Ahmadian, enhetschef för Rinkeby-Kista
kommunala hemtjänst.
delsförvaltningens
beställarenhet och räknade då på
hur mycket företagen tjänar
på de anhöriganställda. Det
var före LOV, men Stockholm
hade redan då kundval i äldreomsorgen. Hans slutsats var
att det var ekonomiskt fördelaktigt för företagen, men även
kommunen, att ha anhöriganställda.
– De blir aldrig sjuka och
behöver ingen vikarie. De anmäler inte när de är sjuka för
de vill inte ha någon annan
hos sin brukare, säger Hossein Ahmadian.
I stället pratar hon med che-
Christina Swahn
Har du en svärmor som har
rätt till hemtjänst kan du
plötsligt vara attraktiv på
arbetsmarknaden. Kritiker
menar att anhöriganställningar har blivit en lönsam
affärsidé för hemtjänstföretag.
Han jobbade tidigare på stads-
Inga Lindholm och de andra anhöriganställda bjuds
in till arbetsplatsträffarna 10
gånger om året. Men det är
få som kommer. Träffarna är
gemensamma för alla i hemtjänsten, det är sällan som
man tar upp något som rör de
anhöriganställda och ibland
kan det också vara känsligt att
prata om den anhörige.
– Träffarna ger inte så
mycket, säger Inga Lindholm
som heller inte brukar gå.
fen Milka Cofre när hon tömmer ”pennan” och när chefen
kommer på hembesök en eller två gånger i månaden. Eller när Humana ordnar någon
utbildning, i till exempel lyftteknik, hygien eller mathantering. Men Inga Lindholm
erkänner att det var ett tag
sedan hon var med. Däremot
har hon bokat in den 12 december när Humana bjuder
på libanesiskt julbord.
”Anhöriga
lönsam
affärsidé”
Att anhöriganställda är en lön-
sam affär anser tjänstemän i
flera kommuner som i dag har
privata hemtjänstföretag inom
LOV. I Jönköping sänkte kommunen i våras ersättningen till
företagen för anhöriganställda med argumentet att den
varit för generös.
TID FÖR PRAT. Två gånger i veckan går
prata med chefen Milka Cofre.
KOMMUNALARBETAREN l 21/13
Inga Lindholm som är anhöriganställd i Humana hemtjänst i Sollentuna till lokalen och tömmer Mobipen och kan
FOTO: ANNA SIMONSSON
KOMMUNALARBETAREN l 21/13
Texten
fortsätter på
nästa sida
››
41
– Vi har ingen lust att släppa ut extra miljoner till företagen. De här anställda är oftast bara hos sin anhöriga och
har inga restider eller andra
kostnader. Vi har sänkt deras
ersättning med 120 kronor i
timmen, säger socialdirektör
Nils Zadik.
Innan sänkningen från 370
till 250 kronor i timmen ökade antalet personer med den
här typen av anställningar i de
privata företagen som är verksamma i kommunen.
– Nu ser vi inte samma
kraftiga ökning längre, säger
Nils Zadik.
När en av
kommunerna i
Stockholms län aviserade att
de planerade att sänka ersättningen till företagen för anhöriganställda, sjönk antalet
FAKTA. Olika typer
av anhörigvård
l Anhörigvårdare och/eller
anhöriganställd är enligt Kommunal en person som bor på
samma adress som vårdtagaren.
Den anhörige är då anställd så
länge som vårdbehovet varar.
l Arbeta som anhöriganställd
i ett privat företag med den
anhörige som enda brukare. Det
handlar ofta om visstidsanställning och deltid. Det är detta
många kommuner vill begränsa.
l Arbeta som anställd enligt
samma villkor som övrig
personal och även vårda andra
kunder än den anhörige.
l Man kan även vårda en
anhörig som är svårt sjuk eller
döende med närståendepenning
från Försäkringskassan.
FAKTA: Kommunal, Stockholm
stad, Försäkringskassan.
FOTO: ANNA SIMONSSON
››
Hossein
Ahmadian.
anonym.
med den anställningsformen
också
där.
– Alla anställningsformer förändrades över en
natt, säger en
tjänsteman
som vill vara
Så de fortsatte att ha anhör­
iganställda, men med den
högre ersättningen?
– Ja, utförarna är kreativa
och det här är svårt för oss att
kontrollera.
Stockholm stad är en av få
Nyheter
DEN NYA Del 7
HEMTJÄNSTEN
kommuner som frågar företagen hur många anhöriganställda de har. I Rinkeby-Kista
är 88 hemtjänstföretag verk-
samma. I den officiella statistiken har de inte anmärkningsvärt många anhöriganställda.
– Men de flesta företag säger inte som det är när kommunen frågar, säger Aila
Laukkonen som är enhetschef
på Rinkeby-Kista statsdelsförvaltning.
Efter att medierna rapporterat om ett hemtjänstföretag
som utnyttjat papperslösa,
har ljusskyggheten inte minskat, menar hon.
– Jag får samtal från anhöriganställda som uppger att
de får minimilön och sällan
har möjlighet att ta semester.
Då vill företagen inte gärna
skylta med det.
Helena Gunnarsson
[email protected]
Pernilla Josefsson
[email protected]
Tio häktade i hemtjänsthärvan i Södertälje
Den 15 november häktades
tio personer i hemtjänsthärvan i Södertälje, misstänkta
för grovt bedrägeri mot såväl Södertälje kommun som
Arbetsförmedlingen. Ytterligare ett antal personer
är misstänkta – och polisen
säger att det kan bli fler.
Tre dagar efter polisrazzian
mot hemtjänstföretaget Jome
Omvårdnad i Södertälje häktades tio personer på den starkare misstankegraden, sannolika skäl, misstänkta för grovt
bedrägeri. Alla nekar till brott.
Ytterligare tio personer har
förhörts, vissa som vittnen och
andra som misstänkta.
– Mellan tummen och pekfingret är det kanske 4-5 stycken till som är misstänkta. Sen är
ju den här utredningen precis i
Jome Omvårdnad fått stora
summor nystartsbidrag från
Arbetsförmedlingen. Och enligt åklagaren gäller de 2 miljonerna nystartsbidrag.
– Dels är det personer där det
finns misstankar att de inte varit
berättigade till det över huvud
taget. Och sen att man inte har
arbetat så mycket som det påstås, säger kammaråklagare Kristina Lindhoff Carleson.
En av de häktade är företagets
Polisen slår till mot Jome Omvårdnad i Södertälje. startögonblicket så den siffran
kommer att förändras, säger
Björn Schager, operativ chef på
polisens Aktionsgrupp Stockholm som leder utredningen.
Åklagaren har även begärt
att tillgångar säkras på sam-
FOTO: MARC FEMENIA
manlagt 10,7 miljoner kronor.
Det är 4,7 miljoner kronor
som felaktigt utbetalats från
kommunen och drygt 2 miljoner från Arbetsförmedlingen.
4 miljoner är en företagsbot.
Som KA berättat tidigare har
vd. Hon tillhör en känd företagarfamilj i Södertälje och själv
satt hon i Södertäljes kommunfullmäktige för Vänsterpartiet
2002-2006 och har varit facklig
företrädare för Saco. Hon har tidigare jobbat på kommunen och
sade upp sig för ett par år sedan.
Mira Hjort
[email protected]
Läs tidigare delar
i KA:s granskning
av hemtjänsten
på www.ka.se/
hemtjansten
42
KOMMUNALARBETAREN l 21/13
Nyheter
DEN NYA Del 8
HEMTJÄNSTEN
DEN NYA Del 8
HEMTJÄNSTEN
av
Hör till
dig s!
os
Fyra av KA:s reportrar har
i en serie artiklar granskat
den nya hemtjänsten. Hör
av dig till oss!
Personalen utan
lön och utbildning
[email protected]
010-442 73 09
[email protected]
010-442 73 18
[email protected]
010-442 73 21
[email protected]
010-442 73 09
FAKTA. Detta är LOV
l Lagen om valfrihetssystem,
LOV, infördes 2009 och innebär
att medborgaren får välja fritt
mellan de leverantörer av
välfärdstjänster som kommunen har godkänt. Det är än så
länge frivilligt för kommunerna
att införa LOV. Hemtjänst är
vanligast. 144 kommuner har
infört LOV.
Anställda drabbas hårt efter polisrazzian.
”Jag har varit
sjukskriven och
arbetsgivaren
ska betala första två veckorna. Arbetsgiv­
aren finns inte.”
FÖRE DETTA ANSTÄLLD PÅ JOME OMVÅRDNAD
44
▼
KA har träffat tio före detta anställda på Jome Omvårdnad i
Södertälje, företaget som misstänks för ekonomisk brottslighet. De är förtvivlade och
upprörda. Misstankarna mot arbetsgivaren handlar bland annat
om att biståndshandläggare ska
ha lurats att bevilja hemtjänst till
personer som inte behövde den,
och sedan har insatserna inte
utförts. Men de tio före detta
anställda säger att de arbetade.
Merparten av dem hade jobbat
där i över ett år. De säger att de
inte hade någon aning om vad
som pågick och trivdes bra.
– Det var bra. Vi var nöjda.
Hon (Jome Omvårdnads vd, red.
anm) var en jättesnäll arbetsgiv­
are. Vi läser bara i tidningen och
vet inget mer, säger en av de
före detta anställda. Alla vill vara
anonyma.
FOTO: MARC FEMENIA
Arbetsgivaren sitter häktad,
de får inte ut sin lön och har
tre veckor kvar av en utbildning som de inte vet om de
får gå klart. De anställda på
hemtjänstföretaget Jome
Omvårdnad i Södertälje som
inte misstänks för något
brottsligt har drabbats hårt.
STOPP. Förra hösten beslutade
politikerna att förbjuda anhöriganställningar.
– Jag tycker verkligen inte att
det ska vara tillåtet. Kontraktet
som är skrivet mellan kommunen
och brukaren blir skört när den
anställde och brukaren är i beroendeställning, säger Boel Godner
kommunalråd (S).
FOTO: BERTIL ENEVÅG ERICSON/TT
STÄNGT. I början på november slog polisen till mot företaget Jome Omvårdnad. När den här tidningen skick­
ades till tryck satt nio personer häktade misstänkta för grovt bedrägeri och ytterligare ett antal var misstänkta.
Flera av dem möttes av polisen när de kom till jobbet den
där tisdagen när razzian ägde
rum. Andra blev uppringda av
kolleger eller av kommunen
som bad dem att lämna sina
brukare.
Nu är de arbetslösa. Och när det
var dags för novemberlönen
kom det inte in några pengar på
kontot. Kommunal har ett 50-tal
fall av löneskulder som de ska
driva mot företaget. Men det tar
tid innan de kan få några pengar.
– Vad ska vi göra? Man kommer ingenstans. Jag har varit
sjukskriven och arbetsgivaren
ska betala första två veckorna.
Arbetsgivaren finns inte. Vart
ska jag ta vägen? undrar en av
de tio kvinnorna.
Dessutom är de oroliga över
vad som ska hända med deras
utbildning. Under 1,5 års tid har
de gått en undersköterskeutbildning genom Omvårdnadslyftet, som finansieras av statsbidrag från Socialstyrelsen. Det
betalas ut via Södertälje kommun. När polisen slog till hade
personalen tre veckor kvar av
sin utbildning, som har skett
dels på arbetstid och dels på
fritiden. Eftersom kommunen
sagt upp avtalet kommer de inte
betala ut pengarna, och då blir
det inga fler lektioner och inga
betyg.
Flera har sökt nya jobb, men
får höra att de måste vara undersköterskor.
– Vi är offer och vi lider. Jag
bryr mig egentligen inte om
jobbet hos Jome, men jag är jätteledsen, jag tänker hela tiden
på kursen, säger en kvinna och
brister i gråt.
Kommunal vill att kommunen
ska gå in och finansiera de
sista veckorna av utbildningen. Södertäljes socialdirektör
Gilda Johansson poängterar
att kommunen inte har något
arbetsgiv­
aransvar för Jome
Omvårdnads personal. Kommunen har hört av sig till Arbetsförmedlingen som sagt nej
till att betala utbildningen. Troligen kommer heller inte Socialstyrelsen godkänna att pengarna används när personalen
inte längre är anställd.
Mira Hjort
[email protected]
KOMMUNALARBETAREN l 22/13
Södertälje kan skrota LOV
Södertälje utreder nu om
kommunen ska fortsätta
med LOV. Detta efter brottsmisstankarna mot Jome
Omvårdnad, som KA avslöj­
ade i nr 20/13.
Samtidigt har politikerna
satt stopp för fler företag
att etablera sig.
Först hävde Södertälje avtalet
med Bea´s Omsorg och Assistans. Skälen var att företaget
trots förbud fortsatt med anhöriganställningar och brutit
mot arbetstidslagstiftningen.
Strax därefter hävdes avtalet
med hemtjänstföretaget Jome
Omvårdnad efter att ledningen
häktats misstänkt för ekonomisk brottslighet.
Det ledde till att kommunstyrelsen beslutade att utreda
hur risken för fusk inom hemKOMMUNALARBETAREN l 22/13
tjänsten i Södertälje kan minimeras. Samtidigt togs beslutet
att sätta stopp för fler företag
att etablera sig.
– Vi behöver skapa en stabilitet, lugn och ro, och behöver den tiden till att diskutera
vilken valfrihetsmodell vi ska
ha. Om vi kan ha LOV i vår
kommun och om vi vill det.
Eller om det finns andra möjligheter för oss att bibehålla
valfrihet inom hemtjänsten.
Det är diskussioner som måste
gå snabbt, säger Boel Godner,
kommunalråd (S).
Tidigare är det bara ett par
kommuner i landet som avskaffat LOV. Hur det blir i Södertälje kan avgöras i början på
nästa år. Boel Godner är i alla
fall övertygad om att reglerna
kommer att ändras.
– Det behöver vi. Framför
allt så är det så otroligt många
företag och då behöver vi ett så
stort kontrollsystem. Och då är
det frågan om det är värt det,
och vi har svårt att se det.
Boel Godner ifrågasätter den
fria etableringsrätten som LOV
ger:
– Jag ser stora svårigheter
med systemet. Att det är så
många företag som kan etablera sig, det kräver att man
använder otroligt mycket kontroll.
När fem företag granskades i början av december fann
kommunen att anhöriganställningar fortfarande pågår i vissa
företag och att den dagliga planeringen brister. När ett 60-tal
av närmare 890 biståndsbeslut
omprövades upptäckte kom-
munen att brukarna fått för
många hemtjänsttimmar. I 1015 fall ledde det till att brukarna
fick mindre tid eller miste sin
hemtjänst.
Kommunen fortsätter nu att
kontrollera om anhöriganställningar pågår.
– Upptäcker man att företagen inte skött sig, då bryter vi
avtalen med de företagen också, säger Boel Godner.
Christina Swahn
[email protected]
NÄSTA SIDA:
Äldreminister
Maria Larsson
kommenterar
KA:s granskning
av hemtjänsten
››
45
DEN NYA Del 8
HEMTJÄNSTEN
›› ”Regelverken
måste ändras”
Det finns problem
med anhöriganställningar. Det
medger Stockholms äldreborgarråd Joakim
Larsson (M). Han
menar också att
det kan finnas
orsak att se över
LOV.
"Det är tveksamt om anhörigvård ska
rymmas inom
hemtjänsten."
JOAKIM LARSSON (M), ÄLDREBORGARRÅD
46
FOTO: SVEDS SIGNE SÖDERLUND/TT
i Stockholms län
efter införandet av
lagen om valfrihet
har visat hur låga
ersättningar och
hård konkurrens
mellan företag har
lett till försämrade
arbetsvillkor. KA
har tidigare skrivit
om Monica som
Joakim Larsson (M).
drabbades
när
I förra numret behennes arbetsgivare
rättade KA att flera kommuner Ersta diakoni lade ner sin verki Stockholms län begränsar samhet eftersom de tyckte att
anhöriganställningar
inom ersättningen var för låg. Joakim
hemtjänsten. Skälen är att det Larsson håller med om att erär liten insyn i anställningarna sättningen varit för låg och tror
och att det finns risk för dåliga att nästa års höjning kommer
arbetsvillkor.
att ge bättre förutsättningar.
Joakim Larsson (M) är äldreborgarråd i Stockholms stad Stockholm tillhör en av få komoch håller med om problemen. muner i länet som gör oanmäl– Ursprungligen har vi ve- da besök hos företagen och har
lat ha möjligheten att bruka- en viss kontroll av arbetsvillren ska kunna bli vårdad av koren. Men det finns ändå föen nära anhörig. I vissa sam- retag med dåliga arbetsvillkor
manhang kan det nog vara bra. och kommunen har sagt upp
Men sen har vi sett effekterna flera avtal. Äldreförvaltningen
KA visar på. Det gör det väldigt tittar just nu på om det går att
tveksamt om det ska rymmas ställa fler krav på arbetsvillkor.
inom hemtjänsten, säger Joa– LOV kom till för att skapa
kim Larsson.
möjligheter att välja mellan olika aktörer och en del av dem
Stockholm kommer nästa år att som har dykt upp har inte hålinföra ett nytt ersättningssys- lit måttet och då har man fått
tem för hemtjänsten som med- ifrågasätta dem och några har
för elektronisk tidsregistrering fallit bort, säger Joakim Larsoch högre krav på utbildning. son.
På Stockholms stad pågår disDet är ju lovvärt att de som
kussioner om att anhörigan- behöver hemtjänst får välja
ställda då inte ska tillhöra hem- utförare, men glömde man bort
tjänsten längre.
den andra sidan – personalen?
KA:s serie om hemtjänsten
– Glömde bort tycker jag är
ett för starkt uttryck, men när
man genomför lagförändringar
och inför ett nytt system så
dyker det upp saker som man
måste reda ut och ordna till.
Och ibland måste man ändra
regelverken, säger Joakim
Larsson.
Pernilla Josefsson
[email protected]
Mira Hjort
[email protected]
Äldreminister Maria Larsson: ”Byt jobb”
Äldreminister Maria
Larsson (KD) kallar det
”urdåligt” att Stockholmskommunerna gör så få
kontroller av hemtjänstföretagen. Hon tycker
inte att det finns bevis för
att arbetsvillkoren blivit
sämre med LOV, men till de
med dåliga arbetsvillkor
är hennes tips att försöka
byta jobb.
FOTO: LARS PEHRSON/TT
Nyheter
DEN NYA Del 8
HEMTJÄNSTEN
Är det något som du kommer
titta på?
– Jag har inga belägg från
mina myndigheter att det skulle
vara sämre arbetsvillkor med
LOV. Tvärtom möter jag ofta när
jag besöker LOV-verksamheter,
personal som säger sig uppskatta större delaktighet och kortare beslutsvägar. Det är viktigt
att säga att alla företag och kommuner självklart ska följa gällande avtal och lagstiftning. Har
man bristfälliga arbetsvillkor
och dålig arbetsmiljö kommer
man inte leverera kvalitet. Den
som har dålig kvalitet kommer
snart inte ha något jobb kvar att
göra.
Ersättningarna till hemtjänstutförarna får inte vara
så låga att arbetsvillkoren
försämras, står det i regeringens förslag som ligger till
grund för lagen om valfrihetssystem. Vår granskning visar
att det ändå har blivit så. Vad
anser du om det?
– Ägnar man sig åt att
dumpa priserna är det en
kortsiktig dumdristighet. Det
är en omogen marknad och
då tror jag att en del kommuner tyvärr tar chansen
och provar att sänka. Men jag
tror att man får gå tillbaka,
för man ser att man inte får
kvalitet och inga utförare.
13 av 19 kommuner i Stockholms län har inte gjort ett enda
oanmält besök hos företagen de
senaste tre åren – företag som
sammanlagt får över två miljarder kronor i skattemedel. Vad är
din kommentar till det?
Ersättningsnivåerna är ju
i flera kommuner så låga att
inte heller kommunens hemtjänst klarar sig. Kommunal
menar att arbetsvillkoren har
blivit sämre också inom den
kommunala hemtjänsten och
Arbetsmiljöverket visar att
det har blivit stressigare.
– Kommunal har naturligtvis möjlighet att göra sina
rapporter. Jag har inte sett
den statistiken och kan därmed inte kommentera det
underlaget. Kommunal är ju
en facklig organisation. Men det
är viktigt att arbetsvillkoren är
sådana att personal vill stanna
och utvecklas i yrket. Kontinu­
itet är en mycket viktig kvalitetsfaktor för de äldre. De vill att
samma person kommer tillbaka.
LYCKSÖKARE. ”I alla branscher finns
naturligtvis en och annan lycksökare och
det är också därför som kontrollen är
så nödvändig” säger äldreminister Maria
Larsson (KD) angående brottsmisstankarna mot hemtjänstföretaget i Södertälje.
– Jag tycker att det är urdåligt rent ut sagt. Därför har vi
tagit fram en handledning till
kommunerna för hur man kan
göra kontrollen på ett bättre
sätt. Vi i Kristdemokraterna har
också tagit fram ett förslag om
att Inspektionen för vård och
omsorg ska göra en årlig tillsyn
av kommunernas tillsyn, och vi
hoppas att fler partier supportar. Det är viktigt att kommunerna är där och tittar efter att
det fungerar väl utifrån bruk­
arnas horisont. Och det som är
bra för brukarna är oftast bra
för personalen.
Många av kommunerna
kontrollerar inte arbetsvillkoren
eftersom man inte har något formellt arbetsgivaransvar. Tycker
du att man borde omarbeta det?
– Man har ansvar för gällande lagstiftning. Vi har en arbetsmiljölagstiftning och olika
bestämmelser på arbetsmarknaden som naturligtvis ska följas.
Det ska kommunerna definitivt
också titta på.
Personuppgiftslagen hindrar
kommunerna att få veta vilka
som är anställda i företagen,
vilket gör det svårare att komma
åt sådant fusk som upptäckts i
Södertälje. Är det rimligt?
– Det är en fråga som jag behöver titta närmare på. Det är
en ny frågeställning för min del.
Integritetsfrågorna är ju väldigt
viktiga i vårt land och de kan
naturligtvis vara ett hinder för
kontrollen.
FAKTA. Lov och KD
l Kristdemokraterna har varit
varma tillskyndare av obligatorisk LOV. Men i slutet på oktober meddelade Maria Larsson
att partiledningen backar och
inte längre vill ha obligatorisk
LOV, eftersom kommunerna
har olika förutsättningar och
det inte har fungerat optimalt
överallt. Kommunerna ska
fortfarande tvingas erbjuda
valfrihet inom hemtjänsten,
men Maria Larsson menar att
det kan ske exempelvis genom
upphandling.
Fyra av tio hemtjänstföretag i
Stockholms län har kollektivavtal. Tycker du att det är tillräckligt många?
– Nej, för min del ser jag
gärna att det är fler. Jag tycker
att det är väldigt bra om många
har kollektivavtal, men det är
arbetsmarknadens parter och
kommunerna som lägger ut
uppdraget som måste se till det
att det blir så.
Vad kan de göra?
– De kan naturligtvis skriva in
krav på kollektivavtalsliknande
villkor i sina LOV-förfrågningar
om de så önskar.
Vi har träffat många anställda
som inte hinner ta rast. Vad vill
du säga till dem?
– Det låter som orimliga arbetsvillkor. Jag tycker att om
man har möjlighet kanske man
ska titta sig om efter en annan
arbetsgivare. Det är naturligtvis
ett mervärde om man ser till att
det finns goda arbetsvillkor. Ska
man leverera god kvalitet måste
man också ge anständiga arbetsvillkor för personalen.
Du säger att det här är en ung
marknad och när vi intervjuade
dig för två år sedan sa du att
marknaden kommer att reglera
sig själv. Hur lång tid tror du att
det kommer ta?
– Det vågar jag inte spekulera
i. Men fyra år är väldigt kort tid
för en lagstiftning.
Christina Swahn
[email protected]
Pernilla Josefsson
[email protected]
Mira Hjort
[email protected]
Läs alla delar i KA:s granskning av hemtjänsten på www.ka.se/hemtjansten
KA:s granskning av hemtjänsten i Stockholms län det gångna året har avslöjat
många brister. Det handlar om kommuner som sänker ersättningarna så att
arbetsvillkoren försämras, personal som
tvingas jobba gratis och som drabbas
när hemtjänsten lägger ner.
DEL 1: Så dumpade
kommunerna arbetsvillkoren.
KOMMUNALARBETAREN l 22/13
DEL 2: Usel
kontroll av privat
hemtjänst.
DEL 3: Så gick det när
kommunen lade ner
hemtjänsten.
KOMMUNALARBETAREN l 22/13
DEL 4: Privata företag anmäler inte fel
och brister.
DEL 5: Företags­
explosionen ger
sämre arbetsvillkor.
DEL 6: Polisrazzia
mot hemtjänstföretag.
DEL 7: Kommuner
begränsar anhörig­
anställningar.
47