Transcript Likvärdig och lärande bedömning

Likvärdig och lärande
bedömning
ATT ARBETA LIKVÄRDIGT OCH
LÄRANDE MED BETYG OCH
BEDÖMNING I ÄMNESGRUPPEN
Vem?
Vad?
Varför?
När vi slutar ska ni ha…
 kunskap om hur man skapar en grund för likvärdig
bedömning,
 kunskap om hur lärande (formativ) bedömning
fungerar,
 ökad insikt i hur bedömningen är tänkt att fungera i
Gy11/Vux12.
Enligt eleverna
Det viktigaste egenskapen hos en bra lärare är…
… att vara rättvis.
Konversation i personalrummet 1998
 A: Vad är egentligen ett MVG?
 B: Enkelt! MVG är en 5:a, VG är en 4:a och G är 1:a –




3:a. IG är då detsamma som streck.
C: Nej, nej nej! Du har helt fel! MVG är snarare som
ett stort A.
B: Ett stort A?
C: Ja, alltså något som egentligen är omöjligt att få.
B: Jaha, nej så hade inte jag fattat det.
DN augusti 2010
Hur ser det ut?
 Vad är sanningen bakom rubrikerna i tidningarna?
 Vad säger forskningen?
Svensk
forskning
Viveca Lindberg
Svensk forskning om
bedömning och betyg
Institutionen för
samhälle, kultur och
lärande
• Lärare sätter betyg även på
intresse, motivation, ansvar för
hemuppgifter, engagemang,
personlighet
Svensk
forskning
 Lärarnas makt över betygen har
ökat eftersom de har oftast ensam
makt och ”insyn” över kriterierna
Svensk
forskning
 De lokala tolkningarna av
betygskriterierna ändras och
”tänjs” för att fler elever skall få
godkänt
Svensk
forskning
 ”Kommunala skolor i konkurrens om
elever tenderar att ge högre betyg”
 ”Friskolor tenderar att ge sina elever
märkbart högre betyg”
Svensk
forskning
 Betygen har i snitt höjts varje år sedan
det ”nya” systemet togs i bruk
 Motsvarande höjning i resultaten från
Högskoleprovet kan inte konstateras
Svensk
forskning
 Elever i små skolor (under 300)
får högre betyg än elever i stora
skolor (över 1000)
Svensk
forskning
 Flickor får högre betyg i skolan
medan pojkar får bättre resultat
på Högskoleprovet
Svensk
forskning
 Det nya betygssystemet har flera
validitets- och reliabilitetsproblem
när det gäller funktionen som
urvalsinstrument till högre
utbildning
Svensk
forskning
 Karaktärsämneslärare
(yrkesprogram) mer nöjda med
nya betygsystemet
 Kärnämneslärare mer missnöjda
Svensk
forskning
• I många kurser saknas
användning av betygskriterier.
• Sambedömning mellan lärare är
sällsynt.
• Innehållet i samma kurser
skiftar stort mellan lärare, likaså
bedömning och betygsättning.
Resultat från
gymnasieundersökningen
• Eleverna vet inte alltid vad som
betygsätts.
• Eleverna upplever i alltför hög
grad betygsättningen som
orättvis.
Alltså…
Det ser ju inte så bra ut.
Betygen är godtyckliga.
Varför godtycke?
 Inte lärarnas fel
 Implementeringen av det ”nya” betygsystemet
misslyckades
 Konspiration?
Nytt?
 Redan 2004 konstaterade Riksrevisionsverket att…
 … en viktig orsak till att betygskraven inte kalibreras
så att de blir likvärdiga inom och mellan skolor att
varken regeringen eller Skolverket ställer krav på
professionella samtal eller tydligt anger vilket ansvar
huvudmännen och rektorerna har för likvärdig
betygssättning.”
 ”Bristande likvärdighet i betygssättningen reser
också frågor om utbildningens likvärdighet. Kommer
den professionella samverkan inom och mellan
skolor, som betygssystemet förutsätter, inte till stånd
finns betydande risker att varken utbildning eller
betygssättning blir likvärdig.”
 ”Det nuvarande betygssystemet är omöjligt att
hantera ur likvärdighetssynpunkt om det inte finns
en levande dialog på olika nivåer inom kommunen,
och helst också mellan kommuner…
 Den som bara litar på sina ”inre mallar” och sin
tidigare erfarenhet riskerar att komma i otakt med
den syn på kunskap och bedömning som råder
inom professionen. Samsyn kan endast uppnås
genom samverkan.” (Skolverkets hemsida)
Alltså…
 Vårt nuvarande betygsystem förutsätter att samsyn
och samarbete kring mål och kriterier kommer till
stånd.
Klara kriterier?
 Hur kan det inte bli godtycke med dessa kriterier:
 Ped. ledarskap - Kriterier för betyget Mycket
väl godkänt
Eleven organiserar och leder på ett kreativt sätt
aktiviteter utifrån individers och gruppers behov
samt diskuterar och värderar sin insats som ledare
och förebild.
Fler klara kriterier…
 Ma B - Kriterier för betyget Väl godkänt
Eleven visar säkerhet beträffande beräkningar och
lösning av olika typer av problem och använder sina
kunskaper från olika delområden av matematiken.
 Sv A - Kriterier för betyget Mycket väl
godkänt
Eleven använder i såväl tal som skrift stilmedel som
är effektfulla och slående och anpassar sitt budskap
så att det både berör och förstås av mottagarna.
Men…
 Kriteriernas formulering är inte det stora problemet,
utan problemet är snarare att samordna en
definition av kriterierna.
Hjälper kriterier?
 M. Price Oxford Bridge University
 Omöjligt att verbalisera ett kriterium.
 Särskilt svårt som vårt nuvarande betygssystem
bedömer färdigheter och förmågor snarare än
sakkunskap – exemplet naturkunskap.
 Kriterier fungerar BARA med exempel.
 Kriterier fungerar BARA med exempel.
Hur?
För att bedömningen skall blir likvärdig och lärande
krävs ett arbete i två steg -
Steg 1 – Likvärdig bedömning
 Gemensam definition av innehåll, mål & kriterier
Hur?
Elevexempel
Möjlig arbetsgång i ämnesgruppen
 Alla lärare tar med sig elevexempel
 Utifrån exemplen diskuteras innehåll och koppling
till mål och kriterier.
 Exemplen bedöms gemensamt och gruppen enas om
ett betyg.
 Exempelbank byggs upp.
Steg 2 – Lärande bedömning
 Låt eleverna få ta del av både mål, kriterier och
exempel
 Låt eleverna använda sig av kriterier och exempel
 Låt eleverna genomföra kamratbedömning och
självbedömning
 Koppla feedback till kriterier
Vad är lärande bedömning?

Mål:
Vart är jag
på väg?
Bedömning:
Var är du nu?
Feedback:
Gå så här!
Anders Jönssons beskrivning
Feedback som inte fungerar
 Beskriver egenskaper
 ”Ambitiös” ”Slarvig”
inte kunskaper
 Ger råd som inte är
kopplade till målet
 Otydliga
 Beskriver tillstånd
”Okoncentrerad”
 ”Läs läxan bättre”
 ”Utveckla” ”Utveckla”
 ”Du har inte förstått….”
Feedback som fungerar svarar på…
 Vart är eleven på väg? (målet)
 Var befinner sig eleven i förhållande till målet?
 Hur ska eleven närma sig målet?
Möjlig arbetsgång i klassrummet
 Uppgift mål och kriterier presenteras
 Exempel på lösningar presenteras och bearbetas
 Övning inför provet
 Övningen självbedöms, kamratbedöms, lärarbedöms
 Feedback inför uppgiften
 Uppgiften genomförs
Sammanfattning
 Likvärdig bedömning uppnås genom pedagogiska
diskussioner runt mål och kriterier utifrån exempel
på elevlösningar.
 Forskningen visar entydigt på att det är det
pedagogiska samtalet kollegor emellan som ger
störst pedagogisk utveckling.
Sammanfattning forts.
 Lärande bedömning sker genom transparanta
kriterier (uppnås endast genom elevexempel) samt
kontinuerlig konstruktiv feedback utifrån frågorna:
Vart ska eleven?
Var är eleven?
Vad behöver eleven för att nå dit?
Resultat
 Betygssnittet ökat
 Högre siffror i GY-undersökningen
Nytt med Vux12
Lpf 94
Gy11/Vux12
Mål
Syfte / Centralt innehåll
Kursplan
Ämnesplan
Programmål
Examensmål
Kriterier
Kunskapskrav
Betygen
Lpf94
Vux12
MVG
A
VG+
B
VG
C
G+
D
G
E
IG
F
En kvalitativ gränsdragning! Exempel från den
nya ämnesplanen i historia
MÅL
E
C
A
Förmåga att söka,
granska, tolka och
värdera källor
utifrån
källkritiska
metoder och
presentera
resultatet med
varierande
uttrycksformer.
Eleven kan med viss
säkerhet söka,
granska och tolka
källmaterial för att
besvara frågor om
historiska skeenden
samt göra enkla
reflektioner över
materialets relevans. I
värderingen utgår
eleven från något
källkritiskt
kriterium om källans
användbarhet och dess
betydelse för
tolkningen.
Eleven kan med viss
säkerhet söka och
tolka källmaterial för
att besvara frågor om
historiska skeenden
samt göra
välgrundade
reflektioner över
materialets relevans. I
värderingen utgår
eleven från olika
tolkningsmöjlighete
r av källmaterialet och
värderar dessa med
enkla omdömen.
Eleven kan med
säkerhet söka och
tolka källmaterial för
att besvara frågor om
historiska skeenden
samt göra
välgrundade och
nyanserade
reflektioner över
materialets relevans. I
värderingen utgår
eleven från
källkritiska
metoder och
värderar med
nyanserade
omdömen olika
tolkningsmöjlighete
r av källmaterialet.
Konsekvent begreppsanvändning
Källa: Skolverket
Betyget E
Betyget C
Betyget A
Redogöra
översiktligt
utförligt
utförligt och
nyanserat
Dra
slutsatser
enkla
välgrundade
välgrundade
och nyanserade
Utförande
med visst
handlag
med gott
handlag
med mycket
gott handlag
Utvärdera
enkla
omdömen
nyanserade
omdömen
nyanserade
omdömen samt
ger förslag på
hur arbetet kan
förbättras
Gruppövning
Alt. 1
Utgå från ett elevexempel. Hitta ämnets syfte och
centrala innehåll i elevexemplet. Bedöm därefter
gemensamt exemplet efter kunskapskraven. Hitta ett
elevexempel som illustrerar de olika
kunskapskraven.
Gruppövning
Alt. 2
Designa övningar som testar syfte och centralt
innehåll. Diskutera hur elevresultat för de olika
betygsstegen skulle kunna se ut.
Återsamling?