Transcript Säker strålmiljö Radon_länstyrelserna_140415

Radon- vad är problemet och senaste nytt
Radon
Radon-222 (222Rn)
Färg- och luktlös radioaktiv ädelgas
Halveringstid 3,82 dagar
Radon i inandningsluften och lungcancer
Historik
– 1970-talet: koppling mellan radon i gruvor och lungcancer
kunde påvisas genom epidemiologiska undersökningar
– 1990-talet: koppling mellan radon i inomhusluften och
lungcancer presenterades
Uranseriens viktigaste delar ur
radonsynpunkt
Radon bildas när radium sönderfaller
Uran och radium förekommer naturligt i vår omgivning
Radondöttrarna bildas när radon sönderfaller
Radonkällor
Marken under byggnaden
Byggnadsmaterialet
Hushållsvattnet
Hälsorisker med radon
Kortlivade radondöttrar
Rn222
Po-218
Pb-214
Bi-214
Po-214
Stråldosen från inandade radondöttrar beror
på
Mängden radondöttrar (RnD) som deponeras i
andningsorganen
Var i andningsvägarna som RnD fastnar och
bestrålar levande celler
Borttransport av de deponerade partiklarna
Dosimetrin till celler från alfapartiklar
Känsligheten hos den bestrålade vävnaden
Lungcancer
Allvarlig sjukdom (svår botlig)
Radon orsakar ca 500 lungcancerfall per år
(sammanlagt ca 3500 lungcancerfall per år)
Andra riskfaktorerna bakom lungcancer
– Rökning
– Andra luftföroreningar ( t ex. asbest, ämnen i arbetsmiljön, liksom
bilavgaser och industriutsläpp)
– Genetiska mutationer (anlag för att utveckla cancer)
Samverkan mellan radon och rökning
Den biologiska förklaringen är oklar ?
Radon
Tobaksrök
innehåller andra
cancerframkallade
ämnen
Epidemiologiska studier på radonrisker
Resultat av gruvarbetarstudier presenterades på 70-talet
Resultat av bostadsstudier presenterades på 90-talet,
t.ex. Pershagen
– Näst rökning är radon största orsaken till lungcancer
– Resultatet överensstämmer med gruvarbetarstudier
– Samverkanseffekten mellan radon och rökning är
multiplikativ
Poolning av 13 bostadsstudier Europa, Darby et al 2004
Nordamerika, Krewski et al, 2005, Kina, Lubin et al 2004
Resultat från poolning av bostadsstudier
Ger ett bra underlag för riskbedömning!
Risker med radon finns även vid låga
radonhalter
Rökare är 25 gånger känsligare för radon än
icke rökare, de flesta som får lungcancer av
radon är rökare
Risken med radon sjunker om man slutar röka
Risken att få lungcancer av radon
25
Röker 15-24 cigaretter per dag
Kumulativ risk (%)
20
15
Sutat röka vid 50 års ålder
10
Slutat röka vid 30 års ålder
5
Aldrig rökare
0
0
200
400
Radonhalt (Bq/m3)
600
800
Effektiv dos (mSv/år) från intag av radon i
vatten, 1 000 Bq/l
Vuxna
Barn
Spädbarn
FN-93
0,5
1,5
7
NRC-98
0,2
0,3
0,3
Riskuppskattning för radon i dricksvatten
1000 Bq/l vatten ger en ökning på ca 100 Bq/m3
till inomhusluften
De kortlivade radondöttrarna ofarliga
Intaget radon absorberas via mag- och
tarmväggarna
Radonet elimineras via utandningsluften
Radonet lagras i fettvävnad
Andra ämnen i dricksvatten
Radium (226Ra, 228Ra)
– Får man i sig radium kan det fästa i benvävnad
Polonium-210, Bly-210
– Bly främst i benvävnad, polonium i muskler
Uran i vatten är främst kemotoxiskt
– Kan ge njurskador
Vår strålmiljö
Stråldos till en genomsnittlig svensk – 3,0 mSv/år
Övrigt (kärnkraft, kärnvapen
och Tjernobyl) 0,02 mSv/år
Mat
0,2 mSv/år
40K
i kroppen 0,2 mSv/år
Mark o. byggnads-matrl 0,6
mSv/år
Medicinsk undersökn. 0,9 mSv/år
Genomsnittlig radonhalt inomhus: 83 Bq/m³
Radon inomhus 0,8 mSv/år
Kosmisk stråln. 0,3 mSv/år
Myndigheter med ansvar för radon
Länsstyrelsen
Kommuner
Strålsäkerhetsmyndighetens roll i radonarbetet
I radonarbetet ansvarar SSM för:
Riskbedömning
Mätteknik
Rådgivning, utbildning och informationsinsatser
Forskning
SSM är också tillsynsvägledande myndighet enligt
miljöbalken när det gäller strålskydd
Bestämmelser för radon
Radon i inomhusluft
– Bostäder (befintliga och nya) och allmänna platser: 200 Bq/m3
– Arbetsplatser (3 nivåer)
– Underjordsarbete (gruvor och liknande arbetsplatser under
jord): 2,1 x 106 Bqh/m3 (ca 1300 Bq/m3, årsarbetstid= 1600h
– För annat underjordsarbete, som arbete i färdigställda och
inredda bergrum: 0,72 x 106 Bqh/m3 (ca 400 Bq/m3,
årsarbetstid= 1800h)
– Vanliga arbetsplatser: 0,36 x 106 Bqh/m3 (ca 200 Bq/m3,
årsarbetstid= 1800h)
Radon i dricksvatten
– Tjänligt med anmärkning > 100 Bq/l (kommunalt vatten)
– Otjänligt > 1000 Bq/l (kommunalt & enskilt vatten)
WHO:s internationella radonhandbok
Radon är den näst viktigaste orsaken till
lungcancer efter rökning
Viktigaste orsaken till lungcancer bland ickerökare
Rekommenderat riktvärde 100 Bq/m3, inte
högre än 300 Bq/m3
Nationella radonprogram bör finnas i alla länder
Konsekvensanalys i Sverige
Radon i inomhusmiljön- en konsekvensanalys
av att införa WHO:s nya rekommendationer på
nya radonvärden
Utgivare: Boverket (2010)
ISBN pdf: 978-91-865-59-86-1
Konsekvensanalys
Sammanfattning
400 000 småhus och 230 000 lägenheter i Sverige
har en radonhalt på 100–200 Bq/m3 och behöver
därmed radonsaneras om riktvärdet skärps.
Kostnaden för en sådan radonsanering uppskattas till
14–19 miljarder kronor. Saneringsåtgärderna är inte
samhällsekonomiskt rimliga.
Saneringskostnaden för enskilda byggnader med
blåbetong kan bli väldigt hög.
Läget i svenska bostäder
ELIB
Statens Institut för byggnadsforskning
1991-1992
714 småhus, 646 lägenheter
Medelvärde 141 Bq/m3 för småhus, 75 Bq/m3
för lägenheter, 108 Bq/m3 totalt
500 000 bostäder över 200 Bq/m3, 150 000
över 400 Bq/m3
Radonhaltens fördelning bland bostäder
Läget i svensk bostäder
BETSI
Byggnaders Energianvändning, Tekniska
Status och Innemiljö
Boverket, 2007-2009
Medelvärde 124 Bq/m3 för småhus, 68 Bq/m3
för lägenheter, 83 Bq/m3 totalt
Bostäder med radonhalt över 200 Bq/m3:
250000 småhus, 75000 lägenheter
BSS-direktivet 96/29/1996
Grundläggande säkerhetsnormer för skydd av
arbetstagarnas och allmänhetens hälsa mot de faror som
uppstår till följd av joniserande strålning
BSS: Basic Safety Standards
BSS är antaget (sommar 2013) och publicerat (jan 2014)
Ska implementeras i medlemsländerna tills den 6 feb 2018
Huvudpunkterna från BSS:en
Nationell åtgärdsplan krävs för att hantera
radonproblematiken.
– Strategi för att kartlägga radonhalt både i bostäder och
på arbetsplatser
– Strategi för att kartlägga marken och identifiera
riskområden
– Hantering av mätdata
– Ansvarsfördelning
– Strategi för åtgärder, styrmedel för att få allmänheten att
mäta
– Informationsinsatser (radon och rökning)
– OSV
Framtida utmaningar
– National radon action plan
– Mätning och hantering av radon på arbetsplatser
– Byggnadsmaterial (gammastrålning)
Uppdrag från departementet
”SSM ska i samråd med berörda myndigheter, särskilt
Arbetsmiljöverket, Boverket, Sveriges geologiska
undersökning, Socialstyrelsen samt Sveriges Kommuner
och Landsting, analysera hur direktivets krav kan
genomföras i svensk lagstiftning. Vidare ska SSM i samråd
med ovanstående myndigheter göra en översyn av den
befintliga ansvarsfördelningen mellan myndigheterna och
eventuellt föreslå en effektivare ansvarsfördelning gällande
expertis, tillsyn och åtgärder m.m.”
Nyheter från SSM
Webbutbildning för radon kommer att lanseras i
slutet av året.