Transcript Läs artikeln som PDF här! - Lungcancerförbundet Stödet

KROPPEN
KROPPEN/Hälsa
Av Susanne Hobohm
Foto Elisabeth Ohlson Wallin
Dödligaste cancern
Lungcancer är den fjärde vanligaste cancerformen hos kvinnor
och hos män. Den har ökat dramatiskt bland kvinnor sedan
80-talet.
Det är en av de cancersjukdomar
som har sämst prognos. Överlevnaden efter fem år är 13,6 procent bland män och 19,4 procent
bland kvinnor, efter 10 år 9,2
respektive 13,7 procent.
Förklaringen är att de flesta som
får diagnosen har långt gången
sjuk­dom, är äldre (medianålder
70 år) och även kan ha andra
sjukdomar orsakade av rökning,
som KOL, eller hjärt­kärlsjukdom.
2011 fick 1 869 män och 1 783
kvinnor lungcancer. Samma år
dog cirka 3 700 personer i sjukdomen. Ingen enskild cancerform
dödar fler människor i Sverige.
RÖNTGA
ERA
LUNGOR,
SYSTRAR!
Varje dag dör tio svenskar i lungcancer, den dödligaste
cancern av alla – eftersom den ofta upptäcks när det
är för sent.
M:s icke-rökande medarbetare Susanne Hobohm
klarade sig, tack vare en rutinkontroll.
l Jag minns ingenting av rummet vi möttes i, jag minns ingenting av hans
utseende eller klädsel. Ålder? Glasögon? Vit rock? Av detta minns jag ingenting.
Men jag minns exakt, bokstav för bokstav, ord för ord, vad läkaren Gunnar Hillerdal sa till mig måndagen den 15 oktober klockan 15.05 år 2012,
då han lutade sig över sitt skrivbord på andra våningen i Thoraxhuset,
enheten för lungmedicin, vid Karolinska sjukhuset i Solna:
– Vi tror att du – med 90–95 procents sannolikhet – har en tumör på din
vänstra lunga.
M
magasin
88
Nr 3 2015
Nr 3 2015
89
M
magasin
KROPPEN/Hälsa
KROPPEN/Hälsa
forts.
En tumör? På min vänstra lunga?
Karln kunde ju inte vara klok. Jag är
ju kärnfrisk.
Hade jag velat säga. Om jag kunnat
få ur mig ett enda vettigt ord.
Jag hade just gått igenom mängder
av hälsoundersökningar, jag hade just
fått stora A på min njurfunktion, mitt
blod, min kondition.
– Nu ska vi bara göra en sista undersökning, en helt rutinmässig röntgen
av hjärta och lungor som alltid görs
inför en stor operation.
Och när den är klar kan
du bestämma om du vill
donera en njure eller ej
till din svåger, hade min
njurläkare på Karolinska
sagt bara någon vecka
tidigare.
Sedan hade någon
ringt henne från röntgen.
Och nu sitter jag här,
några huskroppar bort,
och har en läkare framför mig som säger att
man funnit vad man tror
är en tumör på ena
lungan, kanske en cancer.
Han scrollar på sin
skärm, säger piggt att
”nu kommer den strax”
och vips dyker en skugga upp på röntgenplåten.
– Två centimeter stor, cirka, säger
han.
LUNGCANCER.
Alltså, var vänlig och blanda inte in
mig i den slemhostspottande, Lucky
Strike-utan-filter-harklande snuskgubbssnorande äckelsjukdomen.
Jag är inte en sådan.
Jag är en kvinna som sköter min
hälsa, inte röker, dricker måttligt,
sportar, äter grönsaker och frukt,
och nu ska jag eventuellt, friska
människa, dela med mig av ett
kroppsorgan till en till mig svårt
sjuk närstående.
– Jag har inte haft några symtom
alls, piper jag till läkaren, och tänker
att jag kanske möjligen har harklat
mig lite var fjärde dag. Men hade jag
gått till vårdcentralen med den åkom-
M
magasin
Förslag på
screening
man hade till och med min älskade
husdoktor Katarina Eckerbom undrat
om jag blivit hypokondrisk på gamla
dagar.
– Nej. Det är just det typiska med
lungcancer. Den ger sig oftast inte till
känna förrän i ett sent stadium.
När doktor Hillerdal säger att tumören ska opereras bort tänker jag, i min
förvirrade hjärna, att går lungor verkligen att skära i? Hur gör man då?
Lungorna hade varit en kroppsdel
som jag ägnat mycket lite intresse i
jämförelse med andra delar av kroppen: Brösten, för att man kan få bröstcancer i dem. Könsorganen, för att de
måste skötas och underhållas på alla
sätt. Magen, för att min tjocktarm
krånglat. Fötterna, för att de står för
hela transporten. Händerna, för naglarnas skull. Håret, för utseendets
skull. Hjärnan, för att den är själva
motorn, själva jaget. Hjärtat, för att
det är så centralt.
Men lungorna. Har man ju läst
om, hur hemskt det är för dem som
drabbas. Rökarna. Astmatikerna.
Folk med KOL. De andra.
Lungcancer.
Jag har lärt mig ett och annat om
den sjukdomen sedan dess.
Att det inte finns en utan flera. Att
det är den cancer som dödar flest, 3 700
personer om året i Sverige. Att den nu
dödar fler kvinnor än vad bröstcancer
gör.
85 procent av dem som drabbas har
rökt. Men 15 procent av dem som får
lungcancer har aldrig varit i närheten
av en cigarett.
Operationen var inte mycket att orda
om.
Jag lyckas tjata mig till ett återbud
och opereras sju dagar efter beskedet
om tumören.
Nedre vänstra lungloben togs bort.
Det konstateras att tumören är en
cancer, av släktet adenokarcinom, den
vanligaste, som också ökar mest.
Efteråt ligger jag på sjukhus några
dagar, därefter rehab vid Saltsjöbadens
sjukhem ytterligare några dagar.
Sedan tillfrisknande i två månader –
då var jag i skick att åka längdskidor.
Därefter blev det cytostatika, i förebyg-
90
gande syfte, för att döda eventuella
cancerceller på vandring i kroppen.
Cellgifter i tre månader var inte
roligt, men nu är håret tillbaka, kroppen har återhämtat sig. Det går
utmärkt att leva med en och en halv
lunga, kroppen är generös i sin konstruktion.
Jag går själsligen ut och in i Cancerland och är extremt hypokondrisk emellanåt, men det blir bättre för varje dag.
Min läkare har använt ordet ”botad”
om mitt tillstånd, jag tror honom. För
det mesta. Går på kontroll varje halvår.
Lungcancer.
Vi har blivit en liten klubb som
aldrig har träffats.
Jag följer Karin, som varit sjuk
i flera år. 43 år gammal, har aldrig
någonsin rökt.
Jag följer Elisabeth, nyopererad, 63,
som sökte hjälp för svettning om nätterna. Någon smart vårdcentralläkare
tänkte tanken att lungcancer kan ge de
symtomen. Nu cellgifter.
Jag följer Pelle, 35 år, maratonlöpare, har aldrig rökt. Under behandling.
Jag följer Berit, 59, rökare sedan
15-årsåldern, hostade en höst. Stor
icke-rökrelaterad cancer, nu räknar
hon månaderna hon har kvar. Med de
nya medicinerna, kanske några år.
Ingen går säker i livet, om sin framtid vet man ingenting.
Men efter den käftsmäll jag fick för
två år sedan säger jag till alla och
envar i vår ålder: Röntga dina lungor,
oavsett om du rökt eller ej. Tjata dig
till en remiss, säg att du är orolig, kör
denna artikel under näsan på din
läkare.
Det finns inga garantier för
någonting, mammografi och tjocktarmsprover är heller inga säkra
kort.
Men det var en vanlig rutinröntgen, och en läkare som rutinmässigt
studerade mina röntgenplåtar, som
räddade mitt liv.
Jag är ytterst tacksam.
Lungcancer är inte att leka med.
Lungcancer är en helvetes djävla
sjukdom.
Låt röntga er, systrar, låt röntga er! l
Nr 3 2015
SYMTOMEN
KOMMER SENT
• SYMTOMEN på lungcancer varierar
och kommer ofta sent i sjukdomsförloppet. Hosta är vanligaste
symtomet. Andra är andfåddhet och
bröstsmärta i vila eller vid lätt
ansträngning, liksom lunginflammation med feber, frysningar och
svettningar.
• AVMAGRING, aptitlöshet och trötthet brukar komma sent i sjukdomen. Det händer att symtomen på
lungcancer ger sig till känna först
genom metastaser. Dessa kan sitta
i lymfkörtlar på halsen eller ovanför
nyckelbenet som då svullnar.
• LUNGCANCER har sitt ursprung i
celler i luftrörens slemhinna. Men
det finns olika typer:
• SMÅCELLIG lungcancer består av
små, tätt packade celler som växer
och sprider sig snabbt, men är
känsliga för cytostatika och strålbehandling. En femtedel av alla fall av
lungcancer är småcellig.
• ICKE SMÅCELLIG lungcancer utgör
resten, och delas in i undergrupper:
Adenokarcinom. Ökar mest och är
den vanligaste formen bland både
män och kvinnor. Växer från körtelceller i lungans slemhinna. En
undergrupp kallas bronkioalveolär
lungcancer.
Skivepitelcancer. Näst vanligaste
formen. En vävnad där cellerna är
platta och skivformiga och ligger
lager på lager.
Storcellig lungcancer. Ovanlig, står
för 10–15 procent av gruppen ickesmåcellig lungcancer.
• BEHANDLINGAR: Operation, strålning och cytostatika (cellgift) är de
tre vanligaste metoderna. Ibland
kombineras dessa.
För att en operation ska kunna
genomföras måste cancern upptäckas i ett tidigt skede. Operation
sker endast på 20 procent av patienterna.
På senare tid har också nya läkemedel utvecklats som är mindre
giftiga än cytostatika. Även dessa
läkemedel kan kombineras med
andra typer av behandling. De nya
medicinerna används ännu inte lika
ofta överallt i Sverige.
Källa: Lungcancerförbundet Stödet
Nr 3 2015
I höstas föreslog cancerläkare att Sverige borde
införa screening mot lungcancer, alltså erbjuda alla
lungröntgen i förebyggande
syfte. Det skulle kunna
rädda 500 liv varje år, menar
de. Under 2015 kommer
Socialstyrelsen att utvärdera flera amerikanska
studier om screening mot
lungcancer. Men redan nu
anses myndigheten ha en
”försiktigt positiv inställning”.
Risken med radon
Näst rökning är radon den
viktigaste orsaken till lungcancer. Ju längre tid man
vistas i ett radonhus och ju
högre halt radon där finns,
desto större är risken. Extra
stor risk för lungcancer är
det om man dessutom
röker.
Radon finns överallt i naturen. Det är en ädelgas som
bildas när det radioaktiva
grundämnet radium sönderfaller. Då bildas så
kallade radondöttrar, radioaktiva metallatomer som
kan skada cellerna i luftvägar och lungor när vi andas
in dem. Radon finns också i
vissa byggnadsmaterial. På
Strålsäkerhetsmyndigheten
uppskattar man att närmare
400 000 bostäder i Sverige
har radonhalter som överstiger riktvärdet 200 Bq/
kvadratmeter. Och cirka 500
personer får lungcancer
varje år på grund av radon i
bostäder, menar myndigheten.
Radon varken syns, smakar
eller luktar, så det kan
endast upptäckas genom
mätningar. (Ta kontakt med
din kommun om du vill låta
göra en sådan mätning.)
Strålsäkerhetsmyndigheten
har tydliga faktablad som
visar hur man gör för att
radonsanera.
91
1
2
3
4
5
6
SEX FRÅGOR,
DOKTORN
Här svarar Karl Kölbeck, överläkare på lungkliniken på
Karolinska sjukhuset i Solna.
• Varför ökar lungcancer bland kvinnor?
– För det första ökar befolkningen, för det andra blir vi
äldre, vilket ökar risken att drabbas. För det tredje har
andelen kvinnor som röker historiskt sett tyvärr ökat,
vilket också leder till ökning av lungcancer. Om man
tittar på statistiken har dock inte lungcancer hos yngre
kvinnor blivit vanligare.
• Varför drabbas allt fler som inte är rökare?
– Det är framför allt gruppen äldre, icke rökande kvinnor,
som drabbats i ökad utsträckning. Ingen vet med säkerhet orsaken.
Varför testar man inte befolkningen för
•lungcancer
som man gör för bröst-, tjocktarms-, prostata- och underlivscancer?
– Det är mer komplicerat att konstatera lungcancer än
att fånga in de uppräknade sjukdomarna. För lungcancer
har datortomografi föreslagits, en ganska komplicerad
typ av röntgenundersökning, med strålrisker, och som är
förhållandevis dyr för samhället. Hittills har en avvägning mellan risk/nytta inte favoriserat allmän screening
med datortomografi i befolkningen, men nu i dagarna har
Socialstyrelsen kommit med förslag om att utreda
frågan, vilket är positivt!
– Personligen tror jag att det verkliga genombrottet
kommer när analys av ett enkelt blodprov kan skilja ut
högriskindivider för vidare utredning. Jag tror inte detta
dröjer så länge, nya analysmetoder har gjort att det går
fort framåt här.
Varför är dödligheten så hög?
•– Tyvärr
upptäcks sjukdomen i sent skede hos de flesta,
och chansen att man ska kunna bota den är därmed liten.
• Varför forskas det så lite om lungcancer?
– Egentligen forskas det väldigt mycket om lungcancer
globalt sett. Det är en vanlig sjukdom, som drabbar
individen hårt, och den vanligaste cancerrelaterade
dödsorsaken i såväl hög- som mellaninkomstländer.
Därför satsar läkemedelsindustrin stora summor på att
få fram läkemedel mot avancerad lungcancer, vilket
också medfört stora framsteg det sista decenniet.
– Men: för vårt land kan man nog konstatera att förhållandet är det motsatta. De stora läkemedelsföretagen
har till stora delar övergett vårt land, så denna forskning
sker mest i andra länder, mest USA, Japan, Kina och
Storbritannien.
Var befinner sig forskningen om fem år?
•– Diagnostiken
har nog förenklats. Blodprov kan i ökad
utsträckning användas, och vävnadsdiagnostiken har
förfinats. Varje tumör karakteriseras in i minsta detalj,
så att en individuellt anpassad behandling kan ges.
M
magasin