Transcript Utbildning

Väderrapporter

Hur gammal är
informationen innan
den distribueras?
 Vilket är
rapportområdet?
 Hur stort är
rapportområdet?

Ju yngre dess bättre
– Flygstationer, lots,
sjöbevakning m m

Oftast är
landrapporten bäst!
 Ju lokalare dess bättre
– Flygstationer, lots,
sjöbevakning m m
Analysera rapporten!

Se till att Du kommer
ihåg själva rapporten!
 Jämför den med
tidigare rapporter
3 st!
NV
N
NO
V
Vx
O
SV
S
SO
– Har väderutsikterna
förändrats?


I tidsmässigt?
Styrkemässigt?
Vindstyrketabell
0-0,2 m/s
Stiltje
Spegelblankt
0,3-1,5 m/s
Nästan stiltje
Små krusningar
1,6-3,3 m/s
Lätt bris
Korta småvågor
3,4-5,4 m/s
God bris
Vågen bryts
5,5-7,9 m/s
Frisk bris
Längre vågor, vita gäss
8-10,7 m/s
Styv bris
Talrika vita gäss
10,8-13,8 m/s
Hård bris
Större vågberg
13,9-17,1 m/s
Styv kuling
Upptornande sjö
17,2-20,7 m/s
Hård kuling
Vågberg
20,8-24,4 m/s
Halv storm
Vågberg
24,5-28,4 m/s
Storm
Höga vågberg
28,5-32,6 m/s
Svår storm
Luften fylld av skum
32,7 och över
Orkan
Se ovan
Väderkartans tecken

Varm front

Hagelby

Kall front

Regn

Dimma

Åska

Regnskur

Duggregn
Våg”lära”

Vågstorleken består av flera faktorer
– Vindstyrkan
– Hur länge det blåst
 Efter 6-10 timmar uppnår vågorna sitt maximum
– Djupet i området i förhållande till våglängden
 Våglängden är i regel 20 gånger våghöjden
 En våg växer då bottendjupet underskrider halva
våglängden och tredubblas innan den bryter
Våg”lära”
– Löpdistansen (fetchen)
för vinden

För maximal våg
uppbyggnad krävs
minst 200 nm
– Ju hårdare vind ju
längre fetch,
ovanstående uppgift
gäller för 15 m/s
 Var 7:e våg är större
– Karaktäristisk våg
 Var 1000:e är ännu
större
Våghöjder i Östersjön
Vindstyrka Medelhöjd Karaktäristisk Nyckfull
3 m/s
6 m/s
9 m/s
11 m/s
14 m/s
18 m/s
23 m/s
28 m/s
0,5 m
0,8 m
1,2 m
1,6 m
2,1 m
2,7 m
3,5 m
4,3 m
0,8 m
1,3 m
1,9 m
2,6 m
3,4 m
4,3 m
5,6 m
6,9 m
1,5 m
2,4 m
3,6 m
4,8 m
6,3 m
8,1 m
9,3 m
10,7 m
Våghöjder
Skagerack & Kattegatt
Vindstyrka Medelhöjd Karaktäristisk Nyckfull
3 m/s
6 m/s
9 m/s
11 m/s
14 m/s
18 m/s
23 m/s
28 m/s
0,5 m
1,0 m
1,5 m
2,0 m
2,5 m
3,5 m
4,5 m
6,0 m
0,8 m
1,6 m
2,4 m
3,2 m
4,0 m
5,6 m
7,2 m
9,6 m
1,5 m
3,0 m
4,5 m
6,0 m
7,5 m
9,5 m
12,0 m
>15 m
Varför blåser det?

Solens uppvärmning av
jorden skiftar
– Dels på grund av
breddgraden
– Dels på grund av underlaget
(hav eller land)

Jordrotationens relativa
fart skillnad
 Även moln och
luftföroreningar påverkar
Sjöbrisen

Lokal kustvind som
blåser från vattnet in
mot land
 Förekommer under
soliga dagar
sommarhalvåret
 Bildas när det är
varmare på land än på
havet
På natten kommer
landbrisen
Bryteffekter land sjö

Nersvep bakom högre
öar kommer snett
uppifrån
 Krängningseffekten på
en segelbåt ökar alltså
mer om den
ursprungliga lutningen
var stor
Vädrets dagliga gång
1. Lugnast och klarast i soluppgången.
 Oftast kyligaste stunden på hela dygnet
 Ibland dimma och låga moln över land
2.
Under förmiddagen värms marken upp
 Dimman eller de låga molnen löses upp
 Vinden sätter in
 Stackmoln bildas över land
Vädrets dagliga gång
 Molnen skiftar beroende på väderläget

Vid högtrycksväder, inga moln alls eller väldigt
platta moln

Vid lägre tryck, växande höga moln som till slut
bildar bymoln med regnskurar eller åska i släptåg
3.
Vinden blir som starkast på eftermiddagen
då det även är molnigast
Vädrets dagliga gång
4.
5.
6.
Framemot kvällen
sjunker molnen ihop
och breder ut sig.
Senare klarnar det
upp
Vinden lägger sig
En ny klar och stilla
natt tar vid
Lågtryckets gång
Framför frontsystemet är det oftast
en högtrycksrygg
med vackert väder
2. Frontmoln drar upp
från horisonten.
Vinden ökar
långsamt och vrider
moturs
1.
Molnen oftast bländvita, här
mörka eftersom bilden är
tagen på kvällen
Lågtryckets gång
3.
4.
Efter 2-4 timmar är himlen täckt med
höga, vita cirrusmoln (fjädermoln).
Vinden har vridit ca 45 moturs från
ursprungsriktningen och ökat markant
Efter ytterligare 2-4 timmar kommer
regnet. Vinden vrider ytterligare 30-45
moturs och friskar i
Lågtryckets gång
5.
Alltmedan det
regnar vrider vinden
ytterligare något
moturs. Efter 3-5
timmar är regnet
intensivt och då är
varmfronten nära.
Vinden ökar ännu
mer och kan nå
stormstyrka.
Varmfrontspassage
1.
2.
3.
Vinden vrider 30-60 medurs
och avtar. Regnet avtar och
övergår till duggregn eller
upphör tillfälligt
Efter några timmar (ev dygn)
närmar sig kallfronten.
Regnet kommer tillbaka i
skurar. Vinden vrider något
10-tal grader moturs och ökar
i styrka
Vinden blir alltmer byig,
kallfronten närmar sig
Bilden visar den
”uppklarning” som ibland
sker i första läget
Kallfronten passerar
1.
2.
Vinden vrider 40-90 medurs och avtar.
Regnet upphör och det börjar klarna upp.
Betydlig siktförbättring.
Efter ett par timmar kan vinden vrida
ytterligare några 10-tal grader medurs
samtidigt som den ökar (kan nå
stormstyrka). Byig vind under tiden som
stackmoln bildas. Fronten har nu passerat.
Frontpassagen på
väderkartan
Satellitbilder
Sista bilden
”Städmoln”
Ett bymoln med
följande kännetecken:
– Stackmoln som växer upp
till många tusen meters höjd
– Plymen består av iskristaller
Kan orsaka följande:
– Kraftiga skurar och åska
– Kommer det vind blir den
kraftig