Transcript attachment_id=590

Flerskrovsbladet
Nr 3 Oktober 2011
www.multihulls.org
Missa inte SCTS
höstmöte på mässan!
De först anmälda får även
en biljett till mässan.
Sid 10
Sveriges catamaran- och trimaranseglare
SCTS OFFICIELLT
STYRELSE
Ordförande
Mats Leander
Rönnvägen 16
181 46 Lidingö
070-581 07 68
[email protected]
Vice ordförande
Glenn Linder
Olof Palmes gata 20
111 37 Stockholm
08-714 92 00
[email protected]
Sekreterare
Janne Palmquist
Hodellvägen 6
129 35 Hägersten
08-97 31 66
[email protected]
Kassör
Tomas Eriksson
John Lundbergs väg 1
810 64 Karlholmsbruk 070-640 03 21
[email protected]
Redaktör
Eva Furhoff
Mjärdgränd 3
116 68 Stockholm
076-129 76 51
[email protected]
Tf webbredaktör
Mats Johansson
Travarevägen 11
187 54 Täby
070-815 15 53
[email protected]
Kryssarkommitté
Karl Bertil Wirenstål
Svinningevägen 114
184 94 Åkersberga
070-538 54 39
[email protected]
Kappseglingskommitté
Gabriel von Euler
Tulevägen 16
181 41 Lidingö
070-643 91 64
[email protected]
Teknisk kommitté
Jan Törnqvist
Vasavägen 22
185 34 Vaxholm
070-546 50 17
[email protected]
Handicat
Olle Hansen
Himlabacken 5A
171 74 Solna
08-525 08 552
[email protected]
Valberedning
Anders Andermo
Mats Johansson
Turebergsvägen 1
Travarevägen 11
187 32 Täby
187 54 Täby
070-722 49 28
070-815 15 53
[email protected]
[email protected]
Revisorer
Magnus Johansson
Pär Jakobsson
Tagelgränd 6
Stagneliusvägen 43
187 54 Täby
112 57 Stockholm
073-352 01 00
08-656 06 34
[email protected]
ÖVRIGA KONTAKTPERSONER
Bottenviken
Kent Andersson
Skihagestigen 3B
Greger Nilsson
Förpostvägen 10
941 52 Piteå
945 91 Norrfjärden
0911-121 95
0911-20 05 51
[email protected]
Västkusten
Bo Rimgren
Trädgårdsvägen 5
435 35 Mölnlycke
031-88 65 90
[email protected]
Gävlebukten
Hans Wigö
Stålbogatan 13
806 46 Gävle
026-14 10 07
[email protected]
Hanöbukten
Lars Johansson
Stationsvägen 5
360 40 Rottne
0709-50 11 12
Jollekommittén
Håkan Fröjd
Alvägen 4A
756 45 Uppsala
0708-54 17 38
Årsboksredaktör
Ralf Sass
Sågtorpsvägen 70
183 30 Täby
08-792 22 57
Da Capo
Ingvar Sätterström
Smultronvägen 2
196 32 Kungsängen
08-581 736 46
Belo
Bo Brink
Norra Kustvägen 48
312 71 Laholm
0430-205 41
Så betalar du medlemsavgiften
Medlemsavgiften för 2011 betalas till SCTS plusgirokonto
50 65 09-9. Ange ditt medlemsnummer, eller det referensnummer som du fick när du registrerade dig på hemsidan.
Det är viktigt att medlemsnumret är det första du skriver
i meddelandefältet när du betalar räkningen. Betalar du via
”kassa” eller betalningsorder så skriv det på inbetalningskortet. Medlemsnumret hittar du på baksidan av tidningen
ovanför ditt namn och i matrikeln på hemsidan. De som
redan betalt för 2011 ser det i matrikeln på hemsidan.
Medlemsavgifter: Vuxen 190 kr, familjemedlem 40 kr,
ungdom 40 kr.
[email protected]
Glöm inte att uppdatera dina uppgifter i matrikeln!
Korrekta adressuppgifter i matrikeln är en förutsättning
för att få Bladet - och det är ju alltid kul att kunna identifiera
varandra till sjöss med hjälp av segelnummer eller båtnamn,
så glöm inte att ändra dina uppgifter om du till exempel
flyttar eller byter båt!
Gör så här
Gå in på SCTS hemsida www.multihulls.org
Klicka sedan på SCTS i huvudmenyn och gå vidare till
Medlem > Uppdatera uppgifter. Där finns ett formulär och
information om hur man gör.
2
Ordföranden har ordet
Höst-Hej allihop!
Innehåll
När jag tittar tillbaka på sommaren som gått kan jag konstatera att det varit en
het och hektisk flerskrovsperiod här hos oss. Så het att det IMMade rejält framför allt i Stochkholmstrakten, inte på några fönster, men väl i hamnen på Norra
Djurgårdsvarvet. En i alla stycken mycket lyckad tillställning som du kan läsa mer
om längre fram. Det blir spännande att nu följa förberedelserna inför nästa IMM
som kommer att arrangeras av Tyskland.
Så var IMM
4-9
Kallelse till höstmötet
10
SCTS på höstmässan
11
Praktiskt tips: Centerbord
11
Kappseglingssommaren 12-15
Tiger över Nordsjön
16-21
Full fart för Handicat
22-23
Ute i resten av världen är det samma sak. Steeming hot. Extrem 40 serien rul�lar vidare och fortsätter att imponera och fascinera med spektakulära kappseglingar fyllda med spänning och dramatik. Med uppladdningen och träningen inför
Americas Cup är det samma sak. AC 45 båtarna visar sig vara just så potenta som
alla räknat med och därmed inte helt lätta att handskas med. Jag ser med spänning
fram emot när de ”riktiga” båtarna kommer att göra sin entré…
Multi One Design, MOD-70 klassen har just kommit igång. Det verkar bli just den
efterlängtade uppföljaren till ORMA 60 som vi haft förmånen att kunna stifta nära
bekantskap med här i Sverige tack vare Mange Olsson, Klas ”Klabbe” Nylöv med
flera. En uppdaterad version helt enkelt fast med lite mer kraft och riktigt läcker design. ISAF är i full färd med urvals-processen för båt till den mixade flerskrovsklassen inför kommande OS 2016 i Rio.
Även på svenska vatten finns det nyheter att notera. SeaCart 26 som kommer att
presenteras närmare på vårt höstmöte och Göran Marströms nya M-32 är de mest
iögonfallande. Högpresterande skapelser, läcker design, höga farter och obefintliga
boutrymmen … Klart man vill ha en sån!
Vi har haft ett smärre stillestånd på
vår hemsida som jag hoppas att vi ska
kunna åtgärda på ett framtidssäkrat
sätt inom kort. Har du tips och idéer
kring detta eller kan tänka dig att
hjälpa till att göra lite praktiskt är det
mycket välkommet.
Till sist vill jag rikta en uppmaning
till alla medlemmar. Kom och besök
föreningens monter på Scandinavian
Boatshow 9–13 november på Älvsjömässan. Vi har fått chansen att tillsammans med Stiftelsen Handicat att
dela yta med två härliga flerkrovsbåtar, DF 35 och DF 28. Du får även
gärna skriva upp dig på ett pass för att
hjälpa till att sprida vårt budskap. Läs
mer på sidan 11.
Mats Leander
Ordförande, SCTS
Flerskrovsbladet
är officiellt organ för Sveriges
catamaran- och trimaranseglare,
ett av Svenska Seglarförbundets
klassförbund. Vår främsta uppgift är
att sprida kunskap om flerskrovsbåtar
och få fler att upptäcka hur fantastiskt det är att segla ovanpå vattnet.
Minimalt djupgående och frånvaro av
krängning är ytterligare två positiva
faktorer. Och så farten, förstås!
Läs mer på www.multihulls.org
Redaktör
Eva Furhoff, 076-129 76 51
Redaktionsmail
[email protected]
Ansvarig utgivare
Mats Leander, 070-581 07 68
Annonspriser
Helsida 2 000 kr, halvsida 1 000 kr
och kvartssida 500 kr.
3
Redaktörens rader
Välkommen till detta nummer av
Flerskrovsbladet!
I somras var det äntligen dags
för den stora flerskrovsträffen
IMM i Stockholm, som SCTS
arrangerade. Besättningen på
Fillipin berättar om sin segling
till Stockholm och om hur det
var på IMM. SCTS IMM-general
Glenn Linder ser tillbaka på den
mödosamma vägen fram till årets
lyckade flerskrovsfest.
En del av oss gillar ju att kappsegla. I detta nummer av Bladet
ser två av de vinnande besättningarna tillbaka på sommarens
tävlingar. Om du gillar fart måste
du också läsa om Carbon Tigers
halsbrytande färd över Nordsjön.
Bladet är ju en medlemstidning
och det innebär att tidningen står
öppen för alla som vill medverka.
Om du har idéer, tankar, uppslag
eller material får du gärna höra
av dig. Enklast är att mejla till
[email protected].
Manusstopp för nästa nummer är
den 20 december.
Eva Furhoff
Bild framsida
Det blev fullt i hamnen under IMM.
Läs mer på sidorna 4-9.
Foto: Hans Färemo.
Bild baksida
Märta under en av sommarens
kappseglingar.
Läs mer på sidorna 12-15.
Foto: Anders Lewander.
Medvindssegling och
I sommar var det äntligen dags för den stora flerskrovsfesten IMM, International Multihull Meeting, som
SCTS arrangerade på Djurgårdeen i Stockholm. På programmet stod allt från sightseeing till kappsegling
Tillsegling i eskader
Vi, min fru Stina, dotter Kattie och vår
Belo 39:a Fillipin samt undertecknad bestämde oss för att deltaga i årets IMM.
Rutten bestämdes till: Lomma (strax
norr om Malmö), söderut förbi sydkusten, sen norrut till Stockholm om vinden
bar. Våra goda danska vänner Connie och
Henrik Hillingsö på Tobago 35-an Lunde
skulle samma väg, så vi beslutade oss för
att slå följe under vägen.
Dennis Tuvesson med sin nyrenoverade och nyss sjösatta Belo 30 Crisbee
dyker upp i Lomma på sin jungfruresa
Landskrona – Simrishamn. Han önskar
eskadersegla med oss eftersom han är lite
osäker på sin båt och navigation.
Söndagen den 3 juli avgår vi Lomma
hamn i härligt solsken. Crisbee med Dennis
och hans son Isak, Fillipin med undertecknad och dottern Kattie. Stina jobbar ännu
en vecka och mönstrar på under färden.
Danska Lunde har redan anlänt Gislöv.
En svag nordvästlig vind bär oss under Öresundsbron och tar slut strax innan
Falsterbokanalen. Det gör inte så mycket
för kanalen får endast passeras för motor.
I Gislövs hamn blir vi mottagna av våra
danska vänner. I hamnen ligger en stationär
Lagoon 36 och en dansk Dragonfly. Efter
en stund anländer två holländska flerskrovare, en Trimax och en 45-fots katamaran.
Senare på kvällen kommer även Isis
från Varberg. Inalles 8 flerskrovare i en liten fiskehamn, det blev folkvandring och
en solig afton.
Måndagsmorgonen bjöd på solsken
och en svag sydvästan. En lagom slör på
4 knop tog oss till Kåseberga en bit öster om Ystad. Lunde tog dieseln till hjälp
och anlöpte Skillinge. I Kåseberga fick vi
lägga oss utanpå museiebåten längst inne i
hamnen tillsammans med Crisbee. Kvällen
avslutades med grill och trevlig samvaro.
Det fina vädret höll i sig under tisdagen med svaga och växlande vindar. Vi
kom fram till Simrishamn ganska tidigt
på eftermiddagen som var Crisbees slutdestination. Vinden friskade i så istället för
att följa Crisbee bestämde vi oss för att
fortsätta. Lunde hade redan nått fram till
Åhus och dit kom även vi ganska sent på
aftonen. Henrik och Connie hade reserverat plats till oss vid den långa kajen utanför
spritfabriken (Absolut vodka). Det blev ett
Seglingen gick till IMM i Stockholm, där det snabbt blev trångt i hamnen. kort stopp utan besök på den nämnda fabriken. Nästa dag i god medvind sträckte vi
med genacker hela dagen till Karlskrona.
En lämplig hamn där man kan förtöja fem
minuters promenad från stationen där Stina
mötte upp. Nu var besättningen fulltalig
och efter en trevlig kväll och proviantering
enades vi med Lunde över VHF:en att sikta
mot Mörbylånga på Öland.
Med vinden i ryggen når vi
Mörbylånga. Där kunde vi glädja oss åt
de bästa duscharna på hela semestern. Ett
nybyggt klubbhus där man i duschen hade
utsikt över Kalmarsund.
Mörbylånga – Runö
Avgår från Mörbylånga tillsammans med
Lunde. Håller god fart upp genom Kalmar
4
sund. Mot kvällen bestämmer vi oss för att
ta natthamn i en vik på Runö.
Stränderna var grunda och sanka. Så
det blev till att stanna ombord. Vi märkte
inte när Henrik smög upp akter om oss i
sin eldrivne gummi jolle och bjöd över på
lite afton ”hygge” som danskarna säger.
Runö – Fyrudden
Det var Stinas födelsedag. Hon bestämmer
var den ska firas, valet faller på Figeholm,
en kort distans men det ska ju hinnas med
kalas också. Figeholm blev en favorit på
resan. God plats för två katamaraner där
ingen annan kunde förtöja. Det blev en
kväll med både bubbel och tårta.
Istället för att ligga i hamn passar vi
på att lägga till vid de små öarna utanför
flerskrovsfest på IMM
och galamiddag. Här berättar besättningen på Fillipin om sin tillsegling och om vad de gjorde under årets
IMM.
På väg till IMM råkade Fillipin ut för dimma. Här visar Kattie stolt den fina tillseglingsflaggan som visade att var på väg till IMM. I bakgrunden syns Crisbee.
Foton: Fillipin
Västervik. På morgonpromenaden kliver vi
plötsligt rakt in i en mängd av kantareller,
vi fyller Stinas tröja så fort vi kan innan
myggen äter upp oss.
När vi gav oss iväg morgonen efter
hade vi faktiskt motvind i en timmes tid
men efter att både vi och vinden ändrat
kurs kunde vi länsa upp till Fyrudden. Vi
stannade sedan i Fyrudden och väntade ut
en kuling med regn och rusk.
Fyrudden – Ornö
Det blåste åter sydostan och vi kunde fortsätta vår färd, denna gång med sikte på
Nyköping, där skulle Lunde mönstra på
nya besättningsmedlemmar.
En vacker sommarmorgon möter oss
när det är dags att lämna Nyköping, alldeles
stilla och tyst på nästan ingen vind glider
vi iväg och tar frukost till sjöss, efter hand
ökar vinden och trafiken. Skravleviken på
Öja kunde bli en bra natthamn tycker vi.
När Lunde ska lägga till frågar Henrik alltid om avgiften. ”180 kronor och dubbelt
för katamaranerna”, säger hamnvärden.
Jag har aldrig sett Lunde backa så fort och
samma gör vi.
En liten vik några distanser bort får
duga.
Nästa stopp är på Ornö Brunnsviken.
Det ser trångt ut. Lunde går först in, kastar i ankaret och näbbar till bryggan med
fören. Vi lägger oss utanpå med ankaret
ute. En kvinnlig och mycket trevlig hamnkapten möter oss med ” Oj, oj hade ni ringt
innan hade jag sagt att vi inte har plats för
två så stora katamaraner, men ni fixade det
i alla fall”. Sen tillade hon att botten är
full av skrot så ankring inte var så lämpligt, men om vi fastnade hade hon nya till
försäljning.
Ornö – Stockholm
Vi lyckades få upp våra ankare utan besvär.
I dag räknade vi med att nå Stockholm
och även hinna med ett stopp på Dalarö
skans. Vinden är förlig även om den är
byig och skiftande mellan öarna. Det är
5
första gången vi besöker Stockholm från
sjösidan och är djupt imponerade av den
fantastiska skärgården med smala passager och mängder av båtar. Hamnen eller
hamnarna är fler och större än vi föreställt
oss. Gröna Lunds karuseller leder oss till
rätt hamn, Nya Djurgårdshamnen. Vi är
tidiga, mötet startar först den 21 juli men
här ligger redan ett 15-tal flerskrovare och
arrangörerna är plats, KB visar var vi kan
lägga till. Framme!! Nu kan vi pusta ut, det
blir tidigt till kojs.
20 juli: IMM börjar
Vaknar upp i Stockholm. Härligt vi lyckades. I dag öppnar receptionen förlagd i en
jättehall. Här finns anmälningsdisk med
namnbrickor, standert, båtpresentation och
program. T-shirts, pikétröjor och väskor
till försäljning. Turistinformation, biljettförsäljning till Stockholm olika färdmedel.
Flerskrovsbibliotek och bar med kylda
drycker. Vi fick händerna fulla. Händerna
fulla fick även arrangörsteamet för nu
strömmar båtarna in. KB lotsar in dem i
så god ordning det går. Kända och okända
ansikten dyker upp. Kvällen avslutas med
spontan grill. Vår son Olof har nu ankommit med tåg och deltar i festligheten.
Texten fortsätter på nästa sida
Under IMM blev det mycket spel och umgänge. Här är Sveriges tjejlag i kubb, Hanna, Carro och Kattie.
21 juli: Fullt i IMM-hamnen
Hamnen är nu välpackad med flerskrovsbåtar, ett 70-tal. Vi ligger cirka 7 i bredd och
stämningen är god. Invigning med drink
och tal. Per, som är en av arrnagörerna, förklarar att han är mycket gladare än han ser
ut. På kvällen tänder teamet grillarna, folk
strömmar till, stämningen
stiger, vi överröstar till och
med ropen och skriken från
Gröna Lund.
22 juli: Nationstävling
I dag är det tävling på programmet, nation vs nation.
Vi börjar i stora hallen med
att bygga högsta torn med
ett kubbspel, därefter rodd
i dinge eller dylikt efter en
klurig bana. Kapprodd med
6 roddare och styrman. Kubbspel som
gick ut på att man skulle möta så många
nationer som möjligt. Där rönte Sveriges
tjejlag viss framgång men som värdnation
får man ju hålla låg profil. Danmark vinner den sammanlagda nationstävlingen.
Grattis Danmark!
Tävlingsdagen innehöll även en tipspromenad på Beckholmen med fantastisk
utsikt över Stockholm. Hela dagen bjöd på
strålande sommarväder. Även denna dag
avslutades med gemensam grillning med
stor uppslutning.
23 juli: Kappsegling & middag
Dagen för den stora kappseglingen. Full
rulle i hamnen, alla fick
hjälpas åt att släppa ut de
tävlande båtarna. Gott samarbete löser allt. Vi deltar
inte, lite fega skyller vi på att
vi inte är inmätta och semesterlastade. Vi passar på att se
lite av vad Stockholm har att
bjuda på nu när vi ligger mitt
i smeten.
På kvällen samlades
många i stora hallen på en
fördrink innan gemensam
promenad till skärgårdsbåten (till allas
glädje en katamaran) som tog oss ut på en
vacker tur i Stockholm skärgård. Under tiden serverades vi räkor eller tacos i mängd.
Ett kort stopp med orkester på fördäck och
spontan dans på bryggan. Hemfärd med
ostbricka, prisutdelning och ett bra drag
på dansgolvet. Kvällen avslutades i hemmabaren.
6
24 juli: Avskedsbrunch
Gemensam brunch aväts i och utanför
stora hallen. En härlig avslutning på ett
lyckat arrangemang. Många ger sig av och
det blir åtskilliga avsked. Vi stannar kvar.
25 juli: Mer Stockholm
Vi besöker Wasamuseet och Globen där vi
åker Skywiew. Efter gemensam kvällsgrill
utmanar vi danskarna på ”mökkly” (finsk
variant på kubb) och under glada tillrop
och mycket skratt fick vi revansch för fredagens förlust.
Vi låg en hel vecka i centrala Stockholm
med el och dusch för ett väldigt facilt pris.
Tack alla ni i arrangörsteamet, ingen
nämnd och ingen glömd, för ett fantastiskt
IMM. Vi förstår att det har krävts mycket
ideellt arbete och vi måste säga: Bra jobbat !!
26 juli: Hej då – vi ses 2013!
Vi tar avsked av våra vänner och hoppas
att vi alla ses i Warnemünde 2013.
Vinden vänder och blir nordlig.
Efter några långa ben och lite äventyr,
som vi får berätta om en annan gång, når
vi hemmahamn den 6 augusti utan att ha
kryssat.
Bosse, Stina och Kattie på Fillipin
Vad är Helge Ingeberg Memorial Cup?
Vid IMM i Stockholm begåvades
jag med Helge Ingeberg Memorial
Cup. Smickrande och antagligen
ganska välförtjänt. Men vad är det
jag fick?
Vem får utmärkelsen?
Statuterna säger att den går till någon deltagare i IMM eller någon annan flerskrovsseglare som har gjort extra insatser för
flerskrovsseglandet i Nordeuropa.
Vem var Helge Ingeberg?
När det norska flerskrovsförbundet bildades i december 1974 valdes Helge
Ingeberg till dess första ordförande. Han
var en flerskrovsentusiast av den gamla
stammen som byggde själv och seglade
själv och propagerade för flerskrov, vardag
som fest, och fest gillade han lika mycket
som flerskrov. 1976 tog han initiativet till
den träff som lade grunden för IMM och
det första organiserades av Västkustens
Flerskrovsseglare i fiskehamnen på HönöKlåva utanför Göteborg.
Jag träffade honom vid varje IMM
som vi besökte och minns honom bäst
när han tog emot oss vid målgången 1981
efter kappseglingen mellan Skagen och
Stavern i Oslofjordens mynning. Vi hade
haft en mesig läns hela vägen och Helge
beskrev med inlevelse hur vi borde seglat
Vem utser pristagarna?
Det gör samma organisationsgrupp som
beslutar om var kommande IMM skall äga
rum. Ge förslag kan alla göra men oftast
kommer det från värdnationen.
Per Georén fick detta pris för sina
insatser för flerskrovsseglandet i
Nordeuropa.
med dubbla försegel utspirade åt varsitt
håll. Vi var för trötta för att tala om att det
var precis vad vi hade gjort och dessutom
bestämt oss för att skaffa spinnaker till
nästa sommar.
När han hade gått bort instiftade NFS
Helge Ingeberg Memorial Cup och den delades första gången ut 1989 till Heinrich
Wölper, legendarisk tysk flerskrovsorganisatör.
Vem har fått Helge Ingeberg
Memorial Cup?
Jag är alltså den tolfte mottagaren och
bland namnen hittar man olika kategorier.
Det är organisatörer, kappseglare, inspiratörer, konstruktörer och en och annan för
lång och trogen tjänst. En svensk har fått
den tidigare.
För tio år sedan tilldelades den Bengt
Israelsson, en legendar i sin tid. Ingen
som såg, eller snarare hörde, honom i
verksamhet som hamnkapten vid IMM
i Karlskrona 2001 kommer någonsin att
glömma honom.
Per Georén
Menopeli blev utsedd till IMM:s vackraste båt. Hon ägs av Tuomo Rantanen, mäter 12 x 8 m och väger 3 300 kg.
IMM:s vackraste båt
Vackraste båt utsågs genom röstning.
Alla deltagare fick vid ankomsten en
röstsedel som man fick fylla i och lämna
i baren innan lördagens avslutningspartaj. Eftersom jag inte är mycket för
fylla och sällan har ärende i baren och
dessutom är en så blygsam person så fick
Genovevo inte en enda röst.
Vann gjorde istället en trimaran
byggd i trä av något slag, epoximättad
fanér eller något sådant. Ständigt dessa
trämaraner!
På Genovevo finns det utvändigt
bara en enda trädetalj, en distanskloss i
marinply som vi tvingades använda när
vi bytte styrning eftersom den nya styrsnäckan byggde mer än den gamla. Vi
får väl låna en hund om två år och bygga
en hundkoja till den. I trä, med namnet
i intarsia och med massor av fernissa så
kanske vi kommer på fråga.
Bitter – inte jag inte!
Per Georén
7
Fler bilder från IMM finns på
SCTS Facebooksida,
sök på ”Swedish Catamaran
and Trimaran Sailors”:
Resultat från kappseglingen
finns längs bak i tidningen.
Stort tack, alla ni som
I
Här berättar Glenn Linder, ansvarig för IMM 2011, om vägen fram till årets lyckade arrangemang
MM 2011 är genomfört. Tack KB,
som hela tiden stöttat, ifrågasatt och
visat på de svaga punkterna. Du
var en fantastisk hamnkapten och
grillmästare som roddade 63 båtar i Nya
Djurgårdsvarvets hamn samt två grillaftnar och höjdklättring i Nya Båthallen.
Tack Per Georén, för aldrig sviktande tro
och för att du drev mig framåt och allt
arbete med att ordna sponsorer, praktiskt
arbete med att tillverka nio kubbspel i
dubbel storlek, fixa sanitetsvagn, ditt
arbete tillsammans med Tommy TC
Carlsson med tillseglingsflagga, IMMvimpel, IMM-tröjor, IMM-väskor, ditt
arbete med inredning av nya båthallen,
seglarfesten med mera. Tack Tommy
TC, för ditt eminenta konstnärliga stöd
som gjort mycket av Pers jobb möjligt.
Tack Björn Sjöström, för arbetet med
att ta fram hemsidan och presentationen
på IMM 2009 i Köpenhamn. Tack Kurt
Svensson, som tog över Björns jobb och
som slutfört hela digitala stödet. Tack
Tomas, för ditt positiva stöd och hjälpen
med utskick, leverera Blad till IMM, ta
emot anmälningar och löst ekonomijobbet under IMM. Tack Gabriel, tidigt lyfte
du av mig problemet med kappseglingen.
Du och din kappseglingskommitté gjorde
ett strålande jobb inte minst med en banläggning som gjorde att det också blev en
fin fotosegling. Tack Olle, främst för ditt
stöd under Mats sabbatsår, då du ställde
upp och var med på alla möten runt om i
stan men givetvis allt övrigt stöd som till
exempel med släpet.
Tack alla ni som under IMM gjorde
detta event möjligt! Där är Bo Knutssons
familj som ställde upp när de kom till
staden. Dottern, Kattie, är sommelier
och passade förstås i baren. Inte minst
med sitt positiva sätt att vara drog hon
in besökare till baren. Förutom Mats,
som annars höll i baren, så hjälpte också
Mattias Håberg från Umeå till i baren på
ett förtjänstfullt sätt. Olle och Magdalena
Magnusson från Ingarö hade tidigt anmält att de ville hjälpa till. Det stödet
var också positivt. På liknande sätt kom
många spontana hjälpande händer från
deltagarna till vårt stöd. Jeppe Larsen
som var beredd med sin el-båt. Vi behövde bara använda den vid Racet. Jeppe
har visat sig riktigt bra nu efter IMM.
Det är han som lagt upp SCTS ”gilla”sida där vi i skrivande stund har över 800
bilder. Han stöder också Kurt med att
rande, Gustaf Taube, Christer Sahlén
som ritat på en ny jollehamn på sydvästra
Skeppsholmens kaj, mellan Östra och
Västra Brobänkarna. SFV kopplade ihop
oss med deras konsult på SWECO. Mats,
Olle Hansen och jag representerade
SCTS gentemot SWECO. Tillsammans
med Christer och Sjögården tog vi fram
ett förslag till SFV.
Glenn Linder.
ta fram ett användarvänligt stöd för att
enkelt kunna distribuera bilder med bra
upplösning.
Och tack Mats, du har stöttat
IMM-gruppen och mig väl hela vägen.
Självklart skall ett stort varmt tack riktas
också till våra hustrur, Birgitta, Kerstin,
Marita och Ingmari. De svarade i stort
för sekretariat, administration och hjälpte
också Svart Leffe med att hålla ordning
på toaletterna.
För fyra år sedan
Vid SCTS styrelsemöte för fyra år sedan
redogjorde KB som kryssaransvarig och
äldste SCTS:are vid IMM 2009 i Norge
för att det var SCTS tur 2011 att genomföra IMM – om vi ville.
Klart vi ville! Snabbt togs beslut om
att vi skulle försöka genomföra IMM i
Stockholm. Så långt in i Östersjön hade
IMM aldrig varit. Vi tog kontakt med
Stockholms stad som hänvisade oss till
Stockholm Visitors Board, SVB. Med
handläggaren där började vi leta lämplig
IMM-hamn i Sthlm. Inte så lätt visade
det sig. Liljeholmen för långt bort,
Hammarbyhamnen innebar delad hamn
och/eller långsträckt. Riddarholmen
delad med Stadshuskajen ströks då arbetet med Citytunneln krävde stor del av
kajen 2011. Så hamnade vi ute i Nacka
Sjöstad hos Klabbe Nylöv. Tillsammans
med Nacka kommun fanns planer på att
bygga en ny lång kaj in mot stan. Mats
och jag funderade och STCS-styrelse
klurade. Men beslut från Nacka kommun dröjde, dröjde och dröjde. Ingmar
Ögren skickade över digitala papper om
en ideell intresseorganisation Sjögården
som arbetade för Skeppsholmen
och Djurgården. Så kom kontakten
med Statens Fastighetsverk, SFV, på
Skeppsholmen. Där blev en korskoppling
mellan SFV och via Sjögårdens ordfö8
För 3 år sedan
Allt började ta form med en ny hamn för
jollar, allmogebåtar samt flerskrovsbåtar
med Handicat, som skulle få särskild
plats, och Strömstararnas kanoter.
Inklusive en vågbrytare som skulle ligga
en bit ut, räckte nya bryggorna till cirka
120 flerskrovsbåtar. Ärendet drogs för
och godkändes av riksantikvarien. Allt
var frid och fröjd fram tills SFV redovisade för Stockholms kommun tidigt
2009. Allt blev tyst och inget hördes från
SFV. Så småningom fick jag tag i en som
varit med vid mötet. Denne berättade att
det förslag som SFV presenterade inte
var vårt förslag. Förslaget innebar att en
stor del av vattenspegeln byggdes över
med pontoner ut till tvåmetersdjupet.
Detta förslag avvisades av stadsarkitekten. Vi var tillbaka vid ruta noll och
bara några månader kvar till IMM i
Köpenhamn där vi skulle lansera vårt
IMM.
Då berättade Christer Sahlén mer i
detalj om sitt och Per Wermelins projekt
på Djurgårdsvarvet och namnändring
till NDV. Han bad mig komma över och
titta. Administrationsbyggnad och hamnkontor var nyrenoverat och klart. I övrigt
var resten ruckel och fullständigt havererad kaj. Kan här finnas ett varv med kaj
och logistik om två år? Vi gick igenom
byggplaner och jämförde med vad som
var gjort. Kanske! SCTS styrelse fick
ta ställning till alternativet. En sak stod
klar! Vattenspegeln framför NDV rymde
kanske hälften av de 100–120 båtar vi
projekterat för. Kompletteringshamn
behövdes. Christers förslag var stora
dockan på reparationsvarvet, om den
var ledig. Sjöfartsverkets västra brygga
var också aktuell. Även granntomtens
bryggor kunde behövas. Men om vi inte
fick G5-dockan skulle det inte räcka. På
Sjögårdens årsmöte träffade jag en bekant, Staffan Kvarnström, som visade sig
vara ordförande i Skeppsholmsgårdens
folkhögskolas styrelse. Han lovade att
hjälpte till med IMM!
tala för oss i styrelsen så att vi kunde
räkna med del av deras brygga och
kaj. SFV lovade oss Östra Brobänkens
outhyrda del. Vi var nu i hamn med tillräckligt många hamnplatser centralt i
Stockholm. Men på flera platser!
Vår kontakt på SVB, Per Gylfe,
ansåg att vi väl fyllde kraven för en mottagning i Stadshuset. Vi ansökte men
fick svaret att vi var för tidigt ute! Vi
blev också erbjudna platser för samtliga
deltagare vid Allsång på Skansen. SVB
lovade också en turistbyrå i anslutning till vårt sekretariat. Mottagning i
Stadshuset och turistbyrå, föll väl ut i
SCTS styrelse, men Allsången föll inte i
god jord. Särskilt som det är på tisdagar
och var minst en dag för tidigt och den
andra tisdagen blev minst två dagar för
sent. Styrelsen tyckte vi skulle hålla fast
vid IMM tiderna torsdag till och med
söndag.
Så åkte vi till IMM i Köpenhamn och
släppte informationen om att SCTS genomför IMM 2011 i Stockholm med Nya
Djurgårdsvarvet som huvudhamn.
För 2 år sedan
Väl hemma från Köpenhamn bildade
SCTS en IMM-arbetsgrupp. Till att börja
med förutom undertecknad så var det
Björn Sjöström, K-B och Per Georén i
gruppen.
Så kom smällarna slag i slag. SjöFV
ville inte låna ut sin brygga. Minst en
av grannbryggorna fick vi inte använda.
Stora pontonen på Beckholmen skulle
beläggas med flera båtar. G5-dockan
skulle förmodligen inte vara ledig.
Nu började en hektisk tid med lobbyverksamhet för att förmå SjöFV och
Reparationsvarvet att släppa brygga
respektive docka, i det senare fallet om
den var ledig. Efter att kajmeterproblemen blivit fler började vi alternativplanera. Nynäs, Oxelösund, Västervik och
Karlskrona kom upp. Men SCTS beslöt
att IMM skall vara i Stockholm. Jakten
på sponsorer och logistikdelar började.
För 1 år sedan
Per Georén gick i pension. Det blev en
uppryckning för hela arbetet. Han tog
tag i jakten på sponsorer och logistikdelar m.m. Per roddade ett jättelass. K-B
planerade tillsammans med Gertrude
Sjöström antalet hamn- och kajplatser
samt hur många som kunde få plats på
NDV vattenspegel. Kurt Svensson kom
med i IMM-gruppen och började titta på
IT- och nätverksdelar.
En gång till gick vi tillbaka till SFV
och försökte få igång byggandet på SV
kajen. En snabbutredning gjordes med
samma negativa svar som tidigare. Vi
försökte också en gång till med SjöFV.
Länge verkade det positivt. Men efter
nyår 2011 sprack det! Även mottagning i
stadshuset försökte vi på Per Gylfes inrådan en gång till att få. Men det blev tji!
För att klara elfrågorna behövde vi en
kunnig elektriker, Per Grönlund knöts till
IMM-gruppen.
Nu tog jakten på kompletteringsplatser ytterligare fart. Hamnkaptenen
på Navis lovade oss 10–20 platser med
möjlighet att öka upp till 50 platser.
Beckholmens kajförening mitt emot
NDV lovade att flytta sina fyra fartyg.
Resten av båtarna på Beckholmssidan
skulle enligt NDV flyttas.
Med huvudhamn på Djurgården och
kanske delad hamn med Skeppsholmen
blev det nu mer akut med biljetter som
gällde både för Djurgårdsfärjan och SL.
Det gick bara med månadskort. Men
SL lovade att problemet skulle lösas till
IMM.
Våren 2011
Gertrude och Björn Sjöström bestämmer
sig för att segla till Norge och Skottland
i sommar. Som tur var hade vi nu Kurt i
bakfickan. Han tog över hemsidan och
gjorde ett bra jobb med den som bas.
Anmälningarna passerade 70 båtar och vi bedömde till 50–55 platser i
NDV hamn. Inga problem för Navis att
hålla 20 platser men över 35 kunde bli
problem. Vi beslöt att ta Navis som andra hamn och flytta båtar från NDV till
Skeppsholmen och Skeppsholmsgårdens
brygga.
Midsommar 2011
Ingmar Ögren, var tvungen att vara
hemma under IMM, tillseglingen och
sin sjuttioårsdag. Per Grönlund lovade ta hand om eskadern också från
Östermarsfladen.
Bryggföreningen meddelar att de inte
kommer att flytta sina fyra fartyg – oj, oj.
Svettigt för oss, inte minst för hamnkapten, KB. Hamnkaptenen på Navis börjar
få kalla fötter och meddelar att över 20
flerskrovsbåtar är svårt att ta emot, för9
tjänsten blir för liten. Vi hade förhandlat
oss till ett för bra pris.
IMM 2011
IMM-gruppen samlades på söndag och
måndag innan IMM. KB och jag går bort
till Navis. Det blir svårt med över 12–14
båtar säger hamnkaptenen.
Fiskebåten som ligger mitt i trängsta
delen av NDV-sundet står på grund och
går inte att flytta. Inte heller räddningskryssaren akter om henne gick att flytta.
Nu börjar det bli riktigt svettigt för oss.
Allt annat arbete flyter på bra.
Sanitetsvagn på plats. Vimplar, tröjor
med mera är klart för att delas ut och
försäljas. I varvets stora nya båthall blir
elen klar. Stolar och bord anländer till
båthallen. Alla båtar flyttas från kajerna.
Polisen är underrättad. Brandkåren kommer och inspekterar. Vi får låna några
båtplatser av Fartygsföreningen med
bobåtar på nya pontonen på NDV. Över
huvud taget så ställer alla människor upp
på ett fantastiskt sätt på NDV. Det gällde
inte minst Gustaf Bråkenhielm som VD
för NDV, Svart Leffe som hamnvärd
och restaurangägare. Det gällde de olika
entreprenörerna som flyttat in i sina nya
lokaler. De gällde även hantverkarna som
fortfarande jobbade på NDV. Och inte
minst gällde det Fartygsföreningens olika
medlemmar som alla hjälpte oss så gott
de kunde.
Stockholm Visitors Board upprättar en turistbyrå i vårt sekretariat.
Ett bra stöd till sekretariatet. Flera
Stockholmsbåtar stannade tack och lov
hemma och besättningarna kom landledes. 65 båtar kom under onsdagen och
torsdagen till IMM. KB gjorde ett storartat jobb och fick in 63 stycken på NDV.
KB hade inte ens ett skohorn till hjälp
men lyckades ändå. Självklart fanns en
god vilja hos alla tillkommande båtar.
En båt låg sedan tidigare i vardera Navis
och Wasahamnen. De ville av olika skäl
ligga kvar. SMHI spådde regn så gott
som varje dag. Det var enda svarta molnet på IMM-himlen. Men som tur är, så
även om det är bevisat att SMHI är bäst
i Skandinavien, med 45 % rätt i sina
prognoser, så skiner solen varenda dag
på IMM-båtarna med deltagare. Så även
det molnet skingrades. Vi trivs och alla
tycks trivas.
Tack alla ni som hjälpt till att få IMM
2011 till det resultat det blev!
Kallelse till SCTS ordinarie höstmöte 2011
Härmed kallas alla nya och gamla medlemmar till SCTS ordinarie Höstmöte.
Tid: Lördagen den 12/11, klockan 11.00-14.00
Plats: Stockholmsmässan, Älvsjö
Preliminärt program
• Frågan om mötets behöriga utlysande.
• Val av mötesfunktionärer: Ordförande, sekreterare och 2 justeringsmän.
• Inlämnade motioner och förslag (se nedan).
• Föredrag av Tim Schuwalow om Seacart 26.
• SCTS-mästare 2011 koras.
Bilder och filmer från sommaren kan visas. Har ni något trevligt ni vill visa upp
så tag gärna med er materialet.
I samband med mötet bjuder vi de 45 först anmälda deltagarna på
inträdet så att de kan bevista mässan.
OBS! OBLIGATORISK föranmälan gäller denna gång!
Anmäl dig till: [email protected]
Alla önskas hjärtligt välkomna!
Styrelsen
Motion till höstmötet 2011
SCTS bör initiera en medlemsvärvningskampanj med start
direkt efter motionens antagande
och utan slut.
Bakgrund
När SCTS startade som SCS för mer än
50 år sedan leddes flerskrovsverksamheten
världen runt av hemmabyggande amatörer.
I Europa dominerade England och där
som i Sverige lästes AYRS:s medlemsblad
noga för att hitta nya metoder eller nya
teorier. I Sverige handlade det mycket om
A-cattor, B-cattor, C-cattor och D-cattor. A
var de minsta och D de största, ingen var
beboelig. Här fanns också Tornadon som
tidigt blev olympisk klass samtidigt som
den tävlades med självbyggen.
Förbundet stavade Catamaran med C för
att poängtera att det handlade om moderna
farkoster till skillnad från dubbelskroviga
båtar från förr som stavades med K. Något
T fanns inte i förbundsnamnet eftersom
det varken fanns moderna trimaraner eller
proor. De fanns men i ”primitiv” form som
fiskebåtar i Afrika och i Oceanien.
Flerskrovsseglare sågs på med ogillande
(milt uttryckt) av vanliga seglare, i världen
och i Sverige och det var självklart att man
slog sig ihop och bildade en organisation för
stöd och utbyte av tankar och erfarenheter.
I dag när flerskrovsbåtar fungerar
som dragplåster på båtmässor är det inte
lika utmanande att segla flerskrov och
det finns inte heller samma behov av ett
flerskrovsförbund. Inte på samma sätt i
alla fall. I dag kan man köpa en färdig
catamaran och ge sig ut och segla på egen
hand utan att känna behov av samhörighet
med andra flerskrovsseglare.
Men förbundet behövs som referens
och remissinstans i olika frågor och för
dem som föredrar att mätas mot varandra
seglingsmässigt och fortfarande som
10
mötesplats, på sjön, i hamn, på nätet eller
i Bladet.
Värvningsmotion med
värvningspremie
Jag föreslår att medlem i SCTS kan värva
flerskrovsintresserade, med eller utan båt,
genom att bara skicka namn och adress
på vederbörande på en lapp som också är
undertecknad av den nya medlemmen.
Den nye medlemmen får ett års
gratis medlemsskap, kanske i form av ett
startpaket, och värvaren blir avgiftsbefriad
nästkommande år, ett år för varje ny
medlem. Per Georén
PS. Om det är någon som är intresserad av
SCTS:s historia så letade jag fram gamla
Blad till läshörnan på IMM2011, ungefär
de senaste 50 årens. Jag lånar gärna ut dem,
t ex i samband med något möte. Eller om
någon har vägarna förbi Nynäshamn. DS
SCTS med på årets höstmässa
Det är åter igen dags för SCTS att
vara representerade på båtmässan Scandinavian Boatshow. Vi
är övertygade om att det gynnar
svensk flerskrovssegling i allmänhet och SCTS i synnerhet.
Vi vill fortsätta att sprida vårt budskap
och intressera fler för det vi uppfattar som
den ”bästa” formen av segling. Syns man
inte, så finns man inte.
Denna gång har vi fått chansen att dela
monter med Dragonfly Sverige som ställer
ut två båtar. Dels DF 35 och dels DF 28.
Även Stiftelsen Handicat kommer att finnas montern att höra av sig till mig. Jag har
på plats och visa upp sin verksamhet.
som ambition att det ska finnas två
Här har vi ett gyllene tillfälle att
personer samtidigt i montern
fånga upp intresserade och att
Hör av dig alla dagar och vi delar upp
berätta om vår verksamhet,
dagen i ett tidigt och ett sent
om du vill
locka till Prova-på och värva
pass. Det blir därmed en hel
hjälpa till
medlemmar
del folk som behövs så varje
För att SCTS insats
liten
insats från var och en
i montern!
är mycket värd! Hör av er till
skall bli lyckad, är vi som vid
mig så finner vi gemensamt en
tidigare mässor beroende av
lämplig tid i schemat för just dig!!
frivilliginsatser och jag uppmanar
därför alla medlemmar som kan tänka Mejla: [email protected]
sig att hjälpa till att bygga och bemanna
Mats Leander
Praktiskt tips om Winglet centerbord
Flerskrovsidén har anammats
kommersiellt och självbyggeriet
minskar, men vi är trots allt några
gamla självbyggare kvar i SCTS
som tycker om att experimentera
med våra båtar. Själv har jag en
ombyggd Dacapo 21XL att leka
med.
Den senaste idén jag prövat handlar om
centerbord. Flerskrovsbåtar sägs ju som
bekant inte kunna kryssa, men ingen
kan förklara varför. Det enkla svaret är
nog för små centerbord, vilket medför
avdrift. Speciellt i låga farter. Bredare
centerbord får normalt inte plats och
djupare är problematiskt i grunda sjöar och
i skärgården.
För att förbättra mitt eget centerbord,
som på Dacapo är centralt placerat, har jag
därför tagit ett nytt grepp, (som även borde
fungera på roder).
Förhindrar ändvirveln
Det gäller att förhindra ändvirveln i spetsen
på centerbordet. Vattnet strömmar från
tryck- till läsidan och minskar undertrycket
långt upp från spetsen.
För att förhindra denna överströmning
har jag monterat en förlängning i form av
en gummiskiva i botten. I mitt fall 10 mm
tjockt, (för transportband).
Gummit är kraftigt rundat i framkant,
dels för att minska den våta ytan, dels för
att ändvirveln utvecklas i bakkanten men
även för att undvika vibrationer.
Jag gav också centerbordet full profil
ända ner.
När man seglar viker sig gummit mot
lågtryckssidan och fungerar då som en
vingköl eller om man vill, som winglets på
moderna flygplan med uppåtböjda spetsar.
När centerbordet är uppfällt pekar
Så här ser Bengt Jönssons centerbord ut. gummit rakt bakåt i strömningsriktningen
och bromsar ingenting.
Skadas ej vid grundkänning
Vid grundkänning viker sig gummit och
skyddar centerbordspetsen.
För sticksvärd borde en liten gummiläpp
under botten inte ställa till problem när
centerbordet är uppdraget.
Storleken är ju relativ och anpassas till
respektive båt.
11
Foto: Bengt Jönsson
Jag har provat funktionen i sommar och
påstår att det gav båten en märkbart mindre
avdrift utan några andra nackdelar.
Formen framgår av bilderna. Vill du
exprementera i vinter och har frågor så ring
eller maila.
Bengt Jönsson Växjö
Dacapo 21 XL, SWE 250
Tfn: 0470-22350, 070-626 87 11
Mail: [email protected]
Så var kappsegling
Här berättar ett par av vinnarna av sommarens kappseglingar om tävlingarna. Resultat hittar du längst bak i Bladet
och, framför allt, på SCTS hemsida multihulls.org. Jonas Davidson-Vitell som seglar en Corsair F27, Märta, kan se
Lidingö runt 2011
Vi startade mitt på linjen. Valet stod mellan
att skära upp i lovart mot hamnområdet
eller hitta en linje i mitten. Vi märkte att
de som skurit upp tenderade att fastna så vi
höll oss i mitten för att kunna lova och falla
i de små vindpustarna som kom. När det
öppnade upp närmare Fjäderholmarna fick
vi fri vind och kunde skära som vi ville.
Vi kom loss från fältet men vinden fyllde
snart på bakifrån och vid östra udden på
Lidingö hade Corsair 31 1-d Jena kommit
ikapp oss.
Nu följde kryss norr om Lidingö.
Svårigheten var här att vinden blåste lite
starkare längs kanterna samtidigt som den
skiftade ganska mycket. Vår taktik var att
strunta i de små skiftena och gå dit där det
blåste mest. Jena ångade på och vi hade
inte en chans att hålla deras fart och höjd.
Vi kom in i bra takt med byarna och kunde
sätta screacher när vi rundade västra delen
av Lidingö. Vinden stod sig utan bleke och
vi gick i mål med hopp om tätplacering.
När resultatlistan kom visade den att vi
vunnit, hurra!
Ornö runt 2011
Jag seglade ensam tidigt på lördagmorgonen
från Saltsjöbaden. Det kom fin vind och
loggen visade 15 knop med stor och fock.
Hämtade upp min son Elias och min gast
Mathias vid Dalarö. Det var frisk vind
och vi hade gott om tid att trimma in oss
tillsammans före start. Vi kom i väg bra
i starten med gennaker. En Seacart drog
ifrån oss men övriga kunde vi till och med
dra ifrån. Seacarten försvann förut och
de andra försvann akterut när vi gippade
oss fram med gennakern. Seglingen var
helt odramatisk när vi föll av i byarna och
lovade mellen dem. Vi rundade Norra delen
av Ornö och började kryssa söderut i frisk
vind. Vi kunde slå på skiftena och hittade
bra gång i båten genom att gå relativt lågt.
Vid södra rundningen kom Jena i kapp oss
och vi seglade en kort bit halvind innan det
åter var dags att sätta gennaker. Nu gick
det lite vågor och vi märkte att vi fick vara
mer noga med att vakta gennakerskotet och
att falla i byarna för att inte skära ner med
läskrovet.
Strax före mål svänger banan lite österut
och vi skulle bli tvingade att lova mot mål.
För att inte riskera något bestämde vi att
Med serien etta, kapsejsa, etta, etta, tvåa, etta har besättningen ombord på Märta all
ta ner gennakern. Min son hade suttit vid
akterpulpit på undanvinden men hoppade
nu ner i ruffen föra att kolla en liten skada
han fått av en tamp mot nacken. Vi har
strumpa så jag gick fram för att dra ner den
över gennakern.
I samma ögonblick som jag går fram
kommer en starkare by från sidan. Ingen
vaktar nu gennakerskotet och vi har vikten
längre fram än tidigare. Rorsman hinner
inte falla innan aktern lyfts så mycket att
rodret är ur vattnet. Ingen av oss hinner till
skotet. På några sekunder har vi kapsejsat.
Jag blir oerhört orolig för min son men
finner honom välbehållen inuti båten. Det
är ljust och ganska stort i en uppånervänd
12
trimaran så där hade vi kunnat stanna
länge.
Efter ett tag tar vi oss ut. Min son får
skjuts in till land och vi gör bärgningsförsök.
Tyvärr bogserar vi båten förut och lyckas
inte få ner fören så mycket att hon tippar
upp. Omskakade ankrar vi båten och tar
oss hem. Nästa dag återvänder vi och drar
nu båten akterut med hanfot fästad i främre
balkarna. Hon tippar nu upp direkt. Vid
inspektion hittar vi en del skador men inget
allvarligt.
Funderar ett tag på vad vi håller på med
men eftersom vi är helt klara över vad vi
gjort för fel när vi kapsejsade så känns det
bra att fortsätta segla.
gssommaren 2011
tillbaka på en framgångsrik sommar. I Gran Prix blev han dock omseglad av Jena. På nästa sida berättar Jenas
besättning, Göran & Jonas, om hur det gick till.
till starten. Nu passade vinden oss perfekt.
Byig frisk vind med kul skiften och byar
att öka farten i. Vi kryssade söderut och
kunde runda Möjas sydspets i täten. På
Möjafjärden var vinden ojämn och vi
tittade mer bakåt än framåt för att hitta
vindstråken som var starkare. Vi hittade
några bra byar och kunde gippa på vriden
vilket ledde till seger den dagen.
På Kålö sov vi utmärkt och vaknade till
en lovande medvindsprognos. Vi startade
och seglade återigen inåt i skärgården.
Det blev ännu en fin undanvindsbog med
många vindbyar att söka upp och många
skiften att gippa i. Efter Karklö såg vi
Jena långt fram och en bit framför oss låg
Gunpowder och Falcon Crest. Det blev
till en början halvind som övergick i slör.
Elias och jag satt på lovartspontonen med
hängpinne och skoten i händerna vilket gav
utdelning i bra fart. Vi satte gennaker igen
och jagade på allt vi kunde i den ökande
vinden. Jena kom etta och vi tvåa denna
dag.
Totalt hade vi nu serien 2, 1, 2 vilket
räckte till totalsegern, kul!
anledning att känna sig nöjda. Arkipelago twostar
Vid starten är lugnet totalt. En säl leker
framför båten och vi har knappt styrfart.
Jag och min son Elias ser fram emot en
härlig seglarhelg i fin natur. Vinden är
fortsatt svag och vi söker vind genom att
skära ordenligt för att hålla fart i båten. Vid
Karklö är vi några båtar som kommit loss
och nu kommer det lite mer vind från väst.
När det börjar skymma somnar Elias
på nätet och senare i ruffen. Jag fortsätter
att gippa med foten på rodret och händerna
på skotet. På Möjafjärden kommer det mer
vind och naturupplevelsen är fantastisk
att i hög fart slöra i mörkret och verkligen
krama ur mesta möjliga fart ur båten.
Foto: Anders Lewander
Jag väcker Elias inför rundningen av
gulsvarta pricken norr om Möja. Det blir en
kort bidevind för att sedan sätta gennaker
igen mot mål. Vi kom tvåa över målinjen
efter Jena men vann gjorde Falcon Crest
med oss som tvåa. Skönt att komma i säng
redan vid tvåtiden.
På förmiddagen kunde vi ta det
lugnt. Vid lunch samlades vi för liten
delprisutdelning. Jan Törnqvist var
omtänksam och hade särskilt pris till Elias
som är för ung (10 år) för champagne.
Tillsammans bestämdes det att vi skulle
kappsegla runt Möja och gå i mål vid Kålö.
Vår motor krånglade så vi fick njuta av
tystnad när vi kastade loss och seglade ut
13
Bohusracet 2011
Vi gillar västkusten och har familjeseglat
där varje sommar i många år. Vår längtan
dit är en stor anledning till att vi valde
trailerbar Corsair F27. Vi kan dra båten
efter vår Suzuki och i relation till sin vikt
är båten mycket rymlig. Efter dramatiken
på Ornö runt frågade jag min fru om vi
borde hyra rymlig kölbåt på Västkusten
denna sommar men hon sa NEJ! ”Då kan
vi ju inte lägga till ensamma i grunda fina
vikar och dessutom blir det inte lika kul att
segla” sa hon och jag höll med.
Jag hade hört mycket gott om
Bohusracet och insåg att det kunde passa
perfekt. Planen var att jag skulle köra
ner båten och kappsegla för att sedan
hämta familjen och fortsätta familjesegla
i Bohuslän. På kvällen innan vi skulle åka
till Uddevalla fick min gast förhinder men
som tur var kunde Peter som är en god vän
sedan vindsurfingtiden på 1980-talet hänga
med på kort varsel.
Vi sjösatte i Ljungskile och seglade
vid lunchtid upp till Uddevalla i fin vind.
Vi mötte här de långsammare båtarna som
redan startat och var ganska avundsjuka
Texten fortsätter på nästa sida
på att de hade fin halvind söderut mot
Marstrand. Vår start gick senare på
eftermiddagen och det blev en nervig kryss
innanför höga öar. Vi synade vindstråken
och öarnas höjder. I den ojämna vinden
växlade vi ledning med DF28 och
Corsair 750 sprint. Mitt i natten rundade
vi Hätteberget utanför Marstrand och
började kryssa norrut. Vi skulle runda fyren
Tresteinarna i Norge Norr om Nordkoster
men för att inte fältet skulle ge sig ut för
långt till havs hade banläggarna lagt in
rundning i Fjällbacka och i Strömstad. Det
blev mörkt och skvalpigt att kryssa i den
svaga nordliga vinden. Prognosen talade
om att vinden skulle vrida mot ost så det
talade för att gå nära kusten. Strömkartan
talade för att gå långt ut till havs och dra
nytta av nordgående ström. Vi valde att
gå mitt emellan vilket var säkert men
inte bäst. Ostliga vridet uteblev och de
som gick ut till havs tjänade på det. På
morgontimmarna utanför Smögen tilltog
vinden. Ju mer det ökade ju bättre gick Det blev många fartfyllda seglingar för
Foto: Anders Lewander
vi. 10 knop för styrbords halsar och 10-13 Märta. knop för babords halsar då vi hade medsjö
Gran Prix 2011
och surfade på kryssen.
Ju mer det ökade desto mer drog vi Gransegel ska ha en stor eloge för att på
ifrån och på väg in till Fjällbacka hade vi ett så trevligt sätt samla många båtar till
tappat konkurrenterna ur sikte. Nu följde kappsegling. Vi startade i mycket lätt vind
fortsatt kryss norrut med en ström som bland massor av båtar. Trots den nästan
gick mer emot. För att få strömlä sökte vi obefintliga vinden blev det både kul och
oss nära kustlinjen. När vi tittade akterut spännande att leta spår på kryssen ut mot
på Kosterfjorden fick vi syn på hjältarna i Möjafjärden. Vi valde att gå lågt och hålla
en F18 som sakta men säkert närmade sig. fart i båten så att vi alltid hade styrfart
Vi seglade tillsammans in till rundningen i till att slå på vindskiften. Det var synd
Strömstad men när vi åter kom ut i öppen om båtarna som startat före oss eftersom
sjö friskade vinden mer och vi fick en de inte haft vind. Vi rundade söderut och
satte gennaker. I lätt vind gled vi fram och
bidevindsbog med något slack i skoten.
I 16 knop forsade vi om kölbåtarna och försökte se var vinden skulle komma ifrån.
Halvvägs till Kanholmsfjärden började
var väldigt nöjda över att segla trimaran.
Vi rundade Tre steinarna och fegade med båtarna som startat efter oss närma sig
fock på halvind en stund för att sedan bakifrån. Plötsligt vrider vinden 90 grader,
falla och sätta gennaker för att aktivt gippa ner med gennaker och upp med focken
oss söderut. Vinden var fortsatt frisk och för att segla bidevind. Vinden stabiliseras
något så vi sätter screacher
vi började bli ordentligt
och lyckas precis nå nästa
trötta efter en natt utan ”I 16 knop
rundning utan slag.
sömn. Vi räknade på tiden
forsade vi om
Nu
följer
och fann att vi borde ha
gennakersegling västerut
en betryggande ledning. Vi kölbåtarna och
mot röda pricken på
tog det lugnare och seglade
var väldigt nöjda
Kanholmsfjärden. Efter
säkert sista timmarna mot
en stund har vi bara en
målet i Smögen. F18 var över att segla
Corsair 750 Dash framför
före oss i mål men vi vann
trimaran.”
oss. Bakifrån närmar sig
på beräknad tid. Jättekul,
nu Jena i rask takt. Vi
tredje spiken i år!
Med facit i hand kanske vi borde ha rundar röda pricken och kryssar österut
försökt sova en del för att ha mer skärpa med ungefär samma fart som Dashen.
Jena närmar sig nu mer och mer så vi inser
mot slutet av racet.
I Smögen var stämningen trevlig och att hon blir svår idag. Vinden vrider en
hamnen har verkligen gått från stökig till hel del och vi missar ett skift strax innan
städad. Nu följde två veckors underbar rundningen men kan ändå runda som etta
familjesegling med sol och riktigt salta norrut mot Möja.
Jena ligger nu bara kort bit bakom men
bad.
14
vi lyckas hålla undan genom att skära högt
upp och ta vara på varje vindby. I Möja
ström går Jena om oss och vi har inte en
chans att hålla hennes fart. Vi rundar norr
om Möja och gippar västerut.
Bakåt är det fritt och framåt fjärmar sig
Jena. På Möja västerfjärd vrider vinden på
syd och vi får bidevindsbog mot mål. En
bit bakom oss dyker nu en Seacart upp som
närmar sig snabbt. Seacarten får problem
med sitt flygande försegel så vi kan andas
ut och gå i mål som tvåa riktigt nöjda med
att ha hittat vinden runt hela banan.
Ingmarsö race 2011
Elias blev sjuk och mina närmaste
gastalternativ var upptagna så jag byggde
en stödmur bakom vårt hus!
Kålö race 2011
Återigen lätt medvind österut från
Trälhavet. Återigen fick vi leta vindstråk
och lyckades så väl att vi var i ledning vid
Karklö. Här vred vinden 180 grader och
var otroligt skiftande. Vi kryssade österut
och insåg att banan borde bli avkortad med
målgång söder om Ingmarsö. Bakom oss
närmade sig Jena med stormsteg men vi
lyckades komma först i mål, kul!
Prognosen för söndagens race tillbaka
var bra medvind. Efter start hittade vi
snabbt vind och kunde närma oss båtarna
som startat före. Vi gippade på byarna i
sundet söder om Ingmarsö och kände att
vi hade bra gång på båten. Vi fick sämre
vind vid Karklö men kunde ändå bära
gennaker hela vägen. Söder om Grinda
friskade vinden ytterligare och vi hade
nu båtarna framför oss inom räckhåll och
ingen konkurrent bakom som ännu kunde
hota. Vi hittade bra skärning och seglade i
16-17 knop mot mål. En finlandsbåt kom i
vägen och vi lyckades precis smita bakom
aktern med lite fladder i seglen.
Trälhavet bjöd på mer vind och det
kändes fantastiskt säkert och snabbt att
segla trimaran. Etta i mål igen gav seger
och riktigt kul upplevelse.
Summering
Med serien etta, kapsejsa, etta, etta, tvåa,
etta är vi verkligen nöjda. Båt, rigg och
segel har en fantastiskt lättseglad design
som gör det enkelt att koncentrera sig mer
på vindskift än trim. Att det dessutom är
hanterbart att kappsegla henne på två och
familjesegla med två vuxna och två barn
gör att vi är mycket nöjda med vår Corsair
F27.
Stort tack också till alla fantastiska
arrangörer och gänget inom SCTS som gör
det möjligt att kappsegla.
Jonas Davidson-Vitell
Corsair F27 swe 207 Märta
Efter noggranna förberedelser tog Jenas besättning en välförtjänt seger i Gran Prix. Foto: Mats Johansson
Häftig känsla när Jena var först i mål
Det var en häftig känsla då Kenta
från Gransegel höjde geväret och
sköt målskottet för Jena, tänk att
vi seglade om alla, häftigt! Jena –
första pris!
Att vi skulle vara med på årets Gran Prix
hade vi bestämt redan i våras. Dagarna
innan start kollades ett flertal vädersajter,
först lovades mycket vind, kanske skulle
vi ta ombord en spelare till, men nej nu har
vi tränat för att kunna segla short-handed,
så får det bli.
Nya väderrapporter kom och det
lovades lite vind, först nordost för att sedan
bli stiltje och sedan vrida mot syd.
Ingen onödig vikt
Hur var båtens botten tro, ner och kolla,
aj då, inte bra. Vad att göra, lyfta eller bada?
Lyfta hinner vi inte med, så bad fick det bli.
Det var tydligen min tur att bada så på med
torrdräkt, ner i Värtans härliga vatten, en
timme senare var Jena ren som aldrig förr.
Lätt vind vad det lovat så ut med allt som
inte måste vara med, varje litet skrymsle
inspekterades i jakten på vikt.
Lördag morgon. Egen matsäck
iordningställdes samt seglarbagen rensades
på onödig vikt. Stövlar eller skor, lätt val,
skor är lättare. Samling i Viggan 8.00,
full gas på motorn, 25 sjömil att avverka,
vägen dit användes till att torka ur varje
liten vattendroppe i båten, väl framme vid
säck hade vi 40 minuter tillgodo, snabb
tilläggning vid närmsta ö. Solen sken så
ett uppfriskande dopp fick det bli, men
utan både badbyxor och handduk vilka var
lämnade hemma av viktskäl, men vad gör
det då solen sken och man ska ut och segla,
härligt.
Alltid en toffla i luften
Efter en snabb lunch var det dags att
hissa segel och känna på vinden, den som
fanns. Så nu var det fokus som gällde, leta
vindstråk, kolla var och hur andra båtar
gick och det viktigaste balansera båten,
alltid en toffla i luften.
Det var krysstart, på vägen ut till Möja
västerfjärd hittade vi några gynnsamma
vindstråk. Slören ner mot Kanholmsfjärden
fick vi skära ordentligt och halvvägs vred
det emot, vridet kom, vi klarade oss ner
till rundningen utan att slå. Väl ute på
Kanholmsfjärden så rann det på riktigt fint.
Vi hade nu passerat större delen av
15
flerskrovsfleeten och en hel del kölbåtar,
frågan var om skulle vi hinna ifatt
återstoden av båtarna. Att få vinna Gran
Prix har för oss alltid stått högt upp på
önskelistan, nu hade vi kanske chansen,
med full fokus, trimma hela tiden och en
toffla i luften. Vägen upp längs Möjas östra
sida seglades med gennacker hela vägen,
jaga vidare, båt för båt.
Härligt segla om Märta!
Uppe vid fyren Stenkobbsgrund seglade vi
förbi F-27:an Märta, härligt det kanske går!
Men det var riktigt många båtar kvar, kan
vi verkligen hinna?
När vi passerat sundet mellan Möja och
Norrö föll vi av några grader och gasade,
de framförvarande båtarna närmade sig
snabbt. De sista trimmisarna passerades
äntligen vid slutet av Möja Västerfjärd,
nu var det bara några kölbåtar kvar, gasa
mera. Nu upptäcker vi att målet är flyttat,
banan är avkortad, oj, oj. Med bara några
hundra meter tillgodo lyckades vi tillslut
att passera samtliga kvarvarande kölbåtar,
fantastiskt att vara först båt i mål. Skottet
gick av och Jena hade vunnit.
Göran & Jonas
När jag skaffade
Några veckor efter att vi hade köpt
vår fina F27:a såg jag för första
gången en bild av en blå Farrier
trimaran hade väldigt rena och
vackra linjer.
Under åren som gick såg jag fler
bilder och lärde mej så småningom
namnet Carbon Tiger II.
Hon kom att bli normen för den
båt som jag ville äga: Min drömbåt
helt enkelt.
Men det fanns ett stort men, hon va en
F33:a.
F33:orna har bara byggts i tio exemplar,
sen stoppade valutornas svängningar Ian
Farrier från att bygga fler.
Man kan köpa ritningar och en komplett
mycket noggrann bygghandledning till
F32:an som är nästan samma båt och
bygga en själv.
Nåja, F27:an är ju också en väldigt
välseglande båt så jag inriktade mej på
att segla den tills den dag då jag skulle få
2 000–3 000 timmar över till att bygga en
F32:a.
Men så en oktoberdag 2010 så fanns
plötsligt mejlet där på min datorskärm:
Carbon Tiger II var till salu.
Jag insåg att hur höga tankar jag än har
om mig själv så är en båt byggd av och
under överinseende av Ian Farrier bättre än
en båt byggd av mig.
Sagt och gjort: Två veckor senare så
var båten vår.
En dröm blev sann
I Ocean Villages i Southampton låg min
dröm som nu var sann, jag förstod det
fortfarande inte.
Båten måste hem, en koll av transport
kostnaderna visade att hon måste seglas
hem, besättning ordnades (åtminstone för
halva seglingen) men hårda nordostvindar
och snö satte stopp för alla planer.
I januari åkte jag och hälsade på henne
men det skulle dröja ända till den tredje
april innan vi kunde kasta loss och segla
hem henne.
Klockan 18.20 kastade vi loss och
seglade ut genom The Solent förbi Isle of
Wight och ut på Engelska kanalen med
en fart av 12-15 knop. Stjärnhimlen var
fantastisk och hela besättningen, Kristoffer
Nicklas, Joakim och jag, kände en skön
förväntan.
På natten fick vi uppleva stiltje och
dimma på Engelska kanalen.
Det blev en fin segling över Nordsjön i april, för att ta Tigern hem till ett fortfarande
När solen gick upp hade vi inte kommit
längre än till Hastings, men med solen så
kom vinden.
Med stora genakern uppe hade vi
god fart när vi lämnade kärnkraftverket
Dungeness på den engelska sidan bakom
oss och styrde mot Frankrike.
I 20 knop på Engelska kanalen
När vi kom över på franska sidan ökade
vinden snabbt och vi blev tvungna att ta ner
genackern innan rundningen av Cap Grieznez, mitt på kanalen tog batteriet slut, så vi
16
fick inte veta hur fort vi seglade innan vi
fick ner genackern, men vi var överens om
att det måste ha varit mer än 20 knop.
Till kvällen gick vi in till Dunquerke
norr om Calais i Frankrike för att skaffa
oss ett nytt batteri. Efter att ha ätit och
monterat det nya batteriet unnade vi oss en
natt i hamn.
Vädret bestämdes nu av ett kraftigt
lågtryck över Brittiska öarna och en
högtrycksrygg över Europa.
Så nästa dag kl 9.10 hissade vi segel
och kunde länsa med en hård vind som
mig en Tiger ...
isigt Nynäshamn.
kom nerifrån Sahara de närmaste två
dagarna och nätterna.
Fina surfvågor
Surfarna var spektakulära och fast vi ofte
seglade med saxade segel på kölbåtsvis så
loggade vi mellan 18 och 21 knop i nästan
varje surf, Kristoffer tog rekordet med
20,8, Nicklas och Joakim delade på andra
platsen med 19,8 medan jag bara loggade
19,5 knop när jag satt till rors.
Hittills hade fartygstrafiken varit måttlig
och gav oss inga problem, dock seglade vi
förbi flera ställen där femton till tjugo stora
lastbåtar låg för ankar tillsammans.
En gång blev vi belysta med en stark
strålkastare av en stor lastbåt, förmodligen
såg det rätt konstigt ut på deras radarskärm
med ett litet eko som höll så hög fart.
Oljeplattformarna var också en närmast
surrealistisk syn när man passerade dem på
natten. De är så kraftigt upplysta att man
ser sina egna segel som på dagen, även
om man passerar på flera hundra meters
avstånd.
Slussningen i Brünnsmittel gick
17
enklare än jag hade väntat mej och kl 3.10
på natten lade vi till i den lilla hamnen
innanför slussen.
På väg i soluppgången
Precis när solen gick upp kl 6.55 kastade
Nicklas och jag loss, dom andra fick sova
en timme till men dom fick i gengäld laga
frukost.
På Nord-ostsee kanal som Kielkanalen
egentligen heter får man inte segla så vi
tuffade på med snurran till Rendsburg där
Texten fortsätter på nästa sida
Besättningen som hjälpte Börje Svedman segla hem Carbon Tiger: Kristoffer Holm, Niklas Lundberg och Joakim Löthman
– absolut den bästa besättning man kunde önska sig för den här turen, enligt Börje.
vi bunkrade mat, bensin och vatten samt
åt en god lunch som vi avsutade på den
lyxigaste glassbar som jag har sett.
Efter den mycket stora glassen och en
god cappucino somnade jag i akterruffen
och vaknade strax innan det var dags att
slussa ut ur kanalen.
Man betalar sin kanalfärd när man
slussar ut ur kanalen och jag hade trott
att det skulle gå att betala kanalfärden
med kort. Jag hade bara knappt 15 euro
i kontanter, samtalet hos slussvakten lät
ungefär så här (fast på tyska förstås):
– Kan jag betala med kort?
– Nej, tyvärr.
– Oj, hur mycket kostar det?
– 12 euro.
– Puh varsågod!
Jag hade räknat med att det skulle kosta
betydligt mycket mer. Slussvakten skrev
dessutom ut en väderleksprognos åt oss.
Vi seglade ut ur Kielbukten i
solnedgången och kände snart de kortare
och mer oregelbundna Östersjövågorna
runt våra tre skrov.
Mycket fartyg i Östersjön
Vinden friskade i till natten och om vi inte
hade några problem med fartygstrafiken
på Nordsjön och utanför stora hamnar som
Rotterdam så var läget ett helt annat här
på sydvästra Österjön. Här var trafiken
betydande, och de kom från alla håll. Vid
ett tillfälle så fick vi göra en snabb gir för
ett långt släp, vars lampor hade smält ihop
med alla andra ljus vid horisonten.
Under den mörkaste delen av natten
försökte vi hålla ner farten, men fast vi bara
hade halva storen uppe och inget försegel
samt under roterad mast och seglade mest
rakt med vinden, så loggade vi ändå 12
knop i snitt under tre timmar.
På morgonen seglade vi upp mellan
Bornholm och Skåne. En bit upp på
Hanöbukten fick jag syn på ett litet hål i
storen, så vi tog ner den för att tejpa och
seglade vidare med bara revad fock.
Men strax efter att vi hade fått ner
storen ökade vinden på ett par minuter
till någonstans upp mot 30 sekundmeter.
Skummet från vågorna blåste av och for
rykande iväg på jakt efter nästa våg.
För bara masten i 10 knop
Det fanns bara en sak att göra, vi tog ner
focken och slörade på bara masten de sex
distansminuterna till Allinge på Bornholm,
vi höll en fart på mellan 7 och 10 knop.
På Bornholm stannade vi drygt ett
dygn. Efter att vi hade hittat en upplåst
sporthall där vi duschade åt vi gott på
restaurang Den gamle Posthaus.
Hela lördagen ägnade vi åt att gå
igenom båt rigg och att torka kläder och
dynor.
På lördagskvällen kl 19.11 lämnade vi
Allinge i en vacker solnedgång. Vi hade
en fin sträckbog upp mot Långe Jan på
Ölands södra udde. På natten skörade vi
vår lilla schreacher men annars lugnt under
18
en vacker stjärnhimmel, här höll sig också
fartygstrafiken till sin farled.
Fram på morgonen hade vi hunnit till
mitten av Ölands utsida där vi för första
gången under seglingen fick kryss.
Efter tre slag bestämde jag mig
för att styra mot Gotland, eftersom
väderleksrapporten sa att vinden skulle
vrida från nord mot ost och därefter till
sydost.
Så blev det naturligtvis inte, den vred
lite mot väst och när vi hade kommit till
Karlsöarna så mojnade den helt.
Efter att vi hade gått för motor hela
natten i 4 knop för att spara bensin så
kom det lite vind i gryningen Nicklas och
Kristoffer, som hade vakten, rullade ut
vårt stora Codesegel och lyckades hålla
ungefär 4 knop, fast vinden knappt syntes
på vattnet.
Hemma vid Landsort
Landsorts fyr passerades på måndags
morgonen under segel men när vi kom in
på Gårdsfjärden ungefär två distansminuter
söder om Tigerns nya hemmahamn i
Nynäshamn så dog vinden helt och vi
fick puttra för motor till NSS klubbrygga
i Fagerviken där isen fortfarande inte hade
gåt bort helt.
Välkomstkommittén firade oss med
smällande cham... nåja, Pommackork och
Nicklas lagade den sista i en lång rad
mycket goda men speciella risrätter.
Börje Svedman
... och här hemma fick vänner
och bekanta provsegla Tigern ...
Flerskrovssegling är fantastiskt, det
vet alla vi som håller på det detta.
Men ibland blir upplevelsen extra
euforisk, som för oss som var ute
och fick provsegla Börje Svedmans
Carbon Tiger.
När undertecknad var i Cowes och seglade
Cowes Week med en Dragonfly 800 för
några år sedan blev vi omseglade av en
större trimaran som forsade förbi oss – och
vi gjorde nära 14 knop. Detta fartvidunder
finns nu i Nynäshamn, och den var den som
skulle ta oss tre – ägaren Börje Svedman,
Ulrich Lindberg och jag – på en sväng.
Minnet av hur den blåste om oss fanns kvar
på näthinnan när vi tuffade ut för motor och
satte segel.
Ett rev direkt
Som vanligt vid frånlandsvind är det svårt
att uppskatta vindstyrkan, och det drog
på ordentligt när vi kom ut en bit så vi
beslöt att ta in ett rev. Därför seglade vi
upp mot vinden i landlä, slackade storen
och försökte hålla båten så högt och stilla
som möjligt med bara fock utan att fastna
i vindögat. Lite bängligt var det att ta in
revet, men med en som höll båten och två
som revade gick det ändå relativt smidigt.
Noterbart är att vi gjorde mellan 3 och
5 knop under manövern, alltså normal
kölbåtsfart, men det kändes som om vi stod
stilla … Med reducerad segelyta satte vi av,
ut på havet.
Ingen vindmätare
Som sagt, frånlandsvind och ingen
vindmätare, men en logg som noterar
farten fanns det! Halvvind utåt mellan
några större båtar som höll på att öva
med oljelänsar, och ju längre ut från land
vi kom, desto mer drog vinden i. Vi var
glada att vi tagit revet och att mellanfocken
var satt – båten stack ändå iväg med
bra fart, och loggen låg på 15 knop och
däröver under långa stunder. Hur mycket
det blåste? Jag vet inte, jag har så himla
svårt att uppskatta det, och oftast tror man
att det blåser mer än det gör så jag avstår
från att gissa.
Stabil, trygg och säker
Jag kanske ska nämna vilken båt vi var ute
med – en Farrier 33, varvsbyggd i kolfiber.
Längd dryga 10 meter, nära metern längre
än min egen Dragonfly 920, men smalare –
min är 7.80, denna var 7.20. Något mindre
segelyta också – Farriern är lättare och
Vacker båt vid bryggan. Men Ulrich verkar fundersam över hur man ska ta sig
ombord… Foto: Rolf Karlsson
Så här såg det ut när Carbon Tiger blåste förbi under Cowes Week!
därför mer lättdriven. Men det som slog
mig mest – och som jag också minns från
min tidigare båt, en F-27, var att den var
absolut stum. Inget knakande eller något
som rörde sig. På min egen båt märker man
att det rör sig lite här och där när det blåser
hårt, men så var inte fallet här.
Stor invändigt
Också inuti var Farriern betydligt större
än Dragonflyn – som är 2.50 bred mot
Farrierns 2.95. Jag som är 1.87 hade full
ståhöjd ända fram till förpiken, bekvämt och
bra. Stort pentry längs hela styrbordssidan
och ett separat toalettutrymme som lätt
skulle rymma en dusch om man så önskar.
Akterruffen rymmer två utan problem –
och man får plats utan att vara nykär.
Dessutom är platsen under sittbrunnen så
pass djup att man når den från salongen.
Nackdel?
Men det går sällan att få allt. En stor fördel
med Dragonflyn enligt mitt sätt att se är
19
de platta ovansidorna på tofflorna som gör
det enkelt att gå ända fram när man ska
gå i land. Vi förtöjer oftast med tofflan
mot berget och går snett in med tofflans
för, hustrun kliver i land med två linor
och jag sträcker upp ankaret. Så kollar
vi om det finns stenar i vattenbrynet –
vilket det oftast inte gör. Lätta ankaret,
dra in båten och förtöj – och jag har
pollare på ytterskrovet. Dragonflyn har
också centerbord som slår upp om man
skulle gå på, och det finns som bekant en
och annan sten i vår skärgård. Farriern har
runda tofflor för bättre släpp om de trycks
ner under vattnet, men nära nog omöjliga
att gå på. I stället för uppfällbart centerbord
finns ett djupare och effektivare sticksvärd
– men det går av om man går på i hög fart.
Båten klarar sig alltid!
Stort tack till Börje för en oförglömlig
dag som jag skall leva på länge, länge
nu när det börjar bli dags att tänka på
upptagning …
Rolf Karlsson
Dragonfly920, Lieb-Elle
På vägen hem från Gotland blev det ett stopp på Gotska Sandön. Foto: KB Wirenstål.
Händelserik sommar
Fick frågan på senaste SCTS
styrelsemöte: ”Vad har Handicat
pysslat med sen sist?”
Efter den vanliga vårrustningen det vill
säga tvätta och bottenmåla skrov, frächa
upp ”inomhus” från svartmögel och lite
annat fix skulle det bara bytas olja i dreven. Ve o fasa, ena drevet hade spruckit!!!! Bara att ragga verkstad och hitta
delar. Som vanligt var vi i tidsnöd men
tack vare Björn Grönlunds hemspråk
(mekanikern var finländare) och KB:s
assistans var vi i vattnet lagom till ...
Lidingö runt: Handicat’s crew bestod av
KB och Oscar Green. Grabbarna gjorde
en bra regatta med mycket spinnackergång. Efter hemkomsten med alla grejorna i behåll var det dags för att starta
våra populära ...
Dagseglingar: Som vanligt var bokningskalendern fullbokad (nästan) med
gäster med funktionsnedsättningar som
var nyfikna på cattan och att komma ut
och bli rufsiga i håret.
Många av våra gäster har aldrig varit
ute förut men ville gärna komma ut igen.
Ryktet hade även nått ledare från ...
Medborgarskolan: De ville att vi skulle
komma till ett event Norrtälje hamn och
att vi skulle berätta om vår verksamhet.
Självklart skickade vi vår egen ”Capten
Cook” det vill säga KB. Han gjorde ett
toppenjobb i Norrtälje med seglingar och
berättade i TV om verksamheten och lite
historia om hur båten kom till Sverige
(gissa vem som tog hem den ;-) – just det
– ”Capten Cook” igen.
Efter att båten kommit till Svinninge
var det dags att dra igång våra sponsorseglingar med Särnmarks assistans.
2010 startade Handicat ett samarbete
med Särnmark Assistans. I vårt avtal
ingår sex stycken seglingsdagar och att
vi visar upp Handicat på ...
Almedalsveckan: När vi närmade oss
Visby kunde lika det gärna varit Örebro,
för vi såg ingenting på grund av dimman.
Vi hörde gotlandsfärjan tuta, vi tutade
20
tillbaka och zoomade upp plottern på
inloppet i piren. Snacka om instrumentsegling, och med öronen på helspänn tog
vi oss in innanför piren. Då dyker färjans
bordläggning upp i dimman cirka 30
meter från oss!! Puh, vi hörde att färjansmotorerna drog igång och han satte fart
mot Nynäshamn. Han hade sett oss på
radarn och väntade tills vi var ur vägen.
Veckan fortsatte med dimmigt väder
i hamnen men strålande sol innanför
murarna. Vädret (man såg inte båtarna
i hamnen) gjorde så att vi fick ligga still
måndag och tisdag. På onsdagen gjorde
vi en tur i hamnen. Torsdag och fredag
hade dimman lättat så vi gjorde dubbla
turer. Härligt att lägga ut igen.
Efter denna vecka seglade KB och
Marita hem cattan via Fårösund och
anlöpte Svinninge lagom för att Ralf
Sass skulle ta över för att guida tyska
medborgare i ...
The German Tour: Då Raffe är en
hejare på deras språk och en duktig skärgårdsguide fick de en minnesvärd resa
Olle Hansen står till rors på Handicat. Båten är anpassad för funktionshindrade.
ombord på Handicat
Eriksson cattan under två dagar. En helt
ny besättning som gjorde fint ifrån sig.
med segling i 15 knop med revad stor och
skärgårdsfest, med allt vad det innebar.
Tyskarna mönstrade av på Skeppsholmen
då cattan skulle vara med på ...
IMM 2011: Om detta evenemang kan
läsas på annat ställe i tidningen. Nämnas
kan dock att man kan segla cattan utan
timglas i spinnackern. Besättningen satte
den med flit för att ge dom andra lite försprång (säger dom). Hur KB ensam tog
hem sin catta + Handicat är för mig en
gåta, men har han sagt att han fixar det så
blir det så. Lagom till att den var hemma
igen var det dags för den traditionella ...
VIP-seglingen: Årets besättning bestod
av Conny, Britt-Marie, Olle, MonaLis och våra gäster från landet i väster
Lena och David från Plymouth. Lena är
ursprungligen från Göteborg så språket
var inget problem, David är en erfaren
båtbyggare främst flerskrovsbåtar. De
var dock helt gröna när det gällde segling i Stockholms skärgård. Vi startade
med att segla in till stan och att gå in
På sensommaren genomfördes några ytterligare dagseglingar med nöjda gäster.
i Mälaren och göra två härliga dagar.
Dags att ställa kursen mot ”Small Pants”
(Trosa). Efter en vecka med sol, sol, sol,
och en härlig vind, med nattankring i
olika vikar och härliga middagar var det
dags att sätta kurs hemåt. Efter denna
resa var våra engelska gäster överens
om att Stockholms skärgård är världens
vackraste och de planerade att flytta
hit deras Warram-catta och segla här på
somrarna. Det var två lyckliga som satte
sig på planet tillbaka. Tror inte oddsen är
så höga för att de kommer tillbaka. De
var frälsta!!
Under Kolarö-racet rattade Thomas
21
Dessutom har sittbrunnen fått ett ansiktslyft då Flexiteek har sponsrat cattan med
kanonfint material på durkar och bänkar.
Tack!! Dessutom har vi målat om i styrboardskrovet. Nu är (förmodligen) den
sista seglingen genomförd och dags att
plocka fram en ren bokningskalender
för 2012.
Vill passa på att tacka alla ni som lägger ner massor av tid, Björn Grönlund,
Håkan Widmark, Anders Andemo, KB
Wirenstål, Ralf Sass och Glenn Linder.
Utan er hade inte verksamheten funnits
och ingen gul catamaran hade funnits
redo att segla med personer med funktionshinder. På sjön är alla utan hinder!!
Vad jag svarade på styrelsens fråga?
”Jo, allt har varit lugnt, som vanligt.”
Olle, Drutten, Hansen
Kappseglingsresultat
Här hittar du resultat för några av de kappseglingar
som vi skriver om i detta nummer av Bladet. På sidorna 12-15 kan du läsa några av vinnarnas egna
berättelser från seglingarna och på sidorna 4-9 kan
du läsa om IMM.
Av utrymmesskäl kan vi inte publicera alla resultat
i Bladet, men på vår hemsida, www.multihulls.org,
kan du läsa mer om sommarens kappseglingar och
där kan du ta del även ta del av alla resultat.
IMM
Skipper
Edgars Salmanis
Nils Helbig
Andrejs Lazdans
Tommy Carlsson
Jukka Jousjärvi
Robert Hagström
Trijnie Dijkhuis
Hermann Wessels
Mario Perko
Jan Woelper
Lasse Essvik
Christel Nyqvist
Jaakko Lipasti
Paul Hoffman
Martti Halminen
Birgitta and Per Georén
Richard Goord
Evalds Vevelis
Laimonis Gailis
Björn Runhall
Michael Hucke
Fredrik Sporrong
Pieter Scargo
Pekka Sarnikorpi
Dag Sjögenbo
Rainer Baechle
Jukka Kallio/Jean Gordon
K-B Wirenstål
Tuomo Rantanen
Jens Risch
Christoph Wendtland
Rolf Dahlberg
Arttu Heinonen
Jonas Davidson-Vitell
Boat name
TCF
Kani Keli
Wildepferde
Tik un Ta
Grendel
Trou Noir
Dione
Yana
Thetis
Dream
Mai Tai
Solskensnisse
Maran
Vesipeto
Trigger
Mirri
Genovevo de la O
Bronzewing
Orion
Namejs
Gäck
Calista
Néreide
Zazou
Nina Maria
Mana
Extrim
Helinä
Handicat
Menopeli
TRI-Nali
Yacht-Netze
Theresa Marie
Ono
Märta
0,549
0,781
0,518
0,685
0,901
0,709
0,901
0,595
0,781
0,654
0,752
0,794
0,694
0,833
0,820
0,752
0,775
0,667
0,629
0,752
0,654
0,735
0,575
0,680
0,741
0,758
0,690
0,775
0,862
0,741
0,840
0,546
0,806
0,800
Boat type
Lagoon 380
Farrier 9R (Farrier)
One-off catamaran (Lazdans)
Belo 30 (Lorentzon/Carlsson)
Pulsar Baltic 30 (Lerouge)
Snow Bird (Pelin)
Grainger TR40 (Grainger)
Tropic 12 (Boudon)
Dragonfly 35 (Quorning)
Lousianne (Pajot)
Dragonfly 26 (Quorning)
Corsair Sprint 750
Pinta (Nielsen)
Farrier F33R (Farrier)
Firebird (Smith)
Maram (Sass)
Dragonfly 35 (Quorning)
Centaurus 38 (Eglajs)
Centaurus 35 (Eglajs)
Pinta (Nielsen)
Athena 38
Havkat 36 (Oudrup)
Starck 852 (Desray)
Shuttle 28 (Shuttleworth)
Maram (Sass)
Corsair 28CC
Outremer 40 (Danson)
TRT 1200 (Tolfsen)
Trel (Rantanen)
One-off (Bobby)
Corsair 37 CR
Prout 50 Quasar
Visionarry (Stephens)
Corsair F27 (Farrier)
Bohusracet
22
Sail number
LAT 909
GER 278
LAT 7 M
SWE 4 M
FIN 93 M
FIN 70
GBR 780 M
GER 842
DEN 3501
GER 4
SWE 96 M
SWE 58
FIN MR-48
NED 333 M
FIN 91 M
SWE 3 M
DEN 3513
LAT 22 M
LAT 56 M
SWE 19 M
GER
SWE 5 M
NED
FIN
SWE 107 M
GER 195
FIN 106
SWE 1200 M
FIN MR-37
GER
GER 4
SWE
FIN 1
SWE 207
Sailed time Penalty
Corrected time
Place
02:39:52
01:27:50
01:58:23
01:32:29
03:01:05
01:33:50
02:18:26
01:34:49
01:48:17
01:37:33
02:20:35
01:39:42
01:47:47 00:05:00 01:41:36
02:50:45
01:41:38
02:10:40
01:42:05
02:36:14
01:42:07
02:16:51
01:42:54
02:10:03
01:43:13
02:28:39
01:43:14
02:04:36
01:43:50
02:06:45
01:43:54
02:18:36
01:44:13
02:14:35
01:44:20
02:39:06
01:46:04
02:48:48
01:46:10
02:21:17
01:46:14
02:44:28
01:47:30
02:26:23
01:47:38
03:07:51
01:47:58
02:38:44
01:47:59
02:26:25
01:48:27
02:23:50
01:48:58
02:39:27
01:49:58
02:23:41
01:51:23
02:11:50
01:53:39
02:39:14
01:57:57
02:22:03
01:59:22
03:45:18
02:03:07
02:43:49
02:12:07
01:53:44 DSQ
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
23
SRS M
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
Skeppare
Sewelin/Wallmark
Jonas Davidsson Vitell
Peter Myhrström
Gunnar Hansson
Stefan Törnblom
Jörgen Lannerstedt
Gunnar Ekedahl
Gustav Winqvist
Nils Gawell
Johansson/Ljung
Monfrin/Tarre
Björn Sagerman
Christer Rygaard
Johan Grim
Jesper Bremme
Bertil Claesson
Anders Andermo
Jan-Erik Palmquist
Johan Björklund
Mats Frid
Per Engelhart
Christer Canow
Gabriel von Euler
Jan Törnqvist
Lasse Essvik
K-B Wirenstål
Kristofer Eklund
Gunnar Svensson
Rolf Karlsson
Gustaf Dillner
David Andersson
Åke Löfgren
Ulf Svensson
Mats & Anna Bellafrost
Gran Prix
Vindstyrka
3
SRS Reduktion
10%
Banlängd
23
Målgångstid
16:30:00
Båttyp
Corsair 31 1-D
Corsair F27
Seacart 30
Dragonfly
Gepard
Corsair 36
Corsair Dash 750
Dragonfly 28 Sport
Gepard
DF 920
Corsair 28 RS
BS25
Dragonfly 800 R
Seaon 96
Dragonfly 28
Corsair Sprint 750
Dragonfly 800
SeaOn 96
Dragonfly 920
Corsair 28EC
Gepard
Dragonfly 26
Gepard XL
Dragonfly 920 Extreme
Dragonfly 26
Maram (utan spin)
Pinta
Catri 26
Dragonfly 920 (utan spin)
Corsair F27 (utan spin)
Dragonfly 25
Tornado
Katamaran (ej SRS-brev)
Corsair 28 (ej SRS-brev)
Mättal
1,72
1,56
2,15
1,65
1,54
1,52
1,43
1,58
1,52
1,54
1,48
1,82
1,62
1,74
1,58
1,52
1,53
1,79
1,56
1,55
1,55
1,56
1,42
1,63
1,57
1,20
1,51
1,47
1,59
1,41
1,52
1,82
Segelnr
SWE 15
SWE 207
SWE 4
SWE 98
SWE 3
SWE 7
4
SWE 4
2
SWE 40M
SWE 241
S137
SWE 183 M
SWE 3
Swe 38
93
SWE 147
SWE 4
SWE 64
262
SWE 4
SWE 139
SWE 11 M
SWE 33
SWE 96 M
SWE 9M
SWE111
SWE 10712
144
384
21
SWE 204
300
264
Guldfisken
Acinonyx
Draken
SolskensNisse
Maram Ess
Tarantel 2
Gotcha
Lieb-Elle
Gina
Alexandra
Kattastroph
Cootik
Serenity
Gunpowder II
Hummingbird
Dragonfly Sverige
Airbender
Ester Williams
Aranea
Inga Grund
Vitesse
Båtnamn
Jena
Märta
True Look
Tripp
Lilla Åskan
Falcon Crest
Hoppetossa
Gill
Lilltrim
Flyt
Spigg
TBK
SBK
BBK
BlBK
RYC
TBK
SUBK
TBK
VBK
TBK
LSS
TBK
BlBK
LSS
TBK
SBK
Klubb
VBK
KSSS
KSSS
VJS
LSS
KSSS
BBK
LSS
BBS
TBK
SSV
Åva
TBK
TBK
Starttid
12:07:46
11:40:52
13:00:12
11:56:27
11:37:06
11:33:15
11:14:35
11:44:31
11:33:15
11:37:06
11:25:14
12:22:10
11:51:34
12:10:46
11:44:31
11:33:15
11:35:12
12:18:01
11:40:52
11:39:00
11:39:00
11:40:52
11:12:21
11:53:05
11:42:42
10:14:07
11:31:17
11:23:10
11:46:19
11:10:06
11:33:15
12:22:10
#SAKNAS!
#SAKNAS!
Måltid
16:24:00
16:30:05
16:38:22
16:39:45
16:40:55
16:44:55
16:45:35
16:46:57
16:47:25
16:48:27
16:49:25
16:49:40
16:50:00
16:52:30
16:54:17
16:54:25
16:54:35
16:54:50
16:59:08
17:03:16
17:13:15
17:13:50
17:14:11
17:18:59
17:24:06
17:31:21
17:39:14
18:13:35
DNC
DNC
DNC
DNC
DNC
DSQ
Seglad tid Beräknad tid
04:16:14
07:20:43
04:49:13
07:31:11
03:38:10
07:49:03
04:43:18
07:47:27
05:03:49
07:47:53
05:11:40
07:53:44
05:31:00
07:53:20
05:02:26
07:57:51
05:14:10
07:57:32
05:11:21
07:59:29
05:24:11
07:59:47
04:27:30
08:06:51
04:58:26
08:03:28
04:41:44
08:10:13
05:09:46
08:09:26
05:21:10
08:08:10
05:19:23
08:08:39
04:36:49
08:15:30
05:18:16
08:16:30
05:24:16
08:22:37
05:34:15
08:38:05
05:32:58
08:39:26
06:01:50
08:33:48
05:25:54
08:51:13
05:41:24
08:56:00
07:17:14
08:44:41
06:07:57
09:15:36
06:50:25
10:03:19
Dist
23
23
23
23
23
23
23
23
23
23
23
23
23
23
23
23
23
23
23
23
23
23
23
23
23
23
23
23
Tim
4,27
4,82
3,64
4,72
5,06
5,19
5,52
5,04
5,24
5,19
5,40
4,46
4,97
4,70
5,16
5,35
5,32
4,61
5,30
5,40
5,57
5,55
6,03
5,43
5,69
7,29
6,13
6,84
VMC
5,39
4,77
6,33
4,87
4,54
4,43
4,17
4,56
4,39
4,43
4,26
5,16
4,62
4,90
4,45
4,30
4,32
4,99
4,34
4,26
4,13
4,14
3,81
4,23
4,04
3,16
3,75
3,36
Föreningsbrev B
Avsändare:
Tomas Eriksson
John Lundbergs väg 1
810 64 Karlsholmsbruk
Återsändes till
avsändaren
vid definitiv
avflyttning!