Transcript Var befinner vi oss idag?

Hur påverkar det oss?
Skellefteå 12 oktober 2013
1
Total
mängd
förändring
Förändring i en organisation
Omvärldens
förändring
Organisationens
förändring
Tillväxtförändring
Tid
Källa: Gerry Johnson, Kevan Scholes
Total
mängd
förändring
Förändring i en organisation
Omvärldens
förändring
Organisationens
förändring
Tillväxtförändring
Strategisk
glidning
Tid
Källa: Gerry Johnson, Kevan Scholes
Total
mängd
förändring
Förändring i en organisation
Omvärldens
förändring
Organisationens
förändring
Tillväxtförändring
Strategisk
glidning
Omvandlingsförändring
Källa: Gerry Johnson, Kevan Scholes
Tid
Total
mängd
förändring
Förändring i en organisation
Omvärldens
förändring
Organisationens
förändring
Tillväxtförändring
Strategisk
glidning
Omvandlingsförändring
Källa: Gerry Johnson, Kevan Scholes
Omvandling
eller död
Tid
6
1950-talet
 Sverige var ett ganska traditionellt
samhälle
 De flesta kvinnor var hemmafruar
 De flesta barnen döptes, gick i
söndagsskolan och konfirmerades
 EFS var starkt på landsbygden
 Ingemar Hedenius häftiga
kristendomskritik
 Teologerna hade svårt att värja sig i
debatten
7
1960-talet
 Rekordåren – med snabb välfärdsökning
 Den stora reformernas årtionde
 Kvinnor kom ut i arbetslivet
 Kristendomsämnet blev religionskunskap
 Studentrevolutionen 1968 –
blev
en revolt mot ett hierarkiskt
samhälle och traditionell moral
(och därmed mot kyrkorna).
8
1970-talet
 Samhällsengagemangets årtionde
 Röd vänster invaderar journalisthögskolan–
och därmed får starkt inflytande i radio, tv,
tidningar.
 Religion ses som en privatsak –
tystnad om tro
 Samtidigt Jesusrörelse och
karismatiska rörelser
9
1980-talet
 Individens årtionde - Yuppien
 Grön rörelse – de gröna in i
riksdagen 1988
 Marianne Fredriksson ”Gud är
inom dig”
 Fortfarande mycket tystnad om
kristen tro i media
10
1990-talet
 Generation X – med kritik mot
40-talister
 Nyandlighetens genombrott
 Globaliseringen slår igenom,
Internet osv.
 Men nu börjar också samtal om tro –
Göran Skyttes TV-program
11
2001-2011
 Terrorhotens årtionde
 Stora svängningar i
världsekonomin
12
2001-2011
Mer tro och icke-tro
 Allt fler kändisar vågar
”komma ut” med sin tro tron är inte tabu längre.
 Samtidigt starka
reaktioner från
humanisterna.
13
Som påverkar församlingsarbete i Sverige
14
1. Urbaniseringen fortsätter
 I de fyra storstadsregionerna
Stockholm, Göteborg, Malmö
och Uppsala bor idag drygt 40
% av Sveriges befolkning.
 Stockholms län ökade med
215 000 invånare 1999-2009
15
Glesbygden avfolkas
 Speciellt unga kvinnor flyttar
till städerna – få bildar familj
på landsbygden
16
Tätortsnära landsbygd håller ställningarna
Vilka som flyttar dit:
 Familjer som som vill ha
hästgård
 Medelålders som vill bo
nära naturen
 Unga vuxna som vill bo
nära golfbanor och
motorarenor.
17
2. Sekulariseringen fortsätter
 Enligt World Values
Survey 2002 är Sverige:
 ett av de mest
sekulariserade länderna
 ett land med högst
värden för ”self
expression values”
18
Phil Zückermans bok om Sverige & Danmark 2008
Society without God
 Gud och tro ses ofta som ett ”icke-ämne”
 Välvillig likgiltighet
 ”Kyrkorna är vackra och fridfulla -
prästerna trevliga”
 Kristendom har att göra med sånger, juloch påsk-helger, god mat – men inte så
mycket med tron och den religiösa
betydelsen av dop, konfirmation osv.
19
De mest sekulariserade
områdena i Europa
20
Men sekulariseringsteorin ifrågasätts
alltmer
 Många sociologer ifrågasätter om utvecklingen enbart
går mot ökad sekularisering
 I många länder verkar utvecklingen gå mot ökad
religiositet
 Västeuropa ses snarare som undantaget globalt.

Ex. Grace Davie, Europé – the exceptional case. 2002
EFS 2020
21
Trendbrott i Sverige 2006 –
enligt World Values Survey
 De som anser att kyrkor och samfund ger adekvata svar på
minst två av tre livsfrågor har ökat från 17 till 22 %
 De som känner förtroende för kyrkor och samfund har ökat
från 40 till 50 %
 De som funderar över olika existentiella frågor har ökat från 20
till 30 %
 De som ägnar sig åt korta stunder av bön och kontemplation
har ökat från 35 till 45 %
22
3. Mångfald av familjestrukturer
 Allt fler lever i splittrade
familjesituationer
 Allt fler ensamhushåll
 Mindre släktgemenskap
= mer utsatthet
23
4. Vi ”lever” alltmer på Internet
24
5. Ett allt högre livstempo
 Många upplever ständig stress
och tidsbrist i sitt vardagsliv
 Färre ska göra mer på jobbet
 Informationsstress –
vi inte orkar ta in allt
 Många söker ensamheten, att
få vara passiv, inte ha krav
utifrån, komma ut i naturen.
25
6. Nyandligheten som en del av det
religiösa landskapet
 Nyandligheten började
komma på 70-talet
 Innehåller en mix av tro,
upplevelser och olika
”tekniker”.
 Finns mest bland
medelålders kvinnor
EFS 2020
26
7. Lojaliteten till traditionella
organisationer minskar
 Färre väljer att bli medlemmar
 Föreningsformen känns för ”fast” –
många vill inte binda sig
 Däremot ökar
sakfrågeengagemanget.
27
8. Ökad samhörighet över
samfundsgränser
 Lättare att se det som förenar än
det som skiljer
 Kristna på mindre orter söker sig till
varandra
 Kristna ungdomar känner ej
samfundsgränser
 Allt fler ekumeniska församlingar
28
Frikyrkoförsamlingar anslutna till flera
samfund
EFS 2020
29
Vilka förändringar ser ni lokalt i
era sammanhang?
 Projekt fungerar bättre
 Stort utbud av barnaktiviteter
 Idrottsföreningar har stor makt
 Man satsar mycket på sig själv (det tar mkt tid)
 Förväntan att fixa mycket hemma och hinna med i
förändringar (ytan)
 Större öppenhet mellan samfunden
EFS 2020
31
Svenska kyrkans medlemmar 2011
av Jonas Bromander
32
Svenska kyrkans försvagade
ställning
Procentandel medlemmar av Sveriges befolkning 1972-2019
100
90
95.2
94.7
93
91.5
89
80
86
82.9
77
70
70
65
60
58.7
50
40
30
20
10
0
1972
1
1980
2
3
1990
4
5
2000
6
7
2010
8
9
2019
10
11
33
I fler förorter är Svenska kyrkan en
minoritetskyrka
 Skärholmen, N Botkyrka och
Kista församlingar –
under 30% är medlemmar i
Sv. Kyrkan
 I Södertälje och Botkyrka
sjönk andelen kyrkotillhöriga
17-18 % åren 1999-2009
34
Konfirmationens betydelse
 Konfirmationen verkar
vara en avgörande faktor
för socialisering in i
kyrkan.
 En positiv konfirmation
& positiva möten med
kyrkans företrädare gör
hela skillnaden
EFS 2020
35
Med svar från 69 % av 390 styrelseordföranden
36
Typ av område där EFS-föreningen
finns:
8
17
Landsbygd
Samhälle -10.000
53
Stad 10.000-100.000
Stad över 100.000
20
37
Medlemsantalet
har de senaste 10 åren:
56
60
50
40
47
32
30
27
21
20
17
10
0
Minskat
Oförändrat
EFS-förening
Ökat
Samarbetskyrka
38
Åldersfördelningen i EFS
30
24
25
25
25
20
15
13
10
10
5
4
0
0-20 år
21-35 år
36-50 år
51-65 år
66-80 år
81- år
39
Åldersfördelning inkl. SALT:
35
30
25
20
15
8
29
24
10
8
5
25
25
13
10
4
0
SALT 7-15
år
0-20 år
21-35 år
36-50 år
51-65 år
66-80 år
81- år
40
Andel ”aktiva” i föreningarna
 Andel ”aktiva” av totalt antal medlemmar
 Snitt antal medlemmar per förening
 Snitt deltagare i gudstjänster
 Snitt antal aktiva icke-medlemmar
 Snitt antal barn i gudstjänster
65 %
37
34
13
5
41
Tillfällen då det kommer extra
mycket folk till samlingarna:
 Musikgudstjänster, musikcafé, konserter
 Fester (julfest, Lucia, skördefest, sommarfest)
 Familjegudstjänster (med barnkör)
 Missionsaktioner
 Ekumeniska möten
 Adventsgudstjänst/julbön
58
47
33
18
15
14
* Siffror anger antal träffar
42
Fem orsaker till tillväxt är:
1.
2.
3.
4.
5.
God stämning och gemenskap i föreningen
Förändrade gudstjänster (inkl. musik/pred)
Alpha-grupper
Attraktivt barnarbete
Kör/ungdomskör
Andra faktorer:
 Inbjudan till EFS-medlemskap
 Personliga kontakter
 Inflyttning
43