Transcript Psykiatri och psykiatrisk omvårdnad

Psykiatri / psykiatrisk
omvårdnad
Föreläsning Tom Fellman
Biologiskt
Psykologiskt
Sociologiskt
Perspektiv
Trauma
Missbruk
Andligt
Tidspilen
Psykossjukdomar-Schizofreni





Vissa människor reagerar med ”psykos”
vid kraftiga yttre belastningar = reaktiv
psykos (ofta övergående)
Psykos vid ”händelser” sorger
Post operativ psykos
Havandeskaps psykos
Drogutlöst psykos
Psykos….
förändrad verklighetsuppfattning
feltolkningar av intryck från omgivningen
världen kan bli skrämmande
upplysningar i radio/tv kan tolkas som att
man har ansvar för katastrofer m.m.
Schizofreni






Ca 1 % 30.000 män ca 25.000 kvinnor
Stor ärftlighet; en förälder sjuk = 15%
Båda föräldrarna = 40%
Debutålder för män 18-25 år
Kvinnor 23-30 år
Ca 40 % har inte fungerar normalt under
uppväxten
25 % kan bli friska
50% klarar sig med viss stöd
25% blir svårt sjuka, behöver stöd från
samhället/ landstinget, kommun,
socialtjänst primärvård






Stress sårbarhets modellen
”Stressorer” behövas för att utveckla sjukdom
Överkrav från föräldrar/ omgivningen
Börja ”vuxenlivet”, ingå relationer m.m
Tidiga negativa upplevelser
Tidiga separationer
Schizofrent funktionshinder
Svårt anpassa sig till andra (kan leva s som i en
bubbla
Tolkar andra fel
Bristande avlyssning från kroppen
Kan ha sår på fötterna men gå i trånga skor
Kläderna sitter fel m.m.
Bristande hygien i bostaden, kylskåp .m.m
Forts..
Bristande planeringsförmåga (framtid)
Lär ej av erfarenheter
Dessutom hallucinationer/ röster som styr
Vissa varit länge på sjukhus
Vissa övermedicinerade
Positiva symtom :
Dopamin,Serotomin,Gaba




Senare debut 18-25 , positiva symtom;
Tankestörningar, hallucinationer och
vanföreställningar
Dessutom ”desorganisationssymtom”;
man kan inte hålla ihop logiska
resonemang (förlorar tidssammanhang)
Hjärnans sammanbrott (tidspilen)
Negativa symtom; känslomässig
avtrubbning



Ett manligt foster är mer ”känslig” under
havandeskapsperioden om modern
drabbas av virusinfektion/förlossningen
Hjärnans uppbyggnad kan skadas
Behöver ofta stöd hela livet
Kognitiva skador = som intelligens 75
Viktigt med tidig behandling
Det kan ta två år från insjuknade till behandling
Tid med obehandlad psykos (sämre prognos)
Ofta återfall inom de två—tre första åren
Hög ångest under denna period
Sömnsvårigheter, isolering
Ofta bristande sjukdomsinsikt
Risk för självmord/missbruk
Behandlingens tre ben:
Medicinsk behandling
Anpassad psykologisk behandling
Anpassat socialt stöd…
Viktigt få bort ”psykotiska symtom”
(medicinering)
Adherence---vidhäftning till mediciner
Fortsatt medicinering
Varför ta mediciner om man ej är sjuk
Vid svåra psykoser och bristande sjukdomsinsikt
kan man bli intagen/tvångsbehandlad (LPT)
Vid utskrivning (öppen LPT, LRV) kan det vara
nödvändigt med ”depå” medicinering…
De första fem åren
Förlorade ”obehandlade år” kan ej tas tillbaka
Varje återfall kan ge bestående ”hjärnskador”
Tidig benämning ”dementcia precox”
Viktigt att behandlarna är ”tålamodiga” och
uthålliga
Att inge hopp
Samarbeta/ utbilda anhöriga
Viktigt med socialt stöd
Medicinska livsproblem:
Hjärt - kärlbesvär
Infektioner
Lungsjukdomar ( många storrökare)
Självmord ( risk på 10 %)
Dör ca 15-20 år tidigare än medellivslängd
Ansvar; Landsting, primärvård, kommun,
socialtjänst
Livsproblem över tid
Känsliga för förluster
Kan vara förlust av husdjur, ”katt, kanariefågel”
Insikter vid 40-50 års ålder
Inga relationer, inga barn, få eller inga vänner
Rökning, missbruk, slutar med mediciner
Kan leda till isolering
Missbruk / depression / självmord
Inslag av aggressivt beteende
Svårare att behandla pat i öppenvård
Många inläggningar kan försämra prognosen
Viktigt att behandlare/anhöriga känner till tidiga
tecken på försämring
Förstå vilka situationer som medverkar….
Försöka stimulera annat beteende
Är medicineringen ”terapeutisk” inom fönster
Evidensbaserad praktik
-- Den för tillfället bästa tillgängliga
vetenskapliga kunskapen om insatsernas
(åtgärdernas) effekt
--Personen erfarenheter och önskemål om innehåll resultat av vård och stöd
-- den professionelles erfarenheter och expertis
Beh. vid kvarstående symtom
Läkemedels behandling
Kognitiv beteendeterapi
Psykodynamisk psykoterapi
Stödterapi (bibehålla nuvarande funktion)
Bildterapi
Musikterapi
Från slutenvård till öppenvård
Utökad ”gemensam” villkorad vårdplan
Kontakt med ”vård och stödsamordningen”
( case management)
Individuell plan; om det behövs insatser
(åtgärder) från kommunen/socialtjänsten
Rätten till skälig levnadsnivå; evnt. bistånd från
socialtjänsten
Återhämtning/jagets kamp mot sig
själv
• Psykisk sjukdom omfattar inte hela
individens jag
• Det finns ofta öar av klarhet
• Även om den sjuke beter sig
annorlunda/vansinnigt vet han om det .
Men kan vid akut sjukdom inte stoppa sig
själv
Återhämtningens tre steg
• Underkasta sig mediciner/aktiv
behandling/samtal/terapi
• Börja aktivt medverka i självläkning
• Uttrycka egna problemformuleringar,
skapa mening i det som hänt. Acceptera
det som varit trots ångest och
smärta/lidande
Förstå och hantera röster
• Den som hör röster är inte längre ”herre i
sitt eget huvud”
• Omvärldens bemötande av den som hör
röster går ut på förvirring och oförstående
• Man pratar sällan om rösterna. Låtsas att
de inte finns. Prövar olika läkemedel mot
röster
Vägen ur
hallucinationer/vanföreställningar
• Man är helt i vanföreställningarnas våld
• ”dubbelmedvetande”—kan börja bygga
upp distans till vanföreställningarna, kan
ifrågasätta sina upplevelser (gas ur
ventiler)
• Att återta ansvaret för sitt liv kan gå
genom depression och ångest
• Därför väljer vissa tyvärr att stanna kvar i
sjukdom
Återhämtning är en process i
”coping strategies”
• Att lära känna igen påfrestande situationer
• Gott förhållande till medicinerande läkare/
rätt medicin
• Sänkt aktivitetsnivå på viss fält för att
kunna var aktiv på andra fält
(arbete/sysselsättning)
• Mening (skapa sammanhang) i det man
upplever
• Den egna kroppen
”Det är inte att höra röster som är
problemet, snarar oförmågan att
hantera dem” ( Ron Coleman 1996)
• ” Den som behärskar sina röster och
skapar en relation till dem, istället för att
förneka dem… är inte längre ett offer, utan
en segrare som återerövrat kontrollen över
sitt eget liv ”. (D. Bosga 1993)
Schizoid personlighetsstörning
- Okänslig för sociala normer/regler
 Emotionell kylighet, distansering
 Nedsatt förmåga uttrycka känslor
 Likgiltig för beröm/kritik
 Sexuellt ointresse
 Bristande intresse för vänskap/vänner
 Upptagen av fantasier/inåtvänd