Transcript Föreläsning 1.pptx

Det svenska politiska systemet:
Introduktion
Bo Persson
Föreläsningens uppläggning
Genomgång av kursens uppläggning
 Genomgång av grupp-uppgift
 Analys av svensk politik och förvaltning:
centrala begrepp och perspektiv

Kursens mål (del 1): faktakunskaper
Efter avslutad kurs ska den studerande kunna



Besitta kunskaper om grundläggande strukturer
i det svenska politiska systemet,
Redogöra för centrala och kritiska situationer i
den moderna politiska historien och vad dessa
betytt för hur svensk politik och förvaltning är
organiserad och strukturerad idag,
Skriftligt redogöra för och reflektera kring såväl
empiriska som principiella aspekter av svensk
politik och förvaltning,
Kursens mål (del 2): analytisk
förmåga
Analysera politiska händelser i relation
till det svenska politiska systemets särdrag
och historiska utveckling,
 Analysera och förhålla sig till olika
förklaringsansatser inom svensk politik
och förvaltning,
 Visa ett kritiskt förhållningssätt till
argument och tolkningar av olika
förvaltningsmodeller och politiska förlopp.

Innehåll

”Delkursen behandlar svensk politik och
förvaltning avseende lokala, regionala och
nationella processer. Särskild vikt läggs vid
den politisk-historiska utvecklingen och
samspelet mellan politik och förvaltning.
Delkursen fokuserar principiella särdrag
och deras relation till centrala idéer inom
politisk teori”
Kursens olika delar
1. Centrala händelser i svensk politisk
historia: demokratisering och framväxten
av den moderna staten
2. Den offentliga maktens organisation i
Sverige: nationellt, regionalt och lokalt
3. Förändringslinjer i svensk politik och
förvaltning: decentralisering,
marknadifiering, internationalisering
Examination
Skriftlig tentamen
 Författande av en kortare uppsats i grupp
 Författandet av en individuell
inlämningsuppgift
 Aktivt deltagande i samtliga seminarier

Grupp-uppgift
Analys av en ”forskningsfråga” – ett
”forskningsproblem” på kommunal eller regional
nivå
 ”Vetenskapligt förhållningsätt”:

◦
◦
◦
◦


Problemformulering och avgränsning
Metodiskt tillvägagångssätt
Självständig insamling av material
Analys och diskussion utifrån principiella
utgångspunkter (litteratur)
Arbete i grupper om 3-4 personer
Redovisning genom skriftlig uppsats och muntlig
presentation
Staten

”A political community formed by a territorially
defined population which is subject to one
government”
(Hague & Harrop 2001)

”…staten består av ett mycket stort antal, i vissa
avseenden visserligen kopplade och likartade men i
andra avseenden självständiga och olikartade,
organisationer.”
(Premfors 1998)

”Staten det är jag”
(yttrande tillskriver Ludvig XIV)
Är staten legitim?
Accepterar medborgarna den styrande
maktens rätt att fatta beslut?
 Beslut enligt lagarna…
 …men också en fråga om tillit och
acceptens
 Upprätthålls i en demokrati genom
möjlighet till insyn och granskning
 Inflödeslegitimering, utflödeslegitimering
och genomflödeslegitimering

Maktbegreppet
Maktens första ansikte: relationell makt
 Maktens andra ansikte: dagordningsmakt
 Maktens tredje ansikte: diskursiv och
strukturell makt

Demokrati: centrala aspekter
Hur skall folkstyrelsen organiseras?
 Representiv demokrati eller
direktdemokrati?
 Vilken typ av representativ demokrati:

◦ Parlamentsdemokrati
◦ Partidemokrati
◦ Publikdemokrati

Enhetsstat eller maktdelning?
Hur kan politiska processer
studeras?
Aktörsorienterade perspektiv: fokus på
aktörernas motiv, intressen, strategier i
samspel med varandra (mikroperspektiv)
 Strukturorienterade perspektiv: fokus på
regelsystem, klasstrukturer, diskurser
(makroperspektiv)
 Utmaningen för forskare: att förena
nivåerna i en sammanhållen analys
