Ett nytt Europa

Download Report

Transcript Ett nytt Europa

Ett nytt Europa
Ett nytt Europa
• På 700-talet hade Västrom fallit sönder i
småriken.
• Alla vägar, hamnar, städer med badhus, avlopp
och vattenledningar var förstört.
• Det fanns inga romerska trupper som kunde
hålla freden vid liv.
• Det uppstod en massa småkrig och det blev
ett allt större kaos.
Kyrkan
• Den enda organisation som nådde ut över
Västeuropa var den katolska kyrkan.
• Påven bestämde och han höll till i Rom. Under
honom fanns ärkebiskoparna.
• Ärkebiskoparna bestämde över biskoparna
som i sin tur bestämde över prästerna.
• På så vis kunde kyrkan skaffa sig en mycket
stor makt över Västeuropa.
Klostren
• Klostren kom att bli mycket viktiga efter
romarrikets fall.
• De första klostern byggdes på 200- och 300 talen
för män och kvinnor som ville leva helt för Gud.
• Klostren blev de som stod för kunskapen. De var
dåtidens experter i allt från litteratur till medicin.
• Klostren ändrade också synen på kroppsarbete –
romarna lät slavarna jobba. Munkar och nunnor
gjorde jobbet på egen hand.
Klostren
Frankerriket
• Germanfolk från norra Europa hade tagit över
i Spanien, Gallien, Britannien och Germanien.
• Detta var tidigare romerska provinser.
• Rikena kom att styras av kungar som varken
kunde läsa eller skriva. Varför kunde de inte
det?
• I Gallien var det frankerna som tagit över och
gissa varför Frankrike heter just Frankrike
idag?
Frankerriket
• Frankernas mest kände kung hette Karl den
store.
• Karl den store kom att härska över ett mycket
stort område som de vunnit genom krig.
• När Karls rike var som störst såg det ut så här:
Frankerriket
Frankerriket
• Karl den store kom att bli kung år 768 men det
var först år 800 som något mycket viktigt
hände.
• På juldagen år 800 krönte påven Karl den store
till romersk kejsare.
• Påven ville på så sätt tacka honom för all hjälp
han fått mot fiender.
• Kröningen var viktig av tre anledningar:
Frankerriket
1. För första gången sedan 476 fanns det en
kejsare i västra Europa.
2. Påven hade tagit sig rätten att utse och kröna
kejsaren – kyrkan bestämde vem som skulle
bestämma. Varför är det så viktigt?
3. På detta sätt närmade sig kyrkan och
kejsaren varandra.
Som vanligt slutade allt med sönderfall. Karl dör
814 och då faller riket samman i fler små.
Latin
• Eftersom kyrkans språk var latin så kom det
att bli mycket viktigt.
• Alla biblar var på latin, samt alla viktiga
papper.
• Det blev ett gemensamt språk för del lärda.
• Därför grundade Karl den store en skola i
Aachen dit furstar kunde skicka folk för att lära
sig läsa och skriva.
• Finns latinet kvar idag?
Feodalism
• Att hålla samman ett rike på Karls tid var inte lätt. Det
fanns inte telefon, mail osv.
• Det kunde ta veckor för en kung att få ut ett
meddelande till någon.
• Därför skapade Karl den store län. Han delade helt
enkelt in sitt rike i mindre delar.
• Varje län styrdes av en man som kungen litade på.
Persononen kom att kallas för storvasall.
• Ofta var området för stort för storvasallen så även han
var tvungen att dela in området.
• Storvasallens medhjälpare kallades för undervasaller.
Feodalism
• Vasallerna slapp oftast betala skatt till kungen.
• De fick istället ta ut skatt av folket.
• Kravet från kungen var att de skulle ställa upp
med riddare och soldater om det blev krig.
Kungen lovade i sin tur att skydda sina
vasaller.
• Vasallerna kunde även få stifta sina egna lagar.
• Detta är feodalism och det kom att införas i
stora delar av Europa.
Feodalism
• När vasallen dog skulle området gå tillbaka till
kungen.
• Så blev det sällan utan vasallerna började allt
oftare att ärva sin makt.
• Om det var en svag kung blev det så att
vasallen styrde över ett eget litet rike.
• Folket var mycket beroende av vilken person
vasallen var.
Feodalism
• Ofta klagade folket på att vasallen tog ut för
mycket skatt och hade grymma straff.
• Bönderna fick oftast betala i natura. Dvs de
fick ge vasallen produkter från gården.
• Dessutom var de tvungna att arbeta vissa
dagar på vasallens gård.
• Självklart gratis…
Feodalism
Kung
Storvasall
Undervasall
Bönder
Feodalism
• Vasallerna blev efterhand adelsmän det var så
det gick till när Europa fick en adel.
• Adeln var ofta befriade från skatt.
• Systemet gjorde att kungen inte hade en egen
armé och fick han för många vasaller emot sig
var han tvungen att avgå.
• För att det skulle fungera var kungen tvungen
att se till att ingen vasall blev för mäktig och
att de flesta var hyfsat nöjda.
Läs sidorna och svara på frågorna:
•
•
•
•
•
160-161
165-173
176-179
182-185
190-191