Transcript Europa tar form

Europa tar form
• Tillbakablick:
• Under 600 år hade romarna erövrat det ena området efter det
andra. De hade skapat ett rike som sträckte sig runt Medelhavet,
långt upp i nuvarande Tyskland och som dessutom omfattade hela
England. Omkring år 100 e.Kr. var Romarriket som störst. Därefter
började det falla sönder.
• År 395 delades det stora riket i två, Östrom och Västrom. Västrom
föll snart sönder i småriken och år 476 avsattes den siste kejsaren i
Rom.
• På 700-talet var västra Europa svagt och omgivet av mäktiga riken. I
söder hade araberna erövrat norra Afrika och hela Spanien, i
sydöstra Europa fanns det gamla Östrom som nu kallades
Bysantiska riket eller Bysans. Trots detta blev västra Europa så
småningom en långt starkare militär makt än Östrom och den
islamiska världen.
• Europa blev centrum för vetenskap och teknisk
utveckling.
• Det viktigaste i det här temat är att studera hur
Europas framtida dominans växer fram. Där
spelade kyrkan och nya uppfinningar en helt
avgörande roll.
• Nästan allt var förstört, vägar, hamnar, städer med
badhus och teatrar, vattenledningar och avlopp.
Västrom hade fallit sönder i småriken.
• Ingen förhindrade längre småkrig och uppror och
romarnas organisation fungerade inte längre.
• MEN det fanns ett undantag… den organisation som
hörde samman med kristendomen och kyrkan.
Det fanns inte längre en
kejsare i Rom men det fanns
en påve, de kristnas högsta
ledare, som bodde där. Han
styrde över alla ärkebiskoparna
i Europa, som i sin tur styrde
över biskoparna, som styrde
över prästerna i varje stift.
• Klostren, som byggdes under 200-300-talet, med munkar
och nunnor som ville leva helt för Gud, spred sig och med
dem spred sig kunskap och kristendom.
• Munkarna och nunnorna hjälpte andra människor och lärde
ut praktiska saker, de hjälpte
de sjuka och fattiga. De lärde bondfamiljerna hur de skulle odla och de
gav bort frön till växter som kunde
läka sår och lindra sjukdomar. De
hjälpte bönder att skaffa fruktträd
som gav bättre skördar.
• Klostren byggdes långt ifrån städerna,
i de minst utvecklade delarna av
Europa och det var där man kunde
sprida kristendomen. På så sätt
kunde munkarna och nunnorna föra
med sig kunskapen till de områden
som behövde det bäst.
•
•
•
•
•
Olika germanfolk från norra
Europa hade tagit makten i
Spanien, Gallien, Germanien
och Britannien som tidigare
var romerska provinser. Rikena
styrdes av kungar som varken
kunde läsa eller skriva.
Frankerna gav Frankrike sitt namn.
Under 500-600-talet började de
utvidga sitt område och deras
mest berömde kung, Karl den
Store kom genom krig och erövringar att härska över ett väldigt
område (se karta sid 272).
Skulle Frankerriket bli ett nytt
Västrom – lika stort och mäktigt?
Påven i Rom hade tankar åt det
hållet och vid ett tillfälle när Karl
den store deltog i en gudstjänst i
Rom, krönte påven honom till
romersk kejsare. Detta var juldagen år 800.
Påven ansåg sig dock stå över Karl den store, det var ju han som krönt honom, men
Karl hade andra åsikter om den saken, han menade dessutom att han inte haft en
aning om att påven tänkte kröna honom. Dock använde han aldrig sin titel, kejsare.
Karl kunde inte skriva, han kunde läsa något men till skillnad från Romarrikets
kejsare var han dåligt utbildad.
• I den skola i Aachen, som Karl den store grundade
utbildades präster och munkar. Man gjorde avskrifter
av böcker, främst Bibeln.
• Gamla romerska böcker gjorde man också avskrifter av
i Aachen, och de var skrivna på latin och på så sätt blev
latinet kyrkans språk, ett gemensamt språk för kyrkans
folk i det kristna Europa. Man inrättade även bibliotek.
• Trots det låg Karl den stores Västeuropa långt efter
Bysans när det gällde lärdom. Där sysslade man med
grekisk vetenskap och litteratur och läkekonst och
poesi från islamiska länder.
• Så småningom föll även sönder i små riken efter hans
död, men skolan och biblioteken blev mycket viktiga för
Europas framtid.
Nya uppfinningar
• Plogen, som plöjde djupt, gjorde det möjligt att få
stora skördar från den tunga fuktiga och
näringsrika jorden som fanns i norra Europa.
Skördarna blev större och maten räckte till fler.
Det gjorde att folkmängden växte snabbt.
• Vilka fler uppfinningar kommer som gör det
lättare att producera mat?
Läs sid 276-277.
• De antika riken hade haft slavar som utförde det
tunga arbetet. De behövde inga uppfinningar för
att förbättra sin situation.
Feodalismen
• Hur styr man ett stort rike när man inte ens
har telefon? Hur får man ut order till militären
och information till rikets invånare?
Om man dessutom inte
kan läsa och skriv, vare
sig kung eller invånare
– hur gör man då???
• Riket delades upp i mindre
områden – län, där styrde en
man som kungen litade på, de
var kungens storvasaller.
• Ibland behövde även han dela
upp sitt område i mindre och
hans medhjälpare kallades
undervasaller.
• En vasall lovade med et att troget tjäna sin herre och ställa
upp med fullt utrustade riddare och soldater om hans herre
blev angripen eller själv ville börja krig. Kungen i sin tur lovade
att hjälpa att skydda sin vasall.
• I verkligheten förhöll det sig ofta att vasallerna kom i krig med
varandra. Det var inte alltid som stormännen ställde upp med
vapen när deras kung angreps eller startade krig. En riddare
ville helst slippa riskera sin rustning och sin stridshäst som var
värda en förmögenhet.
• Efter Västroms fall blev handeln svårare, pga att
vägarna var förstörda. En del städer blev nästa
folktomma.
• Framstegen, plogen, vattenhjulen och
väderkvarnarna ersatte slavar och djur, vilka hade
behövt mycket mat.
• Nu fanns det mer mat än man behövde på
landsbygden. Man kunde börja byta med varor i
staden. Brödsäd, vin, ost och slaktdjur blev så
handelsvaror. Bönderna köpte verktyg, salt och
annat.
• Detta gjorde att handeln åter började blomstra.
Gamla romerska städer levde upp och antalet
invånare ökade och nya städer grundades.
• 1300-talets stad var liten och hade under 2000 invånare.
Husen låg sammanträngda innanför en ringmur som gav skydd
mot angripare. Mitt i staden låg den största kyrkan vid ett torg
och runt torget hade stadens förnämsta familjer sina hus.
Husen blev enklare i utkanten av staden. Närmast ringmuren
och utanför den bodde de
fattigaste i enkla hyddor.
• När handeln ökade sökte sig
allt fler till staden. Då måste
man riva ringmuren och
bygga en ny. Den italienska
staden Florens byggde om
sin stadsmur tre gånger.
• Borgare kallades de som bodde innanför murarna i
staden. De var köpmän som drev handel.
• Det fanns även hantverkare av många slag,
silversmeder, skräddare och skomakare, krukmakare,
hattmakare och andra.
• I staden blev det möjligt att tillverka och sälja i större
skala än i en bondby
eller nära ett kloster. Och i
staden fick dessa hantverkare ett gott anseende.
Det hade de aldrig tidigare
haft.
• De flesta som bodde i staden var dock inte
borgare utan enkelt folk. De var tjänstefolk hos
borgarna, grovarbetare och fattigfolk som bara
hade jobb då och då. De kanske fick jobb
tillfälligt att lossa en last från ett fartyg eller
kanske om det
var fest hos
någon rik.
•
I en fattig familj bodde människorna i
ett enda rum, där det knappt fanns
möbler eller några andra ägodelar. Det
var bara en sovplats för föräldrar och
barn.
• I en förmögen borgares hus hade man gaveln mot gatan.
Husen skilde åt med smala gränder. Det var trångt innanför
muren.
• På första våningen i borgarens hus låg verkstad och butik, om
ägaren var hantverkare, i källaren fanns varulagret och på
andra våningen bodde familjen. Våningen bestod ofta av ett
enda rum, som samtidigt var kök, sovrum, vardagsrum och
arbetsrum. Möblerna var få och enkla. Ett stadigt bord och
några stolar.
Människans viktigaste uppfinning?
• Vilken är den?
• Skriften är människans viktigaste uppfinning! Varför
då?
• Utan skriften hade Egyptens faraoner och andra
härskare inte kunnat styra sina stor riken. Tack vara
skriften blev det möjligt att samla kunskaper från
släktled till släktled. Med skriftspråkets hjälp kan vi få
veta vad människor som levde för flera tusen år
sedan tänkte och kände.
Fram till 1400-talet skrevs alla
brev och böcker i Europa för
hand. Tyvärr kunde inte så många
läsa. De som kunde hade blivit
utbildade i kyrkan eller klostren.
Skrivare, oftast munkar eller
nunnor, skrev ned rad efter rad i
enlighet med en text, en så kallad
avskrift.
• En egen Bibel fick klostren genom att beställa en avskrift.
• Ibland kunde skrivaren blivit trött och hoppat över flera rader,
eller skrivit stavfel, men bara fortsatt att skriva. Det var inte
lika lätt att ändra, som när du raderar på din dator direkt.
• De handskrivna böckerna illustrerades av konstnärer. Vi kan
lära oss mycket om vi studerar dessa bilder. T.ex. hur de var
klädda, hur arbeten gick till etc.
• Runt 1450 började Johan Gutenberg i Tyskland framställa
böcker på ett nytt sätt. Hans teknik byggde på en rad
uppfinningar.
• Han hade uppfunnit en gjutform där jan kunde gjuta lösa
bokstäver av metall. Till dem hade han experimenterat fram
en lämplig blandning av metaller för att få fram en lämplig
trycksvärta som fastnade på pergament och papper utan att
smeta, som bläcket
gjorde.
• Dessutom hade han konstruerat en
tryckpress. Idén tog han från de
vinpressar som bönderna använde
för att pressa saften ur druvor.
• Gutenberg tryckte sedan blad för blad.
Den första bok som lämnade hans
tryckpress i den tyska staden Mainz
var Bibeln. Den blev färdig år 1455.
•
Snart trycktes biblarna på
det egna språket istället för
på latin. Den tryckta Bibeln
var inte längre bara boken
med Guds ord, nu kunde
man dessutom se hur ord skulle stavas.
Tidigare hade man stavat olika i olika delar av
samma land. Bibeln blev både en ordlista och
en grammatik.
• I Sverige utkom Nya Testamentet på svenska
år 1526 och från det årtalet räknar vi den
moderna svenskans början.