Transcript Europa tar form

RÖDA TRÅDEN
Under 600 år hade romarna erövrat det ena
området efter det andra. De hade skapat ett rike
som sträckte sig runt Medelhavet, långt upp
i nuvarande Tyskland och som dessutom omfattade hela England. Omkring år 100 e.Kr. var
Romarriket som störst. Därefter började det
falla sönder.
År 395 delades det stora riket i två, Östrom
och Västrom. Västrom föll snart sönder i småriken och år 476 avsattes den siste kejsaren i Rom.
På 700-talet var västra Europa svagt och omgivet av mäktiga riken. I söder hade araberna er-
övrat norra Afrika och hela Spanien, i sydöstra
Europa fanns det gamla Östrom som nu kallades
Bysantinska riket eller Bysans. Trots detta blev
västra Europa så småningom en långt starkare
militär makt än Östrom och den islamiska världen.
Europa blev centrum för vetenskap och teknisk utveckling.
Det viktigaste i det här temat är att studera
hur Europas framtida dominans växer fram. Där
spelade kyrkan och nya uppfinningar en helt avgörande roll.
Europa tar form
Runt Medelhavet år 750
E l be
Rhe
n
S eine Paris
År 750 var det orostider i Europa. Araberna hade erövrat Spanien i
början av 700-talet och sedan fortsatt norrut genom Frankrike. Vid
staden Poitiers förlorade de ett slag mot frankerna år 732. Därefter
slutade frammarschen, men det berodde inte så mycket på slaget
som på inre arabiska stridigheter.
Det kristna bysantinska riket i sydöstra Europa hade förlorat stora
områden både i norra Afrika och öster om Medelhavet.
Riket hotades av muslimska trupper.
Poitiers
S V A RTA H AV E T
Rom
Konstantinopel
ME
DEL
H AV E
Damaskus
T
Jerusalem
Kairo
Frankerriket
Bysans
Arabväldet
hi 270
0
1000 km
1. Ett splittrat Europa
Kristendomen får makt
På 700-talet hade Västrom fallit sönder i småriken. Romerska vägar och hamnar, städer med
badhus och teatrar, vattenledningar och avlopp
– nästan allt var förstört.
Det fanns inte längre några romerska generaler som kunde sända trupper till områden där
uppror och småkrig bröt ut och den organisation som romarna hade byggt upp fungerade
inte. Men det fanns ett undantag – den organisation som hörde samman med kristendomen
och kyrkan.
En fransk bokillustration från 1400-talet visar hur nunnor
vårdar sjuka. Eftersom det inte fanns sjukhus var det vanligast
att man vårdades i hemmet. Klostren var de enda platserna
som hade sjuksalar. Men klostrens läkekonst var ingenting för
fattigt folk. De hade inga gåvor att ge till klostren som tack
för hjälpen.
Nu fanns det inte längre någon kejsare i Rom,
men påven, de kristnas högste ledare, bodde där.
Han styrde över ärkebiskoparna i Europas kristna länder. Ärkebiskoparna styrde i sin tur över
biskoparna, som styrde över prästerna i varje
stift. Kejsarnas Rom hade blivit påvarnas Rom.
Klostren sprider kunskap
Munkar och nunnor gjorde en viktig insats när
kristendomen spreds. De första klostren byggdes
under 200- och 300-talen för män och kvinnor
som ville leva helt för Gud.
europa tar form • 271 hi
Munkar och nunnor undervisade och spred
kristendomen, men de hjälpte också människor
och lärde ut praktiska saker. Klosterfolket hjälpte de sjuka och fattiga. De lärde bondfamiljerna
hur de skulle odla kål och rotfrukter, de gav bort
frön till växter som kunde läka sår och lindra
sjukdomar och de hjälpte bönderna att skaffa
sig fruktträd som gav bättre skördar.
Klostren grundades ofta långt bort från städerna, i de minst utvecklade delarna av Europa.
Det var just på de platserna som kristendomen
behövde spridas. På så sätt kom munkarna och
nunnorna att föra med sig sin kunskap till de
områden i Europa som behövde det bäst.
Frankerriket – ett nytt Västrom?
Olika germanfolk från norra Europa hade tagit
makten i Spanien, Gallien, Germanien och Britannien som tidigare var romerska provinser.
Rikena styrdes av kungar som varken kunde
läsa eller skriva.
Frankerriket år 814
Britannien
en
Paris
Skolan i Aachen
Rh
Aachen
I Gallien hade frankerna slagit sig ner. Efter
dem fick Frankrike sitt namn. Under 500- och
600-talen började frankerna utvidga sitt område. Frankernas mest berömde kung, Karl den
store, kom genom krig och erövringar att härska
över ett väldigt område. När hans rike var som
störst bestod det av nuvarande Frankrike, Belgien, Holland, Luxemburg, Schweiz, stora
delar av Tyskland och Österrike och mer än
halva Italien.
Skulle Frankerriket bli ett nytt Västrom – lika
stort och mäktigt? Påven i Rom hade tankar åt
det hållet. När Karl den store deltog i en gudstjänst i Rom, krönte påven honom till romersk
kejsare. Detta hände på juldagen år 800.
Men påven ansåg sig ändå vara det kristna
Europas ledare – det var ju han som krönte
frankernas kung. Karl såg inte saken på samma
sätt utan ansåg sig stå över påven. Karl den store själv sa senare att han inte haft en aning om
att påven tänkte kröna honom till kejsare. Om
Karl vetat det skulle han inte ha gått till kyrkan.
Om Karl den store talade sanning vet vi inte.
Men han använde aldrig titeln Romarrikets
kejsare. Det skulle helt onödigt ha retat kejsaren i Bysans.
Germanien
FRANKERRIKET
Gallien
Rom
Som krigare kunde Karl den store mäta sig med
Romarrikets ledare. Men till skillnad från honom hade dessa ledare varit välutbildade. Flera
av dem skrev böcker som fortfarande läses, till
exempel Caesars bok om sina fälttåg i Gallien.
Karl hade aldrig gått i någon skola och det sörjde han över. Han kunde läsa men inte skriva.
Spanien
M E D EL H AV E T
hi 272 • europa tar form
▲
Frankerriket sträckte sig över stora delar av västra Europa.
Karl den store sitter på sin tron i staden
Aachen. Hans vän och lärare Einhard tittar
upp mot härskaren och ser hur kejsaren
kämpar med bokstäverna. Tronen finns i dag
i slottskyrkan i Aachen.
En av Karl den stores medhjälpare, Einhard,
var utbildad i ett tyskt kloster. Han arbetade åt
Karl i 23 år och blev kejsarens vän. Einhard
skrev en bok om kejsarens liv. Där berättas att
kejsaren ibland tog en skrivtavla med sig i sängen. Innan han somnade brukade han försöka
”vänja sig vid att skriva bokstäver, men han
hade ingen större framgång med detta”, skriver
Einhard.
Karl bodde helst i staden Aachen mitt emellan
sitt frankiska hemland och de områden som
han erövrat i Tyskland. I Aachen grundades en
skola där präster och munkar utbildades och
där de fick lära sig att läsa och skriva ordentligt.
Ett stort arbete lades ner på att göra avskrifter
av böcker. Framför allt gjordes avskrifter av Bibeln. De skänktes sedan till kloster och större
kyrkor. Boktryckarkonsten var ännu inte uppfunnen.
Latinets roll och bibliotekens betydelse
I skolan i Aachen kopierade man inte bara Bibeln utan också gamla romerska böcker – alla
hade ju inte brunnit upp eller förstörts när Västrom föll sönder. På det sättet blev romarnas
språk, latinet, ett gemensamt språk för kyrkans
folk i det kristna Europa. Många böcker av
romerska författare räddades till eftervärlden.
Det var exempelvis böcker av historieskrivare
som Livius och Tacitus.
I klostren runt om i Karl den stores rike inrättades bibliotek. Ändå låg Karl den stores Västeuropa fortfarande långt efter Bysans när det
hi 274 • europa tar form
gällde lärdom. I Bysans sysslade man med grekisk vetenskap och litteratur och med läkekonst och poesi från islamiska länder.
Men ett nytt Europa var på väg att växa fram.
Det stora rike som Karl skapade föll så småningom sönder i mindre riken efter hans död,
men den skola han startade i Aachen och de
bibliotek han lät inrätta blev mycket viktiga för
Europas framtid.
M I N N S
D U ?
1 Förklara orden:
a) Bysans
b) påve, ärkebiskop, biskop, präst
2 På vilka sätt hade bönderna nytta av klostren?
3 a) Vilket år kröntes Karl den store till romersk
kejsare?
b) Var kröntes han?
c) Vem krönte honom?
4 I vilken stad lät Karl den store bygga en skola?
5 Vilka undervisades i skolan och vad fick de
lära sig?
F U N DE R A O C H A N A L Y S E R A
1 Varför utbröt det många småkrig i Europa när
Romarriket försvunnit?
2 Varför kunde Frankerriket känna sig hotat av
araberna?
3 Varför är det arbete som utfördes i Aachen
viktigt för historiker i deras forskningsarbete?
4 Varför ville Karl den store inte använda titeln
Romarrikets kejsare?