Biblioteksplan 2.0 Elisabet Ahlqvist 2014-12-03 Ny bibliotekslag 2014 • 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska bibliotek och.
Download ReportTranscript Biblioteksplan 2.0 Elisabet Ahlqvist 2014-12-03 Ny bibliotekslag 2014 • 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska bibliotek och.
Slide 1
Biblioteksplan 2.0
Elisabet Ahlqvist 2014-12-03
Ny bibliotekslag 2014
• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska
bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
samverka.
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på
biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick
över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och
kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och
hur de används.
Definition av biblioteksplan DS2003:66
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger närmare besked om
verksamhetens inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad att medborgarens
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden
gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”
(s.112)
DS2003:66
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som
bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”
(s. 106)
”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad
skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat
övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”
(s.58)
14 § Samverkan
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i
grunden gemensam resurs”
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.
Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)
• Förutom fjärrlånehanteringen som har en
egen paragraf, bör huvudmännen besluta
om formerna för samverkan.
• Lagen har ett starkt användarperspektiv,
och utgår från hur biblioteken används
17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är
regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin
biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för
sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår
det tydligare att vad som avses är en separat plan för
just biblioteksverksamheten.
(Prop. 2012/13:147, s.43)
17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
biblioteksverksamhet som kommunen eller
landstinget bedriver som huvudman. För det fall
kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet
som huvudman ska även den ingå i planen.
På motsvarande sätt ska folkhögskolornas och
sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall
landstinget som huvudman driver sådan
verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av
nödvändighet inte att se likadana ut eftersom
olika kommuner och landsting bedriver
biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”
(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra
kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.
• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala
biblioteksverksamheten såväl som folkhögskolornas och
sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och
medieplanering.
• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra
bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och
landstingskommunala biblioteksplanerna.
17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med biblioteksplanerna med
arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär
dock inte att det lagstadgade kravet på att
landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör
utgå. Skälet för det är främst att planeringen av
biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför
översiktlig om den integreras i de allmänna
kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan
• Resurseffektivisering
• Användarperspektiv
Konsekvenser för kommunalt självstyre
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som bedöms motivera den inskränkning
av kommunernas och landstingens
självbestämmanderätt som blir följden.
Alla ska ha fri tillgång till god
biblioteksservice, oavsett var de bor i
landet.
Konsekvenser för kommunalt självstyre
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig
biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka
på kommunalt självstyre.
• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och
ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i
verksamheten.
• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig
och verksamheten så länge som minimikraven i lagen
uppfylls.
• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom
de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i
någon grad.
• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i
självbestämmandet.
§18 Uppföljning
• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala
biblioteksverksamheten och kommunerna.
• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har
utformats och använts.
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta tillsammans. Samverkans
mest ändamålsenliga former behöver få
utvecklas över tid, och kan varierar från tid
till annan, beroende på vilka behov som
finns.
18 § Uppföljning
• Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själva utformar och
upprättar
• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt
bidragit till att det fortfarande är stora
standardskillnader
• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för
uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner
• Behovet av mer samordning och uppföljningen av
biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete
nationellt.
Kvalitetsdialog
• September 2011
KB föreslår två spår:
1) Arbete med planerna
2) Kvalitetsmodellen och
utveckling av kvalitet
• Februari 2012
1:a mötet
• 22 november 2013
”Konstituerande”
• 21 november 2014
1:a med kommunerna med
Inriktning 2014
• Fokus på biblioteksplanerna:
– Systematiskt arbete med biblioteksplanerna
utifrån den nya bibliotekslagen.
– Skapa verktyg för att strukturera samarbete
på olika nivåer.
– Analysera kulturplanernas relationer till
de regionala och de kommunala
biblioteksplanerna.
Tema 1: konkret, kortsiktigt, process
Grönt = Viktigt
Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan
Idéskrifter från Kvalitetsdialog
• Vi har publicerat två skrifter
– Biblioteksplan 2.0
– Nyckeltal 1.0
Områden A - Z
• Nästan varje område är kopplat till en
lagparagraf
• Det finns en förslagslista att utgå från
• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun
• Gör prioriteringar, men tappa inte
basverksamheten!
• Visa relationerna mellan olika delar
• Koppla mot andra planer och styrdokument
B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjliga att genomföra? T.ex.
Barn och ungdom
Kultur
Teknik och teknisk infrastruktur
Vård och omsorg
Utbildning, skola
Social
Samhällsbyggnad
C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppföljningsbara? T.ex.
Halvår
Verksamhetsår
Läsår
Mandatperiod
Biblioteksplanens livslängd
R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen
Bibliotekssamarbete över kommungränserna
Cykeln
Plan
Ev.
planrevidering
Ev.
utvecklingsinsats
Arbete
Uppföljning
Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”
3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under
kalenderåret”
4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under
kalenderåret”
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc.
http://office.microsoft.com
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityder
Självvärderingar
Observationer
Dagböcker
Fokusgrupper etc.
Foto: Elisabet Ahlqvist
Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar kvalitativ analys
och diskussion
Bild: http://office.microsoft.com
Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man
inte tillgång?
• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller
ingen uppmärksamhet?
• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
Nyckeltal 1.0
Statistik – nyckeltal - TTT
• KB utvecklar den nationella
biblioteksstatistiken för att underlätta
användningen.
• Statistiken kan användas till nyckeltal
som ger en bild av verksamheten.
• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om
verkligheten, fler undersökningar
behövs.
• TTT bygger på observationer i
biblioteksrummet, vad gör
besökarna? En kompletterande
bild framträder.
Hinder för biblioteksplaner
1. Okunskap om lagen
2. Befogenhet
3. Strategiska politiker
4. Styrkort
5. Biblioteket – en kvinnofråga?
6. Olyckliga omständigheter
7. Abstrakt innehåll, på verkar
relevansen
Skolbiblioteksundersökning pågår
Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim
(medel 6 timmar/vecka)
Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning
Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet
Eget skolbibliotek på skolan
Vi använder en annan skolas
skolbibliotek
266
Bokbuss, bokbåt
Vi har inte tillgång till skolbibliotek
Annat svar än ovan
756
14
32
24
143
68
93
Vi använder ett integrerat folk- och
skolbibliotek
Vi använder folkbiblioteket
1386
65
28
2
6
0
36
62
40
69
74
12
197
3373 svarande
31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka
Skolbiblioteket på Ryska skolan.
Samskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet
Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.
Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet
Skolbiblioteket på Rambergsskolan
Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet
Skobiblioteket på Sjumilaskolan
Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum
Skolbiblioteket på Flatås G- lasser
Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt
Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2
Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame
Skolbiblioteket på Backatorpsskolan
Skolbiblioteket på Böskolans friskola
Gårdstensskolans skolbibliotek
Skolbiblioteket på Nordhemsskolan
Skolbiblioteket på Eriksboskolan
Skolbiblioteket på Fjällskolan
Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9
Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg
Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H
Skolbiblioteket på Bergums skola F 9
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM
Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9
Backegårdsskolan biblioteket
Skolbiblioteket på The English School Gothenburg
Hallenskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan
Katrinebergsskolans bibliotek
Sammanställning december 2014
Bibliotekplaner (2014-12-01)
osäker status
5%
• 115 kommuner med giltig plan (40 %)
• 29 kommuner med inaktuell plan
(slutår 2012, 2013) (10%)
aktuell
40%
äldre plan eller
helt saknad
plan
45%
• 130 kommuner har en plan äldre än
2011, eller ingen plan alls. (45 %)
• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)
inaktuell
(2013,2012)
10%
Västra Götaland 2014-12-01
Västra Götaland 2014-12-01
oklar
status
10%
• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,
2013) (4 %)
aktuell
23%
• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller
ingen plan alls. (63 %)
inaktuell
4%
saknas
63%
• 11 kommuner med giltig plan (23 %)
• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)
• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan
• 2 kommuner har plan under revidering
(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)
Frågor?
[email protected]
[email protected]
Här kan man hämta statistik:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404
87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru
e
Slide 2
Biblioteksplan 2.0
Elisabet Ahlqvist 2014-12-03
Ny bibliotekslag 2014
• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska
bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
samverka.
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på
biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick
över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och
kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och
hur de används.
Definition av biblioteksplan DS2003:66
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger närmare besked om
verksamhetens inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad att medborgarens
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden
gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”
(s.112)
DS2003:66
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som
bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”
(s. 106)
”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad
skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat
övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”
(s.58)
14 § Samverkan
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i
grunden gemensam resurs”
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.
Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)
• Förutom fjärrlånehanteringen som har en
egen paragraf, bör huvudmännen besluta
om formerna för samverkan.
• Lagen har ett starkt användarperspektiv,
och utgår från hur biblioteken används
17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är
regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin
biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för
sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår
det tydligare att vad som avses är en separat plan för
just biblioteksverksamheten.
(Prop. 2012/13:147, s.43)
17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
biblioteksverksamhet som kommunen eller
landstinget bedriver som huvudman. För det fall
kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet
som huvudman ska även den ingå i planen.
På motsvarande sätt ska folkhögskolornas och
sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall
landstinget som huvudman driver sådan
verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av
nödvändighet inte att se likadana ut eftersom
olika kommuner och landsting bedriver
biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”
(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra
kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.
• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala
biblioteksverksamheten såväl som folkhögskolornas och
sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och
medieplanering.
• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra
bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och
landstingskommunala biblioteksplanerna.
17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med biblioteksplanerna med
arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär
dock inte att det lagstadgade kravet på att
landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör
utgå. Skälet för det är främst att planeringen av
biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför
översiktlig om den integreras i de allmänna
kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan
• Resurseffektivisering
• Användarperspektiv
Konsekvenser för kommunalt självstyre
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som bedöms motivera den inskränkning
av kommunernas och landstingens
självbestämmanderätt som blir följden.
Alla ska ha fri tillgång till god
biblioteksservice, oavsett var de bor i
landet.
Konsekvenser för kommunalt självstyre
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig
biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka
på kommunalt självstyre.
• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och
ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i
verksamheten.
• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig
och verksamheten så länge som minimikraven i lagen
uppfylls.
• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom
de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i
någon grad.
• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i
självbestämmandet.
§18 Uppföljning
• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala
biblioteksverksamheten och kommunerna.
• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har
utformats och använts.
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta tillsammans. Samverkans
mest ändamålsenliga former behöver få
utvecklas över tid, och kan varierar från tid
till annan, beroende på vilka behov som
finns.
18 § Uppföljning
• Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själva utformar och
upprättar
• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt
bidragit till att det fortfarande är stora
standardskillnader
• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för
uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner
• Behovet av mer samordning och uppföljningen av
biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete
nationellt.
Kvalitetsdialog
• September 2011
KB föreslår två spår:
1) Arbete med planerna
2) Kvalitetsmodellen och
utveckling av kvalitet
• Februari 2012
1:a mötet
• 22 november 2013
”Konstituerande”
• 21 november 2014
1:a med kommunerna med
Inriktning 2014
• Fokus på biblioteksplanerna:
– Systematiskt arbete med biblioteksplanerna
utifrån den nya bibliotekslagen.
– Skapa verktyg för att strukturera samarbete
på olika nivåer.
– Analysera kulturplanernas relationer till
de regionala och de kommunala
biblioteksplanerna.
Tema 1: konkret, kortsiktigt, process
Grönt = Viktigt
Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan
Idéskrifter från Kvalitetsdialog
• Vi har publicerat två skrifter
– Biblioteksplan 2.0
– Nyckeltal 1.0
Områden A - Z
• Nästan varje område är kopplat till en
lagparagraf
• Det finns en förslagslista att utgå från
• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun
• Gör prioriteringar, men tappa inte
basverksamheten!
• Visa relationerna mellan olika delar
• Koppla mot andra planer och styrdokument
B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjliga att genomföra? T.ex.
Barn och ungdom
Kultur
Teknik och teknisk infrastruktur
Vård och omsorg
Utbildning, skola
Social
Samhällsbyggnad
C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppföljningsbara? T.ex.
Halvår
Verksamhetsår
Läsår
Mandatperiod
Biblioteksplanens livslängd
R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen
Bibliotekssamarbete över kommungränserna
Cykeln
Plan
Ev.
planrevidering
Ev.
utvecklingsinsats
Arbete
Uppföljning
Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”
3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under
kalenderåret”
4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under
kalenderåret”
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc.
http://office.microsoft.com
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityder
Självvärderingar
Observationer
Dagböcker
Fokusgrupper etc.
Foto: Elisabet Ahlqvist
Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar kvalitativ analys
och diskussion
Bild: http://office.microsoft.com
Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man
inte tillgång?
• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller
ingen uppmärksamhet?
• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
Nyckeltal 1.0
Statistik – nyckeltal - TTT
• KB utvecklar den nationella
biblioteksstatistiken för att underlätta
användningen.
• Statistiken kan användas till nyckeltal
som ger en bild av verksamheten.
• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om
verkligheten, fler undersökningar
behövs.
• TTT bygger på observationer i
biblioteksrummet, vad gör
besökarna? En kompletterande
bild framträder.
Hinder för biblioteksplaner
1. Okunskap om lagen
2. Befogenhet
3. Strategiska politiker
4. Styrkort
5. Biblioteket – en kvinnofråga?
6. Olyckliga omständigheter
7. Abstrakt innehåll, på verkar
relevansen
Skolbiblioteksundersökning pågår
Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim
(medel 6 timmar/vecka)
Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning
Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet
Eget skolbibliotek på skolan
Vi använder en annan skolas
skolbibliotek
266
Bokbuss, bokbåt
Vi har inte tillgång till skolbibliotek
Annat svar än ovan
756
14
32
24
143
68
93
Vi använder ett integrerat folk- och
skolbibliotek
Vi använder folkbiblioteket
1386
65
28
2
6
0
36
62
40
69
74
12
197
3373 svarande
31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka
Skolbiblioteket på Ryska skolan.
Samskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet
Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.
Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet
Skolbiblioteket på Rambergsskolan
Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet
Skobiblioteket på Sjumilaskolan
Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum
Skolbiblioteket på Flatås G- lasser
Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt
Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2
Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame
Skolbiblioteket på Backatorpsskolan
Skolbiblioteket på Böskolans friskola
Gårdstensskolans skolbibliotek
Skolbiblioteket på Nordhemsskolan
Skolbiblioteket på Eriksboskolan
Skolbiblioteket på Fjällskolan
Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9
Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg
Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H
Skolbiblioteket på Bergums skola F 9
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM
Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9
Backegårdsskolan biblioteket
Skolbiblioteket på The English School Gothenburg
Hallenskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan
Katrinebergsskolans bibliotek
Sammanställning december 2014
Bibliotekplaner (2014-12-01)
osäker status
5%
• 115 kommuner med giltig plan (40 %)
• 29 kommuner med inaktuell plan
(slutår 2012, 2013) (10%)
aktuell
40%
äldre plan eller
helt saknad
plan
45%
• 130 kommuner har en plan äldre än
2011, eller ingen plan alls. (45 %)
• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)
inaktuell
(2013,2012)
10%
Västra Götaland 2014-12-01
Västra Götaland 2014-12-01
oklar
status
10%
• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,
2013) (4 %)
aktuell
23%
• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller
ingen plan alls. (63 %)
inaktuell
4%
saknas
63%
• 11 kommuner med giltig plan (23 %)
• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)
• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan
• 2 kommuner har plan under revidering
(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)
Frågor?
[email protected]
[email protected]
Här kan man hämta statistik:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404
87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru
e
Slide 3
Biblioteksplan 2.0
Elisabet Ahlqvist 2014-12-03
Ny bibliotekslag 2014
• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska
bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
samverka.
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på
biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick
över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och
kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och
hur de används.
Definition av biblioteksplan DS2003:66
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger närmare besked om
verksamhetens inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad att medborgarens
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden
gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”
(s.112)
DS2003:66
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som
bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”
(s. 106)
”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad
skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat
övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”
(s.58)
14 § Samverkan
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i
grunden gemensam resurs”
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.
Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)
• Förutom fjärrlånehanteringen som har en
egen paragraf, bör huvudmännen besluta
om formerna för samverkan.
• Lagen har ett starkt användarperspektiv,
och utgår från hur biblioteken används
17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är
regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin
biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för
sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår
det tydligare att vad som avses är en separat plan för
just biblioteksverksamheten.
(Prop. 2012/13:147, s.43)
17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
biblioteksverksamhet som kommunen eller
landstinget bedriver som huvudman. För det fall
kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet
som huvudman ska även den ingå i planen.
På motsvarande sätt ska folkhögskolornas och
sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall
landstinget som huvudman driver sådan
verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av
nödvändighet inte att se likadana ut eftersom
olika kommuner och landsting bedriver
biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”
(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra
kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.
• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala
biblioteksverksamheten såväl som folkhögskolornas och
sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och
medieplanering.
• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra
bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och
landstingskommunala biblioteksplanerna.
17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med biblioteksplanerna med
arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär
dock inte att det lagstadgade kravet på att
landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör
utgå. Skälet för det är främst att planeringen av
biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför
översiktlig om den integreras i de allmänna
kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan
• Resurseffektivisering
• Användarperspektiv
Konsekvenser för kommunalt självstyre
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som bedöms motivera den inskränkning
av kommunernas och landstingens
självbestämmanderätt som blir följden.
Alla ska ha fri tillgång till god
biblioteksservice, oavsett var de bor i
landet.
Konsekvenser för kommunalt självstyre
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig
biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka
på kommunalt självstyre.
• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och
ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i
verksamheten.
• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig
och verksamheten så länge som minimikraven i lagen
uppfylls.
• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom
de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i
någon grad.
• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i
självbestämmandet.
§18 Uppföljning
• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala
biblioteksverksamheten och kommunerna.
• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har
utformats och använts.
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta tillsammans. Samverkans
mest ändamålsenliga former behöver få
utvecklas över tid, och kan varierar från tid
till annan, beroende på vilka behov som
finns.
18 § Uppföljning
• Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själva utformar och
upprättar
• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt
bidragit till att det fortfarande är stora
standardskillnader
• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för
uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner
• Behovet av mer samordning och uppföljningen av
biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete
nationellt.
Kvalitetsdialog
• September 2011
KB föreslår två spår:
1) Arbete med planerna
2) Kvalitetsmodellen och
utveckling av kvalitet
• Februari 2012
1:a mötet
• 22 november 2013
”Konstituerande”
• 21 november 2014
1:a med kommunerna med
Inriktning 2014
• Fokus på biblioteksplanerna:
– Systematiskt arbete med biblioteksplanerna
utifrån den nya bibliotekslagen.
– Skapa verktyg för att strukturera samarbete
på olika nivåer.
– Analysera kulturplanernas relationer till
de regionala och de kommunala
biblioteksplanerna.
Tema 1: konkret, kortsiktigt, process
Grönt = Viktigt
Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan
Idéskrifter från Kvalitetsdialog
• Vi har publicerat två skrifter
– Biblioteksplan 2.0
– Nyckeltal 1.0
Områden A - Z
• Nästan varje område är kopplat till en
lagparagraf
• Det finns en förslagslista att utgå från
• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun
• Gör prioriteringar, men tappa inte
basverksamheten!
• Visa relationerna mellan olika delar
• Koppla mot andra planer och styrdokument
B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjliga att genomföra? T.ex.
Barn och ungdom
Kultur
Teknik och teknisk infrastruktur
Vård och omsorg
Utbildning, skola
Social
Samhällsbyggnad
C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppföljningsbara? T.ex.
Halvår
Verksamhetsår
Läsår
Mandatperiod
Biblioteksplanens livslängd
R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen
Bibliotekssamarbete över kommungränserna
Cykeln
Plan
Ev.
planrevidering
Ev.
utvecklingsinsats
Arbete
Uppföljning
Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”
3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under
kalenderåret”
4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under
kalenderåret”
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc.
http://office.microsoft.com
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityder
Självvärderingar
Observationer
Dagböcker
Fokusgrupper etc.
Foto: Elisabet Ahlqvist
Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar kvalitativ analys
och diskussion
Bild: http://office.microsoft.com
Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man
inte tillgång?
• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller
ingen uppmärksamhet?
• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
Nyckeltal 1.0
Statistik – nyckeltal - TTT
• KB utvecklar den nationella
biblioteksstatistiken för att underlätta
användningen.
• Statistiken kan användas till nyckeltal
som ger en bild av verksamheten.
• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om
verkligheten, fler undersökningar
behövs.
• TTT bygger på observationer i
biblioteksrummet, vad gör
besökarna? En kompletterande
bild framträder.
Hinder för biblioteksplaner
1. Okunskap om lagen
2. Befogenhet
3. Strategiska politiker
4. Styrkort
5. Biblioteket – en kvinnofråga?
6. Olyckliga omständigheter
7. Abstrakt innehåll, på verkar
relevansen
Skolbiblioteksundersökning pågår
Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim
(medel 6 timmar/vecka)
Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning
Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet
Eget skolbibliotek på skolan
Vi använder en annan skolas
skolbibliotek
266
Bokbuss, bokbåt
Vi har inte tillgång till skolbibliotek
Annat svar än ovan
756
14
32
24
143
68
93
Vi använder ett integrerat folk- och
skolbibliotek
Vi använder folkbiblioteket
1386
65
28
2
6
0
36
62
40
69
74
12
197
3373 svarande
31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka
Skolbiblioteket på Ryska skolan.
Samskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet
Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.
Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet
Skolbiblioteket på Rambergsskolan
Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet
Skobiblioteket på Sjumilaskolan
Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum
Skolbiblioteket på Flatås G- lasser
Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt
Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2
Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame
Skolbiblioteket på Backatorpsskolan
Skolbiblioteket på Böskolans friskola
Gårdstensskolans skolbibliotek
Skolbiblioteket på Nordhemsskolan
Skolbiblioteket på Eriksboskolan
Skolbiblioteket på Fjällskolan
Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9
Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg
Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H
Skolbiblioteket på Bergums skola F 9
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM
Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9
Backegårdsskolan biblioteket
Skolbiblioteket på The English School Gothenburg
Hallenskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan
Katrinebergsskolans bibliotek
Sammanställning december 2014
Bibliotekplaner (2014-12-01)
osäker status
5%
• 115 kommuner med giltig plan (40 %)
• 29 kommuner med inaktuell plan
(slutår 2012, 2013) (10%)
aktuell
40%
äldre plan eller
helt saknad
plan
45%
• 130 kommuner har en plan äldre än
2011, eller ingen plan alls. (45 %)
• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)
inaktuell
(2013,2012)
10%
Västra Götaland 2014-12-01
Västra Götaland 2014-12-01
oklar
status
10%
• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,
2013) (4 %)
aktuell
23%
• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller
ingen plan alls. (63 %)
inaktuell
4%
saknas
63%
• 11 kommuner med giltig plan (23 %)
• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)
• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan
• 2 kommuner har plan under revidering
(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)
Frågor?
[email protected]
[email protected]
Här kan man hämta statistik:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404
87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru
e
Slide 4
Biblioteksplan 2.0
Elisabet Ahlqvist 2014-12-03
Ny bibliotekslag 2014
• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska
bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
samverka.
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på
biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick
över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och
kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och
hur de används.
Definition av biblioteksplan DS2003:66
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger närmare besked om
verksamhetens inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad att medborgarens
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden
gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”
(s.112)
DS2003:66
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som
bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”
(s. 106)
”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad
skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat
övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”
(s.58)
14 § Samverkan
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i
grunden gemensam resurs”
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.
Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)
• Förutom fjärrlånehanteringen som har en
egen paragraf, bör huvudmännen besluta
om formerna för samverkan.
• Lagen har ett starkt användarperspektiv,
och utgår från hur biblioteken används
17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är
regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin
biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för
sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår
det tydligare att vad som avses är en separat plan för
just biblioteksverksamheten.
(Prop. 2012/13:147, s.43)
17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
biblioteksverksamhet som kommunen eller
landstinget bedriver som huvudman. För det fall
kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet
som huvudman ska även den ingå i planen.
På motsvarande sätt ska folkhögskolornas och
sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall
landstinget som huvudman driver sådan
verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av
nödvändighet inte att se likadana ut eftersom
olika kommuner och landsting bedriver
biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”
(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra
kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.
• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala
biblioteksverksamheten såväl som folkhögskolornas och
sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och
medieplanering.
• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra
bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och
landstingskommunala biblioteksplanerna.
17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med biblioteksplanerna med
arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär
dock inte att det lagstadgade kravet på att
landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör
utgå. Skälet för det är främst att planeringen av
biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför
översiktlig om den integreras i de allmänna
kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan
• Resurseffektivisering
• Användarperspektiv
Konsekvenser för kommunalt självstyre
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som bedöms motivera den inskränkning
av kommunernas och landstingens
självbestämmanderätt som blir följden.
Alla ska ha fri tillgång till god
biblioteksservice, oavsett var de bor i
landet.
Konsekvenser för kommunalt självstyre
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig
biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka
på kommunalt självstyre.
• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och
ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i
verksamheten.
• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig
och verksamheten så länge som minimikraven i lagen
uppfylls.
• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom
de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i
någon grad.
• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i
självbestämmandet.
§18 Uppföljning
• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala
biblioteksverksamheten och kommunerna.
• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har
utformats och använts.
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta tillsammans. Samverkans
mest ändamålsenliga former behöver få
utvecklas över tid, och kan varierar från tid
till annan, beroende på vilka behov som
finns.
18 § Uppföljning
• Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själva utformar och
upprättar
• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt
bidragit till att det fortfarande är stora
standardskillnader
• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för
uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner
• Behovet av mer samordning och uppföljningen av
biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete
nationellt.
Kvalitetsdialog
• September 2011
KB föreslår två spår:
1) Arbete med planerna
2) Kvalitetsmodellen och
utveckling av kvalitet
• Februari 2012
1:a mötet
• 22 november 2013
”Konstituerande”
• 21 november 2014
1:a med kommunerna med
Inriktning 2014
• Fokus på biblioteksplanerna:
– Systematiskt arbete med biblioteksplanerna
utifrån den nya bibliotekslagen.
– Skapa verktyg för att strukturera samarbete
på olika nivåer.
– Analysera kulturplanernas relationer till
de regionala och de kommunala
biblioteksplanerna.
Tema 1: konkret, kortsiktigt, process
Grönt = Viktigt
Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan
Idéskrifter från Kvalitetsdialog
• Vi har publicerat två skrifter
– Biblioteksplan 2.0
– Nyckeltal 1.0
Områden A - Z
• Nästan varje område är kopplat till en
lagparagraf
• Det finns en förslagslista att utgå från
• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun
• Gör prioriteringar, men tappa inte
basverksamheten!
• Visa relationerna mellan olika delar
• Koppla mot andra planer och styrdokument
B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjliga att genomföra? T.ex.
Barn och ungdom
Kultur
Teknik och teknisk infrastruktur
Vård och omsorg
Utbildning, skola
Social
Samhällsbyggnad
C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppföljningsbara? T.ex.
Halvår
Verksamhetsår
Läsår
Mandatperiod
Biblioteksplanens livslängd
R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen
Bibliotekssamarbete över kommungränserna
Cykeln
Plan
Ev.
planrevidering
Ev.
utvecklingsinsats
Arbete
Uppföljning
Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”
3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under
kalenderåret”
4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under
kalenderåret”
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc.
http://office.microsoft.com
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityder
Självvärderingar
Observationer
Dagböcker
Fokusgrupper etc.
Foto: Elisabet Ahlqvist
Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar kvalitativ analys
och diskussion
Bild: http://office.microsoft.com
Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man
inte tillgång?
• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller
ingen uppmärksamhet?
• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
Nyckeltal 1.0
Statistik – nyckeltal - TTT
• KB utvecklar den nationella
biblioteksstatistiken för att underlätta
användningen.
• Statistiken kan användas till nyckeltal
som ger en bild av verksamheten.
• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om
verkligheten, fler undersökningar
behövs.
• TTT bygger på observationer i
biblioteksrummet, vad gör
besökarna? En kompletterande
bild framträder.
Hinder för biblioteksplaner
1. Okunskap om lagen
2. Befogenhet
3. Strategiska politiker
4. Styrkort
5. Biblioteket – en kvinnofråga?
6. Olyckliga omständigheter
7. Abstrakt innehåll, på verkar
relevansen
Skolbiblioteksundersökning pågår
Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim
(medel 6 timmar/vecka)
Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning
Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet
Eget skolbibliotek på skolan
Vi använder en annan skolas
skolbibliotek
266
Bokbuss, bokbåt
Vi har inte tillgång till skolbibliotek
Annat svar än ovan
756
14
32
24
143
68
93
Vi använder ett integrerat folk- och
skolbibliotek
Vi använder folkbiblioteket
1386
65
28
2
6
0
36
62
40
69
74
12
197
3373 svarande
31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka
Skolbiblioteket på Ryska skolan.
Samskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet
Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.
Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet
Skolbiblioteket på Rambergsskolan
Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet
Skobiblioteket på Sjumilaskolan
Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum
Skolbiblioteket på Flatås G- lasser
Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt
Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2
Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame
Skolbiblioteket på Backatorpsskolan
Skolbiblioteket på Böskolans friskola
Gårdstensskolans skolbibliotek
Skolbiblioteket på Nordhemsskolan
Skolbiblioteket på Eriksboskolan
Skolbiblioteket på Fjällskolan
Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9
Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg
Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H
Skolbiblioteket på Bergums skola F 9
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM
Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9
Backegårdsskolan biblioteket
Skolbiblioteket på The English School Gothenburg
Hallenskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan
Katrinebergsskolans bibliotek
Sammanställning december 2014
Bibliotekplaner (2014-12-01)
osäker status
5%
• 115 kommuner med giltig plan (40 %)
• 29 kommuner med inaktuell plan
(slutår 2012, 2013) (10%)
aktuell
40%
äldre plan eller
helt saknad
plan
45%
• 130 kommuner har en plan äldre än
2011, eller ingen plan alls. (45 %)
• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)
inaktuell
(2013,2012)
10%
Västra Götaland 2014-12-01
Västra Götaland 2014-12-01
oklar
status
10%
• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,
2013) (4 %)
aktuell
23%
• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller
ingen plan alls. (63 %)
inaktuell
4%
saknas
63%
• 11 kommuner med giltig plan (23 %)
• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)
• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan
• 2 kommuner har plan under revidering
(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)
Frågor?
[email protected]
[email protected]
Här kan man hämta statistik:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404
87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru
e
Slide 5
Biblioteksplan 2.0
Elisabet Ahlqvist 2014-12-03
Ny bibliotekslag 2014
• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska
bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
samverka.
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på
biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick
över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och
kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och
hur de används.
Definition av biblioteksplan DS2003:66
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger närmare besked om
verksamhetens inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad att medborgarens
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden
gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”
(s.112)
DS2003:66
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som
bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”
(s. 106)
”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad
skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat
övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”
(s.58)
14 § Samverkan
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i
grunden gemensam resurs”
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.
Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)
• Förutom fjärrlånehanteringen som har en
egen paragraf, bör huvudmännen besluta
om formerna för samverkan.
• Lagen har ett starkt användarperspektiv,
och utgår från hur biblioteken används
17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är
regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin
biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för
sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår
det tydligare att vad som avses är en separat plan för
just biblioteksverksamheten.
(Prop. 2012/13:147, s.43)
17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
biblioteksverksamhet som kommunen eller
landstinget bedriver som huvudman. För det fall
kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet
som huvudman ska även den ingå i planen.
På motsvarande sätt ska folkhögskolornas och
sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall
landstinget som huvudman driver sådan
verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av
nödvändighet inte att se likadana ut eftersom
olika kommuner och landsting bedriver
biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”
(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra
kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.
• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala
biblioteksverksamheten såväl som folkhögskolornas och
sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och
medieplanering.
• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra
bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och
landstingskommunala biblioteksplanerna.
17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med biblioteksplanerna med
arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär
dock inte att det lagstadgade kravet på att
landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör
utgå. Skälet för det är främst att planeringen av
biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför
översiktlig om den integreras i de allmänna
kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan
• Resurseffektivisering
• Användarperspektiv
Konsekvenser för kommunalt självstyre
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som bedöms motivera den inskränkning
av kommunernas och landstingens
självbestämmanderätt som blir följden.
Alla ska ha fri tillgång till god
biblioteksservice, oavsett var de bor i
landet.
Konsekvenser för kommunalt självstyre
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig
biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka
på kommunalt självstyre.
• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och
ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i
verksamheten.
• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig
och verksamheten så länge som minimikraven i lagen
uppfylls.
• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom
de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i
någon grad.
• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i
självbestämmandet.
§18 Uppföljning
• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala
biblioteksverksamheten och kommunerna.
• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har
utformats och använts.
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta tillsammans. Samverkans
mest ändamålsenliga former behöver få
utvecklas över tid, och kan varierar från tid
till annan, beroende på vilka behov som
finns.
18 § Uppföljning
• Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själva utformar och
upprättar
• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt
bidragit till att det fortfarande är stora
standardskillnader
• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för
uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner
• Behovet av mer samordning och uppföljningen av
biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete
nationellt.
Kvalitetsdialog
• September 2011
KB föreslår två spår:
1) Arbete med planerna
2) Kvalitetsmodellen och
utveckling av kvalitet
• Februari 2012
1:a mötet
• 22 november 2013
”Konstituerande”
• 21 november 2014
1:a med kommunerna med
Inriktning 2014
• Fokus på biblioteksplanerna:
– Systematiskt arbete med biblioteksplanerna
utifrån den nya bibliotekslagen.
– Skapa verktyg för att strukturera samarbete
på olika nivåer.
– Analysera kulturplanernas relationer till
de regionala och de kommunala
biblioteksplanerna.
Tema 1: konkret, kortsiktigt, process
Grönt = Viktigt
Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan
Idéskrifter från Kvalitetsdialog
• Vi har publicerat två skrifter
– Biblioteksplan 2.0
– Nyckeltal 1.0
Områden A - Z
• Nästan varje område är kopplat till en
lagparagraf
• Det finns en förslagslista att utgå från
• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun
• Gör prioriteringar, men tappa inte
basverksamheten!
• Visa relationerna mellan olika delar
• Koppla mot andra planer och styrdokument
B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjliga att genomföra? T.ex.
Barn och ungdom
Kultur
Teknik och teknisk infrastruktur
Vård och omsorg
Utbildning, skola
Social
Samhällsbyggnad
C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppföljningsbara? T.ex.
Halvår
Verksamhetsår
Läsår
Mandatperiod
Biblioteksplanens livslängd
R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen
Bibliotekssamarbete över kommungränserna
Cykeln
Plan
Ev.
planrevidering
Ev.
utvecklingsinsats
Arbete
Uppföljning
Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”
3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under
kalenderåret”
4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under
kalenderåret”
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc.
http://office.microsoft.com
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityder
Självvärderingar
Observationer
Dagböcker
Fokusgrupper etc.
Foto: Elisabet Ahlqvist
Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar kvalitativ analys
och diskussion
Bild: http://office.microsoft.com
Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man
inte tillgång?
• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller
ingen uppmärksamhet?
• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
Nyckeltal 1.0
Statistik – nyckeltal - TTT
• KB utvecklar den nationella
biblioteksstatistiken för att underlätta
användningen.
• Statistiken kan användas till nyckeltal
som ger en bild av verksamheten.
• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om
verkligheten, fler undersökningar
behövs.
• TTT bygger på observationer i
biblioteksrummet, vad gör
besökarna? En kompletterande
bild framträder.
Hinder för biblioteksplaner
1. Okunskap om lagen
2. Befogenhet
3. Strategiska politiker
4. Styrkort
5. Biblioteket – en kvinnofråga?
6. Olyckliga omständigheter
7. Abstrakt innehåll, på verkar
relevansen
Skolbiblioteksundersökning pågår
Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim
(medel 6 timmar/vecka)
Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning
Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet
Eget skolbibliotek på skolan
Vi använder en annan skolas
skolbibliotek
266
Bokbuss, bokbåt
Vi har inte tillgång till skolbibliotek
Annat svar än ovan
756
14
32
24
143
68
93
Vi använder ett integrerat folk- och
skolbibliotek
Vi använder folkbiblioteket
1386
65
28
2
6
0
36
62
40
69
74
12
197
3373 svarande
31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka
Skolbiblioteket på Ryska skolan.
Samskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet
Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.
Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet
Skolbiblioteket på Rambergsskolan
Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet
Skobiblioteket på Sjumilaskolan
Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum
Skolbiblioteket på Flatås G- lasser
Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt
Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2
Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame
Skolbiblioteket på Backatorpsskolan
Skolbiblioteket på Böskolans friskola
Gårdstensskolans skolbibliotek
Skolbiblioteket på Nordhemsskolan
Skolbiblioteket på Eriksboskolan
Skolbiblioteket på Fjällskolan
Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9
Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg
Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H
Skolbiblioteket på Bergums skola F 9
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM
Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9
Backegårdsskolan biblioteket
Skolbiblioteket på The English School Gothenburg
Hallenskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan
Katrinebergsskolans bibliotek
Sammanställning december 2014
Bibliotekplaner (2014-12-01)
osäker status
5%
• 115 kommuner med giltig plan (40 %)
• 29 kommuner med inaktuell plan
(slutår 2012, 2013) (10%)
aktuell
40%
äldre plan eller
helt saknad
plan
45%
• 130 kommuner har en plan äldre än
2011, eller ingen plan alls. (45 %)
• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)
inaktuell
(2013,2012)
10%
Västra Götaland 2014-12-01
Västra Götaland 2014-12-01
oklar
status
10%
• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,
2013) (4 %)
aktuell
23%
• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller
ingen plan alls. (63 %)
inaktuell
4%
saknas
63%
• 11 kommuner med giltig plan (23 %)
• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)
• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan
• 2 kommuner har plan under revidering
(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)
Frågor?
[email protected]
[email protected]
Här kan man hämta statistik:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404
87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru
e
Slide 6
Biblioteksplan 2.0
Elisabet Ahlqvist 2014-12-03
Ny bibliotekslag 2014
• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska
bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
samverka.
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på
biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick
över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och
kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och
hur de används.
Definition av biblioteksplan DS2003:66
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger närmare besked om
verksamhetens inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad att medborgarens
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden
gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”
(s.112)
DS2003:66
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som
bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”
(s. 106)
”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad
skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat
övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”
(s.58)
14 § Samverkan
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i
grunden gemensam resurs”
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.
Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)
• Förutom fjärrlånehanteringen som har en
egen paragraf, bör huvudmännen besluta
om formerna för samverkan.
• Lagen har ett starkt användarperspektiv,
och utgår från hur biblioteken används
17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är
regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin
biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för
sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår
det tydligare att vad som avses är en separat plan för
just biblioteksverksamheten.
(Prop. 2012/13:147, s.43)
17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
biblioteksverksamhet som kommunen eller
landstinget bedriver som huvudman. För det fall
kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet
som huvudman ska även den ingå i planen.
På motsvarande sätt ska folkhögskolornas och
sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall
landstinget som huvudman driver sådan
verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av
nödvändighet inte att se likadana ut eftersom
olika kommuner och landsting bedriver
biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”
(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra
kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.
• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala
biblioteksverksamheten såväl som folkhögskolornas och
sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och
medieplanering.
• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra
bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och
landstingskommunala biblioteksplanerna.
17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med biblioteksplanerna med
arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär
dock inte att det lagstadgade kravet på att
landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör
utgå. Skälet för det är främst att planeringen av
biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför
översiktlig om den integreras i de allmänna
kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan
• Resurseffektivisering
• Användarperspektiv
Konsekvenser för kommunalt självstyre
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som bedöms motivera den inskränkning
av kommunernas och landstingens
självbestämmanderätt som blir följden.
Alla ska ha fri tillgång till god
biblioteksservice, oavsett var de bor i
landet.
Konsekvenser för kommunalt självstyre
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig
biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka
på kommunalt självstyre.
• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och
ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i
verksamheten.
• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig
och verksamheten så länge som minimikraven i lagen
uppfylls.
• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom
de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i
någon grad.
• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i
självbestämmandet.
§18 Uppföljning
• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala
biblioteksverksamheten och kommunerna.
• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har
utformats och använts.
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta tillsammans. Samverkans
mest ändamålsenliga former behöver få
utvecklas över tid, och kan varierar från tid
till annan, beroende på vilka behov som
finns.
18 § Uppföljning
• Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själva utformar och
upprättar
• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt
bidragit till att det fortfarande är stora
standardskillnader
• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för
uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner
• Behovet av mer samordning och uppföljningen av
biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete
nationellt.
Kvalitetsdialog
• September 2011
KB föreslår två spår:
1) Arbete med planerna
2) Kvalitetsmodellen och
utveckling av kvalitet
• Februari 2012
1:a mötet
• 22 november 2013
”Konstituerande”
• 21 november 2014
1:a med kommunerna med
Inriktning 2014
• Fokus på biblioteksplanerna:
– Systematiskt arbete med biblioteksplanerna
utifrån den nya bibliotekslagen.
– Skapa verktyg för att strukturera samarbete
på olika nivåer.
– Analysera kulturplanernas relationer till
de regionala och de kommunala
biblioteksplanerna.
Tema 1: konkret, kortsiktigt, process
Grönt = Viktigt
Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan
Idéskrifter från Kvalitetsdialog
• Vi har publicerat två skrifter
– Biblioteksplan 2.0
– Nyckeltal 1.0
Områden A - Z
• Nästan varje område är kopplat till en
lagparagraf
• Det finns en förslagslista att utgå från
• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun
• Gör prioriteringar, men tappa inte
basverksamheten!
• Visa relationerna mellan olika delar
• Koppla mot andra planer och styrdokument
B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjliga att genomföra? T.ex.
Barn och ungdom
Kultur
Teknik och teknisk infrastruktur
Vård och omsorg
Utbildning, skola
Social
Samhällsbyggnad
C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppföljningsbara? T.ex.
Halvår
Verksamhetsår
Läsår
Mandatperiod
Biblioteksplanens livslängd
R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen
Bibliotekssamarbete över kommungränserna
Cykeln
Plan
Ev.
planrevidering
Ev.
utvecklingsinsats
Arbete
Uppföljning
Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”
3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under
kalenderåret”
4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under
kalenderåret”
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc.
http://office.microsoft.com
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityder
Självvärderingar
Observationer
Dagböcker
Fokusgrupper etc.
Foto: Elisabet Ahlqvist
Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar kvalitativ analys
och diskussion
Bild: http://office.microsoft.com
Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man
inte tillgång?
• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller
ingen uppmärksamhet?
• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
Nyckeltal 1.0
Statistik – nyckeltal - TTT
• KB utvecklar den nationella
biblioteksstatistiken för att underlätta
användningen.
• Statistiken kan användas till nyckeltal
som ger en bild av verksamheten.
• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om
verkligheten, fler undersökningar
behövs.
• TTT bygger på observationer i
biblioteksrummet, vad gör
besökarna? En kompletterande
bild framträder.
Hinder för biblioteksplaner
1. Okunskap om lagen
2. Befogenhet
3. Strategiska politiker
4. Styrkort
5. Biblioteket – en kvinnofråga?
6. Olyckliga omständigheter
7. Abstrakt innehåll, på verkar
relevansen
Skolbiblioteksundersökning pågår
Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim
(medel 6 timmar/vecka)
Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning
Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet
Eget skolbibliotek på skolan
Vi använder en annan skolas
skolbibliotek
266
Bokbuss, bokbåt
Vi har inte tillgång till skolbibliotek
Annat svar än ovan
756
14
32
24
143
68
93
Vi använder ett integrerat folk- och
skolbibliotek
Vi använder folkbiblioteket
1386
65
28
2
6
0
36
62
40
69
74
12
197
3373 svarande
31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka
Skolbiblioteket på Ryska skolan.
Samskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet
Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.
Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet
Skolbiblioteket på Rambergsskolan
Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet
Skobiblioteket på Sjumilaskolan
Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum
Skolbiblioteket på Flatås G- lasser
Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt
Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2
Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame
Skolbiblioteket på Backatorpsskolan
Skolbiblioteket på Böskolans friskola
Gårdstensskolans skolbibliotek
Skolbiblioteket på Nordhemsskolan
Skolbiblioteket på Eriksboskolan
Skolbiblioteket på Fjällskolan
Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9
Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg
Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H
Skolbiblioteket på Bergums skola F 9
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM
Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9
Backegårdsskolan biblioteket
Skolbiblioteket på The English School Gothenburg
Hallenskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan
Katrinebergsskolans bibliotek
Sammanställning december 2014
Bibliotekplaner (2014-12-01)
osäker status
5%
• 115 kommuner med giltig plan (40 %)
• 29 kommuner med inaktuell plan
(slutår 2012, 2013) (10%)
aktuell
40%
äldre plan eller
helt saknad
plan
45%
• 130 kommuner har en plan äldre än
2011, eller ingen plan alls. (45 %)
• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)
inaktuell
(2013,2012)
10%
Västra Götaland 2014-12-01
Västra Götaland 2014-12-01
oklar
status
10%
• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,
2013) (4 %)
aktuell
23%
• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller
ingen plan alls. (63 %)
inaktuell
4%
saknas
63%
• 11 kommuner med giltig plan (23 %)
• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)
• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan
• 2 kommuner har plan under revidering
(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)
Frågor?
[email protected]
[email protected]
Här kan man hämta statistik:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404
87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru
e
Slide 7
Biblioteksplan 2.0
Elisabet Ahlqvist 2014-12-03
Ny bibliotekslag 2014
• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska
bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
samverka.
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på
biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick
över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och
kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och
hur de används.
Definition av biblioteksplan DS2003:66
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger närmare besked om
verksamhetens inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad att medborgarens
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden
gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”
(s.112)
DS2003:66
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som
bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”
(s. 106)
”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad
skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat
övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”
(s.58)
14 § Samverkan
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i
grunden gemensam resurs”
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.
Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)
• Förutom fjärrlånehanteringen som har en
egen paragraf, bör huvudmännen besluta
om formerna för samverkan.
• Lagen har ett starkt användarperspektiv,
och utgår från hur biblioteken används
17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är
regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin
biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för
sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår
det tydligare att vad som avses är en separat plan för
just biblioteksverksamheten.
(Prop. 2012/13:147, s.43)
17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
biblioteksverksamhet som kommunen eller
landstinget bedriver som huvudman. För det fall
kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet
som huvudman ska även den ingå i planen.
På motsvarande sätt ska folkhögskolornas och
sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall
landstinget som huvudman driver sådan
verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av
nödvändighet inte att se likadana ut eftersom
olika kommuner och landsting bedriver
biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”
(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra
kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.
• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala
biblioteksverksamheten såväl som folkhögskolornas och
sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och
medieplanering.
• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra
bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och
landstingskommunala biblioteksplanerna.
17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med biblioteksplanerna med
arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär
dock inte att det lagstadgade kravet på att
landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör
utgå. Skälet för det är främst att planeringen av
biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför
översiktlig om den integreras i de allmänna
kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan
• Resurseffektivisering
• Användarperspektiv
Konsekvenser för kommunalt självstyre
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som bedöms motivera den inskränkning
av kommunernas och landstingens
självbestämmanderätt som blir följden.
Alla ska ha fri tillgång till god
biblioteksservice, oavsett var de bor i
landet.
Konsekvenser för kommunalt självstyre
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig
biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka
på kommunalt självstyre.
• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och
ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i
verksamheten.
• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig
och verksamheten så länge som minimikraven i lagen
uppfylls.
• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom
de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i
någon grad.
• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i
självbestämmandet.
§18 Uppföljning
• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala
biblioteksverksamheten och kommunerna.
• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har
utformats och använts.
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta tillsammans. Samverkans
mest ändamålsenliga former behöver få
utvecklas över tid, och kan varierar från tid
till annan, beroende på vilka behov som
finns.
18 § Uppföljning
• Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själva utformar och
upprättar
• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt
bidragit till att det fortfarande är stora
standardskillnader
• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för
uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner
• Behovet av mer samordning och uppföljningen av
biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete
nationellt.
Kvalitetsdialog
• September 2011
KB föreslår två spår:
1) Arbete med planerna
2) Kvalitetsmodellen och
utveckling av kvalitet
• Februari 2012
1:a mötet
• 22 november 2013
”Konstituerande”
• 21 november 2014
1:a med kommunerna med
Inriktning 2014
• Fokus på biblioteksplanerna:
– Systematiskt arbete med biblioteksplanerna
utifrån den nya bibliotekslagen.
– Skapa verktyg för att strukturera samarbete
på olika nivåer.
– Analysera kulturplanernas relationer till
de regionala och de kommunala
biblioteksplanerna.
Tema 1: konkret, kortsiktigt, process
Grönt = Viktigt
Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan
Idéskrifter från Kvalitetsdialog
• Vi har publicerat två skrifter
– Biblioteksplan 2.0
– Nyckeltal 1.0
Områden A - Z
• Nästan varje område är kopplat till en
lagparagraf
• Det finns en förslagslista att utgå från
• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun
• Gör prioriteringar, men tappa inte
basverksamheten!
• Visa relationerna mellan olika delar
• Koppla mot andra planer och styrdokument
B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjliga att genomföra? T.ex.
Barn och ungdom
Kultur
Teknik och teknisk infrastruktur
Vård och omsorg
Utbildning, skola
Social
Samhällsbyggnad
C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppföljningsbara? T.ex.
Halvår
Verksamhetsår
Läsår
Mandatperiod
Biblioteksplanens livslängd
R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen
Bibliotekssamarbete över kommungränserna
Cykeln
Plan
Ev.
planrevidering
Ev.
utvecklingsinsats
Arbete
Uppföljning
Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”
3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under
kalenderåret”
4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under
kalenderåret”
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc.
http://office.microsoft.com
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityder
Självvärderingar
Observationer
Dagböcker
Fokusgrupper etc.
Foto: Elisabet Ahlqvist
Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar kvalitativ analys
och diskussion
Bild: http://office.microsoft.com
Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man
inte tillgång?
• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller
ingen uppmärksamhet?
• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
Nyckeltal 1.0
Statistik – nyckeltal - TTT
• KB utvecklar den nationella
biblioteksstatistiken för att underlätta
användningen.
• Statistiken kan användas till nyckeltal
som ger en bild av verksamheten.
• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om
verkligheten, fler undersökningar
behövs.
• TTT bygger på observationer i
biblioteksrummet, vad gör
besökarna? En kompletterande
bild framträder.
Hinder för biblioteksplaner
1. Okunskap om lagen
2. Befogenhet
3. Strategiska politiker
4. Styrkort
5. Biblioteket – en kvinnofråga?
6. Olyckliga omständigheter
7. Abstrakt innehåll, på verkar
relevansen
Skolbiblioteksundersökning pågår
Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim
(medel 6 timmar/vecka)
Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning
Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet
Eget skolbibliotek på skolan
Vi använder en annan skolas
skolbibliotek
266
Bokbuss, bokbåt
Vi har inte tillgång till skolbibliotek
Annat svar än ovan
756
14
32
24
143
68
93
Vi använder ett integrerat folk- och
skolbibliotek
Vi använder folkbiblioteket
1386
65
28
2
6
0
36
62
40
69
74
12
197
3373 svarande
31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka
Skolbiblioteket på Ryska skolan.
Samskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet
Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.
Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet
Skolbiblioteket på Rambergsskolan
Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet
Skobiblioteket på Sjumilaskolan
Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum
Skolbiblioteket på Flatås G- lasser
Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt
Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2
Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame
Skolbiblioteket på Backatorpsskolan
Skolbiblioteket på Böskolans friskola
Gårdstensskolans skolbibliotek
Skolbiblioteket på Nordhemsskolan
Skolbiblioteket på Eriksboskolan
Skolbiblioteket på Fjällskolan
Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9
Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg
Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H
Skolbiblioteket på Bergums skola F 9
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM
Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9
Backegårdsskolan biblioteket
Skolbiblioteket på The English School Gothenburg
Hallenskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan
Katrinebergsskolans bibliotek
Sammanställning december 2014
Bibliotekplaner (2014-12-01)
osäker status
5%
• 115 kommuner med giltig plan (40 %)
• 29 kommuner med inaktuell plan
(slutår 2012, 2013) (10%)
aktuell
40%
äldre plan eller
helt saknad
plan
45%
• 130 kommuner har en plan äldre än
2011, eller ingen plan alls. (45 %)
• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)
inaktuell
(2013,2012)
10%
Västra Götaland 2014-12-01
Västra Götaland 2014-12-01
oklar
status
10%
• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,
2013) (4 %)
aktuell
23%
• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller
ingen plan alls. (63 %)
inaktuell
4%
saknas
63%
• 11 kommuner med giltig plan (23 %)
• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)
• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan
• 2 kommuner har plan under revidering
(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)
Frågor?
[email protected]
[email protected]
Här kan man hämta statistik:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404
87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru
e
Slide 8
Biblioteksplan 2.0
Elisabet Ahlqvist 2014-12-03
Ny bibliotekslag 2014
• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska
bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
samverka.
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på
biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick
över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och
kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och
hur de används.
Definition av biblioteksplan DS2003:66
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger närmare besked om
verksamhetens inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad att medborgarens
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden
gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”
(s.112)
DS2003:66
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som
bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”
(s. 106)
”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad
skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat
övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”
(s.58)
14 § Samverkan
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i
grunden gemensam resurs”
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.
Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)
• Förutom fjärrlånehanteringen som har en
egen paragraf, bör huvudmännen besluta
om formerna för samverkan.
• Lagen har ett starkt användarperspektiv,
och utgår från hur biblioteken används
17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är
regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin
biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för
sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår
det tydligare att vad som avses är en separat plan för
just biblioteksverksamheten.
(Prop. 2012/13:147, s.43)
17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
biblioteksverksamhet som kommunen eller
landstinget bedriver som huvudman. För det fall
kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet
som huvudman ska även den ingå i planen.
På motsvarande sätt ska folkhögskolornas och
sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall
landstinget som huvudman driver sådan
verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av
nödvändighet inte att se likadana ut eftersom
olika kommuner och landsting bedriver
biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”
(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra
kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.
• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala
biblioteksverksamheten såväl som folkhögskolornas och
sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och
medieplanering.
• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra
bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och
landstingskommunala biblioteksplanerna.
17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med biblioteksplanerna med
arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär
dock inte att det lagstadgade kravet på att
landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör
utgå. Skälet för det är främst att planeringen av
biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför
översiktlig om den integreras i de allmänna
kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan
• Resurseffektivisering
• Användarperspektiv
Konsekvenser för kommunalt självstyre
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som bedöms motivera den inskränkning
av kommunernas och landstingens
självbestämmanderätt som blir följden.
Alla ska ha fri tillgång till god
biblioteksservice, oavsett var de bor i
landet.
Konsekvenser för kommunalt självstyre
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig
biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka
på kommunalt självstyre.
• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och
ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i
verksamheten.
• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig
och verksamheten så länge som minimikraven i lagen
uppfylls.
• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom
de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i
någon grad.
• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i
självbestämmandet.
§18 Uppföljning
• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala
biblioteksverksamheten och kommunerna.
• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har
utformats och använts.
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta tillsammans. Samverkans
mest ändamålsenliga former behöver få
utvecklas över tid, och kan varierar från tid
till annan, beroende på vilka behov som
finns.
18 § Uppföljning
• Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själva utformar och
upprättar
• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt
bidragit till att det fortfarande är stora
standardskillnader
• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för
uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner
• Behovet av mer samordning och uppföljningen av
biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete
nationellt.
Kvalitetsdialog
• September 2011
KB föreslår två spår:
1) Arbete med planerna
2) Kvalitetsmodellen och
utveckling av kvalitet
• Februari 2012
1:a mötet
• 22 november 2013
”Konstituerande”
• 21 november 2014
1:a med kommunerna med
Inriktning 2014
• Fokus på biblioteksplanerna:
– Systematiskt arbete med biblioteksplanerna
utifrån den nya bibliotekslagen.
– Skapa verktyg för att strukturera samarbete
på olika nivåer.
– Analysera kulturplanernas relationer till
de regionala och de kommunala
biblioteksplanerna.
Tema 1: konkret, kortsiktigt, process
Grönt = Viktigt
Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan
Idéskrifter från Kvalitetsdialog
• Vi har publicerat två skrifter
– Biblioteksplan 2.0
– Nyckeltal 1.0
Områden A - Z
• Nästan varje område är kopplat till en
lagparagraf
• Det finns en förslagslista att utgå från
• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun
• Gör prioriteringar, men tappa inte
basverksamheten!
• Visa relationerna mellan olika delar
• Koppla mot andra planer och styrdokument
B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjliga att genomföra? T.ex.
Barn och ungdom
Kultur
Teknik och teknisk infrastruktur
Vård och omsorg
Utbildning, skola
Social
Samhällsbyggnad
C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppföljningsbara? T.ex.
Halvår
Verksamhetsår
Läsår
Mandatperiod
Biblioteksplanens livslängd
R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen
Bibliotekssamarbete över kommungränserna
Cykeln
Plan
Ev.
planrevidering
Ev.
utvecklingsinsats
Arbete
Uppföljning
Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”
3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under
kalenderåret”
4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under
kalenderåret”
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc.
http://office.microsoft.com
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityder
Självvärderingar
Observationer
Dagböcker
Fokusgrupper etc.
Foto: Elisabet Ahlqvist
Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar kvalitativ analys
och diskussion
Bild: http://office.microsoft.com
Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man
inte tillgång?
• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller
ingen uppmärksamhet?
• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
Nyckeltal 1.0
Statistik – nyckeltal - TTT
• KB utvecklar den nationella
biblioteksstatistiken för att underlätta
användningen.
• Statistiken kan användas till nyckeltal
som ger en bild av verksamheten.
• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om
verkligheten, fler undersökningar
behövs.
• TTT bygger på observationer i
biblioteksrummet, vad gör
besökarna? En kompletterande
bild framträder.
Hinder för biblioteksplaner
1. Okunskap om lagen
2. Befogenhet
3. Strategiska politiker
4. Styrkort
5. Biblioteket – en kvinnofråga?
6. Olyckliga omständigheter
7. Abstrakt innehåll, på verkar
relevansen
Skolbiblioteksundersökning pågår
Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim
(medel 6 timmar/vecka)
Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning
Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet
Eget skolbibliotek på skolan
Vi använder en annan skolas
skolbibliotek
266
Bokbuss, bokbåt
Vi har inte tillgång till skolbibliotek
Annat svar än ovan
756
14
32
24
143
68
93
Vi använder ett integrerat folk- och
skolbibliotek
Vi använder folkbiblioteket
1386
65
28
2
6
0
36
62
40
69
74
12
197
3373 svarande
31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka
Skolbiblioteket på Ryska skolan.
Samskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet
Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.
Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet
Skolbiblioteket på Rambergsskolan
Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet
Skobiblioteket på Sjumilaskolan
Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum
Skolbiblioteket på Flatås G- lasser
Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt
Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2
Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame
Skolbiblioteket på Backatorpsskolan
Skolbiblioteket på Böskolans friskola
Gårdstensskolans skolbibliotek
Skolbiblioteket på Nordhemsskolan
Skolbiblioteket på Eriksboskolan
Skolbiblioteket på Fjällskolan
Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9
Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg
Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H
Skolbiblioteket på Bergums skola F 9
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM
Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9
Backegårdsskolan biblioteket
Skolbiblioteket på The English School Gothenburg
Hallenskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan
Katrinebergsskolans bibliotek
Sammanställning december 2014
Bibliotekplaner (2014-12-01)
osäker status
5%
• 115 kommuner med giltig plan (40 %)
• 29 kommuner med inaktuell plan
(slutår 2012, 2013) (10%)
aktuell
40%
äldre plan eller
helt saknad
plan
45%
• 130 kommuner har en plan äldre än
2011, eller ingen plan alls. (45 %)
• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)
inaktuell
(2013,2012)
10%
Västra Götaland 2014-12-01
Västra Götaland 2014-12-01
oklar
status
10%
• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,
2013) (4 %)
aktuell
23%
• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller
ingen plan alls. (63 %)
inaktuell
4%
saknas
63%
• 11 kommuner med giltig plan (23 %)
• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)
• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan
• 2 kommuner har plan under revidering
(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)
Frågor?
[email protected]
[email protected]
Här kan man hämta statistik:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404
87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru
e
Slide 9
Biblioteksplan 2.0
Elisabet Ahlqvist 2014-12-03
Ny bibliotekslag 2014
• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska
bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
samverka.
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på
biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick
över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och
kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och
hur de används.
Definition av biblioteksplan DS2003:66
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger närmare besked om
verksamhetens inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad att medborgarens
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden
gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”
(s.112)
DS2003:66
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som
bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”
(s. 106)
”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad
skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat
övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”
(s.58)
14 § Samverkan
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i
grunden gemensam resurs”
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.
Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)
• Förutom fjärrlånehanteringen som har en
egen paragraf, bör huvudmännen besluta
om formerna för samverkan.
• Lagen har ett starkt användarperspektiv,
och utgår från hur biblioteken används
17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är
regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin
biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för
sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår
det tydligare att vad som avses är en separat plan för
just biblioteksverksamheten.
(Prop. 2012/13:147, s.43)
17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
biblioteksverksamhet som kommunen eller
landstinget bedriver som huvudman. För det fall
kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet
som huvudman ska även den ingå i planen.
På motsvarande sätt ska folkhögskolornas och
sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall
landstinget som huvudman driver sådan
verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av
nödvändighet inte att se likadana ut eftersom
olika kommuner och landsting bedriver
biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”
(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra
kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.
• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala
biblioteksverksamheten såväl som folkhögskolornas och
sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och
medieplanering.
• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra
bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och
landstingskommunala biblioteksplanerna.
17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med biblioteksplanerna med
arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär
dock inte att det lagstadgade kravet på att
landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör
utgå. Skälet för det är främst att planeringen av
biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför
översiktlig om den integreras i de allmänna
kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan
• Resurseffektivisering
• Användarperspektiv
Konsekvenser för kommunalt självstyre
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som bedöms motivera den inskränkning
av kommunernas och landstingens
självbestämmanderätt som blir följden.
Alla ska ha fri tillgång till god
biblioteksservice, oavsett var de bor i
landet.
Konsekvenser för kommunalt självstyre
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig
biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka
på kommunalt självstyre.
• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och
ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i
verksamheten.
• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig
och verksamheten så länge som minimikraven i lagen
uppfylls.
• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom
de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i
någon grad.
• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i
självbestämmandet.
§18 Uppföljning
• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala
biblioteksverksamheten och kommunerna.
• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har
utformats och använts.
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta tillsammans. Samverkans
mest ändamålsenliga former behöver få
utvecklas över tid, och kan varierar från tid
till annan, beroende på vilka behov som
finns.
18 § Uppföljning
• Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själva utformar och
upprättar
• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt
bidragit till att det fortfarande är stora
standardskillnader
• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för
uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner
• Behovet av mer samordning och uppföljningen av
biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete
nationellt.
Kvalitetsdialog
• September 2011
KB föreslår två spår:
1) Arbete med planerna
2) Kvalitetsmodellen och
utveckling av kvalitet
• Februari 2012
1:a mötet
• 22 november 2013
”Konstituerande”
• 21 november 2014
1:a med kommunerna med
Inriktning 2014
• Fokus på biblioteksplanerna:
– Systematiskt arbete med biblioteksplanerna
utifrån den nya bibliotekslagen.
– Skapa verktyg för att strukturera samarbete
på olika nivåer.
– Analysera kulturplanernas relationer till
de regionala och de kommunala
biblioteksplanerna.
Tema 1: konkret, kortsiktigt, process
Grönt = Viktigt
Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan
Idéskrifter från Kvalitetsdialog
• Vi har publicerat två skrifter
– Biblioteksplan 2.0
– Nyckeltal 1.0
Områden A - Z
• Nästan varje område är kopplat till en
lagparagraf
• Det finns en förslagslista att utgå från
• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun
• Gör prioriteringar, men tappa inte
basverksamheten!
• Visa relationerna mellan olika delar
• Koppla mot andra planer och styrdokument
B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjliga att genomföra? T.ex.
Barn och ungdom
Kultur
Teknik och teknisk infrastruktur
Vård och omsorg
Utbildning, skola
Social
Samhällsbyggnad
C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppföljningsbara? T.ex.
Halvår
Verksamhetsår
Läsår
Mandatperiod
Biblioteksplanens livslängd
R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen
Bibliotekssamarbete över kommungränserna
Cykeln
Plan
Ev.
planrevidering
Ev.
utvecklingsinsats
Arbete
Uppföljning
Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”
3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under
kalenderåret”
4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under
kalenderåret”
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc.
http://office.microsoft.com
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityder
Självvärderingar
Observationer
Dagböcker
Fokusgrupper etc.
Foto: Elisabet Ahlqvist
Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar kvalitativ analys
och diskussion
Bild: http://office.microsoft.com
Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man
inte tillgång?
• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller
ingen uppmärksamhet?
• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
Nyckeltal 1.0
Statistik – nyckeltal - TTT
• KB utvecklar den nationella
biblioteksstatistiken för att underlätta
användningen.
• Statistiken kan användas till nyckeltal
som ger en bild av verksamheten.
• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om
verkligheten, fler undersökningar
behövs.
• TTT bygger på observationer i
biblioteksrummet, vad gör
besökarna? En kompletterande
bild framträder.
Hinder för biblioteksplaner
1. Okunskap om lagen
2. Befogenhet
3. Strategiska politiker
4. Styrkort
5. Biblioteket – en kvinnofråga?
6. Olyckliga omständigheter
7. Abstrakt innehåll, på verkar
relevansen
Skolbiblioteksundersökning pågår
Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim
(medel 6 timmar/vecka)
Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning
Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet
Eget skolbibliotek på skolan
Vi använder en annan skolas
skolbibliotek
266
Bokbuss, bokbåt
Vi har inte tillgång till skolbibliotek
Annat svar än ovan
756
14
32
24
143
68
93
Vi använder ett integrerat folk- och
skolbibliotek
Vi använder folkbiblioteket
1386
65
28
2
6
0
36
62
40
69
74
12
197
3373 svarande
31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka
Skolbiblioteket på Ryska skolan.
Samskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet
Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.
Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet
Skolbiblioteket på Rambergsskolan
Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet
Skobiblioteket på Sjumilaskolan
Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum
Skolbiblioteket på Flatås G- lasser
Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt
Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2
Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame
Skolbiblioteket på Backatorpsskolan
Skolbiblioteket på Böskolans friskola
Gårdstensskolans skolbibliotek
Skolbiblioteket på Nordhemsskolan
Skolbiblioteket på Eriksboskolan
Skolbiblioteket på Fjällskolan
Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9
Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg
Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H
Skolbiblioteket på Bergums skola F 9
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM
Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9
Backegårdsskolan biblioteket
Skolbiblioteket på The English School Gothenburg
Hallenskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan
Katrinebergsskolans bibliotek
Sammanställning december 2014
Bibliotekplaner (2014-12-01)
osäker status
5%
• 115 kommuner med giltig plan (40 %)
• 29 kommuner med inaktuell plan
(slutår 2012, 2013) (10%)
aktuell
40%
äldre plan eller
helt saknad
plan
45%
• 130 kommuner har en plan äldre än
2011, eller ingen plan alls. (45 %)
• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)
inaktuell
(2013,2012)
10%
Västra Götaland 2014-12-01
Västra Götaland 2014-12-01
oklar
status
10%
• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,
2013) (4 %)
aktuell
23%
• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller
ingen plan alls. (63 %)
inaktuell
4%
saknas
63%
• 11 kommuner med giltig plan (23 %)
• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)
• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan
• 2 kommuner har plan under revidering
(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)
Frågor?
[email protected]
[email protected]
Här kan man hämta statistik:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404
87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru
e
Slide 10
Biblioteksplan 2.0
Elisabet Ahlqvist 2014-12-03
Ny bibliotekslag 2014
• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska
bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
samverka.
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på
biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick
över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och
kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och
hur de används.
Definition av biblioteksplan DS2003:66
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger närmare besked om
verksamhetens inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad att medborgarens
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden
gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”
(s.112)
DS2003:66
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som
bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”
(s. 106)
”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad
skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat
övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”
(s.58)
14 § Samverkan
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i
grunden gemensam resurs”
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.
Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)
• Förutom fjärrlånehanteringen som har en
egen paragraf, bör huvudmännen besluta
om formerna för samverkan.
• Lagen har ett starkt användarperspektiv,
och utgår från hur biblioteken används
17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är
regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin
biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för
sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår
det tydligare att vad som avses är en separat plan för
just biblioteksverksamheten.
(Prop. 2012/13:147, s.43)
17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
biblioteksverksamhet som kommunen eller
landstinget bedriver som huvudman. För det fall
kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet
som huvudman ska även den ingå i planen.
På motsvarande sätt ska folkhögskolornas och
sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall
landstinget som huvudman driver sådan
verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av
nödvändighet inte att se likadana ut eftersom
olika kommuner och landsting bedriver
biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”
(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra
kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.
• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala
biblioteksverksamheten såväl som folkhögskolornas och
sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och
medieplanering.
• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra
bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och
landstingskommunala biblioteksplanerna.
17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med biblioteksplanerna med
arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär
dock inte att det lagstadgade kravet på att
landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör
utgå. Skälet för det är främst att planeringen av
biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför
översiktlig om den integreras i de allmänna
kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan
• Resurseffektivisering
• Användarperspektiv
Konsekvenser för kommunalt självstyre
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som bedöms motivera den inskränkning
av kommunernas och landstingens
självbestämmanderätt som blir följden.
Alla ska ha fri tillgång till god
biblioteksservice, oavsett var de bor i
landet.
Konsekvenser för kommunalt självstyre
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig
biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka
på kommunalt självstyre.
• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och
ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i
verksamheten.
• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig
och verksamheten så länge som minimikraven i lagen
uppfylls.
• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom
de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i
någon grad.
• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i
självbestämmandet.
§18 Uppföljning
• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala
biblioteksverksamheten och kommunerna.
• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har
utformats och använts.
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta tillsammans. Samverkans
mest ändamålsenliga former behöver få
utvecklas över tid, och kan varierar från tid
till annan, beroende på vilka behov som
finns.
18 § Uppföljning
• Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själva utformar och
upprättar
• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt
bidragit till att det fortfarande är stora
standardskillnader
• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för
uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner
• Behovet av mer samordning och uppföljningen av
biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete
nationellt.
Kvalitetsdialog
• September 2011
KB föreslår två spår:
1) Arbete med planerna
2) Kvalitetsmodellen och
utveckling av kvalitet
• Februari 2012
1:a mötet
• 22 november 2013
”Konstituerande”
• 21 november 2014
1:a med kommunerna med
Inriktning 2014
• Fokus på biblioteksplanerna:
– Systematiskt arbete med biblioteksplanerna
utifrån den nya bibliotekslagen.
– Skapa verktyg för att strukturera samarbete
på olika nivåer.
– Analysera kulturplanernas relationer till
de regionala och de kommunala
biblioteksplanerna.
Tema 1: konkret, kortsiktigt, process
Grönt = Viktigt
Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan
Idéskrifter från Kvalitetsdialog
• Vi har publicerat två skrifter
– Biblioteksplan 2.0
– Nyckeltal 1.0
Områden A - Z
• Nästan varje område är kopplat till en
lagparagraf
• Det finns en förslagslista att utgå från
• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun
• Gör prioriteringar, men tappa inte
basverksamheten!
• Visa relationerna mellan olika delar
• Koppla mot andra planer och styrdokument
B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjliga att genomföra? T.ex.
Barn och ungdom
Kultur
Teknik och teknisk infrastruktur
Vård och omsorg
Utbildning, skola
Social
Samhällsbyggnad
C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppföljningsbara? T.ex.
Halvår
Verksamhetsår
Läsår
Mandatperiod
Biblioteksplanens livslängd
R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen
Bibliotekssamarbete över kommungränserna
Cykeln
Plan
Ev.
planrevidering
Ev.
utvecklingsinsats
Arbete
Uppföljning
Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”
3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under
kalenderåret”
4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under
kalenderåret”
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc.
http://office.microsoft.com
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityder
Självvärderingar
Observationer
Dagböcker
Fokusgrupper etc.
Foto: Elisabet Ahlqvist
Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar kvalitativ analys
och diskussion
Bild: http://office.microsoft.com
Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man
inte tillgång?
• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller
ingen uppmärksamhet?
• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
Nyckeltal 1.0
Statistik – nyckeltal - TTT
• KB utvecklar den nationella
biblioteksstatistiken för att underlätta
användningen.
• Statistiken kan användas till nyckeltal
som ger en bild av verksamheten.
• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om
verkligheten, fler undersökningar
behövs.
• TTT bygger på observationer i
biblioteksrummet, vad gör
besökarna? En kompletterande
bild framträder.
Hinder för biblioteksplaner
1. Okunskap om lagen
2. Befogenhet
3. Strategiska politiker
4. Styrkort
5. Biblioteket – en kvinnofråga?
6. Olyckliga omständigheter
7. Abstrakt innehåll, på verkar
relevansen
Skolbiblioteksundersökning pågår
Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim
(medel 6 timmar/vecka)
Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning
Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet
Eget skolbibliotek på skolan
Vi använder en annan skolas
skolbibliotek
266
Bokbuss, bokbåt
Vi har inte tillgång till skolbibliotek
Annat svar än ovan
756
14
32
24
143
68
93
Vi använder ett integrerat folk- och
skolbibliotek
Vi använder folkbiblioteket
1386
65
28
2
6
0
36
62
40
69
74
12
197
3373 svarande
31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka
Skolbiblioteket på Ryska skolan.
Samskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet
Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.
Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet
Skolbiblioteket på Rambergsskolan
Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet
Skobiblioteket på Sjumilaskolan
Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum
Skolbiblioteket på Flatås G- lasser
Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt
Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2
Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame
Skolbiblioteket på Backatorpsskolan
Skolbiblioteket på Böskolans friskola
Gårdstensskolans skolbibliotek
Skolbiblioteket på Nordhemsskolan
Skolbiblioteket på Eriksboskolan
Skolbiblioteket på Fjällskolan
Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9
Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg
Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H
Skolbiblioteket på Bergums skola F 9
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM
Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9
Backegårdsskolan biblioteket
Skolbiblioteket på The English School Gothenburg
Hallenskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan
Katrinebergsskolans bibliotek
Sammanställning december 2014
Bibliotekplaner (2014-12-01)
osäker status
5%
• 115 kommuner med giltig plan (40 %)
• 29 kommuner med inaktuell plan
(slutår 2012, 2013) (10%)
aktuell
40%
äldre plan eller
helt saknad
plan
45%
• 130 kommuner har en plan äldre än
2011, eller ingen plan alls. (45 %)
• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)
inaktuell
(2013,2012)
10%
Västra Götaland 2014-12-01
Västra Götaland 2014-12-01
oklar
status
10%
• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,
2013) (4 %)
aktuell
23%
• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller
ingen plan alls. (63 %)
inaktuell
4%
saknas
63%
• 11 kommuner med giltig plan (23 %)
• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)
• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan
• 2 kommuner har plan under revidering
(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)
Frågor?
[email protected]
[email protected]
Här kan man hämta statistik:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404
87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru
e
Slide 11
Biblioteksplan 2.0
Elisabet Ahlqvist 2014-12-03
Ny bibliotekslag 2014
• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska
bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
samverka.
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på
biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick
över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och
kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och
hur de används.
Definition av biblioteksplan DS2003:66
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger närmare besked om
verksamhetens inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad att medborgarens
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden
gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”
(s.112)
DS2003:66
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som
bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”
(s. 106)
”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad
skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat
övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”
(s.58)
14 § Samverkan
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i
grunden gemensam resurs”
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.
Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)
• Förutom fjärrlånehanteringen som har en
egen paragraf, bör huvudmännen besluta
om formerna för samverkan.
• Lagen har ett starkt användarperspektiv,
och utgår från hur biblioteken används
17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är
regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin
biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för
sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår
det tydligare att vad som avses är en separat plan för
just biblioteksverksamheten.
(Prop. 2012/13:147, s.43)
17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
biblioteksverksamhet som kommunen eller
landstinget bedriver som huvudman. För det fall
kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet
som huvudman ska även den ingå i planen.
På motsvarande sätt ska folkhögskolornas och
sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall
landstinget som huvudman driver sådan
verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av
nödvändighet inte att se likadana ut eftersom
olika kommuner och landsting bedriver
biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”
(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra
kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.
• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala
biblioteksverksamheten såväl som folkhögskolornas och
sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och
medieplanering.
• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra
bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och
landstingskommunala biblioteksplanerna.
17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med biblioteksplanerna med
arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär
dock inte att det lagstadgade kravet på att
landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör
utgå. Skälet för det är främst att planeringen av
biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför
översiktlig om den integreras i de allmänna
kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan
• Resurseffektivisering
• Användarperspektiv
Konsekvenser för kommunalt självstyre
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som bedöms motivera den inskränkning
av kommunernas och landstingens
självbestämmanderätt som blir följden.
Alla ska ha fri tillgång till god
biblioteksservice, oavsett var de bor i
landet.
Konsekvenser för kommunalt självstyre
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig
biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka
på kommunalt självstyre.
• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och
ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i
verksamheten.
• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig
och verksamheten så länge som minimikraven i lagen
uppfylls.
• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom
de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i
någon grad.
• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i
självbestämmandet.
§18 Uppföljning
• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala
biblioteksverksamheten och kommunerna.
• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har
utformats och använts.
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta tillsammans. Samverkans
mest ändamålsenliga former behöver få
utvecklas över tid, och kan varierar från tid
till annan, beroende på vilka behov som
finns.
18 § Uppföljning
• Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själva utformar och
upprättar
• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt
bidragit till att det fortfarande är stora
standardskillnader
• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för
uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner
• Behovet av mer samordning och uppföljningen av
biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete
nationellt.
Kvalitetsdialog
• September 2011
KB föreslår två spår:
1) Arbete med planerna
2) Kvalitetsmodellen och
utveckling av kvalitet
• Februari 2012
1:a mötet
• 22 november 2013
”Konstituerande”
• 21 november 2014
1:a med kommunerna med
Inriktning 2014
• Fokus på biblioteksplanerna:
– Systematiskt arbete med biblioteksplanerna
utifrån den nya bibliotekslagen.
– Skapa verktyg för att strukturera samarbete
på olika nivåer.
– Analysera kulturplanernas relationer till
de regionala och de kommunala
biblioteksplanerna.
Tema 1: konkret, kortsiktigt, process
Grönt = Viktigt
Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan
Idéskrifter från Kvalitetsdialog
• Vi har publicerat två skrifter
– Biblioteksplan 2.0
– Nyckeltal 1.0
Områden A - Z
• Nästan varje område är kopplat till en
lagparagraf
• Det finns en förslagslista att utgå från
• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun
• Gör prioriteringar, men tappa inte
basverksamheten!
• Visa relationerna mellan olika delar
• Koppla mot andra planer och styrdokument
B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjliga att genomföra? T.ex.
Barn och ungdom
Kultur
Teknik och teknisk infrastruktur
Vård och omsorg
Utbildning, skola
Social
Samhällsbyggnad
C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppföljningsbara? T.ex.
Halvår
Verksamhetsår
Läsår
Mandatperiod
Biblioteksplanens livslängd
R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen
Bibliotekssamarbete över kommungränserna
Cykeln
Plan
Ev.
planrevidering
Ev.
utvecklingsinsats
Arbete
Uppföljning
Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”
3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under
kalenderåret”
4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under
kalenderåret”
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc.
http://office.microsoft.com
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityder
Självvärderingar
Observationer
Dagböcker
Fokusgrupper etc.
Foto: Elisabet Ahlqvist
Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar kvalitativ analys
och diskussion
Bild: http://office.microsoft.com
Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man
inte tillgång?
• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller
ingen uppmärksamhet?
• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
Nyckeltal 1.0
Statistik – nyckeltal - TTT
• KB utvecklar den nationella
biblioteksstatistiken för att underlätta
användningen.
• Statistiken kan användas till nyckeltal
som ger en bild av verksamheten.
• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om
verkligheten, fler undersökningar
behövs.
• TTT bygger på observationer i
biblioteksrummet, vad gör
besökarna? En kompletterande
bild framträder.
Hinder för biblioteksplaner
1. Okunskap om lagen
2. Befogenhet
3. Strategiska politiker
4. Styrkort
5. Biblioteket – en kvinnofråga?
6. Olyckliga omständigheter
7. Abstrakt innehåll, på verkar
relevansen
Skolbiblioteksundersökning pågår
Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim
(medel 6 timmar/vecka)
Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning
Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet
Eget skolbibliotek på skolan
Vi använder en annan skolas
skolbibliotek
266
Bokbuss, bokbåt
Vi har inte tillgång till skolbibliotek
Annat svar än ovan
756
14
32
24
143
68
93
Vi använder ett integrerat folk- och
skolbibliotek
Vi använder folkbiblioteket
1386
65
28
2
6
0
36
62
40
69
74
12
197
3373 svarande
31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka
Skolbiblioteket på Ryska skolan.
Samskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet
Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.
Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet
Skolbiblioteket på Rambergsskolan
Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet
Skobiblioteket på Sjumilaskolan
Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum
Skolbiblioteket på Flatås G- lasser
Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt
Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2
Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame
Skolbiblioteket på Backatorpsskolan
Skolbiblioteket på Böskolans friskola
Gårdstensskolans skolbibliotek
Skolbiblioteket på Nordhemsskolan
Skolbiblioteket på Eriksboskolan
Skolbiblioteket på Fjällskolan
Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9
Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg
Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H
Skolbiblioteket på Bergums skola F 9
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM
Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9
Backegårdsskolan biblioteket
Skolbiblioteket på The English School Gothenburg
Hallenskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan
Katrinebergsskolans bibliotek
Sammanställning december 2014
Bibliotekplaner (2014-12-01)
osäker status
5%
• 115 kommuner med giltig plan (40 %)
• 29 kommuner med inaktuell plan
(slutår 2012, 2013) (10%)
aktuell
40%
äldre plan eller
helt saknad
plan
45%
• 130 kommuner har en plan äldre än
2011, eller ingen plan alls. (45 %)
• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)
inaktuell
(2013,2012)
10%
Västra Götaland 2014-12-01
Västra Götaland 2014-12-01
oklar
status
10%
• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,
2013) (4 %)
aktuell
23%
• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller
ingen plan alls. (63 %)
inaktuell
4%
saknas
63%
• 11 kommuner med giltig plan (23 %)
• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)
• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan
• 2 kommuner har plan under revidering
(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)
Frågor?
[email protected]
[email protected]
Här kan man hämta statistik:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404
87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru
e
Slide 12
Biblioteksplan 2.0
Elisabet Ahlqvist 2014-12-03
Ny bibliotekslag 2014
• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska
bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
samverka.
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på
biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick
över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och
kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och
hur de används.
Definition av biblioteksplan DS2003:66
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger närmare besked om
verksamhetens inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad att medborgarens
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden
gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”
(s.112)
DS2003:66
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som
bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”
(s. 106)
”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad
skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat
övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”
(s.58)
14 § Samverkan
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i
grunden gemensam resurs”
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.
Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)
• Förutom fjärrlånehanteringen som har en
egen paragraf, bör huvudmännen besluta
om formerna för samverkan.
• Lagen har ett starkt användarperspektiv,
och utgår från hur biblioteken används
17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är
regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin
biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för
sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår
det tydligare att vad som avses är en separat plan för
just biblioteksverksamheten.
(Prop. 2012/13:147, s.43)
17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
biblioteksverksamhet som kommunen eller
landstinget bedriver som huvudman. För det fall
kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet
som huvudman ska även den ingå i planen.
På motsvarande sätt ska folkhögskolornas och
sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall
landstinget som huvudman driver sådan
verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av
nödvändighet inte att se likadana ut eftersom
olika kommuner och landsting bedriver
biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”
(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra
kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.
• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala
biblioteksverksamheten såväl som folkhögskolornas och
sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och
medieplanering.
• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra
bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och
landstingskommunala biblioteksplanerna.
17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med biblioteksplanerna med
arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär
dock inte att det lagstadgade kravet på att
landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör
utgå. Skälet för det är främst att planeringen av
biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför
översiktlig om den integreras i de allmänna
kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan
• Resurseffektivisering
• Användarperspektiv
Konsekvenser för kommunalt självstyre
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som bedöms motivera den inskränkning
av kommunernas och landstingens
självbestämmanderätt som blir följden.
Alla ska ha fri tillgång till god
biblioteksservice, oavsett var de bor i
landet.
Konsekvenser för kommunalt självstyre
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig
biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka
på kommunalt självstyre.
• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och
ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i
verksamheten.
• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig
och verksamheten så länge som minimikraven i lagen
uppfylls.
• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom
de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i
någon grad.
• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i
självbestämmandet.
§18 Uppföljning
• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala
biblioteksverksamheten och kommunerna.
• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har
utformats och använts.
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta tillsammans. Samverkans
mest ändamålsenliga former behöver få
utvecklas över tid, och kan varierar från tid
till annan, beroende på vilka behov som
finns.
18 § Uppföljning
• Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själva utformar och
upprättar
• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt
bidragit till att det fortfarande är stora
standardskillnader
• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för
uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner
• Behovet av mer samordning och uppföljningen av
biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete
nationellt.
Kvalitetsdialog
• September 2011
KB föreslår två spår:
1) Arbete med planerna
2) Kvalitetsmodellen och
utveckling av kvalitet
• Februari 2012
1:a mötet
• 22 november 2013
”Konstituerande”
• 21 november 2014
1:a med kommunerna med
Inriktning 2014
• Fokus på biblioteksplanerna:
– Systematiskt arbete med biblioteksplanerna
utifrån den nya bibliotekslagen.
– Skapa verktyg för att strukturera samarbete
på olika nivåer.
– Analysera kulturplanernas relationer till
de regionala och de kommunala
biblioteksplanerna.
Tema 1: konkret, kortsiktigt, process
Grönt = Viktigt
Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan
Idéskrifter från Kvalitetsdialog
• Vi har publicerat två skrifter
– Biblioteksplan 2.0
– Nyckeltal 1.0
Områden A - Z
• Nästan varje område är kopplat till en
lagparagraf
• Det finns en förslagslista att utgå från
• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun
• Gör prioriteringar, men tappa inte
basverksamheten!
• Visa relationerna mellan olika delar
• Koppla mot andra planer och styrdokument
B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjliga att genomföra? T.ex.
Barn och ungdom
Kultur
Teknik och teknisk infrastruktur
Vård och omsorg
Utbildning, skola
Social
Samhällsbyggnad
C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppföljningsbara? T.ex.
Halvår
Verksamhetsår
Läsår
Mandatperiod
Biblioteksplanens livslängd
R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen
Bibliotekssamarbete över kommungränserna
Cykeln
Plan
Ev.
planrevidering
Ev.
utvecklingsinsats
Arbete
Uppföljning
Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”
3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under
kalenderåret”
4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under
kalenderåret”
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc.
http://office.microsoft.com
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityder
Självvärderingar
Observationer
Dagböcker
Fokusgrupper etc.
Foto: Elisabet Ahlqvist
Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar kvalitativ analys
och diskussion
Bild: http://office.microsoft.com
Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man
inte tillgång?
• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller
ingen uppmärksamhet?
• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
Nyckeltal 1.0
Statistik – nyckeltal - TTT
• KB utvecklar den nationella
biblioteksstatistiken för att underlätta
användningen.
• Statistiken kan användas till nyckeltal
som ger en bild av verksamheten.
• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om
verkligheten, fler undersökningar
behövs.
• TTT bygger på observationer i
biblioteksrummet, vad gör
besökarna? En kompletterande
bild framträder.
Hinder för biblioteksplaner
1. Okunskap om lagen
2. Befogenhet
3. Strategiska politiker
4. Styrkort
5. Biblioteket – en kvinnofråga?
6. Olyckliga omständigheter
7. Abstrakt innehåll, på verkar
relevansen
Skolbiblioteksundersökning pågår
Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim
(medel 6 timmar/vecka)
Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning
Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet
Eget skolbibliotek på skolan
Vi använder en annan skolas
skolbibliotek
266
Bokbuss, bokbåt
Vi har inte tillgång till skolbibliotek
Annat svar än ovan
756
14
32
24
143
68
93
Vi använder ett integrerat folk- och
skolbibliotek
Vi använder folkbiblioteket
1386
65
28
2
6
0
36
62
40
69
74
12
197
3373 svarande
31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka
Skolbiblioteket på Ryska skolan.
Samskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet
Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.
Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet
Skolbiblioteket på Rambergsskolan
Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet
Skobiblioteket på Sjumilaskolan
Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum
Skolbiblioteket på Flatås G- lasser
Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt
Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2
Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame
Skolbiblioteket på Backatorpsskolan
Skolbiblioteket på Böskolans friskola
Gårdstensskolans skolbibliotek
Skolbiblioteket på Nordhemsskolan
Skolbiblioteket på Eriksboskolan
Skolbiblioteket på Fjällskolan
Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9
Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg
Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H
Skolbiblioteket på Bergums skola F 9
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM
Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9
Backegårdsskolan biblioteket
Skolbiblioteket på The English School Gothenburg
Hallenskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan
Katrinebergsskolans bibliotek
Sammanställning december 2014
Bibliotekplaner (2014-12-01)
osäker status
5%
• 115 kommuner med giltig plan (40 %)
• 29 kommuner med inaktuell plan
(slutår 2012, 2013) (10%)
aktuell
40%
äldre plan eller
helt saknad
plan
45%
• 130 kommuner har en plan äldre än
2011, eller ingen plan alls. (45 %)
• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)
inaktuell
(2013,2012)
10%
Västra Götaland 2014-12-01
Västra Götaland 2014-12-01
oklar
status
10%
• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,
2013) (4 %)
aktuell
23%
• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller
ingen plan alls. (63 %)
inaktuell
4%
saknas
63%
• 11 kommuner med giltig plan (23 %)
• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)
• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan
• 2 kommuner har plan under revidering
(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)
Frågor?
[email protected]
[email protected]
Här kan man hämta statistik:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404
87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru
e
Slide 13
Biblioteksplan 2.0
Elisabet Ahlqvist 2014-12-03
Ny bibliotekslag 2014
• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska
bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
samverka.
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på
biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick
över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och
kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och
hur de används.
Definition av biblioteksplan DS2003:66
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger närmare besked om
verksamhetens inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad att medborgarens
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden
gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”
(s.112)
DS2003:66
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som
bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”
(s. 106)
”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad
skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat
övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”
(s.58)
14 § Samverkan
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i
grunden gemensam resurs”
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.
Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)
• Förutom fjärrlånehanteringen som har en
egen paragraf, bör huvudmännen besluta
om formerna för samverkan.
• Lagen har ett starkt användarperspektiv,
och utgår från hur biblioteken används
17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är
regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin
biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för
sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår
det tydligare att vad som avses är en separat plan för
just biblioteksverksamheten.
(Prop. 2012/13:147, s.43)
17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
biblioteksverksamhet som kommunen eller
landstinget bedriver som huvudman. För det fall
kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet
som huvudman ska även den ingå i planen.
På motsvarande sätt ska folkhögskolornas och
sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall
landstinget som huvudman driver sådan
verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av
nödvändighet inte att se likadana ut eftersom
olika kommuner och landsting bedriver
biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”
(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra
kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.
• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala
biblioteksverksamheten såväl som folkhögskolornas och
sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och
medieplanering.
• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra
bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och
landstingskommunala biblioteksplanerna.
17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med biblioteksplanerna med
arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär
dock inte att det lagstadgade kravet på att
landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör
utgå. Skälet för det är främst att planeringen av
biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför
översiktlig om den integreras i de allmänna
kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan
• Resurseffektivisering
• Användarperspektiv
Konsekvenser för kommunalt självstyre
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som bedöms motivera den inskränkning
av kommunernas och landstingens
självbestämmanderätt som blir följden.
Alla ska ha fri tillgång till god
biblioteksservice, oavsett var de bor i
landet.
Konsekvenser för kommunalt självstyre
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig
biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka
på kommunalt självstyre.
• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och
ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i
verksamheten.
• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig
och verksamheten så länge som minimikraven i lagen
uppfylls.
• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom
de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i
någon grad.
• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i
självbestämmandet.
§18 Uppföljning
• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala
biblioteksverksamheten och kommunerna.
• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har
utformats och använts.
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta tillsammans. Samverkans
mest ändamålsenliga former behöver få
utvecklas över tid, och kan varierar från tid
till annan, beroende på vilka behov som
finns.
18 § Uppföljning
• Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själva utformar och
upprättar
• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt
bidragit till att det fortfarande är stora
standardskillnader
• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för
uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner
• Behovet av mer samordning och uppföljningen av
biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete
nationellt.
Kvalitetsdialog
• September 2011
KB föreslår två spår:
1) Arbete med planerna
2) Kvalitetsmodellen och
utveckling av kvalitet
• Februari 2012
1:a mötet
• 22 november 2013
”Konstituerande”
• 21 november 2014
1:a med kommunerna med
Inriktning 2014
• Fokus på biblioteksplanerna:
– Systematiskt arbete med biblioteksplanerna
utifrån den nya bibliotekslagen.
– Skapa verktyg för att strukturera samarbete
på olika nivåer.
– Analysera kulturplanernas relationer till
de regionala och de kommunala
biblioteksplanerna.
Tema 1: konkret, kortsiktigt, process
Grönt = Viktigt
Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan
Idéskrifter från Kvalitetsdialog
• Vi har publicerat två skrifter
– Biblioteksplan 2.0
– Nyckeltal 1.0
Områden A - Z
• Nästan varje område är kopplat till en
lagparagraf
• Det finns en förslagslista att utgå från
• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun
• Gör prioriteringar, men tappa inte
basverksamheten!
• Visa relationerna mellan olika delar
• Koppla mot andra planer och styrdokument
B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjliga att genomföra? T.ex.
Barn och ungdom
Kultur
Teknik och teknisk infrastruktur
Vård och omsorg
Utbildning, skola
Social
Samhällsbyggnad
C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppföljningsbara? T.ex.
Halvår
Verksamhetsår
Läsår
Mandatperiod
Biblioteksplanens livslängd
R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen
Bibliotekssamarbete över kommungränserna
Cykeln
Plan
Ev.
planrevidering
Ev.
utvecklingsinsats
Arbete
Uppföljning
Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”
3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under
kalenderåret”
4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under
kalenderåret”
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc.
http://office.microsoft.com
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityder
Självvärderingar
Observationer
Dagböcker
Fokusgrupper etc.
Foto: Elisabet Ahlqvist
Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar kvalitativ analys
och diskussion
Bild: http://office.microsoft.com
Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man
inte tillgång?
• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller
ingen uppmärksamhet?
• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
Nyckeltal 1.0
Statistik – nyckeltal - TTT
• KB utvecklar den nationella
biblioteksstatistiken för att underlätta
användningen.
• Statistiken kan användas till nyckeltal
som ger en bild av verksamheten.
• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om
verkligheten, fler undersökningar
behövs.
• TTT bygger på observationer i
biblioteksrummet, vad gör
besökarna? En kompletterande
bild framträder.
Hinder för biblioteksplaner
1. Okunskap om lagen
2. Befogenhet
3. Strategiska politiker
4. Styrkort
5. Biblioteket – en kvinnofråga?
6. Olyckliga omständigheter
7. Abstrakt innehåll, på verkar
relevansen
Skolbiblioteksundersökning pågår
Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim
(medel 6 timmar/vecka)
Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning
Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet
Eget skolbibliotek på skolan
Vi använder en annan skolas
skolbibliotek
266
Bokbuss, bokbåt
Vi har inte tillgång till skolbibliotek
Annat svar än ovan
756
14
32
24
143
68
93
Vi använder ett integrerat folk- och
skolbibliotek
Vi använder folkbiblioteket
1386
65
28
2
6
0
36
62
40
69
74
12
197
3373 svarande
31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka
Skolbiblioteket på Ryska skolan.
Samskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet
Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.
Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet
Skolbiblioteket på Rambergsskolan
Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet
Skobiblioteket på Sjumilaskolan
Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum
Skolbiblioteket på Flatås G- lasser
Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt
Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2
Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame
Skolbiblioteket på Backatorpsskolan
Skolbiblioteket på Böskolans friskola
Gårdstensskolans skolbibliotek
Skolbiblioteket på Nordhemsskolan
Skolbiblioteket på Eriksboskolan
Skolbiblioteket på Fjällskolan
Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9
Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg
Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H
Skolbiblioteket på Bergums skola F 9
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM
Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9
Backegårdsskolan biblioteket
Skolbiblioteket på The English School Gothenburg
Hallenskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan
Katrinebergsskolans bibliotek
Sammanställning december 2014
Bibliotekplaner (2014-12-01)
osäker status
5%
• 115 kommuner med giltig plan (40 %)
• 29 kommuner med inaktuell plan
(slutår 2012, 2013) (10%)
aktuell
40%
äldre plan eller
helt saknad
plan
45%
• 130 kommuner har en plan äldre än
2011, eller ingen plan alls. (45 %)
• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)
inaktuell
(2013,2012)
10%
Västra Götaland 2014-12-01
Västra Götaland 2014-12-01
oklar
status
10%
• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,
2013) (4 %)
aktuell
23%
• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller
ingen plan alls. (63 %)
inaktuell
4%
saknas
63%
• 11 kommuner med giltig plan (23 %)
• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)
• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan
• 2 kommuner har plan under revidering
(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)
Frågor?
[email protected]
[email protected]
Här kan man hämta statistik:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404
87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru
e
Slide 14
Biblioteksplan 2.0
Elisabet Ahlqvist 2014-12-03
Ny bibliotekslag 2014
• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska
bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
samverka.
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på
biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick
över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och
kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och
hur de används.
Definition av biblioteksplan DS2003:66
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger närmare besked om
verksamhetens inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad att medborgarens
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden
gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”
(s.112)
DS2003:66
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som
bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”
(s. 106)
”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad
skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat
övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”
(s.58)
14 § Samverkan
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i
grunden gemensam resurs”
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.
Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)
• Förutom fjärrlånehanteringen som har en
egen paragraf, bör huvudmännen besluta
om formerna för samverkan.
• Lagen har ett starkt användarperspektiv,
och utgår från hur biblioteken används
17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är
regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin
biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för
sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår
det tydligare att vad som avses är en separat plan för
just biblioteksverksamheten.
(Prop. 2012/13:147, s.43)
17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
biblioteksverksamhet som kommunen eller
landstinget bedriver som huvudman. För det fall
kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet
som huvudman ska även den ingå i planen.
På motsvarande sätt ska folkhögskolornas och
sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall
landstinget som huvudman driver sådan
verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av
nödvändighet inte att se likadana ut eftersom
olika kommuner och landsting bedriver
biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”
(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra
kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.
• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala
biblioteksverksamheten såväl som folkhögskolornas och
sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och
medieplanering.
• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra
bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och
landstingskommunala biblioteksplanerna.
17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med biblioteksplanerna med
arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär
dock inte att det lagstadgade kravet på att
landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör
utgå. Skälet för det är främst att planeringen av
biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför
översiktlig om den integreras i de allmänna
kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan
• Resurseffektivisering
• Användarperspektiv
Konsekvenser för kommunalt självstyre
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som bedöms motivera den inskränkning
av kommunernas och landstingens
självbestämmanderätt som blir följden.
Alla ska ha fri tillgång till god
biblioteksservice, oavsett var de bor i
landet.
Konsekvenser för kommunalt självstyre
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig
biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka
på kommunalt självstyre.
• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och
ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i
verksamheten.
• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig
och verksamheten så länge som minimikraven i lagen
uppfylls.
• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom
de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i
någon grad.
• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i
självbestämmandet.
§18 Uppföljning
• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala
biblioteksverksamheten och kommunerna.
• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har
utformats och använts.
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta tillsammans. Samverkans
mest ändamålsenliga former behöver få
utvecklas över tid, och kan varierar från tid
till annan, beroende på vilka behov som
finns.
18 § Uppföljning
• Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själva utformar och
upprättar
• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt
bidragit till att det fortfarande är stora
standardskillnader
• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för
uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner
• Behovet av mer samordning och uppföljningen av
biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete
nationellt.
Kvalitetsdialog
• September 2011
KB föreslår två spår:
1) Arbete med planerna
2) Kvalitetsmodellen och
utveckling av kvalitet
• Februari 2012
1:a mötet
• 22 november 2013
”Konstituerande”
• 21 november 2014
1:a med kommunerna med
Inriktning 2014
• Fokus på biblioteksplanerna:
– Systematiskt arbete med biblioteksplanerna
utifrån den nya bibliotekslagen.
– Skapa verktyg för att strukturera samarbete
på olika nivåer.
– Analysera kulturplanernas relationer till
de regionala och de kommunala
biblioteksplanerna.
Tema 1: konkret, kortsiktigt, process
Grönt = Viktigt
Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan
Idéskrifter från Kvalitetsdialog
• Vi har publicerat två skrifter
– Biblioteksplan 2.0
– Nyckeltal 1.0
Områden A - Z
• Nästan varje område är kopplat till en
lagparagraf
• Det finns en förslagslista att utgå från
• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun
• Gör prioriteringar, men tappa inte
basverksamheten!
• Visa relationerna mellan olika delar
• Koppla mot andra planer och styrdokument
B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjliga att genomföra? T.ex.
Barn och ungdom
Kultur
Teknik och teknisk infrastruktur
Vård och omsorg
Utbildning, skola
Social
Samhällsbyggnad
C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppföljningsbara? T.ex.
Halvår
Verksamhetsår
Läsår
Mandatperiod
Biblioteksplanens livslängd
R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen
Bibliotekssamarbete över kommungränserna
Cykeln
Plan
Ev.
planrevidering
Ev.
utvecklingsinsats
Arbete
Uppföljning
Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”
3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under
kalenderåret”
4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under
kalenderåret”
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc.
http://office.microsoft.com
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityder
Självvärderingar
Observationer
Dagböcker
Fokusgrupper etc.
Foto: Elisabet Ahlqvist
Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar kvalitativ analys
och diskussion
Bild: http://office.microsoft.com
Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man
inte tillgång?
• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller
ingen uppmärksamhet?
• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
Nyckeltal 1.0
Statistik – nyckeltal - TTT
• KB utvecklar den nationella
biblioteksstatistiken för att underlätta
användningen.
• Statistiken kan användas till nyckeltal
som ger en bild av verksamheten.
• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om
verkligheten, fler undersökningar
behövs.
• TTT bygger på observationer i
biblioteksrummet, vad gör
besökarna? En kompletterande
bild framträder.
Hinder för biblioteksplaner
1. Okunskap om lagen
2. Befogenhet
3. Strategiska politiker
4. Styrkort
5. Biblioteket – en kvinnofråga?
6. Olyckliga omständigheter
7. Abstrakt innehåll, på verkar
relevansen
Skolbiblioteksundersökning pågår
Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim
(medel 6 timmar/vecka)
Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning
Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet
Eget skolbibliotek på skolan
Vi använder en annan skolas
skolbibliotek
266
Bokbuss, bokbåt
Vi har inte tillgång till skolbibliotek
Annat svar än ovan
756
14
32
24
143
68
93
Vi använder ett integrerat folk- och
skolbibliotek
Vi använder folkbiblioteket
1386
65
28
2
6
0
36
62
40
69
74
12
197
3373 svarande
31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka
Skolbiblioteket på Ryska skolan.
Samskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet
Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.
Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet
Skolbiblioteket på Rambergsskolan
Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet
Skobiblioteket på Sjumilaskolan
Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum
Skolbiblioteket på Flatås G- lasser
Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt
Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2
Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame
Skolbiblioteket på Backatorpsskolan
Skolbiblioteket på Böskolans friskola
Gårdstensskolans skolbibliotek
Skolbiblioteket på Nordhemsskolan
Skolbiblioteket på Eriksboskolan
Skolbiblioteket på Fjällskolan
Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9
Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg
Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H
Skolbiblioteket på Bergums skola F 9
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM
Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9
Backegårdsskolan biblioteket
Skolbiblioteket på The English School Gothenburg
Hallenskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan
Katrinebergsskolans bibliotek
Sammanställning december 2014
Bibliotekplaner (2014-12-01)
osäker status
5%
• 115 kommuner med giltig plan (40 %)
• 29 kommuner med inaktuell plan
(slutår 2012, 2013) (10%)
aktuell
40%
äldre plan eller
helt saknad
plan
45%
• 130 kommuner har en plan äldre än
2011, eller ingen plan alls. (45 %)
• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)
inaktuell
(2013,2012)
10%
Västra Götaland 2014-12-01
Västra Götaland 2014-12-01
oklar
status
10%
• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,
2013) (4 %)
aktuell
23%
• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller
ingen plan alls. (63 %)
inaktuell
4%
saknas
63%
• 11 kommuner med giltig plan (23 %)
• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)
• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan
• 2 kommuner har plan under revidering
(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)
Frågor?
[email protected]
[email protected]
Här kan man hämta statistik:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404
87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru
e
Slide 15
Biblioteksplan 2.0
Elisabet Ahlqvist 2014-12-03
Ny bibliotekslag 2014
• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska
bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
samverka.
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på
biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick
över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och
kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och
hur de används.
Definition av biblioteksplan DS2003:66
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger närmare besked om
verksamhetens inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad att medborgarens
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden
gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”
(s.112)
DS2003:66
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som
bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”
(s. 106)
”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad
skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat
övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”
(s.58)
14 § Samverkan
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i
grunden gemensam resurs”
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.
Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)
• Förutom fjärrlånehanteringen som har en
egen paragraf, bör huvudmännen besluta
om formerna för samverkan.
• Lagen har ett starkt användarperspektiv,
och utgår från hur biblioteken används
17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är
regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin
biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för
sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår
det tydligare att vad som avses är en separat plan för
just biblioteksverksamheten.
(Prop. 2012/13:147, s.43)
17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
biblioteksverksamhet som kommunen eller
landstinget bedriver som huvudman. För det fall
kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet
som huvudman ska även den ingå i planen.
På motsvarande sätt ska folkhögskolornas och
sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall
landstinget som huvudman driver sådan
verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av
nödvändighet inte att se likadana ut eftersom
olika kommuner och landsting bedriver
biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”
(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra
kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.
• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala
biblioteksverksamheten såväl som folkhögskolornas och
sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och
medieplanering.
• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra
bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och
landstingskommunala biblioteksplanerna.
17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med biblioteksplanerna med
arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär
dock inte att det lagstadgade kravet på att
landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör
utgå. Skälet för det är främst att planeringen av
biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför
översiktlig om den integreras i de allmänna
kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan
• Resurseffektivisering
• Användarperspektiv
Konsekvenser för kommunalt självstyre
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som bedöms motivera den inskränkning
av kommunernas och landstingens
självbestämmanderätt som blir följden.
Alla ska ha fri tillgång till god
biblioteksservice, oavsett var de bor i
landet.
Konsekvenser för kommunalt självstyre
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig
biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka
på kommunalt självstyre.
• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och
ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i
verksamheten.
• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig
och verksamheten så länge som minimikraven i lagen
uppfylls.
• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom
de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i
någon grad.
• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i
självbestämmandet.
§18 Uppföljning
• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala
biblioteksverksamheten och kommunerna.
• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har
utformats och använts.
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta tillsammans. Samverkans
mest ändamålsenliga former behöver få
utvecklas över tid, och kan varierar från tid
till annan, beroende på vilka behov som
finns.
18 § Uppföljning
• Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själva utformar och
upprättar
• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt
bidragit till att det fortfarande är stora
standardskillnader
• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för
uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner
• Behovet av mer samordning och uppföljningen av
biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete
nationellt.
Kvalitetsdialog
• September 2011
KB föreslår två spår:
1) Arbete med planerna
2) Kvalitetsmodellen och
utveckling av kvalitet
• Februari 2012
1:a mötet
• 22 november 2013
”Konstituerande”
• 21 november 2014
1:a med kommunerna med
Inriktning 2014
• Fokus på biblioteksplanerna:
– Systematiskt arbete med biblioteksplanerna
utifrån den nya bibliotekslagen.
– Skapa verktyg för att strukturera samarbete
på olika nivåer.
– Analysera kulturplanernas relationer till
de regionala och de kommunala
biblioteksplanerna.
Tema 1: konkret, kortsiktigt, process
Grönt = Viktigt
Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan
Idéskrifter från Kvalitetsdialog
• Vi har publicerat två skrifter
– Biblioteksplan 2.0
– Nyckeltal 1.0
Områden A - Z
• Nästan varje område är kopplat till en
lagparagraf
• Det finns en förslagslista att utgå från
• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun
• Gör prioriteringar, men tappa inte
basverksamheten!
• Visa relationerna mellan olika delar
• Koppla mot andra planer och styrdokument
B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjliga att genomföra? T.ex.
Barn och ungdom
Kultur
Teknik och teknisk infrastruktur
Vård och omsorg
Utbildning, skola
Social
Samhällsbyggnad
C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppföljningsbara? T.ex.
Halvår
Verksamhetsår
Läsår
Mandatperiod
Biblioteksplanens livslängd
R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen
Bibliotekssamarbete över kommungränserna
Cykeln
Plan
Ev.
planrevidering
Ev.
utvecklingsinsats
Arbete
Uppföljning
Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”
3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under
kalenderåret”
4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under
kalenderåret”
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc.
http://office.microsoft.com
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityder
Självvärderingar
Observationer
Dagböcker
Fokusgrupper etc.
Foto: Elisabet Ahlqvist
Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar kvalitativ analys
och diskussion
Bild: http://office.microsoft.com
Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man
inte tillgång?
• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller
ingen uppmärksamhet?
• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
Nyckeltal 1.0
Statistik – nyckeltal - TTT
• KB utvecklar den nationella
biblioteksstatistiken för att underlätta
användningen.
• Statistiken kan användas till nyckeltal
som ger en bild av verksamheten.
• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om
verkligheten, fler undersökningar
behövs.
• TTT bygger på observationer i
biblioteksrummet, vad gör
besökarna? En kompletterande
bild framträder.
Hinder för biblioteksplaner
1. Okunskap om lagen
2. Befogenhet
3. Strategiska politiker
4. Styrkort
5. Biblioteket – en kvinnofråga?
6. Olyckliga omständigheter
7. Abstrakt innehåll, på verkar
relevansen
Skolbiblioteksundersökning pågår
Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim
(medel 6 timmar/vecka)
Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning
Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet
Eget skolbibliotek på skolan
Vi använder en annan skolas
skolbibliotek
266
Bokbuss, bokbåt
Vi har inte tillgång till skolbibliotek
Annat svar än ovan
756
14
32
24
143
68
93
Vi använder ett integrerat folk- och
skolbibliotek
Vi använder folkbiblioteket
1386
65
28
2
6
0
36
62
40
69
74
12
197
3373 svarande
31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka
Skolbiblioteket på Ryska skolan.
Samskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet
Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.
Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet
Skolbiblioteket på Rambergsskolan
Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet
Skobiblioteket på Sjumilaskolan
Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum
Skolbiblioteket på Flatås G- lasser
Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt
Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2
Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame
Skolbiblioteket på Backatorpsskolan
Skolbiblioteket på Böskolans friskola
Gårdstensskolans skolbibliotek
Skolbiblioteket på Nordhemsskolan
Skolbiblioteket på Eriksboskolan
Skolbiblioteket på Fjällskolan
Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9
Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg
Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H
Skolbiblioteket på Bergums skola F 9
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM
Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9
Backegårdsskolan biblioteket
Skolbiblioteket på The English School Gothenburg
Hallenskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan
Katrinebergsskolans bibliotek
Sammanställning december 2014
Bibliotekplaner (2014-12-01)
osäker status
5%
• 115 kommuner med giltig plan (40 %)
• 29 kommuner med inaktuell plan
(slutår 2012, 2013) (10%)
aktuell
40%
äldre plan eller
helt saknad
plan
45%
• 130 kommuner har en plan äldre än
2011, eller ingen plan alls. (45 %)
• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)
inaktuell
(2013,2012)
10%
Västra Götaland 2014-12-01
Västra Götaland 2014-12-01
oklar
status
10%
• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,
2013) (4 %)
aktuell
23%
• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller
ingen plan alls. (63 %)
inaktuell
4%
saknas
63%
• 11 kommuner med giltig plan (23 %)
• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)
• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan
• 2 kommuner har plan under revidering
(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)
Frågor?
[email protected]
[email protected]
Här kan man hämta statistik:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404
87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru
e
Slide 16
Biblioteksplan 2.0
Elisabet Ahlqvist 2014-12-03
Ny bibliotekslag 2014
• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska
bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
samverka.
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på
biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick
över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och
kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och
hur de används.
Definition av biblioteksplan DS2003:66
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger närmare besked om
verksamhetens inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad att medborgarens
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden
gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”
(s.112)
DS2003:66
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som
bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”
(s. 106)
”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad
skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat
övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”
(s.58)
14 § Samverkan
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i
grunden gemensam resurs”
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.
Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)
• Förutom fjärrlånehanteringen som har en
egen paragraf, bör huvudmännen besluta
om formerna för samverkan.
• Lagen har ett starkt användarperspektiv,
och utgår från hur biblioteken används
17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är
regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin
biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för
sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår
det tydligare att vad som avses är en separat plan för
just biblioteksverksamheten.
(Prop. 2012/13:147, s.43)
17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
biblioteksverksamhet som kommunen eller
landstinget bedriver som huvudman. För det fall
kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet
som huvudman ska även den ingå i planen.
På motsvarande sätt ska folkhögskolornas och
sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall
landstinget som huvudman driver sådan
verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av
nödvändighet inte att se likadana ut eftersom
olika kommuner och landsting bedriver
biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”
(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra
kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.
• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala
biblioteksverksamheten såväl som folkhögskolornas och
sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och
medieplanering.
• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra
bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och
landstingskommunala biblioteksplanerna.
17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med biblioteksplanerna med
arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär
dock inte att det lagstadgade kravet på att
landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör
utgå. Skälet för det är främst att planeringen av
biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför
översiktlig om den integreras i de allmänna
kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan
• Resurseffektivisering
• Användarperspektiv
Konsekvenser för kommunalt självstyre
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som bedöms motivera den inskränkning
av kommunernas och landstingens
självbestämmanderätt som blir följden.
Alla ska ha fri tillgång till god
biblioteksservice, oavsett var de bor i
landet.
Konsekvenser för kommunalt självstyre
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig
biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka
på kommunalt självstyre.
• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och
ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i
verksamheten.
• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig
och verksamheten så länge som minimikraven i lagen
uppfylls.
• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom
de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i
någon grad.
• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i
självbestämmandet.
§18 Uppföljning
• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala
biblioteksverksamheten och kommunerna.
• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har
utformats och använts.
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta tillsammans. Samverkans
mest ändamålsenliga former behöver få
utvecklas över tid, och kan varierar från tid
till annan, beroende på vilka behov som
finns.
18 § Uppföljning
• Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själva utformar och
upprättar
• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt
bidragit till att det fortfarande är stora
standardskillnader
• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för
uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner
• Behovet av mer samordning och uppföljningen av
biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete
nationellt.
Kvalitetsdialog
• September 2011
KB föreslår två spår:
1) Arbete med planerna
2) Kvalitetsmodellen och
utveckling av kvalitet
• Februari 2012
1:a mötet
• 22 november 2013
”Konstituerande”
• 21 november 2014
1:a med kommunerna med
Inriktning 2014
• Fokus på biblioteksplanerna:
– Systematiskt arbete med biblioteksplanerna
utifrån den nya bibliotekslagen.
– Skapa verktyg för att strukturera samarbete
på olika nivåer.
– Analysera kulturplanernas relationer till
de regionala och de kommunala
biblioteksplanerna.
Tema 1: konkret, kortsiktigt, process
Grönt = Viktigt
Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan
Idéskrifter från Kvalitetsdialog
• Vi har publicerat två skrifter
– Biblioteksplan 2.0
– Nyckeltal 1.0
Områden A - Z
• Nästan varje område är kopplat till en
lagparagraf
• Det finns en förslagslista att utgå från
• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun
• Gör prioriteringar, men tappa inte
basverksamheten!
• Visa relationerna mellan olika delar
• Koppla mot andra planer och styrdokument
B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjliga att genomföra? T.ex.
Barn och ungdom
Kultur
Teknik och teknisk infrastruktur
Vård och omsorg
Utbildning, skola
Social
Samhällsbyggnad
C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppföljningsbara? T.ex.
Halvår
Verksamhetsår
Läsår
Mandatperiod
Biblioteksplanens livslängd
R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen
Bibliotekssamarbete över kommungränserna
Cykeln
Plan
Ev.
planrevidering
Ev.
utvecklingsinsats
Arbete
Uppföljning
Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”
3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under
kalenderåret”
4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under
kalenderåret”
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc.
http://office.microsoft.com
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityder
Självvärderingar
Observationer
Dagböcker
Fokusgrupper etc.
Foto: Elisabet Ahlqvist
Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar kvalitativ analys
och diskussion
Bild: http://office.microsoft.com
Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man
inte tillgång?
• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller
ingen uppmärksamhet?
• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
Nyckeltal 1.0
Statistik – nyckeltal - TTT
• KB utvecklar den nationella
biblioteksstatistiken för att underlätta
användningen.
• Statistiken kan användas till nyckeltal
som ger en bild av verksamheten.
• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om
verkligheten, fler undersökningar
behövs.
• TTT bygger på observationer i
biblioteksrummet, vad gör
besökarna? En kompletterande
bild framträder.
Hinder för biblioteksplaner
1. Okunskap om lagen
2. Befogenhet
3. Strategiska politiker
4. Styrkort
5. Biblioteket – en kvinnofråga?
6. Olyckliga omständigheter
7. Abstrakt innehåll, på verkar
relevansen
Skolbiblioteksundersökning pågår
Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim
(medel 6 timmar/vecka)
Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning
Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet
Eget skolbibliotek på skolan
Vi använder en annan skolas
skolbibliotek
266
Bokbuss, bokbåt
Vi har inte tillgång till skolbibliotek
Annat svar än ovan
756
14
32
24
143
68
93
Vi använder ett integrerat folk- och
skolbibliotek
Vi använder folkbiblioteket
1386
65
28
2
6
0
36
62
40
69
74
12
197
3373 svarande
31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka
Skolbiblioteket på Ryska skolan.
Samskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet
Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.
Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet
Skolbiblioteket på Rambergsskolan
Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet
Skobiblioteket på Sjumilaskolan
Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum
Skolbiblioteket på Flatås G- lasser
Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt
Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2
Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame
Skolbiblioteket på Backatorpsskolan
Skolbiblioteket på Böskolans friskola
Gårdstensskolans skolbibliotek
Skolbiblioteket på Nordhemsskolan
Skolbiblioteket på Eriksboskolan
Skolbiblioteket på Fjällskolan
Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9
Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg
Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H
Skolbiblioteket på Bergums skola F 9
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM
Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9
Backegårdsskolan biblioteket
Skolbiblioteket på The English School Gothenburg
Hallenskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan
Katrinebergsskolans bibliotek
Sammanställning december 2014
Bibliotekplaner (2014-12-01)
osäker status
5%
• 115 kommuner med giltig plan (40 %)
• 29 kommuner med inaktuell plan
(slutår 2012, 2013) (10%)
aktuell
40%
äldre plan eller
helt saknad
plan
45%
• 130 kommuner har en plan äldre än
2011, eller ingen plan alls. (45 %)
• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)
inaktuell
(2013,2012)
10%
Västra Götaland 2014-12-01
Västra Götaland 2014-12-01
oklar
status
10%
• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,
2013) (4 %)
aktuell
23%
• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller
ingen plan alls. (63 %)
inaktuell
4%
saknas
63%
• 11 kommuner med giltig plan (23 %)
• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)
• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan
• 2 kommuner har plan under revidering
(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)
Frågor?
[email protected]
[email protected]
Här kan man hämta statistik:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404
87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru
e
Slide 17
Biblioteksplan 2.0
Elisabet Ahlqvist 2014-12-03
Ny bibliotekslag 2014
• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska
bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
samverka.
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på
biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick
över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och
kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och
hur de används.
Definition av biblioteksplan DS2003:66
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger närmare besked om
verksamhetens inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad att medborgarens
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden
gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”
(s.112)
DS2003:66
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som
bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”
(s. 106)
”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad
skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat
övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”
(s.58)
14 § Samverkan
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i
grunden gemensam resurs”
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.
Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)
• Förutom fjärrlånehanteringen som har en
egen paragraf, bör huvudmännen besluta
om formerna för samverkan.
• Lagen har ett starkt användarperspektiv,
och utgår från hur biblioteken används
17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är
regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin
biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för
sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår
det tydligare att vad som avses är en separat plan för
just biblioteksverksamheten.
(Prop. 2012/13:147, s.43)
17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
biblioteksverksamhet som kommunen eller
landstinget bedriver som huvudman. För det fall
kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet
som huvudman ska även den ingå i planen.
På motsvarande sätt ska folkhögskolornas och
sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall
landstinget som huvudman driver sådan
verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av
nödvändighet inte att se likadana ut eftersom
olika kommuner och landsting bedriver
biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”
(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra
kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.
• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala
biblioteksverksamheten såväl som folkhögskolornas och
sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och
medieplanering.
• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra
bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och
landstingskommunala biblioteksplanerna.
17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med biblioteksplanerna med
arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär
dock inte att det lagstadgade kravet på att
landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör
utgå. Skälet för det är främst att planeringen av
biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför
översiktlig om den integreras i de allmänna
kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan
• Resurseffektivisering
• Användarperspektiv
Konsekvenser för kommunalt självstyre
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som bedöms motivera den inskränkning
av kommunernas och landstingens
självbestämmanderätt som blir följden.
Alla ska ha fri tillgång till god
biblioteksservice, oavsett var de bor i
landet.
Konsekvenser för kommunalt självstyre
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig
biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka
på kommunalt självstyre.
• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och
ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i
verksamheten.
• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig
och verksamheten så länge som minimikraven i lagen
uppfylls.
• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom
de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i
någon grad.
• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i
självbestämmandet.
§18 Uppföljning
• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala
biblioteksverksamheten och kommunerna.
• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har
utformats och använts.
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta tillsammans. Samverkans
mest ändamålsenliga former behöver få
utvecklas över tid, och kan varierar från tid
till annan, beroende på vilka behov som
finns.
18 § Uppföljning
• Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själva utformar och
upprättar
• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt
bidragit till att det fortfarande är stora
standardskillnader
• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för
uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner
• Behovet av mer samordning och uppföljningen av
biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete
nationellt.
Kvalitetsdialog
• September 2011
KB föreslår två spår:
1) Arbete med planerna
2) Kvalitetsmodellen och
utveckling av kvalitet
• Februari 2012
1:a mötet
• 22 november 2013
”Konstituerande”
• 21 november 2014
1:a med kommunerna med
Inriktning 2014
• Fokus på biblioteksplanerna:
– Systematiskt arbete med biblioteksplanerna
utifrån den nya bibliotekslagen.
– Skapa verktyg för att strukturera samarbete
på olika nivåer.
– Analysera kulturplanernas relationer till
de regionala och de kommunala
biblioteksplanerna.
Tema 1: konkret, kortsiktigt, process
Grönt = Viktigt
Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan
Idéskrifter från Kvalitetsdialog
• Vi har publicerat två skrifter
– Biblioteksplan 2.0
– Nyckeltal 1.0
Områden A - Z
• Nästan varje område är kopplat till en
lagparagraf
• Det finns en förslagslista att utgå från
• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun
• Gör prioriteringar, men tappa inte
basverksamheten!
• Visa relationerna mellan olika delar
• Koppla mot andra planer och styrdokument
B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjliga att genomföra? T.ex.
Barn och ungdom
Kultur
Teknik och teknisk infrastruktur
Vård och omsorg
Utbildning, skola
Social
Samhällsbyggnad
C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppföljningsbara? T.ex.
Halvår
Verksamhetsår
Läsår
Mandatperiod
Biblioteksplanens livslängd
R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen
Bibliotekssamarbete över kommungränserna
Cykeln
Plan
Ev.
planrevidering
Ev.
utvecklingsinsats
Arbete
Uppföljning
Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”
3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under
kalenderåret”
4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under
kalenderåret”
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc.
http://office.microsoft.com
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityder
Självvärderingar
Observationer
Dagböcker
Fokusgrupper etc.
Foto: Elisabet Ahlqvist
Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar kvalitativ analys
och diskussion
Bild: http://office.microsoft.com
Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man
inte tillgång?
• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller
ingen uppmärksamhet?
• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
Nyckeltal 1.0
Statistik – nyckeltal - TTT
• KB utvecklar den nationella
biblioteksstatistiken för att underlätta
användningen.
• Statistiken kan användas till nyckeltal
som ger en bild av verksamheten.
• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om
verkligheten, fler undersökningar
behövs.
• TTT bygger på observationer i
biblioteksrummet, vad gör
besökarna? En kompletterande
bild framträder.
Hinder för biblioteksplaner
1. Okunskap om lagen
2. Befogenhet
3. Strategiska politiker
4. Styrkort
5. Biblioteket – en kvinnofråga?
6. Olyckliga omständigheter
7. Abstrakt innehåll, på verkar
relevansen
Skolbiblioteksundersökning pågår
Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim
(medel 6 timmar/vecka)
Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning
Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet
Eget skolbibliotek på skolan
Vi använder en annan skolas
skolbibliotek
266
Bokbuss, bokbåt
Vi har inte tillgång till skolbibliotek
Annat svar än ovan
756
14
32
24
143
68
93
Vi använder ett integrerat folk- och
skolbibliotek
Vi använder folkbiblioteket
1386
65
28
2
6
0
36
62
40
69
74
12
197
3373 svarande
31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka
Skolbiblioteket på Ryska skolan.
Samskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet
Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.
Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet
Skolbiblioteket på Rambergsskolan
Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet
Skobiblioteket på Sjumilaskolan
Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum
Skolbiblioteket på Flatås G- lasser
Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt
Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2
Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame
Skolbiblioteket på Backatorpsskolan
Skolbiblioteket på Böskolans friskola
Gårdstensskolans skolbibliotek
Skolbiblioteket på Nordhemsskolan
Skolbiblioteket på Eriksboskolan
Skolbiblioteket på Fjällskolan
Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9
Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg
Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H
Skolbiblioteket på Bergums skola F 9
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM
Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9
Backegårdsskolan biblioteket
Skolbiblioteket på The English School Gothenburg
Hallenskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan
Katrinebergsskolans bibliotek
Sammanställning december 2014
Bibliotekplaner (2014-12-01)
osäker status
5%
• 115 kommuner med giltig plan (40 %)
• 29 kommuner med inaktuell plan
(slutår 2012, 2013) (10%)
aktuell
40%
äldre plan eller
helt saknad
plan
45%
• 130 kommuner har en plan äldre än
2011, eller ingen plan alls. (45 %)
• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)
inaktuell
(2013,2012)
10%
Västra Götaland 2014-12-01
Västra Götaland 2014-12-01
oklar
status
10%
• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,
2013) (4 %)
aktuell
23%
• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller
ingen plan alls. (63 %)
inaktuell
4%
saknas
63%
• 11 kommuner med giltig plan (23 %)
• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)
• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan
• 2 kommuner har plan under revidering
(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)
Frågor?
[email protected]
[email protected]
Här kan man hämta statistik:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404
87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru
e
Slide 18
Biblioteksplan 2.0
Elisabet Ahlqvist 2014-12-03
Ny bibliotekslag 2014
• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska
bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
samverka.
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på
biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick
över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och
kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och
hur de används.
Definition av biblioteksplan DS2003:66
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger närmare besked om
verksamhetens inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad att medborgarens
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden
gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”
(s.112)
DS2003:66
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som
bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”
(s. 106)
”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad
skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat
övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”
(s.58)
14 § Samverkan
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i
grunden gemensam resurs”
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.
Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)
• Förutom fjärrlånehanteringen som har en
egen paragraf, bör huvudmännen besluta
om formerna för samverkan.
• Lagen har ett starkt användarperspektiv,
och utgår från hur biblioteken används
17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är
regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin
biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för
sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår
det tydligare att vad som avses är en separat plan för
just biblioteksverksamheten.
(Prop. 2012/13:147, s.43)
17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
biblioteksverksamhet som kommunen eller
landstinget bedriver som huvudman. För det fall
kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet
som huvudman ska även den ingå i planen.
På motsvarande sätt ska folkhögskolornas och
sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall
landstinget som huvudman driver sådan
verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av
nödvändighet inte att se likadana ut eftersom
olika kommuner och landsting bedriver
biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”
(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra
kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.
• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala
biblioteksverksamheten såväl som folkhögskolornas och
sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och
medieplanering.
• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra
bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och
landstingskommunala biblioteksplanerna.
17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med biblioteksplanerna med
arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär
dock inte att det lagstadgade kravet på att
landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör
utgå. Skälet för det är främst att planeringen av
biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför
översiktlig om den integreras i de allmänna
kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan
• Resurseffektivisering
• Användarperspektiv
Konsekvenser för kommunalt självstyre
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som bedöms motivera den inskränkning
av kommunernas och landstingens
självbestämmanderätt som blir följden.
Alla ska ha fri tillgång till god
biblioteksservice, oavsett var de bor i
landet.
Konsekvenser för kommunalt självstyre
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig
biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka
på kommunalt självstyre.
• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och
ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i
verksamheten.
• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig
och verksamheten så länge som minimikraven i lagen
uppfylls.
• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom
de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i
någon grad.
• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i
självbestämmandet.
§18 Uppföljning
• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala
biblioteksverksamheten och kommunerna.
• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har
utformats och använts.
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta tillsammans. Samverkans
mest ändamålsenliga former behöver få
utvecklas över tid, och kan varierar från tid
till annan, beroende på vilka behov som
finns.
18 § Uppföljning
• Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själva utformar och
upprättar
• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt
bidragit till att det fortfarande är stora
standardskillnader
• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för
uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner
• Behovet av mer samordning och uppföljningen av
biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete
nationellt.
Kvalitetsdialog
• September 2011
KB föreslår två spår:
1) Arbete med planerna
2) Kvalitetsmodellen och
utveckling av kvalitet
• Februari 2012
1:a mötet
• 22 november 2013
”Konstituerande”
• 21 november 2014
1:a med kommunerna med
Inriktning 2014
• Fokus på biblioteksplanerna:
– Systematiskt arbete med biblioteksplanerna
utifrån den nya bibliotekslagen.
– Skapa verktyg för att strukturera samarbete
på olika nivåer.
– Analysera kulturplanernas relationer till
de regionala och de kommunala
biblioteksplanerna.
Tema 1: konkret, kortsiktigt, process
Grönt = Viktigt
Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan
Idéskrifter från Kvalitetsdialog
• Vi har publicerat två skrifter
– Biblioteksplan 2.0
– Nyckeltal 1.0
Områden A - Z
• Nästan varje område är kopplat till en
lagparagraf
• Det finns en förslagslista att utgå från
• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun
• Gör prioriteringar, men tappa inte
basverksamheten!
• Visa relationerna mellan olika delar
• Koppla mot andra planer och styrdokument
B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjliga att genomföra? T.ex.
Barn och ungdom
Kultur
Teknik och teknisk infrastruktur
Vård och omsorg
Utbildning, skola
Social
Samhällsbyggnad
C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppföljningsbara? T.ex.
Halvår
Verksamhetsår
Läsår
Mandatperiod
Biblioteksplanens livslängd
R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen
Bibliotekssamarbete över kommungränserna
Cykeln
Plan
Ev.
planrevidering
Ev.
utvecklingsinsats
Arbete
Uppföljning
Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”
3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under
kalenderåret”
4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under
kalenderåret”
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc.
http://office.microsoft.com
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityder
Självvärderingar
Observationer
Dagböcker
Fokusgrupper etc.
Foto: Elisabet Ahlqvist
Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar kvalitativ analys
och diskussion
Bild: http://office.microsoft.com
Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man
inte tillgång?
• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller
ingen uppmärksamhet?
• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
Nyckeltal 1.0
Statistik – nyckeltal - TTT
• KB utvecklar den nationella
biblioteksstatistiken för att underlätta
användningen.
• Statistiken kan användas till nyckeltal
som ger en bild av verksamheten.
• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om
verkligheten, fler undersökningar
behövs.
• TTT bygger på observationer i
biblioteksrummet, vad gör
besökarna? En kompletterande
bild framträder.
Hinder för biblioteksplaner
1. Okunskap om lagen
2. Befogenhet
3. Strategiska politiker
4. Styrkort
5. Biblioteket – en kvinnofråga?
6. Olyckliga omständigheter
7. Abstrakt innehåll, på verkar
relevansen
Skolbiblioteksundersökning pågår
Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim
(medel 6 timmar/vecka)
Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning
Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet
Eget skolbibliotek på skolan
Vi använder en annan skolas
skolbibliotek
266
Bokbuss, bokbåt
Vi har inte tillgång till skolbibliotek
Annat svar än ovan
756
14
32
24
143
68
93
Vi använder ett integrerat folk- och
skolbibliotek
Vi använder folkbiblioteket
1386
65
28
2
6
0
36
62
40
69
74
12
197
3373 svarande
31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka
Skolbiblioteket på Ryska skolan.
Samskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet
Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.
Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet
Skolbiblioteket på Rambergsskolan
Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet
Skobiblioteket på Sjumilaskolan
Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum
Skolbiblioteket på Flatås G- lasser
Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt
Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2
Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame
Skolbiblioteket på Backatorpsskolan
Skolbiblioteket på Böskolans friskola
Gårdstensskolans skolbibliotek
Skolbiblioteket på Nordhemsskolan
Skolbiblioteket på Eriksboskolan
Skolbiblioteket på Fjällskolan
Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9
Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg
Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H
Skolbiblioteket på Bergums skola F 9
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM
Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9
Backegårdsskolan biblioteket
Skolbiblioteket på The English School Gothenburg
Hallenskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan
Katrinebergsskolans bibliotek
Sammanställning december 2014
Bibliotekplaner (2014-12-01)
osäker status
5%
• 115 kommuner med giltig plan (40 %)
• 29 kommuner med inaktuell plan
(slutår 2012, 2013) (10%)
aktuell
40%
äldre plan eller
helt saknad
plan
45%
• 130 kommuner har en plan äldre än
2011, eller ingen plan alls. (45 %)
• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)
inaktuell
(2013,2012)
10%
Västra Götaland 2014-12-01
Västra Götaland 2014-12-01
oklar
status
10%
• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,
2013) (4 %)
aktuell
23%
• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller
ingen plan alls. (63 %)
inaktuell
4%
saknas
63%
• 11 kommuner med giltig plan (23 %)
• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)
• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan
• 2 kommuner har plan under revidering
(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)
Frågor?
[email protected]
[email protected]
Här kan man hämta statistik:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404
87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru
e
Slide 19
Biblioteksplan 2.0
Elisabet Ahlqvist 2014-12-03
Ny bibliotekslag 2014
• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska
bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
samverka.
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på
biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick
över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och
kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och
hur de används.
Definition av biblioteksplan DS2003:66
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger närmare besked om
verksamhetens inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad att medborgarens
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden
gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”
(s.112)
DS2003:66
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som
bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”
(s. 106)
”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad
skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat
övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”
(s.58)
14 § Samverkan
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i
grunden gemensam resurs”
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.
Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)
• Förutom fjärrlånehanteringen som har en
egen paragraf, bör huvudmännen besluta
om formerna för samverkan.
• Lagen har ett starkt användarperspektiv,
och utgår från hur biblioteken används
17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är
regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin
biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för
sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår
det tydligare att vad som avses är en separat plan för
just biblioteksverksamheten.
(Prop. 2012/13:147, s.43)
17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
biblioteksverksamhet som kommunen eller
landstinget bedriver som huvudman. För det fall
kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet
som huvudman ska även den ingå i planen.
På motsvarande sätt ska folkhögskolornas och
sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall
landstinget som huvudman driver sådan
verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av
nödvändighet inte att se likadana ut eftersom
olika kommuner och landsting bedriver
biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”
(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra
kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.
• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala
biblioteksverksamheten såväl som folkhögskolornas och
sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och
medieplanering.
• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra
bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och
landstingskommunala biblioteksplanerna.
17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med biblioteksplanerna med
arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär
dock inte att det lagstadgade kravet på att
landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör
utgå. Skälet för det är främst att planeringen av
biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför
översiktlig om den integreras i de allmänna
kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan
• Resurseffektivisering
• Användarperspektiv
Konsekvenser för kommunalt självstyre
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som bedöms motivera den inskränkning
av kommunernas och landstingens
självbestämmanderätt som blir följden.
Alla ska ha fri tillgång till god
biblioteksservice, oavsett var de bor i
landet.
Konsekvenser för kommunalt självstyre
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig
biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka
på kommunalt självstyre.
• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och
ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i
verksamheten.
• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig
och verksamheten så länge som minimikraven i lagen
uppfylls.
• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom
de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i
någon grad.
• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i
självbestämmandet.
§18 Uppföljning
• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala
biblioteksverksamheten och kommunerna.
• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har
utformats och använts.
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta tillsammans. Samverkans
mest ändamålsenliga former behöver få
utvecklas över tid, och kan varierar från tid
till annan, beroende på vilka behov som
finns.
18 § Uppföljning
• Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själva utformar och
upprättar
• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt
bidragit till att det fortfarande är stora
standardskillnader
• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för
uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner
• Behovet av mer samordning och uppföljningen av
biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete
nationellt.
Kvalitetsdialog
• September 2011
KB föreslår två spår:
1) Arbete med planerna
2) Kvalitetsmodellen och
utveckling av kvalitet
• Februari 2012
1:a mötet
• 22 november 2013
”Konstituerande”
• 21 november 2014
1:a med kommunerna med
Inriktning 2014
• Fokus på biblioteksplanerna:
– Systematiskt arbete med biblioteksplanerna
utifrån den nya bibliotekslagen.
– Skapa verktyg för att strukturera samarbete
på olika nivåer.
– Analysera kulturplanernas relationer till
de regionala och de kommunala
biblioteksplanerna.
Tema 1: konkret, kortsiktigt, process
Grönt = Viktigt
Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan
Idéskrifter från Kvalitetsdialog
• Vi har publicerat två skrifter
– Biblioteksplan 2.0
– Nyckeltal 1.0
Områden A - Z
• Nästan varje område är kopplat till en
lagparagraf
• Det finns en förslagslista att utgå från
• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun
• Gör prioriteringar, men tappa inte
basverksamheten!
• Visa relationerna mellan olika delar
• Koppla mot andra planer och styrdokument
B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjliga att genomföra? T.ex.
Barn och ungdom
Kultur
Teknik och teknisk infrastruktur
Vård och omsorg
Utbildning, skola
Social
Samhällsbyggnad
C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppföljningsbara? T.ex.
Halvår
Verksamhetsår
Läsår
Mandatperiod
Biblioteksplanens livslängd
R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen
Bibliotekssamarbete över kommungränserna
Cykeln
Plan
Ev.
planrevidering
Ev.
utvecklingsinsats
Arbete
Uppföljning
Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”
3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under
kalenderåret”
4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under
kalenderåret”
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc.
http://office.microsoft.com
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityder
Självvärderingar
Observationer
Dagböcker
Fokusgrupper etc.
Foto: Elisabet Ahlqvist
Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar kvalitativ analys
och diskussion
Bild: http://office.microsoft.com
Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man
inte tillgång?
• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller
ingen uppmärksamhet?
• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
Nyckeltal 1.0
Statistik – nyckeltal - TTT
• KB utvecklar den nationella
biblioteksstatistiken för att underlätta
användningen.
• Statistiken kan användas till nyckeltal
som ger en bild av verksamheten.
• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om
verkligheten, fler undersökningar
behövs.
• TTT bygger på observationer i
biblioteksrummet, vad gör
besökarna? En kompletterande
bild framträder.
Hinder för biblioteksplaner
1. Okunskap om lagen
2. Befogenhet
3. Strategiska politiker
4. Styrkort
5. Biblioteket – en kvinnofråga?
6. Olyckliga omständigheter
7. Abstrakt innehåll, på verkar
relevansen
Skolbiblioteksundersökning pågår
Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim
(medel 6 timmar/vecka)
Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning
Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet
Eget skolbibliotek på skolan
Vi använder en annan skolas
skolbibliotek
266
Bokbuss, bokbåt
Vi har inte tillgång till skolbibliotek
Annat svar än ovan
756
14
32
24
143
68
93
Vi använder ett integrerat folk- och
skolbibliotek
Vi använder folkbiblioteket
1386
65
28
2
6
0
36
62
40
69
74
12
197
3373 svarande
31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka
Skolbiblioteket på Ryska skolan.
Samskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet
Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.
Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet
Skolbiblioteket på Rambergsskolan
Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet
Skobiblioteket på Sjumilaskolan
Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum
Skolbiblioteket på Flatås G- lasser
Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt
Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2
Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame
Skolbiblioteket på Backatorpsskolan
Skolbiblioteket på Böskolans friskola
Gårdstensskolans skolbibliotek
Skolbiblioteket på Nordhemsskolan
Skolbiblioteket på Eriksboskolan
Skolbiblioteket på Fjällskolan
Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9
Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg
Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H
Skolbiblioteket på Bergums skola F 9
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM
Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9
Backegårdsskolan biblioteket
Skolbiblioteket på The English School Gothenburg
Hallenskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan
Katrinebergsskolans bibliotek
Sammanställning december 2014
Bibliotekplaner (2014-12-01)
osäker status
5%
• 115 kommuner med giltig plan (40 %)
• 29 kommuner med inaktuell plan
(slutår 2012, 2013) (10%)
aktuell
40%
äldre plan eller
helt saknad
plan
45%
• 130 kommuner har en plan äldre än
2011, eller ingen plan alls. (45 %)
• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)
inaktuell
(2013,2012)
10%
Västra Götaland 2014-12-01
Västra Götaland 2014-12-01
oklar
status
10%
• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,
2013) (4 %)
aktuell
23%
• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller
ingen plan alls. (63 %)
inaktuell
4%
saknas
63%
• 11 kommuner med giltig plan (23 %)
• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)
• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan
• 2 kommuner har plan under revidering
(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)
Frågor?
[email protected]
[email protected]
Här kan man hämta statistik:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404
87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru
e
Slide 20
Biblioteksplan 2.0
Elisabet Ahlqvist 2014-12-03
Ny bibliotekslag 2014
• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska
bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
samverka.
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på
biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick
över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och
kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och
hur de används.
Definition av biblioteksplan DS2003:66
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger närmare besked om
verksamhetens inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad att medborgarens
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden
gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”
(s.112)
DS2003:66
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som
bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”
(s. 106)
”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad
skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat
övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”
(s.58)
14 § Samverkan
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i
grunden gemensam resurs”
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.
Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)
• Förutom fjärrlånehanteringen som har en
egen paragraf, bör huvudmännen besluta
om formerna för samverkan.
• Lagen har ett starkt användarperspektiv,
och utgår från hur biblioteken används
17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är
regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin
biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för
sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår
det tydligare att vad som avses är en separat plan för
just biblioteksverksamheten.
(Prop. 2012/13:147, s.43)
17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
biblioteksverksamhet som kommunen eller
landstinget bedriver som huvudman. För det fall
kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet
som huvudman ska även den ingå i planen.
På motsvarande sätt ska folkhögskolornas och
sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall
landstinget som huvudman driver sådan
verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av
nödvändighet inte att se likadana ut eftersom
olika kommuner och landsting bedriver
biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”
(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra
kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.
• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala
biblioteksverksamheten såväl som folkhögskolornas och
sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och
medieplanering.
• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra
bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och
landstingskommunala biblioteksplanerna.
17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med biblioteksplanerna med
arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär
dock inte att det lagstadgade kravet på att
landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör
utgå. Skälet för det är främst att planeringen av
biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför
översiktlig om den integreras i de allmänna
kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan
• Resurseffektivisering
• Användarperspektiv
Konsekvenser för kommunalt självstyre
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som bedöms motivera den inskränkning
av kommunernas och landstingens
självbestämmanderätt som blir följden.
Alla ska ha fri tillgång till god
biblioteksservice, oavsett var de bor i
landet.
Konsekvenser för kommunalt självstyre
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig
biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka
på kommunalt självstyre.
• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och
ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i
verksamheten.
• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig
och verksamheten så länge som minimikraven i lagen
uppfylls.
• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom
de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i
någon grad.
• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i
självbestämmandet.
§18 Uppföljning
• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala
biblioteksverksamheten och kommunerna.
• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har
utformats och använts.
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta tillsammans. Samverkans
mest ändamålsenliga former behöver få
utvecklas över tid, och kan varierar från tid
till annan, beroende på vilka behov som
finns.
18 § Uppföljning
• Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själva utformar och
upprättar
• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt
bidragit till att det fortfarande är stora
standardskillnader
• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för
uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner
• Behovet av mer samordning och uppföljningen av
biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete
nationellt.
Kvalitetsdialog
• September 2011
KB föreslår två spår:
1) Arbete med planerna
2) Kvalitetsmodellen och
utveckling av kvalitet
• Februari 2012
1:a mötet
• 22 november 2013
”Konstituerande”
• 21 november 2014
1:a med kommunerna med
Inriktning 2014
• Fokus på biblioteksplanerna:
– Systematiskt arbete med biblioteksplanerna
utifrån den nya bibliotekslagen.
– Skapa verktyg för att strukturera samarbete
på olika nivåer.
– Analysera kulturplanernas relationer till
de regionala och de kommunala
biblioteksplanerna.
Tema 1: konkret, kortsiktigt, process
Grönt = Viktigt
Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan
Idéskrifter från Kvalitetsdialog
• Vi har publicerat två skrifter
– Biblioteksplan 2.0
– Nyckeltal 1.0
Områden A - Z
• Nästan varje område är kopplat till en
lagparagraf
• Det finns en förslagslista att utgå från
• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun
• Gör prioriteringar, men tappa inte
basverksamheten!
• Visa relationerna mellan olika delar
• Koppla mot andra planer och styrdokument
B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjliga att genomföra? T.ex.
Barn och ungdom
Kultur
Teknik och teknisk infrastruktur
Vård och omsorg
Utbildning, skola
Social
Samhällsbyggnad
C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppföljningsbara? T.ex.
Halvår
Verksamhetsår
Läsår
Mandatperiod
Biblioteksplanens livslängd
R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen
Bibliotekssamarbete över kommungränserna
Cykeln
Plan
Ev.
planrevidering
Ev.
utvecklingsinsats
Arbete
Uppföljning
Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”
3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under
kalenderåret”
4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under
kalenderåret”
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc.
http://office.microsoft.com
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityder
Självvärderingar
Observationer
Dagböcker
Fokusgrupper etc.
Foto: Elisabet Ahlqvist
Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar kvalitativ analys
och diskussion
Bild: http://office.microsoft.com
Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man
inte tillgång?
• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller
ingen uppmärksamhet?
• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
Nyckeltal 1.0
Statistik – nyckeltal - TTT
• KB utvecklar den nationella
biblioteksstatistiken för att underlätta
användningen.
• Statistiken kan användas till nyckeltal
som ger en bild av verksamheten.
• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om
verkligheten, fler undersökningar
behövs.
• TTT bygger på observationer i
biblioteksrummet, vad gör
besökarna? En kompletterande
bild framträder.
Hinder för biblioteksplaner
1. Okunskap om lagen
2. Befogenhet
3. Strategiska politiker
4. Styrkort
5. Biblioteket – en kvinnofråga?
6. Olyckliga omständigheter
7. Abstrakt innehåll, på verkar
relevansen
Skolbiblioteksundersökning pågår
Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim
(medel 6 timmar/vecka)
Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning
Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet
Eget skolbibliotek på skolan
Vi använder en annan skolas
skolbibliotek
266
Bokbuss, bokbåt
Vi har inte tillgång till skolbibliotek
Annat svar än ovan
756
14
32
24
143
68
93
Vi använder ett integrerat folk- och
skolbibliotek
Vi använder folkbiblioteket
1386
65
28
2
6
0
36
62
40
69
74
12
197
3373 svarande
31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka
Skolbiblioteket på Ryska skolan.
Samskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet
Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.
Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet
Skolbiblioteket på Rambergsskolan
Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet
Skobiblioteket på Sjumilaskolan
Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum
Skolbiblioteket på Flatås G- lasser
Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt
Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2
Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame
Skolbiblioteket på Backatorpsskolan
Skolbiblioteket på Böskolans friskola
Gårdstensskolans skolbibliotek
Skolbiblioteket på Nordhemsskolan
Skolbiblioteket på Eriksboskolan
Skolbiblioteket på Fjällskolan
Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9
Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg
Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H
Skolbiblioteket på Bergums skola F 9
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM
Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9
Backegårdsskolan biblioteket
Skolbiblioteket på The English School Gothenburg
Hallenskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan
Katrinebergsskolans bibliotek
Sammanställning december 2014
Bibliotekplaner (2014-12-01)
osäker status
5%
• 115 kommuner med giltig plan (40 %)
• 29 kommuner med inaktuell plan
(slutår 2012, 2013) (10%)
aktuell
40%
äldre plan eller
helt saknad
plan
45%
• 130 kommuner har en plan äldre än
2011, eller ingen plan alls. (45 %)
• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)
inaktuell
(2013,2012)
10%
Västra Götaland 2014-12-01
Västra Götaland 2014-12-01
oklar
status
10%
• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,
2013) (4 %)
aktuell
23%
• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller
ingen plan alls. (63 %)
inaktuell
4%
saknas
63%
• 11 kommuner med giltig plan (23 %)
• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)
• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan
• 2 kommuner har plan under revidering
(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)
Frågor?
[email protected]
[email protected]
Här kan man hämta statistik:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404
87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru
e
Slide 21
Biblioteksplan 2.0
Elisabet Ahlqvist 2014-12-03
Ny bibliotekslag 2014
• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska
bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
samverka.
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på
biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick
över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och
kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och
hur de används.
Definition av biblioteksplan DS2003:66
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger närmare besked om
verksamhetens inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad att medborgarens
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden
gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”
(s.112)
DS2003:66
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som
bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”
(s. 106)
”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad
skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat
övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”
(s.58)
14 § Samverkan
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i
grunden gemensam resurs”
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.
Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)
• Förutom fjärrlånehanteringen som har en
egen paragraf, bör huvudmännen besluta
om formerna för samverkan.
• Lagen har ett starkt användarperspektiv,
och utgår från hur biblioteken används
17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är
regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin
biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för
sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår
det tydligare att vad som avses är en separat plan för
just biblioteksverksamheten.
(Prop. 2012/13:147, s.43)
17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
biblioteksverksamhet som kommunen eller
landstinget bedriver som huvudman. För det fall
kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet
som huvudman ska även den ingå i planen.
På motsvarande sätt ska folkhögskolornas och
sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall
landstinget som huvudman driver sådan
verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av
nödvändighet inte att se likadana ut eftersom
olika kommuner och landsting bedriver
biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”
(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra
kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.
• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala
biblioteksverksamheten såväl som folkhögskolornas och
sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och
medieplanering.
• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra
bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och
landstingskommunala biblioteksplanerna.
17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med biblioteksplanerna med
arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär
dock inte att det lagstadgade kravet på att
landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör
utgå. Skälet för det är främst att planeringen av
biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför
översiktlig om den integreras i de allmänna
kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan
• Resurseffektivisering
• Användarperspektiv
Konsekvenser för kommunalt självstyre
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som bedöms motivera den inskränkning
av kommunernas och landstingens
självbestämmanderätt som blir följden.
Alla ska ha fri tillgång till god
biblioteksservice, oavsett var de bor i
landet.
Konsekvenser för kommunalt självstyre
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig
biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka
på kommunalt självstyre.
• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och
ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i
verksamheten.
• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig
och verksamheten så länge som minimikraven i lagen
uppfylls.
• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom
de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i
någon grad.
• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i
självbestämmandet.
§18 Uppföljning
• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala
biblioteksverksamheten och kommunerna.
• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har
utformats och använts.
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta tillsammans. Samverkans
mest ändamålsenliga former behöver få
utvecklas över tid, och kan varierar från tid
till annan, beroende på vilka behov som
finns.
18 § Uppföljning
• Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själva utformar och
upprättar
• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt
bidragit till att det fortfarande är stora
standardskillnader
• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för
uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner
• Behovet av mer samordning och uppföljningen av
biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete
nationellt.
Kvalitetsdialog
• September 2011
KB föreslår två spår:
1) Arbete med planerna
2) Kvalitetsmodellen och
utveckling av kvalitet
• Februari 2012
1:a mötet
• 22 november 2013
”Konstituerande”
• 21 november 2014
1:a med kommunerna med
Inriktning 2014
• Fokus på biblioteksplanerna:
– Systematiskt arbete med biblioteksplanerna
utifrån den nya bibliotekslagen.
– Skapa verktyg för att strukturera samarbete
på olika nivåer.
– Analysera kulturplanernas relationer till
de regionala och de kommunala
biblioteksplanerna.
Tema 1: konkret, kortsiktigt, process
Grönt = Viktigt
Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan
Idéskrifter från Kvalitetsdialog
• Vi har publicerat två skrifter
– Biblioteksplan 2.0
– Nyckeltal 1.0
Områden A - Z
• Nästan varje område är kopplat till en
lagparagraf
• Det finns en förslagslista att utgå från
• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun
• Gör prioriteringar, men tappa inte
basverksamheten!
• Visa relationerna mellan olika delar
• Koppla mot andra planer och styrdokument
B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjliga att genomföra? T.ex.
Barn och ungdom
Kultur
Teknik och teknisk infrastruktur
Vård och omsorg
Utbildning, skola
Social
Samhällsbyggnad
C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppföljningsbara? T.ex.
Halvår
Verksamhetsår
Läsår
Mandatperiod
Biblioteksplanens livslängd
R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen
Bibliotekssamarbete över kommungränserna
Cykeln
Plan
Ev.
planrevidering
Ev.
utvecklingsinsats
Arbete
Uppföljning
Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”
3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under
kalenderåret”
4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under
kalenderåret”
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc.
http://office.microsoft.com
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityder
Självvärderingar
Observationer
Dagböcker
Fokusgrupper etc.
Foto: Elisabet Ahlqvist
Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar kvalitativ analys
och diskussion
Bild: http://office.microsoft.com
Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man
inte tillgång?
• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller
ingen uppmärksamhet?
• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
Nyckeltal 1.0
Statistik – nyckeltal - TTT
• KB utvecklar den nationella
biblioteksstatistiken för att underlätta
användningen.
• Statistiken kan användas till nyckeltal
som ger en bild av verksamheten.
• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om
verkligheten, fler undersökningar
behövs.
• TTT bygger på observationer i
biblioteksrummet, vad gör
besökarna? En kompletterande
bild framträder.
Hinder för biblioteksplaner
1. Okunskap om lagen
2. Befogenhet
3. Strategiska politiker
4. Styrkort
5. Biblioteket – en kvinnofråga?
6. Olyckliga omständigheter
7. Abstrakt innehåll, på verkar
relevansen
Skolbiblioteksundersökning pågår
Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim
(medel 6 timmar/vecka)
Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning
Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet
Eget skolbibliotek på skolan
Vi använder en annan skolas
skolbibliotek
266
Bokbuss, bokbåt
Vi har inte tillgång till skolbibliotek
Annat svar än ovan
756
14
32
24
143
68
93
Vi använder ett integrerat folk- och
skolbibliotek
Vi använder folkbiblioteket
1386
65
28
2
6
0
36
62
40
69
74
12
197
3373 svarande
31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka
Skolbiblioteket på Ryska skolan.
Samskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet
Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.
Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet
Skolbiblioteket på Rambergsskolan
Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet
Skobiblioteket på Sjumilaskolan
Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum
Skolbiblioteket på Flatås G- lasser
Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt
Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2
Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame
Skolbiblioteket på Backatorpsskolan
Skolbiblioteket på Böskolans friskola
Gårdstensskolans skolbibliotek
Skolbiblioteket på Nordhemsskolan
Skolbiblioteket på Eriksboskolan
Skolbiblioteket på Fjällskolan
Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9
Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg
Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H
Skolbiblioteket på Bergums skola F 9
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM
Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9
Backegårdsskolan biblioteket
Skolbiblioteket på The English School Gothenburg
Hallenskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan
Katrinebergsskolans bibliotek
Sammanställning december 2014
Bibliotekplaner (2014-12-01)
osäker status
5%
• 115 kommuner med giltig plan (40 %)
• 29 kommuner med inaktuell plan
(slutår 2012, 2013) (10%)
aktuell
40%
äldre plan eller
helt saknad
plan
45%
• 130 kommuner har en plan äldre än
2011, eller ingen plan alls. (45 %)
• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)
inaktuell
(2013,2012)
10%
Västra Götaland 2014-12-01
Västra Götaland 2014-12-01
oklar
status
10%
• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,
2013) (4 %)
aktuell
23%
• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller
ingen plan alls. (63 %)
inaktuell
4%
saknas
63%
• 11 kommuner med giltig plan (23 %)
• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)
• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan
• 2 kommuner har plan under revidering
(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)
Frågor?
[email protected]
[email protected]
Här kan man hämta statistik:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404
87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru
e
Slide 22
Biblioteksplan 2.0
Elisabet Ahlqvist 2014-12-03
Ny bibliotekslag 2014
• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska
bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
samverka.
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på
biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick
över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och
kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och
hur de används.
Definition av biblioteksplan DS2003:66
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger närmare besked om
verksamhetens inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad att medborgarens
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden
gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”
(s.112)
DS2003:66
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som
bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”
(s. 106)
”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad
skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat
övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”
(s.58)
14 § Samverkan
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i
grunden gemensam resurs”
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.
Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)
• Förutom fjärrlånehanteringen som har en
egen paragraf, bör huvudmännen besluta
om formerna för samverkan.
• Lagen har ett starkt användarperspektiv,
och utgår från hur biblioteken används
17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är
regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin
biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för
sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår
det tydligare att vad som avses är en separat plan för
just biblioteksverksamheten.
(Prop. 2012/13:147, s.43)
17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
biblioteksverksamhet som kommunen eller
landstinget bedriver som huvudman. För det fall
kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet
som huvudman ska även den ingå i planen.
På motsvarande sätt ska folkhögskolornas och
sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall
landstinget som huvudman driver sådan
verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av
nödvändighet inte att se likadana ut eftersom
olika kommuner och landsting bedriver
biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”
(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra
kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.
• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala
biblioteksverksamheten såväl som folkhögskolornas och
sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och
medieplanering.
• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra
bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och
landstingskommunala biblioteksplanerna.
17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med biblioteksplanerna med
arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär
dock inte att det lagstadgade kravet på att
landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör
utgå. Skälet för det är främst att planeringen av
biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför
översiktlig om den integreras i de allmänna
kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan
• Resurseffektivisering
• Användarperspektiv
Konsekvenser för kommunalt självstyre
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som bedöms motivera den inskränkning
av kommunernas och landstingens
självbestämmanderätt som blir följden.
Alla ska ha fri tillgång till god
biblioteksservice, oavsett var de bor i
landet.
Konsekvenser för kommunalt självstyre
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig
biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka
på kommunalt självstyre.
• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och
ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i
verksamheten.
• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig
och verksamheten så länge som minimikraven i lagen
uppfylls.
• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom
de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i
någon grad.
• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i
självbestämmandet.
§18 Uppföljning
• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala
biblioteksverksamheten och kommunerna.
• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har
utformats och använts.
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta tillsammans. Samverkans
mest ändamålsenliga former behöver få
utvecklas över tid, och kan varierar från tid
till annan, beroende på vilka behov som
finns.
18 § Uppföljning
• Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själva utformar och
upprättar
• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt
bidragit till att det fortfarande är stora
standardskillnader
• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för
uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner
• Behovet av mer samordning och uppföljningen av
biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete
nationellt.
Kvalitetsdialog
• September 2011
KB föreslår två spår:
1) Arbete med planerna
2) Kvalitetsmodellen och
utveckling av kvalitet
• Februari 2012
1:a mötet
• 22 november 2013
”Konstituerande”
• 21 november 2014
1:a med kommunerna med
Inriktning 2014
• Fokus på biblioteksplanerna:
– Systematiskt arbete med biblioteksplanerna
utifrån den nya bibliotekslagen.
– Skapa verktyg för att strukturera samarbete
på olika nivåer.
– Analysera kulturplanernas relationer till
de regionala och de kommunala
biblioteksplanerna.
Tema 1: konkret, kortsiktigt, process
Grönt = Viktigt
Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan
Idéskrifter från Kvalitetsdialog
• Vi har publicerat två skrifter
– Biblioteksplan 2.0
– Nyckeltal 1.0
Områden A - Z
• Nästan varje område är kopplat till en
lagparagraf
• Det finns en förslagslista att utgå från
• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun
• Gör prioriteringar, men tappa inte
basverksamheten!
• Visa relationerna mellan olika delar
• Koppla mot andra planer och styrdokument
B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjliga att genomföra? T.ex.
Barn och ungdom
Kultur
Teknik och teknisk infrastruktur
Vård och omsorg
Utbildning, skola
Social
Samhällsbyggnad
C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppföljningsbara? T.ex.
Halvår
Verksamhetsår
Läsår
Mandatperiod
Biblioteksplanens livslängd
R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen
Bibliotekssamarbete över kommungränserna
Cykeln
Plan
Ev.
planrevidering
Ev.
utvecklingsinsats
Arbete
Uppföljning
Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”
3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under
kalenderåret”
4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under
kalenderåret”
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc.
http://office.microsoft.com
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityder
Självvärderingar
Observationer
Dagböcker
Fokusgrupper etc.
Foto: Elisabet Ahlqvist
Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar kvalitativ analys
och diskussion
Bild: http://office.microsoft.com
Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man
inte tillgång?
• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller
ingen uppmärksamhet?
• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
Nyckeltal 1.0
Statistik – nyckeltal - TTT
• KB utvecklar den nationella
biblioteksstatistiken för att underlätta
användningen.
• Statistiken kan användas till nyckeltal
som ger en bild av verksamheten.
• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om
verkligheten, fler undersökningar
behövs.
• TTT bygger på observationer i
biblioteksrummet, vad gör
besökarna? En kompletterande
bild framträder.
Hinder för biblioteksplaner
1. Okunskap om lagen
2. Befogenhet
3. Strategiska politiker
4. Styrkort
5. Biblioteket – en kvinnofråga?
6. Olyckliga omständigheter
7. Abstrakt innehåll, på verkar
relevansen
Skolbiblioteksundersökning pågår
Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim
(medel 6 timmar/vecka)
Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning
Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet
Eget skolbibliotek på skolan
Vi använder en annan skolas
skolbibliotek
266
Bokbuss, bokbåt
Vi har inte tillgång till skolbibliotek
Annat svar än ovan
756
14
32
24
143
68
93
Vi använder ett integrerat folk- och
skolbibliotek
Vi använder folkbiblioteket
1386
65
28
2
6
0
36
62
40
69
74
12
197
3373 svarande
31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka
Skolbiblioteket på Ryska skolan.
Samskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet
Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.
Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet
Skolbiblioteket på Rambergsskolan
Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet
Skobiblioteket på Sjumilaskolan
Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum
Skolbiblioteket på Flatås G- lasser
Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt
Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2
Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame
Skolbiblioteket på Backatorpsskolan
Skolbiblioteket på Böskolans friskola
Gårdstensskolans skolbibliotek
Skolbiblioteket på Nordhemsskolan
Skolbiblioteket på Eriksboskolan
Skolbiblioteket på Fjällskolan
Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9
Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg
Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H
Skolbiblioteket på Bergums skola F 9
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM
Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9
Backegårdsskolan biblioteket
Skolbiblioteket på The English School Gothenburg
Hallenskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan
Katrinebergsskolans bibliotek
Sammanställning december 2014
Bibliotekplaner (2014-12-01)
osäker status
5%
• 115 kommuner med giltig plan (40 %)
• 29 kommuner med inaktuell plan
(slutår 2012, 2013) (10%)
aktuell
40%
äldre plan eller
helt saknad
plan
45%
• 130 kommuner har en plan äldre än
2011, eller ingen plan alls. (45 %)
• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)
inaktuell
(2013,2012)
10%
Västra Götaland 2014-12-01
Västra Götaland 2014-12-01
oklar
status
10%
• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,
2013) (4 %)
aktuell
23%
• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller
ingen plan alls. (63 %)
inaktuell
4%
saknas
63%
• 11 kommuner med giltig plan (23 %)
• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)
• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan
• 2 kommuner har plan under revidering
(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)
Frågor?
[email protected]
[email protected]
Här kan man hämta statistik:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404
87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru
e
Slide 23
Biblioteksplan 2.0
Elisabet Ahlqvist 2014-12-03
Ny bibliotekslag 2014
• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska
bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
samverka.
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på
biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick
över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och
kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och
hur de används.
Definition av biblioteksplan DS2003:66
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger närmare besked om
verksamhetens inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad att medborgarens
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden
gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”
(s.112)
DS2003:66
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som
bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”
(s. 106)
”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad
skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat
övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”
(s.58)
14 § Samverkan
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i
grunden gemensam resurs”
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.
Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)
• Förutom fjärrlånehanteringen som har en
egen paragraf, bör huvudmännen besluta
om formerna för samverkan.
• Lagen har ett starkt användarperspektiv,
och utgår från hur biblioteken används
17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är
regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin
biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för
sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår
det tydligare att vad som avses är en separat plan för
just biblioteksverksamheten.
(Prop. 2012/13:147, s.43)
17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
biblioteksverksamhet som kommunen eller
landstinget bedriver som huvudman. För det fall
kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet
som huvudman ska även den ingå i planen.
På motsvarande sätt ska folkhögskolornas och
sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall
landstinget som huvudman driver sådan
verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av
nödvändighet inte att se likadana ut eftersom
olika kommuner och landsting bedriver
biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”
(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra
kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.
• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala
biblioteksverksamheten såväl som folkhögskolornas och
sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och
medieplanering.
• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra
bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och
landstingskommunala biblioteksplanerna.
17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med biblioteksplanerna med
arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär
dock inte att det lagstadgade kravet på att
landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör
utgå. Skälet för det är främst att planeringen av
biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför
översiktlig om den integreras i de allmänna
kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan
• Resurseffektivisering
• Användarperspektiv
Konsekvenser för kommunalt självstyre
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som bedöms motivera den inskränkning
av kommunernas och landstingens
självbestämmanderätt som blir följden.
Alla ska ha fri tillgång till god
biblioteksservice, oavsett var de bor i
landet.
Konsekvenser för kommunalt självstyre
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig
biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka
på kommunalt självstyre.
• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och
ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i
verksamheten.
• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig
och verksamheten så länge som minimikraven i lagen
uppfylls.
• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom
de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i
någon grad.
• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i
självbestämmandet.
§18 Uppföljning
• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala
biblioteksverksamheten och kommunerna.
• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har
utformats och använts.
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta tillsammans. Samverkans
mest ändamålsenliga former behöver få
utvecklas över tid, och kan varierar från tid
till annan, beroende på vilka behov som
finns.
18 § Uppföljning
• Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själva utformar och
upprättar
• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt
bidragit till att det fortfarande är stora
standardskillnader
• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för
uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner
• Behovet av mer samordning och uppföljningen av
biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete
nationellt.
Kvalitetsdialog
• September 2011
KB föreslår två spår:
1) Arbete med planerna
2) Kvalitetsmodellen och
utveckling av kvalitet
• Februari 2012
1:a mötet
• 22 november 2013
”Konstituerande”
• 21 november 2014
1:a med kommunerna med
Inriktning 2014
• Fokus på biblioteksplanerna:
– Systematiskt arbete med biblioteksplanerna
utifrån den nya bibliotekslagen.
– Skapa verktyg för att strukturera samarbete
på olika nivåer.
– Analysera kulturplanernas relationer till
de regionala och de kommunala
biblioteksplanerna.
Tema 1: konkret, kortsiktigt, process
Grönt = Viktigt
Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan
Idéskrifter från Kvalitetsdialog
• Vi har publicerat två skrifter
– Biblioteksplan 2.0
– Nyckeltal 1.0
Områden A - Z
• Nästan varje område är kopplat till en
lagparagraf
• Det finns en förslagslista att utgå från
• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun
• Gör prioriteringar, men tappa inte
basverksamheten!
• Visa relationerna mellan olika delar
• Koppla mot andra planer och styrdokument
B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjliga att genomföra? T.ex.
Barn och ungdom
Kultur
Teknik och teknisk infrastruktur
Vård och omsorg
Utbildning, skola
Social
Samhällsbyggnad
C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppföljningsbara? T.ex.
Halvår
Verksamhetsår
Läsår
Mandatperiod
Biblioteksplanens livslängd
R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen
Bibliotekssamarbete över kommungränserna
Cykeln
Plan
Ev.
planrevidering
Ev.
utvecklingsinsats
Arbete
Uppföljning
Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”
3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under
kalenderåret”
4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under
kalenderåret”
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc.
http://office.microsoft.com
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityder
Självvärderingar
Observationer
Dagböcker
Fokusgrupper etc.
Foto: Elisabet Ahlqvist
Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar kvalitativ analys
och diskussion
Bild: http://office.microsoft.com
Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man
inte tillgång?
• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller
ingen uppmärksamhet?
• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
Nyckeltal 1.0
Statistik – nyckeltal - TTT
• KB utvecklar den nationella
biblioteksstatistiken för att underlätta
användningen.
• Statistiken kan användas till nyckeltal
som ger en bild av verksamheten.
• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om
verkligheten, fler undersökningar
behövs.
• TTT bygger på observationer i
biblioteksrummet, vad gör
besökarna? En kompletterande
bild framträder.
Hinder för biblioteksplaner
1. Okunskap om lagen
2. Befogenhet
3. Strategiska politiker
4. Styrkort
5. Biblioteket – en kvinnofråga?
6. Olyckliga omständigheter
7. Abstrakt innehåll, på verkar
relevansen
Skolbiblioteksundersökning pågår
Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim
(medel 6 timmar/vecka)
Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning
Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet
Eget skolbibliotek på skolan
Vi använder en annan skolas
skolbibliotek
266
Bokbuss, bokbåt
Vi har inte tillgång till skolbibliotek
Annat svar än ovan
756
14
32
24
143
68
93
Vi använder ett integrerat folk- och
skolbibliotek
Vi använder folkbiblioteket
1386
65
28
2
6
0
36
62
40
69
74
12
197
3373 svarande
31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka
Skolbiblioteket på Ryska skolan.
Samskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet
Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.
Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet
Skolbiblioteket på Rambergsskolan
Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet
Skobiblioteket på Sjumilaskolan
Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum
Skolbiblioteket på Flatås G- lasser
Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt
Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2
Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame
Skolbiblioteket på Backatorpsskolan
Skolbiblioteket på Böskolans friskola
Gårdstensskolans skolbibliotek
Skolbiblioteket på Nordhemsskolan
Skolbiblioteket på Eriksboskolan
Skolbiblioteket på Fjällskolan
Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9
Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg
Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H
Skolbiblioteket på Bergums skola F 9
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM
Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9
Backegårdsskolan biblioteket
Skolbiblioteket på The English School Gothenburg
Hallenskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan
Katrinebergsskolans bibliotek
Sammanställning december 2014
Bibliotekplaner (2014-12-01)
osäker status
5%
• 115 kommuner med giltig plan (40 %)
• 29 kommuner med inaktuell plan
(slutår 2012, 2013) (10%)
aktuell
40%
äldre plan eller
helt saknad
plan
45%
• 130 kommuner har en plan äldre än
2011, eller ingen plan alls. (45 %)
• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)
inaktuell
(2013,2012)
10%
Västra Götaland 2014-12-01
Västra Götaland 2014-12-01
oklar
status
10%
• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,
2013) (4 %)
aktuell
23%
• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller
ingen plan alls. (63 %)
inaktuell
4%
saknas
63%
• 11 kommuner med giltig plan (23 %)
• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)
• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan
• 2 kommuner har plan under revidering
(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)
Frågor?
[email protected]
[email protected]
Här kan man hämta statistik:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404
87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru
e
Slide 24
Biblioteksplan 2.0
Elisabet Ahlqvist 2014-12-03
Ny bibliotekslag 2014
• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska
bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
samverka.
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på
biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick
över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och
kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och
hur de används.
Definition av biblioteksplan DS2003:66
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger närmare besked om
verksamhetens inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad att medborgarens
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden
gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”
(s.112)
DS2003:66
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som
bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”
(s. 106)
”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad
skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat
övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”
(s.58)
14 § Samverkan
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i
grunden gemensam resurs”
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.
Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)
• Förutom fjärrlånehanteringen som har en
egen paragraf, bör huvudmännen besluta
om formerna för samverkan.
• Lagen har ett starkt användarperspektiv,
och utgår från hur biblioteken används
17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är
regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin
biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för
sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår
det tydligare att vad som avses är en separat plan för
just biblioteksverksamheten.
(Prop. 2012/13:147, s.43)
17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
biblioteksverksamhet som kommunen eller
landstinget bedriver som huvudman. För det fall
kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet
som huvudman ska även den ingå i planen.
På motsvarande sätt ska folkhögskolornas och
sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall
landstinget som huvudman driver sådan
verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av
nödvändighet inte att se likadana ut eftersom
olika kommuner och landsting bedriver
biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”
(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra
kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.
• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala
biblioteksverksamheten såväl som folkhögskolornas och
sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och
medieplanering.
• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra
bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och
landstingskommunala biblioteksplanerna.
17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med biblioteksplanerna med
arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär
dock inte att det lagstadgade kravet på att
landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör
utgå. Skälet för det är främst att planeringen av
biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför
översiktlig om den integreras i de allmänna
kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan
• Resurseffektivisering
• Användarperspektiv
Konsekvenser för kommunalt självstyre
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som bedöms motivera den inskränkning
av kommunernas och landstingens
självbestämmanderätt som blir följden.
Alla ska ha fri tillgång till god
biblioteksservice, oavsett var de bor i
landet.
Konsekvenser för kommunalt självstyre
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig
biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka
på kommunalt självstyre.
• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och
ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i
verksamheten.
• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig
och verksamheten så länge som minimikraven i lagen
uppfylls.
• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom
de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i
någon grad.
• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i
självbestämmandet.
§18 Uppföljning
• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala
biblioteksverksamheten och kommunerna.
• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har
utformats och använts.
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta tillsammans. Samverkans
mest ändamålsenliga former behöver få
utvecklas över tid, och kan varierar från tid
till annan, beroende på vilka behov som
finns.
18 § Uppföljning
• Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själva utformar och
upprättar
• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt
bidragit till att det fortfarande är stora
standardskillnader
• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för
uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner
• Behovet av mer samordning och uppföljningen av
biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete
nationellt.
Kvalitetsdialog
• September 2011
KB föreslår två spår:
1) Arbete med planerna
2) Kvalitetsmodellen och
utveckling av kvalitet
• Februari 2012
1:a mötet
• 22 november 2013
”Konstituerande”
• 21 november 2014
1:a med kommunerna med
Inriktning 2014
• Fokus på biblioteksplanerna:
– Systematiskt arbete med biblioteksplanerna
utifrån den nya bibliotekslagen.
– Skapa verktyg för att strukturera samarbete
på olika nivåer.
– Analysera kulturplanernas relationer till
de regionala och de kommunala
biblioteksplanerna.
Tema 1: konkret, kortsiktigt, process
Grönt = Viktigt
Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan
Idéskrifter från Kvalitetsdialog
• Vi har publicerat två skrifter
– Biblioteksplan 2.0
– Nyckeltal 1.0
Områden A - Z
• Nästan varje område är kopplat till en
lagparagraf
• Det finns en förslagslista att utgå från
• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun
• Gör prioriteringar, men tappa inte
basverksamheten!
• Visa relationerna mellan olika delar
• Koppla mot andra planer och styrdokument
B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjliga att genomföra? T.ex.
Barn och ungdom
Kultur
Teknik och teknisk infrastruktur
Vård och omsorg
Utbildning, skola
Social
Samhällsbyggnad
C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppföljningsbara? T.ex.
Halvår
Verksamhetsår
Läsår
Mandatperiod
Biblioteksplanens livslängd
R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen
Bibliotekssamarbete över kommungränserna
Cykeln
Plan
Ev.
planrevidering
Ev.
utvecklingsinsats
Arbete
Uppföljning
Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”
3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under
kalenderåret”
4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under
kalenderåret”
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc.
http://office.microsoft.com
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityder
Självvärderingar
Observationer
Dagböcker
Fokusgrupper etc.
Foto: Elisabet Ahlqvist
Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar kvalitativ analys
och diskussion
Bild: http://office.microsoft.com
Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man
inte tillgång?
• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller
ingen uppmärksamhet?
• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
Nyckeltal 1.0
Statistik – nyckeltal - TTT
• KB utvecklar den nationella
biblioteksstatistiken för att underlätta
användningen.
• Statistiken kan användas till nyckeltal
som ger en bild av verksamheten.
• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om
verkligheten, fler undersökningar
behövs.
• TTT bygger på observationer i
biblioteksrummet, vad gör
besökarna? En kompletterande
bild framträder.
Hinder för biblioteksplaner
1. Okunskap om lagen
2. Befogenhet
3. Strategiska politiker
4. Styrkort
5. Biblioteket – en kvinnofråga?
6. Olyckliga omständigheter
7. Abstrakt innehåll, på verkar
relevansen
Skolbiblioteksundersökning pågår
Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim
(medel 6 timmar/vecka)
Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning
Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet
Eget skolbibliotek på skolan
Vi använder en annan skolas
skolbibliotek
266
Bokbuss, bokbåt
Vi har inte tillgång till skolbibliotek
Annat svar än ovan
756
14
32
24
143
68
93
Vi använder ett integrerat folk- och
skolbibliotek
Vi använder folkbiblioteket
1386
65
28
2
6
0
36
62
40
69
74
12
197
3373 svarande
31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka
Skolbiblioteket på Ryska skolan.
Samskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet
Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.
Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet
Skolbiblioteket på Rambergsskolan
Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet
Skobiblioteket på Sjumilaskolan
Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum
Skolbiblioteket på Flatås G- lasser
Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt
Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2
Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame
Skolbiblioteket på Backatorpsskolan
Skolbiblioteket på Böskolans friskola
Gårdstensskolans skolbibliotek
Skolbiblioteket på Nordhemsskolan
Skolbiblioteket på Eriksboskolan
Skolbiblioteket på Fjällskolan
Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9
Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg
Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H
Skolbiblioteket på Bergums skola F 9
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM
Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9
Backegårdsskolan biblioteket
Skolbiblioteket på The English School Gothenburg
Hallenskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan
Katrinebergsskolans bibliotek
Sammanställning december 2014
Bibliotekplaner (2014-12-01)
osäker status
5%
• 115 kommuner med giltig plan (40 %)
• 29 kommuner med inaktuell plan
(slutår 2012, 2013) (10%)
aktuell
40%
äldre plan eller
helt saknad
plan
45%
• 130 kommuner har en plan äldre än
2011, eller ingen plan alls. (45 %)
• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)
inaktuell
(2013,2012)
10%
Västra Götaland 2014-12-01
Västra Götaland 2014-12-01
oklar
status
10%
• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,
2013) (4 %)
aktuell
23%
• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller
ingen plan alls. (63 %)
inaktuell
4%
saknas
63%
• 11 kommuner med giltig plan (23 %)
• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)
• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan
• 2 kommuner har plan under revidering
(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)
Frågor?
[email protected]
[email protected]
Här kan man hämta statistik:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404
87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru
e
Slide 25
Biblioteksplan 2.0
Elisabet Ahlqvist 2014-12-03
Ny bibliotekslag 2014
• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska
bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
samverka.
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på
biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick
över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och
kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och
hur de används.
Definition av biblioteksplan DS2003:66
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger närmare besked om
verksamhetens inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad att medborgarens
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden
gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”
(s.112)
DS2003:66
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som
bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”
(s. 106)
”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad
skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat
övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”
(s.58)
14 § Samverkan
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i
grunden gemensam resurs”
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.
Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)
• Förutom fjärrlånehanteringen som har en
egen paragraf, bör huvudmännen besluta
om formerna för samverkan.
• Lagen har ett starkt användarperspektiv,
och utgår från hur biblioteken används
17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är
regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin
biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för
sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår
det tydligare att vad som avses är en separat plan för
just biblioteksverksamheten.
(Prop. 2012/13:147, s.43)
17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
biblioteksverksamhet som kommunen eller
landstinget bedriver som huvudman. För det fall
kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet
som huvudman ska även den ingå i planen.
På motsvarande sätt ska folkhögskolornas och
sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall
landstinget som huvudman driver sådan
verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av
nödvändighet inte att se likadana ut eftersom
olika kommuner och landsting bedriver
biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”
(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra
kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.
• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala
biblioteksverksamheten såväl som folkhögskolornas och
sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och
medieplanering.
• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra
bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och
landstingskommunala biblioteksplanerna.
17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med biblioteksplanerna med
arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär
dock inte att det lagstadgade kravet på att
landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör
utgå. Skälet för det är främst att planeringen av
biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför
översiktlig om den integreras i de allmänna
kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan
• Resurseffektivisering
• Användarperspektiv
Konsekvenser för kommunalt självstyre
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som bedöms motivera den inskränkning
av kommunernas och landstingens
självbestämmanderätt som blir följden.
Alla ska ha fri tillgång till god
biblioteksservice, oavsett var de bor i
landet.
Konsekvenser för kommunalt självstyre
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig
biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka
på kommunalt självstyre.
• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och
ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i
verksamheten.
• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig
och verksamheten så länge som minimikraven i lagen
uppfylls.
• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom
de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i
någon grad.
• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i
självbestämmandet.
§18 Uppföljning
• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala
biblioteksverksamheten och kommunerna.
• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har
utformats och använts.
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta tillsammans. Samverkans
mest ändamålsenliga former behöver få
utvecklas över tid, och kan varierar från tid
till annan, beroende på vilka behov som
finns.
18 § Uppföljning
• Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själva utformar och
upprättar
• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt
bidragit till att det fortfarande är stora
standardskillnader
• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för
uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner
• Behovet av mer samordning och uppföljningen av
biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete
nationellt.
Kvalitetsdialog
• September 2011
KB föreslår två spår:
1) Arbete med planerna
2) Kvalitetsmodellen och
utveckling av kvalitet
• Februari 2012
1:a mötet
• 22 november 2013
”Konstituerande”
• 21 november 2014
1:a med kommunerna med
Inriktning 2014
• Fokus på biblioteksplanerna:
– Systematiskt arbete med biblioteksplanerna
utifrån den nya bibliotekslagen.
– Skapa verktyg för att strukturera samarbete
på olika nivåer.
– Analysera kulturplanernas relationer till
de regionala och de kommunala
biblioteksplanerna.
Tema 1: konkret, kortsiktigt, process
Grönt = Viktigt
Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan
Idéskrifter från Kvalitetsdialog
• Vi har publicerat två skrifter
– Biblioteksplan 2.0
– Nyckeltal 1.0
Områden A - Z
• Nästan varje område är kopplat till en
lagparagraf
• Det finns en förslagslista att utgå från
• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun
• Gör prioriteringar, men tappa inte
basverksamheten!
• Visa relationerna mellan olika delar
• Koppla mot andra planer och styrdokument
B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjliga att genomföra? T.ex.
Barn och ungdom
Kultur
Teknik och teknisk infrastruktur
Vård och omsorg
Utbildning, skola
Social
Samhällsbyggnad
C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppföljningsbara? T.ex.
Halvår
Verksamhetsår
Läsår
Mandatperiod
Biblioteksplanens livslängd
R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen
Bibliotekssamarbete över kommungränserna
Cykeln
Plan
Ev.
planrevidering
Ev.
utvecklingsinsats
Arbete
Uppföljning
Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”
3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under
kalenderåret”
4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under
kalenderåret”
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc.
http://office.microsoft.com
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityder
Självvärderingar
Observationer
Dagböcker
Fokusgrupper etc.
Foto: Elisabet Ahlqvist
Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar kvalitativ analys
och diskussion
Bild: http://office.microsoft.com
Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man
inte tillgång?
• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller
ingen uppmärksamhet?
• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
Nyckeltal 1.0
Statistik – nyckeltal - TTT
• KB utvecklar den nationella
biblioteksstatistiken för att underlätta
användningen.
• Statistiken kan användas till nyckeltal
som ger en bild av verksamheten.
• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om
verkligheten, fler undersökningar
behövs.
• TTT bygger på observationer i
biblioteksrummet, vad gör
besökarna? En kompletterande
bild framträder.
Hinder för biblioteksplaner
1. Okunskap om lagen
2. Befogenhet
3. Strategiska politiker
4. Styrkort
5. Biblioteket – en kvinnofråga?
6. Olyckliga omständigheter
7. Abstrakt innehåll, på verkar
relevansen
Skolbiblioteksundersökning pågår
Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim
(medel 6 timmar/vecka)
Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning
Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet
Eget skolbibliotek på skolan
Vi använder en annan skolas
skolbibliotek
266
Bokbuss, bokbåt
Vi har inte tillgång till skolbibliotek
Annat svar än ovan
756
14
32
24
143
68
93
Vi använder ett integrerat folk- och
skolbibliotek
Vi använder folkbiblioteket
1386
65
28
2
6
0
36
62
40
69
74
12
197
3373 svarande
31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka
Skolbiblioteket på Ryska skolan.
Samskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet
Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.
Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet
Skolbiblioteket på Rambergsskolan
Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet
Skobiblioteket på Sjumilaskolan
Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum
Skolbiblioteket på Flatås G- lasser
Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt
Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2
Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame
Skolbiblioteket på Backatorpsskolan
Skolbiblioteket på Böskolans friskola
Gårdstensskolans skolbibliotek
Skolbiblioteket på Nordhemsskolan
Skolbiblioteket på Eriksboskolan
Skolbiblioteket på Fjällskolan
Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9
Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg
Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H
Skolbiblioteket på Bergums skola F 9
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM
Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9
Backegårdsskolan biblioteket
Skolbiblioteket på The English School Gothenburg
Hallenskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan
Katrinebergsskolans bibliotek
Sammanställning december 2014
Bibliotekplaner (2014-12-01)
osäker status
5%
• 115 kommuner med giltig plan (40 %)
• 29 kommuner med inaktuell plan
(slutår 2012, 2013) (10%)
aktuell
40%
äldre plan eller
helt saknad
plan
45%
• 130 kommuner har en plan äldre än
2011, eller ingen plan alls. (45 %)
• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)
inaktuell
(2013,2012)
10%
Västra Götaland 2014-12-01
Västra Götaland 2014-12-01
oklar
status
10%
• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,
2013) (4 %)
aktuell
23%
• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller
ingen plan alls. (63 %)
inaktuell
4%
saknas
63%
• 11 kommuner med giltig plan (23 %)
• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)
• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan
• 2 kommuner har plan under revidering
(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)
Frågor?
[email protected]
[email protected]
Här kan man hämta statistik:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404
87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru
e
Slide 26
Biblioteksplan 2.0
Elisabet Ahlqvist 2014-12-03
Ny bibliotekslag 2014
• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska
bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
samverka.
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på
biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick
över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och
kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och
hur de används.
Definition av biblioteksplan DS2003:66
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger närmare besked om
verksamhetens inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad att medborgarens
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden
gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”
(s.112)
DS2003:66
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som
bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”
(s. 106)
”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad
skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat
övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”
(s.58)
14 § Samverkan
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i
grunden gemensam resurs”
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.
Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)
• Förutom fjärrlånehanteringen som har en
egen paragraf, bör huvudmännen besluta
om formerna för samverkan.
• Lagen har ett starkt användarperspektiv,
och utgår från hur biblioteken används
17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är
regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin
biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för
sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår
det tydligare att vad som avses är en separat plan för
just biblioteksverksamheten.
(Prop. 2012/13:147, s.43)
17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
biblioteksverksamhet som kommunen eller
landstinget bedriver som huvudman. För det fall
kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet
som huvudman ska även den ingå i planen.
På motsvarande sätt ska folkhögskolornas och
sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall
landstinget som huvudman driver sådan
verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av
nödvändighet inte att se likadana ut eftersom
olika kommuner och landsting bedriver
biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”
(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra
kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.
• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala
biblioteksverksamheten såväl som folkhögskolornas och
sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och
medieplanering.
• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra
bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och
landstingskommunala biblioteksplanerna.
17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med biblioteksplanerna med
arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär
dock inte att det lagstadgade kravet på att
landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör
utgå. Skälet för det är främst att planeringen av
biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför
översiktlig om den integreras i de allmänna
kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan
• Resurseffektivisering
• Användarperspektiv
Konsekvenser för kommunalt självstyre
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som bedöms motivera den inskränkning
av kommunernas och landstingens
självbestämmanderätt som blir följden.
Alla ska ha fri tillgång till god
biblioteksservice, oavsett var de bor i
landet.
Konsekvenser för kommunalt självstyre
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig
biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka
på kommunalt självstyre.
• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och
ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i
verksamheten.
• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig
och verksamheten så länge som minimikraven i lagen
uppfylls.
• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom
de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i
någon grad.
• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i
självbestämmandet.
§18 Uppföljning
• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala
biblioteksverksamheten och kommunerna.
• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har
utformats och använts.
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta tillsammans. Samverkans
mest ändamålsenliga former behöver få
utvecklas över tid, och kan varierar från tid
till annan, beroende på vilka behov som
finns.
18 § Uppföljning
• Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själva utformar och
upprättar
• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt
bidragit till att det fortfarande är stora
standardskillnader
• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för
uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner
• Behovet av mer samordning och uppföljningen av
biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete
nationellt.
Kvalitetsdialog
• September 2011
KB föreslår två spår:
1) Arbete med planerna
2) Kvalitetsmodellen och
utveckling av kvalitet
• Februari 2012
1:a mötet
• 22 november 2013
”Konstituerande”
• 21 november 2014
1:a med kommunerna med
Inriktning 2014
• Fokus på biblioteksplanerna:
– Systematiskt arbete med biblioteksplanerna
utifrån den nya bibliotekslagen.
– Skapa verktyg för att strukturera samarbete
på olika nivåer.
– Analysera kulturplanernas relationer till
de regionala och de kommunala
biblioteksplanerna.
Tema 1: konkret, kortsiktigt, process
Grönt = Viktigt
Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan
Idéskrifter från Kvalitetsdialog
• Vi har publicerat två skrifter
– Biblioteksplan 2.0
– Nyckeltal 1.0
Områden A - Z
• Nästan varje område är kopplat till en
lagparagraf
• Det finns en förslagslista att utgå från
• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun
• Gör prioriteringar, men tappa inte
basverksamheten!
• Visa relationerna mellan olika delar
• Koppla mot andra planer och styrdokument
B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjliga att genomföra? T.ex.
Barn och ungdom
Kultur
Teknik och teknisk infrastruktur
Vård och omsorg
Utbildning, skola
Social
Samhällsbyggnad
C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppföljningsbara? T.ex.
Halvår
Verksamhetsår
Läsår
Mandatperiod
Biblioteksplanens livslängd
R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen
Bibliotekssamarbete över kommungränserna
Cykeln
Plan
Ev.
planrevidering
Ev.
utvecklingsinsats
Arbete
Uppföljning
Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”
3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under
kalenderåret”
4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under
kalenderåret”
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc.
http://office.microsoft.com
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityder
Självvärderingar
Observationer
Dagböcker
Fokusgrupper etc.
Foto: Elisabet Ahlqvist
Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar kvalitativ analys
och diskussion
Bild: http://office.microsoft.com
Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man
inte tillgång?
• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller
ingen uppmärksamhet?
• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
Nyckeltal 1.0
Statistik – nyckeltal - TTT
• KB utvecklar den nationella
biblioteksstatistiken för att underlätta
användningen.
• Statistiken kan användas till nyckeltal
som ger en bild av verksamheten.
• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om
verkligheten, fler undersökningar
behövs.
• TTT bygger på observationer i
biblioteksrummet, vad gör
besökarna? En kompletterande
bild framträder.
Hinder för biblioteksplaner
1. Okunskap om lagen
2. Befogenhet
3. Strategiska politiker
4. Styrkort
5. Biblioteket – en kvinnofråga?
6. Olyckliga omständigheter
7. Abstrakt innehåll, på verkar
relevansen
Skolbiblioteksundersökning pågår
Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim
(medel 6 timmar/vecka)
Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning
Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet
Eget skolbibliotek på skolan
Vi använder en annan skolas
skolbibliotek
266
Bokbuss, bokbåt
Vi har inte tillgång till skolbibliotek
Annat svar än ovan
756
14
32
24
143
68
93
Vi använder ett integrerat folk- och
skolbibliotek
Vi använder folkbiblioteket
1386
65
28
2
6
0
36
62
40
69
74
12
197
3373 svarande
31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka
Skolbiblioteket på Ryska skolan.
Samskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet
Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.
Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet
Skolbiblioteket på Rambergsskolan
Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet
Skobiblioteket på Sjumilaskolan
Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum
Skolbiblioteket på Flatås G- lasser
Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt
Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2
Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame
Skolbiblioteket på Backatorpsskolan
Skolbiblioteket på Böskolans friskola
Gårdstensskolans skolbibliotek
Skolbiblioteket på Nordhemsskolan
Skolbiblioteket på Eriksboskolan
Skolbiblioteket på Fjällskolan
Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9
Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg
Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H
Skolbiblioteket på Bergums skola F 9
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM
Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9
Backegårdsskolan biblioteket
Skolbiblioteket på The English School Gothenburg
Hallenskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan
Katrinebergsskolans bibliotek
Sammanställning december 2014
Bibliotekplaner (2014-12-01)
osäker status
5%
• 115 kommuner med giltig plan (40 %)
• 29 kommuner med inaktuell plan
(slutår 2012, 2013) (10%)
aktuell
40%
äldre plan eller
helt saknad
plan
45%
• 130 kommuner har en plan äldre än
2011, eller ingen plan alls. (45 %)
• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)
inaktuell
(2013,2012)
10%
Västra Götaland 2014-12-01
Västra Götaland 2014-12-01
oklar
status
10%
• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,
2013) (4 %)
aktuell
23%
• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller
ingen plan alls. (63 %)
inaktuell
4%
saknas
63%
• 11 kommuner med giltig plan (23 %)
• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)
• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan
• 2 kommuner har plan under revidering
(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)
Frågor?
[email protected]
[email protected]
Här kan man hämta statistik:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404
87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru
e
Slide 27
Biblioteksplan 2.0
Elisabet Ahlqvist 2014-12-03
Ny bibliotekslag 2014
• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska
bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
samverka.
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på
biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick
över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och
kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och
hur de används.
Definition av biblioteksplan DS2003:66
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger närmare besked om
verksamhetens inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad att medborgarens
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden
gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”
(s.112)
DS2003:66
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som
bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”
(s. 106)
”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad
skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat
övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”
(s.58)
14 § Samverkan
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i
grunden gemensam resurs”
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.
Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)
• Förutom fjärrlånehanteringen som har en
egen paragraf, bör huvudmännen besluta
om formerna för samverkan.
• Lagen har ett starkt användarperspektiv,
och utgår från hur biblioteken används
17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är
regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin
biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för
sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår
det tydligare att vad som avses är en separat plan för
just biblioteksverksamheten.
(Prop. 2012/13:147, s.43)
17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
biblioteksverksamhet som kommunen eller
landstinget bedriver som huvudman. För det fall
kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet
som huvudman ska även den ingå i planen.
På motsvarande sätt ska folkhögskolornas och
sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall
landstinget som huvudman driver sådan
verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av
nödvändighet inte att se likadana ut eftersom
olika kommuner och landsting bedriver
biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”
(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra
kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.
• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala
biblioteksverksamheten såväl som folkhögskolornas och
sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och
medieplanering.
• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra
bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och
landstingskommunala biblioteksplanerna.
17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med biblioteksplanerna med
arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär
dock inte att det lagstadgade kravet på att
landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör
utgå. Skälet för det är främst att planeringen av
biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför
översiktlig om den integreras i de allmänna
kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan
• Resurseffektivisering
• Användarperspektiv
Konsekvenser för kommunalt självstyre
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som bedöms motivera den inskränkning
av kommunernas och landstingens
självbestämmanderätt som blir följden.
Alla ska ha fri tillgång till god
biblioteksservice, oavsett var de bor i
landet.
Konsekvenser för kommunalt självstyre
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig
biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka
på kommunalt självstyre.
• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och
ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i
verksamheten.
• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig
och verksamheten så länge som minimikraven i lagen
uppfylls.
• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom
de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i
någon grad.
• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i
självbestämmandet.
§18 Uppföljning
• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala
biblioteksverksamheten och kommunerna.
• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har
utformats och använts.
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta tillsammans. Samverkans
mest ändamålsenliga former behöver få
utvecklas över tid, och kan varierar från tid
till annan, beroende på vilka behov som
finns.
18 § Uppföljning
• Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själva utformar och
upprättar
• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt
bidragit till att det fortfarande är stora
standardskillnader
• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för
uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner
• Behovet av mer samordning och uppföljningen av
biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete
nationellt.
Kvalitetsdialog
• September 2011
KB föreslår två spår:
1) Arbete med planerna
2) Kvalitetsmodellen och
utveckling av kvalitet
• Februari 2012
1:a mötet
• 22 november 2013
”Konstituerande”
• 21 november 2014
1:a med kommunerna med
Inriktning 2014
• Fokus på biblioteksplanerna:
– Systematiskt arbete med biblioteksplanerna
utifrån den nya bibliotekslagen.
– Skapa verktyg för att strukturera samarbete
på olika nivåer.
– Analysera kulturplanernas relationer till
de regionala och de kommunala
biblioteksplanerna.
Tema 1: konkret, kortsiktigt, process
Grönt = Viktigt
Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan
Idéskrifter från Kvalitetsdialog
• Vi har publicerat två skrifter
– Biblioteksplan 2.0
– Nyckeltal 1.0
Områden A - Z
• Nästan varje område är kopplat till en
lagparagraf
• Det finns en förslagslista att utgå från
• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun
• Gör prioriteringar, men tappa inte
basverksamheten!
• Visa relationerna mellan olika delar
• Koppla mot andra planer och styrdokument
B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjliga att genomföra? T.ex.
Barn och ungdom
Kultur
Teknik och teknisk infrastruktur
Vård och omsorg
Utbildning, skola
Social
Samhällsbyggnad
C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppföljningsbara? T.ex.
Halvår
Verksamhetsår
Läsår
Mandatperiod
Biblioteksplanens livslängd
R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen
Bibliotekssamarbete över kommungränserna
Cykeln
Plan
Ev.
planrevidering
Ev.
utvecklingsinsats
Arbete
Uppföljning
Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”
3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under
kalenderåret”
4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under
kalenderåret”
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc.
http://office.microsoft.com
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityder
Självvärderingar
Observationer
Dagböcker
Fokusgrupper etc.
Foto: Elisabet Ahlqvist
Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar kvalitativ analys
och diskussion
Bild: http://office.microsoft.com
Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man
inte tillgång?
• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller
ingen uppmärksamhet?
• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
Nyckeltal 1.0
Statistik – nyckeltal - TTT
• KB utvecklar den nationella
biblioteksstatistiken för att underlätta
användningen.
• Statistiken kan användas till nyckeltal
som ger en bild av verksamheten.
• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om
verkligheten, fler undersökningar
behövs.
• TTT bygger på observationer i
biblioteksrummet, vad gör
besökarna? En kompletterande
bild framträder.
Hinder för biblioteksplaner
1. Okunskap om lagen
2. Befogenhet
3. Strategiska politiker
4. Styrkort
5. Biblioteket – en kvinnofråga?
6. Olyckliga omständigheter
7. Abstrakt innehåll, på verkar
relevansen
Skolbiblioteksundersökning pågår
Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim
(medel 6 timmar/vecka)
Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning
Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet
Eget skolbibliotek på skolan
Vi använder en annan skolas
skolbibliotek
266
Bokbuss, bokbåt
Vi har inte tillgång till skolbibliotek
Annat svar än ovan
756
14
32
24
143
68
93
Vi använder ett integrerat folk- och
skolbibliotek
Vi använder folkbiblioteket
1386
65
28
2
6
0
36
62
40
69
74
12
197
3373 svarande
31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka
Skolbiblioteket på Ryska skolan.
Samskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet
Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.
Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet
Skolbiblioteket på Rambergsskolan
Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet
Skobiblioteket på Sjumilaskolan
Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum
Skolbiblioteket på Flatås G- lasser
Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt
Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2
Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame
Skolbiblioteket på Backatorpsskolan
Skolbiblioteket på Böskolans friskola
Gårdstensskolans skolbibliotek
Skolbiblioteket på Nordhemsskolan
Skolbiblioteket på Eriksboskolan
Skolbiblioteket på Fjällskolan
Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9
Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg
Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H
Skolbiblioteket på Bergums skola F 9
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM
Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9
Backegårdsskolan biblioteket
Skolbiblioteket på The English School Gothenburg
Hallenskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan
Katrinebergsskolans bibliotek
Sammanställning december 2014
Bibliotekplaner (2014-12-01)
osäker status
5%
• 115 kommuner med giltig plan (40 %)
• 29 kommuner med inaktuell plan
(slutår 2012, 2013) (10%)
aktuell
40%
äldre plan eller
helt saknad
plan
45%
• 130 kommuner har en plan äldre än
2011, eller ingen plan alls. (45 %)
• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)
inaktuell
(2013,2012)
10%
Västra Götaland 2014-12-01
Västra Götaland 2014-12-01
oklar
status
10%
• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,
2013) (4 %)
aktuell
23%
• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller
ingen plan alls. (63 %)
inaktuell
4%
saknas
63%
• 11 kommuner med giltig plan (23 %)
• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)
• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan
• 2 kommuner har plan under revidering
(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)
Frågor?
[email protected]
[email protected]
Här kan man hämta statistik:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404
87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru
e
Slide 28
Biblioteksplan 2.0
Elisabet Ahlqvist 2014-12-03
Ny bibliotekslag 2014
• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska
bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
samverka.
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på
biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick
över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och
kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och
hur de används.
Definition av biblioteksplan DS2003:66
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger närmare besked om
verksamhetens inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad att medborgarens
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden
gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”
(s.112)
DS2003:66
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som
bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”
(s. 106)
”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad
skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat
övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”
(s.58)
14 § Samverkan
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i
grunden gemensam resurs”
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.
Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)
• Förutom fjärrlånehanteringen som har en
egen paragraf, bör huvudmännen besluta
om formerna för samverkan.
• Lagen har ett starkt användarperspektiv,
och utgår från hur biblioteken används
17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är
regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin
biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för
sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår
det tydligare att vad som avses är en separat plan för
just biblioteksverksamheten.
(Prop. 2012/13:147, s.43)
17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
biblioteksverksamhet som kommunen eller
landstinget bedriver som huvudman. För det fall
kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet
som huvudman ska även den ingå i planen.
På motsvarande sätt ska folkhögskolornas och
sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall
landstinget som huvudman driver sådan
verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av
nödvändighet inte att se likadana ut eftersom
olika kommuner och landsting bedriver
biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”
(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra
kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.
• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala
biblioteksverksamheten såväl som folkhögskolornas och
sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och
medieplanering.
• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra
bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och
landstingskommunala biblioteksplanerna.
17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med biblioteksplanerna med
arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär
dock inte att det lagstadgade kravet på att
landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör
utgå. Skälet för det är främst att planeringen av
biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför
översiktlig om den integreras i de allmänna
kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan
• Resurseffektivisering
• Användarperspektiv
Konsekvenser för kommunalt självstyre
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som bedöms motivera den inskränkning
av kommunernas och landstingens
självbestämmanderätt som blir följden.
Alla ska ha fri tillgång till god
biblioteksservice, oavsett var de bor i
landet.
Konsekvenser för kommunalt självstyre
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig
biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka
på kommunalt självstyre.
• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och
ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i
verksamheten.
• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig
och verksamheten så länge som minimikraven i lagen
uppfylls.
• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom
de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i
någon grad.
• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i
självbestämmandet.
§18 Uppföljning
• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala
biblioteksverksamheten och kommunerna.
• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har
utformats och använts.
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta tillsammans. Samverkans
mest ändamålsenliga former behöver få
utvecklas över tid, och kan varierar från tid
till annan, beroende på vilka behov som
finns.
18 § Uppföljning
• Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själva utformar och
upprättar
• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt
bidragit till att det fortfarande är stora
standardskillnader
• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för
uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner
• Behovet av mer samordning och uppföljningen av
biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete
nationellt.
Kvalitetsdialog
• September 2011
KB föreslår två spår:
1) Arbete med planerna
2) Kvalitetsmodellen och
utveckling av kvalitet
• Februari 2012
1:a mötet
• 22 november 2013
”Konstituerande”
• 21 november 2014
1:a med kommunerna med
Inriktning 2014
• Fokus på biblioteksplanerna:
– Systematiskt arbete med biblioteksplanerna
utifrån den nya bibliotekslagen.
– Skapa verktyg för att strukturera samarbete
på olika nivåer.
– Analysera kulturplanernas relationer till
de regionala och de kommunala
biblioteksplanerna.
Tema 1: konkret, kortsiktigt, process
Grönt = Viktigt
Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan
Idéskrifter från Kvalitetsdialog
• Vi har publicerat två skrifter
– Biblioteksplan 2.0
– Nyckeltal 1.0
Områden A - Z
• Nästan varje område är kopplat till en
lagparagraf
• Det finns en förslagslista att utgå från
• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun
• Gör prioriteringar, men tappa inte
basverksamheten!
• Visa relationerna mellan olika delar
• Koppla mot andra planer och styrdokument
B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjliga att genomföra? T.ex.
Barn och ungdom
Kultur
Teknik och teknisk infrastruktur
Vård och omsorg
Utbildning, skola
Social
Samhällsbyggnad
C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppföljningsbara? T.ex.
Halvår
Verksamhetsår
Läsår
Mandatperiod
Biblioteksplanens livslängd
R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen
Bibliotekssamarbete över kommungränserna
Cykeln
Plan
Ev.
planrevidering
Ev.
utvecklingsinsats
Arbete
Uppföljning
Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”
3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under
kalenderåret”
4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under
kalenderåret”
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc.
http://office.microsoft.com
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityder
Självvärderingar
Observationer
Dagböcker
Fokusgrupper etc.
Foto: Elisabet Ahlqvist
Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar kvalitativ analys
och diskussion
Bild: http://office.microsoft.com
Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man
inte tillgång?
• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller
ingen uppmärksamhet?
• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
Nyckeltal 1.0
Statistik – nyckeltal - TTT
• KB utvecklar den nationella
biblioteksstatistiken för att underlätta
användningen.
• Statistiken kan användas till nyckeltal
som ger en bild av verksamheten.
• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om
verkligheten, fler undersökningar
behövs.
• TTT bygger på observationer i
biblioteksrummet, vad gör
besökarna? En kompletterande
bild framträder.
Hinder för biblioteksplaner
1. Okunskap om lagen
2. Befogenhet
3. Strategiska politiker
4. Styrkort
5. Biblioteket – en kvinnofråga?
6. Olyckliga omständigheter
7. Abstrakt innehåll, på verkar
relevansen
Skolbiblioteksundersökning pågår
Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim
(medel 6 timmar/vecka)
Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning
Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet
Eget skolbibliotek på skolan
Vi använder en annan skolas
skolbibliotek
266
Bokbuss, bokbåt
Vi har inte tillgång till skolbibliotek
Annat svar än ovan
756
14
32
24
143
68
93
Vi använder ett integrerat folk- och
skolbibliotek
Vi använder folkbiblioteket
1386
65
28
2
6
0
36
62
40
69
74
12
197
3373 svarande
31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka
Skolbiblioteket på Ryska skolan.
Samskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet
Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.
Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet
Skolbiblioteket på Rambergsskolan
Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet
Skobiblioteket på Sjumilaskolan
Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum
Skolbiblioteket på Flatås G- lasser
Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt
Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2
Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame
Skolbiblioteket på Backatorpsskolan
Skolbiblioteket på Böskolans friskola
Gårdstensskolans skolbibliotek
Skolbiblioteket på Nordhemsskolan
Skolbiblioteket på Eriksboskolan
Skolbiblioteket på Fjällskolan
Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9
Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg
Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H
Skolbiblioteket på Bergums skola F 9
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM
Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9
Backegårdsskolan biblioteket
Skolbiblioteket på The English School Gothenburg
Hallenskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan
Katrinebergsskolans bibliotek
Sammanställning december 2014
Bibliotekplaner (2014-12-01)
osäker status
5%
• 115 kommuner med giltig plan (40 %)
• 29 kommuner med inaktuell plan
(slutår 2012, 2013) (10%)
aktuell
40%
äldre plan eller
helt saknad
plan
45%
• 130 kommuner har en plan äldre än
2011, eller ingen plan alls. (45 %)
• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)
inaktuell
(2013,2012)
10%
Västra Götaland 2014-12-01
Västra Götaland 2014-12-01
oklar
status
10%
• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,
2013) (4 %)
aktuell
23%
• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller
ingen plan alls. (63 %)
inaktuell
4%
saknas
63%
• 11 kommuner med giltig plan (23 %)
• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)
• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan
• 2 kommuner har plan under revidering
(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)
Frågor?
[email protected]
[email protected]
Här kan man hämta statistik:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404
87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru
e
Slide 29
Biblioteksplan 2.0
Elisabet Ahlqvist 2014-12-03
Ny bibliotekslag 2014
• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska
bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
samverka.
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på
biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick
över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och
kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och
hur de används.
Definition av biblioteksplan DS2003:66
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger närmare besked om
verksamhetens inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad att medborgarens
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden
gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”
(s.112)
DS2003:66
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som
bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”
(s. 106)
”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad
skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat
övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”
(s.58)
14 § Samverkan
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i
grunden gemensam resurs”
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.
Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)
• Förutom fjärrlånehanteringen som har en
egen paragraf, bör huvudmännen besluta
om formerna för samverkan.
• Lagen har ett starkt användarperspektiv,
och utgår från hur biblioteken används
17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är
regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin
biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för
sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår
det tydligare att vad som avses är en separat plan för
just biblioteksverksamheten.
(Prop. 2012/13:147, s.43)
17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
biblioteksverksamhet som kommunen eller
landstinget bedriver som huvudman. För det fall
kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet
som huvudman ska även den ingå i planen.
På motsvarande sätt ska folkhögskolornas och
sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall
landstinget som huvudman driver sådan
verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av
nödvändighet inte att se likadana ut eftersom
olika kommuner och landsting bedriver
biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”
(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra
kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.
• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala
biblioteksverksamheten såväl som folkhögskolornas och
sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och
medieplanering.
• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra
bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och
landstingskommunala biblioteksplanerna.
17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med biblioteksplanerna med
arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär
dock inte att det lagstadgade kravet på att
landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör
utgå. Skälet för det är främst att planeringen av
biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför
översiktlig om den integreras i de allmänna
kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan
• Resurseffektivisering
• Användarperspektiv
Konsekvenser för kommunalt självstyre
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som bedöms motivera den inskränkning
av kommunernas och landstingens
självbestämmanderätt som blir följden.
Alla ska ha fri tillgång till god
biblioteksservice, oavsett var de bor i
landet.
Konsekvenser för kommunalt självstyre
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig
biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka
på kommunalt självstyre.
• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och
ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i
verksamheten.
• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig
och verksamheten så länge som minimikraven i lagen
uppfylls.
• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom
de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i
någon grad.
• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i
självbestämmandet.
§18 Uppföljning
• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala
biblioteksverksamheten och kommunerna.
• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har
utformats och använts.
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta tillsammans. Samverkans
mest ändamålsenliga former behöver få
utvecklas över tid, och kan varierar från tid
till annan, beroende på vilka behov som
finns.
18 § Uppföljning
• Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själva utformar och
upprättar
• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt
bidragit till att det fortfarande är stora
standardskillnader
• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för
uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner
• Behovet av mer samordning och uppföljningen av
biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete
nationellt.
Kvalitetsdialog
• September 2011
KB föreslår två spår:
1) Arbete med planerna
2) Kvalitetsmodellen och
utveckling av kvalitet
• Februari 2012
1:a mötet
• 22 november 2013
”Konstituerande”
• 21 november 2014
1:a med kommunerna med
Inriktning 2014
• Fokus på biblioteksplanerna:
– Systematiskt arbete med biblioteksplanerna
utifrån den nya bibliotekslagen.
– Skapa verktyg för att strukturera samarbete
på olika nivåer.
– Analysera kulturplanernas relationer till
de regionala och de kommunala
biblioteksplanerna.
Tema 1: konkret, kortsiktigt, process
Grönt = Viktigt
Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan
Idéskrifter från Kvalitetsdialog
• Vi har publicerat två skrifter
– Biblioteksplan 2.0
– Nyckeltal 1.0
Områden A - Z
• Nästan varje område är kopplat till en
lagparagraf
• Det finns en förslagslista att utgå från
• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun
• Gör prioriteringar, men tappa inte
basverksamheten!
• Visa relationerna mellan olika delar
• Koppla mot andra planer och styrdokument
B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjliga att genomföra? T.ex.
Barn och ungdom
Kultur
Teknik och teknisk infrastruktur
Vård och omsorg
Utbildning, skola
Social
Samhällsbyggnad
C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppföljningsbara? T.ex.
Halvår
Verksamhetsår
Läsår
Mandatperiod
Biblioteksplanens livslängd
R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen
Bibliotekssamarbete över kommungränserna
Cykeln
Plan
Ev.
planrevidering
Ev.
utvecklingsinsats
Arbete
Uppföljning
Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”
3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under
kalenderåret”
4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under
kalenderåret”
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc.
http://office.microsoft.com
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityder
Självvärderingar
Observationer
Dagböcker
Fokusgrupper etc.
Foto: Elisabet Ahlqvist
Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar kvalitativ analys
och diskussion
Bild: http://office.microsoft.com
Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man
inte tillgång?
• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller
ingen uppmärksamhet?
• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
Nyckeltal 1.0
Statistik – nyckeltal - TTT
• KB utvecklar den nationella
biblioteksstatistiken för att underlätta
användningen.
• Statistiken kan användas till nyckeltal
som ger en bild av verksamheten.
• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om
verkligheten, fler undersökningar
behövs.
• TTT bygger på observationer i
biblioteksrummet, vad gör
besökarna? En kompletterande
bild framträder.
Hinder för biblioteksplaner
1. Okunskap om lagen
2. Befogenhet
3. Strategiska politiker
4. Styrkort
5. Biblioteket – en kvinnofråga?
6. Olyckliga omständigheter
7. Abstrakt innehåll, på verkar
relevansen
Skolbiblioteksundersökning pågår
Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim
(medel 6 timmar/vecka)
Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning
Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet
Eget skolbibliotek på skolan
Vi använder en annan skolas
skolbibliotek
266
Bokbuss, bokbåt
Vi har inte tillgång till skolbibliotek
Annat svar än ovan
756
14
32
24
143
68
93
Vi använder ett integrerat folk- och
skolbibliotek
Vi använder folkbiblioteket
1386
65
28
2
6
0
36
62
40
69
74
12
197
3373 svarande
31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka
Skolbiblioteket på Ryska skolan.
Samskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet
Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.
Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet
Skolbiblioteket på Rambergsskolan
Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet
Skobiblioteket på Sjumilaskolan
Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum
Skolbiblioteket på Flatås G- lasser
Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt
Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2
Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame
Skolbiblioteket på Backatorpsskolan
Skolbiblioteket på Böskolans friskola
Gårdstensskolans skolbibliotek
Skolbiblioteket på Nordhemsskolan
Skolbiblioteket på Eriksboskolan
Skolbiblioteket på Fjällskolan
Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9
Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg
Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H
Skolbiblioteket på Bergums skola F 9
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM
Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9
Backegårdsskolan biblioteket
Skolbiblioteket på The English School Gothenburg
Hallenskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan
Katrinebergsskolans bibliotek
Sammanställning december 2014
Bibliotekplaner (2014-12-01)
osäker status
5%
• 115 kommuner med giltig plan (40 %)
• 29 kommuner med inaktuell plan
(slutår 2012, 2013) (10%)
aktuell
40%
äldre plan eller
helt saknad
plan
45%
• 130 kommuner har en plan äldre än
2011, eller ingen plan alls. (45 %)
• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)
inaktuell
(2013,2012)
10%
Västra Götaland 2014-12-01
Västra Götaland 2014-12-01
oklar
status
10%
• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,
2013) (4 %)
aktuell
23%
• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller
ingen plan alls. (63 %)
inaktuell
4%
saknas
63%
• 11 kommuner med giltig plan (23 %)
• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)
• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan
• 2 kommuner har plan under revidering
(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)
Frågor?
[email protected]
[email protected]
Här kan man hämta statistik:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404
87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru
e
Slide 30
Biblioteksplan 2.0
Elisabet Ahlqvist 2014-12-03
Ny bibliotekslag 2014
• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska
bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
samverka.
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på
biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick
över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och
kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och
hur de används.
Definition av biblioteksplan DS2003:66
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger närmare besked om
verksamhetens inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad att medborgarens
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden
gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”
(s.112)
DS2003:66
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som
bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”
(s. 106)
”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad
skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat
övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”
(s.58)
14 § Samverkan
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i
grunden gemensam resurs”
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.
Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)
• Förutom fjärrlånehanteringen som har en
egen paragraf, bör huvudmännen besluta
om formerna för samverkan.
• Lagen har ett starkt användarperspektiv,
och utgår från hur biblioteken används
17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är
regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin
biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för
sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår
det tydligare att vad som avses är en separat plan för
just biblioteksverksamheten.
(Prop. 2012/13:147, s.43)
17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
biblioteksverksamhet som kommunen eller
landstinget bedriver som huvudman. För det fall
kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet
som huvudman ska även den ingå i planen.
På motsvarande sätt ska folkhögskolornas och
sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall
landstinget som huvudman driver sådan
verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av
nödvändighet inte att se likadana ut eftersom
olika kommuner och landsting bedriver
biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”
(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra
kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.
• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala
biblioteksverksamheten såväl som folkhögskolornas och
sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och
medieplanering.
• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra
bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och
landstingskommunala biblioteksplanerna.
17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med biblioteksplanerna med
arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär
dock inte att det lagstadgade kravet på att
landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör
utgå. Skälet för det är främst att planeringen av
biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför
översiktlig om den integreras i de allmänna
kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan
• Resurseffektivisering
• Användarperspektiv
Konsekvenser för kommunalt självstyre
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som bedöms motivera den inskränkning
av kommunernas och landstingens
självbestämmanderätt som blir följden.
Alla ska ha fri tillgång till god
biblioteksservice, oavsett var de bor i
landet.
Konsekvenser för kommunalt självstyre
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig
biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka
på kommunalt självstyre.
• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och
ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i
verksamheten.
• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig
och verksamheten så länge som minimikraven i lagen
uppfylls.
• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom
de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i
någon grad.
• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i
självbestämmandet.
§18 Uppföljning
• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala
biblioteksverksamheten och kommunerna.
• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har
utformats och använts.
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta tillsammans. Samverkans
mest ändamålsenliga former behöver få
utvecklas över tid, och kan varierar från tid
till annan, beroende på vilka behov som
finns.
18 § Uppföljning
• Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själva utformar och
upprättar
• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt
bidragit till att det fortfarande är stora
standardskillnader
• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för
uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner
• Behovet av mer samordning och uppföljningen av
biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete
nationellt.
Kvalitetsdialog
• September 2011
KB föreslår två spår:
1) Arbete med planerna
2) Kvalitetsmodellen och
utveckling av kvalitet
• Februari 2012
1:a mötet
• 22 november 2013
”Konstituerande”
• 21 november 2014
1:a med kommunerna med
Inriktning 2014
• Fokus på biblioteksplanerna:
– Systematiskt arbete med biblioteksplanerna
utifrån den nya bibliotekslagen.
– Skapa verktyg för att strukturera samarbete
på olika nivåer.
– Analysera kulturplanernas relationer till
de regionala och de kommunala
biblioteksplanerna.
Tema 1: konkret, kortsiktigt, process
Grönt = Viktigt
Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan
Idéskrifter från Kvalitetsdialog
• Vi har publicerat två skrifter
– Biblioteksplan 2.0
– Nyckeltal 1.0
Områden A - Z
• Nästan varje område är kopplat till en
lagparagraf
• Det finns en förslagslista att utgå från
• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun
• Gör prioriteringar, men tappa inte
basverksamheten!
• Visa relationerna mellan olika delar
• Koppla mot andra planer och styrdokument
B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjliga att genomföra? T.ex.
Barn och ungdom
Kultur
Teknik och teknisk infrastruktur
Vård och omsorg
Utbildning, skola
Social
Samhällsbyggnad
C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppföljningsbara? T.ex.
Halvår
Verksamhetsår
Läsår
Mandatperiod
Biblioteksplanens livslängd
R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen
Bibliotekssamarbete över kommungränserna
Cykeln
Plan
Ev.
planrevidering
Ev.
utvecklingsinsats
Arbete
Uppföljning
Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”
3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under
kalenderåret”
4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under
kalenderåret”
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc.
http://office.microsoft.com
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityder
Självvärderingar
Observationer
Dagböcker
Fokusgrupper etc.
Foto: Elisabet Ahlqvist
Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar kvalitativ analys
och diskussion
Bild: http://office.microsoft.com
Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man
inte tillgång?
• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller
ingen uppmärksamhet?
• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
Nyckeltal 1.0
Statistik – nyckeltal - TTT
• KB utvecklar den nationella
biblioteksstatistiken för att underlätta
användningen.
• Statistiken kan användas till nyckeltal
som ger en bild av verksamheten.
• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om
verkligheten, fler undersökningar
behövs.
• TTT bygger på observationer i
biblioteksrummet, vad gör
besökarna? En kompletterande
bild framträder.
Hinder för biblioteksplaner
1. Okunskap om lagen
2. Befogenhet
3. Strategiska politiker
4. Styrkort
5. Biblioteket – en kvinnofråga?
6. Olyckliga omständigheter
7. Abstrakt innehåll, på verkar
relevansen
Skolbiblioteksundersökning pågår
Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim
(medel 6 timmar/vecka)
Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning
Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet
Eget skolbibliotek på skolan
Vi använder en annan skolas
skolbibliotek
266
Bokbuss, bokbåt
Vi har inte tillgång till skolbibliotek
Annat svar än ovan
756
14
32
24
143
68
93
Vi använder ett integrerat folk- och
skolbibliotek
Vi använder folkbiblioteket
1386
65
28
2
6
0
36
62
40
69
74
12
197
3373 svarande
31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka
Skolbiblioteket på Ryska skolan.
Samskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet
Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.
Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet
Skolbiblioteket på Rambergsskolan
Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet
Skobiblioteket på Sjumilaskolan
Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum
Skolbiblioteket på Flatås G- lasser
Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt
Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2
Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame
Skolbiblioteket på Backatorpsskolan
Skolbiblioteket på Böskolans friskola
Gårdstensskolans skolbibliotek
Skolbiblioteket på Nordhemsskolan
Skolbiblioteket på Eriksboskolan
Skolbiblioteket på Fjällskolan
Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9
Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg
Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H
Skolbiblioteket på Bergums skola F 9
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM
Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9
Backegårdsskolan biblioteket
Skolbiblioteket på The English School Gothenburg
Hallenskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan
Katrinebergsskolans bibliotek
Sammanställning december 2014
Bibliotekplaner (2014-12-01)
osäker status
5%
• 115 kommuner med giltig plan (40 %)
• 29 kommuner med inaktuell plan
(slutår 2012, 2013) (10%)
aktuell
40%
äldre plan eller
helt saknad
plan
45%
• 130 kommuner har en plan äldre än
2011, eller ingen plan alls. (45 %)
• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)
inaktuell
(2013,2012)
10%
Västra Götaland 2014-12-01
Västra Götaland 2014-12-01
oklar
status
10%
• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,
2013) (4 %)
aktuell
23%
• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller
ingen plan alls. (63 %)
inaktuell
4%
saknas
63%
• 11 kommuner med giltig plan (23 %)
• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)
• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan
• 2 kommuner har plan under revidering
(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)
Frågor?
[email protected]
[email protected]
Här kan man hämta statistik:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404
87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru
e
Slide 31
Biblioteksplan 2.0
Elisabet Ahlqvist 2014-12-03
Ny bibliotekslag 2014
• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska
bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
samverka.
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på
biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick
över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och
kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och
hur de används.
Definition av biblioteksplan DS2003:66
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger närmare besked om
verksamhetens inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad att medborgarens
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden
gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”
(s.112)
DS2003:66
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som
bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”
(s. 106)
”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad
skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat
övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”
(s.58)
14 § Samverkan
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i
grunden gemensam resurs”
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.
Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)
• Förutom fjärrlånehanteringen som har en
egen paragraf, bör huvudmännen besluta
om formerna för samverkan.
• Lagen har ett starkt användarperspektiv,
och utgår från hur biblioteken används
17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är
regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin
biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för
sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår
det tydligare att vad som avses är en separat plan för
just biblioteksverksamheten.
(Prop. 2012/13:147, s.43)
17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
biblioteksverksamhet som kommunen eller
landstinget bedriver som huvudman. För det fall
kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet
som huvudman ska även den ingå i planen.
På motsvarande sätt ska folkhögskolornas och
sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall
landstinget som huvudman driver sådan
verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av
nödvändighet inte att se likadana ut eftersom
olika kommuner och landsting bedriver
biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”
(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra
kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.
• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala
biblioteksverksamheten såväl som folkhögskolornas och
sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och
medieplanering.
• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra
bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och
landstingskommunala biblioteksplanerna.
17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med biblioteksplanerna med
arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär
dock inte att det lagstadgade kravet på att
landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör
utgå. Skälet för det är främst att planeringen av
biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför
översiktlig om den integreras i de allmänna
kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan
• Resurseffektivisering
• Användarperspektiv
Konsekvenser för kommunalt självstyre
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som bedöms motivera den inskränkning
av kommunernas och landstingens
självbestämmanderätt som blir följden.
Alla ska ha fri tillgång till god
biblioteksservice, oavsett var de bor i
landet.
Konsekvenser för kommunalt självstyre
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig
biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka
på kommunalt självstyre.
• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och
ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i
verksamheten.
• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig
och verksamheten så länge som minimikraven i lagen
uppfylls.
• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom
de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i
någon grad.
• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i
självbestämmandet.
§18 Uppföljning
• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala
biblioteksverksamheten och kommunerna.
• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har
utformats och använts.
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta tillsammans. Samverkans
mest ändamålsenliga former behöver få
utvecklas över tid, och kan varierar från tid
till annan, beroende på vilka behov som
finns.
18 § Uppföljning
• Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själva utformar och
upprättar
• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt
bidragit till att det fortfarande är stora
standardskillnader
• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för
uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner
• Behovet av mer samordning och uppföljningen av
biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete
nationellt.
Kvalitetsdialog
• September 2011
KB föreslår två spår:
1) Arbete med planerna
2) Kvalitetsmodellen och
utveckling av kvalitet
• Februari 2012
1:a mötet
• 22 november 2013
”Konstituerande”
• 21 november 2014
1:a med kommunerna med
Inriktning 2014
• Fokus på biblioteksplanerna:
– Systematiskt arbete med biblioteksplanerna
utifrån den nya bibliotekslagen.
– Skapa verktyg för att strukturera samarbete
på olika nivåer.
– Analysera kulturplanernas relationer till
de regionala och de kommunala
biblioteksplanerna.
Tema 1: konkret, kortsiktigt, process
Grönt = Viktigt
Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan
Idéskrifter från Kvalitetsdialog
• Vi har publicerat två skrifter
– Biblioteksplan 2.0
– Nyckeltal 1.0
Områden A - Z
• Nästan varje område är kopplat till en
lagparagraf
• Det finns en förslagslista att utgå från
• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun
• Gör prioriteringar, men tappa inte
basverksamheten!
• Visa relationerna mellan olika delar
• Koppla mot andra planer och styrdokument
B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjliga att genomföra? T.ex.
Barn och ungdom
Kultur
Teknik och teknisk infrastruktur
Vård och omsorg
Utbildning, skola
Social
Samhällsbyggnad
C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppföljningsbara? T.ex.
Halvår
Verksamhetsår
Läsår
Mandatperiod
Biblioteksplanens livslängd
R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen
Bibliotekssamarbete över kommungränserna
Cykeln
Plan
Ev.
planrevidering
Ev.
utvecklingsinsats
Arbete
Uppföljning
Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”
3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under
kalenderåret”
4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under
kalenderåret”
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc.
http://office.microsoft.com
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityder
Självvärderingar
Observationer
Dagböcker
Fokusgrupper etc.
Foto: Elisabet Ahlqvist
Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar kvalitativ analys
och diskussion
Bild: http://office.microsoft.com
Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man
inte tillgång?
• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller
ingen uppmärksamhet?
• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
Nyckeltal 1.0
Statistik – nyckeltal - TTT
• KB utvecklar den nationella
biblioteksstatistiken för att underlätta
användningen.
• Statistiken kan användas till nyckeltal
som ger en bild av verksamheten.
• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om
verkligheten, fler undersökningar
behövs.
• TTT bygger på observationer i
biblioteksrummet, vad gör
besökarna? En kompletterande
bild framträder.
Hinder för biblioteksplaner
1. Okunskap om lagen
2. Befogenhet
3. Strategiska politiker
4. Styrkort
5. Biblioteket – en kvinnofråga?
6. Olyckliga omständigheter
7. Abstrakt innehåll, på verkar
relevansen
Skolbiblioteksundersökning pågår
Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim
(medel 6 timmar/vecka)
Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning
Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet
Eget skolbibliotek på skolan
Vi använder en annan skolas
skolbibliotek
266
Bokbuss, bokbåt
Vi har inte tillgång till skolbibliotek
Annat svar än ovan
756
14
32
24
143
68
93
Vi använder ett integrerat folk- och
skolbibliotek
Vi använder folkbiblioteket
1386
65
28
2
6
0
36
62
40
69
74
12
197
3373 svarande
31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka
Skolbiblioteket på Ryska skolan.
Samskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet
Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.
Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet
Skolbiblioteket på Rambergsskolan
Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet
Skobiblioteket på Sjumilaskolan
Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum
Skolbiblioteket på Flatås G- lasser
Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt
Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2
Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame
Skolbiblioteket på Backatorpsskolan
Skolbiblioteket på Böskolans friskola
Gårdstensskolans skolbibliotek
Skolbiblioteket på Nordhemsskolan
Skolbiblioteket på Eriksboskolan
Skolbiblioteket på Fjällskolan
Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9
Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg
Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H
Skolbiblioteket på Bergums skola F 9
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM
Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9
Backegårdsskolan biblioteket
Skolbiblioteket på The English School Gothenburg
Hallenskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan
Katrinebergsskolans bibliotek
Sammanställning december 2014
Bibliotekplaner (2014-12-01)
osäker status
5%
• 115 kommuner med giltig plan (40 %)
• 29 kommuner med inaktuell plan
(slutår 2012, 2013) (10%)
aktuell
40%
äldre plan eller
helt saknad
plan
45%
• 130 kommuner har en plan äldre än
2011, eller ingen plan alls. (45 %)
• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)
inaktuell
(2013,2012)
10%
Västra Götaland 2014-12-01
Västra Götaland 2014-12-01
oklar
status
10%
• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,
2013) (4 %)
aktuell
23%
• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller
ingen plan alls. (63 %)
inaktuell
4%
saknas
63%
• 11 kommuner med giltig plan (23 %)
• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)
• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan
• 2 kommuner har plan under revidering
(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)
Frågor?
[email protected]
[email protected]
Här kan man hämta statistik:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404
87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru
e
Slide 32
Biblioteksplan 2.0
Elisabet Ahlqvist 2014-12-03
Ny bibliotekslag 2014
• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska
bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
samverka.
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på
biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick
över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och
kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och
hur de används.
Definition av biblioteksplan DS2003:66
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger närmare besked om
verksamhetens inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad att medborgarens
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden
gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”
(s.112)
DS2003:66
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som
bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”
(s. 106)
”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad
skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat
övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”
(s.58)
14 § Samverkan
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i
grunden gemensam resurs”
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.
Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)
• Förutom fjärrlånehanteringen som har en
egen paragraf, bör huvudmännen besluta
om formerna för samverkan.
• Lagen har ett starkt användarperspektiv,
och utgår från hur biblioteken används
17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är
regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin
biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för
sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår
det tydligare att vad som avses är en separat plan för
just biblioteksverksamheten.
(Prop. 2012/13:147, s.43)
17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
biblioteksverksamhet som kommunen eller
landstinget bedriver som huvudman. För det fall
kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet
som huvudman ska även den ingå i planen.
På motsvarande sätt ska folkhögskolornas och
sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall
landstinget som huvudman driver sådan
verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av
nödvändighet inte att se likadana ut eftersom
olika kommuner och landsting bedriver
biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”
(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra
kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.
• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala
biblioteksverksamheten såväl som folkhögskolornas och
sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och
medieplanering.
• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra
bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och
landstingskommunala biblioteksplanerna.
17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med biblioteksplanerna med
arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär
dock inte att det lagstadgade kravet på att
landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör
utgå. Skälet för det är främst att planeringen av
biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför
översiktlig om den integreras i de allmänna
kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan
• Resurseffektivisering
• Användarperspektiv
Konsekvenser för kommunalt självstyre
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som bedöms motivera den inskränkning
av kommunernas och landstingens
självbestämmanderätt som blir följden.
Alla ska ha fri tillgång till god
biblioteksservice, oavsett var de bor i
landet.
Konsekvenser för kommunalt självstyre
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig
biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka
på kommunalt självstyre.
• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och
ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i
verksamheten.
• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig
och verksamheten så länge som minimikraven i lagen
uppfylls.
• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom
de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i
någon grad.
• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i
självbestämmandet.
§18 Uppföljning
• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala
biblioteksverksamheten och kommunerna.
• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har
utformats och använts.
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta tillsammans. Samverkans
mest ändamålsenliga former behöver få
utvecklas över tid, och kan varierar från tid
till annan, beroende på vilka behov som
finns.
18 § Uppföljning
• Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själva utformar och
upprättar
• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt
bidragit till att det fortfarande är stora
standardskillnader
• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för
uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner
• Behovet av mer samordning och uppföljningen av
biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete
nationellt.
Kvalitetsdialog
• September 2011
KB föreslår två spår:
1) Arbete med planerna
2) Kvalitetsmodellen och
utveckling av kvalitet
• Februari 2012
1:a mötet
• 22 november 2013
”Konstituerande”
• 21 november 2014
1:a med kommunerna med
Inriktning 2014
• Fokus på biblioteksplanerna:
– Systematiskt arbete med biblioteksplanerna
utifrån den nya bibliotekslagen.
– Skapa verktyg för att strukturera samarbete
på olika nivåer.
– Analysera kulturplanernas relationer till
de regionala och de kommunala
biblioteksplanerna.
Tema 1: konkret, kortsiktigt, process
Grönt = Viktigt
Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan
Idéskrifter från Kvalitetsdialog
• Vi har publicerat två skrifter
– Biblioteksplan 2.0
– Nyckeltal 1.0
Områden A - Z
• Nästan varje område är kopplat till en
lagparagraf
• Det finns en förslagslista att utgå från
• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun
• Gör prioriteringar, men tappa inte
basverksamheten!
• Visa relationerna mellan olika delar
• Koppla mot andra planer och styrdokument
B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjliga att genomföra? T.ex.
Barn och ungdom
Kultur
Teknik och teknisk infrastruktur
Vård och omsorg
Utbildning, skola
Social
Samhällsbyggnad
C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppföljningsbara? T.ex.
Halvår
Verksamhetsår
Läsår
Mandatperiod
Biblioteksplanens livslängd
R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen
Bibliotekssamarbete över kommungränserna
Cykeln
Plan
Ev.
planrevidering
Ev.
utvecklingsinsats
Arbete
Uppföljning
Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”
3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under
kalenderåret”
4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under
kalenderåret”
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc.
http://office.microsoft.com
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityder
Självvärderingar
Observationer
Dagböcker
Fokusgrupper etc.
Foto: Elisabet Ahlqvist
Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar kvalitativ analys
och diskussion
Bild: http://office.microsoft.com
Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man
inte tillgång?
• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller
ingen uppmärksamhet?
• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
Nyckeltal 1.0
Statistik – nyckeltal - TTT
• KB utvecklar den nationella
biblioteksstatistiken för att underlätta
användningen.
• Statistiken kan användas till nyckeltal
som ger en bild av verksamheten.
• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om
verkligheten, fler undersökningar
behövs.
• TTT bygger på observationer i
biblioteksrummet, vad gör
besökarna? En kompletterande
bild framträder.
Hinder för biblioteksplaner
1. Okunskap om lagen
2. Befogenhet
3. Strategiska politiker
4. Styrkort
5. Biblioteket – en kvinnofråga?
6. Olyckliga omständigheter
7. Abstrakt innehåll, på verkar
relevansen
Skolbiblioteksundersökning pågår
Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim
(medel 6 timmar/vecka)
Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning
Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet
Eget skolbibliotek på skolan
Vi använder en annan skolas
skolbibliotek
266
Bokbuss, bokbåt
Vi har inte tillgång till skolbibliotek
Annat svar än ovan
756
14
32
24
143
68
93
Vi använder ett integrerat folk- och
skolbibliotek
Vi använder folkbiblioteket
1386
65
28
2
6
0
36
62
40
69
74
12
197
3373 svarande
31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka
Skolbiblioteket på Ryska skolan.
Samskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet
Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.
Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet
Skolbiblioteket på Rambergsskolan
Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet
Skobiblioteket på Sjumilaskolan
Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum
Skolbiblioteket på Flatås G- lasser
Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt
Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2
Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame
Skolbiblioteket på Backatorpsskolan
Skolbiblioteket på Böskolans friskola
Gårdstensskolans skolbibliotek
Skolbiblioteket på Nordhemsskolan
Skolbiblioteket på Eriksboskolan
Skolbiblioteket på Fjällskolan
Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9
Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg
Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H
Skolbiblioteket på Bergums skola F 9
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM
Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9
Backegårdsskolan biblioteket
Skolbiblioteket på The English School Gothenburg
Hallenskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan
Katrinebergsskolans bibliotek
Sammanställning december 2014
Bibliotekplaner (2014-12-01)
osäker status
5%
• 115 kommuner med giltig plan (40 %)
• 29 kommuner med inaktuell plan
(slutår 2012, 2013) (10%)
aktuell
40%
äldre plan eller
helt saknad
plan
45%
• 130 kommuner har en plan äldre än
2011, eller ingen plan alls. (45 %)
• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)
inaktuell
(2013,2012)
10%
Västra Götaland 2014-12-01
Västra Götaland 2014-12-01
oklar
status
10%
• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,
2013) (4 %)
aktuell
23%
• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller
ingen plan alls. (63 %)
inaktuell
4%
saknas
63%
• 11 kommuner med giltig plan (23 %)
• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)
• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan
• 2 kommuner har plan under revidering
(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)
Frågor?
[email protected]
[email protected]
Här kan man hämta statistik:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404
87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru
e
Slide 33
Biblioteksplan 2.0
Elisabet Ahlqvist 2014-12-03
Ny bibliotekslag 2014
• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska
bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
samverka.
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på
biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick
över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och
kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och
hur de används.
Definition av biblioteksplan DS2003:66
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger närmare besked om
verksamhetens inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad att medborgarens
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden
gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”
(s.112)
DS2003:66
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som
bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”
(s. 106)
”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad
skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat
övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”
(s.58)
14 § Samverkan
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i
grunden gemensam resurs”
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.
Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)
• Förutom fjärrlånehanteringen som har en
egen paragraf, bör huvudmännen besluta
om formerna för samverkan.
• Lagen har ett starkt användarperspektiv,
och utgår från hur biblioteken används
17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är
regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin
biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för
sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår
det tydligare att vad som avses är en separat plan för
just biblioteksverksamheten.
(Prop. 2012/13:147, s.43)
17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
biblioteksverksamhet som kommunen eller
landstinget bedriver som huvudman. För det fall
kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet
som huvudman ska även den ingå i planen.
På motsvarande sätt ska folkhögskolornas och
sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall
landstinget som huvudman driver sådan
verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av
nödvändighet inte att se likadana ut eftersom
olika kommuner och landsting bedriver
biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”
(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra
kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.
• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala
biblioteksverksamheten såväl som folkhögskolornas och
sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och
medieplanering.
• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra
bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och
landstingskommunala biblioteksplanerna.
17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med biblioteksplanerna med
arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär
dock inte att det lagstadgade kravet på att
landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör
utgå. Skälet för det är främst att planeringen av
biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför
översiktlig om den integreras i de allmänna
kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan
• Resurseffektivisering
• Användarperspektiv
Konsekvenser för kommunalt självstyre
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som bedöms motivera den inskränkning
av kommunernas och landstingens
självbestämmanderätt som blir följden.
Alla ska ha fri tillgång till god
biblioteksservice, oavsett var de bor i
landet.
Konsekvenser för kommunalt självstyre
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig
biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka
på kommunalt självstyre.
• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och
ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i
verksamheten.
• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig
och verksamheten så länge som minimikraven i lagen
uppfylls.
• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom
de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i
någon grad.
• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i
självbestämmandet.
§18 Uppföljning
• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala
biblioteksverksamheten och kommunerna.
• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har
utformats och använts.
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta tillsammans. Samverkans
mest ändamålsenliga former behöver få
utvecklas över tid, och kan varierar från tid
till annan, beroende på vilka behov som
finns.
18 § Uppföljning
• Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själva utformar och
upprättar
• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt
bidragit till att det fortfarande är stora
standardskillnader
• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för
uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner
• Behovet av mer samordning och uppföljningen av
biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete
nationellt.
Kvalitetsdialog
• September 2011
KB föreslår två spår:
1) Arbete med planerna
2) Kvalitetsmodellen och
utveckling av kvalitet
• Februari 2012
1:a mötet
• 22 november 2013
”Konstituerande”
• 21 november 2014
1:a med kommunerna med
Inriktning 2014
• Fokus på biblioteksplanerna:
– Systematiskt arbete med biblioteksplanerna
utifrån den nya bibliotekslagen.
– Skapa verktyg för att strukturera samarbete
på olika nivåer.
– Analysera kulturplanernas relationer till
de regionala och de kommunala
biblioteksplanerna.
Tema 1: konkret, kortsiktigt, process
Grönt = Viktigt
Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan
Idéskrifter från Kvalitetsdialog
• Vi har publicerat två skrifter
– Biblioteksplan 2.0
– Nyckeltal 1.0
Områden A - Z
• Nästan varje område är kopplat till en
lagparagraf
• Det finns en förslagslista att utgå från
• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun
• Gör prioriteringar, men tappa inte
basverksamheten!
• Visa relationerna mellan olika delar
• Koppla mot andra planer och styrdokument
B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjliga att genomföra? T.ex.
Barn och ungdom
Kultur
Teknik och teknisk infrastruktur
Vård och omsorg
Utbildning, skola
Social
Samhällsbyggnad
C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppföljningsbara? T.ex.
Halvår
Verksamhetsår
Läsår
Mandatperiod
Biblioteksplanens livslängd
R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen
Bibliotekssamarbete över kommungränserna
Cykeln
Plan
Ev.
planrevidering
Ev.
utvecklingsinsats
Arbete
Uppföljning
Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”
3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under
kalenderåret”
4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under
kalenderåret”
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc.
http://office.microsoft.com
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityder
Självvärderingar
Observationer
Dagböcker
Fokusgrupper etc.
Foto: Elisabet Ahlqvist
Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar kvalitativ analys
och diskussion
Bild: http://office.microsoft.com
Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man
inte tillgång?
• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller
ingen uppmärksamhet?
• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
Nyckeltal 1.0
Statistik – nyckeltal - TTT
• KB utvecklar den nationella
biblioteksstatistiken för att underlätta
användningen.
• Statistiken kan användas till nyckeltal
som ger en bild av verksamheten.
• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om
verkligheten, fler undersökningar
behövs.
• TTT bygger på observationer i
biblioteksrummet, vad gör
besökarna? En kompletterande
bild framträder.
Hinder för biblioteksplaner
1. Okunskap om lagen
2. Befogenhet
3. Strategiska politiker
4. Styrkort
5. Biblioteket – en kvinnofråga?
6. Olyckliga omständigheter
7. Abstrakt innehåll, på verkar
relevansen
Skolbiblioteksundersökning pågår
Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim
(medel 6 timmar/vecka)
Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning
Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet
Eget skolbibliotek på skolan
Vi använder en annan skolas
skolbibliotek
266
Bokbuss, bokbåt
Vi har inte tillgång till skolbibliotek
Annat svar än ovan
756
14
32
24
143
68
93
Vi använder ett integrerat folk- och
skolbibliotek
Vi använder folkbiblioteket
1386
65
28
2
6
0
36
62
40
69
74
12
197
3373 svarande
31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka
Skolbiblioteket på Ryska skolan.
Samskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet
Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.
Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet
Skolbiblioteket på Rambergsskolan
Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet
Skobiblioteket på Sjumilaskolan
Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum
Skolbiblioteket på Flatås G- lasser
Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt
Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2
Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame
Skolbiblioteket på Backatorpsskolan
Skolbiblioteket på Böskolans friskola
Gårdstensskolans skolbibliotek
Skolbiblioteket på Nordhemsskolan
Skolbiblioteket på Eriksboskolan
Skolbiblioteket på Fjällskolan
Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9
Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg
Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H
Skolbiblioteket på Bergums skola F 9
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM
Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9
Backegårdsskolan biblioteket
Skolbiblioteket på The English School Gothenburg
Hallenskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan
Katrinebergsskolans bibliotek
Sammanställning december 2014
Bibliotekplaner (2014-12-01)
osäker status
5%
• 115 kommuner med giltig plan (40 %)
• 29 kommuner med inaktuell plan
(slutår 2012, 2013) (10%)
aktuell
40%
äldre plan eller
helt saknad
plan
45%
• 130 kommuner har en plan äldre än
2011, eller ingen plan alls. (45 %)
• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)
inaktuell
(2013,2012)
10%
Västra Götaland 2014-12-01
Västra Götaland 2014-12-01
oklar
status
10%
• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,
2013) (4 %)
aktuell
23%
• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller
ingen plan alls. (63 %)
inaktuell
4%
saknas
63%
• 11 kommuner med giltig plan (23 %)
• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)
• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan
• 2 kommuner har plan under revidering
(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)
Frågor?
[email protected]
[email protected]
Här kan man hämta statistik:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404
87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru
e
Slide 34
Biblioteksplan 2.0
Elisabet Ahlqvist 2014-12-03
Ny bibliotekslag 2014
• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska
bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
samverka.
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på
biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick
över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och
kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och
hur de används.
Definition av biblioteksplan DS2003:66
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger närmare besked om
verksamhetens inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad att medborgarens
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden
gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”
(s.112)
DS2003:66
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som
bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”
(s. 106)
”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad
skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat
övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”
(s.58)
14 § Samverkan
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i
grunden gemensam resurs”
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.
Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)
• Förutom fjärrlånehanteringen som har en
egen paragraf, bör huvudmännen besluta
om formerna för samverkan.
• Lagen har ett starkt användarperspektiv,
och utgår från hur biblioteken används
17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är
regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin
biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för
sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår
det tydligare att vad som avses är en separat plan för
just biblioteksverksamheten.
(Prop. 2012/13:147, s.43)
17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
biblioteksverksamhet som kommunen eller
landstinget bedriver som huvudman. För det fall
kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet
som huvudman ska även den ingå i planen.
På motsvarande sätt ska folkhögskolornas och
sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall
landstinget som huvudman driver sådan
verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av
nödvändighet inte att se likadana ut eftersom
olika kommuner och landsting bedriver
biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”
(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra
kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.
• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala
biblioteksverksamheten såväl som folkhögskolornas och
sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och
medieplanering.
• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra
bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och
landstingskommunala biblioteksplanerna.
17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med biblioteksplanerna med
arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär
dock inte att det lagstadgade kravet på att
landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör
utgå. Skälet för det är främst att planeringen av
biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför
översiktlig om den integreras i de allmänna
kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan
• Resurseffektivisering
• Användarperspektiv
Konsekvenser för kommunalt självstyre
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som bedöms motivera den inskränkning
av kommunernas och landstingens
självbestämmanderätt som blir följden.
Alla ska ha fri tillgång till god
biblioteksservice, oavsett var de bor i
landet.
Konsekvenser för kommunalt självstyre
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig
biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka
på kommunalt självstyre.
• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och
ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i
verksamheten.
• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig
och verksamheten så länge som minimikraven i lagen
uppfylls.
• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom
de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i
någon grad.
• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i
självbestämmandet.
§18 Uppföljning
• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala
biblioteksverksamheten och kommunerna.
• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har
utformats och använts.
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta tillsammans. Samverkans
mest ändamålsenliga former behöver få
utvecklas över tid, och kan varierar från tid
till annan, beroende på vilka behov som
finns.
18 § Uppföljning
• Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själva utformar och
upprättar
• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt
bidragit till att det fortfarande är stora
standardskillnader
• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för
uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner
• Behovet av mer samordning och uppföljningen av
biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete
nationellt.
Kvalitetsdialog
• September 2011
KB föreslår två spår:
1) Arbete med planerna
2) Kvalitetsmodellen och
utveckling av kvalitet
• Februari 2012
1:a mötet
• 22 november 2013
”Konstituerande”
• 21 november 2014
1:a med kommunerna med
Inriktning 2014
• Fokus på biblioteksplanerna:
– Systematiskt arbete med biblioteksplanerna
utifrån den nya bibliotekslagen.
– Skapa verktyg för att strukturera samarbete
på olika nivåer.
– Analysera kulturplanernas relationer till
de regionala och de kommunala
biblioteksplanerna.
Tema 1: konkret, kortsiktigt, process
Grönt = Viktigt
Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan
Idéskrifter från Kvalitetsdialog
• Vi har publicerat två skrifter
– Biblioteksplan 2.0
– Nyckeltal 1.0
Områden A - Z
• Nästan varje område är kopplat till en
lagparagraf
• Det finns en förslagslista att utgå från
• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun
• Gör prioriteringar, men tappa inte
basverksamheten!
• Visa relationerna mellan olika delar
• Koppla mot andra planer och styrdokument
B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjliga att genomföra? T.ex.
Barn och ungdom
Kultur
Teknik och teknisk infrastruktur
Vård och omsorg
Utbildning, skola
Social
Samhällsbyggnad
C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppföljningsbara? T.ex.
Halvår
Verksamhetsår
Läsår
Mandatperiod
Biblioteksplanens livslängd
R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen
Bibliotekssamarbete över kommungränserna
Cykeln
Plan
Ev.
planrevidering
Ev.
utvecklingsinsats
Arbete
Uppföljning
Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”
3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under
kalenderåret”
4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under
kalenderåret”
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc.
http://office.microsoft.com
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityder
Självvärderingar
Observationer
Dagböcker
Fokusgrupper etc.
Foto: Elisabet Ahlqvist
Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar kvalitativ analys
och diskussion
Bild: http://office.microsoft.com
Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man
inte tillgång?
• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller
ingen uppmärksamhet?
• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
Nyckeltal 1.0
Statistik – nyckeltal - TTT
• KB utvecklar den nationella
biblioteksstatistiken för att underlätta
användningen.
• Statistiken kan användas till nyckeltal
som ger en bild av verksamheten.
• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om
verkligheten, fler undersökningar
behövs.
• TTT bygger på observationer i
biblioteksrummet, vad gör
besökarna? En kompletterande
bild framträder.
Hinder för biblioteksplaner
1. Okunskap om lagen
2. Befogenhet
3. Strategiska politiker
4. Styrkort
5. Biblioteket – en kvinnofråga?
6. Olyckliga omständigheter
7. Abstrakt innehåll, på verkar
relevansen
Skolbiblioteksundersökning pågår
Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim
(medel 6 timmar/vecka)
Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning
Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet
Eget skolbibliotek på skolan
Vi använder en annan skolas
skolbibliotek
266
Bokbuss, bokbåt
Vi har inte tillgång till skolbibliotek
Annat svar än ovan
756
14
32
24
143
68
93
Vi använder ett integrerat folk- och
skolbibliotek
Vi använder folkbiblioteket
1386
65
28
2
6
0
36
62
40
69
74
12
197
3373 svarande
31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka
Skolbiblioteket på Ryska skolan.
Samskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet
Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.
Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet
Skolbiblioteket på Rambergsskolan
Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet
Skobiblioteket på Sjumilaskolan
Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum
Skolbiblioteket på Flatås G- lasser
Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt
Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2
Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame
Skolbiblioteket på Backatorpsskolan
Skolbiblioteket på Böskolans friskola
Gårdstensskolans skolbibliotek
Skolbiblioteket på Nordhemsskolan
Skolbiblioteket på Eriksboskolan
Skolbiblioteket på Fjällskolan
Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9
Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg
Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H
Skolbiblioteket på Bergums skola F 9
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM
Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9
Backegårdsskolan biblioteket
Skolbiblioteket på The English School Gothenburg
Hallenskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan
Katrinebergsskolans bibliotek
Sammanställning december 2014
Bibliotekplaner (2014-12-01)
osäker status
5%
• 115 kommuner med giltig plan (40 %)
• 29 kommuner med inaktuell plan
(slutår 2012, 2013) (10%)
aktuell
40%
äldre plan eller
helt saknad
plan
45%
• 130 kommuner har en plan äldre än
2011, eller ingen plan alls. (45 %)
• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)
inaktuell
(2013,2012)
10%
Västra Götaland 2014-12-01
Västra Götaland 2014-12-01
oklar
status
10%
• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,
2013) (4 %)
aktuell
23%
• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller
ingen plan alls. (63 %)
inaktuell
4%
saknas
63%
• 11 kommuner med giltig plan (23 %)
• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)
• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan
• 2 kommuner har plan under revidering
(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)
Frågor?
[email protected]
[email protected]
Här kan man hämta statistik:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404
87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru
e
Slide 35
Biblioteksplan 2.0
Elisabet Ahlqvist 2014-12-03
Ny bibliotekslag 2014
• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska
bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
samverka.
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på
biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick
över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och
kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och
hur de används.
Definition av biblioteksplan DS2003:66
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger närmare besked om
verksamhetens inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad att medborgarens
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden
gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”
(s.112)
DS2003:66
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som
bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”
(s. 106)
”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad
skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat
övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”
(s.58)
14 § Samverkan
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i
grunden gemensam resurs”
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.
Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)
• Förutom fjärrlånehanteringen som har en
egen paragraf, bör huvudmännen besluta
om formerna för samverkan.
• Lagen har ett starkt användarperspektiv,
och utgår från hur biblioteken används
17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är
regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin
biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för
sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår
det tydligare att vad som avses är en separat plan för
just biblioteksverksamheten.
(Prop. 2012/13:147, s.43)
17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
biblioteksverksamhet som kommunen eller
landstinget bedriver som huvudman. För det fall
kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet
som huvudman ska även den ingå i planen.
På motsvarande sätt ska folkhögskolornas och
sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall
landstinget som huvudman driver sådan
verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av
nödvändighet inte att se likadana ut eftersom
olika kommuner och landsting bedriver
biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”
(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra
kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.
• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala
biblioteksverksamheten såväl som folkhögskolornas och
sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och
medieplanering.
• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra
bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och
landstingskommunala biblioteksplanerna.
17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med biblioteksplanerna med
arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär
dock inte att det lagstadgade kravet på att
landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör
utgå. Skälet för det är främst att planeringen av
biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför
översiktlig om den integreras i de allmänna
kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan
• Resurseffektivisering
• Användarperspektiv
Konsekvenser för kommunalt självstyre
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som bedöms motivera den inskränkning
av kommunernas och landstingens
självbestämmanderätt som blir följden.
Alla ska ha fri tillgång till god
biblioteksservice, oavsett var de bor i
landet.
Konsekvenser för kommunalt självstyre
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig
biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka
på kommunalt självstyre.
• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och
ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i
verksamheten.
• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig
och verksamheten så länge som minimikraven i lagen
uppfylls.
• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom
de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i
någon grad.
• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i
självbestämmandet.
§18 Uppföljning
• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala
biblioteksverksamheten och kommunerna.
• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har
utformats och använts.
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta tillsammans. Samverkans
mest ändamålsenliga former behöver få
utvecklas över tid, och kan varierar från tid
till annan, beroende på vilka behov som
finns.
18 § Uppföljning
• Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själva utformar och
upprättar
• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt
bidragit till att det fortfarande är stora
standardskillnader
• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för
uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner
• Behovet av mer samordning och uppföljningen av
biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete
nationellt.
Kvalitetsdialog
• September 2011
KB föreslår två spår:
1) Arbete med planerna
2) Kvalitetsmodellen och
utveckling av kvalitet
• Februari 2012
1:a mötet
• 22 november 2013
”Konstituerande”
• 21 november 2014
1:a med kommunerna med
Inriktning 2014
• Fokus på biblioteksplanerna:
– Systematiskt arbete med biblioteksplanerna
utifrån den nya bibliotekslagen.
– Skapa verktyg för att strukturera samarbete
på olika nivåer.
– Analysera kulturplanernas relationer till
de regionala och de kommunala
biblioteksplanerna.
Tema 1: konkret, kortsiktigt, process
Grönt = Viktigt
Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan
Idéskrifter från Kvalitetsdialog
• Vi har publicerat två skrifter
– Biblioteksplan 2.0
– Nyckeltal 1.0
Områden A - Z
• Nästan varje område är kopplat till en
lagparagraf
• Det finns en förslagslista att utgå från
• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun
• Gör prioriteringar, men tappa inte
basverksamheten!
• Visa relationerna mellan olika delar
• Koppla mot andra planer och styrdokument
B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjliga att genomföra? T.ex.
Barn och ungdom
Kultur
Teknik och teknisk infrastruktur
Vård och omsorg
Utbildning, skola
Social
Samhällsbyggnad
C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppföljningsbara? T.ex.
Halvår
Verksamhetsår
Läsår
Mandatperiod
Biblioteksplanens livslängd
R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen
Bibliotekssamarbete över kommungränserna
Cykeln
Plan
Ev.
planrevidering
Ev.
utvecklingsinsats
Arbete
Uppföljning
Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”
3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under
kalenderåret”
4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under
kalenderåret”
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc.
http://office.microsoft.com
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityder
Självvärderingar
Observationer
Dagböcker
Fokusgrupper etc.
Foto: Elisabet Ahlqvist
Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar kvalitativ analys
och diskussion
Bild: http://office.microsoft.com
Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man
inte tillgång?
• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller
ingen uppmärksamhet?
• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
Nyckeltal 1.0
Statistik – nyckeltal - TTT
• KB utvecklar den nationella
biblioteksstatistiken för att underlätta
användningen.
• Statistiken kan användas till nyckeltal
som ger en bild av verksamheten.
• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om
verkligheten, fler undersökningar
behövs.
• TTT bygger på observationer i
biblioteksrummet, vad gör
besökarna? En kompletterande
bild framträder.
Hinder för biblioteksplaner
1. Okunskap om lagen
2. Befogenhet
3. Strategiska politiker
4. Styrkort
5. Biblioteket – en kvinnofråga?
6. Olyckliga omständigheter
7. Abstrakt innehåll, på verkar
relevansen
Skolbiblioteksundersökning pågår
Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim
(medel 6 timmar/vecka)
Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning
Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet
Eget skolbibliotek på skolan
Vi använder en annan skolas
skolbibliotek
266
Bokbuss, bokbåt
Vi har inte tillgång till skolbibliotek
Annat svar än ovan
756
14
32
24
143
68
93
Vi använder ett integrerat folk- och
skolbibliotek
Vi använder folkbiblioteket
1386
65
28
2
6
0
36
62
40
69
74
12
197
3373 svarande
31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka
Skolbiblioteket på Ryska skolan.
Samskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet
Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.
Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet
Skolbiblioteket på Rambergsskolan
Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet
Skobiblioteket på Sjumilaskolan
Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum
Skolbiblioteket på Flatås G- lasser
Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt
Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2
Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame
Skolbiblioteket på Backatorpsskolan
Skolbiblioteket på Böskolans friskola
Gårdstensskolans skolbibliotek
Skolbiblioteket på Nordhemsskolan
Skolbiblioteket på Eriksboskolan
Skolbiblioteket på Fjällskolan
Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9
Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg
Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H
Skolbiblioteket på Bergums skola F 9
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM
Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9
Backegårdsskolan biblioteket
Skolbiblioteket på The English School Gothenburg
Hallenskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan
Katrinebergsskolans bibliotek
Sammanställning december 2014
Bibliotekplaner (2014-12-01)
osäker status
5%
• 115 kommuner med giltig plan (40 %)
• 29 kommuner med inaktuell plan
(slutår 2012, 2013) (10%)
aktuell
40%
äldre plan eller
helt saknad
plan
45%
• 130 kommuner har en plan äldre än
2011, eller ingen plan alls. (45 %)
• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)
inaktuell
(2013,2012)
10%
Västra Götaland 2014-12-01
Västra Götaland 2014-12-01
oklar
status
10%
• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,
2013) (4 %)
aktuell
23%
• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller
ingen plan alls. (63 %)
inaktuell
4%
saknas
63%
• 11 kommuner med giltig plan (23 %)
• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)
• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan
• 2 kommuner har plan under revidering
(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)
Frågor?
[email protected]
[email protected]
Här kan man hämta statistik:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404
87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru
e
Slide 36
Biblioteksplan 2.0
Elisabet Ahlqvist 2014-12-03
Ny bibliotekslag 2014
• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska
bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
samverka.
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på
biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick
över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och
kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och
hur de används.
Definition av biblioteksplan DS2003:66
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger närmare besked om
verksamhetens inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad att medborgarens
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden
gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”
(s.112)
DS2003:66
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som
bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”
(s. 106)
”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad
skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat
övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”
(s.58)
14 § Samverkan
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i
grunden gemensam resurs”
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.
Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)
• Förutom fjärrlånehanteringen som har en
egen paragraf, bör huvudmännen besluta
om formerna för samverkan.
• Lagen har ett starkt användarperspektiv,
och utgår från hur biblioteken används
17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är
regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin
biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för
sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår
det tydligare att vad som avses är en separat plan för
just biblioteksverksamheten.
(Prop. 2012/13:147, s.43)
17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
biblioteksverksamhet som kommunen eller
landstinget bedriver som huvudman. För det fall
kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet
som huvudman ska även den ingå i planen.
På motsvarande sätt ska folkhögskolornas och
sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall
landstinget som huvudman driver sådan
verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av
nödvändighet inte att se likadana ut eftersom
olika kommuner och landsting bedriver
biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”
(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra
kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.
• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala
biblioteksverksamheten såväl som folkhögskolornas och
sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och
medieplanering.
• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra
bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och
landstingskommunala biblioteksplanerna.
17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med biblioteksplanerna med
arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär
dock inte att det lagstadgade kravet på att
landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör
utgå. Skälet för det är främst att planeringen av
biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför
översiktlig om den integreras i de allmänna
kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan
• Resurseffektivisering
• Användarperspektiv
Konsekvenser för kommunalt självstyre
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som bedöms motivera den inskränkning
av kommunernas och landstingens
självbestämmanderätt som blir följden.
Alla ska ha fri tillgång till god
biblioteksservice, oavsett var de bor i
landet.
Konsekvenser för kommunalt självstyre
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig
biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka
på kommunalt självstyre.
• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och
ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i
verksamheten.
• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig
och verksamheten så länge som minimikraven i lagen
uppfylls.
• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom
de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i
någon grad.
• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i
självbestämmandet.
§18 Uppföljning
• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala
biblioteksverksamheten och kommunerna.
• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har
utformats och använts.
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta tillsammans. Samverkans
mest ändamålsenliga former behöver få
utvecklas över tid, och kan varierar från tid
till annan, beroende på vilka behov som
finns.
18 § Uppföljning
• Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själva utformar och
upprättar
• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt
bidragit till att det fortfarande är stora
standardskillnader
• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för
uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner
• Behovet av mer samordning och uppföljningen av
biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete
nationellt.
Kvalitetsdialog
• September 2011
KB föreslår två spår:
1) Arbete med planerna
2) Kvalitetsmodellen och
utveckling av kvalitet
• Februari 2012
1:a mötet
• 22 november 2013
”Konstituerande”
• 21 november 2014
1:a med kommunerna med
Inriktning 2014
• Fokus på biblioteksplanerna:
– Systematiskt arbete med biblioteksplanerna
utifrån den nya bibliotekslagen.
– Skapa verktyg för att strukturera samarbete
på olika nivåer.
– Analysera kulturplanernas relationer till
de regionala och de kommunala
biblioteksplanerna.
Tema 1: konkret, kortsiktigt, process
Grönt = Viktigt
Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan
Idéskrifter från Kvalitetsdialog
• Vi har publicerat två skrifter
– Biblioteksplan 2.0
– Nyckeltal 1.0
Områden A - Z
• Nästan varje område är kopplat till en
lagparagraf
• Det finns en förslagslista att utgå från
• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun
• Gör prioriteringar, men tappa inte
basverksamheten!
• Visa relationerna mellan olika delar
• Koppla mot andra planer och styrdokument
B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjliga att genomföra? T.ex.
Barn och ungdom
Kultur
Teknik och teknisk infrastruktur
Vård och omsorg
Utbildning, skola
Social
Samhällsbyggnad
C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppföljningsbara? T.ex.
Halvår
Verksamhetsår
Läsår
Mandatperiod
Biblioteksplanens livslängd
R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen
Bibliotekssamarbete över kommungränserna
Cykeln
Plan
Ev.
planrevidering
Ev.
utvecklingsinsats
Arbete
Uppföljning
Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”
3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under
kalenderåret”
4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under
kalenderåret”
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc.
http://office.microsoft.com
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityder
Självvärderingar
Observationer
Dagböcker
Fokusgrupper etc.
Foto: Elisabet Ahlqvist
Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar kvalitativ analys
och diskussion
Bild: http://office.microsoft.com
Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man
inte tillgång?
• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller
ingen uppmärksamhet?
• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
Nyckeltal 1.0
Statistik – nyckeltal - TTT
• KB utvecklar den nationella
biblioteksstatistiken för att underlätta
användningen.
• Statistiken kan användas till nyckeltal
som ger en bild av verksamheten.
• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om
verkligheten, fler undersökningar
behövs.
• TTT bygger på observationer i
biblioteksrummet, vad gör
besökarna? En kompletterande
bild framträder.
Hinder för biblioteksplaner
1. Okunskap om lagen
2. Befogenhet
3. Strategiska politiker
4. Styrkort
5. Biblioteket – en kvinnofråga?
6. Olyckliga omständigheter
7. Abstrakt innehåll, på verkar
relevansen
Skolbiblioteksundersökning pågår
Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim
(medel 6 timmar/vecka)
Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning
Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet
Eget skolbibliotek på skolan
Vi använder en annan skolas
skolbibliotek
266
Bokbuss, bokbåt
Vi har inte tillgång till skolbibliotek
Annat svar än ovan
756
14
32
24
143
68
93
Vi använder ett integrerat folk- och
skolbibliotek
Vi använder folkbiblioteket
1386
65
28
2
6
0
36
62
40
69
74
12
197
3373 svarande
31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka
Skolbiblioteket på Ryska skolan.
Samskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet
Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.
Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet
Skolbiblioteket på Rambergsskolan
Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet
Skobiblioteket på Sjumilaskolan
Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum
Skolbiblioteket på Flatås G- lasser
Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt
Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2
Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame
Skolbiblioteket på Backatorpsskolan
Skolbiblioteket på Böskolans friskola
Gårdstensskolans skolbibliotek
Skolbiblioteket på Nordhemsskolan
Skolbiblioteket på Eriksboskolan
Skolbiblioteket på Fjällskolan
Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9
Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg
Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H
Skolbiblioteket på Bergums skola F 9
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM
Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9
Backegårdsskolan biblioteket
Skolbiblioteket på The English School Gothenburg
Hallenskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan
Katrinebergsskolans bibliotek
Sammanställning december 2014
Bibliotekplaner (2014-12-01)
osäker status
5%
• 115 kommuner med giltig plan (40 %)
• 29 kommuner med inaktuell plan
(slutår 2012, 2013) (10%)
aktuell
40%
äldre plan eller
helt saknad
plan
45%
• 130 kommuner har en plan äldre än
2011, eller ingen plan alls. (45 %)
• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)
inaktuell
(2013,2012)
10%
Västra Götaland 2014-12-01
Västra Götaland 2014-12-01
oklar
status
10%
• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,
2013) (4 %)
aktuell
23%
• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller
ingen plan alls. (63 %)
inaktuell
4%
saknas
63%
• 11 kommuner med giltig plan (23 %)
• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)
• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan
• 2 kommuner har plan under revidering
(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)
Frågor?
[email protected]
[email protected]
Här kan man hämta statistik:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404
87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru
e
Slide 37
Biblioteksplan 2.0
Elisabet Ahlqvist 2014-12-03
Ny bibliotekslag 2014
• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska
bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
samverka.
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på
biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick
över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och
kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och
hur de används.
Definition av biblioteksplan DS2003:66
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger närmare besked om
verksamhetens inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad att medborgarens
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden
gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”
(s.112)
DS2003:66
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som
bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”
(s. 106)
”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad
skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat
övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”
(s.58)
14 § Samverkan
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i
grunden gemensam resurs”
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.
Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)
• Förutom fjärrlånehanteringen som har en
egen paragraf, bör huvudmännen besluta
om formerna för samverkan.
• Lagen har ett starkt användarperspektiv,
och utgår från hur biblioteken används
17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är
regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin
biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för
sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår
det tydligare att vad som avses är en separat plan för
just biblioteksverksamheten.
(Prop. 2012/13:147, s.43)
17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
biblioteksverksamhet som kommunen eller
landstinget bedriver som huvudman. För det fall
kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet
som huvudman ska även den ingå i planen.
På motsvarande sätt ska folkhögskolornas och
sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall
landstinget som huvudman driver sådan
verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av
nödvändighet inte att se likadana ut eftersom
olika kommuner och landsting bedriver
biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”
(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra
kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.
• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala
biblioteksverksamheten såväl som folkhögskolornas och
sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och
medieplanering.
• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra
bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och
landstingskommunala biblioteksplanerna.
17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med biblioteksplanerna med
arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär
dock inte att det lagstadgade kravet på att
landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör
utgå. Skälet för det är främst att planeringen av
biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför
översiktlig om den integreras i de allmänna
kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan
• Resurseffektivisering
• Användarperspektiv
Konsekvenser för kommunalt självstyre
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som bedöms motivera den inskränkning
av kommunernas och landstingens
självbestämmanderätt som blir följden.
Alla ska ha fri tillgång till god
biblioteksservice, oavsett var de bor i
landet.
Konsekvenser för kommunalt självstyre
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig
biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka
på kommunalt självstyre.
• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och
ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i
verksamheten.
• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig
och verksamheten så länge som minimikraven i lagen
uppfylls.
• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom
de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i
någon grad.
• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i
självbestämmandet.
§18 Uppföljning
• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala
biblioteksverksamheten och kommunerna.
• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har
utformats och använts.
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta tillsammans. Samverkans
mest ändamålsenliga former behöver få
utvecklas över tid, och kan varierar från tid
till annan, beroende på vilka behov som
finns.
18 § Uppföljning
• Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själva utformar och
upprättar
• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt
bidragit till att det fortfarande är stora
standardskillnader
• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för
uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner
• Behovet av mer samordning och uppföljningen av
biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete
nationellt.
Kvalitetsdialog
• September 2011
KB föreslår två spår:
1) Arbete med planerna
2) Kvalitetsmodellen och
utveckling av kvalitet
• Februari 2012
1:a mötet
• 22 november 2013
”Konstituerande”
• 21 november 2014
1:a med kommunerna med
Inriktning 2014
• Fokus på biblioteksplanerna:
– Systematiskt arbete med biblioteksplanerna
utifrån den nya bibliotekslagen.
– Skapa verktyg för att strukturera samarbete
på olika nivåer.
– Analysera kulturplanernas relationer till
de regionala och de kommunala
biblioteksplanerna.
Tema 1: konkret, kortsiktigt, process
Grönt = Viktigt
Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan
Idéskrifter från Kvalitetsdialog
• Vi har publicerat två skrifter
– Biblioteksplan 2.0
– Nyckeltal 1.0
Områden A - Z
• Nästan varje område är kopplat till en
lagparagraf
• Det finns en förslagslista att utgå från
• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun
• Gör prioriteringar, men tappa inte
basverksamheten!
• Visa relationerna mellan olika delar
• Koppla mot andra planer och styrdokument
B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjliga att genomföra? T.ex.
Barn och ungdom
Kultur
Teknik och teknisk infrastruktur
Vård och omsorg
Utbildning, skola
Social
Samhällsbyggnad
C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppföljningsbara? T.ex.
Halvår
Verksamhetsår
Läsår
Mandatperiod
Biblioteksplanens livslängd
R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen
Bibliotekssamarbete över kommungränserna
Cykeln
Plan
Ev.
planrevidering
Ev.
utvecklingsinsats
Arbete
Uppföljning
Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”
3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under
kalenderåret”
4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under
kalenderåret”
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc.
http://office.microsoft.com
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityder
Självvärderingar
Observationer
Dagböcker
Fokusgrupper etc.
Foto: Elisabet Ahlqvist
Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar kvalitativ analys
och diskussion
Bild: http://office.microsoft.com
Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man
inte tillgång?
• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller
ingen uppmärksamhet?
• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
Nyckeltal 1.0
Statistik – nyckeltal - TTT
• KB utvecklar den nationella
biblioteksstatistiken för att underlätta
användningen.
• Statistiken kan användas till nyckeltal
som ger en bild av verksamheten.
• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om
verkligheten, fler undersökningar
behövs.
• TTT bygger på observationer i
biblioteksrummet, vad gör
besökarna? En kompletterande
bild framträder.
Hinder för biblioteksplaner
1. Okunskap om lagen
2. Befogenhet
3. Strategiska politiker
4. Styrkort
5. Biblioteket – en kvinnofråga?
6. Olyckliga omständigheter
7. Abstrakt innehåll, på verkar
relevansen
Skolbiblioteksundersökning pågår
Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim
(medel 6 timmar/vecka)
Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning
Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet
Eget skolbibliotek på skolan
Vi använder en annan skolas
skolbibliotek
266
Bokbuss, bokbåt
Vi har inte tillgång till skolbibliotek
Annat svar än ovan
756
14
32
24
143
68
93
Vi använder ett integrerat folk- och
skolbibliotek
Vi använder folkbiblioteket
1386
65
28
2
6
0
36
62
40
69
74
12
197
3373 svarande
31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka
Skolbiblioteket på Ryska skolan.
Samskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet
Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.
Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet
Skolbiblioteket på Rambergsskolan
Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet
Skobiblioteket på Sjumilaskolan
Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum
Skolbiblioteket på Flatås G- lasser
Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt
Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2
Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame
Skolbiblioteket på Backatorpsskolan
Skolbiblioteket på Böskolans friskola
Gårdstensskolans skolbibliotek
Skolbiblioteket på Nordhemsskolan
Skolbiblioteket på Eriksboskolan
Skolbiblioteket på Fjällskolan
Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9
Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg
Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H
Skolbiblioteket på Bergums skola F 9
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM
Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9
Backegårdsskolan biblioteket
Skolbiblioteket på The English School Gothenburg
Hallenskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan
Katrinebergsskolans bibliotek
Sammanställning december 2014
Bibliotekplaner (2014-12-01)
osäker status
5%
• 115 kommuner med giltig plan (40 %)
• 29 kommuner med inaktuell plan
(slutår 2012, 2013) (10%)
aktuell
40%
äldre plan eller
helt saknad
plan
45%
• 130 kommuner har en plan äldre än
2011, eller ingen plan alls. (45 %)
• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)
inaktuell
(2013,2012)
10%
Västra Götaland 2014-12-01
Västra Götaland 2014-12-01
oklar
status
10%
• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,
2013) (4 %)
aktuell
23%
• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller
ingen plan alls. (63 %)
inaktuell
4%
saknas
63%
• 11 kommuner med giltig plan (23 %)
• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)
• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan
• 2 kommuner har plan under revidering
(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)
Frågor?
[email protected]
[email protected]
Här kan man hämta statistik:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404
87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru
e
Slide 38
Biblioteksplan 2.0
Elisabet Ahlqvist 2014-12-03
Ny bibliotekslag 2014
• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska
bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
samverka.
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på
biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick
över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och
kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och
hur de används.
Definition av biblioteksplan DS2003:66
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger närmare besked om
verksamhetens inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad att medborgarens
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden
gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”
(s.112)
DS2003:66
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som
bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”
(s. 106)
”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad
skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat
övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”
(s.58)
14 § Samverkan
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i
grunden gemensam resurs”
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.
Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)
• Förutom fjärrlånehanteringen som har en
egen paragraf, bör huvudmännen besluta
om formerna för samverkan.
• Lagen har ett starkt användarperspektiv,
och utgår från hur biblioteken används
17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är
regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin
biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för
sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår
det tydligare att vad som avses är en separat plan för
just biblioteksverksamheten.
(Prop. 2012/13:147, s.43)
17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
biblioteksverksamhet som kommunen eller
landstinget bedriver som huvudman. För det fall
kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet
som huvudman ska även den ingå i planen.
På motsvarande sätt ska folkhögskolornas och
sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall
landstinget som huvudman driver sådan
verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av
nödvändighet inte att se likadana ut eftersom
olika kommuner och landsting bedriver
biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”
(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra
kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.
• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala
biblioteksverksamheten såväl som folkhögskolornas och
sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och
medieplanering.
• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra
bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och
landstingskommunala biblioteksplanerna.
17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med biblioteksplanerna med
arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär
dock inte att det lagstadgade kravet på att
landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör
utgå. Skälet för det är främst att planeringen av
biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför
översiktlig om den integreras i de allmänna
kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan
• Resurseffektivisering
• Användarperspektiv
Konsekvenser för kommunalt självstyre
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som bedöms motivera den inskränkning
av kommunernas och landstingens
självbestämmanderätt som blir följden.
Alla ska ha fri tillgång till god
biblioteksservice, oavsett var de bor i
landet.
Konsekvenser för kommunalt självstyre
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig
biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka
på kommunalt självstyre.
• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och
ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i
verksamheten.
• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig
och verksamheten så länge som minimikraven i lagen
uppfylls.
• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom
de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i
någon grad.
• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i
självbestämmandet.
§18 Uppföljning
• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala
biblioteksverksamheten och kommunerna.
• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har
utformats och använts.
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta tillsammans. Samverkans
mest ändamålsenliga former behöver få
utvecklas över tid, och kan varierar från tid
till annan, beroende på vilka behov som
finns.
18 § Uppföljning
• Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själva utformar och
upprättar
• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt
bidragit till att det fortfarande är stora
standardskillnader
• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för
uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner
• Behovet av mer samordning och uppföljningen av
biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete
nationellt.
Kvalitetsdialog
• September 2011
KB föreslår två spår:
1) Arbete med planerna
2) Kvalitetsmodellen och
utveckling av kvalitet
• Februari 2012
1:a mötet
• 22 november 2013
”Konstituerande”
• 21 november 2014
1:a med kommunerna med
Inriktning 2014
• Fokus på biblioteksplanerna:
– Systematiskt arbete med biblioteksplanerna
utifrån den nya bibliotekslagen.
– Skapa verktyg för att strukturera samarbete
på olika nivåer.
– Analysera kulturplanernas relationer till
de regionala och de kommunala
biblioteksplanerna.
Tema 1: konkret, kortsiktigt, process
Grönt = Viktigt
Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan
Idéskrifter från Kvalitetsdialog
• Vi har publicerat två skrifter
– Biblioteksplan 2.0
– Nyckeltal 1.0
Områden A - Z
• Nästan varje område är kopplat till en
lagparagraf
• Det finns en förslagslista att utgå från
• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun
• Gör prioriteringar, men tappa inte
basverksamheten!
• Visa relationerna mellan olika delar
• Koppla mot andra planer och styrdokument
B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjliga att genomföra? T.ex.
Barn och ungdom
Kultur
Teknik och teknisk infrastruktur
Vård och omsorg
Utbildning, skola
Social
Samhällsbyggnad
C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppföljningsbara? T.ex.
Halvår
Verksamhetsår
Läsår
Mandatperiod
Biblioteksplanens livslängd
R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen
Bibliotekssamarbete över kommungränserna
Cykeln
Plan
Ev.
planrevidering
Ev.
utvecklingsinsats
Arbete
Uppföljning
Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”
3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under
kalenderåret”
4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under
kalenderåret”
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc.
http://office.microsoft.com
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityder
Självvärderingar
Observationer
Dagböcker
Fokusgrupper etc.
Foto: Elisabet Ahlqvist
Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar kvalitativ analys
och diskussion
Bild: http://office.microsoft.com
Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man
inte tillgång?
• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller
ingen uppmärksamhet?
• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
Nyckeltal 1.0
Statistik – nyckeltal - TTT
• KB utvecklar den nationella
biblioteksstatistiken för att underlätta
användningen.
• Statistiken kan användas till nyckeltal
som ger en bild av verksamheten.
• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om
verkligheten, fler undersökningar
behövs.
• TTT bygger på observationer i
biblioteksrummet, vad gör
besökarna? En kompletterande
bild framträder.
Hinder för biblioteksplaner
1. Okunskap om lagen
2. Befogenhet
3. Strategiska politiker
4. Styrkort
5. Biblioteket – en kvinnofråga?
6. Olyckliga omständigheter
7. Abstrakt innehåll, på verkar
relevansen
Skolbiblioteksundersökning pågår
Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim
(medel 6 timmar/vecka)
Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning
Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet
Eget skolbibliotek på skolan
Vi använder en annan skolas
skolbibliotek
266
Bokbuss, bokbåt
Vi har inte tillgång till skolbibliotek
Annat svar än ovan
756
14
32
24
143
68
93
Vi använder ett integrerat folk- och
skolbibliotek
Vi använder folkbiblioteket
1386
65
28
2
6
0
36
62
40
69
74
12
197
3373 svarande
31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka
Skolbiblioteket på Ryska skolan.
Samskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet
Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.
Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet
Skolbiblioteket på Rambergsskolan
Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet
Skobiblioteket på Sjumilaskolan
Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum
Skolbiblioteket på Flatås G- lasser
Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt
Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2
Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame
Skolbiblioteket på Backatorpsskolan
Skolbiblioteket på Böskolans friskola
Gårdstensskolans skolbibliotek
Skolbiblioteket på Nordhemsskolan
Skolbiblioteket på Eriksboskolan
Skolbiblioteket på Fjällskolan
Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9
Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg
Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H
Skolbiblioteket på Bergums skola F 9
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM
Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9
Backegårdsskolan biblioteket
Skolbiblioteket på The English School Gothenburg
Hallenskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan
Katrinebergsskolans bibliotek
Sammanställning december 2014
Bibliotekplaner (2014-12-01)
osäker status
5%
• 115 kommuner med giltig plan (40 %)
• 29 kommuner med inaktuell plan
(slutår 2012, 2013) (10%)
aktuell
40%
äldre plan eller
helt saknad
plan
45%
• 130 kommuner har en plan äldre än
2011, eller ingen plan alls. (45 %)
• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)
inaktuell
(2013,2012)
10%
Västra Götaland 2014-12-01
Västra Götaland 2014-12-01
oklar
status
10%
• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,
2013) (4 %)
aktuell
23%
• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller
ingen plan alls. (63 %)
inaktuell
4%
saknas
63%
• 11 kommuner med giltig plan (23 %)
• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)
• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan
• 2 kommuner har plan under revidering
(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)
Frågor?
[email protected]
[email protected]
Här kan man hämta statistik:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404
87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru
e
Slide 39
Biblioteksplan 2.0
Elisabet Ahlqvist 2014-12-03
Ny bibliotekslag 2014
• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska
bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
samverka.
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på
biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick
över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och
kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och
hur de används.
Definition av biblioteksplan DS2003:66
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger närmare besked om
verksamhetens inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad att medborgarens
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden
gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”
(s.112)
DS2003:66
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som
bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”
(s. 106)
”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad
skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat
övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”
(s.58)
14 § Samverkan
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i
grunden gemensam resurs”
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.
Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)
• Förutom fjärrlånehanteringen som har en
egen paragraf, bör huvudmännen besluta
om formerna för samverkan.
• Lagen har ett starkt användarperspektiv,
och utgår från hur biblioteken används
17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är
regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin
biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för
sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår
det tydligare att vad som avses är en separat plan för
just biblioteksverksamheten.
(Prop. 2012/13:147, s.43)
17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
biblioteksverksamhet som kommunen eller
landstinget bedriver som huvudman. För det fall
kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet
som huvudman ska även den ingå i planen.
På motsvarande sätt ska folkhögskolornas och
sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall
landstinget som huvudman driver sådan
verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av
nödvändighet inte att se likadana ut eftersom
olika kommuner och landsting bedriver
biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”
(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra
kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.
• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala
biblioteksverksamheten såväl som folkhögskolornas och
sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och
medieplanering.
• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra
bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och
landstingskommunala biblioteksplanerna.
17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med biblioteksplanerna med
arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär
dock inte att det lagstadgade kravet på att
landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör
utgå. Skälet för det är främst att planeringen av
biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför
översiktlig om den integreras i de allmänna
kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan
• Resurseffektivisering
• Användarperspektiv
Konsekvenser för kommunalt självstyre
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som bedöms motivera den inskränkning
av kommunernas och landstingens
självbestämmanderätt som blir följden.
Alla ska ha fri tillgång till god
biblioteksservice, oavsett var de bor i
landet.
Konsekvenser för kommunalt självstyre
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig
biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka
på kommunalt självstyre.
• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och
ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i
verksamheten.
• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig
och verksamheten så länge som minimikraven i lagen
uppfylls.
• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom
de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i
någon grad.
• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i
självbestämmandet.
§18 Uppföljning
• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala
biblioteksverksamheten och kommunerna.
• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har
utformats och använts.
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta tillsammans. Samverkans
mest ändamålsenliga former behöver få
utvecklas över tid, och kan varierar från tid
till annan, beroende på vilka behov som
finns.
18 § Uppföljning
• Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själva utformar och
upprättar
• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt
bidragit till att det fortfarande är stora
standardskillnader
• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för
uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner
• Behovet av mer samordning och uppföljningen av
biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete
nationellt.
Kvalitetsdialog
• September 2011
KB föreslår två spår:
1) Arbete med planerna
2) Kvalitetsmodellen och
utveckling av kvalitet
• Februari 2012
1:a mötet
• 22 november 2013
”Konstituerande”
• 21 november 2014
1:a med kommunerna med
Inriktning 2014
• Fokus på biblioteksplanerna:
– Systematiskt arbete med biblioteksplanerna
utifrån den nya bibliotekslagen.
– Skapa verktyg för att strukturera samarbete
på olika nivåer.
– Analysera kulturplanernas relationer till
de regionala och de kommunala
biblioteksplanerna.
Tema 1: konkret, kortsiktigt, process
Grönt = Viktigt
Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan
Idéskrifter från Kvalitetsdialog
• Vi har publicerat två skrifter
– Biblioteksplan 2.0
– Nyckeltal 1.0
Områden A - Z
• Nästan varje område är kopplat till en
lagparagraf
• Det finns en förslagslista att utgå från
• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun
• Gör prioriteringar, men tappa inte
basverksamheten!
• Visa relationerna mellan olika delar
• Koppla mot andra planer och styrdokument
B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjliga att genomföra? T.ex.
Barn och ungdom
Kultur
Teknik och teknisk infrastruktur
Vård och omsorg
Utbildning, skola
Social
Samhällsbyggnad
C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppföljningsbara? T.ex.
Halvår
Verksamhetsår
Läsår
Mandatperiod
Biblioteksplanens livslängd
R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen
Bibliotekssamarbete över kommungränserna
Cykeln
Plan
Ev.
planrevidering
Ev.
utvecklingsinsats
Arbete
Uppföljning
Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”
3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under
kalenderåret”
4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under
kalenderåret”
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc.
http://office.microsoft.com
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityder
Självvärderingar
Observationer
Dagböcker
Fokusgrupper etc.
Foto: Elisabet Ahlqvist
Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar kvalitativ analys
och diskussion
Bild: http://office.microsoft.com
Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man
inte tillgång?
• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller
ingen uppmärksamhet?
• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
Nyckeltal 1.0
Statistik – nyckeltal - TTT
• KB utvecklar den nationella
biblioteksstatistiken för att underlätta
användningen.
• Statistiken kan användas till nyckeltal
som ger en bild av verksamheten.
• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om
verkligheten, fler undersökningar
behövs.
• TTT bygger på observationer i
biblioteksrummet, vad gör
besökarna? En kompletterande
bild framträder.
Hinder för biblioteksplaner
1. Okunskap om lagen
2. Befogenhet
3. Strategiska politiker
4. Styrkort
5. Biblioteket – en kvinnofråga?
6. Olyckliga omständigheter
7. Abstrakt innehåll, på verkar
relevansen
Skolbiblioteksundersökning pågår
Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim
(medel 6 timmar/vecka)
Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning
Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet
Eget skolbibliotek på skolan
Vi använder en annan skolas
skolbibliotek
266
Bokbuss, bokbåt
Vi har inte tillgång till skolbibliotek
Annat svar än ovan
756
14
32
24
143
68
93
Vi använder ett integrerat folk- och
skolbibliotek
Vi använder folkbiblioteket
1386
65
28
2
6
0
36
62
40
69
74
12
197
3373 svarande
31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka
Skolbiblioteket på Ryska skolan.
Samskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet
Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.
Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet
Skolbiblioteket på Rambergsskolan
Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet
Skobiblioteket på Sjumilaskolan
Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum
Skolbiblioteket på Flatås G- lasser
Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt
Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2
Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame
Skolbiblioteket på Backatorpsskolan
Skolbiblioteket på Böskolans friskola
Gårdstensskolans skolbibliotek
Skolbiblioteket på Nordhemsskolan
Skolbiblioteket på Eriksboskolan
Skolbiblioteket på Fjällskolan
Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9
Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg
Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H
Skolbiblioteket på Bergums skola F 9
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM
Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9
Backegårdsskolan biblioteket
Skolbiblioteket på The English School Gothenburg
Hallenskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan
Katrinebergsskolans bibliotek
Sammanställning december 2014
Bibliotekplaner (2014-12-01)
osäker status
5%
• 115 kommuner med giltig plan (40 %)
• 29 kommuner med inaktuell plan
(slutår 2012, 2013) (10%)
aktuell
40%
äldre plan eller
helt saknad
plan
45%
• 130 kommuner har en plan äldre än
2011, eller ingen plan alls. (45 %)
• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)
inaktuell
(2013,2012)
10%
Västra Götaland 2014-12-01
Västra Götaland 2014-12-01
oklar
status
10%
• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,
2013) (4 %)
aktuell
23%
• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller
ingen plan alls. (63 %)
inaktuell
4%
saknas
63%
• 11 kommuner med giltig plan (23 %)
• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)
• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan
• 2 kommuner har plan under revidering
(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)
Frågor?
[email protected]
[email protected]
Här kan man hämta statistik:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404
87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru
e
Biblioteksplan 2.0
Elisabet Ahlqvist 2014-12-03
Ny bibliotekslag 2014
• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska
bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
samverka.
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på
biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick
över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och
kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och
hur de används.
Definition av biblioteksplan DS2003:66
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger närmare besked om
verksamhetens inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad att medborgarens
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden
gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”
(s.112)
DS2003:66
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som
bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”
(s. 106)
”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad
skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat
övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”
(s.58)
14 § Samverkan
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i
grunden gemensam resurs”
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.
Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)
• Förutom fjärrlånehanteringen som har en
egen paragraf, bör huvudmännen besluta
om formerna för samverkan.
• Lagen har ett starkt användarperspektiv,
och utgår från hur biblioteken används
17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är
regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin
biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för
sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår
det tydligare att vad som avses är en separat plan för
just biblioteksverksamheten.
(Prop. 2012/13:147, s.43)
17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
biblioteksverksamhet som kommunen eller
landstinget bedriver som huvudman. För det fall
kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet
som huvudman ska även den ingå i planen.
På motsvarande sätt ska folkhögskolornas och
sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall
landstinget som huvudman driver sådan
verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av
nödvändighet inte att se likadana ut eftersom
olika kommuner och landsting bedriver
biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”
(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra
kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.
• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala
biblioteksverksamheten såväl som folkhögskolornas och
sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och
medieplanering.
• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra
bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och
landstingskommunala biblioteksplanerna.
17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med biblioteksplanerna med
arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär
dock inte att det lagstadgade kravet på att
landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör
utgå. Skälet för det är främst att planeringen av
biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför
översiktlig om den integreras i de allmänna
kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan
• Resurseffektivisering
• Användarperspektiv
Konsekvenser för kommunalt självstyre
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som bedöms motivera den inskränkning
av kommunernas och landstingens
självbestämmanderätt som blir följden.
Alla ska ha fri tillgång till god
biblioteksservice, oavsett var de bor i
landet.
Konsekvenser för kommunalt självstyre
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig
biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka
på kommunalt självstyre.
• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och
ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i
verksamheten.
• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig
och verksamheten så länge som minimikraven i lagen
uppfylls.
• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom
de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i
någon grad.
• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i
självbestämmandet.
§18 Uppföljning
• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala
biblioteksverksamheten och kommunerna.
• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har
utformats och använts.
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta tillsammans. Samverkans
mest ändamålsenliga former behöver få
utvecklas över tid, och kan varierar från tid
till annan, beroende på vilka behov som
finns.
18 § Uppföljning
• Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själva utformar och
upprättar
• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt
bidragit till att det fortfarande är stora
standardskillnader
• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för
uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner
• Behovet av mer samordning och uppföljningen av
biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete
nationellt.
Kvalitetsdialog
• September 2011
KB föreslår två spår:
1) Arbete med planerna
2) Kvalitetsmodellen och
utveckling av kvalitet
• Februari 2012
1:a mötet
• 22 november 2013
”Konstituerande”
• 21 november 2014
1:a med kommunerna med
Inriktning 2014
• Fokus på biblioteksplanerna:
– Systematiskt arbete med biblioteksplanerna
utifrån den nya bibliotekslagen.
– Skapa verktyg för att strukturera samarbete
på olika nivåer.
– Analysera kulturplanernas relationer till
de regionala och de kommunala
biblioteksplanerna.
Tema 1: konkret, kortsiktigt, process
Grönt = Viktigt
Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan
Idéskrifter från Kvalitetsdialog
• Vi har publicerat två skrifter
– Biblioteksplan 2.0
– Nyckeltal 1.0
Områden A - Z
• Nästan varje område är kopplat till en
lagparagraf
• Det finns en förslagslista att utgå från
• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun
• Gör prioriteringar, men tappa inte
basverksamheten!
• Visa relationerna mellan olika delar
• Koppla mot andra planer och styrdokument
B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjliga att genomföra? T.ex.
Barn och ungdom
Kultur
Teknik och teknisk infrastruktur
Vård och omsorg
Utbildning, skola
Social
Samhällsbyggnad
C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppföljningsbara? T.ex.
Halvår
Verksamhetsår
Läsår
Mandatperiod
Biblioteksplanens livslängd
R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen
Bibliotekssamarbete över kommungränserna
Cykeln
Plan
Ev.
planrevidering
Ev.
utvecklingsinsats
Arbete
Uppföljning
Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”
3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under
kalenderåret”
4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under
kalenderåret”
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc.
http://office.microsoft.com
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityder
Självvärderingar
Observationer
Dagböcker
Fokusgrupper etc.
Foto: Elisabet Ahlqvist
Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar kvalitativ analys
och diskussion
Bild: http://office.microsoft.com
Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man
inte tillgång?
• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller
ingen uppmärksamhet?
• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
Nyckeltal 1.0
Statistik – nyckeltal - TTT
• KB utvecklar den nationella
biblioteksstatistiken för att underlätta
användningen.
• Statistiken kan användas till nyckeltal
som ger en bild av verksamheten.
• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om
verkligheten, fler undersökningar
behövs.
• TTT bygger på observationer i
biblioteksrummet, vad gör
besökarna? En kompletterande
bild framträder.
Hinder för biblioteksplaner
1. Okunskap om lagen
2. Befogenhet
3. Strategiska politiker
4. Styrkort
5. Biblioteket – en kvinnofråga?
6. Olyckliga omständigheter
7. Abstrakt innehåll, på verkar
relevansen
Skolbiblioteksundersökning pågår
Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim
(medel 6 timmar/vecka)
Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning
Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet
Eget skolbibliotek på skolan
Vi använder en annan skolas
skolbibliotek
266
Bokbuss, bokbåt
Vi har inte tillgång till skolbibliotek
Annat svar än ovan
756
14
32
24
143
68
93
Vi använder ett integrerat folk- och
skolbibliotek
Vi använder folkbiblioteket
1386
65
28
2
6
0
36
62
40
69
74
12
197
3373 svarande
31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka
Skolbiblioteket på Ryska skolan.
Samskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet
Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.
Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet
Skolbiblioteket på Rambergsskolan
Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet
Skobiblioteket på Sjumilaskolan
Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum
Skolbiblioteket på Flatås G- lasser
Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt
Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2
Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame
Skolbiblioteket på Backatorpsskolan
Skolbiblioteket på Böskolans friskola
Gårdstensskolans skolbibliotek
Skolbiblioteket på Nordhemsskolan
Skolbiblioteket på Eriksboskolan
Skolbiblioteket på Fjällskolan
Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9
Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg
Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H
Skolbiblioteket på Bergums skola F 9
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM
Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9
Backegårdsskolan biblioteket
Skolbiblioteket på The English School Gothenburg
Hallenskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan
Katrinebergsskolans bibliotek
Sammanställning december 2014
Bibliotekplaner (2014-12-01)
osäker status
5%
• 115 kommuner med giltig plan (40 %)
• 29 kommuner med inaktuell plan
(slutår 2012, 2013) (10%)
aktuell
40%
äldre plan eller
helt saknad
plan
45%
• 130 kommuner har en plan äldre än
2011, eller ingen plan alls. (45 %)
• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)
inaktuell
(2013,2012)
10%
Västra Götaland 2014-12-01
Västra Götaland 2014-12-01
oklar
status
10%
• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,
2013) (4 %)
aktuell
23%
• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller
ingen plan alls. (63 %)
inaktuell
4%
saknas
63%
• 11 kommuner med giltig plan (23 %)
• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)
• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan
• 2 kommuner har plan under revidering
(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)
Frågor?
[email protected]
[email protected]
Här kan man hämta statistik:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404
87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru
e
Slide 2
Biblioteksplan 2.0
Elisabet Ahlqvist 2014-12-03
Ny bibliotekslag 2014
• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska
bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
samverka.
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på
biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick
över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och
kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och
hur de används.
Definition av biblioteksplan DS2003:66
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger närmare besked om
verksamhetens inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad att medborgarens
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden
gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”
(s.112)
DS2003:66
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som
bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”
(s. 106)
”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad
skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat
övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”
(s.58)
14 § Samverkan
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i
grunden gemensam resurs”
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.
Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)
• Förutom fjärrlånehanteringen som har en
egen paragraf, bör huvudmännen besluta
om formerna för samverkan.
• Lagen har ett starkt användarperspektiv,
och utgår från hur biblioteken används
17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är
regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin
biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för
sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår
det tydligare att vad som avses är en separat plan för
just biblioteksverksamheten.
(Prop. 2012/13:147, s.43)
17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
biblioteksverksamhet som kommunen eller
landstinget bedriver som huvudman. För det fall
kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet
som huvudman ska även den ingå i planen.
På motsvarande sätt ska folkhögskolornas och
sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall
landstinget som huvudman driver sådan
verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av
nödvändighet inte att se likadana ut eftersom
olika kommuner och landsting bedriver
biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”
(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra
kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.
• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala
biblioteksverksamheten såväl som folkhögskolornas och
sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och
medieplanering.
• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra
bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och
landstingskommunala biblioteksplanerna.
17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med biblioteksplanerna med
arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär
dock inte att det lagstadgade kravet på att
landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör
utgå. Skälet för det är främst att planeringen av
biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför
översiktlig om den integreras i de allmänna
kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan
• Resurseffektivisering
• Användarperspektiv
Konsekvenser för kommunalt självstyre
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som bedöms motivera den inskränkning
av kommunernas och landstingens
självbestämmanderätt som blir följden.
Alla ska ha fri tillgång till god
biblioteksservice, oavsett var de bor i
landet.
Konsekvenser för kommunalt självstyre
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig
biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka
på kommunalt självstyre.
• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och
ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i
verksamheten.
• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig
och verksamheten så länge som minimikraven i lagen
uppfylls.
• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom
de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i
någon grad.
• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i
självbestämmandet.
§18 Uppföljning
• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala
biblioteksverksamheten och kommunerna.
• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har
utformats och använts.
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta tillsammans. Samverkans
mest ändamålsenliga former behöver få
utvecklas över tid, och kan varierar från tid
till annan, beroende på vilka behov som
finns.
18 § Uppföljning
• Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själva utformar och
upprättar
• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt
bidragit till att det fortfarande är stora
standardskillnader
• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för
uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner
• Behovet av mer samordning och uppföljningen av
biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete
nationellt.
Kvalitetsdialog
• September 2011
KB föreslår två spår:
1) Arbete med planerna
2) Kvalitetsmodellen och
utveckling av kvalitet
• Februari 2012
1:a mötet
• 22 november 2013
”Konstituerande”
• 21 november 2014
1:a med kommunerna med
Inriktning 2014
• Fokus på biblioteksplanerna:
– Systematiskt arbete med biblioteksplanerna
utifrån den nya bibliotekslagen.
– Skapa verktyg för att strukturera samarbete
på olika nivåer.
– Analysera kulturplanernas relationer till
de regionala och de kommunala
biblioteksplanerna.
Tema 1: konkret, kortsiktigt, process
Grönt = Viktigt
Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan
Idéskrifter från Kvalitetsdialog
• Vi har publicerat två skrifter
– Biblioteksplan 2.0
– Nyckeltal 1.0
Områden A - Z
• Nästan varje område är kopplat till en
lagparagraf
• Det finns en förslagslista att utgå från
• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun
• Gör prioriteringar, men tappa inte
basverksamheten!
• Visa relationerna mellan olika delar
• Koppla mot andra planer och styrdokument
B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjliga att genomföra? T.ex.
Barn och ungdom
Kultur
Teknik och teknisk infrastruktur
Vård och omsorg
Utbildning, skola
Social
Samhällsbyggnad
C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppföljningsbara? T.ex.
Halvår
Verksamhetsår
Läsår
Mandatperiod
Biblioteksplanens livslängd
R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen
Bibliotekssamarbete över kommungränserna
Cykeln
Plan
Ev.
planrevidering
Ev.
utvecklingsinsats
Arbete
Uppföljning
Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”
3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under
kalenderåret”
4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under
kalenderåret”
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc.
http://office.microsoft.com
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityder
Självvärderingar
Observationer
Dagböcker
Fokusgrupper etc.
Foto: Elisabet Ahlqvist
Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar kvalitativ analys
och diskussion
Bild: http://office.microsoft.com
Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man
inte tillgång?
• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller
ingen uppmärksamhet?
• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
Nyckeltal 1.0
Statistik – nyckeltal - TTT
• KB utvecklar den nationella
biblioteksstatistiken för att underlätta
användningen.
• Statistiken kan användas till nyckeltal
som ger en bild av verksamheten.
• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om
verkligheten, fler undersökningar
behövs.
• TTT bygger på observationer i
biblioteksrummet, vad gör
besökarna? En kompletterande
bild framträder.
Hinder för biblioteksplaner
1. Okunskap om lagen
2. Befogenhet
3. Strategiska politiker
4. Styrkort
5. Biblioteket – en kvinnofråga?
6. Olyckliga omständigheter
7. Abstrakt innehåll, på verkar
relevansen
Skolbiblioteksundersökning pågår
Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim
(medel 6 timmar/vecka)
Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning
Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet
Eget skolbibliotek på skolan
Vi använder en annan skolas
skolbibliotek
266
Bokbuss, bokbåt
Vi har inte tillgång till skolbibliotek
Annat svar än ovan
756
14
32
24
143
68
93
Vi använder ett integrerat folk- och
skolbibliotek
Vi använder folkbiblioteket
1386
65
28
2
6
0
36
62
40
69
74
12
197
3373 svarande
31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka
Skolbiblioteket på Ryska skolan.
Samskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet
Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.
Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet
Skolbiblioteket på Rambergsskolan
Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet
Skobiblioteket på Sjumilaskolan
Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum
Skolbiblioteket på Flatås G- lasser
Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt
Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2
Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame
Skolbiblioteket på Backatorpsskolan
Skolbiblioteket på Böskolans friskola
Gårdstensskolans skolbibliotek
Skolbiblioteket på Nordhemsskolan
Skolbiblioteket på Eriksboskolan
Skolbiblioteket på Fjällskolan
Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9
Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg
Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H
Skolbiblioteket på Bergums skola F 9
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM
Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9
Backegårdsskolan biblioteket
Skolbiblioteket på The English School Gothenburg
Hallenskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan
Katrinebergsskolans bibliotek
Sammanställning december 2014
Bibliotekplaner (2014-12-01)
osäker status
5%
• 115 kommuner med giltig plan (40 %)
• 29 kommuner med inaktuell plan
(slutår 2012, 2013) (10%)
aktuell
40%
äldre plan eller
helt saknad
plan
45%
• 130 kommuner har en plan äldre än
2011, eller ingen plan alls. (45 %)
• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)
inaktuell
(2013,2012)
10%
Västra Götaland 2014-12-01
Västra Götaland 2014-12-01
oklar
status
10%
• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,
2013) (4 %)
aktuell
23%
• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller
ingen plan alls. (63 %)
inaktuell
4%
saknas
63%
• 11 kommuner med giltig plan (23 %)
• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)
• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan
• 2 kommuner har plan under revidering
(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)
Frågor?
[email protected]
[email protected]
Här kan man hämta statistik:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404
87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru
e
Slide 3
Biblioteksplan 2.0
Elisabet Ahlqvist 2014-12-03
Ny bibliotekslag 2014
• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska
bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
samverka.
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på
biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick
över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och
kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och
hur de används.
Definition av biblioteksplan DS2003:66
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger närmare besked om
verksamhetens inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad att medborgarens
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden
gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”
(s.112)
DS2003:66
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som
bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”
(s. 106)
”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad
skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat
övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”
(s.58)
14 § Samverkan
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i
grunden gemensam resurs”
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.
Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)
• Förutom fjärrlånehanteringen som har en
egen paragraf, bör huvudmännen besluta
om formerna för samverkan.
• Lagen har ett starkt användarperspektiv,
och utgår från hur biblioteken används
17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är
regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin
biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för
sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår
det tydligare att vad som avses är en separat plan för
just biblioteksverksamheten.
(Prop. 2012/13:147, s.43)
17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
biblioteksverksamhet som kommunen eller
landstinget bedriver som huvudman. För det fall
kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet
som huvudman ska även den ingå i planen.
På motsvarande sätt ska folkhögskolornas och
sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall
landstinget som huvudman driver sådan
verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av
nödvändighet inte att se likadana ut eftersom
olika kommuner och landsting bedriver
biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”
(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra
kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.
• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala
biblioteksverksamheten såväl som folkhögskolornas och
sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och
medieplanering.
• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra
bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och
landstingskommunala biblioteksplanerna.
17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med biblioteksplanerna med
arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär
dock inte att det lagstadgade kravet på att
landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör
utgå. Skälet för det är främst att planeringen av
biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför
översiktlig om den integreras i de allmänna
kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan
• Resurseffektivisering
• Användarperspektiv
Konsekvenser för kommunalt självstyre
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som bedöms motivera den inskränkning
av kommunernas och landstingens
självbestämmanderätt som blir följden.
Alla ska ha fri tillgång till god
biblioteksservice, oavsett var de bor i
landet.
Konsekvenser för kommunalt självstyre
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig
biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka
på kommunalt självstyre.
• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och
ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i
verksamheten.
• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig
och verksamheten så länge som minimikraven i lagen
uppfylls.
• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom
de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i
någon grad.
• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i
självbestämmandet.
§18 Uppföljning
• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala
biblioteksverksamheten och kommunerna.
• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har
utformats och använts.
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta tillsammans. Samverkans
mest ändamålsenliga former behöver få
utvecklas över tid, och kan varierar från tid
till annan, beroende på vilka behov som
finns.
18 § Uppföljning
• Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själva utformar och
upprättar
• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt
bidragit till att det fortfarande är stora
standardskillnader
• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för
uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner
• Behovet av mer samordning och uppföljningen av
biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete
nationellt.
Kvalitetsdialog
• September 2011
KB föreslår två spår:
1) Arbete med planerna
2) Kvalitetsmodellen och
utveckling av kvalitet
• Februari 2012
1:a mötet
• 22 november 2013
”Konstituerande”
• 21 november 2014
1:a med kommunerna med
Inriktning 2014
• Fokus på biblioteksplanerna:
– Systematiskt arbete med biblioteksplanerna
utifrån den nya bibliotekslagen.
– Skapa verktyg för att strukturera samarbete
på olika nivåer.
– Analysera kulturplanernas relationer till
de regionala och de kommunala
biblioteksplanerna.
Tema 1: konkret, kortsiktigt, process
Grönt = Viktigt
Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan
Idéskrifter från Kvalitetsdialog
• Vi har publicerat två skrifter
– Biblioteksplan 2.0
– Nyckeltal 1.0
Områden A - Z
• Nästan varje område är kopplat till en
lagparagraf
• Det finns en förslagslista att utgå från
• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun
• Gör prioriteringar, men tappa inte
basverksamheten!
• Visa relationerna mellan olika delar
• Koppla mot andra planer och styrdokument
B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjliga att genomföra? T.ex.
Barn och ungdom
Kultur
Teknik och teknisk infrastruktur
Vård och omsorg
Utbildning, skola
Social
Samhällsbyggnad
C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppföljningsbara? T.ex.
Halvår
Verksamhetsår
Läsår
Mandatperiod
Biblioteksplanens livslängd
R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen
Bibliotekssamarbete över kommungränserna
Cykeln
Plan
Ev.
planrevidering
Ev.
utvecklingsinsats
Arbete
Uppföljning
Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”
3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under
kalenderåret”
4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under
kalenderåret”
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc.
http://office.microsoft.com
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityder
Självvärderingar
Observationer
Dagböcker
Fokusgrupper etc.
Foto: Elisabet Ahlqvist
Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar kvalitativ analys
och diskussion
Bild: http://office.microsoft.com
Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man
inte tillgång?
• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller
ingen uppmärksamhet?
• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
Nyckeltal 1.0
Statistik – nyckeltal - TTT
• KB utvecklar den nationella
biblioteksstatistiken för att underlätta
användningen.
• Statistiken kan användas till nyckeltal
som ger en bild av verksamheten.
• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om
verkligheten, fler undersökningar
behövs.
• TTT bygger på observationer i
biblioteksrummet, vad gör
besökarna? En kompletterande
bild framträder.
Hinder för biblioteksplaner
1. Okunskap om lagen
2. Befogenhet
3. Strategiska politiker
4. Styrkort
5. Biblioteket – en kvinnofråga?
6. Olyckliga omständigheter
7. Abstrakt innehåll, på verkar
relevansen
Skolbiblioteksundersökning pågår
Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim
(medel 6 timmar/vecka)
Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning
Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet
Eget skolbibliotek på skolan
Vi använder en annan skolas
skolbibliotek
266
Bokbuss, bokbåt
Vi har inte tillgång till skolbibliotek
Annat svar än ovan
756
14
32
24
143
68
93
Vi använder ett integrerat folk- och
skolbibliotek
Vi använder folkbiblioteket
1386
65
28
2
6
0
36
62
40
69
74
12
197
3373 svarande
31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka
Skolbiblioteket på Ryska skolan.
Samskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet
Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.
Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet
Skolbiblioteket på Rambergsskolan
Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet
Skobiblioteket på Sjumilaskolan
Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum
Skolbiblioteket på Flatås G- lasser
Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt
Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2
Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame
Skolbiblioteket på Backatorpsskolan
Skolbiblioteket på Böskolans friskola
Gårdstensskolans skolbibliotek
Skolbiblioteket på Nordhemsskolan
Skolbiblioteket på Eriksboskolan
Skolbiblioteket på Fjällskolan
Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9
Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg
Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H
Skolbiblioteket på Bergums skola F 9
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM
Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9
Backegårdsskolan biblioteket
Skolbiblioteket på The English School Gothenburg
Hallenskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan
Katrinebergsskolans bibliotek
Sammanställning december 2014
Bibliotekplaner (2014-12-01)
osäker status
5%
• 115 kommuner med giltig plan (40 %)
• 29 kommuner med inaktuell plan
(slutår 2012, 2013) (10%)
aktuell
40%
äldre plan eller
helt saknad
plan
45%
• 130 kommuner har en plan äldre än
2011, eller ingen plan alls. (45 %)
• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)
inaktuell
(2013,2012)
10%
Västra Götaland 2014-12-01
Västra Götaland 2014-12-01
oklar
status
10%
• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,
2013) (4 %)
aktuell
23%
• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller
ingen plan alls. (63 %)
inaktuell
4%
saknas
63%
• 11 kommuner med giltig plan (23 %)
• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)
• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan
• 2 kommuner har plan under revidering
(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)
Frågor?
[email protected]
[email protected]
Här kan man hämta statistik:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404
87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru
e
Slide 4
Biblioteksplan 2.0
Elisabet Ahlqvist 2014-12-03
Ny bibliotekslag 2014
• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska
bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
samverka.
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på
biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick
över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och
kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och
hur de används.
Definition av biblioteksplan DS2003:66
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger närmare besked om
verksamhetens inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad att medborgarens
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden
gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”
(s.112)
DS2003:66
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som
bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”
(s. 106)
”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad
skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat
övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”
(s.58)
14 § Samverkan
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i
grunden gemensam resurs”
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.
Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)
• Förutom fjärrlånehanteringen som har en
egen paragraf, bör huvudmännen besluta
om formerna för samverkan.
• Lagen har ett starkt användarperspektiv,
och utgår från hur biblioteken används
17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är
regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin
biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för
sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår
det tydligare att vad som avses är en separat plan för
just biblioteksverksamheten.
(Prop. 2012/13:147, s.43)
17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
biblioteksverksamhet som kommunen eller
landstinget bedriver som huvudman. För det fall
kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet
som huvudman ska även den ingå i planen.
På motsvarande sätt ska folkhögskolornas och
sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall
landstinget som huvudman driver sådan
verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av
nödvändighet inte att se likadana ut eftersom
olika kommuner och landsting bedriver
biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”
(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra
kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.
• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala
biblioteksverksamheten såväl som folkhögskolornas och
sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och
medieplanering.
• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra
bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och
landstingskommunala biblioteksplanerna.
17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med biblioteksplanerna med
arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär
dock inte att det lagstadgade kravet på att
landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör
utgå. Skälet för det är främst att planeringen av
biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför
översiktlig om den integreras i de allmänna
kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan
• Resurseffektivisering
• Användarperspektiv
Konsekvenser för kommunalt självstyre
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som bedöms motivera den inskränkning
av kommunernas och landstingens
självbestämmanderätt som blir följden.
Alla ska ha fri tillgång till god
biblioteksservice, oavsett var de bor i
landet.
Konsekvenser för kommunalt självstyre
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig
biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka
på kommunalt självstyre.
• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och
ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i
verksamheten.
• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig
och verksamheten så länge som minimikraven i lagen
uppfylls.
• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom
de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i
någon grad.
• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i
självbestämmandet.
§18 Uppföljning
• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala
biblioteksverksamheten och kommunerna.
• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har
utformats och använts.
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta tillsammans. Samverkans
mest ändamålsenliga former behöver få
utvecklas över tid, och kan varierar från tid
till annan, beroende på vilka behov som
finns.
18 § Uppföljning
• Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själva utformar och
upprättar
• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt
bidragit till att det fortfarande är stora
standardskillnader
• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för
uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner
• Behovet av mer samordning och uppföljningen av
biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete
nationellt.
Kvalitetsdialog
• September 2011
KB föreslår två spår:
1) Arbete med planerna
2) Kvalitetsmodellen och
utveckling av kvalitet
• Februari 2012
1:a mötet
• 22 november 2013
”Konstituerande”
• 21 november 2014
1:a med kommunerna med
Inriktning 2014
• Fokus på biblioteksplanerna:
– Systematiskt arbete med biblioteksplanerna
utifrån den nya bibliotekslagen.
– Skapa verktyg för att strukturera samarbete
på olika nivåer.
– Analysera kulturplanernas relationer till
de regionala och de kommunala
biblioteksplanerna.
Tema 1: konkret, kortsiktigt, process
Grönt = Viktigt
Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan
Idéskrifter från Kvalitetsdialog
• Vi har publicerat två skrifter
– Biblioteksplan 2.0
– Nyckeltal 1.0
Områden A - Z
• Nästan varje område är kopplat till en
lagparagraf
• Det finns en förslagslista att utgå från
• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun
• Gör prioriteringar, men tappa inte
basverksamheten!
• Visa relationerna mellan olika delar
• Koppla mot andra planer och styrdokument
B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjliga att genomföra? T.ex.
Barn och ungdom
Kultur
Teknik och teknisk infrastruktur
Vård och omsorg
Utbildning, skola
Social
Samhällsbyggnad
C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppföljningsbara? T.ex.
Halvår
Verksamhetsår
Läsår
Mandatperiod
Biblioteksplanens livslängd
R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen
Bibliotekssamarbete över kommungränserna
Cykeln
Plan
Ev.
planrevidering
Ev.
utvecklingsinsats
Arbete
Uppföljning
Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”
3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under
kalenderåret”
4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under
kalenderåret”
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc.
http://office.microsoft.com
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityder
Självvärderingar
Observationer
Dagböcker
Fokusgrupper etc.
Foto: Elisabet Ahlqvist
Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar kvalitativ analys
och diskussion
Bild: http://office.microsoft.com
Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man
inte tillgång?
• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller
ingen uppmärksamhet?
• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
Nyckeltal 1.0
Statistik – nyckeltal - TTT
• KB utvecklar den nationella
biblioteksstatistiken för att underlätta
användningen.
• Statistiken kan användas till nyckeltal
som ger en bild av verksamheten.
• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om
verkligheten, fler undersökningar
behövs.
• TTT bygger på observationer i
biblioteksrummet, vad gör
besökarna? En kompletterande
bild framträder.
Hinder för biblioteksplaner
1. Okunskap om lagen
2. Befogenhet
3. Strategiska politiker
4. Styrkort
5. Biblioteket – en kvinnofråga?
6. Olyckliga omständigheter
7. Abstrakt innehåll, på verkar
relevansen
Skolbiblioteksundersökning pågår
Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim
(medel 6 timmar/vecka)
Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning
Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet
Eget skolbibliotek på skolan
Vi använder en annan skolas
skolbibliotek
266
Bokbuss, bokbåt
Vi har inte tillgång till skolbibliotek
Annat svar än ovan
756
14
32
24
143
68
93
Vi använder ett integrerat folk- och
skolbibliotek
Vi använder folkbiblioteket
1386
65
28
2
6
0
36
62
40
69
74
12
197
3373 svarande
31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka
Skolbiblioteket på Ryska skolan.
Samskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet
Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.
Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet
Skolbiblioteket på Rambergsskolan
Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet
Skobiblioteket på Sjumilaskolan
Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum
Skolbiblioteket på Flatås G- lasser
Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt
Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2
Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame
Skolbiblioteket på Backatorpsskolan
Skolbiblioteket på Böskolans friskola
Gårdstensskolans skolbibliotek
Skolbiblioteket på Nordhemsskolan
Skolbiblioteket på Eriksboskolan
Skolbiblioteket på Fjällskolan
Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9
Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg
Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H
Skolbiblioteket på Bergums skola F 9
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM
Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9
Backegårdsskolan biblioteket
Skolbiblioteket på The English School Gothenburg
Hallenskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan
Katrinebergsskolans bibliotek
Sammanställning december 2014
Bibliotekplaner (2014-12-01)
osäker status
5%
• 115 kommuner med giltig plan (40 %)
• 29 kommuner med inaktuell plan
(slutår 2012, 2013) (10%)
aktuell
40%
äldre plan eller
helt saknad
plan
45%
• 130 kommuner har en plan äldre än
2011, eller ingen plan alls. (45 %)
• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)
inaktuell
(2013,2012)
10%
Västra Götaland 2014-12-01
Västra Götaland 2014-12-01
oklar
status
10%
• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,
2013) (4 %)
aktuell
23%
• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller
ingen plan alls. (63 %)
inaktuell
4%
saknas
63%
• 11 kommuner med giltig plan (23 %)
• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)
• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan
• 2 kommuner har plan under revidering
(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)
Frågor?
[email protected]
[email protected]
Här kan man hämta statistik:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404
87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru
e
Slide 5
Biblioteksplan 2.0
Elisabet Ahlqvist 2014-12-03
Ny bibliotekslag 2014
• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska
bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
samverka.
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på
biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick
över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och
kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och
hur de används.
Definition av biblioteksplan DS2003:66
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger närmare besked om
verksamhetens inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad att medborgarens
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden
gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”
(s.112)
DS2003:66
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som
bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”
(s. 106)
”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad
skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat
övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”
(s.58)
14 § Samverkan
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i
grunden gemensam resurs”
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.
Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)
• Förutom fjärrlånehanteringen som har en
egen paragraf, bör huvudmännen besluta
om formerna för samverkan.
• Lagen har ett starkt användarperspektiv,
och utgår från hur biblioteken används
17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är
regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin
biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för
sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår
det tydligare att vad som avses är en separat plan för
just biblioteksverksamheten.
(Prop. 2012/13:147, s.43)
17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
biblioteksverksamhet som kommunen eller
landstinget bedriver som huvudman. För det fall
kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet
som huvudman ska även den ingå i planen.
På motsvarande sätt ska folkhögskolornas och
sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall
landstinget som huvudman driver sådan
verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av
nödvändighet inte att se likadana ut eftersom
olika kommuner och landsting bedriver
biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”
(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra
kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.
• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala
biblioteksverksamheten såväl som folkhögskolornas och
sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och
medieplanering.
• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra
bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och
landstingskommunala biblioteksplanerna.
17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med biblioteksplanerna med
arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär
dock inte att det lagstadgade kravet på att
landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör
utgå. Skälet för det är främst att planeringen av
biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför
översiktlig om den integreras i de allmänna
kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan
• Resurseffektivisering
• Användarperspektiv
Konsekvenser för kommunalt självstyre
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som bedöms motivera den inskränkning
av kommunernas och landstingens
självbestämmanderätt som blir följden.
Alla ska ha fri tillgång till god
biblioteksservice, oavsett var de bor i
landet.
Konsekvenser för kommunalt självstyre
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig
biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka
på kommunalt självstyre.
• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och
ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i
verksamheten.
• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig
och verksamheten så länge som minimikraven i lagen
uppfylls.
• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom
de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i
någon grad.
• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i
självbestämmandet.
§18 Uppföljning
• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala
biblioteksverksamheten och kommunerna.
• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har
utformats och använts.
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta tillsammans. Samverkans
mest ändamålsenliga former behöver få
utvecklas över tid, och kan varierar från tid
till annan, beroende på vilka behov som
finns.
18 § Uppföljning
• Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själva utformar och
upprättar
• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt
bidragit till att det fortfarande är stora
standardskillnader
• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för
uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner
• Behovet av mer samordning och uppföljningen av
biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete
nationellt.
Kvalitetsdialog
• September 2011
KB föreslår två spår:
1) Arbete med planerna
2) Kvalitetsmodellen och
utveckling av kvalitet
• Februari 2012
1:a mötet
• 22 november 2013
”Konstituerande”
• 21 november 2014
1:a med kommunerna med
Inriktning 2014
• Fokus på biblioteksplanerna:
– Systematiskt arbete med biblioteksplanerna
utifrån den nya bibliotekslagen.
– Skapa verktyg för att strukturera samarbete
på olika nivåer.
– Analysera kulturplanernas relationer till
de regionala och de kommunala
biblioteksplanerna.
Tema 1: konkret, kortsiktigt, process
Grönt = Viktigt
Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan
Idéskrifter från Kvalitetsdialog
• Vi har publicerat två skrifter
– Biblioteksplan 2.0
– Nyckeltal 1.0
Områden A - Z
• Nästan varje område är kopplat till en
lagparagraf
• Det finns en förslagslista att utgå från
• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun
• Gör prioriteringar, men tappa inte
basverksamheten!
• Visa relationerna mellan olika delar
• Koppla mot andra planer och styrdokument
B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjliga att genomföra? T.ex.
Barn och ungdom
Kultur
Teknik och teknisk infrastruktur
Vård och omsorg
Utbildning, skola
Social
Samhällsbyggnad
C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppföljningsbara? T.ex.
Halvår
Verksamhetsår
Läsår
Mandatperiod
Biblioteksplanens livslängd
R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen
Bibliotekssamarbete över kommungränserna
Cykeln
Plan
Ev.
planrevidering
Ev.
utvecklingsinsats
Arbete
Uppföljning
Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”
3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under
kalenderåret”
4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under
kalenderåret”
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc.
http://office.microsoft.com
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityder
Självvärderingar
Observationer
Dagböcker
Fokusgrupper etc.
Foto: Elisabet Ahlqvist
Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar kvalitativ analys
och diskussion
Bild: http://office.microsoft.com
Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man
inte tillgång?
• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller
ingen uppmärksamhet?
• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
Nyckeltal 1.0
Statistik – nyckeltal - TTT
• KB utvecklar den nationella
biblioteksstatistiken för att underlätta
användningen.
• Statistiken kan användas till nyckeltal
som ger en bild av verksamheten.
• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om
verkligheten, fler undersökningar
behövs.
• TTT bygger på observationer i
biblioteksrummet, vad gör
besökarna? En kompletterande
bild framträder.
Hinder för biblioteksplaner
1. Okunskap om lagen
2. Befogenhet
3. Strategiska politiker
4. Styrkort
5. Biblioteket – en kvinnofråga?
6. Olyckliga omständigheter
7. Abstrakt innehåll, på verkar
relevansen
Skolbiblioteksundersökning pågår
Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim
(medel 6 timmar/vecka)
Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning
Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet
Eget skolbibliotek på skolan
Vi använder en annan skolas
skolbibliotek
266
Bokbuss, bokbåt
Vi har inte tillgång till skolbibliotek
Annat svar än ovan
756
14
32
24
143
68
93
Vi använder ett integrerat folk- och
skolbibliotek
Vi använder folkbiblioteket
1386
65
28
2
6
0
36
62
40
69
74
12
197
3373 svarande
31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka
Skolbiblioteket på Ryska skolan.
Samskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet
Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.
Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet
Skolbiblioteket på Rambergsskolan
Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet
Skobiblioteket på Sjumilaskolan
Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum
Skolbiblioteket på Flatås G- lasser
Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt
Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2
Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame
Skolbiblioteket på Backatorpsskolan
Skolbiblioteket på Böskolans friskola
Gårdstensskolans skolbibliotek
Skolbiblioteket på Nordhemsskolan
Skolbiblioteket på Eriksboskolan
Skolbiblioteket på Fjällskolan
Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9
Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg
Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H
Skolbiblioteket på Bergums skola F 9
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM
Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9
Backegårdsskolan biblioteket
Skolbiblioteket på The English School Gothenburg
Hallenskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan
Katrinebergsskolans bibliotek
Sammanställning december 2014
Bibliotekplaner (2014-12-01)
osäker status
5%
• 115 kommuner med giltig plan (40 %)
• 29 kommuner med inaktuell plan
(slutår 2012, 2013) (10%)
aktuell
40%
äldre plan eller
helt saknad
plan
45%
• 130 kommuner har en plan äldre än
2011, eller ingen plan alls. (45 %)
• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)
inaktuell
(2013,2012)
10%
Västra Götaland 2014-12-01
Västra Götaland 2014-12-01
oklar
status
10%
• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,
2013) (4 %)
aktuell
23%
• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller
ingen plan alls. (63 %)
inaktuell
4%
saknas
63%
• 11 kommuner med giltig plan (23 %)
• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)
• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan
• 2 kommuner har plan under revidering
(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)
Frågor?
[email protected]
[email protected]
Här kan man hämta statistik:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404
87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru
e
Slide 6
Biblioteksplan 2.0
Elisabet Ahlqvist 2014-12-03
Ny bibliotekslag 2014
• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska
bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
samverka.
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på
biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick
över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och
kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och
hur de används.
Definition av biblioteksplan DS2003:66
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger närmare besked om
verksamhetens inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad att medborgarens
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden
gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”
(s.112)
DS2003:66
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som
bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”
(s. 106)
”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad
skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat
övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”
(s.58)
14 § Samverkan
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i
grunden gemensam resurs”
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.
Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)
• Förutom fjärrlånehanteringen som har en
egen paragraf, bör huvudmännen besluta
om formerna för samverkan.
• Lagen har ett starkt användarperspektiv,
och utgår från hur biblioteken används
17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är
regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin
biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för
sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår
det tydligare att vad som avses är en separat plan för
just biblioteksverksamheten.
(Prop. 2012/13:147, s.43)
17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
biblioteksverksamhet som kommunen eller
landstinget bedriver som huvudman. För det fall
kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet
som huvudman ska även den ingå i planen.
På motsvarande sätt ska folkhögskolornas och
sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall
landstinget som huvudman driver sådan
verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av
nödvändighet inte att se likadana ut eftersom
olika kommuner och landsting bedriver
biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”
(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra
kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.
• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala
biblioteksverksamheten såväl som folkhögskolornas och
sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och
medieplanering.
• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra
bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och
landstingskommunala biblioteksplanerna.
17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med biblioteksplanerna med
arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär
dock inte att det lagstadgade kravet på att
landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör
utgå. Skälet för det är främst att planeringen av
biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför
översiktlig om den integreras i de allmänna
kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan
• Resurseffektivisering
• Användarperspektiv
Konsekvenser för kommunalt självstyre
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som bedöms motivera den inskränkning
av kommunernas och landstingens
självbestämmanderätt som blir följden.
Alla ska ha fri tillgång till god
biblioteksservice, oavsett var de bor i
landet.
Konsekvenser för kommunalt självstyre
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig
biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka
på kommunalt självstyre.
• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och
ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i
verksamheten.
• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig
och verksamheten så länge som minimikraven i lagen
uppfylls.
• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom
de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i
någon grad.
• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i
självbestämmandet.
§18 Uppföljning
• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala
biblioteksverksamheten och kommunerna.
• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har
utformats och använts.
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta tillsammans. Samverkans
mest ändamålsenliga former behöver få
utvecklas över tid, och kan varierar från tid
till annan, beroende på vilka behov som
finns.
18 § Uppföljning
• Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själva utformar och
upprättar
• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt
bidragit till att det fortfarande är stora
standardskillnader
• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för
uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner
• Behovet av mer samordning och uppföljningen av
biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete
nationellt.
Kvalitetsdialog
• September 2011
KB föreslår två spår:
1) Arbete med planerna
2) Kvalitetsmodellen och
utveckling av kvalitet
• Februari 2012
1:a mötet
• 22 november 2013
”Konstituerande”
• 21 november 2014
1:a med kommunerna med
Inriktning 2014
• Fokus på biblioteksplanerna:
– Systematiskt arbete med biblioteksplanerna
utifrån den nya bibliotekslagen.
– Skapa verktyg för att strukturera samarbete
på olika nivåer.
– Analysera kulturplanernas relationer till
de regionala och de kommunala
biblioteksplanerna.
Tema 1: konkret, kortsiktigt, process
Grönt = Viktigt
Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan
Idéskrifter från Kvalitetsdialog
• Vi har publicerat två skrifter
– Biblioteksplan 2.0
– Nyckeltal 1.0
Områden A - Z
• Nästan varje område är kopplat till en
lagparagraf
• Det finns en förslagslista att utgå från
• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun
• Gör prioriteringar, men tappa inte
basverksamheten!
• Visa relationerna mellan olika delar
• Koppla mot andra planer och styrdokument
B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjliga att genomföra? T.ex.
Barn och ungdom
Kultur
Teknik och teknisk infrastruktur
Vård och omsorg
Utbildning, skola
Social
Samhällsbyggnad
C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppföljningsbara? T.ex.
Halvår
Verksamhetsår
Läsår
Mandatperiod
Biblioteksplanens livslängd
R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen
Bibliotekssamarbete över kommungränserna
Cykeln
Plan
Ev.
planrevidering
Ev.
utvecklingsinsats
Arbete
Uppföljning
Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”
3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under
kalenderåret”
4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under
kalenderåret”
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc.
http://office.microsoft.com
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityder
Självvärderingar
Observationer
Dagböcker
Fokusgrupper etc.
Foto: Elisabet Ahlqvist
Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar kvalitativ analys
och diskussion
Bild: http://office.microsoft.com
Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man
inte tillgång?
• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller
ingen uppmärksamhet?
• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
Nyckeltal 1.0
Statistik – nyckeltal - TTT
• KB utvecklar den nationella
biblioteksstatistiken för att underlätta
användningen.
• Statistiken kan användas till nyckeltal
som ger en bild av verksamheten.
• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om
verkligheten, fler undersökningar
behövs.
• TTT bygger på observationer i
biblioteksrummet, vad gör
besökarna? En kompletterande
bild framträder.
Hinder för biblioteksplaner
1. Okunskap om lagen
2. Befogenhet
3. Strategiska politiker
4. Styrkort
5. Biblioteket – en kvinnofråga?
6. Olyckliga omständigheter
7. Abstrakt innehåll, på verkar
relevansen
Skolbiblioteksundersökning pågår
Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim
(medel 6 timmar/vecka)
Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning
Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet
Eget skolbibliotek på skolan
Vi använder en annan skolas
skolbibliotek
266
Bokbuss, bokbåt
Vi har inte tillgång till skolbibliotek
Annat svar än ovan
756
14
32
24
143
68
93
Vi använder ett integrerat folk- och
skolbibliotek
Vi använder folkbiblioteket
1386
65
28
2
6
0
36
62
40
69
74
12
197
3373 svarande
31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka
Skolbiblioteket på Ryska skolan.
Samskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet
Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.
Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet
Skolbiblioteket på Rambergsskolan
Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet
Skobiblioteket på Sjumilaskolan
Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum
Skolbiblioteket på Flatås G- lasser
Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt
Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2
Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame
Skolbiblioteket på Backatorpsskolan
Skolbiblioteket på Böskolans friskola
Gårdstensskolans skolbibliotek
Skolbiblioteket på Nordhemsskolan
Skolbiblioteket på Eriksboskolan
Skolbiblioteket på Fjällskolan
Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9
Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg
Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H
Skolbiblioteket på Bergums skola F 9
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM
Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9
Backegårdsskolan biblioteket
Skolbiblioteket på The English School Gothenburg
Hallenskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan
Katrinebergsskolans bibliotek
Sammanställning december 2014
Bibliotekplaner (2014-12-01)
osäker status
5%
• 115 kommuner med giltig plan (40 %)
• 29 kommuner med inaktuell plan
(slutår 2012, 2013) (10%)
aktuell
40%
äldre plan eller
helt saknad
plan
45%
• 130 kommuner har en plan äldre än
2011, eller ingen plan alls. (45 %)
• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)
inaktuell
(2013,2012)
10%
Västra Götaland 2014-12-01
Västra Götaland 2014-12-01
oklar
status
10%
• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,
2013) (4 %)
aktuell
23%
• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller
ingen plan alls. (63 %)
inaktuell
4%
saknas
63%
• 11 kommuner med giltig plan (23 %)
• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)
• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan
• 2 kommuner har plan under revidering
(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)
Frågor?
[email protected]
[email protected]
Här kan man hämta statistik:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404
87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru
e
Slide 7
Biblioteksplan 2.0
Elisabet Ahlqvist 2014-12-03
Ny bibliotekslag 2014
• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska
bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
samverka.
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på
biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick
över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och
kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och
hur de används.
Definition av biblioteksplan DS2003:66
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger närmare besked om
verksamhetens inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad att medborgarens
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden
gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”
(s.112)
DS2003:66
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som
bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”
(s. 106)
”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad
skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat
övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”
(s.58)
14 § Samverkan
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i
grunden gemensam resurs”
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.
Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)
• Förutom fjärrlånehanteringen som har en
egen paragraf, bör huvudmännen besluta
om formerna för samverkan.
• Lagen har ett starkt användarperspektiv,
och utgår från hur biblioteken används
17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är
regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin
biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för
sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår
det tydligare att vad som avses är en separat plan för
just biblioteksverksamheten.
(Prop. 2012/13:147, s.43)
17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
biblioteksverksamhet som kommunen eller
landstinget bedriver som huvudman. För det fall
kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet
som huvudman ska även den ingå i planen.
På motsvarande sätt ska folkhögskolornas och
sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall
landstinget som huvudman driver sådan
verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av
nödvändighet inte att se likadana ut eftersom
olika kommuner och landsting bedriver
biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”
(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra
kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.
• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala
biblioteksverksamheten såväl som folkhögskolornas och
sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och
medieplanering.
• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra
bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och
landstingskommunala biblioteksplanerna.
17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med biblioteksplanerna med
arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär
dock inte att det lagstadgade kravet på att
landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör
utgå. Skälet för det är främst att planeringen av
biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför
översiktlig om den integreras i de allmänna
kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan
• Resurseffektivisering
• Användarperspektiv
Konsekvenser för kommunalt självstyre
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som bedöms motivera den inskränkning
av kommunernas och landstingens
självbestämmanderätt som blir följden.
Alla ska ha fri tillgång till god
biblioteksservice, oavsett var de bor i
landet.
Konsekvenser för kommunalt självstyre
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig
biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka
på kommunalt självstyre.
• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och
ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i
verksamheten.
• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig
och verksamheten så länge som minimikraven i lagen
uppfylls.
• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom
de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i
någon grad.
• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i
självbestämmandet.
§18 Uppföljning
• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala
biblioteksverksamheten och kommunerna.
• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har
utformats och använts.
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta tillsammans. Samverkans
mest ändamålsenliga former behöver få
utvecklas över tid, och kan varierar från tid
till annan, beroende på vilka behov som
finns.
18 § Uppföljning
• Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själva utformar och
upprättar
• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt
bidragit till att det fortfarande är stora
standardskillnader
• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för
uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner
• Behovet av mer samordning och uppföljningen av
biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete
nationellt.
Kvalitetsdialog
• September 2011
KB föreslår två spår:
1) Arbete med planerna
2) Kvalitetsmodellen och
utveckling av kvalitet
• Februari 2012
1:a mötet
• 22 november 2013
”Konstituerande”
• 21 november 2014
1:a med kommunerna med
Inriktning 2014
• Fokus på biblioteksplanerna:
– Systematiskt arbete med biblioteksplanerna
utifrån den nya bibliotekslagen.
– Skapa verktyg för att strukturera samarbete
på olika nivåer.
– Analysera kulturplanernas relationer till
de regionala och de kommunala
biblioteksplanerna.
Tema 1: konkret, kortsiktigt, process
Grönt = Viktigt
Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan
Idéskrifter från Kvalitetsdialog
• Vi har publicerat två skrifter
– Biblioteksplan 2.0
– Nyckeltal 1.0
Områden A - Z
• Nästan varje område är kopplat till en
lagparagraf
• Det finns en förslagslista att utgå från
• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun
• Gör prioriteringar, men tappa inte
basverksamheten!
• Visa relationerna mellan olika delar
• Koppla mot andra planer och styrdokument
B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjliga att genomföra? T.ex.
Barn och ungdom
Kultur
Teknik och teknisk infrastruktur
Vård och omsorg
Utbildning, skola
Social
Samhällsbyggnad
C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppföljningsbara? T.ex.
Halvår
Verksamhetsår
Läsår
Mandatperiod
Biblioteksplanens livslängd
R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen
Bibliotekssamarbete över kommungränserna
Cykeln
Plan
Ev.
planrevidering
Ev.
utvecklingsinsats
Arbete
Uppföljning
Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”
3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under
kalenderåret”
4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under
kalenderåret”
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc.
http://office.microsoft.com
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityder
Självvärderingar
Observationer
Dagböcker
Fokusgrupper etc.
Foto: Elisabet Ahlqvist
Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar kvalitativ analys
och diskussion
Bild: http://office.microsoft.com
Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man
inte tillgång?
• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller
ingen uppmärksamhet?
• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
Nyckeltal 1.0
Statistik – nyckeltal - TTT
• KB utvecklar den nationella
biblioteksstatistiken för att underlätta
användningen.
• Statistiken kan användas till nyckeltal
som ger en bild av verksamheten.
• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om
verkligheten, fler undersökningar
behövs.
• TTT bygger på observationer i
biblioteksrummet, vad gör
besökarna? En kompletterande
bild framträder.
Hinder för biblioteksplaner
1. Okunskap om lagen
2. Befogenhet
3. Strategiska politiker
4. Styrkort
5. Biblioteket – en kvinnofråga?
6. Olyckliga omständigheter
7. Abstrakt innehåll, på verkar
relevansen
Skolbiblioteksundersökning pågår
Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim
(medel 6 timmar/vecka)
Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning
Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet
Eget skolbibliotek på skolan
Vi använder en annan skolas
skolbibliotek
266
Bokbuss, bokbåt
Vi har inte tillgång till skolbibliotek
Annat svar än ovan
756
14
32
24
143
68
93
Vi använder ett integrerat folk- och
skolbibliotek
Vi använder folkbiblioteket
1386
65
28
2
6
0
36
62
40
69
74
12
197
3373 svarande
31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka
Skolbiblioteket på Ryska skolan.
Samskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet
Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.
Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet
Skolbiblioteket på Rambergsskolan
Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet
Skobiblioteket på Sjumilaskolan
Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum
Skolbiblioteket på Flatås G- lasser
Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt
Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2
Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame
Skolbiblioteket på Backatorpsskolan
Skolbiblioteket på Böskolans friskola
Gårdstensskolans skolbibliotek
Skolbiblioteket på Nordhemsskolan
Skolbiblioteket på Eriksboskolan
Skolbiblioteket på Fjällskolan
Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9
Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg
Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H
Skolbiblioteket på Bergums skola F 9
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM
Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9
Backegårdsskolan biblioteket
Skolbiblioteket på The English School Gothenburg
Hallenskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan
Katrinebergsskolans bibliotek
Sammanställning december 2014
Bibliotekplaner (2014-12-01)
osäker status
5%
• 115 kommuner med giltig plan (40 %)
• 29 kommuner med inaktuell plan
(slutår 2012, 2013) (10%)
aktuell
40%
äldre plan eller
helt saknad
plan
45%
• 130 kommuner har en plan äldre än
2011, eller ingen plan alls. (45 %)
• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)
inaktuell
(2013,2012)
10%
Västra Götaland 2014-12-01
Västra Götaland 2014-12-01
oklar
status
10%
• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,
2013) (4 %)
aktuell
23%
• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller
ingen plan alls. (63 %)
inaktuell
4%
saknas
63%
• 11 kommuner med giltig plan (23 %)
• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)
• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan
• 2 kommuner har plan under revidering
(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)
Frågor?
[email protected]
[email protected]
Här kan man hämta statistik:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404
87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru
e
Slide 8
Biblioteksplan 2.0
Elisabet Ahlqvist 2014-12-03
Ny bibliotekslag 2014
• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska
bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
samverka.
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på
biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick
över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och
kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och
hur de används.
Definition av biblioteksplan DS2003:66
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger närmare besked om
verksamhetens inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad att medborgarens
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden
gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”
(s.112)
DS2003:66
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som
bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”
(s. 106)
”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad
skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat
övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”
(s.58)
14 § Samverkan
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i
grunden gemensam resurs”
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.
Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)
• Förutom fjärrlånehanteringen som har en
egen paragraf, bör huvudmännen besluta
om formerna för samverkan.
• Lagen har ett starkt användarperspektiv,
och utgår från hur biblioteken används
17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är
regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin
biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för
sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår
det tydligare att vad som avses är en separat plan för
just biblioteksverksamheten.
(Prop. 2012/13:147, s.43)
17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
biblioteksverksamhet som kommunen eller
landstinget bedriver som huvudman. För det fall
kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet
som huvudman ska även den ingå i planen.
På motsvarande sätt ska folkhögskolornas och
sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall
landstinget som huvudman driver sådan
verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av
nödvändighet inte att se likadana ut eftersom
olika kommuner och landsting bedriver
biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”
(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra
kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.
• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala
biblioteksverksamheten såväl som folkhögskolornas och
sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och
medieplanering.
• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra
bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och
landstingskommunala biblioteksplanerna.
17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med biblioteksplanerna med
arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär
dock inte att det lagstadgade kravet på att
landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör
utgå. Skälet för det är främst att planeringen av
biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför
översiktlig om den integreras i de allmänna
kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan
• Resurseffektivisering
• Användarperspektiv
Konsekvenser för kommunalt självstyre
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som bedöms motivera den inskränkning
av kommunernas och landstingens
självbestämmanderätt som blir följden.
Alla ska ha fri tillgång till god
biblioteksservice, oavsett var de bor i
landet.
Konsekvenser för kommunalt självstyre
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig
biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka
på kommunalt självstyre.
• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och
ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i
verksamheten.
• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig
och verksamheten så länge som minimikraven i lagen
uppfylls.
• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom
de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i
någon grad.
• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i
självbestämmandet.
§18 Uppföljning
• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala
biblioteksverksamheten och kommunerna.
• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har
utformats och använts.
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta tillsammans. Samverkans
mest ändamålsenliga former behöver få
utvecklas över tid, och kan varierar från tid
till annan, beroende på vilka behov som
finns.
18 § Uppföljning
• Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själva utformar och
upprättar
• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt
bidragit till att det fortfarande är stora
standardskillnader
• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för
uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner
• Behovet av mer samordning och uppföljningen av
biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete
nationellt.
Kvalitetsdialog
• September 2011
KB föreslår två spår:
1) Arbete med planerna
2) Kvalitetsmodellen och
utveckling av kvalitet
• Februari 2012
1:a mötet
• 22 november 2013
”Konstituerande”
• 21 november 2014
1:a med kommunerna med
Inriktning 2014
• Fokus på biblioteksplanerna:
– Systematiskt arbete med biblioteksplanerna
utifrån den nya bibliotekslagen.
– Skapa verktyg för att strukturera samarbete
på olika nivåer.
– Analysera kulturplanernas relationer till
de regionala och de kommunala
biblioteksplanerna.
Tema 1: konkret, kortsiktigt, process
Grönt = Viktigt
Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan
Idéskrifter från Kvalitetsdialog
• Vi har publicerat två skrifter
– Biblioteksplan 2.0
– Nyckeltal 1.0
Områden A - Z
• Nästan varje område är kopplat till en
lagparagraf
• Det finns en förslagslista att utgå från
• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun
• Gör prioriteringar, men tappa inte
basverksamheten!
• Visa relationerna mellan olika delar
• Koppla mot andra planer och styrdokument
B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjliga att genomföra? T.ex.
Barn och ungdom
Kultur
Teknik och teknisk infrastruktur
Vård och omsorg
Utbildning, skola
Social
Samhällsbyggnad
C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppföljningsbara? T.ex.
Halvår
Verksamhetsår
Läsår
Mandatperiod
Biblioteksplanens livslängd
R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen
Bibliotekssamarbete över kommungränserna
Cykeln
Plan
Ev.
planrevidering
Ev.
utvecklingsinsats
Arbete
Uppföljning
Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”
3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under
kalenderåret”
4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under
kalenderåret”
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc.
http://office.microsoft.com
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityder
Självvärderingar
Observationer
Dagböcker
Fokusgrupper etc.
Foto: Elisabet Ahlqvist
Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar kvalitativ analys
och diskussion
Bild: http://office.microsoft.com
Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man
inte tillgång?
• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller
ingen uppmärksamhet?
• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
Nyckeltal 1.0
Statistik – nyckeltal - TTT
• KB utvecklar den nationella
biblioteksstatistiken för att underlätta
användningen.
• Statistiken kan användas till nyckeltal
som ger en bild av verksamheten.
• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om
verkligheten, fler undersökningar
behövs.
• TTT bygger på observationer i
biblioteksrummet, vad gör
besökarna? En kompletterande
bild framträder.
Hinder för biblioteksplaner
1. Okunskap om lagen
2. Befogenhet
3. Strategiska politiker
4. Styrkort
5. Biblioteket – en kvinnofråga?
6. Olyckliga omständigheter
7. Abstrakt innehåll, på verkar
relevansen
Skolbiblioteksundersökning pågår
Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim
(medel 6 timmar/vecka)
Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning
Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet
Eget skolbibliotek på skolan
Vi använder en annan skolas
skolbibliotek
266
Bokbuss, bokbåt
Vi har inte tillgång till skolbibliotek
Annat svar än ovan
756
14
32
24
143
68
93
Vi använder ett integrerat folk- och
skolbibliotek
Vi använder folkbiblioteket
1386
65
28
2
6
0
36
62
40
69
74
12
197
3373 svarande
31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka
Skolbiblioteket på Ryska skolan.
Samskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet
Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.
Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet
Skolbiblioteket på Rambergsskolan
Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet
Skobiblioteket på Sjumilaskolan
Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum
Skolbiblioteket på Flatås G- lasser
Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt
Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2
Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame
Skolbiblioteket på Backatorpsskolan
Skolbiblioteket på Böskolans friskola
Gårdstensskolans skolbibliotek
Skolbiblioteket på Nordhemsskolan
Skolbiblioteket på Eriksboskolan
Skolbiblioteket på Fjällskolan
Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9
Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg
Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H
Skolbiblioteket på Bergums skola F 9
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM
Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9
Backegårdsskolan biblioteket
Skolbiblioteket på The English School Gothenburg
Hallenskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan
Katrinebergsskolans bibliotek
Sammanställning december 2014
Bibliotekplaner (2014-12-01)
osäker status
5%
• 115 kommuner med giltig plan (40 %)
• 29 kommuner med inaktuell plan
(slutår 2012, 2013) (10%)
aktuell
40%
äldre plan eller
helt saknad
plan
45%
• 130 kommuner har en plan äldre än
2011, eller ingen plan alls. (45 %)
• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)
inaktuell
(2013,2012)
10%
Västra Götaland 2014-12-01
Västra Götaland 2014-12-01
oklar
status
10%
• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,
2013) (4 %)
aktuell
23%
• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller
ingen plan alls. (63 %)
inaktuell
4%
saknas
63%
• 11 kommuner med giltig plan (23 %)
• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)
• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan
• 2 kommuner har plan under revidering
(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)
Frågor?
[email protected]
[email protected]
Här kan man hämta statistik:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404
87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru
e
Slide 9
Biblioteksplan 2.0
Elisabet Ahlqvist 2014-12-03
Ny bibliotekslag 2014
• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska
bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
samverka.
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på
biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick
över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och
kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och
hur de används.
Definition av biblioteksplan DS2003:66
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger närmare besked om
verksamhetens inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad att medborgarens
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden
gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”
(s.112)
DS2003:66
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som
bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”
(s. 106)
”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad
skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat
övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”
(s.58)
14 § Samverkan
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i
grunden gemensam resurs”
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.
Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)
• Förutom fjärrlånehanteringen som har en
egen paragraf, bör huvudmännen besluta
om formerna för samverkan.
• Lagen har ett starkt användarperspektiv,
och utgår från hur biblioteken används
17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är
regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin
biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för
sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår
det tydligare att vad som avses är en separat plan för
just biblioteksverksamheten.
(Prop. 2012/13:147, s.43)
17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
biblioteksverksamhet som kommunen eller
landstinget bedriver som huvudman. För det fall
kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet
som huvudman ska även den ingå i planen.
På motsvarande sätt ska folkhögskolornas och
sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall
landstinget som huvudman driver sådan
verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av
nödvändighet inte att se likadana ut eftersom
olika kommuner och landsting bedriver
biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”
(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra
kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.
• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala
biblioteksverksamheten såväl som folkhögskolornas och
sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och
medieplanering.
• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra
bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och
landstingskommunala biblioteksplanerna.
17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med biblioteksplanerna med
arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär
dock inte att det lagstadgade kravet på att
landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör
utgå. Skälet för det är främst att planeringen av
biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför
översiktlig om den integreras i de allmänna
kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan
• Resurseffektivisering
• Användarperspektiv
Konsekvenser för kommunalt självstyre
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som bedöms motivera den inskränkning
av kommunernas och landstingens
självbestämmanderätt som blir följden.
Alla ska ha fri tillgång till god
biblioteksservice, oavsett var de bor i
landet.
Konsekvenser för kommunalt självstyre
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig
biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka
på kommunalt självstyre.
• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och
ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i
verksamheten.
• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig
och verksamheten så länge som minimikraven i lagen
uppfylls.
• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom
de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i
någon grad.
• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i
självbestämmandet.
§18 Uppföljning
• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala
biblioteksverksamheten och kommunerna.
• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har
utformats och använts.
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta tillsammans. Samverkans
mest ändamålsenliga former behöver få
utvecklas över tid, och kan varierar från tid
till annan, beroende på vilka behov som
finns.
18 § Uppföljning
• Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själva utformar och
upprättar
• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt
bidragit till att det fortfarande är stora
standardskillnader
• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för
uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner
• Behovet av mer samordning och uppföljningen av
biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete
nationellt.
Kvalitetsdialog
• September 2011
KB föreslår två spår:
1) Arbete med planerna
2) Kvalitetsmodellen och
utveckling av kvalitet
• Februari 2012
1:a mötet
• 22 november 2013
”Konstituerande”
• 21 november 2014
1:a med kommunerna med
Inriktning 2014
• Fokus på biblioteksplanerna:
– Systematiskt arbete med biblioteksplanerna
utifrån den nya bibliotekslagen.
– Skapa verktyg för att strukturera samarbete
på olika nivåer.
– Analysera kulturplanernas relationer till
de regionala och de kommunala
biblioteksplanerna.
Tema 1: konkret, kortsiktigt, process
Grönt = Viktigt
Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan
Idéskrifter från Kvalitetsdialog
• Vi har publicerat två skrifter
– Biblioteksplan 2.0
– Nyckeltal 1.0
Områden A - Z
• Nästan varje område är kopplat till en
lagparagraf
• Det finns en förslagslista att utgå från
• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun
• Gör prioriteringar, men tappa inte
basverksamheten!
• Visa relationerna mellan olika delar
• Koppla mot andra planer och styrdokument
B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjliga att genomföra? T.ex.
Barn och ungdom
Kultur
Teknik och teknisk infrastruktur
Vård och omsorg
Utbildning, skola
Social
Samhällsbyggnad
C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppföljningsbara? T.ex.
Halvår
Verksamhetsår
Läsår
Mandatperiod
Biblioteksplanens livslängd
R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen
Bibliotekssamarbete över kommungränserna
Cykeln
Plan
Ev.
planrevidering
Ev.
utvecklingsinsats
Arbete
Uppföljning
Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”
3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under
kalenderåret”
4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under
kalenderåret”
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc.
http://office.microsoft.com
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityder
Självvärderingar
Observationer
Dagböcker
Fokusgrupper etc.
Foto: Elisabet Ahlqvist
Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar kvalitativ analys
och diskussion
Bild: http://office.microsoft.com
Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man
inte tillgång?
• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller
ingen uppmärksamhet?
• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
Nyckeltal 1.0
Statistik – nyckeltal - TTT
• KB utvecklar den nationella
biblioteksstatistiken för att underlätta
användningen.
• Statistiken kan användas till nyckeltal
som ger en bild av verksamheten.
• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om
verkligheten, fler undersökningar
behövs.
• TTT bygger på observationer i
biblioteksrummet, vad gör
besökarna? En kompletterande
bild framträder.
Hinder för biblioteksplaner
1. Okunskap om lagen
2. Befogenhet
3. Strategiska politiker
4. Styrkort
5. Biblioteket – en kvinnofråga?
6. Olyckliga omständigheter
7. Abstrakt innehåll, på verkar
relevansen
Skolbiblioteksundersökning pågår
Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim
(medel 6 timmar/vecka)
Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning
Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet
Eget skolbibliotek på skolan
Vi använder en annan skolas
skolbibliotek
266
Bokbuss, bokbåt
Vi har inte tillgång till skolbibliotek
Annat svar än ovan
756
14
32
24
143
68
93
Vi använder ett integrerat folk- och
skolbibliotek
Vi använder folkbiblioteket
1386
65
28
2
6
0
36
62
40
69
74
12
197
3373 svarande
31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka
Skolbiblioteket på Ryska skolan.
Samskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet
Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.
Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet
Skolbiblioteket på Rambergsskolan
Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet
Skobiblioteket på Sjumilaskolan
Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum
Skolbiblioteket på Flatås G- lasser
Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt
Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2
Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame
Skolbiblioteket på Backatorpsskolan
Skolbiblioteket på Böskolans friskola
Gårdstensskolans skolbibliotek
Skolbiblioteket på Nordhemsskolan
Skolbiblioteket på Eriksboskolan
Skolbiblioteket på Fjällskolan
Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9
Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg
Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H
Skolbiblioteket på Bergums skola F 9
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM
Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9
Backegårdsskolan biblioteket
Skolbiblioteket på The English School Gothenburg
Hallenskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan
Katrinebergsskolans bibliotek
Sammanställning december 2014
Bibliotekplaner (2014-12-01)
osäker status
5%
• 115 kommuner med giltig plan (40 %)
• 29 kommuner med inaktuell plan
(slutår 2012, 2013) (10%)
aktuell
40%
äldre plan eller
helt saknad
plan
45%
• 130 kommuner har en plan äldre än
2011, eller ingen plan alls. (45 %)
• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)
inaktuell
(2013,2012)
10%
Västra Götaland 2014-12-01
Västra Götaland 2014-12-01
oklar
status
10%
• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,
2013) (4 %)
aktuell
23%
• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller
ingen plan alls. (63 %)
inaktuell
4%
saknas
63%
• 11 kommuner med giltig plan (23 %)
• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)
• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan
• 2 kommuner har plan under revidering
(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)
Frågor?
[email protected]
[email protected]
Här kan man hämta statistik:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404
87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru
e
Slide 10
Biblioteksplan 2.0
Elisabet Ahlqvist 2014-12-03
Ny bibliotekslag 2014
• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska
bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
samverka.
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på
biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick
över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och
kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och
hur de används.
Definition av biblioteksplan DS2003:66
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger närmare besked om
verksamhetens inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad att medborgarens
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden
gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”
(s.112)
DS2003:66
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som
bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”
(s. 106)
”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad
skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat
övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”
(s.58)
14 § Samverkan
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i
grunden gemensam resurs”
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.
Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)
• Förutom fjärrlånehanteringen som har en
egen paragraf, bör huvudmännen besluta
om formerna för samverkan.
• Lagen har ett starkt användarperspektiv,
och utgår från hur biblioteken används
17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är
regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin
biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för
sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår
det tydligare att vad som avses är en separat plan för
just biblioteksverksamheten.
(Prop. 2012/13:147, s.43)
17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
biblioteksverksamhet som kommunen eller
landstinget bedriver som huvudman. För det fall
kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet
som huvudman ska även den ingå i planen.
På motsvarande sätt ska folkhögskolornas och
sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall
landstinget som huvudman driver sådan
verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av
nödvändighet inte att se likadana ut eftersom
olika kommuner och landsting bedriver
biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”
(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra
kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.
• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala
biblioteksverksamheten såväl som folkhögskolornas och
sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och
medieplanering.
• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra
bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och
landstingskommunala biblioteksplanerna.
17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med biblioteksplanerna med
arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär
dock inte att det lagstadgade kravet på att
landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör
utgå. Skälet för det är främst att planeringen av
biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför
översiktlig om den integreras i de allmänna
kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan
• Resurseffektivisering
• Användarperspektiv
Konsekvenser för kommunalt självstyre
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som bedöms motivera den inskränkning
av kommunernas och landstingens
självbestämmanderätt som blir följden.
Alla ska ha fri tillgång till god
biblioteksservice, oavsett var de bor i
landet.
Konsekvenser för kommunalt självstyre
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig
biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka
på kommunalt självstyre.
• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och
ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i
verksamheten.
• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig
och verksamheten så länge som minimikraven i lagen
uppfylls.
• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom
de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i
någon grad.
• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i
självbestämmandet.
§18 Uppföljning
• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala
biblioteksverksamheten och kommunerna.
• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har
utformats och använts.
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta tillsammans. Samverkans
mest ändamålsenliga former behöver få
utvecklas över tid, och kan varierar från tid
till annan, beroende på vilka behov som
finns.
18 § Uppföljning
• Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själva utformar och
upprättar
• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt
bidragit till att det fortfarande är stora
standardskillnader
• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för
uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner
• Behovet av mer samordning och uppföljningen av
biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete
nationellt.
Kvalitetsdialog
• September 2011
KB föreslår två spår:
1) Arbete med planerna
2) Kvalitetsmodellen och
utveckling av kvalitet
• Februari 2012
1:a mötet
• 22 november 2013
”Konstituerande”
• 21 november 2014
1:a med kommunerna med
Inriktning 2014
• Fokus på biblioteksplanerna:
– Systematiskt arbete med biblioteksplanerna
utifrån den nya bibliotekslagen.
– Skapa verktyg för att strukturera samarbete
på olika nivåer.
– Analysera kulturplanernas relationer till
de regionala och de kommunala
biblioteksplanerna.
Tema 1: konkret, kortsiktigt, process
Grönt = Viktigt
Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan
Idéskrifter från Kvalitetsdialog
• Vi har publicerat två skrifter
– Biblioteksplan 2.0
– Nyckeltal 1.0
Områden A - Z
• Nästan varje område är kopplat till en
lagparagraf
• Det finns en förslagslista att utgå från
• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun
• Gör prioriteringar, men tappa inte
basverksamheten!
• Visa relationerna mellan olika delar
• Koppla mot andra planer och styrdokument
B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjliga att genomföra? T.ex.
Barn och ungdom
Kultur
Teknik och teknisk infrastruktur
Vård och omsorg
Utbildning, skola
Social
Samhällsbyggnad
C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppföljningsbara? T.ex.
Halvår
Verksamhetsår
Läsår
Mandatperiod
Biblioteksplanens livslängd
R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen
Bibliotekssamarbete över kommungränserna
Cykeln
Plan
Ev.
planrevidering
Ev.
utvecklingsinsats
Arbete
Uppföljning
Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”
3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under
kalenderåret”
4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under
kalenderåret”
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc.
http://office.microsoft.com
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityder
Självvärderingar
Observationer
Dagböcker
Fokusgrupper etc.
Foto: Elisabet Ahlqvist
Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar kvalitativ analys
och diskussion
Bild: http://office.microsoft.com
Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man
inte tillgång?
• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller
ingen uppmärksamhet?
• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
Nyckeltal 1.0
Statistik – nyckeltal - TTT
• KB utvecklar den nationella
biblioteksstatistiken för att underlätta
användningen.
• Statistiken kan användas till nyckeltal
som ger en bild av verksamheten.
• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om
verkligheten, fler undersökningar
behövs.
• TTT bygger på observationer i
biblioteksrummet, vad gör
besökarna? En kompletterande
bild framträder.
Hinder för biblioteksplaner
1. Okunskap om lagen
2. Befogenhet
3. Strategiska politiker
4. Styrkort
5. Biblioteket – en kvinnofråga?
6. Olyckliga omständigheter
7. Abstrakt innehåll, på verkar
relevansen
Skolbiblioteksundersökning pågår
Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim
(medel 6 timmar/vecka)
Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning
Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet
Eget skolbibliotek på skolan
Vi använder en annan skolas
skolbibliotek
266
Bokbuss, bokbåt
Vi har inte tillgång till skolbibliotek
Annat svar än ovan
756
14
32
24
143
68
93
Vi använder ett integrerat folk- och
skolbibliotek
Vi använder folkbiblioteket
1386
65
28
2
6
0
36
62
40
69
74
12
197
3373 svarande
31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka
Skolbiblioteket på Ryska skolan.
Samskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet
Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.
Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet
Skolbiblioteket på Rambergsskolan
Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet
Skobiblioteket på Sjumilaskolan
Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum
Skolbiblioteket på Flatås G- lasser
Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt
Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2
Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame
Skolbiblioteket på Backatorpsskolan
Skolbiblioteket på Böskolans friskola
Gårdstensskolans skolbibliotek
Skolbiblioteket på Nordhemsskolan
Skolbiblioteket på Eriksboskolan
Skolbiblioteket på Fjällskolan
Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9
Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg
Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H
Skolbiblioteket på Bergums skola F 9
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM
Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9
Backegårdsskolan biblioteket
Skolbiblioteket på The English School Gothenburg
Hallenskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan
Katrinebergsskolans bibliotek
Sammanställning december 2014
Bibliotekplaner (2014-12-01)
osäker status
5%
• 115 kommuner med giltig plan (40 %)
• 29 kommuner med inaktuell plan
(slutår 2012, 2013) (10%)
aktuell
40%
äldre plan eller
helt saknad
plan
45%
• 130 kommuner har en plan äldre än
2011, eller ingen plan alls. (45 %)
• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)
inaktuell
(2013,2012)
10%
Västra Götaland 2014-12-01
Västra Götaland 2014-12-01
oklar
status
10%
• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,
2013) (4 %)
aktuell
23%
• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller
ingen plan alls. (63 %)
inaktuell
4%
saknas
63%
• 11 kommuner med giltig plan (23 %)
• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)
• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan
• 2 kommuner har plan under revidering
(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)
Frågor?
[email protected]
[email protected]
Här kan man hämta statistik:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404
87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru
e
Slide 11
Biblioteksplan 2.0
Elisabet Ahlqvist 2014-12-03
Ny bibliotekslag 2014
• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska
bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
samverka.
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på
biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick
över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och
kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och
hur de används.
Definition av biblioteksplan DS2003:66
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger närmare besked om
verksamhetens inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad att medborgarens
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden
gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”
(s.112)
DS2003:66
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som
bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”
(s. 106)
”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad
skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat
övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”
(s.58)
14 § Samverkan
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i
grunden gemensam resurs”
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.
Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)
• Förutom fjärrlånehanteringen som har en
egen paragraf, bör huvudmännen besluta
om formerna för samverkan.
• Lagen har ett starkt användarperspektiv,
och utgår från hur biblioteken används
17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är
regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin
biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för
sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår
det tydligare att vad som avses är en separat plan för
just biblioteksverksamheten.
(Prop. 2012/13:147, s.43)
17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
biblioteksverksamhet som kommunen eller
landstinget bedriver som huvudman. För det fall
kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet
som huvudman ska även den ingå i planen.
På motsvarande sätt ska folkhögskolornas och
sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall
landstinget som huvudman driver sådan
verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av
nödvändighet inte att se likadana ut eftersom
olika kommuner och landsting bedriver
biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”
(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra
kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.
• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala
biblioteksverksamheten såväl som folkhögskolornas och
sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och
medieplanering.
• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra
bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och
landstingskommunala biblioteksplanerna.
17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med biblioteksplanerna med
arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär
dock inte att det lagstadgade kravet på att
landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör
utgå. Skälet för det är främst att planeringen av
biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför
översiktlig om den integreras i de allmänna
kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan
• Resurseffektivisering
• Användarperspektiv
Konsekvenser för kommunalt självstyre
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som bedöms motivera den inskränkning
av kommunernas och landstingens
självbestämmanderätt som blir följden.
Alla ska ha fri tillgång till god
biblioteksservice, oavsett var de bor i
landet.
Konsekvenser för kommunalt självstyre
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig
biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka
på kommunalt självstyre.
• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och
ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i
verksamheten.
• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig
och verksamheten så länge som minimikraven i lagen
uppfylls.
• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom
de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i
någon grad.
• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i
självbestämmandet.
§18 Uppföljning
• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala
biblioteksverksamheten och kommunerna.
• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har
utformats och använts.
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta tillsammans. Samverkans
mest ändamålsenliga former behöver få
utvecklas över tid, och kan varierar från tid
till annan, beroende på vilka behov som
finns.
18 § Uppföljning
• Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själva utformar och
upprättar
• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt
bidragit till att det fortfarande är stora
standardskillnader
• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för
uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner
• Behovet av mer samordning och uppföljningen av
biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete
nationellt.
Kvalitetsdialog
• September 2011
KB föreslår två spår:
1) Arbete med planerna
2) Kvalitetsmodellen och
utveckling av kvalitet
• Februari 2012
1:a mötet
• 22 november 2013
”Konstituerande”
• 21 november 2014
1:a med kommunerna med
Inriktning 2014
• Fokus på biblioteksplanerna:
– Systematiskt arbete med biblioteksplanerna
utifrån den nya bibliotekslagen.
– Skapa verktyg för att strukturera samarbete
på olika nivåer.
– Analysera kulturplanernas relationer till
de regionala och de kommunala
biblioteksplanerna.
Tema 1: konkret, kortsiktigt, process
Grönt = Viktigt
Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan
Idéskrifter från Kvalitetsdialog
• Vi har publicerat två skrifter
– Biblioteksplan 2.0
– Nyckeltal 1.0
Områden A - Z
• Nästan varje område är kopplat till en
lagparagraf
• Det finns en förslagslista att utgå från
• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun
• Gör prioriteringar, men tappa inte
basverksamheten!
• Visa relationerna mellan olika delar
• Koppla mot andra planer och styrdokument
B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjliga att genomföra? T.ex.
Barn och ungdom
Kultur
Teknik och teknisk infrastruktur
Vård och omsorg
Utbildning, skola
Social
Samhällsbyggnad
C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppföljningsbara? T.ex.
Halvår
Verksamhetsår
Läsår
Mandatperiod
Biblioteksplanens livslängd
R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen
Bibliotekssamarbete över kommungränserna
Cykeln
Plan
Ev.
planrevidering
Ev.
utvecklingsinsats
Arbete
Uppföljning
Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”
3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under
kalenderåret”
4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under
kalenderåret”
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc.
http://office.microsoft.com
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityder
Självvärderingar
Observationer
Dagböcker
Fokusgrupper etc.
Foto: Elisabet Ahlqvist
Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar kvalitativ analys
och diskussion
Bild: http://office.microsoft.com
Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man
inte tillgång?
• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller
ingen uppmärksamhet?
• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
Nyckeltal 1.0
Statistik – nyckeltal - TTT
• KB utvecklar den nationella
biblioteksstatistiken för att underlätta
användningen.
• Statistiken kan användas till nyckeltal
som ger en bild av verksamheten.
• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om
verkligheten, fler undersökningar
behövs.
• TTT bygger på observationer i
biblioteksrummet, vad gör
besökarna? En kompletterande
bild framträder.
Hinder för biblioteksplaner
1. Okunskap om lagen
2. Befogenhet
3. Strategiska politiker
4. Styrkort
5. Biblioteket – en kvinnofråga?
6. Olyckliga omständigheter
7. Abstrakt innehåll, på verkar
relevansen
Skolbiblioteksundersökning pågår
Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim
(medel 6 timmar/vecka)
Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning
Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet
Eget skolbibliotek på skolan
Vi använder en annan skolas
skolbibliotek
266
Bokbuss, bokbåt
Vi har inte tillgång till skolbibliotek
Annat svar än ovan
756
14
32
24
143
68
93
Vi använder ett integrerat folk- och
skolbibliotek
Vi använder folkbiblioteket
1386
65
28
2
6
0
36
62
40
69
74
12
197
3373 svarande
31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka
Skolbiblioteket på Ryska skolan.
Samskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet
Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.
Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet
Skolbiblioteket på Rambergsskolan
Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet
Skobiblioteket på Sjumilaskolan
Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum
Skolbiblioteket på Flatås G- lasser
Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt
Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2
Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame
Skolbiblioteket på Backatorpsskolan
Skolbiblioteket på Böskolans friskola
Gårdstensskolans skolbibliotek
Skolbiblioteket på Nordhemsskolan
Skolbiblioteket på Eriksboskolan
Skolbiblioteket på Fjällskolan
Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9
Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg
Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H
Skolbiblioteket på Bergums skola F 9
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM
Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9
Backegårdsskolan biblioteket
Skolbiblioteket på The English School Gothenburg
Hallenskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan
Katrinebergsskolans bibliotek
Sammanställning december 2014
Bibliotekplaner (2014-12-01)
osäker status
5%
• 115 kommuner med giltig plan (40 %)
• 29 kommuner med inaktuell plan
(slutår 2012, 2013) (10%)
aktuell
40%
äldre plan eller
helt saknad
plan
45%
• 130 kommuner har en plan äldre än
2011, eller ingen plan alls. (45 %)
• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)
inaktuell
(2013,2012)
10%
Västra Götaland 2014-12-01
Västra Götaland 2014-12-01
oklar
status
10%
• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,
2013) (4 %)
aktuell
23%
• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller
ingen plan alls. (63 %)
inaktuell
4%
saknas
63%
• 11 kommuner med giltig plan (23 %)
• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)
• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan
• 2 kommuner har plan under revidering
(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)
Frågor?
[email protected]
[email protected]
Här kan man hämta statistik:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404
87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru
e
Slide 12
Biblioteksplan 2.0
Elisabet Ahlqvist 2014-12-03
Ny bibliotekslag 2014
• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska
bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
samverka.
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på
biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick
över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och
kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och
hur de används.
Definition av biblioteksplan DS2003:66
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger närmare besked om
verksamhetens inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad att medborgarens
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden
gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”
(s.112)
DS2003:66
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som
bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”
(s. 106)
”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad
skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat
övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”
(s.58)
14 § Samverkan
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i
grunden gemensam resurs”
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.
Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)
• Förutom fjärrlånehanteringen som har en
egen paragraf, bör huvudmännen besluta
om formerna för samverkan.
• Lagen har ett starkt användarperspektiv,
och utgår från hur biblioteken används
17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är
regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin
biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för
sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår
det tydligare att vad som avses är en separat plan för
just biblioteksverksamheten.
(Prop. 2012/13:147, s.43)
17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
biblioteksverksamhet som kommunen eller
landstinget bedriver som huvudman. För det fall
kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet
som huvudman ska även den ingå i planen.
På motsvarande sätt ska folkhögskolornas och
sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall
landstinget som huvudman driver sådan
verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av
nödvändighet inte att se likadana ut eftersom
olika kommuner och landsting bedriver
biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”
(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra
kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.
• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala
biblioteksverksamheten såväl som folkhögskolornas och
sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och
medieplanering.
• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra
bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och
landstingskommunala biblioteksplanerna.
17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med biblioteksplanerna med
arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär
dock inte att det lagstadgade kravet på att
landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör
utgå. Skälet för det är främst att planeringen av
biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför
översiktlig om den integreras i de allmänna
kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan
• Resurseffektivisering
• Användarperspektiv
Konsekvenser för kommunalt självstyre
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som bedöms motivera den inskränkning
av kommunernas och landstingens
självbestämmanderätt som blir följden.
Alla ska ha fri tillgång till god
biblioteksservice, oavsett var de bor i
landet.
Konsekvenser för kommunalt självstyre
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig
biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka
på kommunalt självstyre.
• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och
ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i
verksamheten.
• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig
och verksamheten så länge som minimikraven i lagen
uppfylls.
• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom
de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i
någon grad.
• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i
självbestämmandet.
§18 Uppföljning
• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala
biblioteksverksamheten och kommunerna.
• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har
utformats och använts.
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta tillsammans. Samverkans
mest ändamålsenliga former behöver få
utvecklas över tid, och kan varierar från tid
till annan, beroende på vilka behov som
finns.
18 § Uppföljning
• Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själva utformar och
upprättar
• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt
bidragit till att det fortfarande är stora
standardskillnader
• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för
uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner
• Behovet av mer samordning och uppföljningen av
biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete
nationellt.
Kvalitetsdialog
• September 2011
KB föreslår två spår:
1) Arbete med planerna
2) Kvalitetsmodellen och
utveckling av kvalitet
• Februari 2012
1:a mötet
• 22 november 2013
”Konstituerande”
• 21 november 2014
1:a med kommunerna med
Inriktning 2014
• Fokus på biblioteksplanerna:
– Systematiskt arbete med biblioteksplanerna
utifrån den nya bibliotekslagen.
– Skapa verktyg för att strukturera samarbete
på olika nivåer.
– Analysera kulturplanernas relationer till
de regionala och de kommunala
biblioteksplanerna.
Tema 1: konkret, kortsiktigt, process
Grönt = Viktigt
Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan
Idéskrifter från Kvalitetsdialog
• Vi har publicerat två skrifter
– Biblioteksplan 2.0
– Nyckeltal 1.0
Områden A - Z
• Nästan varje område är kopplat till en
lagparagraf
• Det finns en förslagslista att utgå från
• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun
• Gör prioriteringar, men tappa inte
basverksamheten!
• Visa relationerna mellan olika delar
• Koppla mot andra planer och styrdokument
B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjliga att genomföra? T.ex.
Barn och ungdom
Kultur
Teknik och teknisk infrastruktur
Vård och omsorg
Utbildning, skola
Social
Samhällsbyggnad
C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppföljningsbara? T.ex.
Halvår
Verksamhetsår
Läsår
Mandatperiod
Biblioteksplanens livslängd
R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen
Bibliotekssamarbete över kommungränserna
Cykeln
Plan
Ev.
planrevidering
Ev.
utvecklingsinsats
Arbete
Uppföljning
Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”
3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under
kalenderåret”
4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under
kalenderåret”
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc.
http://office.microsoft.com
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityder
Självvärderingar
Observationer
Dagböcker
Fokusgrupper etc.
Foto: Elisabet Ahlqvist
Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar kvalitativ analys
och diskussion
Bild: http://office.microsoft.com
Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man
inte tillgång?
• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller
ingen uppmärksamhet?
• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
Nyckeltal 1.0
Statistik – nyckeltal - TTT
• KB utvecklar den nationella
biblioteksstatistiken för att underlätta
användningen.
• Statistiken kan användas till nyckeltal
som ger en bild av verksamheten.
• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om
verkligheten, fler undersökningar
behövs.
• TTT bygger på observationer i
biblioteksrummet, vad gör
besökarna? En kompletterande
bild framträder.
Hinder för biblioteksplaner
1. Okunskap om lagen
2. Befogenhet
3. Strategiska politiker
4. Styrkort
5. Biblioteket – en kvinnofråga?
6. Olyckliga omständigheter
7. Abstrakt innehåll, på verkar
relevansen
Skolbiblioteksundersökning pågår
Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim
(medel 6 timmar/vecka)
Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning
Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet
Eget skolbibliotek på skolan
Vi använder en annan skolas
skolbibliotek
266
Bokbuss, bokbåt
Vi har inte tillgång till skolbibliotek
Annat svar än ovan
756
14
32
24
143
68
93
Vi använder ett integrerat folk- och
skolbibliotek
Vi använder folkbiblioteket
1386
65
28
2
6
0
36
62
40
69
74
12
197
3373 svarande
31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka
Skolbiblioteket på Ryska skolan.
Samskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet
Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.
Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet
Skolbiblioteket på Rambergsskolan
Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet
Skobiblioteket på Sjumilaskolan
Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum
Skolbiblioteket på Flatås G- lasser
Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt
Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2
Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame
Skolbiblioteket på Backatorpsskolan
Skolbiblioteket på Böskolans friskola
Gårdstensskolans skolbibliotek
Skolbiblioteket på Nordhemsskolan
Skolbiblioteket på Eriksboskolan
Skolbiblioteket på Fjällskolan
Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9
Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg
Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H
Skolbiblioteket på Bergums skola F 9
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM
Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9
Backegårdsskolan biblioteket
Skolbiblioteket på The English School Gothenburg
Hallenskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan
Katrinebergsskolans bibliotek
Sammanställning december 2014
Bibliotekplaner (2014-12-01)
osäker status
5%
• 115 kommuner med giltig plan (40 %)
• 29 kommuner med inaktuell plan
(slutår 2012, 2013) (10%)
aktuell
40%
äldre plan eller
helt saknad
plan
45%
• 130 kommuner har en plan äldre än
2011, eller ingen plan alls. (45 %)
• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)
inaktuell
(2013,2012)
10%
Västra Götaland 2014-12-01
Västra Götaland 2014-12-01
oklar
status
10%
• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,
2013) (4 %)
aktuell
23%
• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller
ingen plan alls. (63 %)
inaktuell
4%
saknas
63%
• 11 kommuner med giltig plan (23 %)
• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)
• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan
• 2 kommuner har plan under revidering
(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)
Frågor?
[email protected]
[email protected]
Här kan man hämta statistik:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404
87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru
e
Slide 13
Biblioteksplan 2.0
Elisabet Ahlqvist 2014-12-03
Ny bibliotekslag 2014
• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska
bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
samverka.
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på
biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick
över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och
kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och
hur de används.
Definition av biblioteksplan DS2003:66
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger närmare besked om
verksamhetens inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad att medborgarens
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden
gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”
(s.112)
DS2003:66
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som
bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”
(s. 106)
”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad
skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat
övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”
(s.58)
14 § Samverkan
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i
grunden gemensam resurs”
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.
Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)
• Förutom fjärrlånehanteringen som har en
egen paragraf, bör huvudmännen besluta
om formerna för samverkan.
• Lagen har ett starkt användarperspektiv,
och utgår från hur biblioteken används
17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är
regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin
biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för
sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår
det tydligare att vad som avses är en separat plan för
just biblioteksverksamheten.
(Prop. 2012/13:147, s.43)
17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
biblioteksverksamhet som kommunen eller
landstinget bedriver som huvudman. För det fall
kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet
som huvudman ska även den ingå i planen.
På motsvarande sätt ska folkhögskolornas och
sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall
landstinget som huvudman driver sådan
verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av
nödvändighet inte att se likadana ut eftersom
olika kommuner och landsting bedriver
biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”
(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra
kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.
• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala
biblioteksverksamheten såväl som folkhögskolornas och
sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och
medieplanering.
• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra
bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och
landstingskommunala biblioteksplanerna.
17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med biblioteksplanerna med
arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär
dock inte att det lagstadgade kravet på att
landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör
utgå. Skälet för det är främst att planeringen av
biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför
översiktlig om den integreras i de allmänna
kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan
• Resurseffektivisering
• Användarperspektiv
Konsekvenser för kommunalt självstyre
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som bedöms motivera den inskränkning
av kommunernas och landstingens
självbestämmanderätt som blir följden.
Alla ska ha fri tillgång till god
biblioteksservice, oavsett var de bor i
landet.
Konsekvenser för kommunalt självstyre
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig
biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka
på kommunalt självstyre.
• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och
ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i
verksamheten.
• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig
och verksamheten så länge som minimikraven i lagen
uppfylls.
• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom
de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i
någon grad.
• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i
självbestämmandet.
§18 Uppföljning
• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala
biblioteksverksamheten och kommunerna.
• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har
utformats och använts.
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta tillsammans. Samverkans
mest ändamålsenliga former behöver få
utvecklas över tid, och kan varierar från tid
till annan, beroende på vilka behov som
finns.
18 § Uppföljning
• Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själva utformar och
upprättar
• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt
bidragit till att det fortfarande är stora
standardskillnader
• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för
uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner
• Behovet av mer samordning och uppföljningen av
biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete
nationellt.
Kvalitetsdialog
• September 2011
KB föreslår två spår:
1) Arbete med planerna
2) Kvalitetsmodellen och
utveckling av kvalitet
• Februari 2012
1:a mötet
• 22 november 2013
”Konstituerande”
• 21 november 2014
1:a med kommunerna med
Inriktning 2014
• Fokus på biblioteksplanerna:
– Systematiskt arbete med biblioteksplanerna
utifrån den nya bibliotekslagen.
– Skapa verktyg för att strukturera samarbete
på olika nivåer.
– Analysera kulturplanernas relationer till
de regionala och de kommunala
biblioteksplanerna.
Tema 1: konkret, kortsiktigt, process
Grönt = Viktigt
Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan
Idéskrifter från Kvalitetsdialog
• Vi har publicerat två skrifter
– Biblioteksplan 2.0
– Nyckeltal 1.0
Områden A - Z
• Nästan varje område är kopplat till en
lagparagraf
• Det finns en förslagslista att utgå från
• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun
• Gör prioriteringar, men tappa inte
basverksamheten!
• Visa relationerna mellan olika delar
• Koppla mot andra planer och styrdokument
B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjliga att genomföra? T.ex.
Barn och ungdom
Kultur
Teknik och teknisk infrastruktur
Vård och omsorg
Utbildning, skola
Social
Samhällsbyggnad
C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppföljningsbara? T.ex.
Halvår
Verksamhetsår
Läsår
Mandatperiod
Biblioteksplanens livslängd
R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen
Bibliotekssamarbete över kommungränserna
Cykeln
Plan
Ev.
planrevidering
Ev.
utvecklingsinsats
Arbete
Uppföljning
Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”
3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under
kalenderåret”
4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under
kalenderåret”
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc.
http://office.microsoft.com
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityder
Självvärderingar
Observationer
Dagböcker
Fokusgrupper etc.
Foto: Elisabet Ahlqvist
Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar kvalitativ analys
och diskussion
Bild: http://office.microsoft.com
Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man
inte tillgång?
• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller
ingen uppmärksamhet?
• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
Nyckeltal 1.0
Statistik – nyckeltal - TTT
• KB utvecklar den nationella
biblioteksstatistiken för att underlätta
användningen.
• Statistiken kan användas till nyckeltal
som ger en bild av verksamheten.
• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om
verkligheten, fler undersökningar
behövs.
• TTT bygger på observationer i
biblioteksrummet, vad gör
besökarna? En kompletterande
bild framträder.
Hinder för biblioteksplaner
1. Okunskap om lagen
2. Befogenhet
3. Strategiska politiker
4. Styrkort
5. Biblioteket – en kvinnofråga?
6. Olyckliga omständigheter
7. Abstrakt innehåll, på verkar
relevansen
Skolbiblioteksundersökning pågår
Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim
(medel 6 timmar/vecka)
Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning
Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet
Eget skolbibliotek på skolan
Vi använder en annan skolas
skolbibliotek
266
Bokbuss, bokbåt
Vi har inte tillgång till skolbibliotek
Annat svar än ovan
756
14
32
24
143
68
93
Vi använder ett integrerat folk- och
skolbibliotek
Vi använder folkbiblioteket
1386
65
28
2
6
0
36
62
40
69
74
12
197
3373 svarande
31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka
Skolbiblioteket på Ryska skolan.
Samskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet
Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.
Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet
Skolbiblioteket på Rambergsskolan
Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet
Skobiblioteket på Sjumilaskolan
Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum
Skolbiblioteket på Flatås G- lasser
Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt
Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2
Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame
Skolbiblioteket på Backatorpsskolan
Skolbiblioteket på Böskolans friskola
Gårdstensskolans skolbibliotek
Skolbiblioteket på Nordhemsskolan
Skolbiblioteket på Eriksboskolan
Skolbiblioteket på Fjällskolan
Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9
Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg
Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H
Skolbiblioteket på Bergums skola F 9
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM
Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9
Backegårdsskolan biblioteket
Skolbiblioteket på The English School Gothenburg
Hallenskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan
Katrinebergsskolans bibliotek
Sammanställning december 2014
Bibliotekplaner (2014-12-01)
osäker status
5%
• 115 kommuner med giltig plan (40 %)
• 29 kommuner med inaktuell plan
(slutår 2012, 2013) (10%)
aktuell
40%
äldre plan eller
helt saknad
plan
45%
• 130 kommuner har en plan äldre än
2011, eller ingen plan alls. (45 %)
• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)
inaktuell
(2013,2012)
10%
Västra Götaland 2014-12-01
Västra Götaland 2014-12-01
oklar
status
10%
• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,
2013) (4 %)
aktuell
23%
• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller
ingen plan alls. (63 %)
inaktuell
4%
saknas
63%
• 11 kommuner med giltig plan (23 %)
• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)
• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan
• 2 kommuner har plan under revidering
(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)
Frågor?
[email protected]
[email protected]
Här kan man hämta statistik:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404
87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru
e
Slide 14
Biblioteksplan 2.0
Elisabet Ahlqvist 2014-12-03
Ny bibliotekslag 2014
• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska
bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
samverka.
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på
biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick
över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och
kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och
hur de används.
Definition av biblioteksplan DS2003:66
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger närmare besked om
verksamhetens inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad att medborgarens
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden
gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”
(s.112)
DS2003:66
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som
bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”
(s. 106)
”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad
skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat
övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”
(s.58)
14 § Samverkan
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i
grunden gemensam resurs”
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.
Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)
• Förutom fjärrlånehanteringen som har en
egen paragraf, bör huvudmännen besluta
om formerna för samverkan.
• Lagen har ett starkt användarperspektiv,
och utgår från hur biblioteken används
17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är
regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin
biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för
sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår
det tydligare att vad som avses är en separat plan för
just biblioteksverksamheten.
(Prop. 2012/13:147, s.43)
17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
biblioteksverksamhet som kommunen eller
landstinget bedriver som huvudman. För det fall
kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet
som huvudman ska även den ingå i planen.
På motsvarande sätt ska folkhögskolornas och
sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall
landstinget som huvudman driver sådan
verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av
nödvändighet inte att se likadana ut eftersom
olika kommuner och landsting bedriver
biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”
(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra
kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.
• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala
biblioteksverksamheten såväl som folkhögskolornas och
sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och
medieplanering.
• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra
bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och
landstingskommunala biblioteksplanerna.
17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med biblioteksplanerna med
arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär
dock inte att det lagstadgade kravet på att
landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör
utgå. Skälet för det är främst att planeringen av
biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför
översiktlig om den integreras i de allmänna
kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan
• Resurseffektivisering
• Användarperspektiv
Konsekvenser för kommunalt självstyre
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som bedöms motivera den inskränkning
av kommunernas och landstingens
självbestämmanderätt som blir följden.
Alla ska ha fri tillgång till god
biblioteksservice, oavsett var de bor i
landet.
Konsekvenser för kommunalt självstyre
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig
biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka
på kommunalt självstyre.
• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och
ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i
verksamheten.
• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig
och verksamheten så länge som minimikraven i lagen
uppfylls.
• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom
de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i
någon grad.
• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i
självbestämmandet.
§18 Uppföljning
• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala
biblioteksverksamheten och kommunerna.
• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har
utformats och använts.
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta tillsammans. Samverkans
mest ändamålsenliga former behöver få
utvecklas över tid, och kan varierar från tid
till annan, beroende på vilka behov som
finns.
18 § Uppföljning
• Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själva utformar och
upprättar
• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt
bidragit till att det fortfarande är stora
standardskillnader
• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för
uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner
• Behovet av mer samordning och uppföljningen av
biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete
nationellt.
Kvalitetsdialog
• September 2011
KB föreslår två spår:
1) Arbete med planerna
2) Kvalitetsmodellen och
utveckling av kvalitet
• Februari 2012
1:a mötet
• 22 november 2013
”Konstituerande”
• 21 november 2014
1:a med kommunerna med
Inriktning 2014
• Fokus på biblioteksplanerna:
– Systematiskt arbete med biblioteksplanerna
utifrån den nya bibliotekslagen.
– Skapa verktyg för att strukturera samarbete
på olika nivåer.
– Analysera kulturplanernas relationer till
de regionala och de kommunala
biblioteksplanerna.
Tema 1: konkret, kortsiktigt, process
Grönt = Viktigt
Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan
Idéskrifter från Kvalitetsdialog
• Vi har publicerat två skrifter
– Biblioteksplan 2.0
– Nyckeltal 1.0
Områden A - Z
• Nästan varje område är kopplat till en
lagparagraf
• Det finns en förslagslista att utgå från
• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun
• Gör prioriteringar, men tappa inte
basverksamheten!
• Visa relationerna mellan olika delar
• Koppla mot andra planer och styrdokument
B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjliga att genomföra? T.ex.
Barn och ungdom
Kultur
Teknik och teknisk infrastruktur
Vård och omsorg
Utbildning, skola
Social
Samhällsbyggnad
C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppföljningsbara? T.ex.
Halvår
Verksamhetsår
Läsår
Mandatperiod
Biblioteksplanens livslängd
R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen
Bibliotekssamarbete över kommungränserna
Cykeln
Plan
Ev.
planrevidering
Ev.
utvecklingsinsats
Arbete
Uppföljning
Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”
3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under
kalenderåret”
4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under
kalenderåret”
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc.
http://office.microsoft.com
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityder
Självvärderingar
Observationer
Dagböcker
Fokusgrupper etc.
Foto: Elisabet Ahlqvist
Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar kvalitativ analys
och diskussion
Bild: http://office.microsoft.com
Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man
inte tillgång?
• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller
ingen uppmärksamhet?
• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
Nyckeltal 1.0
Statistik – nyckeltal - TTT
• KB utvecklar den nationella
biblioteksstatistiken för att underlätta
användningen.
• Statistiken kan användas till nyckeltal
som ger en bild av verksamheten.
• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om
verkligheten, fler undersökningar
behövs.
• TTT bygger på observationer i
biblioteksrummet, vad gör
besökarna? En kompletterande
bild framträder.
Hinder för biblioteksplaner
1. Okunskap om lagen
2. Befogenhet
3. Strategiska politiker
4. Styrkort
5. Biblioteket – en kvinnofråga?
6. Olyckliga omständigheter
7. Abstrakt innehåll, på verkar
relevansen
Skolbiblioteksundersökning pågår
Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim
(medel 6 timmar/vecka)
Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning
Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet
Eget skolbibliotek på skolan
Vi använder en annan skolas
skolbibliotek
266
Bokbuss, bokbåt
Vi har inte tillgång till skolbibliotek
Annat svar än ovan
756
14
32
24
143
68
93
Vi använder ett integrerat folk- och
skolbibliotek
Vi använder folkbiblioteket
1386
65
28
2
6
0
36
62
40
69
74
12
197
3373 svarande
31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka
Skolbiblioteket på Ryska skolan.
Samskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet
Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.
Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet
Skolbiblioteket på Rambergsskolan
Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet
Skobiblioteket på Sjumilaskolan
Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum
Skolbiblioteket på Flatås G- lasser
Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt
Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2
Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame
Skolbiblioteket på Backatorpsskolan
Skolbiblioteket på Böskolans friskola
Gårdstensskolans skolbibliotek
Skolbiblioteket på Nordhemsskolan
Skolbiblioteket på Eriksboskolan
Skolbiblioteket på Fjällskolan
Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9
Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg
Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H
Skolbiblioteket på Bergums skola F 9
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM
Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9
Backegårdsskolan biblioteket
Skolbiblioteket på The English School Gothenburg
Hallenskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan
Katrinebergsskolans bibliotek
Sammanställning december 2014
Bibliotekplaner (2014-12-01)
osäker status
5%
• 115 kommuner med giltig plan (40 %)
• 29 kommuner med inaktuell plan
(slutår 2012, 2013) (10%)
aktuell
40%
äldre plan eller
helt saknad
plan
45%
• 130 kommuner har en plan äldre än
2011, eller ingen plan alls. (45 %)
• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)
inaktuell
(2013,2012)
10%
Västra Götaland 2014-12-01
Västra Götaland 2014-12-01
oklar
status
10%
• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,
2013) (4 %)
aktuell
23%
• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller
ingen plan alls. (63 %)
inaktuell
4%
saknas
63%
• 11 kommuner med giltig plan (23 %)
• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)
• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan
• 2 kommuner har plan under revidering
(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)
Frågor?
[email protected]
[email protected]
Här kan man hämta statistik:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404
87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru
e
Slide 15
Biblioteksplan 2.0
Elisabet Ahlqvist 2014-12-03
Ny bibliotekslag 2014
• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska
bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
samverka.
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på
biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick
över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och
kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och
hur de används.
Definition av biblioteksplan DS2003:66
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger närmare besked om
verksamhetens inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad att medborgarens
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden
gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”
(s.112)
DS2003:66
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som
bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”
(s. 106)
”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad
skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat
övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”
(s.58)
14 § Samverkan
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i
grunden gemensam resurs”
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.
Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)
• Förutom fjärrlånehanteringen som har en
egen paragraf, bör huvudmännen besluta
om formerna för samverkan.
• Lagen har ett starkt användarperspektiv,
och utgår från hur biblioteken används
17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är
regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin
biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för
sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår
det tydligare att vad som avses är en separat plan för
just biblioteksverksamheten.
(Prop. 2012/13:147, s.43)
17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
biblioteksverksamhet som kommunen eller
landstinget bedriver som huvudman. För det fall
kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet
som huvudman ska även den ingå i planen.
På motsvarande sätt ska folkhögskolornas och
sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall
landstinget som huvudman driver sådan
verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av
nödvändighet inte att se likadana ut eftersom
olika kommuner och landsting bedriver
biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”
(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra
kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.
• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala
biblioteksverksamheten såväl som folkhögskolornas och
sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och
medieplanering.
• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra
bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och
landstingskommunala biblioteksplanerna.
17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med biblioteksplanerna med
arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär
dock inte att det lagstadgade kravet på att
landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör
utgå. Skälet för det är främst att planeringen av
biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför
översiktlig om den integreras i de allmänna
kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan
• Resurseffektivisering
• Användarperspektiv
Konsekvenser för kommunalt självstyre
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som bedöms motivera den inskränkning
av kommunernas och landstingens
självbestämmanderätt som blir följden.
Alla ska ha fri tillgång till god
biblioteksservice, oavsett var de bor i
landet.
Konsekvenser för kommunalt självstyre
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig
biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka
på kommunalt självstyre.
• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och
ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i
verksamheten.
• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig
och verksamheten så länge som minimikraven i lagen
uppfylls.
• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom
de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i
någon grad.
• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i
självbestämmandet.
§18 Uppföljning
• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala
biblioteksverksamheten och kommunerna.
• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har
utformats och använts.
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta tillsammans. Samverkans
mest ändamålsenliga former behöver få
utvecklas över tid, och kan varierar från tid
till annan, beroende på vilka behov som
finns.
18 § Uppföljning
• Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själva utformar och
upprättar
• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt
bidragit till att det fortfarande är stora
standardskillnader
• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för
uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner
• Behovet av mer samordning och uppföljningen av
biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete
nationellt.
Kvalitetsdialog
• September 2011
KB föreslår två spår:
1) Arbete med planerna
2) Kvalitetsmodellen och
utveckling av kvalitet
• Februari 2012
1:a mötet
• 22 november 2013
”Konstituerande”
• 21 november 2014
1:a med kommunerna med
Inriktning 2014
• Fokus på biblioteksplanerna:
– Systematiskt arbete med biblioteksplanerna
utifrån den nya bibliotekslagen.
– Skapa verktyg för att strukturera samarbete
på olika nivåer.
– Analysera kulturplanernas relationer till
de regionala och de kommunala
biblioteksplanerna.
Tema 1: konkret, kortsiktigt, process
Grönt = Viktigt
Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan
Idéskrifter från Kvalitetsdialog
• Vi har publicerat två skrifter
– Biblioteksplan 2.0
– Nyckeltal 1.0
Områden A - Z
• Nästan varje område är kopplat till en
lagparagraf
• Det finns en förslagslista att utgå från
• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun
• Gör prioriteringar, men tappa inte
basverksamheten!
• Visa relationerna mellan olika delar
• Koppla mot andra planer och styrdokument
B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjliga att genomföra? T.ex.
Barn och ungdom
Kultur
Teknik och teknisk infrastruktur
Vård och omsorg
Utbildning, skola
Social
Samhällsbyggnad
C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppföljningsbara? T.ex.
Halvår
Verksamhetsår
Läsår
Mandatperiod
Biblioteksplanens livslängd
R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen
Bibliotekssamarbete över kommungränserna
Cykeln
Plan
Ev.
planrevidering
Ev.
utvecklingsinsats
Arbete
Uppföljning
Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”
3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under
kalenderåret”
4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under
kalenderåret”
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc.
http://office.microsoft.com
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityder
Självvärderingar
Observationer
Dagböcker
Fokusgrupper etc.
Foto: Elisabet Ahlqvist
Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar kvalitativ analys
och diskussion
Bild: http://office.microsoft.com
Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man
inte tillgång?
• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller
ingen uppmärksamhet?
• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
Nyckeltal 1.0
Statistik – nyckeltal - TTT
• KB utvecklar den nationella
biblioteksstatistiken för att underlätta
användningen.
• Statistiken kan användas till nyckeltal
som ger en bild av verksamheten.
• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om
verkligheten, fler undersökningar
behövs.
• TTT bygger på observationer i
biblioteksrummet, vad gör
besökarna? En kompletterande
bild framträder.
Hinder för biblioteksplaner
1. Okunskap om lagen
2. Befogenhet
3. Strategiska politiker
4. Styrkort
5. Biblioteket – en kvinnofråga?
6. Olyckliga omständigheter
7. Abstrakt innehåll, på verkar
relevansen
Skolbiblioteksundersökning pågår
Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim
(medel 6 timmar/vecka)
Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning
Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet
Eget skolbibliotek på skolan
Vi använder en annan skolas
skolbibliotek
266
Bokbuss, bokbåt
Vi har inte tillgång till skolbibliotek
Annat svar än ovan
756
14
32
24
143
68
93
Vi använder ett integrerat folk- och
skolbibliotek
Vi använder folkbiblioteket
1386
65
28
2
6
0
36
62
40
69
74
12
197
3373 svarande
31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka
Skolbiblioteket på Ryska skolan.
Samskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet
Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.
Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet
Skolbiblioteket på Rambergsskolan
Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet
Skobiblioteket på Sjumilaskolan
Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum
Skolbiblioteket på Flatås G- lasser
Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt
Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2
Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame
Skolbiblioteket på Backatorpsskolan
Skolbiblioteket på Böskolans friskola
Gårdstensskolans skolbibliotek
Skolbiblioteket på Nordhemsskolan
Skolbiblioteket på Eriksboskolan
Skolbiblioteket på Fjällskolan
Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9
Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg
Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H
Skolbiblioteket på Bergums skola F 9
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM
Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9
Backegårdsskolan biblioteket
Skolbiblioteket på The English School Gothenburg
Hallenskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan
Katrinebergsskolans bibliotek
Sammanställning december 2014
Bibliotekplaner (2014-12-01)
osäker status
5%
• 115 kommuner med giltig plan (40 %)
• 29 kommuner med inaktuell plan
(slutår 2012, 2013) (10%)
aktuell
40%
äldre plan eller
helt saknad
plan
45%
• 130 kommuner har en plan äldre än
2011, eller ingen plan alls. (45 %)
• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)
inaktuell
(2013,2012)
10%
Västra Götaland 2014-12-01
Västra Götaland 2014-12-01
oklar
status
10%
• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,
2013) (4 %)
aktuell
23%
• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller
ingen plan alls. (63 %)
inaktuell
4%
saknas
63%
• 11 kommuner med giltig plan (23 %)
• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)
• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan
• 2 kommuner har plan under revidering
(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)
Frågor?
[email protected]
[email protected]
Här kan man hämta statistik:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404
87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru
e
Slide 16
Biblioteksplan 2.0
Elisabet Ahlqvist 2014-12-03
Ny bibliotekslag 2014
• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska
bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
samverka.
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på
biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick
över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och
kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och
hur de används.
Definition av biblioteksplan DS2003:66
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger närmare besked om
verksamhetens inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad att medborgarens
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden
gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”
(s.112)
DS2003:66
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som
bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”
(s. 106)
”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad
skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat
övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”
(s.58)
14 § Samverkan
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i
grunden gemensam resurs”
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.
Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)
• Förutom fjärrlånehanteringen som har en
egen paragraf, bör huvudmännen besluta
om formerna för samverkan.
• Lagen har ett starkt användarperspektiv,
och utgår från hur biblioteken används
17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är
regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin
biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för
sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår
det tydligare att vad som avses är en separat plan för
just biblioteksverksamheten.
(Prop. 2012/13:147, s.43)
17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
biblioteksverksamhet som kommunen eller
landstinget bedriver som huvudman. För det fall
kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet
som huvudman ska även den ingå i planen.
På motsvarande sätt ska folkhögskolornas och
sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall
landstinget som huvudman driver sådan
verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av
nödvändighet inte att se likadana ut eftersom
olika kommuner och landsting bedriver
biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”
(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra
kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.
• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala
biblioteksverksamheten såväl som folkhögskolornas och
sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och
medieplanering.
• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra
bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och
landstingskommunala biblioteksplanerna.
17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med biblioteksplanerna med
arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär
dock inte att det lagstadgade kravet på att
landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör
utgå. Skälet för det är främst att planeringen av
biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför
översiktlig om den integreras i de allmänna
kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan
• Resurseffektivisering
• Användarperspektiv
Konsekvenser för kommunalt självstyre
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som bedöms motivera den inskränkning
av kommunernas och landstingens
självbestämmanderätt som blir följden.
Alla ska ha fri tillgång till god
biblioteksservice, oavsett var de bor i
landet.
Konsekvenser för kommunalt självstyre
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig
biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka
på kommunalt självstyre.
• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och
ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i
verksamheten.
• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig
och verksamheten så länge som minimikraven i lagen
uppfylls.
• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom
de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i
någon grad.
• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i
självbestämmandet.
§18 Uppföljning
• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala
biblioteksverksamheten och kommunerna.
• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har
utformats och använts.
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta tillsammans. Samverkans
mest ändamålsenliga former behöver få
utvecklas över tid, och kan varierar från tid
till annan, beroende på vilka behov som
finns.
18 § Uppföljning
• Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själva utformar och
upprättar
• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt
bidragit till att det fortfarande är stora
standardskillnader
• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för
uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner
• Behovet av mer samordning och uppföljningen av
biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete
nationellt.
Kvalitetsdialog
• September 2011
KB föreslår två spår:
1) Arbete med planerna
2) Kvalitetsmodellen och
utveckling av kvalitet
• Februari 2012
1:a mötet
• 22 november 2013
”Konstituerande”
• 21 november 2014
1:a med kommunerna med
Inriktning 2014
• Fokus på biblioteksplanerna:
– Systematiskt arbete med biblioteksplanerna
utifrån den nya bibliotekslagen.
– Skapa verktyg för att strukturera samarbete
på olika nivåer.
– Analysera kulturplanernas relationer till
de regionala och de kommunala
biblioteksplanerna.
Tema 1: konkret, kortsiktigt, process
Grönt = Viktigt
Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan
Idéskrifter från Kvalitetsdialog
• Vi har publicerat två skrifter
– Biblioteksplan 2.0
– Nyckeltal 1.0
Områden A - Z
• Nästan varje område är kopplat till en
lagparagraf
• Det finns en förslagslista att utgå från
• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun
• Gör prioriteringar, men tappa inte
basverksamheten!
• Visa relationerna mellan olika delar
• Koppla mot andra planer och styrdokument
B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjliga att genomföra? T.ex.
Barn och ungdom
Kultur
Teknik och teknisk infrastruktur
Vård och omsorg
Utbildning, skola
Social
Samhällsbyggnad
C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppföljningsbara? T.ex.
Halvår
Verksamhetsår
Läsår
Mandatperiod
Biblioteksplanens livslängd
R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen
Bibliotekssamarbete över kommungränserna
Cykeln
Plan
Ev.
planrevidering
Ev.
utvecklingsinsats
Arbete
Uppföljning
Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”
3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under
kalenderåret”
4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under
kalenderåret”
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc.
http://office.microsoft.com
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityder
Självvärderingar
Observationer
Dagböcker
Fokusgrupper etc.
Foto: Elisabet Ahlqvist
Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar kvalitativ analys
och diskussion
Bild: http://office.microsoft.com
Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man
inte tillgång?
• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller
ingen uppmärksamhet?
• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
Nyckeltal 1.0
Statistik – nyckeltal - TTT
• KB utvecklar den nationella
biblioteksstatistiken för att underlätta
användningen.
• Statistiken kan användas till nyckeltal
som ger en bild av verksamheten.
• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om
verkligheten, fler undersökningar
behövs.
• TTT bygger på observationer i
biblioteksrummet, vad gör
besökarna? En kompletterande
bild framträder.
Hinder för biblioteksplaner
1. Okunskap om lagen
2. Befogenhet
3. Strategiska politiker
4. Styrkort
5. Biblioteket – en kvinnofråga?
6. Olyckliga omständigheter
7. Abstrakt innehåll, på verkar
relevansen
Skolbiblioteksundersökning pågår
Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim
(medel 6 timmar/vecka)
Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning
Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet
Eget skolbibliotek på skolan
Vi använder en annan skolas
skolbibliotek
266
Bokbuss, bokbåt
Vi har inte tillgång till skolbibliotek
Annat svar än ovan
756
14
32
24
143
68
93
Vi använder ett integrerat folk- och
skolbibliotek
Vi använder folkbiblioteket
1386
65
28
2
6
0
36
62
40
69
74
12
197
3373 svarande
31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka
Skolbiblioteket på Ryska skolan.
Samskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet
Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.
Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet
Skolbiblioteket på Rambergsskolan
Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet
Skobiblioteket på Sjumilaskolan
Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum
Skolbiblioteket på Flatås G- lasser
Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt
Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2
Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame
Skolbiblioteket på Backatorpsskolan
Skolbiblioteket på Böskolans friskola
Gårdstensskolans skolbibliotek
Skolbiblioteket på Nordhemsskolan
Skolbiblioteket på Eriksboskolan
Skolbiblioteket på Fjällskolan
Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9
Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg
Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H
Skolbiblioteket på Bergums skola F 9
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM
Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9
Backegårdsskolan biblioteket
Skolbiblioteket på The English School Gothenburg
Hallenskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan
Katrinebergsskolans bibliotek
Sammanställning december 2014
Bibliotekplaner (2014-12-01)
osäker status
5%
• 115 kommuner med giltig plan (40 %)
• 29 kommuner med inaktuell plan
(slutår 2012, 2013) (10%)
aktuell
40%
äldre plan eller
helt saknad
plan
45%
• 130 kommuner har en plan äldre än
2011, eller ingen plan alls. (45 %)
• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)
inaktuell
(2013,2012)
10%
Västra Götaland 2014-12-01
Västra Götaland 2014-12-01
oklar
status
10%
• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,
2013) (4 %)
aktuell
23%
• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller
ingen plan alls. (63 %)
inaktuell
4%
saknas
63%
• 11 kommuner med giltig plan (23 %)
• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)
• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan
• 2 kommuner har plan under revidering
(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)
Frågor?
[email protected]
[email protected]
Här kan man hämta statistik:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404
87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru
e
Slide 17
Biblioteksplan 2.0
Elisabet Ahlqvist 2014-12-03
Ny bibliotekslag 2014
• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska
bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
samverka.
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på
biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick
över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och
kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och
hur de används.
Definition av biblioteksplan DS2003:66
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger närmare besked om
verksamhetens inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad att medborgarens
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden
gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”
(s.112)
DS2003:66
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som
bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”
(s. 106)
”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad
skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat
övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”
(s.58)
14 § Samverkan
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i
grunden gemensam resurs”
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.
Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)
• Förutom fjärrlånehanteringen som har en
egen paragraf, bör huvudmännen besluta
om formerna för samverkan.
• Lagen har ett starkt användarperspektiv,
och utgår från hur biblioteken används
17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är
regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin
biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för
sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår
det tydligare att vad som avses är en separat plan för
just biblioteksverksamheten.
(Prop. 2012/13:147, s.43)
17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
biblioteksverksamhet som kommunen eller
landstinget bedriver som huvudman. För det fall
kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet
som huvudman ska även den ingå i planen.
På motsvarande sätt ska folkhögskolornas och
sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall
landstinget som huvudman driver sådan
verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av
nödvändighet inte att se likadana ut eftersom
olika kommuner och landsting bedriver
biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”
(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra
kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.
• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala
biblioteksverksamheten såväl som folkhögskolornas och
sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och
medieplanering.
• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra
bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och
landstingskommunala biblioteksplanerna.
17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med biblioteksplanerna med
arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär
dock inte att det lagstadgade kravet på att
landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör
utgå. Skälet för det är främst att planeringen av
biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför
översiktlig om den integreras i de allmänna
kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan
• Resurseffektivisering
• Användarperspektiv
Konsekvenser för kommunalt självstyre
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som bedöms motivera den inskränkning
av kommunernas och landstingens
självbestämmanderätt som blir följden.
Alla ska ha fri tillgång till god
biblioteksservice, oavsett var de bor i
landet.
Konsekvenser för kommunalt självstyre
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig
biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka
på kommunalt självstyre.
• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och
ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i
verksamheten.
• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig
och verksamheten så länge som minimikraven i lagen
uppfylls.
• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom
de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i
någon grad.
• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i
självbestämmandet.
§18 Uppföljning
• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala
biblioteksverksamheten och kommunerna.
• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har
utformats och använts.
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta tillsammans. Samverkans
mest ändamålsenliga former behöver få
utvecklas över tid, och kan varierar från tid
till annan, beroende på vilka behov som
finns.
18 § Uppföljning
• Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själva utformar och
upprättar
• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt
bidragit till att det fortfarande är stora
standardskillnader
• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för
uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner
• Behovet av mer samordning och uppföljningen av
biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete
nationellt.
Kvalitetsdialog
• September 2011
KB föreslår två spår:
1) Arbete med planerna
2) Kvalitetsmodellen och
utveckling av kvalitet
• Februari 2012
1:a mötet
• 22 november 2013
”Konstituerande”
• 21 november 2014
1:a med kommunerna med
Inriktning 2014
• Fokus på biblioteksplanerna:
– Systematiskt arbete med biblioteksplanerna
utifrån den nya bibliotekslagen.
– Skapa verktyg för att strukturera samarbete
på olika nivåer.
– Analysera kulturplanernas relationer till
de regionala och de kommunala
biblioteksplanerna.
Tema 1: konkret, kortsiktigt, process
Grönt = Viktigt
Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan
Idéskrifter från Kvalitetsdialog
• Vi har publicerat två skrifter
– Biblioteksplan 2.0
– Nyckeltal 1.0
Områden A - Z
• Nästan varje område är kopplat till en
lagparagraf
• Det finns en förslagslista att utgå från
• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun
• Gör prioriteringar, men tappa inte
basverksamheten!
• Visa relationerna mellan olika delar
• Koppla mot andra planer och styrdokument
B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjliga att genomföra? T.ex.
Barn och ungdom
Kultur
Teknik och teknisk infrastruktur
Vård och omsorg
Utbildning, skola
Social
Samhällsbyggnad
C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppföljningsbara? T.ex.
Halvår
Verksamhetsår
Läsår
Mandatperiod
Biblioteksplanens livslängd
R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen
Bibliotekssamarbete över kommungränserna
Cykeln
Plan
Ev.
planrevidering
Ev.
utvecklingsinsats
Arbete
Uppföljning
Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”
3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under
kalenderåret”
4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under
kalenderåret”
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc.
http://office.microsoft.com
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityder
Självvärderingar
Observationer
Dagböcker
Fokusgrupper etc.
Foto: Elisabet Ahlqvist
Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar kvalitativ analys
och diskussion
Bild: http://office.microsoft.com
Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man
inte tillgång?
• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller
ingen uppmärksamhet?
• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
Nyckeltal 1.0
Statistik – nyckeltal - TTT
• KB utvecklar den nationella
biblioteksstatistiken för att underlätta
användningen.
• Statistiken kan användas till nyckeltal
som ger en bild av verksamheten.
• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om
verkligheten, fler undersökningar
behövs.
• TTT bygger på observationer i
biblioteksrummet, vad gör
besökarna? En kompletterande
bild framträder.
Hinder för biblioteksplaner
1. Okunskap om lagen
2. Befogenhet
3. Strategiska politiker
4. Styrkort
5. Biblioteket – en kvinnofråga?
6. Olyckliga omständigheter
7. Abstrakt innehåll, på verkar
relevansen
Skolbiblioteksundersökning pågår
Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim
(medel 6 timmar/vecka)
Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning
Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet
Eget skolbibliotek på skolan
Vi använder en annan skolas
skolbibliotek
266
Bokbuss, bokbåt
Vi har inte tillgång till skolbibliotek
Annat svar än ovan
756
14
32
24
143
68
93
Vi använder ett integrerat folk- och
skolbibliotek
Vi använder folkbiblioteket
1386
65
28
2
6
0
36
62
40
69
74
12
197
3373 svarande
31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka
Skolbiblioteket på Ryska skolan.
Samskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet
Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.
Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet
Skolbiblioteket på Rambergsskolan
Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet
Skobiblioteket på Sjumilaskolan
Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum
Skolbiblioteket på Flatås G- lasser
Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt
Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2
Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame
Skolbiblioteket på Backatorpsskolan
Skolbiblioteket på Böskolans friskola
Gårdstensskolans skolbibliotek
Skolbiblioteket på Nordhemsskolan
Skolbiblioteket på Eriksboskolan
Skolbiblioteket på Fjällskolan
Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9
Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg
Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H
Skolbiblioteket på Bergums skola F 9
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM
Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9
Backegårdsskolan biblioteket
Skolbiblioteket på The English School Gothenburg
Hallenskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan
Katrinebergsskolans bibliotek
Sammanställning december 2014
Bibliotekplaner (2014-12-01)
osäker status
5%
• 115 kommuner med giltig plan (40 %)
• 29 kommuner med inaktuell plan
(slutår 2012, 2013) (10%)
aktuell
40%
äldre plan eller
helt saknad
plan
45%
• 130 kommuner har en plan äldre än
2011, eller ingen plan alls. (45 %)
• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)
inaktuell
(2013,2012)
10%
Västra Götaland 2014-12-01
Västra Götaland 2014-12-01
oklar
status
10%
• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,
2013) (4 %)
aktuell
23%
• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller
ingen plan alls. (63 %)
inaktuell
4%
saknas
63%
• 11 kommuner med giltig plan (23 %)
• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)
• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan
• 2 kommuner har plan under revidering
(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)
Frågor?
[email protected]
[email protected]
Här kan man hämta statistik:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404
87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru
e
Slide 18
Biblioteksplan 2.0
Elisabet Ahlqvist 2014-12-03
Ny bibliotekslag 2014
• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska
bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
samverka.
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på
biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick
över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och
kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och
hur de används.
Definition av biblioteksplan DS2003:66
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger närmare besked om
verksamhetens inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad att medborgarens
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden
gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”
(s.112)
DS2003:66
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som
bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”
(s. 106)
”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad
skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat
övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”
(s.58)
14 § Samverkan
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i
grunden gemensam resurs”
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.
Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)
• Förutom fjärrlånehanteringen som har en
egen paragraf, bör huvudmännen besluta
om formerna för samverkan.
• Lagen har ett starkt användarperspektiv,
och utgår från hur biblioteken används
17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är
regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin
biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för
sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår
det tydligare att vad som avses är en separat plan för
just biblioteksverksamheten.
(Prop. 2012/13:147, s.43)
17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
biblioteksverksamhet som kommunen eller
landstinget bedriver som huvudman. För det fall
kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet
som huvudman ska även den ingå i planen.
På motsvarande sätt ska folkhögskolornas och
sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall
landstinget som huvudman driver sådan
verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av
nödvändighet inte att se likadana ut eftersom
olika kommuner och landsting bedriver
biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”
(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra
kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.
• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala
biblioteksverksamheten såväl som folkhögskolornas och
sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och
medieplanering.
• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra
bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och
landstingskommunala biblioteksplanerna.
17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med biblioteksplanerna med
arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär
dock inte att det lagstadgade kravet på att
landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör
utgå. Skälet för det är främst att planeringen av
biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför
översiktlig om den integreras i de allmänna
kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan
• Resurseffektivisering
• Användarperspektiv
Konsekvenser för kommunalt självstyre
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som bedöms motivera den inskränkning
av kommunernas och landstingens
självbestämmanderätt som blir följden.
Alla ska ha fri tillgång till god
biblioteksservice, oavsett var de bor i
landet.
Konsekvenser för kommunalt självstyre
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig
biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka
på kommunalt självstyre.
• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och
ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i
verksamheten.
• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig
och verksamheten så länge som minimikraven i lagen
uppfylls.
• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom
de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i
någon grad.
• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i
självbestämmandet.
§18 Uppföljning
• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala
biblioteksverksamheten och kommunerna.
• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har
utformats och använts.
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta tillsammans. Samverkans
mest ändamålsenliga former behöver få
utvecklas över tid, och kan varierar från tid
till annan, beroende på vilka behov som
finns.
18 § Uppföljning
• Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själva utformar och
upprättar
• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt
bidragit till att det fortfarande är stora
standardskillnader
• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för
uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner
• Behovet av mer samordning och uppföljningen av
biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete
nationellt.
Kvalitetsdialog
• September 2011
KB föreslår två spår:
1) Arbete med planerna
2) Kvalitetsmodellen och
utveckling av kvalitet
• Februari 2012
1:a mötet
• 22 november 2013
”Konstituerande”
• 21 november 2014
1:a med kommunerna med
Inriktning 2014
• Fokus på biblioteksplanerna:
– Systematiskt arbete med biblioteksplanerna
utifrån den nya bibliotekslagen.
– Skapa verktyg för att strukturera samarbete
på olika nivåer.
– Analysera kulturplanernas relationer till
de regionala och de kommunala
biblioteksplanerna.
Tema 1: konkret, kortsiktigt, process
Grönt = Viktigt
Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan
Idéskrifter från Kvalitetsdialog
• Vi har publicerat två skrifter
– Biblioteksplan 2.0
– Nyckeltal 1.0
Områden A - Z
• Nästan varje område är kopplat till en
lagparagraf
• Det finns en förslagslista att utgå från
• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun
• Gör prioriteringar, men tappa inte
basverksamheten!
• Visa relationerna mellan olika delar
• Koppla mot andra planer och styrdokument
B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjliga att genomföra? T.ex.
Barn och ungdom
Kultur
Teknik och teknisk infrastruktur
Vård och omsorg
Utbildning, skola
Social
Samhällsbyggnad
C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppföljningsbara? T.ex.
Halvår
Verksamhetsår
Läsår
Mandatperiod
Biblioteksplanens livslängd
R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen
Bibliotekssamarbete över kommungränserna
Cykeln
Plan
Ev.
planrevidering
Ev.
utvecklingsinsats
Arbete
Uppföljning
Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”
3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under
kalenderåret”
4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under
kalenderåret”
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc.
http://office.microsoft.com
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityder
Självvärderingar
Observationer
Dagböcker
Fokusgrupper etc.
Foto: Elisabet Ahlqvist
Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar kvalitativ analys
och diskussion
Bild: http://office.microsoft.com
Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man
inte tillgång?
• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller
ingen uppmärksamhet?
• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
Nyckeltal 1.0
Statistik – nyckeltal - TTT
• KB utvecklar den nationella
biblioteksstatistiken för att underlätta
användningen.
• Statistiken kan användas till nyckeltal
som ger en bild av verksamheten.
• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om
verkligheten, fler undersökningar
behövs.
• TTT bygger på observationer i
biblioteksrummet, vad gör
besökarna? En kompletterande
bild framträder.
Hinder för biblioteksplaner
1. Okunskap om lagen
2. Befogenhet
3. Strategiska politiker
4. Styrkort
5. Biblioteket – en kvinnofråga?
6. Olyckliga omständigheter
7. Abstrakt innehåll, på verkar
relevansen
Skolbiblioteksundersökning pågår
Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim
(medel 6 timmar/vecka)
Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning
Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet
Eget skolbibliotek på skolan
Vi använder en annan skolas
skolbibliotek
266
Bokbuss, bokbåt
Vi har inte tillgång till skolbibliotek
Annat svar än ovan
756
14
32
24
143
68
93
Vi använder ett integrerat folk- och
skolbibliotek
Vi använder folkbiblioteket
1386
65
28
2
6
0
36
62
40
69
74
12
197
3373 svarande
31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka
Skolbiblioteket på Ryska skolan.
Samskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet
Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.
Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet
Skolbiblioteket på Rambergsskolan
Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet
Skobiblioteket på Sjumilaskolan
Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum
Skolbiblioteket på Flatås G- lasser
Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt
Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2
Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame
Skolbiblioteket på Backatorpsskolan
Skolbiblioteket på Böskolans friskola
Gårdstensskolans skolbibliotek
Skolbiblioteket på Nordhemsskolan
Skolbiblioteket på Eriksboskolan
Skolbiblioteket på Fjällskolan
Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9
Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg
Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H
Skolbiblioteket på Bergums skola F 9
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM
Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9
Backegårdsskolan biblioteket
Skolbiblioteket på The English School Gothenburg
Hallenskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan
Katrinebergsskolans bibliotek
Sammanställning december 2014
Bibliotekplaner (2014-12-01)
osäker status
5%
• 115 kommuner med giltig plan (40 %)
• 29 kommuner med inaktuell plan
(slutår 2012, 2013) (10%)
aktuell
40%
äldre plan eller
helt saknad
plan
45%
• 130 kommuner har en plan äldre än
2011, eller ingen plan alls. (45 %)
• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)
inaktuell
(2013,2012)
10%
Västra Götaland 2014-12-01
Västra Götaland 2014-12-01
oklar
status
10%
• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,
2013) (4 %)
aktuell
23%
• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller
ingen plan alls. (63 %)
inaktuell
4%
saknas
63%
• 11 kommuner med giltig plan (23 %)
• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)
• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan
• 2 kommuner har plan under revidering
(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)
Frågor?
[email protected]
[email protected]
Här kan man hämta statistik:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404
87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru
e
Slide 19
Biblioteksplan 2.0
Elisabet Ahlqvist 2014-12-03
Ny bibliotekslag 2014
• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska
bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
samverka.
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på
biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick
över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och
kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och
hur de används.
Definition av biblioteksplan DS2003:66
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger närmare besked om
verksamhetens inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad att medborgarens
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden
gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”
(s.112)
DS2003:66
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som
bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”
(s. 106)
”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad
skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat
övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”
(s.58)
14 § Samverkan
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i
grunden gemensam resurs”
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.
Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)
• Förutom fjärrlånehanteringen som har en
egen paragraf, bör huvudmännen besluta
om formerna för samverkan.
• Lagen har ett starkt användarperspektiv,
och utgår från hur biblioteken används
17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är
regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin
biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för
sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår
det tydligare att vad som avses är en separat plan för
just biblioteksverksamheten.
(Prop. 2012/13:147, s.43)
17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
biblioteksverksamhet som kommunen eller
landstinget bedriver som huvudman. För det fall
kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet
som huvudman ska även den ingå i planen.
På motsvarande sätt ska folkhögskolornas och
sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall
landstinget som huvudman driver sådan
verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av
nödvändighet inte att se likadana ut eftersom
olika kommuner och landsting bedriver
biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”
(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra
kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.
• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala
biblioteksverksamheten såväl som folkhögskolornas och
sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och
medieplanering.
• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra
bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och
landstingskommunala biblioteksplanerna.
17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med biblioteksplanerna med
arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär
dock inte att det lagstadgade kravet på att
landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör
utgå. Skälet för det är främst att planeringen av
biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför
översiktlig om den integreras i de allmänna
kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan
• Resurseffektivisering
• Användarperspektiv
Konsekvenser för kommunalt självstyre
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som bedöms motivera den inskränkning
av kommunernas och landstingens
självbestämmanderätt som blir följden.
Alla ska ha fri tillgång till god
biblioteksservice, oavsett var de bor i
landet.
Konsekvenser för kommunalt självstyre
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig
biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka
på kommunalt självstyre.
• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och
ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i
verksamheten.
• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig
och verksamheten så länge som minimikraven i lagen
uppfylls.
• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom
de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i
någon grad.
• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i
självbestämmandet.
§18 Uppföljning
• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala
biblioteksverksamheten och kommunerna.
• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har
utformats och använts.
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta tillsammans. Samverkans
mest ändamålsenliga former behöver få
utvecklas över tid, och kan varierar från tid
till annan, beroende på vilka behov som
finns.
18 § Uppföljning
• Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själva utformar och
upprättar
• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt
bidragit till att det fortfarande är stora
standardskillnader
• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för
uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner
• Behovet av mer samordning och uppföljningen av
biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete
nationellt.
Kvalitetsdialog
• September 2011
KB föreslår två spår:
1) Arbete med planerna
2) Kvalitetsmodellen och
utveckling av kvalitet
• Februari 2012
1:a mötet
• 22 november 2013
”Konstituerande”
• 21 november 2014
1:a med kommunerna med
Inriktning 2014
• Fokus på biblioteksplanerna:
– Systematiskt arbete med biblioteksplanerna
utifrån den nya bibliotekslagen.
– Skapa verktyg för att strukturera samarbete
på olika nivåer.
– Analysera kulturplanernas relationer till
de regionala och de kommunala
biblioteksplanerna.
Tema 1: konkret, kortsiktigt, process
Grönt = Viktigt
Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan
Idéskrifter från Kvalitetsdialog
• Vi har publicerat två skrifter
– Biblioteksplan 2.0
– Nyckeltal 1.0
Områden A - Z
• Nästan varje område är kopplat till en
lagparagraf
• Det finns en förslagslista att utgå från
• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun
• Gör prioriteringar, men tappa inte
basverksamheten!
• Visa relationerna mellan olika delar
• Koppla mot andra planer och styrdokument
B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjliga att genomföra? T.ex.
Barn och ungdom
Kultur
Teknik och teknisk infrastruktur
Vård och omsorg
Utbildning, skola
Social
Samhällsbyggnad
C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppföljningsbara? T.ex.
Halvår
Verksamhetsår
Läsår
Mandatperiod
Biblioteksplanens livslängd
R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen
Bibliotekssamarbete över kommungränserna
Cykeln
Plan
Ev.
planrevidering
Ev.
utvecklingsinsats
Arbete
Uppföljning
Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”
3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under
kalenderåret”
4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under
kalenderåret”
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc.
http://office.microsoft.com
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityder
Självvärderingar
Observationer
Dagböcker
Fokusgrupper etc.
Foto: Elisabet Ahlqvist
Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar kvalitativ analys
och diskussion
Bild: http://office.microsoft.com
Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man
inte tillgång?
• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller
ingen uppmärksamhet?
• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
Nyckeltal 1.0
Statistik – nyckeltal - TTT
• KB utvecklar den nationella
biblioteksstatistiken för att underlätta
användningen.
• Statistiken kan användas till nyckeltal
som ger en bild av verksamheten.
• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om
verkligheten, fler undersökningar
behövs.
• TTT bygger på observationer i
biblioteksrummet, vad gör
besökarna? En kompletterande
bild framträder.
Hinder för biblioteksplaner
1. Okunskap om lagen
2. Befogenhet
3. Strategiska politiker
4. Styrkort
5. Biblioteket – en kvinnofråga?
6. Olyckliga omständigheter
7. Abstrakt innehåll, på verkar
relevansen
Skolbiblioteksundersökning pågår
Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim
(medel 6 timmar/vecka)
Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning
Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet
Eget skolbibliotek på skolan
Vi använder en annan skolas
skolbibliotek
266
Bokbuss, bokbåt
Vi har inte tillgång till skolbibliotek
Annat svar än ovan
756
14
32
24
143
68
93
Vi använder ett integrerat folk- och
skolbibliotek
Vi använder folkbiblioteket
1386
65
28
2
6
0
36
62
40
69
74
12
197
3373 svarande
31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka
Skolbiblioteket på Ryska skolan.
Samskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet
Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.
Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet
Skolbiblioteket på Rambergsskolan
Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet
Skobiblioteket på Sjumilaskolan
Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum
Skolbiblioteket på Flatås G- lasser
Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt
Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2
Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame
Skolbiblioteket på Backatorpsskolan
Skolbiblioteket på Böskolans friskola
Gårdstensskolans skolbibliotek
Skolbiblioteket på Nordhemsskolan
Skolbiblioteket på Eriksboskolan
Skolbiblioteket på Fjällskolan
Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9
Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg
Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H
Skolbiblioteket på Bergums skola F 9
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM
Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9
Backegårdsskolan biblioteket
Skolbiblioteket på The English School Gothenburg
Hallenskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan
Katrinebergsskolans bibliotek
Sammanställning december 2014
Bibliotekplaner (2014-12-01)
osäker status
5%
• 115 kommuner med giltig plan (40 %)
• 29 kommuner med inaktuell plan
(slutår 2012, 2013) (10%)
aktuell
40%
äldre plan eller
helt saknad
plan
45%
• 130 kommuner har en plan äldre än
2011, eller ingen plan alls. (45 %)
• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)
inaktuell
(2013,2012)
10%
Västra Götaland 2014-12-01
Västra Götaland 2014-12-01
oklar
status
10%
• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,
2013) (4 %)
aktuell
23%
• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller
ingen plan alls. (63 %)
inaktuell
4%
saknas
63%
• 11 kommuner med giltig plan (23 %)
• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)
• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan
• 2 kommuner har plan under revidering
(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)
Frågor?
[email protected]
[email protected]
Här kan man hämta statistik:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404
87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru
e
Slide 20
Biblioteksplan 2.0
Elisabet Ahlqvist 2014-12-03
Ny bibliotekslag 2014
• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska
bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
samverka.
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på
biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick
över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och
kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och
hur de används.
Definition av biblioteksplan DS2003:66
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger närmare besked om
verksamhetens inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad att medborgarens
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden
gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”
(s.112)
DS2003:66
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som
bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”
(s. 106)
”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad
skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat
övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”
(s.58)
14 § Samverkan
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i
grunden gemensam resurs”
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.
Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)
• Förutom fjärrlånehanteringen som har en
egen paragraf, bör huvudmännen besluta
om formerna för samverkan.
• Lagen har ett starkt användarperspektiv,
och utgår från hur biblioteken används
17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är
regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin
biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för
sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår
det tydligare att vad som avses är en separat plan för
just biblioteksverksamheten.
(Prop. 2012/13:147, s.43)
17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
biblioteksverksamhet som kommunen eller
landstinget bedriver som huvudman. För det fall
kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet
som huvudman ska även den ingå i planen.
På motsvarande sätt ska folkhögskolornas och
sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall
landstinget som huvudman driver sådan
verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av
nödvändighet inte att se likadana ut eftersom
olika kommuner och landsting bedriver
biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”
(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra
kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.
• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala
biblioteksverksamheten såväl som folkhögskolornas och
sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och
medieplanering.
• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra
bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och
landstingskommunala biblioteksplanerna.
17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med biblioteksplanerna med
arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär
dock inte att det lagstadgade kravet på att
landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör
utgå. Skälet för det är främst att planeringen av
biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför
översiktlig om den integreras i de allmänna
kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan
• Resurseffektivisering
• Användarperspektiv
Konsekvenser för kommunalt självstyre
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som bedöms motivera den inskränkning
av kommunernas och landstingens
självbestämmanderätt som blir följden.
Alla ska ha fri tillgång till god
biblioteksservice, oavsett var de bor i
landet.
Konsekvenser för kommunalt självstyre
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig
biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka
på kommunalt självstyre.
• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och
ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i
verksamheten.
• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig
och verksamheten så länge som minimikraven i lagen
uppfylls.
• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom
de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i
någon grad.
• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i
självbestämmandet.
§18 Uppföljning
• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala
biblioteksverksamheten och kommunerna.
• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har
utformats och använts.
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta tillsammans. Samverkans
mest ändamålsenliga former behöver få
utvecklas över tid, och kan varierar från tid
till annan, beroende på vilka behov som
finns.
18 § Uppföljning
• Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själva utformar och
upprättar
• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt
bidragit till att det fortfarande är stora
standardskillnader
• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för
uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner
• Behovet av mer samordning och uppföljningen av
biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete
nationellt.
Kvalitetsdialog
• September 2011
KB föreslår två spår:
1) Arbete med planerna
2) Kvalitetsmodellen och
utveckling av kvalitet
• Februari 2012
1:a mötet
• 22 november 2013
”Konstituerande”
• 21 november 2014
1:a med kommunerna med
Inriktning 2014
• Fokus på biblioteksplanerna:
– Systematiskt arbete med biblioteksplanerna
utifrån den nya bibliotekslagen.
– Skapa verktyg för att strukturera samarbete
på olika nivåer.
– Analysera kulturplanernas relationer till
de regionala och de kommunala
biblioteksplanerna.
Tema 1: konkret, kortsiktigt, process
Grönt = Viktigt
Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan
Idéskrifter från Kvalitetsdialog
• Vi har publicerat två skrifter
– Biblioteksplan 2.0
– Nyckeltal 1.0
Områden A - Z
• Nästan varje område är kopplat till en
lagparagraf
• Det finns en förslagslista att utgå från
• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun
• Gör prioriteringar, men tappa inte
basverksamheten!
• Visa relationerna mellan olika delar
• Koppla mot andra planer och styrdokument
B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjliga att genomföra? T.ex.
Barn och ungdom
Kultur
Teknik och teknisk infrastruktur
Vård och omsorg
Utbildning, skola
Social
Samhällsbyggnad
C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppföljningsbara? T.ex.
Halvår
Verksamhetsår
Läsår
Mandatperiod
Biblioteksplanens livslängd
R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen
Bibliotekssamarbete över kommungränserna
Cykeln
Plan
Ev.
planrevidering
Ev.
utvecklingsinsats
Arbete
Uppföljning
Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”
3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under
kalenderåret”
4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under
kalenderåret”
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc.
http://office.microsoft.com
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityder
Självvärderingar
Observationer
Dagböcker
Fokusgrupper etc.
Foto: Elisabet Ahlqvist
Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar kvalitativ analys
och diskussion
Bild: http://office.microsoft.com
Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man
inte tillgång?
• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller
ingen uppmärksamhet?
• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
Nyckeltal 1.0
Statistik – nyckeltal - TTT
• KB utvecklar den nationella
biblioteksstatistiken för att underlätta
användningen.
• Statistiken kan användas till nyckeltal
som ger en bild av verksamheten.
• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om
verkligheten, fler undersökningar
behövs.
• TTT bygger på observationer i
biblioteksrummet, vad gör
besökarna? En kompletterande
bild framträder.
Hinder för biblioteksplaner
1. Okunskap om lagen
2. Befogenhet
3. Strategiska politiker
4. Styrkort
5. Biblioteket – en kvinnofråga?
6. Olyckliga omständigheter
7. Abstrakt innehåll, på verkar
relevansen
Skolbiblioteksundersökning pågår
Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim
(medel 6 timmar/vecka)
Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning
Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet
Eget skolbibliotek på skolan
Vi använder en annan skolas
skolbibliotek
266
Bokbuss, bokbåt
Vi har inte tillgång till skolbibliotek
Annat svar än ovan
756
14
32
24
143
68
93
Vi använder ett integrerat folk- och
skolbibliotek
Vi använder folkbiblioteket
1386
65
28
2
6
0
36
62
40
69
74
12
197
3373 svarande
31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka
Skolbiblioteket på Ryska skolan.
Samskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet
Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.
Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet
Skolbiblioteket på Rambergsskolan
Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet
Skobiblioteket på Sjumilaskolan
Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum
Skolbiblioteket på Flatås G- lasser
Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt
Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2
Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame
Skolbiblioteket på Backatorpsskolan
Skolbiblioteket på Böskolans friskola
Gårdstensskolans skolbibliotek
Skolbiblioteket på Nordhemsskolan
Skolbiblioteket på Eriksboskolan
Skolbiblioteket på Fjällskolan
Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9
Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg
Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H
Skolbiblioteket på Bergums skola F 9
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM
Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9
Backegårdsskolan biblioteket
Skolbiblioteket på The English School Gothenburg
Hallenskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan
Katrinebergsskolans bibliotek
Sammanställning december 2014
Bibliotekplaner (2014-12-01)
osäker status
5%
• 115 kommuner med giltig plan (40 %)
• 29 kommuner med inaktuell plan
(slutår 2012, 2013) (10%)
aktuell
40%
äldre plan eller
helt saknad
plan
45%
• 130 kommuner har en plan äldre än
2011, eller ingen plan alls. (45 %)
• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)
inaktuell
(2013,2012)
10%
Västra Götaland 2014-12-01
Västra Götaland 2014-12-01
oklar
status
10%
• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,
2013) (4 %)
aktuell
23%
• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller
ingen plan alls. (63 %)
inaktuell
4%
saknas
63%
• 11 kommuner med giltig plan (23 %)
• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)
• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan
• 2 kommuner har plan under revidering
(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)
Frågor?
[email protected]
[email protected]
Här kan man hämta statistik:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404
87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru
e
Slide 21
Biblioteksplan 2.0
Elisabet Ahlqvist 2014-12-03
Ny bibliotekslag 2014
• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska
bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
samverka.
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på
biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick
över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och
kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och
hur de används.
Definition av biblioteksplan DS2003:66
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger närmare besked om
verksamhetens inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad att medborgarens
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden
gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”
(s.112)
DS2003:66
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som
bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”
(s. 106)
”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad
skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat
övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”
(s.58)
14 § Samverkan
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i
grunden gemensam resurs”
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.
Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)
• Förutom fjärrlånehanteringen som har en
egen paragraf, bör huvudmännen besluta
om formerna för samverkan.
• Lagen har ett starkt användarperspektiv,
och utgår från hur biblioteken används
17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är
regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin
biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för
sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår
det tydligare att vad som avses är en separat plan för
just biblioteksverksamheten.
(Prop. 2012/13:147, s.43)
17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
biblioteksverksamhet som kommunen eller
landstinget bedriver som huvudman. För det fall
kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet
som huvudman ska även den ingå i planen.
På motsvarande sätt ska folkhögskolornas och
sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall
landstinget som huvudman driver sådan
verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av
nödvändighet inte att se likadana ut eftersom
olika kommuner och landsting bedriver
biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”
(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra
kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.
• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala
biblioteksverksamheten såväl som folkhögskolornas och
sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och
medieplanering.
• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra
bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och
landstingskommunala biblioteksplanerna.
17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med biblioteksplanerna med
arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär
dock inte att det lagstadgade kravet på att
landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör
utgå. Skälet för det är främst att planeringen av
biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför
översiktlig om den integreras i de allmänna
kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan
• Resurseffektivisering
• Användarperspektiv
Konsekvenser för kommunalt självstyre
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som bedöms motivera den inskränkning
av kommunernas och landstingens
självbestämmanderätt som blir följden.
Alla ska ha fri tillgång till god
biblioteksservice, oavsett var de bor i
landet.
Konsekvenser för kommunalt självstyre
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig
biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka
på kommunalt självstyre.
• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och
ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i
verksamheten.
• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig
och verksamheten så länge som minimikraven i lagen
uppfylls.
• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom
de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i
någon grad.
• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i
självbestämmandet.
§18 Uppföljning
• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala
biblioteksverksamheten och kommunerna.
• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har
utformats och använts.
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta tillsammans. Samverkans
mest ändamålsenliga former behöver få
utvecklas över tid, och kan varierar från tid
till annan, beroende på vilka behov som
finns.
18 § Uppföljning
• Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själva utformar och
upprättar
• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt
bidragit till att det fortfarande är stora
standardskillnader
• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för
uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner
• Behovet av mer samordning och uppföljningen av
biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete
nationellt.
Kvalitetsdialog
• September 2011
KB föreslår två spår:
1) Arbete med planerna
2) Kvalitetsmodellen och
utveckling av kvalitet
• Februari 2012
1:a mötet
• 22 november 2013
”Konstituerande”
• 21 november 2014
1:a med kommunerna med
Inriktning 2014
• Fokus på biblioteksplanerna:
– Systematiskt arbete med biblioteksplanerna
utifrån den nya bibliotekslagen.
– Skapa verktyg för att strukturera samarbete
på olika nivåer.
– Analysera kulturplanernas relationer till
de regionala och de kommunala
biblioteksplanerna.
Tema 1: konkret, kortsiktigt, process
Grönt = Viktigt
Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan
Idéskrifter från Kvalitetsdialog
• Vi har publicerat två skrifter
– Biblioteksplan 2.0
– Nyckeltal 1.0
Områden A - Z
• Nästan varje område är kopplat till en
lagparagraf
• Det finns en förslagslista att utgå från
• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun
• Gör prioriteringar, men tappa inte
basverksamheten!
• Visa relationerna mellan olika delar
• Koppla mot andra planer och styrdokument
B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjliga att genomföra? T.ex.
Barn och ungdom
Kultur
Teknik och teknisk infrastruktur
Vård och omsorg
Utbildning, skola
Social
Samhällsbyggnad
C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppföljningsbara? T.ex.
Halvår
Verksamhetsår
Läsår
Mandatperiod
Biblioteksplanens livslängd
R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen
Bibliotekssamarbete över kommungränserna
Cykeln
Plan
Ev.
planrevidering
Ev.
utvecklingsinsats
Arbete
Uppföljning
Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”
3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under
kalenderåret”
4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under
kalenderåret”
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc.
http://office.microsoft.com
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityder
Självvärderingar
Observationer
Dagböcker
Fokusgrupper etc.
Foto: Elisabet Ahlqvist
Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar kvalitativ analys
och diskussion
Bild: http://office.microsoft.com
Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man
inte tillgång?
• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller
ingen uppmärksamhet?
• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
Nyckeltal 1.0
Statistik – nyckeltal - TTT
• KB utvecklar den nationella
biblioteksstatistiken för att underlätta
användningen.
• Statistiken kan användas till nyckeltal
som ger en bild av verksamheten.
• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om
verkligheten, fler undersökningar
behövs.
• TTT bygger på observationer i
biblioteksrummet, vad gör
besökarna? En kompletterande
bild framträder.
Hinder för biblioteksplaner
1. Okunskap om lagen
2. Befogenhet
3. Strategiska politiker
4. Styrkort
5. Biblioteket – en kvinnofråga?
6. Olyckliga omständigheter
7. Abstrakt innehåll, på verkar
relevansen
Skolbiblioteksundersökning pågår
Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim
(medel 6 timmar/vecka)
Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning
Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet
Eget skolbibliotek på skolan
Vi använder en annan skolas
skolbibliotek
266
Bokbuss, bokbåt
Vi har inte tillgång till skolbibliotek
Annat svar än ovan
756
14
32
24
143
68
93
Vi använder ett integrerat folk- och
skolbibliotek
Vi använder folkbiblioteket
1386
65
28
2
6
0
36
62
40
69
74
12
197
3373 svarande
31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka
Skolbiblioteket på Ryska skolan.
Samskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet
Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.
Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet
Skolbiblioteket på Rambergsskolan
Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet
Skobiblioteket på Sjumilaskolan
Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum
Skolbiblioteket på Flatås G- lasser
Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt
Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2
Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame
Skolbiblioteket på Backatorpsskolan
Skolbiblioteket på Böskolans friskola
Gårdstensskolans skolbibliotek
Skolbiblioteket på Nordhemsskolan
Skolbiblioteket på Eriksboskolan
Skolbiblioteket på Fjällskolan
Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9
Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg
Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H
Skolbiblioteket på Bergums skola F 9
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM
Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9
Backegårdsskolan biblioteket
Skolbiblioteket på The English School Gothenburg
Hallenskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan
Katrinebergsskolans bibliotek
Sammanställning december 2014
Bibliotekplaner (2014-12-01)
osäker status
5%
• 115 kommuner med giltig plan (40 %)
• 29 kommuner med inaktuell plan
(slutår 2012, 2013) (10%)
aktuell
40%
äldre plan eller
helt saknad
plan
45%
• 130 kommuner har en plan äldre än
2011, eller ingen plan alls. (45 %)
• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)
inaktuell
(2013,2012)
10%
Västra Götaland 2014-12-01
Västra Götaland 2014-12-01
oklar
status
10%
• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,
2013) (4 %)
aktuell
23%
• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller
ingen plan alls. (63 %)
inaktuell
4%
saknas
63%
• 11 kommuner med giltig plan (23 %)
• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)
• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan
• 2 kommuner har plan under revidering
(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)
Frågor?
[email protected]
[email protected]
Här kan man hämta statistik:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404
87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru
e
Slide 22
Biblioteksplan 2.0
Elisabet Ahlqvist 2014-12-03
Ny bibliotekslag 2014
• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska
bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
samverka.
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på
biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick
över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och
kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och
hur de används.
Definition av biblioteksplan DS2003:66
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger närmare besked om
verksamhetens inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad att medborgarens
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden
gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”
(s.112)
DS2003:66
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som
bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”
(s. 106)
”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad
skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat
övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”
(s.58)
14 § Samverkan
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i
grunden gemensam resurs”
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.
Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)
• Förutom fjärrlånehanteringen som har en
egen paragraf, bör huvudmännen besluta
om formerna för samverkan.
• Lagen har ett starkt användarperspektiv,
och utgår från hur biblioteken används
17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är
regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin
biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för
sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår
det tydligare att vad som avses är en separat plan för
just biblioteksverksamheten.
(Prop. 2012/13:147, s.43)
17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
biblioteksverksamhet som kommunen eller
landstinget bedriver som huvudman. För det fall
kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet
som huvudman ska även den ingå i planen.
På motsvarande sätt ska folkhögskolornas och
sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall
landstinget som huvudman driver sådan
verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av
nödvändighet inte att se likadana ut eftersom
olika kommuner och landsting bedriver
biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”
(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra
kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.
• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala
biblioteksverksamheten såväl som folkhögskolornas och
sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och
medieplanering.
• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra
bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och
landstingskommunala biblioteksplanerna.
17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med biblioteksplanerna med
arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär
dock inte att det lagstadgade kravet på att
landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör
utgå. Skälet för det är främst att planeringen av
biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför
översiktlig om den integreras i de allmänna
kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan
• Resurseffektivisering
• Användarperspektiv
Konsekvenser för kommunalt självstyre
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som bedöms motivera den inskränkning
av kommunernas och landstingens
självbestämmanderätt som blir följden.
Alla ska ha fri tillgång till god
biblioteksservice, oavsett var de bor i
landet.
Konsekvenser för kommunalt självstyre
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig
biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka
på kommunalt självstyre.
• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och
ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i
verksamheten.
• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig
och verksamheten så länge som minimikraven i lagen
uppfylls.
• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom
de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i
någon grad.
• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i
självbestämmandet.
§18 Uppföljning
• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala
biblioteksverksamheten och kommunerna.
• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har
utformats och använts.
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta tillsammans. Samverkans
mest ändamålsenliga former behöver få
utvecklas över tid, och kan varierar från tid
till annan, beroende på vilka behov som
finns.
18 § Uppföljning
• Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själva utformar och
upprättar
• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt
bidragit till att det fortfarande är stora
standardskillnader
• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för
uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner
• Behovet av mer samordning och uppföljningen av
biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete
nationellt.
Kvalitetsdialog
• September 2011
KB föreslår två spår:
1) Arbete med planerna
2) Kvalitetsmodellen och
utveckling av kvalitet
• Februari 2012
1:a mötet
• 22 november 2013
”Konstituerande”
• 21 november 2014
1:a med kommunerna med
Inriktning 2014
• Fokus på biblioteksplanerna:
– Systematiskt arbete med biblioteksplanerna
utifrån den nya bibliotekslagen.
– Skapa verktyg för att strukturera samarbete
på olika nivåer.
– Analysera kulturplanernas relationer till
de regionala och de kommunala
biblioteksplanerna.
Tema 1: konkret, kortsiktigt, process
Grönt = Viktigt
Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan
Idéskrifter från Kvalitetsdialog
• Vi har publicerat två skrifter
– Biblioteksplan 2.0
– Nyckeltal 1.0
Områden A - Z
• Nästan varje område är kopplat till en
lagparagraf
• Det finns en förslagslista att utgå från
• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun
• Gör prioriteringar, men tappa inte
basverksamheten!
• Visa relationerna mellan olika delar
• Koppla mot andra planer och styrdokument
B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjliga att genomföra? T.ex.
Barn och ungdom
Kultur
Teknik och teknisk infrastruktur
Vård och omsorg
Utbildning, skola
Social
Samhällsbyggnad
C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppföljningsbara? T.ex.
Halvår
Verksamhetsår
Läsår
Mandatperiod
Biblioteksplanens livslängd
R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen
Bibliotekssamarbete över kommungränserna
Cykeln
Plan
Ev.
planrevidering
Ev.
utvecklingsinsats
Arbete
Uppföljning
Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”
3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under
kalenderåret”
4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under
kalenderåret”
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc.
http://office.microsoft.com
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityder
Självvärderingar
Observationer
Dagböcker
Fokusgrupper etc.
Foto: Elisabet Ahlqvist
Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar kvalitativ analys
och diskussion
Bild: http://office.microsoft.com
Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man
inte tillgång?
• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller
ingen uppmärksamhet?
• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
Nyckeltal 1.0
Statistik – nyckeltal - TTT
• KB utvecklar den nationella
biblioteksstatistiken för att underlätta
användningen.
• Statistiken kan användas till nyckeltal
som ger en bild av verksamheten.
• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om
verkligheten, fler undersökningar
behövs.
• TTT bygger på observationer i
biblioteksrummet, vad gör
besökarna? En kompletterande
bild framträder.
Hinder för biblioteksplaner
1. Okunskap om lagen
2. Befogenhet
3. Strategiska politiker
4. Styrkort
5. Biblioteket – en kvinnofråga?
6. Olyckliga omständigheter
7. Abstrakt innehåll, på verkar
relevansen
Skolbiblioteksundersökning pågår
Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim
(medel 6 timmar/vecka)
Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning
Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet
Eget skolbibliotek på skolan
Vi använder en annan skolas
skolbibliotek
266
Bokbuss, bokbåt
Vi har inte tillgång till skolbibliotek
Annat svar än ovan
756
14
32
24
143
68
93
Vi använder ett integrerat folk- och
skolbibliotek
Vi använder folkbiblioteket
1386
65
28
2
6
0
36
62
40
69
74
12
197
3373 svarande
31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka
Skolbiblioteket på Ryska skolan.
Samskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet
Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.
Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet
Skolbiblioteket på Rambergsskolan
Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet
Skobiblioteket på Sjumilaskolan
Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum
Skolbiblioteket på Flatås G- lasser
Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt
Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2
Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame
Skolbiblioteket på Backatorpsskolan
Skolbiblioteket på Böskolans friskola
Gårdstensskolans skolbibliotek
Skolbiblioteket på Nordhemsskolan
Skolbiblioteket på Eriksboskolan
Skolbiblioteket på Fjällskolan
Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9
Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg
Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H
Skolbiblioteket på Bergums skola F 9
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM
Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9
Backegårdsskolan biblioteket
Skolbiblioteket på The English School Gothenburg
Hallenskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan
Katrinebergsskolans bibliotek
Sammanställning december 2014
Bibliotekplaner (2014-12-01)
osäker status
5%
• 115 kommuner med giltig plan (40 %)
• 29 kommuner med inaktuell plan
(slutår 2012, 2013) (10%)
aktuell
40%
äldre plan eller
helt saknad
plan
45%
• 130 kommuner har en plan äldre än
2011, eller ingen plan alls. (45 %)
• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)
inaktuell
(2013,2012)
10%
Västra Götaland 2014-12-01
Västra Götaland 2014-12-01
oklar
status
10%
• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,
2013) (4 %)
aktuell
23%
• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller
ingen plan alls. (63 %)
inaktuell
4%
saknas
63%
• 11 kommuner med giltig plan (23 %)
• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)
• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan
• 2 kommuner har plan under revidering
(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)
Frågor?
[email protected]
[email protected]
Här kan man hämta statistik:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404
87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru
e
Slide 23
Biblioteksplan 2.0
Elisabet Ahlqvist 2014-12-03
Ny bibliotekslag 2014
• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska
bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
samverka.
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på
biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick
över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och
kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och
hur de används.
Definition av biblioteksplan DS2003:66
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger närmare besked om
verksamhetens inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad att medborgarens
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden
gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”
(s.112)
DS2003:66
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som
bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”
(s. 106)
”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad
skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat
övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”
(s.58)
14 § Samverkan
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i
grunden gemensam resurs”
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.
Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)
• Förutom fjärrlånehanteringen som har en
egen paragraf, bör huvudmännen besluta
om formerna för samverkan.
• Lagen har ett starkt användarperspektiv,
och utgår från hur biblioteken används
17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är
regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin
biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för
sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår
det tydligare att vad som avses är en separat plan för
just biblioteksverksamheten.
(Prop. 2012/13:147, s.43)
17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
biblioteksverksamhet som kommunen eller
landstinget bedriver som huvudman. För det fall
kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet
som huvudman ska även den ingå i planen.
På motsvarande sätt ska folkhögskolornas och
sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall
landstinget som huvudman driver sådan
verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av
nödvändighet inte att se likadana ut eftersom
olika kommuner och landsting bedriver
biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”
(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra
kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.
• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala
biblioteksverksamheten såväl som folkhögskolornas och
sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och
medieplanering.
• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra
bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och
landstingskommunala biblioteksplanerna.
17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med biblioteksplanerna med
arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär
dock inte att det lagstadgade kravet på att
landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör
utgå. Skälet för det är främst att planeringen av
biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför
översiktlig om den integreras i de allmänna
kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan
• Resurseffektivisering
• Användarperspektiv
Konsekvenser för kommunalt självstyre
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som bedöms motivera den inskränkning
av kommunernas och landstingens
självbestämmanderätt som blir följden.
Alla ska ha fri tillgång till god
biblioteksservice, oavsett var de bor i
landet.
Konsekvenser för kommunalt självstyre
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig
biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka
på kommunalt självstyre.
• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och
ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i
verksamheten.
• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig
och verksamheten så länge som minimikraven i lagen
uppfylls.
• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom
de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i
någon grad.
• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i
självbestämmandet.
§18 Uppföljning
• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala
biblioteksverksamheten och kommunerna.
• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har
utformats och använts.
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta tillsammans. Samverkans
mest ändamålsenliga former behöver få
utvecklas över tid, och kan varierar från tid
till annan, beroende på vilka behov som
finns.
18 § Uppföljning
• Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själva utformar och
upprättar
• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt
bidragit till att det fortfarande är stora
standardskillnader
• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för
uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner
• Behovet av mer samordning och uppföljningen av
biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete
nationellt.
Kvalitetsdialog
• September 2011
KB föreslår två spår:
1) Arbete med planerna
2) Kvalitetsmodellen och
utveckling av kvalitet
• Februari 2012
1:a mötet
• 22 november 2013
”Konstituerande”
• 21 november 2014
1:a med kommunerna med
Inriktning 2014
• Fokus på biblioteksplanerna:
– Systematiskt arbete med biblioteksplanerna
utifrån den nya bibliotekslagen.
– Skapa verktyg för att strukturera samarbete
på olika nivåer.
– Analysera kulturplanernas relationer till
de regionala och de kommunala
biblioteksplanerna.
Tema 1: konkret, kortsiktigt, process
Grönt = Viktigt
Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan
Idéskrifter från Kvalitetsdialog
• Vi har publicerat två skrifter
– Biblioteksplan 2.0
– Nyckeltal 1.0
Områden A - Z
• Nästan varje område är kopplat till en
lagparagraf
• Det finns en förslagslista att utgå från
• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun
• Gör prioriteringar, men tappa inte
basverksamheten!
• Visa relationerna mellan olika delar
• Koppla mot andra planer och styrdokument
B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjliga att genomföra? T.ex.
Barn och ungdom
Kultur
Teknik och teknisk infrastruktur
Vård och omsorg
Utbildning, skola
Social
Samhällsbyggnad
C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppföljningsbara? T.ex.
Halvår
Verksamhetsår
Läsår
Mandatperiod
Biblioteksplanens livslängd
R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen
Bibliotekssamarbete över kommungränserna
Cykeln
Plan
Ev.
planrevidering
Ev.
utvecklingsinsats
Arbete
Uppföljning
Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”
3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under
kalenderåret”
4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under
kalenderåret”
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc.
http://office.microsoft.com
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityder
Självvärderingar
Observationer
Dagböcker
Fokusgrupper etc.
Foto: Elisabet Ahlqvist
Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar kvalitativ analys
och diskussion
Bild: http://office.microsoft.com
Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man
inte tillgång?
• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller
ingen uppmärksamhet?
• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
Nyckeltal 1.0
Statistik – nyckeltal - TTT
• KB utvecklar den nationella
biblioteksstatistiken för att underlätta
användningen.
• Statistiken kan användas till nyckeltal
som ger en bild av verksamheten.
• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om
verkligheten, fler undersökningar
behövs.
• TTT bygger på observationer i
biblioteksrummet, vad gör
besökarna? En kompletterande
bild framträder.
Hinder för biblioteksplaner
1. Okunskap om lagen
2. Befogenhet
3. Strategiska politiker
4. Styrkort
5. Biblioteket – en kvinnofråga?
6. Olyckliga omständigheter
7. Abstrakt innehåll, på verkar
relevansen
Skolbiblioteksundersökning pågår
Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim
(medel 6 timmar/vecka)
Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning
Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet
Eget skolbibliotek på skolan
Vi använder en annan skolas
skolbibliotek
266
Bokbuss, bokbåt
Vi har inte tillgång till skolbibliotek
Annat svar än ovan
756
14
32
24
143
68
93
Vi använder ett integrerat folk- och
skolbibliotek
Vi använder folkbiblioteket
1386
65
28
2
6
0
36
62
40
69
74
12
197
3373 svarande
31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka
Skolbiblioteket på Ryska skolan.
Samskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet
Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.
Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet
Skolbiblioteket på Rambergsskolan
Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet
Skobiblioteket på Sjumilaskolan
Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum
Skolbiblioteket på Flatås G- lasser
Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt
Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2
Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame
Skolbiblioteket på Backatorpsskolan
Skolbiblioteket på Böskolans friskola
Gårdstensskolans skolbibliotek
Skolbiblioteket på Nordhemsskolan
Skolbiblioteket på Eriksboskolan
Skolbiblioteket på Fjällskolan
Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9
Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg
Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H
Skolbiblioteket på Bergums skola F 9
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM
Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9
Backegårdsskolan biblioteket
Skolbiblioteket på The English School Gothenburg
Hallenskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan
Katrinebergsskolans bibliotek
Sammanställning december 2014
Bibliotekplaner (2014-12-01)
osäker status
5%
• 115 kommuner med giltig plan (40 %)
• 29 kommuner med inaktuell plan
(slutår 2012, 2013) (10%)
aktuell
40%
äldre plan eller
helt saknad
plan
45%
• 130 kommuner har en plan äldre än
2011, eller ingen plan alls. (45 %)
• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)
inaktuell
(2013,2012)
10%
Västra Götaland 2014-12-01
Västra Götaland 2014-12-01
oklar
status
10%
• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,
2013) (4 %)
aktuell
23%
• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller
ingen plan alls. (63 %)
inaktuell
4%
saknas
63%
• 11 kommuner med giltig plan (23 %)
• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)
• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan
• 2 kommuner har plan under revidering
(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)
Frågor?
[email protected]
[email protected]
Här kan man hämta statistik:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404
87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru
e
Slide 24
Biblioteksplan 2.0
Elisabet Ahlqvist 2014-12-03
Ny bibliotekslag 2014
• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska
bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
samverka.
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på
biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick
över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och
kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och
hur de används.
Definition av biblioteksplan DS2003:66
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger närmare besked om
verksamhetens inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad att medborgarens
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden
gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”
(s.112)
DS2003:66
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som
bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”
(s. 106)
”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad
skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat
övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”
(s.58)
14 § Samverkan
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i
grunden gemensam resurs”
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.
Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)
• Förutom fjärrlånehanteringen som har en
egen paragraf, bör huvudmännen besluta
om formerna för samverkan.
• Lagen har ett starkt användarperspektiv,
och utgår från hur biblioteken används
17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är
regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin
biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för
sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår
det tydligare att vad som avses är en separat plan för
just biblioteksverksamheten.
(Prop. 2012/13:147, s.43)
17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
biblioteksverksamhet som kommunen eller
landstinget bedriver som huvudman. För det fall
kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet
som huvudman ska även den ingå i planen.
På motsvarande sätt ska folkhögskolornas och
sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall
landstinget som huvudman driver sådan
verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av
nödvändighet inte att se likadana ut eftersom
olika kommuner och landsting bedriver
biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”
(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra
kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.
• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala
biblioteksverksamheten såväl som folkhögskolornas och
sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och
medieplanering.
• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra
bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och
landstingskommunala biblioteksplanerna.
17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med biblioteksplanerna med
arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär
dock inte att det lagstadgade kravet på att
landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör
utgå. Skälet för det är främst att planeringen av
biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför
översiktlig om den integreras i de allmänna
kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan
• Resurseffektivisering
• Användarperspektiv
Konsekvenser för kommunalt självstyre
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som bedöms motivera den inskränkning
av kommunernas och landstingens
självbestämmanderätt som blir följden.
Alla ska ha fri tillgång till god
biblioteksservice, oavsett var de bor i
landet.
Konsekvenser för kommunalt självstyre
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig
biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka
på kommunalt självstyre.
• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och
ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i
verksamheten.
• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig
och verksamheten så länge som minimikraven i lagen
uppfylls.
• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom
de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i
någon grad.
• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i
självbestämmandet.
§18 Uppföljning
• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala
biblioteksverksamheten och kommunerna.
• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har
utformats och använts.
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta tillsammans. Samverkans
mest ändamålsenliga former behöver få
utvecklas över tid, och kan varierar från tid
till annan, beroende på vilka behov som
finns.
18 § Uppföljning
• Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själva utformar och
upprättar
• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt
bidragit till att det fortfarande är stora
standardskillnader
• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för
uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner
• Behovet av mer samordning och uppföljningen av
biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete
nationellt.
Kvalitetsdialog
• September 2011
KB föreslår två spår:
1) Arbete med planerna
2) Kvalitetsmodellen och
utveckling av kvalitet
• Februari 2012
1:a mötet
• 22 november 2013
”Konstituerande”
• 21 november 2014
1:a med kommunerna med
Inriktning 2014
• Fokus på biblioteksplanerna:
– Systematiskt arbete med biblioteksplanerna
utifrån den nya bibliotekslagen.
– Skapa verktyg för att strukturera samarbete
på olika nivåer.
– Analysera kulturplanernas relationer till
de regionala och de kommunala
biblioteksplanerna.
Tema 1: konkret, kortsiktigt, process
Grönt = Viktigt
Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan
Idéskrifter från Kvalitetsdialog
• Vi har publicerat två skrifter
– Biblioteksplan 2.0
– Nyckeltal 1.0
Områden A - Z
• Nästan varje område är kopplat till en
lagparagraf
• Det finns en förslagslista att utgå från
• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun
• Gör prioriteringar, men tappa inte
basverksamheten!
• Visa relationerna mellan olika delar
• Koppla mot andra planer och styrdokument
B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjliga att genomföra? T.ex.
Barn och ungdom
Kultur
Teknik och teknisk infrastruktur
Vård och omsorg
Utbildning, skola
Social
Samhällsbyggnad
C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppföljningsbara? T.ex.
Halvår
Verksamhetsår
Läsår
Mandatperiod
Biblioteksplanens livslängd
R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen
Bibliotekssamarbete över kommungränserna
Cykeln
Plan
Ev.
planrevidering
Ev.
utvecklingsinsats
Arbete
Uppföljning
Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”
3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under
kalenderåret”
4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under
kalenderåret”
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc.
http://office.microsoft.com
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityder
Självvärderingar
Observationer
Dagböcker
Fokusgrupper etc.
Foto: Elisabet Ahlqvist
Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar kvalitativ analys
och diskussion
Bild: http://office.microsoft.com
Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man
inte tillgång?
• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller
ingen uppmärksamhet?
• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
Nyckeltal 1.0
Statistik – nyckeltal - TTT
• KB utvecklar den nationella
biblioteksstatistiken för att underlätta
användningen.
• Statistiken kan användas till nyckeltal
som ger en bild av verksamheten.
• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om
verkligheten, fler undersökningar
behövs.
• TTT bygger på observationer i
biblioteksrummet, vad gör
besökarna? En kompletterande
bild framträder.
Hinder för biblioteksplaner
1. Okunskap om lagen
2. Befogenhet
3. Strategiska politiker
4. Styrkort
5. Biblioteket – en kvinnofråga?
6. Olyckliga omständigheter
7. Abstrakt innehåll, på verkar
relevansen
Skolbiblioteksundersökning pågår
Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim
(medel 6 timmar/vecka)
Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning
Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet
Eget skolbibliotek på skolan
Vi använder en annan skolas
skolbibliotek
266
Bokbuss, bokbåt
Vi har inte tillgång till skolbibliotek
Annat svar än ovan
756
14
32
24
143
68
93
Vi använder ett integrerat folk- och
skolbibliotek
Vi använder folkbiblioteket
1386
65
28
2
6
0
36
62
40
69
74
12
197
3373 svarande
31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka
Skolbiblioteket på Ryska skolan.
Samskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet
Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.
Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet
Skolbiblioteket på Rambergsskolan
Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet
Skobiblioteket på Sjumilaskolan
Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum
Skolbiblioteket på Flatås G- lasser
Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt
Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2
Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame
Skolbiblioteket på Backatorpsskolan
Skolbiblioteket på Böskolans friskola
Gårdstensskolans skolbibliotek
Skolbiblioteket på Nordhemsskolan
Skolbiblioteket på Eriksboskolan
Skolbiblioteket på Fjällskolan
Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9
Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg
Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H
Skolbiblioteket på Bergums skola F 9
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM
Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9
Backegårdsskolan biblioteket
Skolbiblioteket på The English School Gothenburg
Hallenskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan
Katrinebergsskolans bibliotek
Sammanställning december 2014
Bibliotekplaner (2014-12-01)
osäker status
5%
• 115 kommuner med giltig plan (40 %)
• 29 kommuner med inaktuell plan
(slutår 2012, 2013) (10%)
aktuell
40%
äldre plan eller
helt saknad
plan
45%
• 130 kommuner har en plan äldre än
2011, eller ingen plan alls. (45 %)
• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)
inaktuell
(2013,2012)
10%
Västra Götaland 2014-12-01
Västra Götaland 2014-12-01
oklar
status
10%
• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,
2013) (4 %)
aktuell
23%
• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller
ingen plan alls. (63 %)
inaktuell
4%
saknas
63%
• 11 kommuner med giltig plan (23 %)
• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)
• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan
• 2 kommuner har plan under revidering
(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)
Frågor?
[email protected]
[email protected]
Här kan man hämta statistik:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404
87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru
e
Slide 25
Biblioteksplan 2.0
Elisabet Ahlqvist 2014-12-03
Ny bibliotekslag 2014
• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska
bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
samverka.
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på
biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick
över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och
kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och
hur de används.
Definition av biblioteksplan DS2003:66
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger närmare besked om
verksamhetens inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad att medborgarens
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden
gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”
(s.112)
DS2003:66
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som
bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”
(s. 106)
”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad
skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat
övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”
(s.58)
14 § Samverkan
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i
grunden gemensam resurs”
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.
Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)
• Förutom fjärrlånehanteringen som har en
egen paragraf, bör huvudmännen besluta
om formerna för samverkan.
• Lagen har ett starkt användarperspektiv,
och utgår från hur biblioteken används
17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är
regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin
biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för
sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår
det tydligare att vad som avses är en separat plan för
just biblioteksverksamheten.
(Prop. 2012/13:147, s.43)
17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
biblioteksverksamhet som kommunen eller
landstinget bedriver som huvudman. För det fall
kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet
som huvudman ska även den ingå i planen.
På motsvarande sätt ska folkhögskolornas och
sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall
landstinget som huvudman driver sådan
verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av
nödvändighet inte att se likadana ut eftersom
olika kommuner och landsting bedriver
biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”
(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra
kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.
• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala
biblioteksverksamheten såväl som folkhögskolornas och
sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och
medieplanering.
• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra
bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och
landstingskommunala biblioteksplanerna.
17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med biblioteksplanerna med
arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär
dock inte att det lagstadgade kravet på att
landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör
utgå. Skälet för det är främst att planeringen av
biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför
översiktlig om den integreras i de allmänna
kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan
• Resurseffektivisering
• Användarperspektiv
Konsekvenser för kommunalt självstyre
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som bedöms motivera den inskränkning
av kommunernas och landstingens
självbestämmanderätt som blir följden.
Alla ska ha fri tillgång till god
biblioteksservice, oavsett var de bor i
landet.
Konsekvenser för kommunalt självstyre
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig
biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka
på kommunalt självstyre.
• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och
ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i
verksamheten.
• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig
och verksamheten så länge som minimikraven i lagen
uppfylls.
• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom
de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i
någon grad.
• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i
självbestämmandet.
§18 Uppföljning
• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala
biblioteksverksamheten och kommunerna.
• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har
utformats och använts.
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta tillsammans. Samverkans
mest ändamålsenliga former behöver få
utvecklas över tid, och kan varierar från tid
till annan, beroende på vilka behov som
finns.
18 § Uppföljning
• Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själva utformar och
upprättar
• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt
bidragit till att det fortfarande är stora
standardskillnader
• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för
uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner
• Behovet av mer samordning och uppföljningen av
biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete
nationellt.
Kvalitetsdialog
• September 2011
KB föreslår två spår:
1) Arbete med planerna
2) Kvalitetsmodellen och
utveckling av kvalitet
• Februari 2012
1:a mötet
• 22 november 2013
”Konstituerande”
• 21 november 2014
1:a med kommunerna med
Inriktning 2014
• Fokus på biblioteksplanerna:
– Systematiskt arbete med biblioteksplanerna
utifrån den nya bibliotekslagen.
– Skapa verktyg för att strukturera samarbete
på olika nivåer.
– Analysera kulturplanernas relationer till
de regionala och de kommunala
biblioteksplanerna.
Tema 1: konkret, kortsiktigt, process
Grönt = Viktigt
Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan
Idéskrifter från Kvalitetsdialog
• Vi har publicerat två skrifter
– Biblioteksplan 2.0
– Nyckeltal 1.0
Områden A - Z
• Nästan varje område är kopplat till en
lagparagraf
• Det finns en förslagslista att utgå från
• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun
• Gör prioriteringar, men tappa inte
basverksamheten!
• Visa relationerna mellan olika delar
• Koppla mot andra planer och styrdokument
B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjliga att genomföra? T.ex.
Barn och ungdom
Kultur
Teknik och teknisk infrastruktur
Vård och omsorg
Utbildning, skola
Social
Samhällsbyggnad
C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppföljningsbara? T.ex.
Halvår
Verksamhetsår
Läsår
Mandatperiod
Biblioteksplanens livslängd
R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen
Bibliotekssamarbete över kommungränserna
Cykeln
Plan
Ev.
planrevidering
Ev.
utvecklingsinsats
Arbete
Uppföljning
Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”
3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under
kalenderåret”
4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under
kalenderåret”
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc.
http://office.microsoft.com
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityder
Självvärderingar
Observationer
Dagböcker
Fokusgrupper etc.
Foto: Elisabet Ahlqvist
Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar kvalitativ analys
och diskussion
Bild: http://office.microsoft.com
Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man
inte tillgång?
• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller
ingen uppmärksamhet?
• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
Nyckeltal 1.0
Statistik – nyckeltal - TTT
• KB utvecklar den nationella
biblioteksstatistiken för att underlätta
användningen.
• Statistiken kan användas till nyckeltal
som ger en bild av verksamheten.
• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om
verkligheten, fler undersökningar
behövs.
• TTT bygger på observationer i
biblioteksrummet, vad gör
besökarna? En kompletterande
bild framträder.
Hinder för biblioteksplaner
1. Okunskap om lagen
2. Befogenhet
3. Strategiska politiker
4. Styrkort
5. Biblioteket – en kvinnofråga?
6. Olyckliga omständigheter
7. Abstrakt innehåll, på verkar
relevansen
Skolbiblioteksundersökning pågår
Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim
(medel 6 timmar/vecka)
Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning
Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet
Eget skolbibliotek på skolan
Vi använder en annan skolas
skolbibliotek
266
Bokbuss, bokbåt
Vi har inte tillgång till skolbibliotek
Annat svar än ovan
756
14
32
24
143
68
93
Vi använder ett integrerat folk- och
skolbibliotek
Vi använder folkbiblioteket
1386
65
28
2
6
0
36
62
40
69
74
12
197
3373 svarande
31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka
Skolbiblioteket på Ryska skolan.
Samskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet
Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.
Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet
Skolbiblioteket på Rambergsskolan
Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet
Skobiblioteket på Sjumilaskolan
Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum
Skolbiblioteket på Flatås G- lasser
Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt
Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2
Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame
Skolbiblioteket på Backatorpsskolan
Skolbiblioteket på Böskolans friskola
Gårdstensskolans skolbibliotek
Skolbiblioteket på Nordhemsskolan
Skolbiblioteket på Eriksboskolan
Skolbiblioteket på Fjällskolan
Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9
Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg
Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H
Skolbiblioteket på Bergums skola F 9
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM
Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9
Backegårdsskolan biblioteket
Skolbiblioteket på The English School Gothenburg
Hallenskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan
Katrinebergsskolans bibliotek
Sammanställning december 2014
Bibliotekplaner (2014-12-01)
osäker status
5%
• 115 kommuner med giltig plan (40 %)
• 29 kommuner med inaktuell plan
(slutår 2012, 2013) (10%)
aktuell
40%
äldre plan eller
helt saknad
plan
45%
• 130 kommuner har en plan äldre än
2011, eller ingen plan alls. (45 %)
• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)
inaktuell
(2013,2012)
10%
Västra Götaland 2014-12-01
Västra Götaland 2014-12-01
oklar
status
10%
• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,
2013) (4 %)
aktuell
23%
• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller
ingen plan alls. (63 %)
inaktuell
4%
saknas
63%
• 11 kommuner med giltig plan (23 %)
• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)
• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan
• 2 kommuner har plan under revidering
(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)
Frågor?
[email protected]
[email protected]
Här kan man hämta statistik:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404
87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru
e
Slide 26
Biblioteksplan 2.0
Elisabet Ahlqvist 2014-12-03
Ny bibliotekslag 2014
• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska
bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
samverka.
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på
biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick
över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och
kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och
hur de används.
Definition av biblioteksplan DS2003:66
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger närmare besked om
verksamhetens inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad att medborgarens
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden
gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”
(s.112)
DS2003:66
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som
bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”
(s. 106)
”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad
skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat
övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”
(s.58)
14 § Samverkan
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i
grunden gemensam resurs”
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.
Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)
• Förutom fjärrlånehanteringen som har en
egen paragraf, bör huvudmännen besluta
om formerna för samverkan.
• Lagen har ett starkt användarperspektiv,
och utgår från hur biblioteken används
17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är
regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin
biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för
sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår
det tydligare att vad som avses är en separat plan för
just biblioteksverksamheten.
(Prop. 2012/13:147, s.43)
17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
biblioteksverksamhet som kommunen eller
landstinget bedriver som huvudman. För det fall
kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet
som huvudman ska även den ingå i planen.
På motsvarande sätt ska folkhögskolornas och
sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall
landstinget som huvudman driver sådan
verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av
nödvändighet inte att se likadana ut eftersom
olika kommuner och landsting bedriver
biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”
(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra
kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.
• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala
biblioteksverksamheten såväl som folkhögskolornas och
sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och
medieplanering.
• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra
bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och
landstingskommunala biblioteksplanerna.
17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med biblioteksplanerna med
arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär
dock inte att det lagstadgade kravet på att
landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör
utgå. Skälet för det är främst att planeringen av
biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför
översiktlig om den integreras i de allmänna
kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan
• Resurseffektivisering
• Användarperspektiv
Konsekvenser för kommunalt självstyre
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som bedöms motivera den inskränkning
av kommunernas och landstingens
självbestämmanderätt som blir följden.
Alla ska ha fri tillgång till god
biblioteksservice, oavsett var de bor i
landet.
Konsekvenser för kommunalt självstyre
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig
biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka
på kommunalt självstyre.
• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och
ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i
verksamheten.
• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig
och verksamheten så länge som minimikraven i lagen
uppfylls.
• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom
de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i
någon grad.
• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i
självbestämmandet.
§18 Uppföljning
• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala
biblioteksverksamheten och kommunerna.
• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har
utformats och använts.
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta tillsammans. Samverkans
mest ändamålsenliga former behöver få
utvecklas över tid, och kan varierar från tid
till annan, beroende på vilka behov som
finns.
18 § Uppföljning
• Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själva utformar och
upprättar
• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt
bidragit till att det fortfarande är stora
standardskillnader
• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för
uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner
• Behovet av mer samordning och uppföljningen av
biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete
nationellt.
Kvalitetsdialog
• September 2011
KB föreslår två spår:
1) Arbete med planerna
2) Kvalitetsmodellen och
utveckling av kvalitet
• Februari 2012
1:a mötet
• 22 november 2013
”Konstituerande”
• 21 november 2014
1:a med kommunerna med
Inriktning 2014
• Fokus på biblioteksplanerna:
– Systematiskt arbete med biblioteksplanerna
utifrån den nya bibliotekslagen.
– Skapa verktyg för att strukturera samarbete
på olika nivåer.
– Analysera kulturplanernas relationer till
de regionala och de kommunala
biblioteksplanerna.
Tema 1: konkret, kortsiktigt, process
Grönt = Viktigt
Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan
Idéskrifter från Kvalitetsdialog
• Vi har publicerat två skrifter
– Biblioteksplan 2.0
– Nyckeltal 1.0
Områden A - Z
• Nästan varje område är kopplat till en
lagparagraf
• Det finns en förslagslista att utgå från
• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun
• Gör prioriteringar, men tappa inte
basverksamheten!
• Visa relationerna mellan olika delar
• Koppla mot andra planer och styrdokument
B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjliga att genomföra? T.ex.
Barn och ungdom
Kultur
Teknik och teknisk infrastruktur
Vård och omsorg
Utbildning, skola
Social
Samhällsbyggnad
C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppföljningsbara? T.ex.
Halvår
Verksamhetsår
Läsår
Mandatperiod
Biblioteksplanens livslängd
R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen
Bibliotekssamarbete över kommungränserna
Cykeln
Plan
Ev.
planrevidering
Ev.
utvecklingsinsats
Arbete
Uppföljning
Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”
3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under
kalenderåret”
4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under
kalenderåret”
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc.
http://office.microsoft.com
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityder
Självvärderingar
Observationer
Dagböcker
Fokusgrupper etc.
Foto: Elisabet Ahlqvist
Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar kvalitativ analys
och diskussion
Bild: http://office.microsoft.com
Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man
inte tillgång?
• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller
ingen uppmärksamhet?
• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
Nyckeltal 1.0
Statistik – nyckeltal - TTT
• KB utvecklar den nationella
biblioteksstatistiken för att underlätta
användningen.
• Statistiken kan användas till nyckeltal
som ger en bild av verksamheten.
• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om
verkligheten, fler undersökningar
behövs.
• TTT bygger på observationer i
biblioteksrummet, vad gör
besökarna? En kompletterande
bild framträder.
Hinder för biblioteksplaner
1. Okunskap om lagen
2. Befogenhet
3. Strategiska politiker
4. Styrkort
5. Biblioteket – en kvinnofråga?
6. Olyckliga omständigheter
7. Abstrakt innehåll, på verkar
relevansen
Skolbiblioteksundersökning pågår
Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim
(medel 6 timmar/vecka)
Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning
Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet
Eget skolbibliotek på skolan
Vi använder en annan skolas
skolbibliotek
266
Bokbuss, bokbåt
Vi har inte tillgång till skolbibliotek
Annat svar än ovan
756
14
32
24
143
68
93
Vi använder ett integrerat folk- och
skolbibliotek
Vi använder folkbiblioteket
1386
65
28
2
6
0
36
62
40
69
74
12
197
3373 svarande
31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka
Skolbiblioteket på Ryska skolan.
Samskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet
Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.
Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet
Skolbiblioteket på Rambergsskolan
Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet
Skobiblioteket på Sjumilaskolan
Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum
Skolbiblioteket på Flatås G- lasser
Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt
Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2
Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame
Skolbiblioteket på Backatorpsskolan
Skolbiblioteket på Böskolans friskola
Gårdstensskolans skolbibliotek
Skolbiblioteket på Nordhemsskolan
Skolbiblioteket på Eriksboskolan
Skolbiblioteket på Fjällskolan
Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9
Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg
Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H
Skolbiblioteket på Bergums skola F 9
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM
Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9
Backegårdsskolan biblioteket
Skolbiblioteket på The English School Gothenburg
Hallenskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan
Katrinebergsskolans bibliotek
Sammanställning december 2014
Bibliotekplaner (2014-12-01)
osäker status
5%
• 115 kommuner med giltig plan (40 %)
• 29 kommuner med inaktuell plan
(slutår 2012, 2013) (10%)
aktuell
40%
äldre plan eller
helt saknad
plan
45%
• 130 kommuner har en plan äldre än
2011, eller ingen plan alls. (45 %)
• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)
inaktuell
(2013,2012)
10%
Västra Götaland 2014-12-01
Västra Götaland 2014-12-01
oklar
status
10%
• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,
2013) (4 %)
aktuell
23%
• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller
ingen plan alls. (63 %)
inaktuell
4%
saknas
63%
• 11 kommuner med giltig plan (23 %)
• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)
• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan
• 2 kommuner har plan under revidering
(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)
Frågor?
[email protected]
[email protected]
Här kan man hämta statistik:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404
87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru
e
Slide 27
Biblioteksplan 2.0
Elisabet Ahlqvist 2014-12-03
Ny bibliotekslag 2014
• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska
bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
samverka.
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på
biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick
över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och
kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och
hur de används.
Definition av biblioteksplan DS2003:66
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger närmare besked om
verksamhetens inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad att medborgarens
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden
gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”
(s.112)
DS2003:66
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som
bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”
(s. 106)
”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad
skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat
övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”
(s.58)
14 § Samverkan
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i
grunden gemensam resurs”
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.
Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)
• Förutom fjärrlånehanteringen som har en
egen paragraf, bör huvudmännen besluta
om formerna för samverkan.
• Lagen har ett starkt användarperspektiv,
och utgår från hur biblioteken används
17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är
regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin
biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för
sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår
det tydligare att vad som avses är en separat plan för
just biblioteksverksamheten.
(Prop. 2012/13:147, s.43)
17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
biblioteksverksamhet som kommunen eller
landstinget bedriver som huvudman. För det fall
kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet
som huvudman ska även den ingå i planen.
På motsvarande sätt ska folkhögskolornas och
sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall
landstinget som huvudman driver sådan
verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av
nödvändighet inte att se likadana ut eftersom
olika kommuner och landsting bedriver
biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”
(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra
kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.
• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala
biblioteksverksamheten såväl som folkhögskolornas och
sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och
medieplanering.
• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra
bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och
landstingskommunala biblioteksplanerna.
17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med biblioteksplanerna med
arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär
dock inte att det lagstadgade kravet på att
landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör
utgå. Skälet för det är främst att planeringen av
biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför
översiktlig om den integreras i de allmänna
kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan
• Resurseffektivisering
• Användarperspektiv
Konsekvenser för kommunalt självstyre
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som bedöms motivera den inskränkning
av kommunernas och landstingens
självbestämmanderätt som blir följden.
Alla ska ha fri tillgång till god
biblioteksservice, oavsett var de bor i
landet.
Konsekvenser för kommunalt självstyre
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig
biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka
på kommunalt självstyre.
• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och
ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i
verksamheten.
• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig
och verksamheten så länge som minimikraven i lagen
uppfylls.
• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom
de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i
någon grad.
• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i
självbestämmandet.
§18 Uppföljning
• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala
biblioteksverksamheten och kommunerna.
• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har
utformats och använts.
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta tillsammans. Samverkans
mest ändamålsenliga former behöver få
utvecklas över tid, och kan varierar från tid
till annan, beroende på vilka behov som
finns.
18 § Uppföljning
• Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själva utformar och
upprättar
• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt
bidragit till att det fortfarande är stora
standardskillnader
• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för
uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner
• Behovet av mer samordning och uppföljningen av
biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete
nationellt.
Kvalitetsdialog
• September 2011
KB föreslår två spår:
1) Arbete med planerna
2) Kvalitetsmodellen och
utveckling av kvalitet
• Februari 2012
1:a mötet
• 22 november 2013
”Konstituerande”
• 21 november 2014
1:a med kommunerna med
Inriktning 2014
• Fokus på biblioteksplanerna:
– Systematiskt arbete med biblioteksplanerna
utifrån den nya bibliotekslagen.
– Skapa verktyg för att strukturera samarbete
på olika nivåer.
– Analysera kulturplanernas relationer till
de regionala och de kommunala
biblioteksplanerna.
Tema 1: konkret, kortsiktigt, process
Grönt = Viktigt
Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan
Idéskrifter från Kvalitetsdialog
• Vi har publicerat två skrifter
– Biblioteksplan 2.0
– Nyckeltal 1.0
Områden A - Z
• Nästan varje område är kopplat till en
lagparagraf
• Det finns en förslagslista att utgå från
• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun
• Gör prioriteringar, men tappa inte
basverksamheten!
• Visa relationerna mellan olika delar
• Koppla mot andra planer och styrdokument
B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjliga att genomföra? T.ex.
Barn och ungdom
Kultur
Teknik och teknisk infrastruktur
Vård och omsorg
Utbildning, skola
Social
Samhällsbyggnad
C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppföljningsbara? T.ex.
Halvår
Verksamhetsår
Läsår
Mandatperiod
Biblioteksplanens livslängd
R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen
Bibliotekssamarbete över kommungränserna
Cykeln
Plan
Ev.
planrevidering
Ev.
utvecklingsinsats
Arbete
Uppföljning
Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”
3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under
kalenderåret”
4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under
kalenderåret”
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc.
http://office.microsoft.com
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityder
Självvärderingar
Observationer
Dagböcker
Fokusgrupper etc.
Foto: Elisabet Ahlqvist
Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar kvalitativ analys
och diskussion
Bild: http://office.microsoft.com
Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man
inte tillgång?
• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller
ingen uppmärksamhet?
• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
Nyckeltal 1.0
Statistik – nyckeltal - TTT
• KB utvecklar den nationella
biblioteksstatistiken för att underlätta
användningen.
• Statistiken kan användas till nyckeltal
som ger en bild av verksamheten.
• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om
verkligheten, fler undersökningar
behövs.
• TTT bygger på observationer i
biblioteksrummet, vad gör
besökarna? En kompletterande
bild framträder.
Hinder för biblioteksplaner
1. Okunskap om lagen
2. Befogenhet
3. Strategiska politiker
4. Styrkort
5. Biblioteket – en kvinnofråga?
6. Olyckliga omständigheter
7. Abstrakt innehåll, på verkar
relevansen
Skolbiblioteksundersökning pågår
Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim
(medel 6 timmar/vecka)
Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning
Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet
Eget skolbibliotek på skolan
Vi använder en annan skolas
skolbibliotek
266
Bokbuss, bokbåt
Vi har inte tillgång till skolbibliotek
Annat svar än ovan
756
14
32
24
143
68
93
Vi använder ett integrerat folk- och
skolbibliotek
Vi använder folkbiblioteket
1386
65
28
2
6
0
36
62
40
69
74
12
197
3373 svarande
31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka
Skolbiblioteket på Ryska skolan.
Samskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet
Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.
Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet
Skolbiblioteket på Rambergsskolan
Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet
Skobiblioteket på Sjumilaskolan
Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum
Skolbiblioteket på Flatås G- lasser
Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt
Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2
Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame
Skolbiblioteket på Backatorpsskolan
Skolbiblioteket på Böskolans friskola
Gårdstensskolans skolbibliotek
Skolbiblioteket på Nordhemsskolan
Skolbiblioteket på Eriksboskolan
Skolbiblioteket på Fjällskolan
Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9
Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg
Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H
Skolbiblioteket på Bergums skola F 9
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM
Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9
Backegårdsskolan biblioteket
Skolbiblioteket på The English School Gothenburg
Hallenskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan
Katrinebergsskolans bibliotek
Sammanställning december 2014
Bibliotekplaner (2014-12-01)
osäker status
5%
• 115 kommuner med giltig plan (40 %)
• 29 kommuner med inaktuell plan
(slutår 2012, 2013) (10%)
aktuell
40%
äldre plan eller
helt saknad
plan
45%
• 130 kommuner har en plan äldre än
2011, eller ingen plan alls. (45 %)
• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)
inaktuell
(2013,2012)
10%
Västra Götaland 2014-12-01
Västra Götaland 2014-12-01
oklar
status
10%
• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,
2013) (4 %)
aktuell
23%
• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller
ingen plan alls. (63 %)
inaktuell
4%
saknas
63%
• 11 kommuner med giltig plan (23 %)
• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)
• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan
• 2 kommuner har plan under revidering
(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)
Frågor?
[email protected]
[email protected]
Här kan man hämta statistik:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404
87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru
e
Slide 28
Biblioteksplan 2.0
Elisabet Ahlqvist 2014-12-03
Ny bibliotekslag 2014
• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska
bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
samverka.
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på
biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick
över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och
kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och
hur de används.
Definition av biblioteksplan DS2003:66
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger närmare besked om
verksamhetens inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad att medborgarens
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden
gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”
(s.112)
DS2003:66
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som
bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”
(s. 106)
”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad
skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat
övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”
(s.58)
14 § Samverkan
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i
grunden gemensam resurs”
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.
Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)
• Förutom fjärrlånehanteringen som har en
egen paragraf, bör huvudmännen besluta
om formerna för samverkan.
• Lagen har ett starkt användarperspektiv,
och utgår från hur biblioteken används
17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är
regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin
biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för
sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår
det tydligare att vad som avses är en separat plan för
just biblioteksverksamheten.
(Prop. 2012/13:147, s.43)
17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
biblioteksverksamhet som kommunen eller
landstinget bedriver som huvudman. För det fall
kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet
som huvudman ska även den ingå i planen.
På motsvarande sätt ska folkhögskolornas och
sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall
landstinget som huvudman driver sådan
verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av
nödvändighet inte att se likadana ut eftersom
olika kommuner och landsting bedriver
biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”
(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra
kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.
• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala
biblioteksverksamheten såväl som folkhögskolornas och
sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och
medieplanering.
• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra
bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och
landstingskommunala biblioteksplanerna.
17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med biblioteksplanerna med
arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär
dock inte att det lagstadgade kravet på att
landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör
utgå. Skälet för det är främst att planeringen av
biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför
översiktlig om den integreras i de allmänna
kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan
• Resurseffektivisering
• Användarperspektiv
Konsekvenser för kommunalt självstyre
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som bedöms motivera den inskränkning
av kommunernas och landstingens
självbestämmanderätt som blir följden.
Alla ska ha fri tillgång till god
biblioteksservice, oavsett var de bor i
landet.
Konsekvenser för kommunalt självstyre
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig
biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka
på kommunalt självstyre.
• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och
ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i
verksamheten.
• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig
och verksamheten så länge som minimikraven i lagen
uppfylls.
• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom
de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i
någon grad.
• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i
självbestämmandet.
§18 Uppföljning
• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala
biblioteksverksamheten och kommunerna.
• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har
utformats och använts.
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta tillsammans. Samverkans
mest ändamålsenliga former behöver få
utvecklas över tid, och kan varierar från tid
till annan, beroende på vilka behov som
finns.
18 § Uppföljning
• Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själva utformar och
upprättar
• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt
bidragit till att det fortfarande är stora
standardskillnader
• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för
uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner
• Behovet av mer samordning och uppföljningen av
biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete
nationellt.
Kvalitetsdialog
• September 2011
KB föreslår två spår:
1) Arbete med planerna
2) Kvalitetsmodellen och
utveckling av kvalitet
• Februari 2012
1:a mötet
• 22 november 2013
”Konstituerande”
• 21 november 2014
1:a med kommunerna med
Inriktning 2014
• Fokus på biblioteksplanerna:
– Systematiskt arbete med biblioteksplanerna
utifrån den nya bibliotekslagen.
– Skapa verktyg för att strukturera samarbete
på olika nivåer.
– Analysera kulturplanernas relationer till
de regionala och de kommunala
biblioteksplanerna.
Tema 1: konkret, kortsiktigt, process
Grönt = Viktigt
Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan
Idéskrifter från Kvalitetsdialog
• Vi har publicerat två skrifter
– Biblioteksplan 2.0
– Nyckeltal 1.0
Områden A - Z
• Nästan varje område är kopplat till en
lagparagraf
• Det finns en förslagslista att utgå från
• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun
• Gör prioriteringar, men tappa inte
basverksamheten!
• Visa relationerna mellan olika delar
• Koppla mot andra planer och styrdokument
B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjliga att genomföra? T.ex.
Barn och ungdom
Kultur
Teknik och teknisk infrastruktur
Vård och omsorg
Utbildning, skola
Social
Samhällsbyggnad
C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppföljningsbara? T.ex.
Halvår
Verksamhetsår
Läsår
Mandatperiod
Biblioteksplanens livslängd
R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen
Bibliotekssamarbete över kommungränserna
Cykeln
Plan
Ev.
planrevidering
Ev.
utvecklingsinsats
Arbete
Uppföljning
Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”
3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under
kalenderåret”
4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under
kalenderåret”
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc.
http://office.microsoft.com
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityder
Självvärderingar
Observationer
Dagböcker
Fokusgrupper etc.
Foto: Elisabet Ahlqvist
Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar kvalitativ analys
och diskussion
Bild: http://office.microsoft.com
Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man
inte tillgång?
• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller
ingen uppmärksamhet?
• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
Nyckeltal 1.0
Statistik – nyckeltal - TTT
• KB utvecklar den nationella
biblioteksstatistiken för att underlätta
användningen.
• Statistiken kan användas till nyckeltal
som ger en bild av verksamheten.
• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om
verkligheten, fler undersökningar
behövs.
• TTT bygger på observationer i
biblioteksrummet, vad gör
besökarna? En kompletterande
bild framträder.
Hinder för biblioteksplaner
1. Okunskap om lagen
2. Befogenhet
3. Strategiska politiker
4. Styrkort
5. Biblioteket – en kvinnofråga?
6. Olyckliga omständigheter
7. Abstrakt innehåll, på verkar
relevansen
Skolbiblioteksundersökning pågår
Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim
(medel 6 timmar/vecka)
Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning
Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet
Eget skolbibliotek på skolan
Vi använder en annan skolas
skolbibliotek
266
Bokbuss, bokbåt
Vi har inte tillgång till skolbibliotek
Annat svar än ovan
756
14
32
24
143
68
93
Vi använder ett integrerat folk- och
skolbibliotek
Vi använder folkbiblioteket
1386
65
28
2
6
0
36
62
40
69
74
12
197
3373 svarande
31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka
Skolbiblioteket på Ryska skolan.
Samskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet
Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.
Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet
Skolbiblioteket på Rambergsskolan
Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet
Skobiblioteket på Sjumilaskolan
Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum
Skolbiblioteket på Flatås G- lasser
Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt
Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2
Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame
Skolbiblioteket på Backatorpsskolan
Skolbiblioteket på Böskolans friskola
Gårdstensskolans skolbibliotek
Skolbiblioteket på Nordhemsskolan
Skolbiblioteket på Eriksboskolan
Skolbiblioteket på Fjällskolan
Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9
Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg
Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H
Skolbiblioteket på Bergums skola F 9
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM
Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9
Backegårdsskolan biblioteket
Skolbiblioteket på The English School Gothenburg
Hallenskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan
Katrinebergsskolans bibliotek
Sammanställning december 2014
Bibliotekplaner (2014-12-01)
osäker status
5%
• 115 kommuner med giltig plan (40 %)
• 29 kommuner med inaktuell plan
(slutår 2012, 2013) (10%)
aktuell
40%
äldre plan eller
helt saknad
plan
45%
• 130 kommuner har en plan äldre än
2011, eller ingen plan alls. (45 %)
• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)
inaktuell
(2013,2012)
10%
Västra Götaland 2014-12-01
Västra Götaland 2014-12-01
oklar
status
10%
• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,
2013) (4 %)
aktuell
23%
• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller
ingen plan alls. (63 %)
inaktuell
4%
saknas
63%
• 11 kommuner med giltig plan (23 %)
• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)
• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan
• 2 kommuner har plan under revidering
(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)
Frågor?
[email protected]
[email protected]
Här kan man hämta statistik:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404
87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru
e
Slide 29
Biblioteksplan 2.0
Elisabet Ahlqvist 2014-12-03
Ny bibliotekslag 2014
• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska
bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
samverka.
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på
biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick
över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och
kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och
hur de används.
Definition av biblioteksplan DS2003:66
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger närmare besked om
verksamhetens inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad att medborgarens
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden
gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”
(s.112)
DS2003:66
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som
bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”
(s. 106)
”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad
skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat
övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”
(s.58)
14 § Samverkan
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i
grunden gemensam resurs”
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.
Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)
• Förutom fjärrlånehanteringen som har en
egen paragraf, bör huvudmännen besluta
om formerna för samverkan.
• Lagen har ett starkt användarperspektiv,
och utgår från hur biblioteken används
17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är
regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin
biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för
sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår
det tydligare att vad som avses är en separat plan för
just biblioteksverksamheten.
(Prop. 2012/13:147, s.43)
17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
biblioteksverksamhet som kommunen eller
landstinget bedriver som huvudman. För det fall
kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet
som huvudman ska även den ingå i planen.
På motsvarande sätt ska folkhögskolornas och
sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall
landstinget som huvudman driver sådan
verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av
nödvändighet inte att se likadana ut eftersom
olika kommuner och landsting bedriver
biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”
(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra
kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.
• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala
biblioteksverksamheten såväl som folkhögskolornas och
sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och
medieplanering.
• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra
bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och
landstingskommunala biblioteksplanerna.
17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med biblioteksplanerna med
arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär
dock inte att det lagstadgade kravet på att
landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör
utgå. Skälet för det är främst att planeringen av
biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför
översiktlig om den integreras i de allmänna
kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan
• Resurseffektivisering
• Användarperspektiv
Konsekvenser för kommunalt självstyre
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som bedöms motivera den inskränkning
av kommunernas och landstingens
självbestämmanderätt som blir följden.
Alla ska ha fri tillgång till god
biblioteksservice, oavsett var de bor i
landet.
Konsekvenser för kommunalt självstyre
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig
biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka
på kommunalt självstyre.
• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och
ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i
verksamheten.
• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig
och verksamheten så länge som minimikraven i lagen
uppfylls.
• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom
de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i
någon grad.
• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i
självbestämmandet.
§18 Uppföljning
• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala
biblioteksverksamheten och kommunerna.
• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har
utformats och använts.
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta tillsammans. Samverkans
mest ändamålsenliga former behöver få
utvecklas över tid, och kan varierar från tid
till annan, beroende på vilka behov som
finns.
18 § Uppföljning
• Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själva utformar och
upprättar
• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt
bidragit till att det fortfarande är stora
standardskillnader
• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för
uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner
• Behovet av mer samordning och uppföljningen av
biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete
nationellt.
Kvalitetsdialog
• September 2011
KB föreslår två spår:
1) Arbete med planerna
2) Kvalitetsmodellen och
utveckling av kvalitet
• Februari 2012
1:a mötet
• 22 november 2013
”Konstituerande”
• 21 november 2014
1:a med kommunerna med
Inriktning 2014
• Fokus på biblioteksplanerna:
– Systematiskt arbete med biblioteksplanerna
utifrån den nya bibliotekslagen.
– Skapa verktyg för att strukturera samarbete
på olika nivåer.
– Analysera kulturplanernas relationer till
de regionala och de kommunala
biblioteksplanerna.
Tema 1: konkret, kortsiktigt, process
Grönt = Viktigt
Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan
Idéskrifter från Kvalitetsdialog
• Vi har publicerat två skrifter
– Biblioteksplan 2.0
– Nyckeltal 1.0
Områden A - Z
• Nästan varje område är kopplat till en
lagparagraf
• Det finns en förslagslista att utgå från
• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun
• Gör prioriteringar, men tappa inte
basverksamheten!
• Visa relationerna mellan olika delar
• Koppla mot andra planer och styrdokument
B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjliga att genomföra? T.ex.
Barn och ungdom
Kultur
Teknik och teknisk infrastruktur
Vård och omsorg
Utbildning, skola
Social
Samhällsbyggnad
C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppföljningsbara? T.ex.
Halvår
Verksamhetsår
Läsår
Mandatperiod
Biblioteksplanens livslängd
R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen
Bibliotekssamarbete över kommungränserna
Cykeln
Plan
Ev.
planrevidering
Ev.
utvecklingsinsats
Arbete
Uppföljning
Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”
3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under
kalenderåret”
4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under
kalenderåret”
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc.
http://office.microsoft.com
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityder
Självvärderingar
Observationer
Dagböcker
Fokusgrupper etc.
Foto: Elisabet Ahlqvist
Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar kvalitativ analys
och diskussion
Bild: http://office.microsoft.com
Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man
inte tillgång?
• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller
ingen uppmärksamhet?
• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
Nyckeltal 1.0
Statistik – nyckeltal - TTT
• KB utvecklar den nationella
biblioteksstatistiken för att underlätta
användningen.
• Statistiken kan användas till nyckeltal
som ger en bild av verksamheten.
• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om
verkligheten, fler undersökningar
behövs.
• TTT bygger på observationer i
biblioteksrummet, vad gör
besökarna? En kompletterande
bild framträder.
Hinder för biblioteksplaner
1. Okunskap om lagen
2. Befogenhet
3. Strategiska politiker
4. Styrkort
5. Biblioteket – en kvinnofråga?
6. Olyckliga omständigheter
7. Abstrakt innehåll, på verkar
relevansen
Skolbiblioteksundersökning pågår
Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim
(medel 6 timmar/vecka)
Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning
Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet
Eget skolbibliotek på skolan
Vi använder en annan skolas
skolbibliotek
266
Bokbuss, bokbåt
Vi har inte tillgång till skolbibliotek
Annat svar än ovan
756
14
32
24
143
68
93
Vi använder ett integrerat folk- och
skolbibliotek
Vi använder folkbiblioteket
1386
65
28
2
6
0
36
62
40
69
74
12
197
3373 svarande
31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka
Skolbiblioteket på Ryska skolan.
Samskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet
Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.
Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet
Skolbiblioteket på Rambergsskolan
Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet
Skobiblioteket på Sjumilaskolan
Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum
Skolbiblioteket på Flatås G- lasser
Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt
Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2
Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame
Skolbiblioteket på Backatorpsskolan
Skolbiblioteket på Böskolans friskola
Gårdstensskolans skolbibliotek
Skolbiblioteket på Nordhemsskolan
Skolbiblioteket på Eriksboskolan
Skolbiblioteket på Fjällskolan
Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9
Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg
Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H
Skolbiblioteket på Bergums skola F 9
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM
Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9
Backegårdsskolan biblioteket
Skolbiblioteket på The English School Gothenburg
Hallenskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan
Katrinebergsskolans bibliotek
Sammanställning december 2014
Bibliotekplaner (2014-12-01)
osäker status
5%
• 115 kommuner med giltig plan (40 %)
• 29 kommuner med inaktuell plan
(slutår 2012, 2013) (10%)
aktuell
40%
äldre plan eller
helt saknad
plan
45%
• 130 kommuner har en plan äldre än
2011, eller ingen plan alls. (45 %)
• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)
inaktuell
(2013,2012)
10%
Västra Götaland 2014-12-01
Västra Götaland 2014-12-01
oklar
status
10%
• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,
2013) (4 %)
aktuell
23%
• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller
ingen plan alls. (63 %)
inaktuell
4%
saknas
63%
• 11 kommuner med giltig plan (23 %)
• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)
• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan
• 2 kommuner har plan under revidering
(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)
Frågor?
[email protected]
[email protected]
Här kan man hämta statistik:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404
87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru
e
Slide 30
Biblioteksplan 2.0
Elisabet Ahlqvist 2014-12-03
Ny bibliotekslag 2014
• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska
bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
samverka.
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på
biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick
över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och
kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och
hur de används.
Definition av biblioteksplan DS2003:66
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger närmare besked om
verksamhetens inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad att medborgarens
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden
gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”
(s.112)
DS2003:66
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som
bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”
(s. 106)
”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad
skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat
övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”
(s.58)
14 § Samverkan
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i
grunden gemensam resurs”
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.
Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)
• Förutom fjärrlånehanteringen som har en
egen paragraf, bör huvudmännen besluta
om formerna för samverkan.
• Lagen har ett starkt användarperspektiv,
och utgår från hur biblioteken används
17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är
regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin
biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för
sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår
det tydligare att vad som avses är en separat plan för
just biblioteksverksamheten.
(Prop. 2012/13:147, s.43)
17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
biblioteksverksamhet som kommunen eller
landstinget bedriver som huvudman. För det fall
kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet
som huvudman ska även den ingå i planen.
På motsvarande sätt ska folkhögskolornas och
sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall
landstinget som huvudman driver sådan
verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av
nödvändighet inte att se likadana ut eftersom
olika kommuner och landsting bedriver
biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”
(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra
kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.
• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala
biblioteksverksamheten såväl som folkhögskolornas och
sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och
medieplanering.
• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra
bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och
landstingskommunala biblioteksplanerna.
17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med biblioteksplanerna med
arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär
dock inte att det lagstadgade kravet på att
landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör
utgå. Skälet för det är främst att planeringen av
biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför
översiktlig om den integreras i de allmänna
kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan
• Resurseffektivisering
• Användarperspektiv
Konsekvenser för kommunalt självstyre
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som bedöms motivera den inskränkning
av kommunernas och landstingens
självbestämmanderätt som blir följden.
Alla ska ha fri tillgång till god
biblioteksservice, oavsett var de bor i
landet.
Konsekvenser för kommunalt självstyre
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig
biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka
på kommunalt självstyre.
• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och
ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i
verksamheten.
• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig
och verksamheten så länge som minimikraven i lagen
uppfylls.
• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom
de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i
någon grad.
• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i
självbestämmandet.
§18 Uppföljning
• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala
biblioteksverksamheten och kommunerna.
• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har
utformats och använts.
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta tillsammans. Samverkans
mest ändamålsenliga former behöver få
utvecklas över tid, och kan varierar från tid
till annan, beroende på vilka behov som
finns.
18 § Uppföljning
• Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själva utformar och
upprättar
• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt
bidragit till att det fortfarande är stora
standardskillnader
• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för
uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner
• Behovet av mer samordning och uppföljningen av
biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete
nationellt.
Kvalitetsdialog
• September 2011
KB föreslår två spår:
1) Arbete med planerna
2) Kvalitetsmodellen och
utveckling av kvalitet
• Februari 2012
1:a mötet
• 22 november 2013
”Konstituerande”
• 21 november 2014
1:a med kommunerna med
Inriktning 2014
• Fokus på biblioteksplanerna:
– Systematiskt arbete med biblioteksplanerna
utifrån den nya bibliotekslagen.
– Skapa verktyg för att strukturera samarbete
på olika nivåer.
– Analysera kulturplanernas relationer till
de regionala och de kommunala
biblioteksplanerna.
Tema 1: konkret, kortsiktigt, process
Grönt = Viktigt
Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan
Idéskrifter från Kvalitetsdialog
• Vi har publicerat två skrifter
– Biblioteksplan 2.0
– Nyckeltal 1.0
Områden A - Z
• Nästan varje område är kopplat till en
lagparagraf
• Det finns en förslagslista att utgå från
• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun
• Gör prioriteringar, men tappa inte
basverksamheten!
• Visa relationerna mellan olika delar
• Koppla mot andra planer och styrdokument
B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjliga att genomföra? T.ex.
Barn och ungdom
Kultur
Teknik och teknisk infrastruktur
Vård och omsorg
Utbildning, skola
Social
Samhällsbyggnad
C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppföljningsbara? T.ex.
Halvår
Verksamhetsår
Läsår
Mandatperiod
Biblioteksplanens livslängd
R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen
Bibliotekssamarbete över kommungränserna
Cykeln
Plan
Ev.
planrevidering
Ev.
utvecklingsinsats
Arbete
Uppföljning
Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”
3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under
kalenderåret”
4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under
kalenderåret”
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc.
http://office.microsoft.com
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityder
Självvärderingar
Observationer
Dagböcker
Fokusgrupper etc.
Foto: Elisabet Ahlqvist
Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar kvalitativ analys
och diskussion
Bild: http://office.microsoft.com
Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man
inte tillgång?
• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller
ingen uppmärksamhet?
• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
Nyckeltal 1.0
Statistik – nyckeltal - TTT
• KB utvecklar den nationella
biblioteksstatistiken för att underlätta
användningen.
• Statistiken kan användas till nyckeltal
som ger en bild av verksamheten.
• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om
verkligheten, fler undersökningar
behövs.
• TTT bygger på observationer i
biblioteksrummet, vad gör
besökarna? En kompletterande
bild framträder.
Hinder för biblioteksplaner
1. Okunskap om lagen
2. Befogenhet
3. Strategiska politiker
4. Styrkort
5. Biblioteket – en kvinnofråga?
6. Olyckliga omständigheter
7. Abstrakt innehåll, på verkar
relevansen
Skolbiblioteksundersökning pågår
Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim
(medel 6 timmar/vecka)
Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning
Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet
Eget skolbibliotek på skolan
Vi använder en annan skolas
skolbibliotek
266
Bokbuss, bokbåt
Vi har inte tillgång till skolbibliotek
Annat svar än ovan
756
14
32
24
143
68
93
Vi använder ett integrerat folk- och
skolbibliotek
Vi använder folkbiblioteket
1386
65
28
2
6
0
36
62
40
69
74
12
197
3373 svarande
31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka
Skolbiblioteket på Ryska skolan.
Samskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet
Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.
Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet
Skolbiblioteket på Rambergsskolan
Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet
Skobiblioteket på Sjumilaskolan
Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum
Skolbiblioteket på Flatås G- lasser
Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt
Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2
Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame
Skolbiblioteket på Backatorpsskolan
Skolbiblioteket på Böskolans friskola
Gårdstensskolans skolbibliotek
Skolbiblioteket på Nordhemsskolan
Skolbiblioteket på Eriksboskolan
Skolbiblioteket på Fjällskolan
Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9
Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg
Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H
Skolbiblioteket på Bergums skola F 9
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM
Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9
Backegårdsskolan biblioteket
Skolbiblioteket på The English School Gothenburg
Hallenskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan
Katrinebergsskolans bibliotek
Sammanställning december 2014
Bibliotekplaner (2014-12-01)
osäker status
5%
• 115 kommuner med giltig plan (40 %)
• 29 kommuner med inaktuell plan
(slutår 2012, 2013) (10%)
aktuell
40%
äldre plan eller
helt saknad
plan
45%
• 130 kommuner har en plan äldre än
2011, eller ingen plan alls. (45 %)
• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)
inaktuell
(2013,2012)
10%
Västra Götaland 2014-12-01
Västra Götaland 2014-12-01
oklar
status
10%
• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,
2013) (4 %)
aktuell
23%
• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller
ingen plan alls. (63 %)
inaktuell
4%
saknas
63%
• 11 kommuner med giltig plan (23 %)
• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)
• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan
• 2 kommuner har plan under revidering
(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)
Frågor?
[email protected]
[email protected]
Här kan man hämta statistik:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404
87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru
e
Slide 31
Biblioteksplan 2.0
Elisabet Ahlqvist 2014-12-03
Ny bibliotekslag 2014
• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska
bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
samverka.
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på
biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick
över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och
kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och
hur de används.
Definition av biblioteksplan DS2003:66
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger närmare besked om
verksamhetens inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad att medborgarens
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden
gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”
(s.112)
DS2003:66
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som
bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”
(s. 106)
”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad
skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat
övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”
(s.58)
14 § Samverkan
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i
grunden gemensam resurs”
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.
Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)
• Förutom fjärrlånehanteringen som har en
egen paragraf, bör huvudmännen besluta
om formerna för samverkan.
• Lagen har ett starkt användarperspektiv,
och utgår från hur biblioteken används
17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är
regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin
biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för
sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår
det tydligare att vad som avses är en separat plan för
just biblioteksverksamheten.
(Prop. 2012/13:147, s.43)
17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
biblioteksverksamhet som kommunen eller
landstinget bedriver som huvudman. För det fall
kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet
som huvudman ska även den ingå i planen.
På motsvarande sätt ska folkhögskolornas och
sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall
landstinget som huvudman driver sådan
verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av
nödvändighet inte att se likadana ut eftersom
olika kommuner och landsting bedriver
biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”
(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra
kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.
• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala
biblioteksverksamheten såväl som folkhögskolornas och
sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och
medieplanering.
• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra
bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och
landstingskommunala biblioteksplanerna.
17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med biblioteksplanerna med
arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär
dock inte att det lagstadgade kravet på att
landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör
utgå. Skälet för det är främst att planeringen av
biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför
översiktlig om den integreras i de allmänna
kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan
• Resurseffektivisering
• Användarperspektiv
Konsekvenser för kommunalt självstyre
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som bedöms motivera den inskränkning
av kommunernas och landstingens
självbestämmanderätt som blir följden.
Alla ska ha fri tillgång till god
biblioteksservice, oavsett var de bor i
landet.
Konsekvenser för kommunalt självstyre
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig
biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka
på kommunalt självstyre.
• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och
ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i
verksamheten.
• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig
och verksamheten så länge som minimikraven i lagen
uppfylls.
• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom
de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i
någon grad.
• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i
självbestämmandet.
§18 Uppföljning
• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala
biblioteksverksamheten och kommunerna.
• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har
utformats och använts.
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta tillsammans. Samverkans
mest ändamålsenliga former behöver få
utvecklas över tid, och kan varierar från tid
till annan, beroende på vilka behov som
finns.
18 § Uppföljning
• Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själva utformar och
upprättar
• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt
bidragit till att det fortfarande är stora
standardskillnader
• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för
uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner
• Behovet av mer samordning och uppföljningen av
biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete
nationellt.
Kvalitetsdialog
• September 2011
KB föreslår två spår:
1) Arbete med planerna
2) Kvalitetsmodellen och
utveckling av kvalitet
• Februari 2012
1:a mötet
• 22 november 2013
”Konstituerande”
• 21 november 2014
1:a med kommunerna med
Inriktning 2014
• Fokus på biblioteksplanerna:
– Systematiskt arbete med biblioteksplanerna
utifrån den nya bibliotekslagen.
– Skapa verktyg för att strukturera samarbete
på olika nivåer.
– Analysera kulturplanernas relationer till
de regionala och de kommunala
biblioteksplanerna.
Tema 1: konkret, kortsiktigt, process
Grönt = Viktigt
Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan
Idéskrifter från Kvalitetsdialog
• Vi har publicerat två skrifter
– Biblioteksplan 2.0
– Nyckeltal 1.0
Områden A - Z
• Nästan varje område är kopplat till en
lagparagraf
• Det finns en förslagslista att utgå från
• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun
• Gör prioriteringar, men tappa inte
basverksamheten!
• Visa relationerna mellan olika delar
• Koppla mot andra planer och styrdokument
B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjliga att genomföra? T.ex.
Barn och ungdom
Kultur
Teknik och teknisk infrastruktur
Vård och omsorg
Utbildning, skola
Social
Samhällsbyggnad
C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppföljningsbara? T.ex.
Halvår
Verksamhetsår
Läsår
Mandatperiod
Biblioteksplanens livslängd
R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen
Bibliotekssamarbete över kommungränserna
Cykeln
Plan
Ev.
planrevidering
Ev.
utvecklingsinsats
Arbete
Uppföljning
Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”
3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under
kalenderåret”
4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under
kalenderåret”
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc.
http://office.microsoft.com
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityder
Självvärderingar
Observationer
Dagböcker
Fokusgrupper etc.
Foto: Elisabet Ahlqvist
Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar kvalitativ analys
och diskussion
Bild: http://office.microsoft.com
Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man
inte tillgång?
• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller
ingen uppmärksamhet?
• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
Nyckeltal 1.0
Statistik – nyckeltal - TTT
• KB utvecklar den nationella
biblioteksstatistiken för att underlätta
användningen.
• Statistiken kan användas till nyckeltal
som ger en bild av verksamheten.
• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om
verkligheten, fler undersökningar
behövs.
• TTT bygger på observationer i
biblioteksrummet, vad gör
besökarna? En kompletterande
bild framträder.
Hinder för biblioteksplaner
1. Okunskap om lagen
2. Befogenhet
3. Strategiska politiker
4. Styrkort
5. Biblioteket – en kvinnofråga?
6. Olyckliga omständigheter
7. Abstrakt innehåll, på verkar
relevansen
Skolbiblioteksundersökning pågår
Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim
(medel 6 timmar/vecka)
Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning
Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet
Eget skolbibliotek på skolan
Vi använder en annan skolas
skolbibliotek
266
Bokbuss, bokbåt
Vi har inte tillgång till skolbibliotek
Annat svar än ovan
756
14
32
24
143
68
93
Vi använder ett integrerat folk- och
skolbibliotek
Vi använder folkbiblioteket
1386
65
28
2
6
0
36
62
40
69
74
12
197
3373 svarande
31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka
Skolbiblioteket på Ryska skolan.
Samskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet
Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.
Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet
Skolbiblioteket på Rambergsskolan
Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet
Skobiblioteket på Sjumilaskolan
Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum
Skolbiblioteket på Flatås G- lasser
Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt
Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2
Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame
Skolbiblioteket på Backatorpsskolan
Skolbiblioteket på Böskolans friskola
Gårdstensskolans skolbibliotek
Skolbiblioteket på Nordhemsskolan
Skolbiblioteket på Eriksboskolan
Skolbiblioteket på Fjällskolan
Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9
Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg
Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H
Skolbiblioteket på Bergums skola F 9
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM
Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9
Backegårdsskolan biblioteket
Skolbiblioteket på The English School Gothenburg
Hallenskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan
Katrinebergsskolans bibliotek
Sammanställning december 2014
Bibliotekplaner (2014-12-01)
osäker status
5%
• 115 kommuner med giltig plan (40 %)
• 29 kommuner med inaktuell plan
(slutår 2012, 2013) (10%)
aktuell
40%
äldre plan eller
helt saknad
plan
45%
• 130 kommuner har en plan äldre än
2011, eller ingen plan alls. (45 %)
• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)
inaktuell
(2013,2012)
10%
Västra Götaland 2014-12-01
Västra Götaland 2014-12-01
oklar
status
10%
• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,
2013) (4 %)
aktuell
23%
• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller
ingen plan alls. (63 %)
inaktuell
4%
saknas
63%
• 11 kommuner med giltig plan (23 %)
• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)
• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan
• 2 kommuner har plan under revidering
(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)
Frågor?
[email protected]
[email protected]
Här kan man hämta statistik:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404
87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru
e
Slide 32
Biblioteksplan 2.0
Elisabet Ahlqvist 2014-12-03
Ny bibliotekslag 2014
• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska
bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
samverka.
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på
biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick
över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och
kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och
hur de används.
Definition av biblioteksplan DS2003:66
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger närmare besked om
verksamhetens inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad att medborgarens
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden
gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”
(s.112)
DS2003:66
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som
bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”
(s. 106)
”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad
skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat
övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”
(s.58)
14 § Samverkan
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i
grunden gemensam resurs”
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.
Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)
• Förutom fjärrlånehanteringen som har en
egen paragraf, bör huvudmännen besluta
om formerna för samverkan.
• Lagen har ett starkt användarperspektiv,
och utgår från hur biblioteken används
17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är
regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin
biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för
sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår
det tydligare att vad som avses är en separat plan för
just biblioteksverksamheten.
(Prop. 2012/13:147, s.43)
17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
biblioteksverksamhet som kommunen eller
landstinget bedriver som huvudman. För det fall
kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet
som huvudman ska även den ingå i planen.
På motsvarande sätt ska folkhögskolornas och
sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall
landstinget som huvudman driver sådan
verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av
nödvändighet inte att se likadana ut eftersom
olika kommuner och landsting bedriver
biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”
(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra
kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.
• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala
biblioteksverksamheten såväl som folkhögskolornas och
sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och
medieplanering.
• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra
bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och
landstingskommunala biblioteksplanerna.
17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med biblioteksplanerna med
arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär
dock inte att det lagstadgade kravet på att
landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör
utgå. Skälet för det är främst att planeringen av
biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför
översiktlig om den integreras i de allmänna
kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan
• Resurseffektivisering
• Användarperspektiv
Konsekvenser för kommunalt självstyre
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som bedöms motivera den inskränkning
av kommunernas och landstingens
självbestämmanderätt som blir följden.
Alla ska ha fri tillgång till god
biblioteksservice, oavsett var de bor i
landet.
Konsekvenser för kommunalt självstyre
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig
biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka
på kommunalt självstyre.
• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och
ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i
verksamheten.
• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig
och verksamheten så länge som minimikraven i lagen
uppfylls.
• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom
de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i
någon grad.
• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i
självbestämmandet.
§18 Uppföljning
• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala
biblioteksverksamheten och kommunerna.
• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har
utformats och använts.
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta tillsammans. Samverkans
mest ändamålsenliga former behöver få
utvecklas över tid, och kan varierar från tid
till annan, beroende på vilka behov som
finns.
18 § Uppföljning
• Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själva utformar och
upprättar
• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt
bidragit till att det fortfarande är stora
standardskillnader
• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för
uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner
• Behovet av mer samordning och uppföljningen av
biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete
nationellt.
Kvalitetsdialog
• September 2011
KB föreslår två spår:
1) Arbete med planerna
2) Kvalitetsmodellen och
utveckling av kvalitet
• Februari 2012
1:a mötet
• 22 november 2013
”Konstituerande”
• 21 november 2014
1:a med kommunerna med
Inriktning 2014
• Fokus på biblioteksplanerna:
– Systematiskt arbete med biblioteksplanerna
utifrån den nya bibliotekslagen.
– Skapa verktyg för att strukturera samarbete
på olika nivåer.
– Analysera kulturplanernas relationer till
de regionala och de kommunala
biblioteksplanerna.
Tema 1: konkret, kortsiktigt, process
Grönt = Viktigt
Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan
Idéskrifter från Kvalitetsdialog
• Vi har publicerat två skrifter
– Biblioteksplan 2.0
– Nyckeltal 1.0
Områden A - Z
• Nästan varje område är kopplat till en
lagparagraf
• Det finns en förslagslista att utgå från
• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun
• Gör prioriteringar, men tappa inte
basverksamheten!
• Visa relationerna mellan olika delar
• Koppla mot andra planer och styrdokument
B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjliga att genomföra? T.ex.
Barn och ungdom
Kultur
Teknik och teknisk infrastruktur
Vård och omsorg
Utbildning, skola
Social
Samhällsbyggnad
C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppföljningsbara? T.ex.
Halvår
Verksamhetsår
Läsår
Mandatperiod
Biblioteksplanens livslängd
R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen
Bibliotekssamarbete över kommungränserna
Cykeln
Plan
Ev.
planrevidering
Ev.
utvecklingsinsats
Arbete
Uppföljning
Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”
3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under
kalenderåret”
4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under
kalenderåret”
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc.
http://office.microsoft.com
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityder
Självvärderingar
Observationer
Dagböcker
Fokusgrupper etc.
Foto: Elisabet Ahlqvist
Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar kvalitativ analys
och diskussion
Bild: http://office.microsoft.com
Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man
inte tillgång?
• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller
ingen uppmärksamhet?
• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
Nyckeltal 1.0
Statistik – nyckeltal - TTT
• KB utvecklar den nationella
biblioteksstatistiken för att underlätta
användningen.
• Statistiken kan användas till nyckeltal
som ger en bild av verksamheten.
• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om
verkligheten, fler undersökningar
behövs.
• TTT bygger på observationer i
biblioteksrummet, vad gör
besökarna? En kompletterande
bild framträder.
Hinder för biblioteksplaner
1. Okunskap om lagen
2. Befogenhet
3. Strategiska politiker
4. Styrkort
5. Biblioteket – en kvinnofråga?
6. Olyckliga omständigheter
7. Abstrakt innehåll, på verkar
relevansen
Skolbiblioteksundersökning pågår
Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim
(medel 6 timmar/vecka)
Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning
Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet
Eget skolbibliotek på skolan
Vi använder en annan skolas
skolbibliotek
266
Bokbuss, bokbåt
Vi har inte tillgång till skolbibliotek
Annat svar än ovan
756
14
32
24
143
68
93
Vi använder ett integrerat folk- och
skolbibliotek
Vi använder folkbiblioteket
1386
65
28
2
6
0
36
62
40
69
74
12
197
3373 svarande
31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka
Skolbiblioteket på Ryska skolan.
Samskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet
Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.
Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet
Skolbiblioteket på Rambergsskolan
Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet
Skobiblioteket på Sjumilaskolan
Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum
Skolbiblioteket på Flatås G- lasser
Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt
Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2
Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame
Skolbiblioteket på Backatorpsskolan
Skolbiblioteket på Böskolans friskola
Gårdstensskolans skolbibliotek
Skolbiblioteket på Nordhemsskolan
Skolbiblioteket på Eriksboskolan
Skolbiblioteket på Fjällskolan
Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9
Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg
Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H
Skolbiblioteket på Bergums skola F 9
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM
Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9
Backegårdsskolan biblioteket
Skolbiblioteket på The English School Gothenburg
Hallenskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan
Katrinebergsskolans bibliotek
Sammanställning december 2014
Bibliotekplaner (2014-12-01)
osäker status
5%
• 115 kommuner med giltig plan (40 %)
• 29 kommuner med inaktuell plan
(slutår 2012, 2013) (10%)
aktuell
40%
äldre plan eller
helt saknad
plan
45%
• 130 kommuner har en plan äldre än
2011, eller ingen plan alls. (45 %)
• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)
inaktuell
(2013,2012)
10%
Västra Götaland 2014-12-01
Västra Götaland 2014-12-01
oklar
status
10%
• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,
2013) (4 %)
aktuell
23%
• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller
ingen plan alls. (63 %)
inaktuell
4%
saknas
63%
• 11 kommuner med giltig plan (23 %)
• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)
• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan
• 2 kommuner har plan under revidering
(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)
Frågor?
[email protected]
[email protected]
Här kan man hämta statistik:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404
87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru
e
Slide 33
Biblioteksplan 2.0
Elisabet Ahlqvist 2014-12-03
Ny bibliotekslag 2014
• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska
bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
samverka.
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på
biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick
över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och
kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och
hur de används.
Definition av biblioteksplan DS2003:66
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger närmare besked om
verksamhetens inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad att medborgarens
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden
gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”
(s.112)
DS2003:66
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som
bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”
(s. 106)
”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad
skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat
övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”
(s.58)
14 § Samverkan
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i
grunden gemensam resurs”
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.
Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)
• Förutom fjärrlånehanteringen som har en
egen paragraf, bör huvudmännen besluta
om formerna för samverkan.
• Lagen har ett starkt användarperspektiv,
och utgår från hur biblioteken används
17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är
regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin
biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för
sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår
det tydligare att vad som avses är en separat plan för
just biblioteksverksamheten.
(Prop. 2012/13:147, s.43)
17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
biblioteksverksamhet som kommunen eller
landstinget bedriver som huvudman. För det fall
kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet
som huvudman ska även den ingå i planen.
På motsvarande sätt ska folkhögskolornas och
sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall
landstinget som huvudman driver sådan
verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av
nödvändighet inte att se likadana ut eftersom
olika kommuner och landsting bedriver
biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”
(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra
kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.
• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala
biblioteksverksamheten såväl som folkhögskolornas och
sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och
medieplanering.
• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra
bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och
landstingskommunala biblioteksplanerna.
17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med biblioteksplanerna med
arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär
dock inte att det lagstadgade kravet på att
landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör
utgå. Skälet för det är främst att planeringen av
biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför
översiktlig om den integreras i de allmänna
kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan
• Resurseffektivisering
• Användarperspektiv
Konsekvenser för kommunalt självstyre
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som bedöms motivera den inskränkning
av kommunernas och landstingens
självbestämmanderätt som blir följden.
Alla ska ha fri tillgång till god
biblioteksservice, oavsett var de bor i
landet.
Konsekvenser för kommunalt självstyre
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig
biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka
på kommunalt självstyre.
• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och
ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i
verksamheten.
• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig
och verksamheten så länge som minimikraven i lagen
uppfylls.
• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom
de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i
någon grad.
• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i
självbestämmandet.
§18 Uppföljning
• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala
biblioteksverksamheten och kommunerna.
• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har
utformats och använts.
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta tillsammans. Samverkans
mest ändamålsenliga former behöver få
utvecklas över tid, och kan varierar från tid
till annan, beroende på vilka behov som
finns.
18 § Uppföljning
• Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själva utformar och
upprättar
• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt
bidragit till att det fortfarande är stora
standardskillnader
• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för
uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner
• Behovet av mer samordning och uppföljningen av
biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete
nationellt.
Kvalitetsdialog
• September 2011
KB föreslår två spår:
1) Arbete med planerna
2) Kvalitetsmodellen och
utveckling av kvalitet
• Februari 2012
1:a mötet
• 22 november 2013
”Konstituerande”
• 21 november 2014
1:a med kommunerna med
Inriktning 2014
• Fokus på biblioteksplanerna:
– Systematiskt arbete med biblioteksplanerna
utifrån den nya bibliotekslagen.
– Skapa verktyg för att strukturera samarbete
på olika nivåer.
– Analysera kulturplanernas relationer till
de regionala och de kommunala
biblioteksplanerna.
Tema 1: konkret, kortsiktigt, process
Grönt = Viktigt
Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan
Idéskrifter från Kvalitetsdialog
• Vi har publicerat två skrifter
– Biblioteksplan 2.0
– Nyckeltal 1.0
Områden A - Z
• Nästan varje område är kopplat till en
lagparagraf
• Det finns en förslagslista att utgå från
• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun
• Gör prioriteringar, men tappa inte
basverksamheten!
• Visa relationerna mellan olika delar
• Koppla mot andra planer och styrdokument
B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjliga att genomföra? T.ex.
Barn och ungdom
Kultur
Teknik och teknisk infrastruktur
Vård och omsorg
Utbildning, skola
Social
Samhällsbyggnad
C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppföljningsbara? T.ex.
Halvår
Verksamhetsår
Läsår
Mandatperiod
Biblioteksplanens livslängd
R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen
Bibliotekssamarbete över kommungränserna
Cykeln
Plan
Ev.
planrevidering
Ev.
utvecklingsinsats
Arbete
Uppföljning
Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”
3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under
kalenderåret”
4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under
kalenderåret”
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc.
http://office.microsoft.com
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityder
Självvärderingar
Observationer
Dagböcker
Fokusgrupper etc.
Foto: Elisabet Ahlqvist
Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar kvalitativ analys
och diskussion
Bild: http://office.microsoft.com
Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man
inte tillgång?
• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller
ingen uppmärksamhet?
• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
Nyckeltal 1.0
Statistik – nyckeltal - TTT
• KB utvecklar den nationella
biblioteksstatistiken för att underlätta
användningen.
• Statistiken kan användas till nyckeltal
som ger en bild av verksamheten.
• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om
verkligheten, fler undersökningar
behövs.
• TTT bygger på observationer i
biblioteksrummet, vad gör
besökarna? En kompletterande
bild framträder.
Hinder för biblioteksplaner
1. Okunskap om lagen
2. Befogenhet
3. Strategiska politiker
4. Styrkort
5. Biblioteket – en kvinnofråga?
6. Olyckliga omständigheter
7. Abstrakt innehåll, på verkar
relevansen
Skolbiblioteksundersökning pågår
Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim
(medel 6 timmar/vecka)
Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning
Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet
Eget skolbibliotek på skolan
Vi använder en annan skolas
skolbibliotek
266
Bokbuss, bokbåt
Vi har inte tillgång till skolbibliotek
Annat svar än ovan
756
14
32
24
143
68
93
Vi använder ett integrerat folk- och
skolbibliotek
Vi använder folkbiblioteket
1386
65
28
2
6
0
36
62
40
69
74
12
197
3373 svarande
31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka
Skolbiblioteket på Ryska skolan.
Samskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet
Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.
Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet
Skolbiblioteket på Rambergsskolan
Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet
Skobiblioteket på Sjumilaskolan
Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum
Skolbiblioteket på Flatås G- lasser
Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt
Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2
Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame
Skolbiblioteket på Backatorpsskolan
Skolbiblioteket på Böskolans friskola
Gårdstensskolans skolbibliotek
Skolbiblioteket på Nordhemsskolan
Skolbiblioteket på Eriksboskolan
Skolbiblioteket på Fjällskolan
Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9
Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg
Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H
Skolbiblioteket på Bergums skola F 9
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM
Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9
Backegårdsskolan biblioteket
Skolbiblioteket på The English School Gothenburg
Hallenskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan
Katrinebergsskolans bibliotek
Sammanställning december 2014
Bibliotekplaner (2014-12-01)
osäker status
5%
• 115 kommuner med giltig plan (40 %)
• 29 kommuner med inaktuell plan
(slutår 2012, 2013) (10%)
aktuell
40%
äldre plan eller
helt saknad
plan
45%
• 130 kommuner har en plan äldre än
2011, eller ingen plan alls. (45 %)
• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)
inaktuell
(2013,2012)
10%
Västra Götaland 2014-12-01
Västra Götaland 2014-12-01
oklar
status
10%
• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,
2013) (4 %)
aktuell
23%
• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller
ingen plan alls. (63 %)
inaktuell
4%
saknas
63%
• 11 kommuner med giltig plan (23 %)
• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)
• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan
• 2 kommuner har plan under revidering
(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)
Frågor?
[email protected]
[email protected]
Här kan man hämta statistik:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404
87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru
e
Slide 34
Biblioteksplan 2.0
Elisabet Ahlqvist 2014-12-03
Ny bibliotekslag 2014
• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska
bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
samverka.
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på
biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick
över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och
kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och
hur de används.
Definition av biblioteksplan DS2003:66
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger närmare besked om
verksamhetens inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad att medborgarens
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden
gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”
(s.112)
DS2003:66
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som
bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”
(s. 106)
”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad
skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat
övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”
(s.58)
14 § Samverkan
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i
grunden gemensam resurs”
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.
Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)
• Förutom fjärrlånehanteringen som har en
egen paragraf, bör huvudmännen besluta
om formerna för samverkan.
• Lagen har ett starkt användarperspektiv,
och utgår från hur biblioteken används
17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är
regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin
biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för
sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår
det tydligare att vad som avses är en separat plan för
just biblioteksverksamheten.
(Prop. 2012/13:147, s.43)
17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
biblioteksverksamhet som kommunen eller
landstinget bedriver som huvudman. För det fall
kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet
som huvudman ska även den ingå i planen.
På motsvarande sätt ska folkhögskolornas och
sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall
landstinget som huvudman driver sådan
verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av
nödvändighet inte att se likadana ut eftersom
olika kommuner och landsting bedriver
biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”
(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra
kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.
• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala
biblioteksverksamheten såväl som folkhögskolornas och
sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och
medieplanering.
• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra
bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och
landstingskommunala biblioteksplanerna.
17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med biblioteksplanerna med
arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär
dock inte att det lagstadgade kravet på att
landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör
utgå. Skälet för det är främst att planeringen av
biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför
översiktlig om den integreras i de allmänna
kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan
• Resurseffektivisering
• Användarperspektiv
Konsekvenser för kommunalt självstyre
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som bedöms motivera den inskränkning
av kommunernas och landstingens
självbestämmanderätt som blir följden.
Alla ska ha fri tillgång till god
biblioteksservice, oavsett var de bor i
landet.
Konsekvenser för kommunalt självstyre
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig
biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka
på kommunalt självstyre.
• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och
ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i
verksamheten.
• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig
och verksamheten så länge som minimikraven i lagen
uppfylls.
• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom
de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i
någon grad.
• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i
självbestämmandet.
§18 Uppföljning
• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala
biblioteksverksamheten och kommunerna.
• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har
utformats och använts.
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta tillsammans. Samverkans
mest ändamålsenliga former behöver få
utvecklas över tid, och kan varierar från tid
till annan, beroende på vilka behov som
finns.
18 § Uppföljning
• Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själva utformar och
upprättar
• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt
bidragit till att det fortfarande är stora
standardskillnader
• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för
uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner
• Behovet av mer samordning och uppföljningen av
biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete
nationellt.
Kvalitetsdialog
• September 2011
KB föreslår två spår:
1) Arbete med planerna
2) Kvalitetsmodellen och
utveckling av kvalitet
• Februari 2012
1:a mötet
• 22 november 2013
”Konstituerande”
• 21 november 2014
1:a med kommunerna med
Inriktning 2014
• Fokus på biblioteksplanerna:
– Systematiskt arbete med biblioteksplanerna
utifrån den nya bibliotekslagen.
– Skapa verktyg för att strukturera samarbete
på olika nivåer.
– Analysera kulturplanernas relationer till
de regionala och de kommunala
biblioteksplanerna.
Tema 1: konkret, kortsiktigt, process
Grönt = Viktigt
Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan
Idéskrifter från Kvalitetsdialog
• Vi har publicerat två skrifter
– Biblioteksplan 2.0
– Nyckeltal 1.0
Områden A - Z
• Nästan varje område är kopplat till en
lagparagraf
• Det finns en förslagslista att utgå från
• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun
• Gör prioriteringar, men tappa inte
basverksamheten!
• Visa relationerna mellan olika delar
• Koppla mot andra planer och styrdokument
B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjliga att genomföra? T.ex.
Barn och ungdom
Kultur
Teknik och teknisk infrastruktur
Vård och omsorg
Utbildning, skola
Social
Samhällsbyggnad
C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppföljningsbara? T.ex.
Halvår
Verksamhetsår
Läsår
Mandatperiod
Biblioteksplanens livslängd
R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen
Bibliotekssamarbete över kommungränserna
Cykeln
Plan
Ev.
planrevidering
Ev.
utvecklingsinsats
Arbete
Uppföljning
Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”
3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under
kalenderåret”
4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under
kalenderåret”
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc.
http://office.microsoft.com
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityder
Självvärderingar
Observationer
Dagböcker
Fokusgrupper etc.
Foto: Elisabet Ahlqvist
Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar kvalitativ analys
och diskussion
Bild: http://office.microsoft.com
Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man
inte tillgång?
• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller
ingen uppmärksamhet?
• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
Nyckeltal 1.0
Statistik – nyckeltal - TTT
• KB utvecklar den nationella
biblioteksstatistiken för att underlätta
användningen.
• Statistiken kan användas till nyckeltal
som ger en bild av verksamheten.
• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om
verkligheten, fler undersökningar
behövs.
• TTT bygger på observationer i
biblioteksrummet, vad gör
besökarna? En kompletterande
bild framträder.
Hinder för biblioteksplaner
1. Okunskap om lagen
2. Befogenhet
3. Strategiska politiker
4. Styrkort
5. Biblioteket – en kvinnofråga?
6. Olyckliga omständigheter
7. Abstrakt innehåll, på verkar
relevansen
Skolbiblioteksundersökning pågår
Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim
(medel 6 timmar/vecka)
Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning
Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet
Eget skolbibliotek på skolan
Vi använder en annan skolas
skolbibliotek
266
Bokbuss, bokbåt
Vi har inte tillgång till skolbibliotek
Annat svar än ovan
756
14
32
24
143
68
93
Vi använder ett integrerat folk- och
skolbibliotek
Vi använder folkbiblioteket
1386
65
28
2
6
0
36
62
40
69
74
12
197
3373 svarande
31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka
Skolbiblioteket på Ryska skolan.
Samskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet
Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.
Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet
Skolbiblioteket på Rambergsskolan
Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet
Skobiblioteket på Sjumilaskolan
Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum
Skolbiblioteket på Flatås G- lasser
Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt
Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2
Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame
Skolbiblioteket på Backatorpsskolan
Skolbiblioteket på Böskolans friskola
Gårdstensskolans skolbibliotek
Skolbiblioteket på Nordhemsskolan
Skolbiblioteket på Eriksboskolan
Skolbiblioteket på Fjällskolan
Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9
Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg
Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H
Skolbiblioteket på Bergums skola F 9
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM
Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9
Backegårdsskolan biblioteket
Skolbiblioteket på The English School Gothenburg
Hallenskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan
Katrinebergsskolans bibliotek
Sammanställning december 2014
Bibliotekplaner (2014-12-01)
osäker status
5%
• 115 kommuner med giltig plan (40 %)
• 29 kommuner med inaktuell plan
(slutår 2012, 2013) (10%)
aktuell
40%
äldre plan eller
helt saknad
plan
45%
• 130 kommuner har en plan äldre än
2011, eller ingen plan alls. (45 %)
• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)
inaktuell
(2013,2012)
10%
Västra Götaland 2014-12-01
Västra Götaland 2014-12-01
oklar
status
10%
• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,
2013) (4 %)
aktuell
23%
• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller
ingen plan alls. (63 %)
inaktuell
4%
saknas
63%
• 11 kommuner med giltig plan (23 %)
• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)
• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan
• 2 kommuner har plan under revidering
(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)
Frågor?
[email protected]
[email protected]
Här kan man hämta statistik:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404
87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru
e
Slide 35
Biblioteksplan 2.0
Elisabet Ahlqvist 2014-12-03
Ny bibliotekslag 2014
• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska
bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
samverka.
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på
biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick
över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och
kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och
hur de används.
Definition av biblioteksplan DS2003:66
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger närmare besked om
verksamhetens inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad att medborgarens
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden
gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”
(s.112)
DS2003:66
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som
bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”
(s. 106)
”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad
skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat
övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”
(s.58)
14 § Samverkan
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i
grunden gemensam resurs”
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.
Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)
• Förutom fjärrlånehanteringen som har en
egen paragraf, bör huvudmännen besluta
om formerna för samverkan.
• Lagen har ett starkt användarperspektiv,
och utgår från hur biblioteken används
17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är
regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin
biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för
sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår
det tydligare att vad som avses är en separat plan för
just biblioteksverksamheten.
(Prop. 2012/13:147, s.43)
17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
biblioteksverksamhet som kommunen eller
landstinget bedriver som huvudman. För det fall
kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet
som huvudman ska även den ingå i planen.
På motsvarande sätt ska folkhögskolornas och
sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall
landstinget som huvudman driver sådan
verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av
nödvändighet inte att se likadana ut eftersom
olika kommuner och landsting bedriver
biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”
(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra
kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.
• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala
biblioteksverksamheten såväl som folkhögskolornas och
sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och
medieplanering.
• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra
bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och
landstingskommunala biblioteksplanerna.
17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med biblioteksplanerna med
arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär
dock inte att det lagstadgade kravet på att
landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör
utgå. Skälet för det är främst att planeringen av
biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför
översiktlig om den integreras i de allmänna
kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan
• Resurseffektivisering
• Användarperspektiv
Konsekvenser för kommunalt självstyre
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som bedöms motivera den inskränkning
av kommunernas och landstingens
självbestämmanderätt som blir följden.
Alla ska ha fri tillgång till god
biblioteksservice, oavsett var de bor i
landet.
Konsekvenser för kommunalt självstyre
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig
biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka
på kommunalt självstyre.
• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och
ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i
verksamheten.
• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig
och verksamheten så länge som minimikraven i lagen
uppfylls.
• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom
de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i
någon grad.
• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i
självbestämmandet.
§18 Uppföljning
• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala
biblioteksverksamheten och kommunerna.
• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har
utformats och använts.
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta tillsammans. Samverkans
mest ändamålsenliga former behöver få
utvecklas över tid, och kan varierar från tid
till annan, beroende på vilka behov som
finns.
18 § Uppföljning
• Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själva utformar och
upprättar
• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt
bidragit till att det fortfarande är stora
standardskillnader
• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för
uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner
• Behovet av mer samordning och uppföljningen av
biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete
nationellt.
Kvalitetsdialog
• September 2011
KB föreslår två spår:
1) Arbete med planerna
2) Kvalitetsmodellen och
utveckling av kvalitet
• Februari 2012
1:a mötet
• 22 november 2013
”Konstituerande”
• 21 november 2014
1:a med kommunerna med
Inriktning 2014
• Fokus på biblioteksplanerna:
– Systematiskt arbete med biblioteksplanerna
utifrån den nya bibliotekslagen.
– Skapa verktyg för att strukturera samarbete
på olika nivåer.
– Analysera kulturplanernas relationer till
de regionala och de kommunala
biblioteksplanerna.
Tema 1: konkret, kortsiktigt, process
Grönt = Viktigt
Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan
Idéskrifter från Kvalitetsdialog
• Vi har publicerat två skrifter
– Biblioteksplan 2.0
– Nyckeltal 1.0
Områden A - Z
• Nästan varje område är kopplat till en
lagparagraf
• Det finns en förslagslista att utgå från
• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun
• Gör prioriteringar, men tappa inte
basverksamheten!
• Visa relationerna mellan olika delar
• Koppla mot andra planer och styrdokument
B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjliga att genomföra? T.ex.
Barn och ungdom
Kultur
Teknik och teknisk infrastruktur
Vård och omsorg
Utbildning, skola
Social
Samhällsbyggnad
C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppföljningsbara? T.ex.
Halvår
Verksamhetsår
Läsår
Mandatperiod
Biblioteksplanens livslängd
R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen
Bibliotekssamarbete över kommungränserna
Cykeln
Plan
Ev.
planrevidering
Ev.
utvecklingsinsats
Arbete
Uppföljning
Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”
3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under
kalenderåret”
4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under
kalenderåret”
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc.
http://office.microsoft.com
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityder
Självvärderingar
Observationer
Dagböcker
Fokusgrupper etc.
Foto: Elisabet Ahlqvist
Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar kvalitativ analys
och diskussion
Bild: http://office.microsoft.com
Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man
inte tillgång?
• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller
ingen uppmärksamhet?
• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
Nyckeltal 1.0
Statistik – nyckeltal - TTT
• KB utvecklar den nationella
biblioteksstatistiken för att underlätta
användningen.
• Statistiken kan användas till nyckeltal
som ger en bild av verksamheten.
• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om
verkligheten, fler undersökningar
behövs.
• TTT bygger på observationer i
biblioteksrummet, vad gör
besökarna? En kompletterande
bild framträder.
Hinder för biblioteksplaner
1. Okunskap om lagen
2. Befogenhet
3. Strategiska politiker
4. Styrkort
5. Biblioteket – en kvinnofråga?
6. Olyckliga omständigheter
7. Abstrakt innehåll, på verkar
relevansen
Skolbiblioteksundersökning pågår
Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim
(medel 6 timmar/vecka)
Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning
Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet
Eget skolbibliotek på skolan
Vi använder en annan skolas
skolbibliotek
266
Bokbuss, bokbåt
Vi har inte tillgång till skolbibliotek
Annat svar än ovan
756
14
32
24
143
68
93
Vi använder ett integrerat folk- och
skolbibliotek
Vi använder folkbiblioteket
1386
65
28
2
6
0
36
62
40
69
74
12
197
3373 svarande
31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka
Skolbiblioteket på Ryska skolan.
Samskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet
Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.
Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet
Skolbiblioteket på Rambergsskolan
Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet
Skobiblioteket på Sjumilaskolan
Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum
Skolbiblioteket på Flatås G- lasser
Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt
Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2
Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame
Skolbiblioteket på Backatorpsskolan
Skolbiblioteket på Böskolans friskola
Gårdstensskolans skolbibliotek
Skolbiblioteket på Nordhemsskolan
Skolbiblioteket på Eriksboskolan
Skolbiblioteket på Fjällskolan
Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9
Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg
Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H
Skolbiblioteket på Bergums skola F 9
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM
Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9
Backegårdsskolan biblioteket
Skolbiblioteket på The English School Gothenburg
Hallenskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan
Katrinebergsskolans bibliotek
Sammanställning december 2014
Bibliotekplaner (2014-12-01)
osäker status
5%
• 115 kommuner med giltig plan (40 %)
• 29 kommuner med inaktuell plan
(slutår 2012, 2013) (10%)
aktuell
40%
äldre plan eller
helt saknad
plan
45%
• 130 kommuner har en plan äldre än
2011, eller ingen plan alls. (45 %)
• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)
inaktuell
(2013,2012)
10%
Västra Götaland 2014-12-01
Västra Götaland 2014-12-01
oklar
status
10%
• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,
2013) (4 %)
aktuell
23%
• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller
ingen plan alls. (63 %)
inaktuell
4%
saknas
63%
• 11 kommuner med giltig plan (23 %)
• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)
• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan
• 2 kommuner har plan under revidering
(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)
Frågor?
[email protected]
[email protected]
Här kan man hämta statistik:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404
87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru
e
Slide 36
Biblioteksplan 2.0
Elisabet Ahlqvist 2014-12-03
Ny bibliotekslag 2014
• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska
bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
samverka.
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på
biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick
över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och
kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och
hur de används.
Definition av biblioteksplan DS2003:66
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger närmare besked om
verksamhetens inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad att medborgarens
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden
gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”
(s.112)
DS2003:66
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som
bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”
(s. 106)
”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad
skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat
övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”
(s.58)
14 § Samverkan
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i
grunden gemensam resurs”
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.
Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)
• Förutom fjärrlånehanteringen som har en
egen paragraf, bör huvudmännen besluta
om formerna för samverkan.
• Lagen har ett starkt användarperspektiv,
och utgår från hur biblioteken används
17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är
regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin
biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för
sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår
det tydligare att vad som avses är en separat plan för
just biblioteksverksamheten.
(Prop. 2012/13:147, s.43)
17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
biblioteksverksamhet som kommunen eller
landstinget bedriver som huvudman. För det fall
kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet
som huvudman ska även den ingå i planen.
På motsvarande sätt ska folkhögskolornas och
sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall
landstinget som huvudman driver sådan
verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av
nödvändighet inte att se likadana ut eftersom
olika kommuner och landsting bedriver
biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”
(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra
kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.
• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala
biblioteksverksamheten såväl som folkhögskolornas och
sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och
medieplanering.
• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra
bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och
landstingskommunala biblioteksplanerna.
17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med biblioteksplanerna med
arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär
dock inte att det lagstadgade kravet på att
landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör
utgå. Skälet för det är främst att planeringen av
biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför
översiktlig om den integreras i de allmänna
kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan
• Resurseffektivisering
• Användarperspektiv
Konsekvenser för kommunalt självstyre
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som bedöms motivera den inskränkning
av kommunernas och landstingens
självbestämmanderätt som blir följden.
Alla ska ha fri tillgång till god
biblioteksservice, oavsett var de bor i
landet.
Konsekvenser för kommunalt självstyre
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig
biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka
på kommunalt självstyre.
• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och
ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i
verksamheten.
• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig
och verksamheten så länge som minimikraven i lagen
uppfylls.
• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom
de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i
någon grad.
• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i
självbestämmandet.
§18 Uppföljning
• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala
biblioteksverksamheten och kommunerna.
• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har
utformats och använts.
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta tillsammans. Samverkans
mest ändamålsenliga former behöver få
utvecklas över tid, och kan varierar från tid
till annan, beroende på vilka behov som
finns.
18 § Uppföljning
• Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själva utformar och
upprättar
• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt
bidragit till att det fortfarande är stora
standardskillnader
• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för
uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner
• Behovet av mer samordning och uppföljningen av
biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete
nationellt.
Kvalitetsdialog
• September 2011
KB föreslår två spår:
1) Arbete med planerna
2) Kvalitetsmodellen och
utveckling av kvalitet
• Februari 2012
1:a mötet
• 22 november 2013
”Konstituerande”
• 21 november 2014
1:a med kommunerna med
Inriktning 2014
• Fokus på biblioteksplanerna:
– Systematiskt arbete med biblioteksplanerna
utifrån den nya bibliotekslagen.
– Skapa verktyg för att strukturera samarbete
på olika nivåer.
– Analysera kulturplanernas relationer till
de regionala och de kommunala
biblioteksplanerna.
Tema 1: konkret, kortsiktigt, process
Grönt = Viktigt
Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan
Idéskrifter från Kvalitetsdialog
• Vi har publicerat två skrifter
– Biblioteksplan 2.0
– Nyckeltal 1.0
Områden A - Z
• Nästan varje område är kopplat till en
lagparagraf
• Det finns en förslagslista att utgå från
• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun
• Gör prioriteringar, men tappa inte
basverksamheten!
• Visa relationerna mellan olika delar
• Koppla mot andra planer och styrdokument
B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjliga att genomföra? T.ex.
Barn och ungdom
Kultur
Teknik och teknisk infrastruktur
Vård och omsorg
Utbildning, skola
Social
Samhällsbyggnad
C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppföljningsbara? T.ex.
Halvår
Verksamhetsår
Läsår
Mandatperiod
Biblioteksplanens livslängd
R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen
Bibliotekssamarbete över kommungränserna
Cykeln
Plan
Ev.
planrevidering
Ev.
utvecklingsinsats
Arbete
Uppföljning
Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”
3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under
kalenderåret”
4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under
kalenderåret”
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc.
http://office.microsoft.com
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityder
Självvärderingar
Observationer
Dagböcker
Fokusgrupper etc.
Foto: Elisabet Ahlqvist
Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar kvalitativ analys
och diskussion
Bild: http://office.microsoft.com
Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man
inte tillgång?
• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller
ingen uppmärksamhet?
• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
Nyckeltal 1.0
Statistik – nyckeltal - TTT
• KB utvecklar den nationella
biblioteksstatistiken för att underlätta
användningen.
• Statistiken kan användas till nyckeltal
som ger en bild av verksamheten.
• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om
verkligheten, fler undersökningar
behövs.
• TTT bygger på observationer i
biblioteksrummet, vad gör
besökarna? En kompletterande
bild framträder.
Hinder för biblioteksplaner
1. Okunskap om lagen
2. Befogenhet
3. Strategiska politiker
4. Styrkort
5. Biblioteket – en kvinnofråga?
6. Olyckliga omständigheter
7. Abstrakt innehåll, på verkar
relevansen
Skolbiblioteksundersökning pågår
Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim
(medel 6 timmar/vecka)
Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning
Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet
Eget skolbibliotek på skolan
Vi använder en annan skolas
skolbibliotek
266
Bokbuss, bokbåt
Vi har inte tillgång till skolbibliotek
Annat svar än ovan
756
14
32
24
143
68
93
Vi använder ett integrerat folk- och
skolbibliotek
Vi använder folkbiblioteket
1386
65
28
2
6
0
36
62
40
69
74
12
197
3373 svarande
31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka
Skolbiblioteket på Ryska skolan.
Samskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet
Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.
Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet
Skolbiblioteket på Rambergsskolan
Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet
Skobiblioteket på Sjumilaskolan
Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum
Skolbiblioteket på Flatås G- lasser
Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt
Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2
Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame
Skolbiblioteket på Backatorpsskolan
Skolbiblioteket på Böskolans friskola
Gårdstensskolans skolbibliotek
Skolbiblioteket på Nordhemsskolan
Skolbiblioteket på Eriksboskolan
Skolbiblioteket på Fjällskolan
Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9
Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg
Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H
Skolbiblioteket på Bergums skola F 9
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM
Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9
Backegårdsskolan biblioteket
Skolbiblioteket på The English School Gothenburg
Hallenskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan
Katrinebergsskolans bibliotek
Sammanställning december 2014
Bibliotekplaner (2014-12-01)
osäker status
5%
• 115 kommuner med giltig plan (40 %)
• 29 kommuner med inaktuell plan
(slutår 2012, 2013) (10%)
aktuell
40%
äldre plan eller
helt saknad
plan
45%
• 130 kommuner har en plan äldre än
2011, eller ingen plan alls. (45 %)
• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)
inaktuell
(2013,2012)
10%
Västra Götaland 2014-12-01
Västra Götaland 2014-12-01
oklar
status
10%
• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,
2013) (4 %)
aktuell
23%
• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller
ingen plan alls. (63 %)
inaktuell
4%
saknas
63%
• 11 kommuner med giltig plan (23 %)
• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)
• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan
• 2 kommuner har plan under revidering
(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)
Frågor?
[email protected]
[email protected]
Här kan man hämta statistik:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404
87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru
e
Slide 37
Biblioteksplan 2.0
Elisabet Ahlqvist 2014-12-03
Ny bibliotekslag 2014
• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska
bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
samverka.
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på
biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick
över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och
kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och
hur de används.
Definition av biblioteksplan DS2003:66
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger närmare besked om
verksamhetens inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad att medborgarens
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden
gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”
(s.112)
DS2003:66
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som
bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”
(s. 106)
”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad
skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat
övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”
(s.58)
14 § Samverkan
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i
grunden gemensam resurs”
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.
Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)
• Förutom fjärrlånehanteringen som har en
egen paragraf, bör huvudmännen besluta
om formerna för samverkan.
• Lagen har ett starkt användarperspektiv,
och utgår från hur biblioteken används
17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är
regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin
biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för
sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår
det tydligare att vad som avses är en separat plan för
just biblioteksverksamheten.
(Prop. 2012/13:147, s.43)
17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
biblioteksverksamhet som kommunen eller
landstinget bedriver som huvudman. För det fall
kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet
som huvudman ska även den ingå i planen.
På motsvarande sätt ska folkhögskolornas och
sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall
landstinget som huvudman driver sådan
verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av
nödvändighet inte att se likadana ut eftersom
olika kommuner och landsting bedriver
biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”
(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra
kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.
• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala
biblioteksverksamheten såväl som folkhögskolornas och
sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och
medieplanering.
• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra
bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och
landstingskommunala biblioteksplanerna.
17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med biblioteksplanerna med
arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär
dock inte att det lagstadgade kravet på att
landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör
utgå. Skälet för det är främst att planeringen av
biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför
översiktlig om den integreras i de allmänna
kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan
• Resurseffektivisering
• Användarperspektiv
Konsekvenser för kommunalt självstyre
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som bedöms motivera den inskränkning
av kommunernas och landstingens
självbestämmanderätt som blir följden.
Alla ska ha fri tillgång till god
biblioteksservice, oavsett var de bor i
landet.
Konsekvenser för kommunalt självstyre
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig
biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka
på kommunalt självstyre.
• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och
ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i
verksamheten.
• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig
och verksamheten så länge som minimikraven i lagen
uppfylls.
• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom
de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i
någon grad.
• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i
självbestämmandet.
§18 Uppföljning
• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala
biblioteksverksamheten och kommunerna.
• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har
utformats och använts.
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta tillsammans. Samverkans
mest ändamålsenliga former behöver få
utvecklas över tid, och kan varierar från tid
till annan, beroende på vilka behov som
finns.
18 § Uppföljning
• Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själva utformar och
upprättar
• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt
bidragit till att det fortfarande är stora
standardskillnader
• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för
uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner
• Behovet av mer samordning och uppföljningen av
biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete
nationellt.
Kvalitetsdialog
• September 2011
KB föreslår två spår:
1) Arbete med planerna
2) Kvalitetsmodellen och
utveckling av kvalitet
• Februari 2012
1:a mötet
• 22 november 2013
”Konstituerande”
• 21 november 2014
1:a med kommunerna med
Inriktning 2014
• Fokus på biblioteksplanerna:
– Systematiskt arbete med biblioteksplanerna
utifrån den nya bibliotekslagen.
– Skapa verktyg för att strukturera samarbete
på olika nivåer.
– Analysera kulturplanernas relationer till
de regionala och de kommunala
biblioteksplanerna.
Tema 1: konkret, kortsiktigt, process
Grönt = Viktigt
Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan
Idéskrifter från Kvalitetsdialog
• Vi har publicerat två skrifter
– Biblioteksplan 2.0
– Nyckeltal 1.0
Områden A - Z
• Nästan varje område är kopplat till en
lagparagraf
• Det finns en förslagslista att utgå från
• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun
• Gör prioriteringar, men tappa inte
basverksamheten!
• Visa relationerna mellan olika delar
• Koppla mot andra planer och styrdokument
B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjliga att genomföra? T.ex.
Barn och ungdom
Kultur
Teknik och teknisk infrastruktur
Vård och omsorg
Utbildning, skola
Social
Samhällsbyggnad
C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppföljningsbara? T.ex.
Halvår
Verksamhetsår
Läsår
Mandatperiod
Biblioteksplanens livslängd
R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen
Bibliotekssamarbete över kommungränserna
Cykeln
Plan
Ev.
planrevidering
Ev.
utvecklingsinsats
Arbete
Uppföljning
Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”
3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under
kalenderåret”
4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under
kalenderåret”
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc.
http://office.microsoft.com
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityder
Självvärderingar
Observationer
Dagböcker
Fokusgrupper etc.
Foto: Elisabet Ahlqvist
Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar kvalitativ analys
och diskussion
Bild: http://office.microsoft.com
Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man
inte tillgång?
• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller
ingen uppmärksamhet?
• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
Nyckeltal 1.0
Statistik – nyckeltal - TTT
• KB utvecklar den nationella
biblioteksstatistiken för att underlätta
användningen.
• Statistiken kan användas till nyckeltal
som ger en bild av verksamheten.
• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om
verkligheten, fler undersökningar
behövs.
• TTT bygger på observationer i
biblioteksrummet, vad gör
besökarna? En kompletterande
bild framträder.
Hinder för biblioteksplaner
1. Okunskap om lagen
2. Befogenhet
3. Strategiska politiker
4. Styrkort
5. Biblioteket – en kvinnofråga?
6. Olyckliga omständigheter
7. Abstrakt innehåll, på verkar
relevansen
Skolbiblioteksundersökning pågår
Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim
(medel 6 timmar/vecka)
Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning
Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet
Eget skolbibliotek på skolan
Vi använder en annan skolas
skolbibliotek
266
Bokbuss, bokbåt
Vi har inte tillgång till skolbibliotek
Annat svar än ovan
756
14
32
24
143
68
93
Vi använder ett integrerat folk- och
skolbibliotek
Vi använder folkbiblioteket
1386
65
28
2
6
0
36
62
40
69
74
12
197
3373 svarande
31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka
Skolbiblioteket på Ryska skolan.
Samskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet
Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.
Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet
Skolbiblioteket på Rambergsskolan
Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet
Skobiblioteket på Sjumilaskolan
Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum
Skolbiblioteket på Flatås G- lasser
Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt
Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2
Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame
Skolbiblioteket på Backatorpsskolan
Skolbiblioteket på Böskolans friskola
Gårdstensskolans skolbibliotek
Skolbiblioteket på Nordhemsskolan
Skolbiblioteket på Eriksboskolan
Skolbiblioteket på Fjällskolan
Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9
Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg
Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H
Skolbiblioteket på Bergums skola F 9
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM
Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9
Backegårdsskolan biblioteket
Skolbiblioteket på The English School Gothenburg
Hallenskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan
Katrinebergsskolans bibliotek
Sammanställning december 2014
Bibliotekplaner (2014-12-01)
osäker status
5%
• 115 kommuner med giltig plan (40 %)
• 29 kommuner med inaktuell plan
(slutår 2012, 2013) (10%)
aktuell
40%
äldre plan eller
helt saknad
plan
45%
• 130 kommuner har en plan äldre än
2011, eller ingen plan alls. (45 %)
• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)
inaktuell
(2013,2012)
10%
Västra Götaland 2014-12-01
Västra Götaland 2014-12-01
oklar
status
10%
• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,
2013) (4 %)
aktuell
23%
• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller
ingen plan alls. (63 %)
inaktuell
4%
saknas
63%
• 11 kommuner med giltig plan (23 %)
• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)
• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan
• 2 kommuner har plan under revidering
(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)
Frågor?
[email protected]
[email protected]
Här kan man hämta statistik:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404
87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru
e
Slide 38
Biblioteksplan 2.0
Elisabet Ahlqvist 2014-12-03
Ny bibliotekslag 2014
• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska
bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
samverka.
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på
biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick
över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och
kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och
hur de används.
Definition av biblioteksplan DS2003:66
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger närmare besked om
verksamhetens inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad att medborgarens
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden
gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”
(s.112)
DS2003:66
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som
bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”
(s. 106)
”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad
skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat
övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”
(s.58)
14 § Samverkan
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i
grunden gemensam resurs”
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.
Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)
• Förutom fjärrlånehanteringen som har en
egen paragraf, bör huvudmännen besluta
om formerna för samverkan.
• Lagen har ett starkt användarperspektiv,
och utgår från hur biblioteken används
17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är
regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin
biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för
sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår
det tydligare att vad som avses är en separat plan för
just biblioteksverksamheten.
(Prop. 2012/13:147, s.43)
17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
biblioteksverksamhet som kommunen eller
landstinget bedriver som huvudman. För det fall
kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet
som huvudman ska även den ingå i planen.
På motsvarande sätt ska folkhögskolornas och
sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall
landstinget som huvudman driver sådan
verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av
nödvändighet inte att se likadana ut eftersom
olika kommuner och landsting bedriver
biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”
(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra
kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.
• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala
biblioteksverksamheten såväl som folkhögskolornas och
sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och
medieplanering.
• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra
bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och
landstingskommunala biblioteksplanerna.
17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med biblioteksplanerna med
arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär
dock inte att det lagstadgade kravet på att
landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör
utgå. Skälet för det är främst att planeringen av
biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför
översiktlig om den integreras i de allmänna
kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan
• Resurseffektivisering
• Användarperspektiv
Konsekvenser för kommunalt självstyre
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som bedöms motivera den inskränkning
av kommunernas och landstingens
självbestämmanderätt som blir följden.
Alla ska ha fri tillgång till god
biblioteksservice, oavsett var de bor i
landet.
Konsekvenser för kommunalt självstyre
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig
biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka
på kommunalt självstyre.
• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och
ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i
verksamheten.
• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig
och verksamheten så länge som minimikraven i lagen
uppfylls.
• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom
de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i
någon grad.
• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i
självbestämmandet.
§18 Uppföljning
• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala
biblioteksverksamheten och kommunerna.
• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har
utformats och använts.
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta tillsammans. Samverkans
mest ändamålsenliga former behöver få
utvecklas över tid, och kan varierar från tid
till annan, beroende på vilka behov som
finns.
18 § Uppföljning
• Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själva utformar och
upprättar
• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt
bidragit till att det fortfarande är stora
standardskillnader
• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för
uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner
• Behovet av mer samordning och uppföljningen av
biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete
nationellt.
Kvalitetsdialog
• September 2011
KB föreslår två spår:
1) Arbete med planerna
2) Kvalitetsmodellen och
utveckling av kvalitet
• Februari 2012
1:a mötet
• 22 november 2013
”Konstituerande”
• 21 november 2014
1:a med kommunerna med
Inriktning 2014
• Fokus på biblioteksplanerna:
– Systematiskt arbete med biblioteksplanerna
utifrån den nya bibliotekslagen.
– Skapa verktyg för att strukturera samarbete
på olika nivåer.
– Analysera kulturplanernas relationer till
de regionala och de kommunala
biblioteksplanerna.
Tema 1: konkret, kortsiktigt, process
Grönt = Viktigt
Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan
Idéskrifter från Kvalitetsdialog
• Vi har publicerat två skrifter
– Biblioteksplan 2.0
– Nyckeltal 1.0
Områden A - Z
• Nästan varje område är kopplat till en
lagparagraf
• Det finns en förslagslista att utgå från
• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun
• Gör prioriteringar, men tappa inte
basverksamheten!
• Visa relationerna mellan olika delar
• Koppla mot andra planer och styrdokument
B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjliga att genomföra? T.ex.
Barn och ungdom
Kultur
Teknik och teknisk infrastruktur
Vård och omsorg
Utbildning, skola
Social
Samhällsbyggnad
C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppföljningsbara? T.ex.
Halvår
Verksamhetsår
Läsår
Mandatperiod
Biblioteksplanens livslängd
R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen
Bibliotekssamarbete över kommungränserna
Cykeln
Plan
Ev.
planrevidering
Ev.
utvecklingsinsats
Arbete
Uppföljning
Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”
3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under
kalenderåret”
4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under
kalenderåret”
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc.
http://office.microsoft.com
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityder
Självvärderingar
Observationer
Dagböcker
Fokusgrupper etc.
Foto: Elisabet Ahlqvist
Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar kvalitativ analys
och diskussion
Bild: http://office.microsoft.com
Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man
inte tillgång?
• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller
ingen uppmärksamhet?
• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
Nyckeltal 1.0
Statistik – nyckeltal - TTT
• KB utvecklar den nationella
biblioteksstatistiken för att underlätta
användningen.
• Statistiken kan användas till nyckeltal
som ger en bild av verksamheten.
• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om
verkligheten, fler undersökningar
behövs.
• TTT bygger på observationer i
biblioteksrummet, vad gör
besökarna? En kompletterande
bild framträder.
Hinder för biblioteksplaner
1. Okunskap om lagen
2. Befogenhet
3. Strategiska politiker
4. Styrkort
5. Biblioteket – en kvinnofråga?
6. Olyckliga omständigheter
7. Abstrakt innehåll, på verkar
relevansen
Skolbiblioteksundersökning pågår
Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim
(medel 6 timmar/vecka)
Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning
Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet
Eget skolbibliotek på skolan
Vi använder en annan skolas
skolbibliotek
266
Bokbuss, bokbåt
Vi har inte tillgång till skolbibliotek
Annat svar än ovan
756
14
32
24
143
68
93
Vi använder ett integrerat folk- och
skolbibliotek
Vi använder folkbiblioteket
1386
65
28
2
6
0
36
62
40
69
74
12
197
3373 svarande
31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka
Skolbiblioteket på Ryska skolan.
Samskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet
Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.
Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet
Skolbiblioteket på Rambergsskolan
Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet
Skobiblioteket på Sjumilaskolan
Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum
Skolbiblioteket på Flatås G- lasser
Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt
Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2
Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame
Skolbiblioteket på Backatorpsskolan
Skolbiblioteket på Böskolans friskola
Gårdstensskolans skolbibliotek
Skolbiblioteket på Nordhemsskolan
Skolbiblioteket på Eriksboskolan
Skolbiblioteket på Fjällskolan
Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9
Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg
Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H
Skolbiblioteket på Bergums skola F 9
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM
Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9
Backegårdsskolan biblioteket
Skolbiblioteket på The English School Gothenburg
Hallenskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan
Katrinebergsskolans bibliotek
Sammanställning december 2014
Bibliotekplaner (2014-12-01)
osäker status
5%
• 115 kommuner med giltig plan (40 %)
• 29 kommuner med inaktuell plan
(slutår 2012, 2013) (10%)
aktuell
40%
äldre plan eller
helt saknad
plan
45%
• 130 kommuner har en plan äldre än
2011, eller ingen plan alls. (45 %)
• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)
inaktuell
(2013,2012)
10%
Västra Götaland 2014-12-01
Västra Götaland 2014-12-01
oklar
status
10%
• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,
2013) (4 %)
aktuell
23%
• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller
ingen plan alls. (63 %)
inaktuell
4%
saknas
63%
• 11 kommuner med giltig plan (23 %)
• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)
• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan
• 2 kommuner har plan under revidering
(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)
Frågor?
[email protected]
[email protected]
Här kan man hämta statistik:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404
87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru
e
Slide 39
Biblioteksplan 2.0
Elisabet Ahlqvist 2014-12-03
Ny bibliotekslag 2014
• 14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska
bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
samverka.
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på
biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick
över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.
Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och
kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och
hur de används.
Definition av biblioteksplan DS2003:66
”Med biblioteksplan avses en av kommunal eller
landstingskommunal instans antagen plan för viss
biblioteksverksamhet som ger närmare besked om
verksamhetens inriktning och omfattning och om
samverkan och som är så utformad att medborgarens
förutsättningar att påverka huvudmannens överväganden
gynnas liksom möjligheterna till samverkan.”
(s.112)
DS2003:66
”Antagna verksamhetsplaner är också en viktig förutsättning
för att samverkan biblioteken emellan skall få en tydlighet som
bidrar till god tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande.”
(s. 106)
”Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad
skolbiblioteksverksamhet till utgångspunkt för ett förnyat
övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.”
(s.58)
14 § Samverkan
• Paragrafen har formulerats så att den bättre speglar den ömsesidighet som
präglar samarbetet mellan olika bibliotek.
• ”Det finns starka själ för att behandla det allmänna biblioteksväsendet som en i
grunden gemensam resurs”
• Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna ska generellt samverka.
Samverkan kan ta sig många olika uttryck. (preciseras ej i lagen)
• Förutom fjärrlånehanteringen som har en
egen paragraf, bör huvudmännen besluta
om formerna för samverkan.
• Lagen har ett starkt användarperspektiv,
och utgår från hur biblioteken används
17 § Biblioteksplaner
Mot bakgrund av att vissa remissinstanser har påpekat
att promemorians formulering kunde orsaka
oklarheter kring vilket planinstrument som avses, är
regeringens förslag dock att lydelsen ”planer för sin
biblioteksverksamhet” byts ut mot ”biblioteksplaner för
sin verksamhet på biblioteksområdet”. På så vis framgår
det tydligare att vad som avses är en separat plan för
just biblioteksverksamheten.
(Prop. 2012/13:147, s.43)
17 § All biblioteksverksamhet
”Regeringen kan konstatera att den verksamhet
som ska ingå i biblioteksplanen är den
biblioteksverksamhet som kommunen eller
landstinget bedriver som huvudman. För det fall
kommunen bedriver skolbiblioteksverksamhet
som huvudman ska även den ingå i planen.
På motsvarande sätt ska folkhögskolornas och
sjukhusbiblioteksverksamhet ingå för det fall
landstinget som huvudman driver sådan
verksamhet. Biblioteksplanerna kommer av
nödvändighet inte att se likadana ut eftersom
olika kommuner och landsting bedriver
biblioteksverksamhet i varierande omfattning.”
(Prop. 2012/2013:147, sid. 44)
17 § Sammanfattning
• Kommunala biblioteksplaner bör innehålla folkbibliotek,
skolbibliotek och medieförsörjningen mellan andra
kommunala institutioner eller biblioteksverksamheter.
• De landstingskommunala planerna bör innehålla den regionala
biblioteksverksamheten såväl som folkhögskolornas och
sjukhusbibliotek och olika typer av medieförsörjning och
medieplanering.
• Samarbeten på kommunal och regional nivå med andra
bibliotekstyper bör vara beskrivna både i de kommunala och
landstingskommunala biblioteksplanerna.
17 § Det räcker inte med kulturplanerna
”Regeringen instämmer i att det kan vara rimligt att
samordna arbetet med biblioteksplanerna med
arbetet med de regionala kulturplanerna. Det innebär
dock inte att det lagstadgade kravet på att
landstingen ska anta särskilda biblioteksplaner bör
utgå. Skälet för det är främst att planeringen av
biblioteksverksamheten riskerar att bli alltför
översiktlig om den integreras i de allmänna
kulturplanerna.” (Prop. 2012/2013:43, sid 43)
Vad vill lagstiftarna med biblioteksplanerna?
• Förstärka skolbiblioteken
• Likvärdig tillgång
• Utjämning genom samverkan
• Resurseffektivisering
• Användarperspektiv
Konsekvenser för kommunalt självstyre
De föreslagna kraven på tillgänglighet,
avgiftsfrihet, allsidighet och kvalitet
främjar tungt vägande allmänintressen,
som bedöms motivera den inskränkning
av kommunernas och landstingens
självbestämmanderätt som blir följden.
Alla ska ha fri tillgång till god
biblioteksservice, oavsett var de bor i
landet.
Konsekvenser för kommunalt självstyre
• Regeringen menar att en enhetlig och likvärdig
biblioteksservice är tillräckligt tungt vägande för att inskränka
på kommunalt självstyre.
• Lagen (även den gamla) minskar generellt kommunernas och
ladstingens möjligheter att själva göra prioriteringar i
verksamheten.
• Landstingen och kommunerna är fri att själva organisera sig
och verksamheten så länge som minimikraven i lagen
uppfylls.
• Allsidighet och kvalitet i folkbiblioteksverksamheten, liksom
de prioriterade målgrupperna minskar självbestämmandet i
någon grad.
• Lagens skrivningar om avgiftsfrihet är också en inskränkning i
självbestämmandet.
§18 Uppföljning
• Tre parter ansvarar för uppföljningen: KB, den regionala
biblioteksverksamheten och kommunerna.
• Vi ska tillsammans följa upp hur biblioteksplaner som antagits har
utformats och använts.
• Regeringen anser att det inte är lämpligt
att i bibliotekslagen närmare reglera hur de
tre ska arbeta tillsammans. Samverkans
mest ändamålsenliga former behöver få
utvecklas över tid, och kan varierar från tid
till annan, beroende på vilka behov som
finns.
18 § Uppföljning
• Regeringen anser att det är av stor vikt att
även kommunerna är delaktiga i uppföljningen
av de biblioteksplaner de själva utformar och
upprättar
• Bristen på uppföljning av lagen har sannolikt
bidragit till att det fortfarande är stora
standardskillnader
• Det saknas gemensam syn på standard, kriterier för
uppföljning och utarbetandet av biblioteksplaner
• Behovet av mer samordning och uppföljningen av
biblioteksplanerna motiverar till ett mer samlat arbete
nationellt.
Kvalitetsdialog
• September 2011
KB föreslår två spår:
1) Arbete med planerna
2) Kvalitetsmodellen och
utveckling av kvalitet
• Februari 2012
1:a mötet
• 22 november 2013
”Konstituerande”
• 21 november 2014
1:a med kommunerna med
Inriktning 2014
• Fokus på biblioteksplanerna:
– Systematiskt arbete med biblioteksplanerna
utifrån den nya bibliotekslagen.
– Skapa verktyg för att strukturera samarbete
på olika nivåer.
– Analysera kulturplanernas relationer till
de regionala och de kommunala
biblioteksplanerna.
Tema 1: konkret, kortsiktigt, process
Grönt = Viktigt
Rött = bör helst inte tillämpas eller tas med som utgångspunkt för en biblioteksplan
Idéskrifter från Kvalitetsdialog
• Vi har publicerat två skrifter
– Biblioteksplan 2.0
– Nyckeltal 1.0
Områden A - Z
• Nästan varje område är kopplat till en
lagparagraf
• Det finns en förslagslista att utgå från
• Ta bort och lägg till, det som passar er kommun
• Gör prioriteringar, men tappa inte
basverksamheten!
• Visa relationerna mellan olika delar
• Koppla mot andra planer och styrdokument
B.
Är det klart vilka nämnder och förvaltningar inom
kommunen som har ansvar för att biblioteksplanens olika
delar är möjliga att genomföra? T.ex.
Barn och ungdom
Kultur
Teknik och teknisk infrastruktur
Vård och omsorg
Utbildning, skola
Social
Samhällsbyggnad
C.
Hur är målen i planen tidssatta så att det är klart framgår när
de ska vara uppnådda eller genomförda så att de är
uppföljningsbara? T.ex.
Halvår
Verksamhetsår
Läsår
Mandatperiod
Biblioteksplanens livslängd
R.
Är de organiserade samarbetena mellan bibliotek beskrivna
i planen? T.ex.
Samarbeten mellan kommunala bibliotek
Samarbeten med bibliotek som inte ingår i den kommunala organisationen
Bibliotekssamarbete över kommungränserna
Cykeln
Plan
Ev.
planrevidering
Ev.
utvecklingsinsats
Arbete
Uppföljning
Att skriva mål som kan
följas med nyckeltal
- hur du med enklaste medel får din biblioteksplan
uppföljningsbar
Sätta ett mål
• Konkret vill uppnå
• Tidsrymd
• Mätbart
Foto: Henrik Johansson
Ange en riktning
• Öka
• Minska
• Förbättra
• Utveckla
• Värna om
• Tillvarata
• Tillgodose
Foto: Henrik Johansson
Mål på olika nivåer, ”den röda tråden”
1. ”Vi ska göra mer för barnen i kommunen”
2. ”Vi ska prioritera läsfrämjande arbete för barn”
3. ”Fler sexåringar ska få lånekort och 6-årsbok under
kalenderåret”
4. ”Andelen 6-åringar med lånekort ska öka till 75 procent under
kalenderåret”
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Analytiskt:
Statistik
Indikatorer
Nyckeltal
Målvärden
Tidsserier
Benchmarking etc.
http://office.microsoft.com
Följ upp: Ord eller siffor? Eller båda?
Beskrivande:
Brukarundersökningar
Personalenkäter
Attityder
Självvärderingar
Observationer
Dagböcker
Fokusgrupper etc.
Foto: Elisabet Ahlqvist
Exempel - nyckeltal
• Tal vi intresserar oss för
• Förenklad bild av
verkligheten
• Utgör en referenspunkt som
underlättar kvalitativ analys
och diskussion
Bild: http://office.microsoft.com
Nyckeltal kräver mätbara mål – inte
visionära eller följningsbara
• Var går gränsen för att ha ”tillgång till”? När har man
inte tillgång?
• Vad är ”särskild uppmärksamhet” jämfört vanlig eller
ingen uppmärksamhet?
• … och hur vet man att man ”främjat” ett intresse?
Nyckeltal 1.0
Statistik – nyckeltal - TTT
• KB utvecklar den nationella
biblioteksstatistiken för att underlätta
användningen.
• Statistiken kan användas till nyckeltal
som ger en bild av verksamheten.
• Ett nyckeltal kan ”ljuga” om
verkligheten, fler undersökningar
behövs.
• TTT bygger på observationer i
biblioteksrummet, vad gör
besökarna? En kompletterande
bild framträder.
Hinder för biblioteksplaner
1. Okunskap om lagen
2. Befogenhet
3. Strategiska politiker
4. Styrkort
5. Biblioteket – en kvinnofråga?
6. Olyckliga omständigheter
7. Abstrakt innehåll, på verkar
relevansen
Skolbiblioteksundersökning pågår
Ingen bemanning alls eller mindre än 20 tim
(medel 6 timmar/vecka)
Kan inte uppge om det finns avsatt bemanning
Har 20 tim eller mer avsatt bemanning för biblioteksverksamhet
Eget skolbibliotek på skolan
Vi använder en annan skolas
skolbibliotek
266
Bokbuss, bokbåt
Vi har inte tillgång till skolbibliotek
Annat svar än ovan
756
14
32
24
143
68
93
Vi använder ett integrerat folk- och
skolbibliotek
Vi använder folkbiblioteket
1386
65
28
2
6
0
36
62
40
69
74
12
197
3373 svarande
31 skolbibliotek med <20 timmar/vecka
Skolbiblioteket på Ryska skolan.
Samskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Schillerska gymnasiet
Skolbiblioteket på Göteborgs Högre Samskola gy.
Skolbiblioteket på Bernadottegymnasiet
Skolbiblioteket på Rambergsskolan
Skolbiblioteket på Katrinelundsgymnasiet
Skobiblioteket på Sjumilaskolan
Skolbiblioteket på Burgårdens Utbildningscentrum
Skolbiblioteket på Flatås G- lasser
Skolbiblioteket på Kunskapsskolan Krokslätt
Skolbiblioteket på Flatåsskolan 2
Skolbiblioteket på Katolska skolan av Notre Dame
Skolbiblioteket på Backatorpsskolan
Skolbiblioteket på Böskolans friskola
Gårdstensskolans skolbibliotek
Skolbiblioteket på Nordhemsskolan
Skolbiblioteket på Eriksboskolan
Skolbiblioteket på Fjällskolan
Skolbiblioteket på Hammarkullsskolan F 9
Skolbiblioteket Praktiska Gymnasiet Göteborg
Skolbiblioteket på Tretjärnsskolan
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan H
Skolbiblioteket på Bergums skola F 9
Skolbiblioteket på Gamlestadsskolan LM
Skolbiblioteket på Fiskebäcksskolan F 9
Backegårdsskolan biblioteket
Skolbiblioteket på The English School Gothenburg
Hallenskolans bibliotek
Skolbiblioteket på Kvarnbyskolan
Katrinebergsskolans bibliotek
Sammanställning december 2014
Bibliotekplaner (2014-12-01)
osäker status
5%
• 115 kommuner med giltig plan (40 %)
• 29 kommuner med inaktuell plan
(slutår 2012, 2013) (10%)
aktuell
40%
äldre plan eller
helt saknad
plan
45%
• 130 kommuner har en plan äldre än
2011, eller ingen plan alls. (45 %)
• 16 kommuner, osäkra uppgifter (5 %)
inaktuell
(2013,2012)
10%
Västra Götaland 2014-12-01
Västra Götaland 2014-12-01
oklar
status
10%
• 2 kommuner med inaktuell plan (slutår 2012,
2013) (4 %)
aktuell
23%
• 31 kommuner har en plan äldre än 2011, eller
ingen plan alls. (63 %)
inaktuell
4%
saknas
63%
• 11 kommuner med giltig plan (23 %)
• 5 kommuner, osäkra uppgifter (10 %)
• 5 kommuner har fått i uppdrag att skriva plan
• 2 kommuner har plan under revidering
(V-Götaland = 17 % av Sveriges kommuner)
Frågor?
[email protected]
[email protected]
Här kan man hämta statistik:
http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/
http://www.kb.se/bibliotek/Statistik-kvalitet/biblioteksstatistik/
http://www.scb.se/Pages/SSD/SSD_SelectVariables____3404
87.aspx?px_tableid=ssd_extern%3ABiblUtlaning&google=tru
e