Transcript Mellan arbete och familj Ett dilemma för kvinnor i 1900-talets Sverige Maria Stanfors 2008-04-21 Disposition • • • • • • Familjebildning och fertilitet Arbete och sysselsättning Vem för vad i hemmet Löner och.

Mellan arbete och familj
Ett dilemma för kvinnor i 1900-talets Sverige
Maria Stanfors
2008-04-21
Disposition
•
•
•
•
•
•
Familjebildning och fertilitet
Arbete och sysselsättning
Vem för vad i hemmet
Löner och löneskillnader
Utbildning och utbildningsval
Olika kombinationer av arbete och familj
Fertilitetsutveckling, 1850-2003
Summerad period fruktsamhet och kohort fruktsamhet i Sverige 1850–2003.
5.0
4.5
4.0
Kohort fruktsamhet
3.5
Period summerad fruktsamhet
3.0
2.5
2.0
1.5
1.0
0.5
0.0
1850
1860
1870
1880
1890
1900
1910
1920
1930
1940
1950
1960
1970
1980
1990
2000
Källa: Statistiska centralbyrån. SOS Befolkningsrörelsen 1915–1960; SOS Folkmängdens
förändringar 1961–1967; SOS Befolkningsförändringar. Del 3. 1968–1990; SOS Befolkningsstatistik. Del 4. 1991–2004.
Kohort fertilitet
Åldersspecifik fruktsamhet för fem födelsekohorter kvinnor.
250
Per 1000 kvinnor
200
150
100
50
0
12
14
16
18
20
22
24
26
28
30
32
34
36
38
40
42
44
46
48
50
Ålder
1871
1911
1931
1951
1971
Källa: Statistiska centralbyrån. Befolkningsutvecklingen under 250 år. Historisk statistik för
Sverige. Demografiska rapporter 1999:2.
Lönegapet
Kvinnors relativlön (mätt som kvot mellan genomsnittslöner) för arbetare och tjänstemän i
tillverkningsindustrin i Sverige 1915–1999 respektive 1917–1995.
1.0
0.9
0.8
0.7
Tj-män
Arbetare
0.6
0.5
0.4
1920
1930
1940
1950
1960
1970
1980
1990
Källa: Egna beräkningar av Svensson and Stanfors på basis av Statistiska centralbyrån.
Sociala meddelanden 1915–1927; Lönestatistisk Årsbok 1928–1951; SOS Löner 1952–1999.
Arbetskraftsdeltagande
Relativa arbetskraftstal, andel kvinnor på jobbet, samt genomsnittlig arbetstid per vecka för
kvinnor 1963–2005.
Årtal
1963
1968
1973
1978
1983
1988
1993
1998
2001
2005
Arbetskraftstal
49,4
50,5
55,2
62,2
66,9
81,5
77,2
73,9
76,2
76,1
Alla kvinnor
På jobbet Arbetade
timmar
43,1
35,6
44,0
33,2
45,5
31,6
49,6
30,8
52,2
31,2
63,0
32,2
57,9
32,5
56,6
33,1
58,7
33,6
58,0
29,9
Kvinnor med barn (0–6 år)
ArbetsPå jobbet Arbetade
kraftstal
timmar
38,0
31,7
28,2
42,1
33,1
27,0
53,5
39,5
27,1
68,5
48,5
27,0
81,8
53,8
27,8
85,4
54,7
28,5
74,8
49,8
29,4
78,0
51,8
30,7
80,8
52,9
30,9
81,4
27,0
Källa: Statistiska centralbyrån. Arbetskraftsundersökningen.
Föräldraledighet
Uttag av föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning. Antal dagar i tusental och andel
använda dagar av kvinnor respektive män 1974–2005.
Antal
dagar
1974
1980
1985
1990
1995
1997
1999
2001
2003
2005
19 017
27 020
33 193
48 292
47 026
39 037
36 036
36 499
40 146
42 658
Föräldrapenning
Andel
Andel
använd av använd av
modern
fadern
100
0
95
5
94
6
93
7
90
10
90
10
88
12
86
14
83
17
80
20
Tillfällig föräldrapenning
Antal
Andel
Andel
dagar
använd av använd av
modern
fadern
689
60
40
3 042
63
37
4 156
67
33
5 731
65
35
4 890
68
32
4 489
69
31
4 461
66
34
5 599
65
35
4 747
64
36
4 421
64
36
OBS! De 10 så kallade ”pappadagarna” samt kontaktdagar ingår ej.
Källa: Riksförsäkringsverket.
Föräldraledighet
Betald föräldraledighet alternativt mammaledighet (antal veckor) i olika länder 2005.
80
70
60
Veckor
50
40
Betald föräldraledighet
30
20
10
Källa: OECD.
SA
U
n
Sp
an
ie
n
us
tr a
A
nn
i
rit
a
or
b
lie
en
n
Ita
lie
St
Be
lg
ie
n
nd
Is
la
an
d
Irl
an
m
ar
k
D
an
ad
a
K
or
ge
N
nd
nl
a
Fi
Sv
er
ig
e
0
Barn i barnomsorg
Andel barn i åldrarna 0–2 år i formellt organiserad barnomsorg i olika länder 2004.
70
60
50
Procent
40
Barnomsorg 0-2 år
30
20
10
Källa: OECD.
n
Ita
lie
nd
Ty
sk
la
Irl
an
d
Ja
pa
n
n
an
ad
a
K
Sp
an
ie
n
lie
an
kr
ik
St
e
or
br
ita
nn
ie
n
Fr
SA
us
tra
A
U
nd
Fi
nl
a
ig
e
Be
lg
ie
n
Sv
er
or
ge
N
nd
Is
la
D
an
m
ar
k
0
Segregering
Chefer efter sektor 2004.
Sektor
Privat sektor
Offentlig sektor
- stat
- kommun
- landsting
Totalt
Antal
Kvinnor
33 900
19 200
2 000
16 100
1 100
Män
123 800
15 100
3 600
10 400
1 100
53 100
138 900
Källa: Medlingsinstitutet. Lönestrukturstatistik.
Könsfördelning
Kvinnor
Män
22
78
56
44
35
65
61
39
50
50
28
72
Utbildningssegregering
Andel av befolkningen (25–64 år) som har gymnasial eller högre utbildning år 2003, andel
kvinnor bland examinerade inom områdena vård och omsorg samt teknik i olika länder år
2004.
Andel kvinnor
(vård och
omsorg)
Andel
kvinnor
(teknik)
Sverige
Andel med
gymnasial eller
högre
utbildning
82
84
28
Kanada
83
78
22
Storbritannien
64
75
21
USA
87
77
22
Australien
61
78
22
Tyskland
51
61
21
Frankrike
65
60
26
Italien
44
65
29
Japan
84
56
10
Källa: OECD.
Olika kombinationer av arbete och familj
Arbetskraftsdeltagande bland kvinnor, andel deltidsarbetande kvinnor respektive män i
åldrarna 16–64 år 1970–2005.
1963
Kvinnligt arbetskraftsdeltagande
Kvinnor 16–64
Kvinnor med
år
barn under sju
år
54,5
38,0
Andel
deltidsarbetande kvinnor
Andel
deltidsarbetande män
14,7
2,4
1965
53,8
36,8
16,8
1,6
1970
59,3
50,0
38,3
2,9
1975
67,9
60,8
40,9
3,3
1980
75,1
75,5
46,2
5,9
1985
79,2
85,6
44,0
6,0
1990
82,3
86,3
40,4
7,4
1995
76,1
79,3
40,2
9,4
1997
74,5
78,4
38,0
9,3
1998
73,9
78,0
37,2
9,0
2000
75,5
79,7
34,8
9,2
2001
76,2
80,8
34,1
9,4
2005
76,1
81,4
36,0
11,5
Källa: Statistiska centralbyrån. Arbetskraftsundersökningen, olika årtal.
Olika kombinationer av arbete och familj
Deltidsarbetets andel av total sysselsättning samt kvinnors andel av deltidsarbetet i olika
länder 1990–2004.
Deltid som andel av total
sysselsättning
Kvinnors andel av deltidsarbetet
1990
2001
2004
1990
2001
2004
Sverige
14,5
13,9
14,4
81,1
72,7
69,5
Tyskland
13,4
18,3
20,1
89,7
84,6
82,8
Spanien
4,6
7,8
8,3
79,2
79,0
81,0
Frankrike
12,2
13,8
13,4
78,6
79,6
80,6
Irland
10,0
17,9
18,7
70,3
76,5
78,8
Storbritannien
20,1
22,7
24,1
85,1
79,8
77,8
Italien
8,9
12,2
14,9
70,5
72,6
76,1
Norge
21,8
20,1
21,1
82,7
76,0
74,1
Kanada
17,0
18,1
18,5
69,9
68,9
68,8
USA
14,1
12,8
13,2
68,2
67,5
68,3
Australien
22,6
27,2
27,1
70,8
67,8
67,1
Japan
19,2
24,9
25,5
70,5
67,5
67,4
Danmark
19,2
14,7
17,5
71,1
66,0
64,5
Finland
7,6
10,5
11,3
67,0
63,4
63,5
Källa: OECD.
Från då till nu
• Osynliggörande
Från då till nu
• Osynliggörande
• Institutionaliserad diskriminering
Från då till nu
• Osynliggörande
• Institutionaliserad diskriminering
• Reformer
Från då till nu
•
•
•
•
Osynliggörande
Institutionaliserad diskriminering
Reformer
Sociala normer
Från då till nu
•
•
•
•
•
Osynliggörande
Institutionaliserad diskriminering
Reformer
Sociala normer
Värdediskriminering
Från då till nu
•
•
•
•
•
•
Osynliggörande
Institutionaliserad diskriminering
Reformer
Sociala normer
Värdediskriminering
Ekonomiska incitament
Huvudargument (1)
• Förändring koncentrerad till vissa perioder
(tidigt 1920-tal, sent 1940-tal, 1960-1980 samt
1990-talet)
Huvudargument (1)
• Förändring koncentrerad till vissa perioder
(tidigt 1920-tal, sent 1940-tal, 1960-1980 samt
1990-talet)
• Kvinnor förändrar då sitt beteende mer än män
på grund av relativ attraktivitet
och förändrade ekonomiska incitament
Huvudargument (2)
• Arbetsdelning både på marknaden och i
hemmet
Huvudargument (2)
• Arbetsdelning både på marknaden och i
hemmet
• Segregering (horisontell, vertikal, intern)
Huvudargument (2)
• Arbetsdelning både på marknaden och i
hemmet
• Segregering (horisontell, vertikal, intern)
• Statistisk diskriminering
Huvudargument (2)
• Arbetsdelning både på marknaden och i
hemmet
• Segregering (horisontell, vertikal, intern)
• Statistisk diskriminering
• Ekonomiska faktorer spelar stor roll
Huvudargument (2)
• Arbetsdelning både på marknaden och i
hemmet
• Segregering (horisontell, vertikal, intern)
• Statistisk diskriminering
• Ekonomiska faktorer spelar stor roll
• Institutionella faktorer spelar också roll
Huvudargument (3)
• Reproduktion och produktion nära förbundet
Huvudargument (3)
• Reproduktion och produktion nära förbundet
• Valmöjligheter och handlingsutrymme
påverkas:
* Arbete eller familj
* Först arbete, sen familj
* Arbete och familj