Underlag för samråd angående avställning av vattentäkt Borga

Download Report

Transcript Underlag för samråd angående avställning av vattentäkt Borga

1(10)

Vattentäkt Borgavad

2012-10-16 Revidering nr

Underlag för samråd angående avställning av vattentäkt Borga vad, Bjuvs kommun

Administrativa uppgifter

Sökande: Bjuvs kommun Adress: Box 501, 267 25 Bjuv Telefon: 042-458 50 00 Kontaktperson: Staffan Persson, Teknisk chef. 042-458 58 27 Konsult: Tyréns AB Kontaktperson: Rolf Bergström, 010-452 20 96

1 Bakgrund och lokalisering

År 2008 beslutade Bjuvs kommun att ansluta kommunens vattenförsörjning till Sydvatten AB:s dricksvattenledningssystem. I och med anslutning till Sydvatten har kommunens successivt avslutat bortledning av grundvatten i berörda täkter. Bjuvs kommun använde tidigare 3 olika grundvattentäkter för dricksvattenproduktion för Bjuv och Billesholm inklusive Findus, nämligen: • Norra Vram • Borgavad • Holk (belägen i Helsingborgs kommun) I

figur 1.1

Översiktskarta över kommunen med lägen för kommunens grundvattentäkter.

Figur 1.1

Översiktskarta över vattentäkter i Bjuvs kommun   Uppdrag: 209709, Skyddsbestämmelser vattentäkter Beställare: Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB

  Vattentäkten vid Borgavad utgörs av ett gammalt gruvschakt som ligger i norra delen av Billes holm och är belägen på fastigheten

Ljungsgård 2:162

, se

figur 1.2

. 2(10)

  Figur 1.2

Översikt över Borgavadstäkten (röd fyrkant) och vattenverket Ljungsgård samt dess närområ de. För täkten vid Borgavad finns tillstånd till uttag (

dom 1967-01-13 i mal AD 21/1966

). Vatten domen för täkten vid Borgavad medger kommunen rätt till ett uttag på 2,1 miljoner m 3 /år, i me del 5 800 m 3 /dygn (ca 67 l/s) och maximalt 14 000 m 3 /dygn (ca 160 l/s).

Tidigare tillstånd

Den 11 november 1958 lämnade Söderbygdens vattendomstol Bjuvs kommun tillstånd (mål AD 26/1958) till att på fastigheten

Ljungsgård 2:9

(idag

Ljungsgård 2:162)

anordna en grundvatten täkt och att ta ut högst 35 l/s eller 3 000 m 3 /d. Uppdrag: 209709, Skyddsbestämmelser vattentäkter Beställare: Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB

Vattenskyddsområdet för Borgavadstäkten på fastigheten

Ljungsgård 2:162

och därtill hörande skyddsföreskrifter, fastställdes 1978-08-07 av Länsstyrelsen i Malmöhus län (

Dnr 11.184-5894 73; 1260-40-003

) enligt gamla Vattenlagen 2 kap 64§. Vattenskyddsområdet utgörs av ett brunnsområde samt en yttre skyddszon. Skyddszonens utbredning framgår av

Figur 1.3

.   3(10)

Figur 1.3

Gällande vattenskyddsområde för Borgavad. Uppdrag: 209709, Skyddsbestämmelser vattentäkter Beställare: Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB  

En viktig faktor har varit gruv- och täktverksamheten i kommunen. Dessa verksamheter har satt sina spår i många naturområden i form av onaturliga terrängformer och från omgivningen avvi kande vegetation. Inom ca en 1/6 del av Bjuvs kommuns areal har brutits stenkol och eldfast lera. Brytningen började omkring mitten av 1800-talet i liten skala för att växa snabbt i omfatt ning under senare delen av 1800-talet. Under början av 1900-talet och fram till slutet av andra världskriget var brytningen omfattande. Tillgången på olja ledde sedan snabbt till minskning av brytningen. I Billesholm öppnades det första schaktet 1865 och brytningen pågick till 1932. Gruvgångarnas utbredning vid Billesholm visas i

figur 1.4

. 4(10)

Figur 1.4

Karta visar utbredning av gruvgångarna vid Billesholm. Röd fyrkant visar Borgavadstäkten. Under gruvbrytningen krävdes länshållning av gruvan, varvid det utpumpade vattnet avleddes till Möllebäcken. Enligt den ansökan som lämnades till Vattendomstolen 1958 för Ljungsgård avleddes ca 85 l/s. Efter att gruvdriften upphört fylldes gruvgångarna med vatten och vid Bor gavad, där markytan intar den lägsta punkten, utförde Höganäsbolaget 1933 anläggningar för avledning av gruvvatten till Möllebäcken för att lätta på det stigande grundvattentrycket. Vid samma plats anlade sedan kommunen 1957 sin första uttagsbrunn ner till taket på en gruvgång. På grund av det ökade behovet uppfördes 1962 och 1967 ytterligare två uttagsbrunnar av kom munen. Vid samtliga brunnar fanns en möjlighet till bräddning av gruvvatten till Möllebäcken.   Uppdrag: 209709, Skyddsbestämmelser vattentäkter Beställare: Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB

2 Avställning av täkten

2.1 Grundvatten

Kommunen slutade leda bort grundvatten ur vattentäkten i Borgavad i februari 2012. Grundvat tennivåer i berggrund och jordlager har följts upp under en längre tid (sedan 2009) i 3 pump brunnar, 4 enskilda brunnar i jordlager, 1 energibrunn i berg, 7 grundvattenrör i jordlager samt 2 punkter i Möllebäcken. Förutom i ett grundvattenrör syns hittills ingen påverkan i jordlagren efter avställningen. Efter avställningen har det bräddat ifrån Borgavadstäkten (brunnarna LB, LD, LE) till Möllebäcken. Någon höjning av grundvattentrycket i berggrundsmagasinet har inte kunnat avläsas.

2.2 Ytvatten

Utanför Borgavads täkten passerar Möllebäcken som inom vissa avsnitt är omlagd och dikat. För Möllebäcken används även namnet Billesholmsbäcken. Den mindre Böckebergabäcken som tar emot Ekebys reningsverks avlopp, är ett biflöde till Möllebäcken och ingår därför också i dess avrinningsområde. De övriga mindre biflöden till Möllebäcken är inte namngivna. Möllebäckens längd uppgår till ca 11 km (

Källa: VISS 1 databas

). Bäcken ingår i Vegeås avrin ningsområde (489 km 2 stort) som mynnar i Skälderviken och tillhör Västerhavets vattendistrikt. Enligt jordbruksverket omfattar Möllebäckens, från Ekeby till Fälleberga (utloppet i Vege å) ett avrinningsområde på ca 2 800 ha = 28 km 2 . Diket är dimensionerat för 1 l/s, ha. Efter att kommunen slutade leda bort grundvatten, bräddar grundvatten ut i Möllebäcken. Bräddning till Möllebäcken har ägt rum alla år då täkten varit i drift under de perioder då uttaget minskat. Detta vatten har relativt höga järn- och manganhalter, ca 0,5 mg/l respektive ca 1,5 mg/l, sett ur dricksvattensynpunkt. De angivna gränsvärdena (tjänligt med anmärkning 2 ) för dricksvatten för järn och mangan är 0,1 mg/l respektive 0,05 mg/l. För ytvatten finns inga svenska riktlinjer, däremot finns det studier som visar att akvatiska organismer tål en relativt hög manganhalt. 5(10) 1 VISS =

V

atten

I

nformations

S

ystem

S

verige 2 Livsmedelsverkets författningssamling SLVFS 2001:30 Uppdrag: 209709, Skyddsbestämmelser vattentäkter Beställare: Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB

3 Påverkansområde

När täkten helt har tagits ur bruk kan det område som omfattas av de gruvgångar som redovis tats i figur 1.4 komma beröras. Detta gäller då främst för de brunnar som är installerade anting en ner i berggrunden eller gruvschakt. Bedömt påverkansområde omfattar det fastställda vattenskyddsområdet i kombination med gruvgångarnas utbredning, se

figur 3.1

. 6(10)

Figur 3.1

Bedömt påverkansområde Uppdrag: 209709, Skyddsbestämmelser vattentäkter Beställare: Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB

4 Planförhållanden

Närmaste bostadsbebyggelse

Billesholm innehåller en ganska varierad låg bebyggelse, jämte högre bebyggelse i de centrala delarna. Inom befintlig tätort kommer en förtätning att ske inne i centrum, men nya större bo stadsområden kommer att placeras i utkanten av tätorten.

Kultur och fritid

För friluftslivet generellt i Bjuvs kommun är Söderåsen är ett mycket betydelsefullt område och har därför klassats som riksintresse för friluftslivet. Områdena Vrams Gunnarstorp – Hjorthagen – Maglabykärr och Åvarpskomplexet utgör troligen åsens mest besökta delar inom kommunen. Övriga naturområden bedöms huvudsakligen ha mer lokal betydelse för friluftslivet. Till dessa områden hör Mölledammenområdet sydväst om Billesholm samt naturområdet vid Bökebergs bäcken invid Billesholm – Södra Vram. Avseende kulturmiljön finns diverse objekt i området i och kring Billesholm som klassas som värdefulla områden. Särskilt värdefulla kulturmiljöer i Bjuvs kommun finns beskrivna på Skå nes Länsstyrelses hemsida. I

figur 4.1

presenteras en kartöversikt över kulturmiljöer och forn lämningar som har bevarandeskydd i och omkring Billesholm. 7(10)

Figur 4.1

Kulturmiljöer och fornlämningar med bevarandeskydd Uppdrag: 209709, Skyddsbestämmelser vattentäkter Beställare: Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB

Djur och växtliv

I kommunen som helhet utgör Söderåsen ett särskilt värdefullt område för djur- och växtliv. Söderåsen som sträcker sig i nordväst/sydostlig riktning är liksom övriga skånska åsar en frilig gande urbergsås bildad genom förkastningar. Söderåsens nationalpark bildades år 2001 och är 1625 ha stor. Naturen är omväxlande och bjuder på lummiga lövskogar, mäktiga rasbranter med höga klippor, strömmande vattendrag och vida utsikter. Inom kommunen finns tre fastställda naturreservat och ett område med landskapsbildsskydd. Inget av dessa områden ligger i direkt anslutning till Borgavadstäkten.

Skogsbruk och odlingsmark

Bjuvs kommun domineras av åkermark, vilken utgör 60 % av den totala arealen. Skogen tar ca en fjärdedel av kommunens yta i anspråk. Ungefär hälften av den totala skogsmarken utgörs av bokskog. Kommunen ligger i en naturgeo grafisk zon som utan människans aktiva insats inte haft någon barrskog. Det dominerande skogsträdet idag i kommunen är den inplanterade granen. Vad gäller lövskog så dominerar bo ken. När det gäller Möllebäckens avrinningsområde utgör jordbruksmark 50 % och skogsmark 21 %. Öppen mark utgör 10 % och tätort 17 % medan resten är klassat som hygge (VISS, 2012).

Riksintresse

Inom Bjuvs kommun finns ett antal riksintressen som beskrivs kortfattat nedan. Riksintresse för naturvård Söderåsen med omgivningar utgör ett riksintresse inom Bjuvs kommun. Riksintresse för friluftsliv En stor del av Söderåsen är avsatt som riksintresse för friluftsliv. Riksintresse för kulturmiljövård Vrams Gunnarstorp – Hela miljön representerar en enhetlig, väl sammanhållen slottsmiljö. Slot tet har till stor del behållit sin 1600-tals karaktär. Järnvägar Samtliga befintliga järnvägar inom kommunen är av riksintresse. Riksintresse för totalförsvaret Riksintresse utpekas av Försvarsmakten och Krisberedskapsmyndigheten (

M

yndigheten för

S

amhällsskydd och

B

eredskap). RI värdefulla ämnen och mineraler I kommunen finns två lerförekomster av riksintresse enligt Sveriges Geologiska Undersökning och Statens naturvårsverks beslut 1994-12-29. Det sydligaste området sträcker sig från Ekeby till Billesholm med brytning i Lunnom. Det nordligaste området sträcker sig från Billesholm över Bjuv till Åstorp med brytning i Åbro. 8(10) Uppdrag: 209709, Skyddsbestämmelser vattentäkter Beställare: Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB

Natura 2000 I kommunen finns ett Natura 2000 område – Hallabäckens dalgång som uppvisar mycket speci ella miljöer vad gäller flora och fauna. Området är värdefullt, både för det biologiska livet och för det rörliga friluftslivet. 9(10)

Inverkan på grundvatten

Ingen påverkan på grundvattenkvaliteten bedöms ske. Grundvattentillgången bedöms öka. Eventuellt kan viss höjning av grundvattennivån i jordlager ske där det finns direkt hydraulisk kontakt mellan grundvattenmagasinen i berg och jord

Inverkan på ytvatten

Den ökningen av järn- och manganhalterna som sker bedöms inte påverka Möllebäcken nega tivt. Att vatten kommer brädda till bäcken bedöms som positivt, speciellt under de delar av året då det normala flödet är lågt. Då vattenverket i Ljungsgård tagits ur drift kommer inget spolvat ten att belasta Möllebäcken längre.

Inverkan på närliggande grundvattentäkter och energianläggningar

Någon påverkan på enskilda grundvattentäkter, inklusive eventuell energianläggningar bedöms inte ske

Inverkan på mark och vegetation

Område kan eventuellt påverkas genom förhöjda grundvattennivåer i jordlagren där hydraulisk kontakt mellan berg och jord kan förekomma. I övrigt bedöms ingen påverkan ske.

Luftmiljö och buller

Inga utsläpp till luft kommer ske och inte heller något buller då verksamheten upphör. Viss tra fik kan förekomma i samband med mätningar av grund- och ytvattennivåer, men omfattningen blir lägre jämfört med när anläggningen var i drift. Befintliga anläggningar kommer att plockas bort och marken återställas. Vid befintliga brunnar kommer bräddningsanordningar att ses över och vid behov byggas om för att minska risken för höjda grundvattennivåer. Bräddning kommer ske till Möllebäcken som det gjorts alltsedan tiden för gruvdriften.

7 Kontrollprogram

I samråd med tillsynsmyndigheten (länsstyrelsen) föreslås att ett kontrollprogram för mätning av grund- och ytvattennivåer utformas. Resultaten från dessa mätningar kommer att finnas till gängliga för allmänheten. Uppdrag: 209709, Skyddsbestämmelser vattentäkter Beställare: Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB

8 Slutsats

Hittills utförda mätningar efter att kommunen avslutat bortledning av grundvatten visar inte på någon förändring av grundvattennivåer i berggrunden eller jordlagren som kan härledas till pumpstoppet vid Borgavad, förutom ett rör i jordlagren där det troligen finns en kontakt mellan jord- och berggrundvatten. Det grundvatten som bräddar från Borgavadstäkten till Möllebäcken bedöms inte ha någon ne gativ påverkan på det akvatiska livet. 10(10) Uppdrag: 209709, Skyddsbestämmelser vattentäkter Beställare: Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB