Transcript miljokonsekvensbeskrivning

12(48)
2. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
2.1. Allmän beskrivning, se ansökan
2.2. Områdesbeskrivning
2.2.1. Täktens läge
Täkten ligger på fastigheten Tallnäset 1:8 i Sollefteå kommun, ca 15 km nordost
om Näsåker. Området finns på fastighetskartan 19H9d,
medelpunktskoordinaterna är X 7044400, Y 608400, SWEREF 99.
Verksamhetsområdets brytpunkter kommer att markeras med stolpar.
2.2.2. Bebyggelse i täktens närområde
Närmsta bebyggelse ligger i Omsjö ca 3 km från den planerade verksamheten..
2.2.3. Riksintressen och andra planintressen
Området ligger inom riksintresse för rennäringen enligt 3 kap miljöbalken. I
övrigt berörs inga riksintressen. Det finns inga områden som är skyddade enligt
7 kap miljöbalken inom eller i närheten av det planerade verksamhetsområdet.
Området omfattas inte av någon detaljplan.
Området för den planerade täkten ligger inom Vilhelmina södra och Voernese
samebys gränser, och inom riksintresse gäller Voernese sameby.
2.3. Beskrivning av täktområdet
2.3.1. Naturbeskrivning
I området för den planerade täkten finns ett parti med gallrad ungskog i norr, i
söder är vegetationen glesare fuktigare mark med större block. Vegetationen
består av främsta tallskog i norr med inslag av gran. I den södra delen av glesare
yngre björkskog. Marken täcks av i första hand blåbär och odon med inslag av
ljung. På större stenblock växer skorplavar och fönsterlavar. Området är
påverkat av skogsbruk.
Det finns inga nyckelbiotoper, biotopskyddade områden eller områden som
omfattas av naturvårdsavtal eller andra naturvärden enligt Skogsstyrelsen
hemsidor; Skogens pärlor, i närheten av den planerade täkten. Det finns inga
växtarter, fåglar, småkryp eller svampar noterade i Artportalen inom 500 m radie
från den planerade täkten. Ingen information om att området har annat än ett
normalt djurliv har framkommit genom samråden.
2.3.2. Fornlämningar
Täktområdet ligger utom område för odlad och bebyggd mark och berör inga
kända fasta fornlämningar. Enligt Riksantikvarieämbetes karttjänst, Fornsök,
finns inga fornlämningar i eller i närheten av täkten.
13(48)
2.3.3. Geologi
Bergarten inom området för täkten ligger i ett stråk av granodiorit till granit.
Bergarten är på vissa små lokala områden lätt ögonförande,(inslag av större
kristaller av fältspat 1-2 cm stora) men i huvudsak lätt, folierad till massformig.
Mineralerna i bergarten är i huvudsak kvarts, fältspat och glimmer. Kornfogarna
är något lösa, detta avspeglas i för bergarten ett högt LA-tal (31). Kvartskornen
som förekommer i större mängd ger bergarten ett högt nötningsvärde, kulkvarn
12,2. Glimret i bergarten ligger till största delen folierat och bidrar till det höga
LA-talet.
Bergarten kommer vid krossning att ge ett lätt flisigt utfall, bergarten är lätt
bankat vilket lokalt kan ge skut. Fillerhalten kommer vid krossning att ligga
kring 6-7 procent stenmjöl. Förekomsten av siltrik morän i området är sparsamt.
Jordtäcket i området är tunt och består av morän.
2.3.4. Hydrologi och grundvatten
Närmaste vattenförekomster enligt VISS (VattenInformationsSystem Sverige) är
Karvsjön och Storsjön ca 3 km norr och nordväst om den planerade
verksamheten. Vid Omsjö ca 3 km nordväst om den planerade täkten finns även
en grundvattenförekomst.
Närmaste ytvatten är en mindre våtmark inom det planerade verksamhetområdet.
Ett flertal mindre våtmarker finn i sluttningen på norra sidan Kälahöjden och
Nördberget. Två mindre bäckar finns ca 1 km norr respektive nordväst om det
planerade täktområdet.
Det finns inga brunnar inom 2 km radie från den planerade täkten enligt SGUs
brunnsarkiv.
2.4. Samråd, samrådsredogörelse inklusive bemötande av synpunkter
2.4.1. Samråd
Inför ansökan har samråd med berörda genomförts skriftligt med en kort
beskrivning av planerad verksamhet, omfattning och förutsedda störningar.
Följande myndigheter eller personer har kontaktats skriftligt
Länsstyrelsen i Västernorrlands län
Sollefteå kommun
Skogsstyrelsen
Sametinget
Vilhelmina södra sameby
Voernese (Frostviken norra)
Naturvårdsverket
SGU
Ådalslidens Fiskevårdsförening
Omsjö FVO
Ångermanlands Ornitologiska Förening
14(48)
Anita Berglund
Omsjö 107
88030 Näsåker
Peter Salomonsson
Omsjö
88030 Näsåker
Ove Jonasson
Omsjö 102
88030 Näsåker
Roger Nilsson
Omsjö
88030 Näsåker
Knut Eriksson
Omsjö
88030 Näsåker
Jan-Bertil Johansson
Jansjö 102
88030 Näsåker
Fastigheterna
Fängsjön 1:12
En annons har varit publicerad i tidningen Ångermanland.
Ett samrådsmöte hölls på platsen den 6 september 2012. Länsstyrelsen och
Sollefteås kommun och Arne Ericsson, Mätteknik AB deltog i mötet.
De synpunkter som har framkommit vid samrådet har beaktats i
miljökonsekvensbeskrivningen.
2.4.2. Samrådsredogörelse
Se bilaga 6
2.5. Åtgärder för att undvika, minska eller avhjälpa skadeverkningar, se
ansökan
Miljökvalitetsnormerna för NOX, SO2, CO respektive buller kommer inte att
överskridas. Miljökvalitetsnormerna för de berörda vattenförekomsterna, se kap
2.3.4, kommer inte att påverkas negativt då den planerade verksamheten är
belägen på ett långt avstånd från vattenförekomsterna. Övriga
miljökvalitetsnormer är inte aktuella.
15(48)
2.6. Beskrivning av verksamheten
2.6.1. Verksamhetsområde
Med verksamhetsområde avses ett område som omfattar ytor för täkt av berg
och morän med erforderliga skyddszoner, samt områden för krossning och
upplag.
2.6.2. Tidsplan
SCA Skog AB avser att under en tillståndstid på 30 år bryta ut 1 000 000 ton
berg och morän. Etableringen av verksamheten kommer att påbörjas snarast om
tillstånd meddelas. Produktionen beräknas variera mellan 0 ton/år och 100 000
ton/år under tillståndsperioden. Produktionen under ett normalår beräknas uppgå
till 35 000 ton/år, och kommer att kunna överskrida 25 000 ton/år under något
år. Verksamheten kommer inte att bedrivas kontinuerligt utan i kortare
produktionsperioder 0-2 gånger/år. En produktionsperiod omfattar borrning,
sprängning, krossning, och sortering och i förekommande fall skutknackning.
Utlastning av sorterat material från lager kan komma att ske under alla tider på
året.
2.6.3. Avbaning
Inom brytområdet sker avbaning av berg och moränmaterialet som följer
brytfronten för borrning och sprängning. Avbaningsmassorna vallas upp på
lämplig plats inom verksamhetsområdet för att återanvänds i samband med
efterbehandling av täkten. Massorna kan även användas för att för att minska
insyn och buller om det behövs.
2.6.4. Borrning
Borrning sker vanligen med dieselhydraulisk utrustning av topphammartyp.
Mängden borrhål varierar beroende på pallhöjd. Laddning av borrhål för varje
salva sker från bulkbil. Sprängmedlet pumpas i slang direkt från bilen till
borrhålet.
2.6.5. Sprängning
Sprängning utförs enligt gällande bestämmelser och anpassas till de
förutsättningar som är aktuell för varje salva beroende på pallhöjd, bergkvalitet
etc. Varje salva journalförs i sprängjournal.
2.6.6. Krossning/sortering
Krossning utförs normalt med mobila verk. Normalt sett används en 2-stegs
anläggning. Krossuppställningen sker i anslutning till det losstagna materialet.
Krossen matas med en lastmaskin eller grävmaskin. Förkrossen reducerar det
inmatade materialet till en storlek av ca 150-175 mm. Materialet går sedan
vidare till konkross och sedan till sortering. Sorteringsverket anpassas till det
materiel som ska produceras. Efter sortering transporteras materialet till lager
inom verksamhetsområdet. El kommer inte att dras till den planerade
verksamheten, krossverk samt annan elberoende verksamhet kommer att
försörjas med transportabla elverk.
16(48)
2.6.7. Skutknackning
Skutknackning ingår som ett delmoment i en krossningskedja. I samband med
sprängning så blir ofta en del block större än vad som kan matas in i förkrossen,
så kallade skut. Mängden skut varierar beroende på bergets egenskaper och
vilket styckefall som man vill att salvan ska ge. Skuten samlas löpande på ett
lämpligt ställe i täkten för vidarebearbetning. Det tillfälliga upplaget av skut
placeras normalt så att den kommande skutknackningen kan ske med en pallkant
eller materielupplag som bullerskydd. Knackning sker då mängden skut
föranleder detta och det är kostnadseffektivt att handla upp det momentet. En
grävmaskin utrustas med en skuthammare och som drivkälla används
grävmaskinens hydraulsystem. Skutknackning sker inom täktområdet i nivå med
täktbotten. Skuten knackas sönder till storlek som passar förkrossens
intagsöppning.
2.6.8. Transporter
Uttransporter sker med lastbil, med och utan släp. Transporterna till och från
täkten kommer att vara relativt få, ca 2-3/dygn. Vid tillfälliga arbetsanhopningar
kan antalet transporter öka till 25/dygn.
2.6.9. Arbetstider
Arbetstiderna i täkten för samtliga moment förutom transporter kommer att vara
helgfria vardagar (må-fr) kl. 07.00-22.00. För lastning och transporter kommer
arbetstiderna att vara helgfria vardagar (må-fr) kl. 06.00-22.00 samt lördagar och
helgdagar kl. 07.00-18.00. Andra arbetstider kan förekomma efter samråd med
tillsynsmyndigheten.
2.6.10. Efterbehandling
Efterbehandlingen planeras att utföras successivt allt eftersom brytningen
fortskrider. Terrängen skall utformas i överensstämmelse med täktplanen.
Täktbotten avjämnas mjukt och ges en svag lutning åt lämpligt håll för att
ytavrinningen ska fungera. Slänterna efterbehandlas med hänsyn till
omgivningen och så att kvarstående olycksrisker minimeras och att stängsel inte
behövs för säkerheten efter avslutad verksamhet. När efterbehandlingens
markarbeten är klara kommer området att planteras med skog för att påskynda
att området återgår till skogsmark.
2.6.11. Asfaltverk
Asfaltverket producerar varm asfalt med en kapacitet på upp till 100 ton per
timme. Produktionen planeras ske från slutet på maj till slutet av oktober, tiderna
kan variera något beroende på väderlek. Produktion av asfalt kommer att ske i de
fall det pågår beläggningsarbeten i närheten av den aktuella täkten.
2.6.12. Betongtillverkning
Mobila betongstationer producerar 40-65 m3 färdig betong per blandare och
timme. Produktionen sker på plats i täkten, vatten tas från en borrad bergbrunn
inom verksamhetsområdet, cement transporteras till platsen med lastbil. Ballast
kan tas från den aktuella bergtäkten eller transporters till platsen. Gjutning kan i
vissa fall ske på platsen, vanligen transporteras betong med roterbil till den plats
där gjutningen skall ske.
17(48)
2.7. Verksamhetens miljökonsekvenser och åtgärder
2.7.1. Sammanfattning
Lokala miljökonsekvenser
Under de perioder som borrning, sprängning, krossning och lastning pågår
kommer buller, vibrationer och damm att påverka verksamhetsområdet samt ett
en zon utanför detta. Utsläpp av NOx, CO, HC, CO2 från arbetsmaskiner
kommer att ske.
Regionala miljökonsekvenser
Buller, damning och vibrationer kommer inte att påverka miljön i ett regionalt
perspektiv. Utsläppen till luft från arbetsmaskiner kommer att bidra till Sveriges
samlade utsläpp av dessa gaser.
I det fall tillstånd inte ges för den planerade verksamheten kommer motsvarande
mängd material att levereras från andra tillståndsgivna täkter till beställare i den
planerade täktens närområde. Det innebär att miljökonsekvenserna av borrning,
sprängning, krossning och lastning att kommer att ske vid någon annan
tillståndsgiven täkt. Eftersom alla andra tillståndsgivna berg och moräntäkter
ligger längre från det huvudsakliga avsättningsområdet än den planerade täkten
kommer detta att medföra ökade utsläpp av NOx, CO, HC, CO2.
Det högst prioriterade miljömålet, såväl regionalt som nationellt genom strategin
för en effektivare energianvändning, är en minskad klimatpåverkan. Genom att
ge tillstånd till den sökta verksamheten på fastigheten Tallnäset 1:8 kommer
utsläppen av växthusgaser att minimeras. Ändamålet att säkra bolagets
råvarubehov med riktigt hög kvalitet kan inte tillgodoses med mindre intrång
och olägenhet på annan plats.
2.7.2. Etablering
Konsekvenser
I samband med etableringen kommer området att avverkas, det översta
marklagret att schaktas av och läggas upp i vallar för att återanvändas vid
återställningsarbetena. Planerade etableringsarbeten som schaktningar,
fyllningar, vallar, planer och diken m.m. bedöms inte påverka omgivande mark
eller närboende negativt.
Åtgärder
Området stängslas delvis in under tillståndsperioden för att undvika fallolyckor
om olycksrisk föreligger. Efter avslutad verksamhet kommer området att
skogsplanteras.
2.7.3. Borrning
Konsekvenser
I samband med borrning uppstår buller, se kap 2.7.7. I samband med borrningen
bildas även borrkax.
Åtgärder
För åtgärder mot buller se kap 2.7.7. Borrkaxet kommer att läggas i upplag för
att återanvändas i samband med efterbehandling av täkten eller blandas in i den
18(48)
ballast som levereras från täkten, därigenom klassas inte borrkaxet som
utvinningsavfall enligt förordning 2007:722.
2.7.4. Sprängningens omfattning, stenkast
Konsekvenser
De kommande åren planeras ett medeluttag på ca 35 000 ton/år. För detta
beräknas en salva med ca 2 ton sprängmedel per salva. Antalet salvor kan
variera beroende på att materialbehovet varierar från år till år.
Sprängmedelsförbrukningen beräknas till 0,2 kg/ton berg. Moderna
emulsionssprängämnen kommer att nyttjas. Förbrukning blir alltså ca 6,5 ton
under ett normalår. Stenkast kan ske vid sprängning.
Åtgärder
Varningssignaler sänds ut innan sprängning vilket medför att människor som
uppehåller sig i närområdet hinner sätta sig i skydd. Transportvägen avlyses vid
sprängningstillfällena. Området kommer delvis att stängslas in och
varningsskyltar kommer att sättas upp. Sprängentreprenören ansvarar för att
sprängningen utförs i enlighet med den rådande lagstiftningen. I det aktuella
fallet finns ingen fastboende inom tänkbart riskavstånd. Täktområdet kommer att
delvis vara inhägnat med stängsel, i samband med sprängning kommer området
att avlysas, varningssignaler kommer att sänds ut och tillfartsvägar kommer att
avlysas. Det närmaste bostadshuset ligger ca 3 km från det planerade
verksamhetsområdet och alltså väl utanför det område som kan tänkas påverkas
av stenkast från sprängning inom det planerade verksamhetsområdet.
2.7.5. Berört område – besiktning – information
Konsekvenser
Närmaste hus ligger i Omsjö ca 3 km nordväst om den planerade verksamheten.
På grund av det långa avståndet till täkten bedömer SCA Skog ABatt de boende
i Omsjö inte kommer att störas av verksamheten.
Åtgärder
Verksamhetsutövaren skall informera sprängentreprenören om gällande villkor
och skyddsåtgärder för verksamheten. Utöver de sedvanliga skyddsåtgärderna
som gäller vid sprängning bedöms inte någon förhandsinformation till närboende
vid varje salva som nödvändig. Någon besiktning av byggnader eller
anläggningar bedöms inte heller vara nödvändig.
2.7.6. Vibrationer och luftstötar
Konsekvenser
Vibrationsrörelser och luftstötar är störningar som är över på någon sekund och
kan riskera att skada byggnader och/ eller anläggningar - men som i övrigt inte
förorsaka påtagliga störningar för människa eller miljön. Då avståndet till
närmaste bebyggelse är långt kommer vibrationer och luftstötar knappast att vara
märkbara för de närmast boende.
Åtgärder
Vibrationer till följd av sprängning skall hållas på en så låg nivå som möjligt
genom anpassad laddningsplan och tidsförskjuten intervallsprängning. Riktvärde
19(48)
för vibrationer i berörda bostäder skall inte överstiga riktvärdet 4 mm/s (mätt
som toppvärde) och uttryckt som högsta hastighet i vertikalled.
2.7.7. Buller
Konsekvenser
Buller kommer att uppstå vid verksamheten
Åtgärder
Beroende på avståndet till närmaste bostadshus bedöms att riktvärdena för
externt industribuller vid närliggande bostadshus komma att uppfyllas under de
tider på dygnet då arbete pågår.
2.7.8. Luftföroreningar, damm
Konsekvenser
I samband med ovanjordssprängning kommer en viss mängd kväveföreningar att
släpas ut till både mark och vatten. Detta kan inte undvikas eftersom alla
praktiskt användbara sprängämnen är kvävebaserade. Det är främst vid
nedanstående situationer som utsläppen sker:
•
•
•
Gasutveckling vid detonation
Odetonerat sprängämne
Hanteringsspill vid laddning
Beroende på val av sprängämne varierar den teoretiska mängden nitrösa gaser
efter en sprängning. Moderna sprängämnen är utvecklade för att kunna användas
under jord, i gruvor, vilket ställer mycket höga krav på låg gasutveckling. Detta
tillsammans med en strävan mot miljöanpassade sprängämnen har resulterat i
dagens emulsionssprängmedel.
Åtgärder
Inga åtgärder kommer att vidtas eftersom konsekvenserna bedöms som mycket
små. I den aktuella täkten kommer emulsionssprängmedel i bulk att användas,
därför bedöms mängden kväveföroreningar som sprids till luft bli låg, ungefär i
samma storleksordning som en normal skogsgödselgiva över motsvarande areal.
Konsekvenser, damning
Kraftig damning bedöms inte uppstå utanför täktens närområde eftersom
dammbekämpning kommer att utföras om problem uppstår.
Åtgärder, damning
I förebyggande syfte kan vid ogynnsamma förhållanden, med torr väderlek och
blåst, upplagsplaner och vägar bevattnas. Vatten för dammbekämpning tas från
en borrad brunn inom verksamhetsområdet.
2.7.9. Vatten, påverkan av partikulärt material
Konsekvenser
Vid kraftig nederbörd finns det en risk att regnvattnet inte infiltrerar inom
verksamhetsområdet och vatten förorenat av krossdamm och eventuella
oljeföroreningar skulle kunna komma att rinna ut ur verksamhetsområdet.
20(48)
Åtgärder
En sedimentationsbassäng kommer att anläggas för att ta om hand ytvatten som
inte infiltrerar i marken, I sedimentationsdammen kommer suspenderade
partiklar att sedimentera och eventuella oljeföroreningar kommer att fångas upp
vid läckage eller olyckor.
Sedimentationsdammens funktion kommer att kontrolleras återkommande.
Tillsyn kommer även att ske under perioder med liten produktion. Under längre
perioder utan produktion, till exempel under vinterhalvåret kommer ingen tillsyn
att ske. Bottenslammet i sedimentationsdammen kommer att tas bort med
grävmaskin eller slamsug när dammen är full, dvs när genomströmningstiden är
för kort för en effektiv uppsamling av suspenderat material, dock minst
vartannat år.
Dammen kommer att tömmas minst vart tredje år och det uppsamlade materialet
kommer att återföras till produktionen. Därigenom omfattas vare sig dammen
eller slammet av utvinningsavfallsförordningen.
Utloppet från sedimentationsdammen kommer att gå till vägdiket öster om
skogsbilvägen för att infiltrera i dikets botten.
Provtagningar av utgående vatten från sedimentationsdammen kommer att
utföras för att följa upp funktionen i de fall som tillsynsmyndigheten begär det.
Närliggande vattendrag och grundvatten bedöms inte påverkas negativt av
verksamheten.
2.7.10. Vatten, påverkan av sprängning, lösta ämnen
Konsekvenser
Vid sprängning kommer ofrånkomligen en viss mängd kväveföreningar att
släppas ut till vatten via odetonerat sprängämne och spill vid hanteringen.
Mängden som spills varierar beroende på vilket laddsystem som används likaså
varierar mängden odetonerat sprängämne. Tidigare erfarenheter samt
undersökningar har visat att 0,5-1 % av sprängämnesvolymen går till spill samt
odetonerat sprängämne. Vid en tänkt årlig produktion av ca 35 000 ton kommer
då förlusterna att vara ca 35-70 kg/år. Som jämförelse kan nämnas att vid
gödsling av åkermark är den rekommenderade kvävegivan 70-150 kg kväve/ha
och år.
Boende i Omsjö har uttryckt oro för att deras vattenförsörjning från en grävd
brunn på fastigheten Omsjö 1:17 skulle kunna påverkas av den planerade
verksamheten. Den aktuella fastigheten ligger ca 3 km från det planerade
verksamhetsområdet. En grävd brunn försörjs i huvudsak från grundvatten som
rör sig i de lösa jordarter som ligger ovanpå berggrunden, påverkansområdet för
en sådan brunn är avsevärt mindre än 3 km. Erfarenhetsmässigt kan sägas att
borrade bergbrunnar om har ett större påverkansområde än grävda brunnar
knappast påverkas av verksamhet som ligger mer är än ca 500 meter från
brunnen.
Åtgärder
21(48)
Vid en detonation går sprängämnet upp i gasform och påverkar på så sätt inte
vattnet i omgivningen. Vid laddningsarbete är det ovanligt att spill förekommer
och man har hjälpmedel att ta omhand det eventuella spillet.
Huvudbeståndsdelen i civila sprängämnen är ammoniumnitrat och om detta inte
är bundet i någon form kan delar av sprängämnet lösas upp i vatten. Vissa
emulsionssprängämnen innehåller över 90 % nitrater i olika former, men dessa
har ändå bra vattenbeständighet beroende på att det är en emulsion. Emulsionen
kan lämna nitrater som löses i vatten, men först om produkten får utsättas för
vatten över en längre tid. Kväveläckaget till vatten kommer ytterligare att
minskas då allt dagvatten från täkten kommer att passera sedimentationsdammen
där nitrifikation och denitrifikation kommer att omvandla kväveföreningarna till
kvävgas som avgår till luften.
2.7.11. Vatten, påverkan av lösta ämnen
Konsekvenser
Handtvätt och toaletter kan utgöra en föroreningsrisk
Åtgärder
Avloppsvatten från handtvätt i manskapsvagnar släpps ut inom täkten för
översilning och infiltrering i vegetationen. Toaletterna har slutna tankar.
2.7.12. Kemikalier, petroleumprodukter, tankning
Konsekvenser
Cirka 3 m3 kemikalier och petroleumprodukter kommer att förvaras i täkten
under produktionsperioderna. Dieselförbrukningen till lastmaskiner och elverk
uppgår vid full produktion till ca 1 l per producerad krossad m3. Om dessa
produkter förvaras eller hanteras på ett felaktigt sätt finns risk att närmiljön
påverkas av utsläpp.
Åtgärder
Kemikalier ska förvaras inlåsta i godkända förråd med tätt golv.
Petroleumprodukter hanteras i enlighet med anvisningarna i NFS 2003:24.
Petroleumprodukter kommer att förvaras i dubbelmantlade cisterner försedda
med överfyllningsskydd. Cisternuppställning och tankning kommer i möjligaste
mån att ske på en iordningsställd hårdgjord yta som utgörs av ett väl packat lager
av stenmjöl 0-2 mm. Ytan bedöms med detta utförande ha mycket låg
permeabilitet men även ha möjlighet till uppsamling eller bortgrävning av
eventuellt spill eller läckage. Akuta utsläpp och hanteringsspill som ger upphov
till förorenade massor ska kunna omhändertas och bortföras. Absorptionsmedel
kommer att finnas tillgängligt i täktområdet när produktion pågår.
2.7.13. Avfall
Konsekvenser
Verksamheten kommer att ge upphov till olika typer av avfall.
Åtgärder
Allt avfall kommer att källsorteras och därefter lämnas till återanvändning eller
återvinning om det är möjligt. Oljeavfall och annat miljöfarligt avfall förvaras i
säkra fat och lagras på övertäckt och spillskyddad plats på sådant sätt att
22(48)
föroreningar inte kan nå omgivande mark och vatten, till dess transportör kan
flytta avfallet till godkänd deponi. Innan en entreprenör anlitas för
transport av avfall förvissar sig SCA Skog AB om att entreprenören har tillstånd
för att ta emot avfallet och transportera det. Övrigt avfall hämtas av kommunen
eller annan godkänd entreprenör och körs till anvisad plats. Avlopp från toaletter
samlas upp i slutna tankar.
2.7.14. Transporter
Konsekvenser
Transporterna kommer att ge upphov till buller och damning i närheten av
verksamhetsområdet och längs transportvägen ut till allmän väg. Lastning och
transporter till och från krossanläggningen av losshållet material sker med
grävmaskin och hjullastare. Uttransporter sker med lastbil med och utan släp.
Medellasten är ca 30 ton. Transporter till och från täktområdet kommer att
variera men under ett normalår kommer det att vara 2-3 per dygn.
Entreprenadmaskiner som används i täkten är nästan uteslutande försedda med
avgasgodkända miljömotorer (lågemissionsmotorer) och miljöoljor används
vilket ger låga utsläpp av NOx, CO, HC, och CO2. Utsläppen kommer inte att
påverka regionala miljömål eller överskrida gränsvärden.
Från det aktuella verksamhetsområdet finns idag en fungerande utfartsväg som
använts för skogstransporter. Inga boende finns längs denna väg eller i dess
omedelbara närhet. Inga särskilda åtgärder planeras med avseende på buller då
det inte finns fastboende i närheten av täkten.
Åtgärder
Vid interna transporter inom verksamhetsområdet ska stor vikt läggas vid att
vägar och planer är fria från torrt damm, bevattning kommer att utföras vid
behov. Dammbindning utförs i erforderlig omfattning med konventionella
metoder som vattning eller saltning.
2.7.15. Krossning, sortering och upplag
Konsekvenser
Vid produktionen i täkten kommer damm att bildas, i första hand vid
krossningen.
Åtgärder
Aktuella kross- och sorteringsanläggningar kommer att dammsäkras genom täta
transportörer, filter och vattenbegjutning vid behov. Damm i systemen tas
omhand med hjälp av utsug och filter. Den teoretiskt beräknade årsproduktionen
kan krossas och sorteras på ca 3-4 veckor.
2.7.16. Riksintresse, andra planintressen
Konsekvenser
Området ligger inom ett område som är av riksintresse för rennäringen för
Voernese sameby.
Konsekvenser för rennäringen
Konsekvenserna för rennäringen bedöms orsakas av dels av buller, vibrationer
och damning i närområdet och dels av minskad tillgänglig yta för renbete.
23(48)
Renarnas huvudsakliga vinterbete består av lavar men bete på myrmark ger ett
viktigt tillskott av gröna växter. Renarnas föda består av många olika arter till
exempel lavar, ris, gräs, halvgräs, örter och svampar. Under vissa
väderlekssituationer med hård skare och isbark kan hänglavar vara ett viktigt
bete. Vegetationen längs den norra kanten av det planerade täktområdet
domineras av yngre gallrad tallskog med inslag av gran, i den södra delen finns
gles yngre björkskog. Bottenskiktet består av lavar och mossor där fönsterlav
dominerar på större stenblock. I fältskiktet finns av blåbär, odon och ljung.
Området är påverkat av skogsbruk.
Den sökande bedömer därför att det planerade verksamhetsområdet och den
närmaste omgivningen skulle kunna vara intressant som betesmark för renar,
delar av området har ett bottenskikt av lavar som renen kan ha som vinterföda.
Konsekvenserna för rennäringen blir att en mindre del betesmark inte blir
tillgängligt för renbete under den period verksamheten pågår. Konsekvenserna
av minskad tillgänglig yta för rennäringen bedöms bli liten därför att området
redan idag till en viss del är påverkad av skogsbruk och omgivande terräng till
stor del bestå av liknande vegetation med lavar i bottenskiktet. Det aktuella
verksamhetsområdet är också väldigt litet i förhållande till hela området som är
markerar som riksintresse för rennäringen. Riksintresseområdet för rennäringen
sträcker sig från något norr om Junsele till Bollstabruk söder på norra sidan av
Ångermanälven, ett område som är ca 100 km lång och 30 km brett, ca 300 000
ha. Den aktuella täkten omfattar en yta av ca 8,5 ha. Efter avslutad
täktverksamhet kommer området att återbeskogas och så småningom kommer
äldre skog att täcka området med en för renarna attraktiv markvegetation i likhet
med omgivande områden.
Effekterna av framför allt buller från krossning och transporter kan bli att
renarna störs i sitt bete, en ökad spridning av renarna inom området och att
renens fria strövande inom området störs. Konsekvenserna kan bli att
rennäringen kan försvåras då renarna i sitt sökande efter bete och ro sprids över
ett större område och arbetsinsatsen för att samla renarna kan bli större.
Eftersom den planerade verksamheten omfattar en liten del av
riksintresseområdet bedömer den sökande att konsekvenserna av buller och
vibrationer kommer att bli små, eftersom renarna har stora möjligheter att söka
sig till omgivande betesmarker.
De värden som riksintressena avser att skydda bedöms inte påverkas mer än
marginellt av den planerade verksamheten.
Voernese sameby har inte heller haft några synpunkter på den planerade
verksamheten under samrådet.
SCA Skog AB bedömer att den planerade verksamheten inte kommer att ha
några konsekvenser för riksintressen eller andra planintressen.
24(48)
Riksintresseområden för Vilhelmina södra sameby. Kartunderlag från
Sametingets webbplats. Den röda pricken visar den planerade täktens läge.
Riksintresseområden för Voernese sameby. Kartunderlag från Sametingets
webbplats. Den röda pricken visar den planerade täktens läge.
25(48)
Strategiska platser för Voernese sameby. Kartunderlag från Sametingets
webbplats. Den röda pricken visar den planerade täktens läge. Det prickade
området är ett uppsamlingsområde.
Strategiska platser för Vilhelmina södra sameby. Kartunderlag från Sametingets
webbplats. Den röda pricken visar den planerade täktens läge.
26(48)
Viktiga platser för Voernese sameby. Kartunderlag från Sametingets webbplats.
Den röda pricken visar den planerade täktens läge.
Viktiga platser för Vilhelmina södra sameby. Kartunderlag från Sametingets
webbplats. Den röda pricken visar den planerade täktens läge.
27(48)
Åtgärder
Verksamhetsområdet kommer att stängslas in under tillståndsgiven tid. Vid
efterbehandlingen kommer slänterna att avjämnas och anpassas till det
omgivande landskapet för att minimera olycksrisker och för att den
efterbehandlade täkten ska smälta in i landskapet. Slänterna kommer inte att bli
brantare än 1:2.
Inga andra särskilda åtgärder planeras i förhållande till riksintressen eller andra
planintressen.
2.7.17. Påverkan på naturvärden.
Konsekvenser
En mindre våtmark som ligger inom verksamhetsområdet kommer att påverkas
negativt av den planerade verksamheten. Den aktuella våtmarken finns inte med
in den nationella Myrskyddplanen eller i våtmarksinventeringen i
Västernorrlandslän. I närområdet finns flera liknande våtmarker.
Åtgärder
Inga särskilda åtgärder planeras i förhållande till naturvärden.
2.7.18. Påverkan på kulturvärden
Konsekvenser
Kända fornlämningar kommer inte att påverkas av den planerade verksamheten.
Åtgärder
Om fornlämningar påträffas under arbetet kommer verksamheten att avbrytas
och Länsstyrelsens kulturmiljöenhet kommer att informeras.
2.7.19. Påverkan på nuvarande markanvändning och landskapsbilden
Konsekvenser
Det aktuella området är inte ett flitigt utnyttjat rekreationsområde, inga
vandringsleder, skoterleder eller andra anläggningar för friluftslivet finns i eller i
närheten av den planerade täkten. Jakt kan bedrivas i området men bedöms inte
på verkas negativt då ytan som upptas av den planerade verksamheten är relativt
liten. Skogsbruket berörs direkt av den planerade verksamheten då det under
tillståndsperioden får en minskad areal. Planerad produktion bedöms inte
förorena eller påverka omgivande mark utanför verksamhetsområdet. Området
är redan idag påverkat av täktverksamhet.
Landskapsbilden kommer att förändras under pågående verksamhet men efter
avslutad verksamhet och planerad efterbehandling och skogsplantering kommer
ingreppet i landskapsbilden att vara mycket litet.
Åtgärder
Inga särskilda åtgärder planeras förutom efterbehandlingen av området.
2.8. Alternativa placeringar – motiv
SCA Skog AB har sökt alternativa platser för den planerade verksamheten.
Nollalternativet.
28(48)
Fördelar; ingen påverkan av ny täktverksamhet inom området.
Nackdelar; långa transportavstånd från andra tillståndsgivna täkter till det
huvudsakliga avsättningsområdet vilket inte är gynnsamt ur miljömässig,
ekonomisk eller praktisk synvinkel.
Alternativ 1.
ny berg och moräntäkt på fastigheten Tallnäset 1:8
Fördelar; materialet håller en god kvalitet för de tänkta användningsområdena.
Lokaliseringen är bra för det tänkta ändamålet och för att ge korta
transportvägarna och låga utsläpp av växthusgaser.
Nackdelar; verksamheten kommer att ge upphov till ett visst buller, damning och
vibrationer i närområdet. Det blir en täkt i ett område som tidigare varit
opåverkat av täktverksamhet.
Alternativ 2.
Svevia ABs befintliga bergtäkt på fastigheten Västertjärn 1:20. Täkttillståndet
löper ut 2016-12-31. Den tillståndsgivna mängden är mindre än 50 000 ton.
Täkten ligger ca 20 km längre bort från det huvudsakliga avsättningsområdet.
Det innebär ökade utsläpp av CO2 med ca 1500 ton räknat på den sökta
mängden. Det utökade transportbehovet kommer därutöver att leda till ett ökat
slitage på vägnätet. Om materialet skulle tas från denna täkt kommer ca 33 000
tunga transporter att gå genom Omsjö vilket innebär en ökad trafikfara för
oskyddade trafikanter inom samhället samt ökade problem med buller och
vibrationer från tung trafik.
Alternativ 3.
Svevia ABs befintliga berg och moräntäkt väster om Grundtjärn. Täkttillståndet
löper ut 2017-12-31. De tillståndsgivna mängderna för berg respektive morän är
mindre än 50 000 ton vardera. Täkten ligger ca 20 km längre bort från det
huvudsakliga avsättningsområdet. Det innebär ökade utsläpp av CO2 med ca
1500 ton räknat på den sökta mängden. Det utökade transportbehovet kommer
därutöver att leda till ett ökat slitage på vägnätet. Om materialet skulle tas från
denna täkt kommer ca 33 000 tunga transporter att gå genom Tallnäset vilket
innebär en ökad trafikfara för oskyddade trafikanter inom samhället samt ökade
problem med buller och vibrationer från tung trafik.
Alternativ 4.
Firma Anders Eks befintliga bergtäkt på fastigheten Rå 21:1. Täkttillståndet
löpte ut 2011-09-30. Täkten ligger ca 30 km längre bort från det huvudsakliga
avsättningsområdet. Det innebär ökade utsläpp av CO2 med ca 2100 ton räknat
på den sökta mängden. Det utökade transportbehovet kommer därutöver att leda
till ett ökat slitage på vägnätet. Om materialet skulle tas från denna täkt kommer
ca 33 000 tunga transporter att gå genom Näsåker och Omsjö vilket innebär en
ökad trafikfara för oskyddade trafikanter inom samhället samt ökade problem
med buller och vibrationer från tung trafik.
29(48)
Alt 4
Alt 3
Alt 2
Kartunderlag från SGUs karttjänst Ballast. Den röda pricken visar läget för den
planerade täkten.
SCA Skog AB har sökt alternativa platser innan beslutet att etablera inom detta
område. Inom det huvudsakliga avsättningsområdet finns flera områden med
liknande berggrund varför berggrundens sammansättning inte har varit av
avgörande betydelse för lokaliseringen. Markerade områden på kartan nedan är
granskade för att finna det bästa alternativet till materialförsörjning av krossat
bergmaterial i samband med byggande av vindkraftparken. Materialet skall i
första hand vara dugligt till uppbyggnad av parkens transportvägsystem, samt
även kunna användas vid betongframställning. Båda dessa alternativ ställer krav
på bergartens fysiska egenskaper varför en undersökning av traktens bergarter
har genomförts. I samband med lokalisering av täkten har också hänsyn tagits till
bebyggelse i området samt skyddad och skyddsvärd natur och kulturvärden. De
valda platserna på kartan bedöms vara det bästa alternativet.
Det finns inga kända fyndigheter med bra sammansättning på moränen inom
rimliga transportavstånd från det huvudsakliga avsättningsområdet. Den valda
lokaliseringen ligger däremot bra till för att minska miljöpåverkan och
störningar för boende i området. Det finns inte heller några kända naturvärden
eller fornlämningar i området som kan påverkas av den planerade verksamheten.
30(48)
Föreslagen lokalisering på
fastigheten Tallnäset 1:8
Planer på
täktplats som
avslutats
Undersökta områden för alternativa lokaliseringar av den föreslagana täkten på
fastigheten Tallnäset 1:8. SCA Skog AB planerade att lämna in en separat
ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet för berg och moräntäkt på
fastigheten Fängsjön 1:2. Dessa planer har avslutats.
Motivering till sökt alternativ enligt 2 kap 6 § miljöbalken.
Då alternativ 0, 2 och 3 visats vara sämre än alternativ 1 på grund av de högre
utsläppen av växthusgaser samt de längre transportavstånden anser SCA Skog
AB att den föreslagna täkten på fastigheten Tallnäset 1:8 är det sammantaget
bästa alternativet. Alternativ 4 saknar idag ett giltigt täkttillstånd och SCA Skog
AB känner inte till om Firma Anders Ek avser att ansöka om nytt tillstånd till
täktverksamhet.
2.9. Icke teknisk sammanfattning inklusive skadeförebyggande åtgärder enligt
miljöbalken 6 kap 7 §, punkterna 1-4.
1. En beskrivning av verksamheten eller åtgärden med uppgifter om
lokalisering, utformning och omfattning.
SCA Skog AB söker tillstånd till ny av berg och morän enligt 9 kap miljöbalken
inom fastigheten Tallnäset 1:8 i Sollefteå kommun. Ansökan avser ett uttag av 1
000 000 ton berg och morän inom en 30-årsperiod. Den planerade täkten ligger
ca 15 km nordost om Näsåker. Närmsta bebyggelse ligger i Omsjö ca 3 km från
den planerade verksamheten. Till planerad täkt löper en befintlig skogsbilväg
varför ingen ny transportväg in till täkten behöver anläggas.
2. En beskrivning av de åtgärder som planeras för att skadliga verkningar ska
undvikas, minskas eller avhjälpas och hur det ska undvikas att verksamheten
31(48)
eller åtgärden medverkar till att en miljökvalitetsnorm enligt miljöbalken 5 kap.
inte följs.
Inom den planerade täkten, eller i närområdet som påverkas av verksamheten,
finns inga sällsynta eller hänsynskrävande växt eller djurarter. Det finns inte
heller några kända fornlämningar i detta område.
Under genomförda samråd har det inte framkommit några motstående intressen
för täktverksamhet på den aktuella platsen. Boende i Omsjö, ca 3 km nordväst
om den planerade verksamheten, har uttryckt oro för negativ påverkan på en
grävd brunn samt att den planerade verksamheten kommer att orsaka buller.
Påverkan på människans hälsa genom buller, och damning och vibrationer
undviks i första hand genom att den planerade verksamheten lokaliseras på ett
stort avstånd från bebyggelse. Ljuddämpande åtgärder som behövs för att
uppfylla gällande krav på arbetsmiljö och omgivning kommer att utföras.
Krossupplag samt avbaningsmassor kan läggas och utformas så att de fungerar
som bullerskydd mellan täkten och närliggande bostäder om så krävs. För att
förhindra störande damning kan vattenbegjutning utföras.
Verksamheten kommer att bedrivas helgfria vardagar (må-fr) kl. 07.00-22.00.
För lastning och transporter kommer arbetstiderna att vara helgfria vardagar
(må-fr) kl. 06.00-22.00 samt lördagar och helgdagar kl. 07.00-18.00.
3. De uppgifter som krävs för att påvisa och bedöma den huvudsakliga inverkan
på människors hälsa, miljön och hushållningen med mark och vatten samt andra
resurser som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra.
Verksamheten kommer att bedrivas under dygnets alla timmar. På grund av det
långa avståndet till närmast boende kommer de inte att störas av verksamheten.
Omgivande miljö kommer att skyddas genom goda rutiner för hantering av
kemikalier och avfall, samt förebyggande åtgärder som att oljeprodukter, andra
kemikalier samt avfall förvaras i befintliga täta kassuner eller invallningar
skyddade för nederbörd samt hanteras så att mark-, grund-, och ytvatten inte
förorenas.
4. En redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, samt alternativa
utformningar tillsammans med dels en motivering varför ett visst alternativ har
valts, dels en beskrivning av konsekvenserna av att verksamheten eller åtgärden
inte kommer till stånd.
SCA Skog AB har undersökt olika alternativa lokaliseringar och även utrett
konsekvenserna av ett så kallat noll-alternativ. Det nu föreslagna alternativet, en
ny berg och moräntäkt på fastigheten Tallnäset 1:8, är valt som huvudalternativ
då materialet håller god kvalitet för den planerade ändamålet. Täkten ligger
också bra lokaliserad i förhållande till planerad avsättning. Om verksamheten
inte kommer till stånd kommer förmodligen motsvarande mängd material att
levereras från andra tillståndsgivna täkter, konsekvenserna blir då ökade utsläpp
32(48)
av CO2 och andra växthusgaser samt ett ökat slitage på vägnätet, och en ökad
olycksrisk för oskyddade trafikanter i de samhällen transporterna går genom.
Ansökan, MKB samt täktplan upprättade på uppdrag av SCA Skog AB.
Arne Ericsson
Mätteknik AB
www.matteknik
33(48)
3. Bilaga Täktplan
34(48)
4. Bilaga Översiktskarta
Planerad ny berg
och moräntäkt
35(48)