Transcript (Microsoft PowerPoint - ISA Skyrev 20120928a.ppt [Kompatibilitetsl

Normering enligt ISA
2012-09-28
Johan Rasmusson
Varför normering?
• Kvalitet i den kommunala revisionen har
•
•
diskuterats och ifrågasatts under många år.
Praxisundersökningar har påvisat behov av
förbättrad kvalitet inom kommuners
redovisning och inom revisionen av
kommuners redovisning.
En förutsättning för att hög kvalitet i
revisionsarbetet ska kunna säkerställas är att
det finns en gemensam god revisionssed.
Varför finns normering?
• För att alla revisorer ska arbeta på likartat sätt
– Läsaren av en revisionsrapport ska känna till i stora drag vad
som gjorts i revisionsarbetet, vilka begränsningar som finns
och vilken tillförlitlighet rapporten har.
• Inom svensk privat och statlig sektor finns
•
denna normering redan.
Inom de flesta europeiska länder finns denna
normering redan för offentlig sektor.
God revisionssed
•
•
•
Enligt kommunallagen ska revisionen utföras i
enlighet med god revisionssed.
Enligt SKL ska ”den kommunala revisionen utföras i
den omfattning som följer av god revisionssed i
kommunal verksamhet, så som den uttolkas i denna
skrift” (God Revisionssed).
ISA står inte i konflikt med revisionsprocessen i God
Revisionssed – den utgör däremot ett tydliggörande
och i viss mån en utvidgning.
God revisionssed - KL
•
•
•
Revisorerna granskar årligen i den omfattning som följer av god
revisionssed all verksamhet som bedrivs inom nämndernas
verksamhetsområde. De granskar även på samma sätt genom
de revisorer eller lekmannarevisorer som utsetts i företagen
även verksamheten i företagen (KL 9 kap. § 9)
Revisorerna granskar såväl att verksamheten sköts på ett
ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande, om
räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen är
tillräcklig (KL 9 kap. § 9)
Revisorerna ska bedöma om resultatet i delårsrapporten och
årsbokslutet är förenligt med de mål fullmäktige beslutat (KL 9
kap. § 9 a)
God revisionssed - SKL
Räkenskaperna är rättvisande:
•
•
•
•
Redovisningen fullgörs så att den kan ligga till grund för
styrning, ledning, uppföljning och kontroll av verksamheten som
bedrivs
De finansiella rapporterna (delår och årsredovisning) är
upprättade enligt lagen om kommunal redovisning och god
redovisningssed i kommunal verksamhet
Eventuellt förekommande fel är inte så väsentliga att de
påverkar kommunens resultat och ställning
Revisorerna granskar om upplysningar finns om eventuella
avvikelser från lagstiftningen och god redovisningssed, och att
skälen till avvikelserna har kommenterats
Varför implementering av ISA?
•
•
•
•
•
•
ISA tillämpas av revisionsbyråerna i revisionen av bolagen
inklusive de kommunala bolagen
Riksrevisionen tillämpar ISA i revisionen av statliga myndigheter
och bolag
– ISSAI – ISA med särskilda tillämpningsföreskrifter för
revision i offentlig verksamhet som utförs av nationella
revisionsorgan
Står inte i konflikt med revisionsprocessen enligt God
revisionssed, utgör en utvidgning
Säkerställa en gemensam god sed för sakkunniga så att alla
yrkesrevisorer arbetar på ett likartat sätt
Normering för att höja kvaliteten i revisionen av den finansiella
rapporteringen, innehåller grundläggande principer och viktiga
tillvägagångssätt
Normering för att bidra till ökat förtroende för
redovisningsrevisionen av kommunal verksamhet
Historik
• FARs revisionsprocessen
• Revisionsstandard i Sverige (RS)
• International Standards on Auditing (ISA)
Finns även andra internationella ramverk som avser
annan typ av granskning än ”revision” som ska leda
fram till uttalande i revisionsberättelse. SKYREV har
bedömt att det är ISA som är tillämplig för kommunal
redovisningsrevision.
•
Vad är ISA och vad innebär det
att tillämpa ISA?
ISA, International Standards on Auditing, är en
internationell standard för revision av de finansiella
rapporterna som ges ut av IAASB (International
Accounting and Assurance Standards Board), och
utgör i Sverige god revisionssed för privat och statlig
revision av finansiella rapporter.
•
•
•
Vad är ISA och vad innebär det
att tillämpa ISA?
ISA innehåller grundläggande principer och viktiga
tillvägagångssätt med vägledande förklaringar och
kommentarer
De grundläggande principerna och de viktiga
tillvägagångssätten ska tolkas och tillämpas med
ledning av förklaringarna och kommentarerna
I undantagsfall kan en revisor finna det nödvändigt att
avvika från en ISA för att uppnå revisionsmålet på ett
mer effektivt sätt. När en sådan situation uppstår,
måste revisorn vara beredd att motivera avvikelsen
•
•
•
•
Vad är ISA och vad innebär det
att tillämpa ISA?
Eventuella begränsningar av en ISAs tillämplighet
klargörs i respektive ISAs inledande avsnitt
Bygger på att vissa etiska regler och en standard för
kvalitetskontroll (ISQC1) tillämpas.
Grundtanken är att det ska framgå av
revisionsberättelsen för företag att revisionen har
genomförts enligt ISA
Att arbeta enligt ISA innebär att det är väsentliga
förhållanden som granskas
Ramverk för bestyrkandeuppdrag
•
Ett bestyrkandeuppdrag består av följande delar:
• en trepartsrelation som innefattar en revisor, en
ansvarig part och avsedda användare,
• ett ändamålsenligt sakförhållande,
• lämpliga kriterier,
• tillräckliga och ändamålsenliga bevis, samt
• en skriftlig bestyrkanderapport skriven på det
sätt som är lämpligt vid uttalande med rimlig
säkerhet respektive vid uttalande med
begränsad säkerhet.
Ramverk för bestyrkandeuppdrag
Etiska principer och standarder för kvalitetskontroll
Styrande för revisorer som utför bestyrkandeuppdrag
är, utöver detta ramverk, ISA, SÖG och ISAE:
• IFACs Code of Ethics for Professional
Accountants (the Code) som lägger fast
grundläggande etiska principer för revisorer
och
• Internationella standarder för kvalitetskontroll
(ISQC) som lägger fast standarder för och ger
vägledning om ett revisionsföretags system för
kvalitetskontroll.
Ramverk för bestyrkandeuppdrag
Offentlig sektor-perspektiv
• Detta ramverk är relevant för alla revisorer i offentlig
sektor som är oberoende i förhållande till den
organisation för vilken de utför bestyrkandeuppdrag.
Där revisorer i offentlig sektor inte är oberoende i
förhållande till den organisation för vilken de utför
bestyrkandeuppdrag ska vägledningen i fotnot 1
användas – se ramverket.
ISQC 1 – International Standards on
Quality Control
•
Kvalitetskontroll för revisionsföretag som utför
revisioner och översiktlig granskning av finansiella
rapporter samt andra bestyrkandeuppdrag och
näraliggande tjänster ska läsas tillsammans med ISA
200 Den oberoende revisorns övergripande mål samt
utförandet av en revision enligt International
Standards on Auditing.
ISQC 1 – International Standards on
Quality Control
Målet för revisionsföretaget är att inrätta och
upprätthålla ett kvalitetskontrollsystem som ger
det rimlig säkerhet att
• revisionsföretaget och dess personal följer
standarder för yrkesutövningen och tillämpliga
krav i lagar och andra författningar, och
• rapporter som revisionsföretaget eller
ansvariga revisorer lämnar är korrekta med
hänsyn till omständigheterna.
ISQC 1 – International Standards on
Quality Control
Revisionsföretaget ska inrätta och upprätthålla ett
kvalitetskontrollsystem som innefattar riktlinjer och
rutiner för hantering av var och en av följande delar:
• Ledningsansvar för kvalitet inom
revisionsföretaget
• Relevanta yrkesetiska krav
• Acceptera och behålla kundrelationer och
särskilda uppdrag
• Personal
• Hur uppdrag utförs
• Övervakning
Innehåll – ISA
•
•
•
•
•
•
200-299 Uppgifter och ansvar
300-499 Planering och intern kontroll
500-599 Revisionsbevis
600-699 Användning av annans arbete
700-799 Slutsatser och rapportering
800-899 Specialområden
Innehåll – ISA
•
•
•
•
•
•
•
•
200 – oberoende revisorns övergripande mål samt utförande av
en revision
210 – villkor för uppdraget
220 kvalitetskontroll för revision av finansiella rapporter
230 – dokumentation av revisionen
240 – revisorns ansvar avseende oegentligheter i en revision av
finansiella rapporter
250 – beaktande av lagar och andra författningar
260 – kommunikation med dem som har ansvar för företagets
styrning
265 – kommunikation om brister i den interna kontrollen till dem
som har ansvar för företagets styrning och företagsledningen
Innehåll – ISA
•
•
•
•
•
•
300 – planering av revision av finansiella rapporter
315 – identifiera och bedöma riskerna för väsentliga
felaktigheter genom att förstå företaget och dess
miljö
320 – väsentlighet vid planering och utförande av en
revision
330 – revisorns hantering av bedömda risker
402 – revisorns överväganden vid revision av företag
som anlitar en servicebyrå
450 – utvärdering av felaktigheter som identifieras
under revisionen
Innehåll – ISA
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
500 – revisionsbevis
501 – revisionsbevis – särskilda överväganden för vissa poster
505 – externa bekräftelser
510 – förstagångsrevisioner – ingående balanser
520 – analytisk granskning
530 – revisionsmässiga urval
540 – granskning av uppskattningar i redovisningen, däribland
av verkligt värde, samt upplysningar om uppskattningar
550 – närståendeförhållanden
560 – efterföljande händelser
570 – fortsatt drift
580 – skriftliga uttalanden
Innehåll – ISA
•
•
•
600 – särskilda överväganden – revision av
koncernredovisningar (däribland arbete som utförs av revisorer
för delar av koncernen)
610 – använda arbete som har utförts av internrevisionen
620 – användning av specialist i revisionsarbetet
Innehåll – ISA
•
•
•
•
•
700 – bilda sig en uppfattning och uttala sig om finansiella
rapporter
705 – modifierat uttalande i rapport från oberoende revisor
706 – stycken med upplysningar av särskild betydelse och
stycken med övriga upplysningar i rapport från oberoende
revisor
710 – jämförande information – jämförelsetal och jämförande
finansiella rapporter
720 – revisorns ansvar avseende annan information i dokument
som innehåller reviderade finansiella rapporter
Innehåll – ISA
•
•
•
800 – särskilda överväganden – revisioner av finansiella
rapporter upprättade enligt ramverk för särskilt syfte
805 – särskilda överväganden – revisioner av enskilda
finansiella rapporter och särskilda delar, konton eller poster i en
finansiell rapport
810 – uppdrag att uttala sig om finansiella rapporter i
sammandrag
Övriga revisionsstandarder
•
•
•
•
Standarder för översiktlig granskning (SÖG 2400/2410)
Standarder för bestyrkande av annat än historisk finansiell
information (ISAE 3000/3402)
Standarder för närliggande tjänster (SNT 4400)
Fars rekommendationer och uttalanden
Innehåll – ISA
•
•
•
•
•
Inledning
Mål
Definitioner
Krav
Tillämpning och andra förtydliganden
Vad har gjorts hittills av God Sed?
• Genomgång av samtliga ISA
• Diskussion och bedömning av relevans för
kommunal redovisningsrevision
• Dokumenterad bedömning och preliminär
läsanvisning för varje ISA
• Arbetat fram ett sammanhållande ramverk för
samtliga ISA – en vägledning för yrkesrevisorer
• Identifierat en strategi för implementering
Vägledningen
• Denna vägledning behandlar de tolkningar och
avvikelser som behöver hanteras vid
tillämpningen av ISA för yrkesrevisorerna i
kommuner och landsting. Vägledningen
behandlar inte de förtroendevalda revisorernas
förhållande till ISA.
Vägledningen - läsanvisningar
• För dig som vill ha en ökad förståelse för ISA
•
rekommenderas läsning av IAASBs ramverk för
bestyrkandeuppdrag och Fars kommentarer till
ramverket.
Denna vägledning bygger på att yrkesrevisorn tar
del av respektive ISA i sin helhet och med hjälp
av denna vägledning och sitt professionella
omdöme tolkar vad som är relevant för tillämpning
i sitt granskningsuppdrag.
Vägledningen - läsanvisningar
•
•
I avsnittet generella förutsättningar för yrkesrevisorers
tillämpning av ISA i kommunal revision lämnas
kommentarer som är gemensamma för samtliga
behandlade ISA i denna vägledning. Det innebär att dessa
inte kommenteras specifikt i samband med respektive
ISA.
I kapitlet ISA med kommentarer ges en kort beskrivning av
syftet med respektive ISA samt SKYREVS uppfattning om
ISAns relevans för yrkesrevisorn.
Generella förutsättningar
Yrkesrevisorns roll
•
ISA tar i huvudsak sikte på den valde revisorns roll. I
kommunal revision är yrkesrevisorn inte påskrivande
revisor. Detta innebär att yrkesrevisorns kommunikation
riktar sig till de förtroendevalda revisorerna i stället för
direkt till styrelse eller stämma.
Generella förutsättningar
Att tillämpa ISA
•
ISA bygger på att revisionen av finansiella rapporter i sin
helhet ska genomföras enligt ISA – med de möjligheter till
anpassning som framgår av standarderna. Det ger i sin tur
möjlighet att i revisors rapport (revisionsberättelsen) ange
att revisionen utförs på detta sätt. Eftersom yrkesrevisorns
rapportering riktar sig till de förtroendevalda revisorerna
som i sin tur lämnar revisionsberättelsen måste de
uttalanden som yrkesrevisorn lämnar utgöra ett underlag
för de förtroendevalda revisorerna. De får sedan bedöma
vad som ska anges i revisionsberättelsen.
Generella förutsättningar
Begreppet ”företagsledning”
•
Begreppet företagsledning är vanligt förekommande i ISA.
I en kommun eller ett landsting kan motsvarigheten
variera beroende på situation. Det som är unikt är att
ansvarsprövning inte ska ske av bara styrelsen utan av
samtliga nämnder och styrelser. Eftersom kommunallagen
inte reglerar tjänstemännens ansvar har också
kommunchef/direktör en något annorlunda roll än en Vd i
ett aktiebolag. Det är inte heller alltid så att
kommunchefen är överställd övriga förvaltningschefer i
organisationen. Detta innebär att yrkesrevisorn behöver
göra en egen bedömning av hur begreppet
företagsledning ska tolkas i olika situationer.
Generella förutsättningar
”Väsentlighet”
•
•
Som grund för revisorns uttalande kräver ISA att revisorns
uppnår rimlig säkerhet om huruvida de finansiella
rapporterna i sin helhet inte innehåller väsentliga
felaktigheter.
Enligt ISA betraktas i allmänhet felaktigheter som
väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan
förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare
fattar med grund i de finansiella rapporterna.
Generella förutsättningar
Begreppet ”företag”
•
•
ISA använder genomgående begreppet företag vid
beskrivning av den organisation som ska granskas.
Begreppet företag ska i det här sammanhanget också
tolkas som kommuner och landsting.
Generella förutsättningar
Begreppet ”Finansiellt ramverk”
•
•
•
ISA hänvisar till finansiellt ramverk.
Redovisning i kommuner och landsting regleras i första
hand av lag om kommunal redovisning (1997:614). Enligt
lagstiftningen ska god redovisningssed tillämpas.
Därtill kommer speciallagstiftning som ställer krav på att
särskilda finansiella rapporter upprättas för viss typ av
verksamhet:
– Ellag
– Fjärvärmelag
– Lag om allmänna vattentjänster
– Lag om insyn i vissa finansiella förbindelser
ISA ?
• Ett helt nytt sätt att arbeta med revision ? – NEJ!
• En kodifiering av i huvudsak allmänt gällande
procedurer – JA!
– Det tillkommer dock en del dokument och moment
som inte är praxis sedan tidigare.
• Uppdragsbrev
• Dokumentation av kvalitetskontroll
• Advokatbrev
ISA ? (forts.)
• Uttalande från företagsledning
• Närståendetransaktioner
• Utformning av rapporter
– Vi ser inte in normering enligt ISA som någon
dramatisk förändring för svensk kommunrevision.
– Om införandet av ISA kommer att medföra högre
kostnader för revisionen i en kommun så beror detta i
huvudsak inte på att ISA är mer komplext utan snarare
på att det arbete som utförts tidigare inte har uppnått
acceptabel standard enligt tidigare ”god revisionssed”.
Vår bedömning av ISA
Relevanta till sitt innehåll - konsekvenser:
• Ambitionsnivåhöjning?
Krav på dokumentation
Inriktning och omfattning av revisionsinsatsen
Måste ske en anpassning till kommunsektorns risker
• Kvalitetshöjning
Ökat förtroende
Enhetlighet
• Kostnadsökningar?
• Utbildningsbehov
Kommunal tillämplighet
• Vi har identifierat några områden som måste
beaktas särskilt med avseende på det kommunala
sammanhanget.
– Definitioner:
•Företag
•Företagsledning
•Revisor
•M fl
Kommunal tillämplighet (forts.)
– Gränsdragning mellan sakkunnigt biträde och
förtroendevald revisor
– Rapporters utformning
– Begränsade ekonomiska resurser
– Hur revisionskontoren –särskilt de mindre - ska
förhålla sig till kraven i ISQC1
Strategi för implementering
• De ”små stegens strategi”
Minska dramatiken
Utvärdering och utbildning
Förankring hos medlemmar och
förtroendevalda
• Första steget att ISA ska utgöra en
vägledning
Strategi för implementering (forts.)
Aktiviteter:
Ta fram plan för implementering
Hemsidan
Seminarier
Förankring hos SKL, revisionsdelegationen
Utbildning av medlemmar