Transcript söndagsbilaga 130421

reportage
Strokepatienten Kerstin Holmquist
kelar ömt med vårdhunden Elton. Den svarta scarfen
signalerar att Elton är i tjänst.
Egentligen ska tjänstgörande
vårdhundar ha ett täcke, men
Elton är så liten, så då hade
det inte funnits så mycket kvar att kela
med.
Ovillkorlig kärlek läker alla sår
Hundar har visat sig vara bra på att
nå fram till patienter och motivera
dem till nödvändig träning. Men
djur i vården är långt ifrån självklart i Sverige.
Begreppet vårdhund myntades så
sent som för fem år sedan. Numera
utbildas landets vårdhundsteam i
Brösarp på Österlen.
TEXT JOHAN BENTZEL
FOTO JÖRGEN JOHANSSON
Egentligen vill han rusa fram och hälsa. Det lyser i ögonen och rycker i svansen. I grunden är han ju en vanlig familjehund, en Cotton de tuléar som älskar att leka, kela och
busa. Men häroch nu ärhan på jobbet. Närhan fården svarta scarfen runt halsen vet han att han är i tjänst. Då är det
patienten som ska vara i fokus, inte andra som råkar befinna sig i närheten.
Elton är en av cirka 150 vårdhundar i Sverige och en av de
två som finns i Eslövs kommun. Denna morgon befinner
han sig tillsammans med sin matte, arbetsterapeuten och
vårdhundsföraren Isa Molin, på Kärråkra korttidsboende i
Eslöv. Här ska de träffa Kerstin Holmquist, som vårdas efter
en stroke.
Det är inte en av hennes bästa morgnar. Hon har ont, har
svårt att forma ord och ojar sig en del. Men så hoppar Elton
upp i hennes knä och för en stund tycks smärtan försvinna.
Hon lutar kinden mot hans yviga och mjuka päls, stryker
”
Men så hoppar
Elton upp i hennes knä och för en
stund tycks smärtan försvinna.
honom ömt överryggen. Isa Molin slårsig neri en fåtölj och
tar fram hundgodis, som hon sedan låter Kerstin Holmquist
ge till Elton. Sedan plockar Isa Molin fram tre korgar – en
röd, en grön och en blå – och ber Kerstin Holmquist att välja en att stoppa ner hundgodiset i.
Elton sitter förväntansfullt på golvet nedanför Kerstin
Holmquists rullstol. Hon sänker ner korgen, men när Elton
kommer fram drar hon undan den igen och rör den fram
och tillbaka i luften några gånger. Elton måste kämpa för att
få tag i den gömda munsbiten. Det syns tydligt att han stor-
trivs. Svansen viftar ivrigt. Kerstin Holmquists tidigare sammanbitna min spricker först upp i ett leende och övergår
snart i ett skratt.
Leken fortsätter under en halvtimmes tid med olika övningar. Det här är inget slumpmässigt möte mellan en patient och en hund. Det ären väl utarbetad metod som ska skapa glädje och motivation hos patienten att göra motoriska
övningar som annars kanske hade känts för svåra eller för
tråkiga att göra.
En vårdhund dyker aldrig upp oannonserad. Patienten
får samvaron med hunden på remiss, precis som det numera även skrivs ut fysisk aktivitet och kultur på recept. Ingen
tvingas till det, frivilligheten är avgörande. Allt dokumenteras och följs upp, likt all annan ordinerad behandling.
Dessutom servårdhundsteamet till att inga andra, till exempel allergiker, exponeras för hunden. Allt sköts på ett ge-
Över Arbetsterapeuten Isa Molin och hunden Elton är ett av Eslövs två vårdhundsteam. För strokepatienten Kerstin Holmquist livar deras besök upp tillvaron på korttidsboendet och motiverar henne till motoriska övningar. Under Eltons vårdhundsförare Isa Molin, arbetsterapeut i Eslöv, avslutar besöket på Kärråkra korttidsboende med att sprita Kerstin Holmquists händer. Hygienen är viktig, dels för patienten som träffat vårdhunden och dels för övriga patienter och personal.
Det ger vårdhunden patienten
● Social träning: avbrott i vardagen, social gemenskap, stimulerar till samtal, en brygga mellan patient och personal.
● Motivation: motiverar till rörelse, bidrar till spontan och effektiv träning.
● Fysiska och psykiska effekter: förbättrad fin- och grovmotorik, bättre koncentration och uthållighet, bättre uppmärksamhet och
tids- och rumsuppfattning, minskat behov av lugnande medicinering, lindrade depressioner, förbättrat minne.
nomtänkt och professionellt vis. Beroendepå patientens behov kan gemenskapen och lekarna med hunden utformas
på olika sätt. Hunden stimulerar till fysisk aktivitet och ledersamtidigt till att patienten mårbättre. Depressionerlindras i samvaro med hunden, vilket många gånger leder till
minskad medicinering. Hunden har samma effekt som ångestdämpande läkemedel, med en avgörande skillnad: inga
biverkningar.
Vårdhunden bidrar också till en merspontan och effektiv träning. Finmotorik kan till exempel tränas genom att
sätta på och ta av olika halsband samt öppna askar med
hundgodis. Den som behöver träna på att gå är i många fall
lättare att få med på en promenad om det handlar om att gå
ut med en hund; plötsligt har det gått en halvtimme utan att
det har känts särskilt ansträngande.
Hunden fungerar också som en brygga mellan personal
och patient. Det kan ibland vara det enda sättet att över huvud taget skapa kontakt. Kanske kan patienten egentligen
inte prata men lyckas ändå få fram ”Du är fin” till hunden.
I de fall där patienten inte tycker om hundar kan förslaget
om en hund ändå leda till förbättrad kontakt. Just att hunden kommer på tal ger en ingång till vem patienten är och
någon form av dialog om vad han eller hon tycker om att
göra.
– I Kerstins fall handlar det mycket om att hitta sätt för
henne att tänka på annat när hon har ont och att låta henne
vara delaktig. Vi har inte hittat så mycket annat än att umgås
med Elton som hon tycker är roligt att göra, säger Isa Molin
och berättar att Kerstin Holmquist tidigare var dagmatte åt
sin dotters hund.
Både Isa Molin och Elton har utbildat sig vid Vårdhundskolan, som startades i Uppsala 2008 men som sedan ett år
tillbaka har funnit en permanent bas i Brösarp på Österlen.
>>FORTSÄTTNING PÅ NÄSTA UPPSLAG
reportage
Begreppet vårdhund har myntats av skolans grundare
Ingeborg Höök och Sven-G Hultman, som också har utvecklat arbetsmetoden och utbildningen.
Under sina många år inom vården observerade Ingeborg
Höök de positiva effekter som tillfälliga besök av djur tycktes ha på patienterna och kände att hon ville lära sig mer om
detta. Tillsammans med sin livspartner Sven-G Hultman,
som är pensionerad jägmästare och som har jobbat mycket
med friluftsliv och så kallad grön rehab, åkte hon på studiebesök till USA. Där är hundar i vården en etablerad metod
och hundarna deltar hos många patientgrupper.
Ingeborg Höök utbildades sedan i USA och England och
fick mycket erfarenheter som hon ville sprida till Sverige.
Tillsammans med föreningen Hälsans natur sökte de och
fick pengar från Allmänna Arvsfonden till ett fyraårigt projekt.
Målet var att skapa en tydligare struktur för hur hundar
kan användas inom den svenska vården. De knöt till sig viktiga samarbetspartners för en gemensam dialog och acceptans. Det fanns många frågor att lösa, till exempel hur man
på bästa sätt tarvara på allt det som en hund kan bidra med
utan att skapa olägenheter för pälsdjursallergier, hundrädda eller personer som av kulturella skäl har en annan syn på
nära kontakt med hundar.
Projektet är avslutat, men Vårdhundskolan drivs vidare
som ett bolag och arbetar med att få fram en nationell standard (SIS) kring hurvårdhundaroch förare ska utbildas. Den
väntas bli klar under året. En praktisk vägledning tas fram i
samarbete med en lång rad berörda myndigheter och organisationer, däribland Socialstyrelsen, Smittskyddsinstitutet,
Astma- och Allergiförbundet och Demensförbundet.
Standarden betyder tydliga regler och riktlinjer. Det har
två fördelar. Dels kan utbildningen ges var som helst baserad på Vårdhundskolans modell. Dels medför det en kvalitetssäkring som underlättar rekryteringen för alla de chefer
som vill anställa ett vårdhundsteam.
När det finns tydliga riktlinjer blir det också lättare att införa det i verksamheten. Fortfarande är det många som tvekar att ta in djur på äldreboenden och vårdinstitutioner.
– Ridterapi har funnits länge, sedan 50-talet, och används
bland annat inom psykiatrin för att ge en lugnande verkan
på patienterna. Annars har de positiva effekterna av djur i
vården av någon anledning inte uppmärksammats så mycket i Sverige, säger Sven-G Hultman.
Hittills har Vårdhundskolan utbildat vårdhundsteam i 50
kommuner, varav sju i Skåne, men potentialen är betydligt
större. Behovet täcks knappast fullt ut av endast en eller ett
par vårdhundar per kommun. Dessutom har 240 kommuner inte några vårdhundsteam alls.
Vårdhund ska inte förväxlas med andra begrepp som besökshundar, terapihundar och rehabhundar. Det är bara för
vårdhundar som det finns en nationell standard och tydlig
kvalitet. Utbildning för terapihundar ges av hundinstruktörer och handlar främst om hundträning, inte om arbete för
patienter.
Vårdhundarnas förare ska vara utbildad vårdpersonal –
undersköterska, sjuksköterska, arbetsterapeut eller sjukgymnast – med minst två års arbetslivserfarenhet. Dessutom testas hundarna minutiöst. Det är inte rasen som avgör,
utan hundens personlighet.
– Det ärlångt ifrån alla hundarsom passarfördetta. Hunden måstevara orädd, nyfiken, social och tycka om människor. När det sker plötsliga och oväntade händelser under
testsituationen ska hunden helst intefly, utan snararebli nyfiken, säger Sven-G Hultman.
Till skillnad från många andra utbildade hundar, till exempel polishundar, lär sig vårdhunden att inte enbart lyda
sin förare. Den måste också kunna ty sig till och lyssna på
patienterna och, inte minst, även förstå att följa handsignaler.
På Vårdhundskolan är den snart treåriga golden retrievern Nova och hennes matte, undersköterskan Elin Andersson från Lammhult, inne i sluttampen på sin gemensamma utbildning. Tillsammans med ett tiotal andra personeroch hundarfrån olika delaravlandet hardesedan i somras utbildats vid fem tillfällen och två återstår.
Efter lämplighetstesterna av hunden och föraren består
utbildningen av en introduktion under tre dagar och därpå
sex tvådagarspass utspridda under ett års tid. Utbildningen
avslutas med ett diplomeringstest. Mellan utbildningsperioderna praktiserar teamen inom vården i sina hemkommuner och läser kurslitteratur.
– Det går som en bergochdalbana hela tiden. I dag har
det gått mycket bra, säger Elin Andersson om de många övningarna, som nagelfars i detalj av instruktörerna.
Elin Andersson kommer efter avslutad utbildning att
ha vårdhundsdelen inbakad i sin tjänst som undersköterska inom hemsjukvården i Växjö. Och ska man tro in-
struktören Lena-Maria Lundberg kommer Elin Andersson att ha en synnerligen begåvad kollega vid sin sida:
– Nova är precis en sådan vårdhund som vi vill ha. Hon
harfokus på patienten och viftarlätt på svansen. ”Jag serdig”
signalerar hon till patienten. Nova har också lärt sig att ta
mikropauser, när hon vet att hon inte ska arbeta. Då orkar
hon mer.
Enligt Sven-G Hultman harhundarna en viss förmåga där
de utan tvekan överglänser människorna:
– De bryr sig inte om ifall det är någon som är gammal,
skrynklig och går lite konstigt. Hunden ger ovillkorlig
kärlek.
fakta
Dessa skånska kommuner
har utbildat ett eller flera
vårdhundsteam:
● Landskrona
● Eslöv
● Kristianstad
● Hässleholm
● Malmö
● Trelleborg
● Kävlinge
Det ger vårdhunden patienten:
● Studier visar att vårdhundar bidrar till fler sökande till
lediga tjänster, lägre sjukfrånvaro, minskad personalomsättning, ökad trivsel samt
engagemang och stolthet.
● Att vårdhundar också ofta
ger bra PR för enheten ska
inte underskattas.
ÖVERST Träning på
Vårdhundskolan i Brösarp, där
olika vårdmiljöer har byggts upp i den
mässhallsliknande lokalen. Elin Andersson och
golden retrievern Nova utbildas till ett samkört
vårdhundsteam. Eva Töllner, som för dagen gör ett studiebesök på skolan, agerar patient.
MITTEN Linda Ljungqvist går igenom den senaste övningen
med sin bordercollie Doris tillsammans med vårdhundsinstruktören Lena-Maria Lundberg. I förgrunden diskuterar den redan
utbildade vårdhundsföraren Stina Nilsson med kandidaten Elin
Andersson.
HÖGER Att pausa mellan passen är viktigt, så att hunden orkar
med sina uppgifter och klarar av att vara uppmärksam på patienten. Det har golden retrievern Nova redan lärt sig.
NEDERST Den blivande vårdhunden Nova drillas tillsammans
med sin matte Elin Andersson på Vårdhundskolan i Brösarp.
Eva Töllner spelar patient. Övningen granskas i detalj av
Stina Nilsson, själv utbildad vårdhundsförare, och instruktören Lena-Maria Lundberg.m. Eva Töllner,
som för dagen gör ett
studiebesök på skolan, agerar patient.