Transcript Arbetsordning - Kommunfullmäktige

Arvidsjaurs
kommun
1(2)
Datum
2013-02-14
Kommunfullmäktige
kallas till sammanträde
Plats: Förvaltningsbyggnaden Arvidsjaur
Tid: Måndag 25 februari kl 13.00
Kl. 11.00 – Information till kommunfullmäktiges ledamöter
Kommunstyrelsens utvecklingsprojekt i det förebyggande arbetet mot Alkohol, Narkotika,
Doping och Tobak (ANDT)
Ärenden:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
Sammanträdets öppnande
Upprop
Val av justeringsmän
Anmälan av jäv
Ajournering för allmänhetens frågestund
Delgivningar
Interpellation
Fråga
Motioner
Medborgarförslag
Redovisning av 2012 års motioner
Investeringsramar 2013 samt ombudgetering av 2012 års investeringar
Motion – Uppmärksamma kommunens nyfödda
Motion - Dialogträff mellan nämnders politiker och barn och ungdomar
Lokal ordningsföreskrift för Arvidsjaurs kommun
Arvidsjaurs kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor
2013-2015
Detaljplan för Arvidsjaur 6:1, 7:1 och 7:6 – Golfbanan
Reglemente för kommunstyrelsen
Arbetsordning för kommunfullmäktige/kommunfullmäktiges presidium
Gemensam servicenämnd
Entledigande som ledamot och ordförande i Arvidsjaur Test & Training AB
- Jerry Johansson
Ks § 20
Ks § 21
Ks § 22
Ks § 23
Ks § 24
Ks § 25
Ks § 27
Ks § 20
Ks § 19
Ks § 26
Postadress
Telefon
Telefax
Postgiro
933 81 ARVIDSJAUR
0960-155 00, växel
0960-129 40
600 68-4
2(2)
22. Entledigande som ledamöter och ersättare i Arvidsjaur Test & Training AB
– Bjarne Hald, Rikard Skiöld, Michael Lindeman och Ulf Ask
23. Entledigande som ordinarie ledamot och ordförande i Arvidsjaur Flygplats AB
– Anne Åberg
24. Entledigande som ordinarie ledamot i valnämnden, ersättare i kommunstyrelsen,
socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden samt ordinarie ombud kommun
förbundets förbundsfullmäktige - Jan-Åge Mikalsen
25. Entledigande som ordinarie ledamot i socialnämnden - Marja Lundmark
26. Entledigande som ordinarie ledamot i kommunfullmäktige - Cathrin Vikström
27. Entledigande som ersättare i kommunstyrelsen - Cathrin Vikström
28. Val av stämmoombud till Arvidsjaur Kommunföretag AB:s bolagsstämma
Arvidsjaur 2013-02-14
EIVOR SANDSTRÖM
Kommunfullmäktiges ordförande
Johnny Högberg
Kommunchef
Sammanträdet inleds med allmänhetens frågestund. Allmänheten är välkomna att ställa frågor.
Föredragningslistan finns även att läsa på http://www.arvidsjaur.se.
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
ARVIDSJAURS KOMMUN
Sammanträdesdatum
Kommunfullmäktige
2013-02-25
Kf § 3
Delgivningar
Justerandes sign
6
Sida
6
Delgivning har skett per e-post om inte annat anges.
Följande har delgetts kommunfullmäktiges ledamöter;
ƒ
Vindkraft Granliden - Miljöprövningsdelegationen avskriver ärendet från
vidare handläggning– delgett per e-post
Länsstyrelsen Norrbotten
ƒ
Cirkulär 12:71 - Budgetförutsättningar för åren 2012–2016
Sveriges Kommuner och Landsting
ƒ
Verksamhetsuppföljning – Nattpersonalen
Socialnämnden 2012-12-04 § 75
ƒ
Verksamhetsuppföljning - Godmanskap, hantering av egna medel
Socialnämnden 2012-12-04 § 76
ƒ
Internbudget 2012 Socialnämnden
Socialnämnden 2012-12-04 § 79
ƒ
Överenskommelse mellan staten och SKL om sammanhållen vård och
omsorg om de mest sjuka äldre 2013
Sveriges Kommuner och Landsting – Styrelsens beslut nr 14
ƒ
Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting
om stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2013
Sveriges Kommuner och Landsting – Styrelsens beslut nr 14
ƒ
Överenskommelse för 2013 mellan staten och Sveriges Kommuner och
Landsting om stöd till evidensbaserad praktik för god kvalitet inom
socialtjänsten
Sveriges Kommuner och Landsting – Styrelsens beslut nr 14
ƒ
Rapporteringsskyldighet av socialnämndens gynnade beslut som ej är
verkställda inom tre månader
Socialnämnden 2012-12-04 § 82
ƒ
Förändring av fördelningsmodellen för icke statliga flygplatser, skrivelse
om förutsättningar för Arvidsjaurs Flygplats i kommande remiss
Anne Åberg, ordförande Arvidsjaur Flygplats AB
ƒ
PROTOKOLL – Prövningstillstånd överklagan Vindkraftsplan för
Arvidsjaurs kommun
Kammarrätten i Sundsvall
Kf Utdragsbestyrkande
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
ARVIDSJAURS KOMMUN
Sammanträdesdatum
Kommunfullmäktige
2013-02-25
forts.
Delgivningar
6
Delgivning har skett per e-post om inte annat anges.
ƒ
Tilläggsbudget – Extern konsult för kostnadsberäkning vårdomsorgsboende
Kommunstyrelsen § 7 2013-01-28
ƒ
Återställande av Fjällströmsvägen till ursprunglig bredd
(Medborgarförslag)
Kommunstyrelsen § 16 2013-01-28
ƒ
Rekrytering av personal till Arvidsjaurs vårdcentral (Medborgarförslag)
Kommunstyrelsen § 17 2013-01-28
________
Justerandes sign
Sida
Kf Utdragsbestyrkande
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
ARVIDSJAURS KOMMUN
Sammanträdesdatum
Kommunfullmäktige
2013-02-25
7/8
Kf §
Interpellation / Frågor
Justerandes sign
I skrivande stund har ingen interpellation eller fråga inkommit till
kommunstyrelsens kansli.
Kf Utdragsbestyrkande
Sida
7
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
ARVIDSJAURS KOMMUN
Sammanträdesdatum
Kommunfullmäktige
2013-02-25
9
Sida
7
Kf §
Motioner
I skrivande stund har ingen motion inkommit till kommunstyrelsens kansli.
Under den här punkten ges ledamöterna möjlighet att lämna motioner.
Justerandes sign
Kf Utdragsbestyrkande
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
ARVIDSJAURS KOMMUN
Sammanträdesdatum
Kommunfullmäktige
2013-02-25
10
Sida
7
Kf §
Medborgarförslag
I skrivande stund har inga medborgarförslag inkommit till
kommunstyrelsens kansli.
Under den här punkten ges allmänheten möjlighet att lämna medborgarförslag.
Justerandes sign
Kf Utdragsbestyrkande
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
ARVIDSJAURS KOMMUN
Sammanträdesdatum
Kommunfullmäktige
2013-02-25
Kf § 4
Redovisning av 2012 års
motioner
Justerandes sign
Dnr 00031/2013
Sida
11
7
009
Enligt arbetsordning för kommunfullmäktige ska kommunstyrelsen vid
kommunfullmäktiges ordinarie marssammanträde redovisa motioner vilkas
beredning ej slutförts.
Kf Utdragsbestyrkande
Redovisning av motioner år 2012
Högre badtemperatur vid Centrumbadet under fredagar
Inlämnad 2012-02-27 av Marcus Lundberg (s) och Johan Lundgren (s).
Kommunfullmäktige biföll motionen 2012-11-26.
-----------------------------------------------------------------------------------------------Ungdomsfullmäktige
Inlämnad 2012-02-27 av Åsa Ögren (v), Britt-Inger Hedman (v), Ingrid Tagesdotter (v) och Lotta
Åman (s).
Kommunfullmäktige biföll i delar motionen 2012-10-29. Den handlingsplan som antogs under våren
2012 för ungdomspolitiska frågar inkluderar inte ett ungdomsfullmäktige. Anledningen till detta är
tanken att först få till en bred förankring bland unga generellt, dvs, att först skapa en plattform och
medvetenhet bland unga hur kommunen generellt arbetar med demokrati/inflytande/ungdomspolitik.
Inte bara elevråd utan även andra sammansättningar av barn och unga ska fungera som
referensgrupper.
Kommunfullmäktige sa i sitt beslut, att det i det fortsatta arbetet med ungdomsdemokrati ska
säkerställas att det finns politisk representation från kommunstyrelse, socialnämnd, miljö-, bygg- och
hälsoskyddsnämnd samt barn- och utbildningsnämnd.
-----------------------------------------------------------------------------------------------Ordinarie tjänstgöring för Arvidsjaurs nämndemän vid Luleå Tingsrätt
Inlämnad 2012-04-16 av Sven-Olov Granlund (c) och Annika Öberg (m).
Kf 2012-11-26
Motionen bifölls, skrivelse sänd till Luleå Tingsrätt.
-----------------------------------------------------------------------------------------------Uppmärksamma kommunens nyfödda
Inlämnad 2012-05-07 av Socialdemokraterna.
Ärendet finns på dagens ärendelista.
-----------------------------------------------------------------------------------------------Utredning med medborgardialog av området runt Nyborgstjärn
Inlämnad 2012-06-25 av Leif Enberg (v)
Under beredning
-----------------------------------------------------------------------------------------------Lekplats vid gamla badplatsen Nyborgstjärn 2012-06-25
Inlämnad 2012-06-25 av Leif Enberg (v)
Under beredning
Iordningställande av Marklundsparken till en upplevelsepark för unga
Inlämnad 2012-10-29 av Vänsterpartiets fullmäktigegrupp
Under beredning
-----------------------------------------------------------------------------------------------Dialogträff mellan nämnders politiker och barn och ungdomar
Inlämnad 2012-10-29 av Vänsterpartiets fullmäktigegrupp
Under beredning
-----------------------------------------------------------------------------------------------Resereglemente för Arvidsjaurs kommun
Inlämnad 2012-11-26 av Moderaternas fullmäktigegrupp
Under beredning
_________
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
ARVIDSJAURS KOMMUN
Sammanträdesdatum
Kommunstyrelsen
2013-01-28
Ks § 20
Investeringsramar 2013
samt ombudgetering av
2012 års investeringar
Sida
12
28
Dnr 00244/2012
041
Under hösten 2012 gjorde kommunens verksamheter en sammanställning av
investeringsbehovet.
Ekonomiutskottet gav 2012-09-25 verksamheterna i uppdrag att utarbeta
reviderat äskande som prioriterats utifrån planerade investeringar 2012 och
kommande femårsperiod.
Förslag till investeringsramar för 2013 har upprättats.
Under överläggningen föreslogs att investeringsäskandet vad gäller brandbil
tas bort. Ekonomiutskottet beslutade att i förslaget till kommunstyrelsen
styrka investeringen.
Yrkande
Lars Ralph (m)
Bifall till ekonomiutskottets förslag med tillägget att miljö-, bygg- och
hälsoskyddsnämndens ram höjs med 1,5 Mkr.
Ordföranden ställer ekonomiutskottets förslag med Lars Ralphs tilläggsyrkande under proposition, varefter han förklarar att kommunstyrelsen
beslutat att investeringsramen för år 2013 höjs med 1,5 Mkr.
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige
Fastställa investeringsramar för år 2013 samt ombudgetering av 2012 års
./. investeringar, i enlighet med bilaga till protokollet.
_____
Innan kommunfullmäktiesammanträdet hålls ett
extra ks där kompletteringar tas till ärendet.
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
Bilaga till kommunstyrelsens protokoll 2013-01-28 § 20.
Investeringsbudgetramar2013
Budget2013
Ombudgetering2012 Summainvestering2013
3560000
588000
4148000
5016000
3390000
8406000
470000
200000
670000
1000000
295000
1295000
Kommunstyrelsen
Miljöbyggochhälsoskyddsnämnden
Barnochutbildningsnämnden
Socialnämnden
Summaskattefinansieradverksamhet
Vattenochavloppverksamhet
Avfallsverksamhet
Stadsnätsverksamhet
Summaavgiftsfinansieradverksamhet
Totalinvesteringsbudget
10046000
4473000
14519000
1300000
800000
0
1566000
651000
2866000
800000
651000
2100000
2217000
4317000
12146000
6690000
18836000
Ombudgeteringinvesteringsprojekt
Årsbudget
Kvarav
OMBUDGETERAS2013
Investeringsbudget Skattefinansierad Avgiftsfinansierad
Investeringsprojekt
Jan12Dec2012
Dec2012
0315
Digitalbio
850000,00
569964,15
570000
0401
Inventsocialnämnden
401000,00
292428,23
295000
0733
Utbyggnadbredband
101000,00
101000,00
101000
0738
TVinätet
550000,00
550000,00
550000
0801
Inventarier
1205000,00
185789,20
100000
1238
Flyttarb.utrymElevhälsa
150000,00
150000,00
100000
1245
Brandstation
3484000,00
3388181,66
3390000
2354
UpprustnSkarinslunden
100000,00
17523,10
18000
2568
Brunnsbytenfilmningmm
241000,00
241000,00
241000
2574
Inv/ProjlednGlom.träsk
1500000,00
1322954,87
1325000
Totaler
8582000,00
6818841,21
4473000,00
2217000,00
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
ARVIDSJAURS KOMMUN
Sammanträdesdatum
Kommunstyrelsen
2013-01-28
Ks § 21
Motion – Uppmärksamma
kommunens nyfödda
Sida
13
29
Dnr 00133/2012
009
Socialdemokraterna har inlämnat en motion om att uppmärksamma
kommunens nyfödda;
”När ett barn föds i en familj är det en av de största händelserna i livet. För
oss som kommun är de nya kommunmedlemmarna en av de största
förutsättningarna för långsiktig utveckling. Vi behöver barnen.
Vi vill att man uppmärksammar kommunens nyfödda genom en lämplig
gåva och att vi på särskild plats på kommunens hemsida hälsar våra nya
medborgare välkomna, gärna med bild. Förslagsvis kunde man komma
överens om ett gåvopaket tillsammans med handel och näringsliv”.
Motionen är överlämnad till kommunstyrelsen för beredning.
Utredare Ann Engberg har yttrat sig i ärendet, där bland annat står att ett
välkomstpaket exempelvis kan innehålla en samling lämpliga erbjudanden
från ortens näringsidkare, informationspaket till föräldrarna från kommunen
och/eller en inbjudan till den årliga middag som planeras för ortens
nyinflyttade. Lämpligt vore också att även ha en liten leksak eller minnessak
med lokal anknytning som barnet själv kan uppskatta.
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige
x Bifalla motionen med följande riktlinjer;
- Insatsen ska rikta sig till nyfödda eller nyadopterade barn som
mantalsskrivs i kommunen.
- Publicering av bild på kommunens hemsida av nyfödda/adopterade
samt gåva i form av välkomstpaket ska vara frivilligt. Initiativet ska
komma från barnets förälder/föräldrar.
- Ge arbetsmarknadsenheten i uppdrag att ta fram lämpligt
välkomstpaket, förslagsvis tillsammans med ortens näringsidkare,
samt samordna innehållet och sköta distributionen av
välkomstpaketen.
- Ge huvudadministratören för kommunens hemsida i uppdrag att
administrera särskild sida för ändamålet.
x Verksamheten ska starta 2013-01-01.
_____
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
Arvidsjaur den 16 april 2012
1\1
I (
2017 05- OI
--6lf'J
Motion
Uppmärksamma kommunens nyfödda
När ett barn föds i en familj är det en av de största händelserna i livet. För oss
som kommun är de nya kommunmedlemmarna en av de största
förutsättningarna för långsiktig utveckling. Vi behöver barnen.
Vi vill att man uppmärksammar kommunens nyfödda genom en lämplig gåva
och att vi på särskild plats på kommunens hemsida hälsar våra nya
medborgare välkomna, gärna med bild. Förslagsvis kunde man komma
överens om ett gåvopaket tillsammans med handel och näringsliv.
Socialdemokraterna
Arvidsjaur Kommun
Datum
Arvidsjaurs kommun
Árviesjávrien kommuvdna
2012-11-27
Handläggare
KOMMUNSTYRELSEN
Ann Engberg
Inkom Direktval
Dnr
0960 – 155 08
00133/2012 -009
Uppmärksamma kommunens nyfödda, Dnr 133/2012
Bakgrund/sammanfattning
Socialdemokraterna har lämnat in en motion om att uppmärksamma kommunens nyfödda
medborgare:
”När ett barn föds in i en familj är det en av de största händelserna i livet. För oss som kommun
är de nya kommunmedlemmarna en av de största förutsättningarna för långsiktig utveckling. Vi
behöver barnen.
Vi vill att man uppmärksammar kommunens nyfödda genom en lämplig gåva och att vi på
särskild plats på kommunens hemsida hälsar våra nya medborgare välkomna, gärna med bild.
Förslagsvis kunde man komma överens om ett gåvopaket tillsammans med handel och
näringsliv.”
Att ge en uppskattning till kommunens nyfödda barn har provats i ett par olika kommuner.
Kalix, Karlskoga och Ödeshög är exempel på kommuner som har varianter av detta. I Kalix
föräras de nyfödda en CD med barnsånger och ett badlakan som kommunens jobb- och
utvecklingscenter tillverkar. I Karlskoga får varje nyfödd en CD-skiva som Kulturskolan står
bakom. I Ödeshög får varje nyfött eller nyadopterat barn under 10 år 10 000 kronor i
välkomstbonus från och med 1a januari 2013.
Ekonomisk analys
Enligt statistiken för nyfödda de senaste tre åren handlar det om i genomsnitt 60 nyfödda barn i
kommunen varje år1. En exempelkostnad på 200 SEK per nyfödd ger en årlig kostnad på 12 000
SEK. Kassen som välkomstpaketet presenteras i kostar 30 – 50 SEK styck beroende på
kvantitet. Lämplig budget är därför 250 SEK per barn vilket ger en total kostnad på cirka 15 000
SEK per år.
Dock finns inget utrymme för detta i budget, varken från verksamhetens sida eller från
strukturfondsmedel. Alternativet blir därför att överväga en insats som inte kostar något i form
av pengar; till exempel en samordning av information och erbjudanden från intressenter från
näringslivet.
Miljöaspekt
En eventuell gåva kan med fördel ha en lokal miljöprägel.
1
Kommun- och landstingsdatabasen Kolada, www.kolada.se, Uppgiften hämtad 2012-09-11
Postadress
Telefon
Telefax
E-post
Plusgiro
933 81 ARVIDSJAUR
0960-155 00, växel
0960-129 40
[email protected]
600 68-4
Barn- och ungas delaktighet
Motionen tar direkt sikte på att uppmärksamma kommunens minsta medborgare på ett positivt
sätt. En eventuell gåva bör därför rikta sig till barnet.
Måluppfyllelse
Förslaget är i linje med fullmäktiges övergripande mål om att arbeta gentemot en positiv
befolkningsutveckling och tillväxt även om ett välkomstpaket till nyfödda kanske inte kan
förväntas ha direkt gynsam påverkan på kommunens faktiska födelsetal. Det är dock en positivt
uppskattande signal. Att låta samordningen ligga på samma ställe som välkomnandet av
nyinflyttade kan också ha en positiv effekt på integrationen. Viktigt att uppmärksamma är dock
att om det inte fungerar så att alla nyfödda barns föräldrar får vetskap om möjligheten kan
effekten i stället bli negativ.
Genomförande
Det är viktigt att ha klara direktiv om hur detta ska genomföras och det måste ovillkorligen vara
helt frivilligt för föräldrarna att ta del. Barnens förälder/föräldrar måste alltså själva ta initiativet
till deltagande. Respekten för den enskildes integritet måste vara vägledande. Erbjudandet måste
dock samtidigt vara väl känt hos målgruppen så att så många som möjligt verkligen tar kontakt.
Insatsen bör således rikta sig till nyfödda och nyadopterade barn vilka är skrivna i kommunen,
förslagsvis de som är skrivna här den 1a november varje år.
Förslagsvis bör samordningen och distributionen av välkomstpaketet ligga på samma ställe som
inflyttnings- och integrationssamordningen eftersom det handlar om liknande insatser. Ett
välkomstpaket kan exempelvis innehålla en samling lämpliga erbjudanden från ortens
näringsidkare, informationspaket till föräldrarna från kommunen och/eller en inbjudan till den
årliga middag som planeras för ortens nyinflyttade. Lämpligt vore också att även ha en liten
leksak eller minnessak med lokal anknytning som barnet själv kan uppskatta.
Att uppmärksamma nyfödda på kommunens hemsida är också en positiv signal och fullt möjligt
att genomföra. Även här är det viktigt att det sker på föräldrarnas initiativ. Informatören har
förklarat sig villig att lägga upp en sida för ändamålet. Lämpligen sker detta genom att
föräldrarna själva skickar in bilder på sin nya bebis och genom att så sker också ger sin tillåtelse
att publicera bilden och övriga uppgifter. Informatören har erbjudit sig att ställa upp med att ta
bilden av barnet och i så fall kan föräldrarna få bilden i elektroniskt format som present om de så
önskar. Det är viktigt att ha PuL i åtanke vid utförandet.
En tävling för att hitta på ett lämpligt namn på sidan skulle kunna ge insatsen bra publicitet.
Slutsats samt förslag till beslut
Slutsatsen är att motionen skulle innebära en positiv uppmärksamhet för de minsta och att det är
möjligt att genomföra men att det inte finns medel att tillskjuta i dagsläget.
Förslag till beslut är därför att:
x både välkomstpaketet för nyfödda och publicering av en bild på hemsidan ska vara
frivilligt och initiativet till deltagande ska komma från barnets förälder/föräldrar.
x insatsen ska rikta sig till nyfödda eller nyadopterade barn som matalsskrivs i
kommunen.
x uppdra till inflyttningssamordnaren att samordna innehållet och sköta distributionen av
välkomstpaketen på initiativ av barnets förälder/föräldrar.
x uppdra till informatören att lägga upp och administrera en ny sida för ändamålet under
kommunens hemsida.
x insatsen ska starta 2013-01-01
Ann Engberg, Utredare
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
ARVIDSJAURS KOMMUN
Sammanträdesdatum
Kommunstyrelsen
2013-01-28
Ks § 22
Motion - Dialogträff
mellan nämnders politiker
och barn och ungdomar
14
Sida
30
Dnr 00262/2012
009
Vänsterpartiets fullmäktigegrupp lämnar vid dagens sammanträde in en
motion med följande innehåll:
För att förbättra dialogen mellan politiker och barn/unga föreslår
Vänsterpartiet att alla nämnder varje termin anordnar en dialogträff med
barn och ungdomar. På så sätt kan vi fånga upp de ungas idéer och
tankar om vad kommunen behöver göra för att nå en utveckling som de
önskar.
Vi vill:
ATT nämnderna varje termin anordnar en dialogträff mellan nämndens
politiker och barn och ungdomar.
Kommunfullmäktige har 2012-10 29 § 131 överlämnat motionen till
kommunstyrelsen för beredning.
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige
Följande svar lämnas till motionären;
Kommunfullmäktige har 2012-04-16 § 45 beslutat om
ungdomspolitiken och har antagit övergripande mål om att ge unga
medborgare möjligheter till inflytande. Arvidsjaurs kommun har även
blivit uttagen som en av tolv pilotkommuner i ett medborgarprojekt
som Sveriges Ungdomsråd driver med stöd från Allmänna Arvsfonden.
I det projektet får kommunen hjälp att hitta metoder för inflytande och
arbetet pågår i nära samarbete med elevråden på Fridhemsskolan och
Sandbackakolan. Dessa tre delar samordnas på bredden så att alla
kommunens nämnder och styrelser samt förvaltningar blir involverade.
Planering pågår för två dialogdagar i februari, schema med fasta tider
varje månad för politiker och tjänstemäns informella möten med unga
medborgare har fastställts och årshjulet som finns inlagt i beslutet om
ungdomspolitiken skall följas. Ansvaret för att detta skall fungera ligger
på alla förvaltningschefer och ordförande i nämnder och styrelser men
”Barn- och ungagruppen” (fd samrådsgruppen) har ett operativt ansvar.
Ytterligare aktiviteter kommer med all säkerhet att växa fram men det
är viktigt att inte starta så många parallella spår att det inte är realistiskt
att hinna med.
_____
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
Motion
')?
.
I.'f
För att förbättra dialogen mellan politiker och barn/unga föreslår
Vänsterpartiet att alla nämnder varje termin anordnar en dialogträff
med barn och ungdomar. på så sätt kan vi fånga upp de ungas ideer
och tankar om vad kommunen behöver göra för att nå en utveckling
som de önskar.
Vi vill:
ATT nämnderna varje termin anordnar en dialogträff mellan
nämndens politiker och barn och ungdomar.
Vänsterpartiet Arvidsjaur
II
c1rjCL
r;;fUl1!:1(l;n-~
OgJtW
Ingrid Tagesdotter
Asa Ögren
~~~L' ~
Håkan
San"'~ n~
.
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
ARVIDSJAURS KOMMUN
Sammanträdesdatum
Kommunstyrelsen
2013-01-28
Ks § 23
Lokal ordningsföreskrift
för Arvidsjaurs kommun
Sida
15
Dnr 00005/2013
31
003
Kommunfullmäktige antog 2007-06-20 § 67 Lokal ordningsföreskrift för
Arvidsjaurs kommun.
De lokala ordningsföreskrifterna har reviderats bland annat med anledning
av ett antal inlämnade medborgarförslag som rör föreskrifterna gällande
nyårsraketer.
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige
x Lokal ordningsföreskrift för Arvidsjaurs kommun antas.
x Kommunfullmäktiges beslut 2007-06-20 § 67 upphör att gälla.
_____
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
1)~ llIm
Al'vidsjalll's k0111mllll
Å l'viesjfivrien Iwmmuvdnfl
2012-11-28
I
!
•
HandUi ggu l'c:
Ann Engbcl'g
Allg översyn av Allmiin loltal ordningsförcskrift i samband mcd besvarande uv Direltt:
Tidsbegränsning föl' uppsltj ullling av ..a.tctc .. 'lUdcr nyål-s hclgcn, Dnr 112011
0960 - 15508
Baltgrund
Etlmedbol'gartörslag med fö rslag om begränsning av an vändni ng av raketer under nyårshelgen
har in lämnats, Som skäl fOr den förs lagna begränsni ngen anges hänsyn till hundar och övriga
djur som far illa av oväsen samt de som vi ll sova efter klockan O1,00 natten mot dcn första
januari. förs lagsställaren vill hindra att bruket av raketer och fyrver kerier drar ut på tiden
under flera dagar. Användandet av raketer och fyrverkerier regleras i den lokala
ordningsföreskriften som antogs av komm un fu llm äkt ige 2007-06-20, Eftersom den lokala
ordnings lOresk riften är i behov av hel omsyn utgick direkti v Olll atl göra det i samband med
behand li ngen av della medborgarfdrslag. frågan 0111 uppskjutning av raketer llJlder
nyårshelgen Ur alltså en deJ av den pågående översynen av den lokala ord ningsfOreskriften.
vilket meddelats fO rslagsstä ll aren varv id medborgarförslaget ansågs besvarat.
Rätten för en konUl1un att besl uta om allmän lokal ordni ngsfureskrift hUmtas i 1 § förord ning
(1993: 1632)1. Reglerna för föreskriftern us in nehåll och utformning fi nns i ordningslagen2 • I
samband med alt den nya ordningslagen trädde i kra ft utgavs et! ci rkulär av SKL i fråga n.
Detta har nummer 1995:4 1 och fi lms alt ladda ner på www.skl.se 3 i sin helhet. Nedan följer de
förutsätt ningar S0111 är relevant a filr de änd ringar av allmän lokal ordningsftlreskrift SOI11
filreslås här.
Förutsättningar
•
•
•
•
•
Syfte t med lokala ordni ngsföreskri fte r ska all tid vara upprätthållande av den allmänna
o rdningen på offentli g p lats eller plats som j ämst1ills därmed.
Syftet med fö reskrifter 0 111 användning av pyrotek niska varor är att förhindra att
människors hälsa eller egendom skadas.
Kommunfull mäktige beslutar om att anta, upphUva eller Undra lokal a
ordningsföreskrifter eftersom det enl igt 3 kap. 9 § kommunallagen är ett beslut av
principiell karaktär eller av större vikt. Beslutet ska Hnllliil as till länsstyrelsen, som ska
upphäva en fö reskri ft som stride r mot ord ningslagen. Besl utet ska också kungöras i
länets författ ningssamling, anslås i ortstid ningen och tryckta exemplar av föreskrifterna
ska filmas tillgängl iga fö r allm änheten.
] ordn ingslagens 3 kapitel finns grundl ägg<lnde besUimme lser om ordning och säkerhet
på offentl ig plats. De lokal a ord ni ngsföreskrifterna ska innehåll a ytterligare
bestäm melser som gnl' utöver mcJt intc bcgriillslu' ol'dllingslagcll.
Lokala föreskrifier är subsidiära, vil kct innebä r alt de inte kan behandla frågor som
redan films reglerade i annan lag eller förfa ttning.
I Förordni ng ( 1993: 1632) med bemyndigande fbI' komm uner och länsstyrelser att meddela lokala fOreskrincl' cnligl
ordn ingslagcn.
2 Onlningslagcn (1993: 1617)
Jhu p:lfhrs.skl.sc/cirkulnr/cirkdoc. iw'~senrchjlage""h r$hih l cirk.hlll1&O!l 1- &Il'pc"'&db
r 1995:4 1
el RK& from I&loc lcnglh=20&currdoc= I& st'arch l en
,
•
•
•
•
•
•
Kommunen får bara meddela ordningsfdreskrifter som verkligen behövs. Det här
innebär att om det inte är ett reellt problem ska det inte regleras. Det betyder också alt
fOrbud och påbud ska begränsa~ till endast de områden där de behövs.
Föreskrifterna mr endast behandla specifika geografiska områden, det räcker alltså inte
med att säga lekplatser i kommunen, utan de lekplatser som avses måste namnges. Om
ingen begränsning görs gäller alla föreskrifter på alla offentliga platser i kommunen,
och det anses generellt vara en alltfdr långtgående reglering.
Föreskri fterna tar endast behandla företeelser som ligger inom kommunens
kompetensområde.
Kommunen har inte rätt att genom ordningsföreskrifterna göra obeforgade
inskränkningar i den enskildes frihet eller rätt att framföra eH musikaliskt eller annat
konstnärligt verk.
Det ska vara möjligt att tillämpa och övervaka etlerlevnaden av föreskrifterna.
En föreskrift kan irmcbära f6rbud för en viss aktivitet eller krav på tillstånd av
polismyndighet.
Ordlista:
Offentlig plats, enligt ordningslagen (1993: 1617) benämning på b1.a. allmän väg, gata,
torg, park eller hnmnområde som är upplåtna och tillgängliga för al lmänheten. Även andra
landområden samt utrymmen inomhus som stadigvarande används för allmän trafik (även
gångtrafik) är offentlig plats, t.ex. parkeringsplats, s.k. innetorg eller väntsal. Vidnre kan
kommunen förcskriva att unlUggningar ffir bl.a. lek, idrott, camping, fi'iluftsliv eller
begravningsplats skall jämställas med offentlig plats. Allmän sammankomst och offentlig
tillställning får inte anordnas på oJTentlig plats utanlillstånd av myndighet.
Allmän plats, benämning i den numera upphävda ulhnänna ordningsstudgan från 1956.
Med allmän plats avsågs mark som omfattade allmän väg, gata, torg, park eller annat
område SOI11 var tillgtingligt för allmänheten. Sedan 1994 används benäl1Ulingen offentli g
plats. Allmän plats förekommer dockfortfarande i bl.a. plan- och bygglagen (1987: IO).
Tillfällig försiHjning, sådan försäljning av vara till konsument som sker på annat sätt än
stadigvarande ii'ån ett fast försäljningsställ e, t.cx. från varubuss eller tillfcilligt hyrd lokal.
Ti Il fltllig f6rsäljning är tillåten, men näringsidkaren är skyldig att genom särskild skylt eller
liknande upplysa om namn, postadress och telefonnummer.
Förslag till ändringar:
Förslaget ti1låg)
Ta bort
FÖl'cskl'ifternas innehåll och tillämpningsområde
1§
Grundläggande bestämmelser om ull män ordning och sfikerhet på offentlig plats finns i
OI'dningslagens (1993: 1617) kap. 3
Dessa lokala ordningsföreskrifter hmehå1ler ytterligare bestämmelser om hur den allmänna
ordningen i Arvidsjaurs kommun skall upprätthållas. Bestämmelsema i 21 § har till syfte aH
hindra att mäIUllskors hälsa eller egendom skadas till Wljd av användningen av pyrotekniska
varor.
2§
Kommentar: Tillägget med den fjärde punkten behtJvs fol' alt kunna jämstäl/a platser som inte
i detaljplanen äl' Jpecifikl!llsedda till al/män piats.
3§
Vid tillämpningen a,r 3 l(Up. ordningslageH oeR dcss" föreskri-fter skall, med städ av 1 }tap. 2 §
Andra stycket ordningslagea, jämställs följanee omFåden med offentlig plats:
Storgatan
Nygatan
Östra Skolgatan
Stationsgalan
Västra Skolgatan
NybOl'gsgatan
Östra~~~:!!Jl~
~~~
.\ Med offentlig plats enligt denna lag menflS allmänna vägar, gIllor, vägar, torg, parker och andra platser som i detaljplan
redovisas som allmän plats ot:h SOIll har uppl1ltits
sitt lIndmnål, områden som i detaUpJan redovisas som kvartersm<lrk
hamnverksamhet samt andra landområden och utrymmen inomhus som stadigvarande används
allmäulrafik.
mr
mr
mr
Samtliga l<yrlEOgärdar oeh begravningsplatser inGITl kommunen Vad avser tillämpning av
.föfeskcrifterna i § ~ l2, 11 oell 18; Kyrkogårdar oBh-begnwningsplatser i Arvidsjftm:;
Glommersträsk oah MesIEosel.
**
Punkt 3: Anlagda motions- och skidspar vad gUlIer tilJämpnillgcn i
16 och 18:
RYlllmmsladlOJl, kOlllmullspard, Cllolllmclslillsk, I.aukcr, Moskoscl och AbbOllläsk
4§
Innan polismyndigheten fattar beslut om tillstånd enligt 7 § • 10 § fOrsta stycket och
kommunen ges tillfålle att yttra sig.
DI §, bör
l.astning av varor m.m.
5§
Vid lastning, forsling, lossning och annan hantering skall den som är ansvarig for åtgärden
göra vad som behövs för att undvika att allmänheten utsätts fOr tillfälliga olägenheter genom
damm, spill eller dålig lukt.
Avlastning och gods får inte ske så att brandposter, brandsläckningslllrustningar och
utrymningsvägar blockeras eller att räddningstjänstens arbete hindras. Lastpallar, emballage
och liknande fär inte förvaras på offentlig plats.
SchaJdning, grävning
6§
Den som är ansvarig fOr upptagande av grus, jord eller sand, tippning av fyllnadsmassor,
schaktning, grävning eller annat liknande arbete skall se till att det sker på ett sådant sätt att
allämnheten utsätts for minsta möjliga olägenhet.
Störande bulle..
7§
Arbete som orsakar störande buller för personer på olTentliga platser, Lex. stenkrossning,
pålning och nitning, får inte ske utan polismyndighetens tillstånd.
Containrar
8§
Ägaren eller nyttjanderättshavaren till en container, som skall ställas upp på en offentlig plats,
är skyldig att tydligt märka containern med ägarens cJlcr nyttjanderättshavarens nanm, adress
och telefolU1UlTImer.
Markiser, flaggor och skyltar
9§
Markiser, naggar och skyltar filr inte sättas upp så att de skjuter ut
höjd än 2,5 meter eller över en körbana på lägre höjd än 4,5 meter
punkt l i denna fhrcskrift
Affishcl'ing
10 §
Affischer, 3JU10l1Ser eller li knande anslag tär inte utan tillstånd av po lismyndigheten
, stolpar eller liknande som vetter mot offentlig.
.
Tillstånd behövs inte tOr alt sätta upp anslag på tavlor, pelare eller andra liknande anordningar
som är avsedda for delta ändamål. Inte heller krävs ti llstånd föl' näringsidkare att sätta tipp
annonser och andra tillkännagivanden som avser näringsidkarens rörelse på byggnad där
rörelsen fiJUts.
Uögtalarutsändning
Il §
Information, reklam, propaganda ell er andra budskap som riktar sig till personer på offentliga
platser, får inte ske genom högtalare ell er liknande utan t illstånd uv polismyndigheten.
FÖl'tärning av alkohol
12 §
~~!!1!~~'
vin och starköl fär inte föttäras inom offentli g plats enl igt 3
*pun kt l -1 dellll,
Kommentar: FtJrtindringen innebär ändrat /örbudsområde ; jämförelse med gällande
foreskrift med htlnsyntill den lokala polismyndighetens synpunkter.
IIJliMitfD fÖ"siiljnin g
13 §
För
@!~l!!"'!ll. gä lll cr
Arvidsj aurs kommuns torgstadga. antagen HY
Med-ambulerande wrsUljning avses-sådaH
KommentfIl': Förändril1g endast al' redaktionell karaktär. Ambulerande försäljning lir något
annat än det forgstadgc/fl hehandlar.
C amJling
14 §
C"moin. får inte ske inom kyrkogårdar, begravningsplatser, parkeringar, parker och torg enl igt
i denna fåreskrift. Camping får ej heller ske inom badplatser om där ej avsatts
sa..,.. "" a o111lräden Ilir campingändamål.
Badm ..bud
15 §
Badförbud råder enbart då särskilda ilireskdfter utfärdats av miljökontorctlmiljö- bygg och
häl soskyddsnämnden.
Anordningal
Kommentl,r: enligtl'Cldjag kanfol'slå, och hul' Linn bedömde saken, kan vi prova med en sån
här skrivelse och se vad länsstyrelsen säger. @
H undar/Hiista r/Katter
18 §
Hundens ägare, den som tagit emot en hund för underhåll eller nyttj ande ell er den som endast
tillfcUligt vårdar en hund är skyldig alt följa bestämmelserna i §§ 19-22. Det som sägs i dessa
purugrafer gäller inte föl' ledarhund fbI' synskadad person, service- och signal hund fOr
funktionshindrad person eller för polishund i tjänst.
19 §
Hundar skall hållas kopplade inom o1fentlig p lats. När en IHlHG-tnte-håHs kopplas skall den ha
ooklh'uld-pä-sig-meå ägarens nfllUfl, adress ech teler'onlll;llllll'ler.
Tilla!' 51es uRder löptid Rålias-kepplaåe iAom tätbebyggt emrAde.
Kommenta,.: Lydelsen emotsäger sig självt.
20 §
Hundar och hästar få r inte vistas på kyrkogårdar och begravningsplatser enligt 3 § punkt 2 i
denna tbreskrift samt allmänna lekplatser. Unser perioden 1 maj till 30 september får HUBe\Rr
.oh hösla, ej 1101le,. ,'istas-på-ba<lplftlse, 'O,ft ej a'"a~ .«"kikl. om,åde" 10,. ä"damäle~
21 §
Inom offentlig plats skall fdroreningar efter hundar, hästar och övriga sällskapsdjur skyndsamt
plockas \11313 från gång respeh:tivo eyllielbaAa, gata,tofg-oeh-i-etllagd park inem settl~p l aAolf\gt
onuåEie.
KommentuJ': Del härforslaget innebär atl del ska plockas lIpp fi"ån alla o/fentliga platser.
22 §
Kuller som vistas utomhus inom tätbebyggt område skn förses med idmärkning.
Fyrve rkeloi och andra pyrotekniska varor
23 §
Til lstånd från polismyndighet krävs fOr att använda följande pyrotekniska varor inom offentlig
plats;
BomberIbombrör som är 75 mm i diameler eller stö lTe
Skjutning med luftvapen och fjädervnpen
24 §
Luflvapen, fjädervapen och paintbollvapcn får inte utan polismyndighets tillstånd användas på
offentlig plats.
!(ommentul': Eftersom wlrken polis eller räddningstjänst kan p&visa l1&gOI1 ökning av antalel
utryckningar på grul/d av användandel av PYJ'otekni~;ka WIrur, och all fl'ågan är grundligt
utredd vid el/.flerta/tidigare tillfällen med samma resultaljOreslås ingen äl/dring i gällande
fiJm:,'krifl. Det äl' inle Iillålet all olillbörligen begränsa il1dividens f1cllldling:,frihel el/ej'
jOreskrivafljrbud eller begräl1sningar Inte heller gel' lagen UI/Jlf/lllle for begränsningar i tid.
Avgift ro .. användande a" offentlig plats
25 §
För användning av offentlig plats och OIruåde som konununenjämställt med sådan plats har
kommunen rätt att ta ut avgift enligt de grunder som har beslutats av kommunfullmfiktige.
(Taxa för upplåtande av offentlig plats.)
Överträdelse av lokal ordningsföreskrift
26 §
Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet brhlitjot någon av 5-9 §§, t O § 10rsta stycket. 11§§ kan dömas till penningböter enligt 3 kap.
12 §§, 13 § forsta stycket, 14-15 §§,
22 § andra stycket ordningslagen.
=
I ordningslagen finns också bestämmelser om förelägganden och fölverkande.
Tidigare
beslut
Bilaga till kommunfnllmäktiges proto koll 2007-06-20 § 96.
l (S)
Allmän lokal
Ordningsföreskrift
Arvidsiaurs kommun
Antagen av ko mmunfullmäktige 2007-06-20.
2 (5)
Allmän Lokal ordningsföreskrift för Arvidsjaurs kommun
Arvidsjaurs kommun föreskriver följande med stöd av Förordningen (1993: 1632) med
bemyndigande för kOlllil1Uner och länsstyrelser § l att meddela lokala föreskrifter enligt
ordnings lagen (1993: 1617).
Föreskrifternas innehåll och tillämpningsområde
l §
GlUndläggande bestämmelser om allmän ordning och säkerhet på offentlig plats finns i
ordningslagens (1993: 1617) kap. 3.
Dessa lokala ordningsföreskrifter innehåller ytterligare bestämmelser om hur den alhl1älma
ordningen i Arvidsjaurs kommun skall upprätthållas . Bestänul1elsema i 2 1 § har till syfte
att hindra att människors hälsa eller egendom skadas till fö lj d av användningen av
pyrotekniska varor.
2§
Föreskrifterna är tillämpliga på alla platser inom kommunen som är offentlig plats enligt
ordningslagen l kap. 2 § andra stycket, om inte 8lmat anges .
3§
Vid tillämpningen av 3 kap. ordningslagen och dessa föreskrifter skall, med stöd av l kap.
2 § andra stycket ordningslagen, jämställs följande områden med offentlig plats;
Storgatan, Stationsgat8l1, Nygatan, Västra Skolgatan, Östra Skolgatan, Nyborgsgatan, Östra
Strandvägen, Västlundavägen, Marklundsparken, Joh8lmaparken, Lilla Eden,
Köpmantorget, Nyborgstjärn samt angränsande områden, samtliga skolgårdar samt
områden för fritidsanläggningar.
Samtliga kyrkogårdar och begravningsplatser inom kommunen vad avser tillämpning av
föreskrifterna i §§ 12, 14 och 18.
4§
Innan polismyndigheten fatt8l' beslut om tillstånd enligt 7 § och 10 § första stycket, bör
kOlllil1Unen ges tillfålle att yttra sig.
Lastning av varo,' m.m.
5§
Vid lastning, forsling, lossning och annan hantering skall den som är ansvarig för åtgärden
göra vad som behövs för att undvida att allmänheten utsätts för tillfålliga olägenheter
genom danml, spill eller dålig lukt.
Avlastning och gods få r inte ske ~å att hrandposter, brandsläckningsutlUstningar och
utrymningsvägar blockeras eller att räddningstjänstens arbete hindras. Lastpallar,
emballage och liknande får inte förvaras på offentlig plats.
3 (S)
Schaktning, grävning
6§
Den som är ansvarig för upptagande av grus, jord eller sand, tippning av fy llnadsmassor,
schaktning, grävning eller alU1at liknande arbete skall se till att det sker på ett sådant sätt att
allmänheten utsätts för minsta möjliga olägenhet.
Störande buller
7§
Arbete som orsakar störande buller för personer på offentliga platser, t.ex. stenkrossning,
pålning och nitning, får inte ske utan polismyndighetens tillstånd.
Containrar
8§
Ägaren eller nyttjanderättshavaren till en container, som skall ställas upp på en offentlig
plats, är skyldig att tydligt märka containern med ägarens eller nyttjanderättshavarens
namn, adress och telefotU1ummer.
Markiser, flaggor och skyltar
9§
Marki ser, flaggor och skyltar får inte sättas upp så att de skjuter ut över en gångbana på
lägre höjd än 2,50 meter eller över en körbana på lägre höjd än 4,50 meter.
Affischering
10 §
Affischer, atU10nser eller liknande anslag får inte utan tillstånd av polismyndigheten sättas
upp på sådana husväggar, staket, stolpat· eller liknande som vetter mot offentlig plats.
Tillstånd behövs inte för att sätta upp anslag på tavlor, pelare eller andra liknande
atlordningar som är avsedda för detta ändamål. Inte heller krävs tillstånd för näringsidkare
att sätta upp aJU10nser och andra tillkälU1agivatlden som avser näringsidkarens rörelse på
byggnad där rörelsen finns.
Högtalarutsändning
11 §
Information, reklam, propaganda eller andra budskap som riktar sig till personer på
offentliga platser, får inte ske genom högtalare eller liknande utan tillstånd av
polismyndigheten
Förtäl'ing av alkohol
12 §
Spritdrycker, vin och starköl får inte förtäras inom offentlig plats.
Ambulerande försäljning
13 §
För ambulerande försäljning gäller Arvidsjaurs kommuns torgstadga, antagen av
kommunfullmäktige 2007-03-29 § 38. Med ambulerande försäljning avses sådan
gatuförsäljning som tar offentlig plats i anspråk endast tillfålligt och i obetydlig omfattning.
4 (S)
Camping
14 §
Camping får inte ske inom kyrkogårdar, begravningsplatser, parker och torg. Camping får
ej heller ske inom badplatser om där ej avsatts särskilda områden för campingändamål.
Badförbud
15 §
Badförbud råder enbart då särskilda föreskrifter utflirdats av miljökontoret/miljö-, byggoch hälsoskyddsnämnden.
HundarlHästal'/Katter
16 §
Hundens ägare, den som tagit emot en hund för underhåll eller nyttjande eller den som
endast tillfålligt vårdar en hund är skyldig att följa bestänill1elserna i
§§ 17-19. Det som sägs i dessa paragrafer gäller inte för ledarhund för synskadad person,
service- och signalhund för funktionshindrad person eller för polishund i tjänst.
17 §
Hundar skall hållas kopplade inom offentlig plats. När en hund inte hålls kopplad skall den
ha halsband på sig med ägarens nanill, adress och telefOJillummer.
Tikar ska under löptid hållas kopplade inom tätbebyggt område.
18 §
Hundar och hästar får inte vistas på kyrkogårdar, begravningsplatser och allmänna
lekplatser. Under perioden l maj till 30 september får hundar och hästar ej heller vistas på
badplatser som ej avsatt särskilda områden för ändamålet.
19 §
Inom offentlig plats skall föroreningar efter hundar, hästar och övriga sällskapsdjur
skyndsamt plockas från gång- respektive cykelbana, gata, torg och i anlagd park inom
detaljplanelagt område.
20 §
Katter som vistas utonums inom tätbebyggt område ska förses med idmärkning.
Fyrverkeri och andra pyrotekniska varor
21 §
Tillstånd från polismyndigheten krävs för att använda följande pyrotekniska varor inom
offentlig plats;
BomberIbombrör som är 75 mm i diameter eller större
Skjutning med luftvapen och fjädervapen.
22 §
Luftvapen, fjädervapen och paintballvapen får inte utan polismyndighets tillstånd användas
på offentlig plats.
S (S)
Avgift för användande av offentlig plats
23 §
För användning av offentlig plats och OImåde som kommunen jämställt med sådan plats
har kommunen rätt att ta ut avgift enligt de grunder som har beslutats av
kommwliullmäktige.
Överträdelse av lokal ordningsföreskrift
24 §
Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot någon av 5-9 §§, 10 § första stycket,
11-12 §§, 13 § första stycket, 14-15 §§, 17-20 §§ kan dömas till penningböter enligt 3 kap.
22 § andra stycket ordningslagen.
I ordningslagen films också bestämmelser om förelägganden och förverkande.
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
ARVIDSJAURS KOMMUN
Sammanträdesdatum
Kommunstyrelsen
2013-01-28
Ks § 24
Arvidsjaurs kommuns
handlingsprogram för
skydd mot olyckor
2013-2015
16
Sida
32
Dnr 00263/2011
003
Den 1 januari 2004 trädde lagen om skydd mot olyckor i kraft. Enligt lagen
ska alla kommuner utarbeta ett handlingsprogram för skydd mot olyckor.
Kommunerna ska styra sitt arbete mot skydd mot olyckor med målstyrning
utifrån nationella mål. Styrningen ska ske genom handlingsprogram, dels för
räddningstjänst (utryckande verksamhet) och dels för den olycksförebyggande verksamheten.
I handlingsprogrammet ska det finnas en beskrivning av olycksrisker inom
kommunens geografiska område. Där ska det även anges uppsatta lokala
verksamhetsmål samt lämnas uppgift om samverkan med externa aktörer.
Vidare ska det beskrivas hur förebyggande verksamhet ordnas och planeras
samt vilken insatsförmåga som räddningstjänsten har och avser skaffa sig.
Handlingsprogrammet ska utgöra ett instrument för uppföljning och
utvärdering. Arbetet med handlingsprogrammet ska vara en ständigt
pågående process.
Det är Länsstyrelsen som utövar tillsyn över kommunens olycksförebyggande verksamhet och räddningstjänst. Tillsynen inriktas mot att
bedöma om kommunen lever upp till de nationella mål och verksamhetsmål
som framgår av lagen samt de mål som angetts i handlingsprogrammet,
främst genom att granska egenkontroll och egenutvärdering.
Handlingsprogrammet ska antas av kommunfullmäktige vid varje ny
mandatperiod. Innan programmet antas skall samråd ha skett med de
myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken (länsstyrelsen,
angränsande kommuner m.fl.).
En remissversion av ett förslag till handlingsprogram för skydd mot olyckor
för Arvidsjaurs kommun behandlades vid miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämndens sammanträde 2012-09-19 § 91. Nämnden beslutade då att sända
ut förslaget på remiss.
Efter remisstidens slut har ett flertal yttranden och synpunkter inkommit.
Dessa finns redovisade och kommenterade i en skrivelse daterad
2012-11-14.
forts.
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
ARVIDSJAURS KOMMUN
Sammanträdesdatum
Kommunstyrelsen
2013-01-28
Sida
33
forts. Ks § 24
Ett reviderat förslag till handlingsprogram har upprättats 2012-11-14.
Miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämnden beslutade 2012-11-28 § 114 att
godkänna upprättat förslag till handlingsprogram för skydd mot olyckor för
Arvidsjaurs kommun och översända det till kommunfullmäktige för
antagande.
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige
x Anta handlingsprogram för skydd mot olyckor för Arvidsjaurs kommun.
x Kommunfullmäktiges beslut 2005-06-20 § 69 och 2007-06-20 § 76
upphör att gälla.
_____
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
KOMMUNSTYRELSEN
Inkom Dnr •
Det fiW1S två ytterligare samverkansavtal tecknade 2011-12-15 avseende:
"Överenskonunelse om hjälp vid trafikolyckor efter väg 94 mellan
Arvidsjaur och Älvsbyns komlllull" samt "Överenskonunelse om ltiälp vid
trafikolyckor efter väg 662 mellan Arvidsjaur och Älvsbyns kommun".
Kommentar
Förslaget har justerats i enlighet med illkonma synpunkter fTån ÄlvsbYllS kommun.
lhlfikverket
Trafikverket Region Nord har tagit del av Ert handlingsprogram och har inga
synpunkter på framtaget program.
Skelfejteå kommIllI
Skellefteå konunun har inget att erims mot förslaget till Arvidsjaurs kornmUllS
hand lingsprogram for skydd mot olyckor och ser fram emo t fo rtsatt samarbete.
Piteå kommull
Miljö- och byggkontoret har i dagsläget inga synpunkter på handlingsprogrammet
flir skydd mot olyckor framtaget av Arvidsjaurs kommun.
Norrbottens fälls landsting
Landstinget stödjer Arvidsjaurs kommuns handlingsprogram med foljande
kommentarer. Vid olyckor och extraordinära händelser vill landstinget kunna verka
effektivt och säkert i samverkan med Arvidsjaurs kommun. Exempel på sådan
samverkan kan vara att övningar planeras och genomförs tillsammans med
landstinget. Vidare kan landstinget medverka vid vissa typer av kommunens
utbi ldn ing, t ex då räddnings~änsten genomför utbildning. Konununen kCln även
överväga att inbjuda landstinget till kommunens säkerhetsgrupp vid tillfällen då
samverkan med landstinget kan bli aktuell.
Kommentar
Under avsnittet "Övningsverksamhet" på sid 16 har fOljande text infogats i
dokumentet:
"Vid olyckor och extraordinära händelser är effektiv samverkan med bland andra
landstinget viktig för att kunna verka effektivt och säkert. Ett sätt att stärka
samverkan mellan Clktörerna är att övni ngar planeras och genomförs tillsammans
med landstinget. Landstinget kan också inbj udas att medverka exempelvis när
räddningstiänsten genomför utbildning."
Under avsnittet "Kommunens säkerhetsg11lpp" på sid 13 har följande text infogats i
dokumentet:
"Externa aktörer som exempelvis landstinget kan också inbjudas vid de tillfållen där
samverkan ska diskuteras."
StikerhetsgruppeJl
Inga synpunkter på handlingsprogrammet framfbrdes vid mötet med
säkerhetsgruppen 2012-10-1 O.
FMV P,ovplals Vit/sel
Sid 4, sista stycket:
"FMU Provplats Vidsc!". skall vora:" FMV Provplats Vidsel"
2
Sid 1S, tabellen över insatstider:
Insatstider för § 2 kap 4 foretagen med nämnd farlig verksamhet enligt förordningen
(2003:789) om skydd mot olycka bör finnas med i demJa tabell.
Sid 17, stycket om samverkan:
Punkt två tror jag inte beskriver verkligheten. Flygplatsen med landningsbanor,
taxivl1gar, uppställningsplatser och byggnader ligger i Arvidsjaur kommun. I
Älvsbyns kommun ligger enbart del av landningsbana.
Dagens avtal med ÄLvsbyns konm1Un säger att Älvsbyns kommun skall åka ut med
Vidsejs räddningsstyrka vid larm inom vårt område. Med stöd från Arvidsjaur
kommuns räddningstjänst. Vidsels räddningsstyrka består av 1+1. Vi är därf'tlr
mycket angelägna om att förstärkning sker på ett sådant sätt att rökdyknings insats
kan ske så snart som möjligt. Av delma anledning har vi fört dialog med
kOllllmmernas räddningsehcfer om att se tlver dctta avtal. Vår gemens81mna
. intention oeh mål är att Älvsbyns kommun skriver avtal med er om att de tal' över
hela ansvaret för räddningsinsats på. flygplats Vidsel. Detta skulle ge en snabbare
insats med rökdykarglUpp än vad som gäller idag.
Ca 50 % av landnings banan ligger i Ålvsbyns kommun. Men aHa byggnader oeh
uppstälJnlngsplattol' for flygplan (utom en) etc. ligger i Arvidsjaur kOl1unun.
Det filUlS ett ganska nytt samverkans avtal utöver ovan nämnda, där Älvsbyns
kommun tar ansvar fiSr olyckor efter forbipasserande väg upp mot benbryteforsen
och fOrbi nästräsk. byn. Har dock inte läst detta avtal själv.
Sid 21, Bilaga 2 Bebyggelsens karaktär:
Med tanke på punkt 4 ovan blir man skriva in rortydligande text och i tabell (se
kOlmnentar 2) insatstiderna rör § 2 kap 4 företagen (Företag/platser med farlig
verksamhet enligt beslut från Länsstyrelsen). Här säger man "nonnalt 10 minuter".
Detta kan i praktiken svårligen bli fallet for vår plats och fölmodligen inte fOr de
övriga 4 platsetna heller.
Av den anledningen bör det framgä/be~krivas hur man Itlser detta fdr respektive
plats under denna punkt i och med att dessa enligt lUbrik tillhör "Grupp 1 (insatstid
10 minuter).
Kommentar
Felskrivningen IOFMU Provplats Vidsel') har justerats till "FMV Provplats Vidse}l'.
Felskri,'ningen under avsnittet "Samverkan", punkt 2 har justerats. Information om
samverkan mellan Arvidsjaurs kommun och Älvsbyns konunun avseende
trafikolyckor efter nämnd vägstrUcka hal' lagts in i handlingsprogrammet.
Insatstidel' för fOretagen med farlig verksamhet har lagts till i tabellen )'Jnsatstider"
på sid. 15 enligt nedanstående:
Arvidsjaurs flygplats, under J 5 minuteI'
FMV Provplats Vidsal, under 50 minuter
Datllillen i Bashlsel, under 40 minuter
Dammen i Gallejaur, under 50 minuter
Dammen i Gl'ytfors, under 50 minuter
3
FMV Provplats Vidsel har fram:ilirt att de önskar se över nuvarande avtal gällande
RFN området, Vidsel. Diskussioner kring ett framtida avtal fOr att bland almat
förkorta insatstiden för RFN området pågår mellan Arvidsjaurs och Älvsbyns
konunun. Eftersom att inget färdigt avtal finns tillgängligt är det inte möjligt att i
planen beskriva hur samverkan kommer att se ut i framtiden utan enbart nuläget
beskrivs.
Lällsstyl'else"
Beslut
Länsstyrelsen anser att Arvidsjaur kommuns gemensamma handlingsprogram för
rltddningstjäust och ilircbyggandc verkSamhet i stOlt uppfyller lagens krav, dock
finns det delar som inte uppfyller kommunens skyldigheter enlig Lag (2003:718)
om skydd mot olyekor (LSO).
Bakgrund
Länsstyrelsen har beretts tillfliiie att yUTa sig över Arvidsjaur kommuns
gemensamma handlingsprogram for räddningsljänst och förebyggande verksamhet
enligt LSO.
Arbetet med handlingsprogram kan ses som en process där kommunen arbetar
systematiskt fOr att hela tiden bli bättre på att :llirebygga olyckor och för att ingripa
med räddningsinsats när olyckor har inträffat. Processmodellen är den samma ror
såväl :rurebyggande som skadeavltiälpande verksamhet: kartlägga nuläget,
analysera, prioritera, målarbele, 11andlingsprogram, genomföra och åtaga, :ililja upp,
utvärdera, och ilirbättra.
I den del av processen där konunUllcn kal11ägger nuläget finnas det stora
möjligheter att samordna arbetet med andra lagstiftningar jnom området skydd mot
olyckor. Exempel på detta kan vara lag (2006:544) om korrummers och landstings
åtgärder infOr och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LER).
Det gällcr även den del nv processen som handlar om en systematisk identifiering
och analys av kommunens risker. I detta arbete är det viktigt att skaffa sig en
övergripande bild av hur konummcns säkerhetsarbete bedrivs på alla områden t.ex.
gäl lande Uldresäkerhet och översiktsplanering.
Det ska fmnas en tydlig koppling mellan riskanalysen och kommunens mål fiSr
området skydd mot olyckor. Målen delas upp i säkerhetsmål och prcstationsmål.
SäkerhctsmAlen beskriver önskade nivAer på det kommunala skyddet och
säkerheten medan prestations~mål ska vara mätbara, upp:lliljlungsbara och beskriva
hur kommunen Hinker uppnå sina säkerhetsmAl.
En viktig del i arbetet med bandlingsprogram är upp:lliljningen som tillsanunans
med utväl'derjngen kan bidra till att kommunens arbete med handlingsprogram
utvecklas och förbättras.
Länsstyrelsens synpunkter
Länsstyrelsen anser att kOlIUl1Wlcns handlingsprogram enlig LSO har brister inom
ett antal områden vilka redovisas nedan.
4
Kommunens organisation
Länsstyrelsen konstaterar aU det saknas en beskrivning av kommunens organisation
när det t.cx. gäller vilken/-a nämnd/-er som har tiJll.lppgift att fullgöra kommunens
skyldigheter enligt LSO. Vidare bör det framgå om konununfullmäktige bar gett i
uppdrag åt kommunal nämnd aU under perioden anta närmare riktlinjer.
Konununens risker, prioriteringar och mäl
Enligt 3 kap.3§ och 3 kap.8§ LSO ska mulen för kommunens verksamhet och de
risker för olyckor som finns i kommunen som kan leda till räddningsinsats anges i
konununens handlingsprogram. De nationella mål som anges i LSO ska vara
riktningsgivande, vilket betyder att de styr vilket arbete som ska utlliras, men inte
på vilket sätt. Korrummen ska sedan, utifrån de risker som finns inom kommunen,
beskriva hur riskerna ska hanteras och vilka åtgärder som ska vidtas.
Länsstyrelsen anser att kopplingen mellan riskpriol'iteringarna oeh
målfolTIlUleringarna inte är tydligt beskrivet. Kommunen har beskxivit vilket
underlag som Jigger till grund för handlingsprogrammet bl.a. insatsstatistik och
kommunens risk~och sårbarhetsanalys. Doek framgår det inte hl.u· man har arbetat
med prioriteringarna av kommunens risker samt det vidare arbetet med
framtagandet av kommunens målsättningar. I detta arbete ser Länsstyrelsen gärna
att kommunenjämfOr sig med riket oeh andra liknande kommuner. På så sätt fär
kommunen en god bild över var man statistiskt Jigger i förhållande till andra oeh
vilka onuåden som bör prioriteras i kommunens säkerhetsarbete.
Länsstyrelsen anser vidare att prestationsmålen föl' röddningsljänst inte kan ses som
konkreta prestationsmål. Länsstyrelsen anser t.ex. att anspälUungstiden på 5 min
som ftnns beskrivet i handlingsprogrammct som en del av räddningsljänstens
fötmAga inte samtidigt kan vara ett prestationsmål för räddningstiänsten.
Länsstyrelsen förutsätter att räddningstjänsten har den llimlåga som beskrivs i
handlingsprogrammet om inte bör det tydlig framgå att detta är en förmåga som
kommunens avser sig skaffa.
Beskrivning av förebyggande verksamhet
Enligt 3 kap.3§ 1.80 ska kommunens handlingsprogram beskriva hur kOIrummens
förebyggande verksamhet är ordnad oeh hur den planeras. Den kan t.ex. innehålla
beskrivningar av organisation, resurser och kompetens och hur kommunen verkar
fOr skydd mot andra olyekor än bränder.
Länsstyrelsen anser att den llirebyggande verksamheten inte lir besla'iven i
tillfrcdsställande omfattning. Länsstyrelsen saknar bl.a. beskrivningar hur
tillsynsverksamheten och verksamheten gällande brandskyddskontroll är ordnad
och hur dessa verksamheter planeras. Vidare bör det framgå hur kommunen arbetar
med att :ilircbygga andra olyckor än brand t.ex. dnmkningsolyekol'.
Riiddningstjänstens kompetens oeh övningsverksamhet
I handlingsprogrammet beskrivs räddningstjänstens kompetens samt vilken
övningsverksamhet personalen ska delta i. Uinsstyrelsen konstaterar att
korupetensbeskrivning mr deltidsbrandmän oeh brandväm saknas, samt att det även
saknas övningsbeskrivning frir brandvärn.
5
UppfOljning! utvärdering
LänsstyreJscn konstaterar att det i handlingsprogrammet finns en beskrivning av när
verksamheterna kommer att följas upp och utvärderas och hur detta ska
dokumenteras. Dock framgår det inte hur uppföljning och utvärderingen ska
genomföras och inte heller vilken funktionlfdrvaltning som ansvarar for detta.
Kommentar
Följande beskrivning har lagts in j handlingsprogranmJet under avsnittet
"Inledning": Miljö- bygg- och hälsoskyddsnällU1den fullgör kommunens uppgifter
inom räddningstjänsten enligt lagen om skydd mot olyckor, lagen om brandfarliga
och explosiva varor med därtill hörande förordningar. Kommunfullmäktige har
delegerat åt nänmdcn att under perioden anta 11ännarc riktlinjer.
QlyckStyp
Arvidsjaur
.. ;>", .
.' j '
d
KODUUungruppcn
.
,
Län!=t
Riket
.. ,
Brand i byggnad
1,63
1,46
1,36
1,17
Brand ej i byggtlad
1,57
1,57
1,5<1
1,67
Vönnodad brand
0,45
0,58
0,65
0,66
Falsklflml brand
0,21
0,10
0,16
0,07
Trafikolycka
2,42
1,73
1,67
1,60
Utsläpp av farligt änme
0,64
0,28
0,24
0,26
Drunkllingl-tillbud
0,09
0,07
0,08
0,04
Stormskada
0,03
0,05
0,02
0,09
Förmodad räddning
0,12
0,08
0,10
0,11
0,02
0,02
0,01
0,13
0,09
0,14
Nödställt djlU'
0,08
0,06
0,07
Bergras/jordskred
0,00
0,00
0,00
Flllsklarm räddning
Nödställd person
0,12
Annat ras
0,03
0,01
0,01
0,01
ÖversvllnlDing av vattendrag
0,03
0,02
0,01
0,oJ
AnnIIn vaUensknda
0,06
0,07
0,04
0,17
A~tomatlann
1,63
3,79
4,46
3,53
Annan
0,33
0,37
0,36
0,34
Totalt
9,38
10,39
10,85
9,99
ej brandigas
För att rnöjliggörajämföre1ser bar tabellen under avsnittet "Olyckor som kan leda
till räddningsinsats" ersatts av ovanstående tabell, Vid tabellen hur även lliljande
text lagts in: "Vid enjämfOreJse mcllan insatsstatislikcll for Arvidsjaurs konunun
och statistik för jämförbara kommuncr respektive statistik föl' länet respektivc riket
kan skönjas att Arvidsjaur ligger lägrc vad gäller det totala antalet insatser per 1 000
invånare, Vad beträffar exempelvis brand i byggnad och trafikolycka ligger
kommunen dock högre än både kommunglUppen, länct oeh riket. Avsevärt lägre
ligger kommunen när dct gäller automatlarm, ej brandIgas,"
Prestationsmålet om en anspänningstid på 5 min har tagits bort från programmet.
6
Följande text är inlagd under avsnittet "forebyggande verksamhet": "Den
skadefOrebyggande verksamheten innefattar information och utbildning samt
liIIstånd, tillsyn och kontroll enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO) samt tillsyn
enligt lagen om explosiva oeh brandfarliga varor (LBE). Sotningsvel'ksamhetcn
ingår oekså i det förebyggande arbetet.
Korrununens räddningschef och ställföreträdande räddningsehef utfdr tillsyn och
brandskyddskontroll enligt tillsynsplan som inför varje verksamhetsår antas av
bygg-, miljö-, oeh hälsoskyddsnämnden."
Under kapitlet "Förebyggande verksamhet" har ett nytt avsnitt infogats under
rubriken "Olyckor i och vid vatten" med ::följande fonnulering: "Arvidsjaurs
konunun arbetar med att minska antalet drunkningsolyckor genom att bland annat
öka skolbarnens simkunnighet. Platser där många vistas invid vatten måste anpassas
så att riskerna for olyckor minimeras. Tekniska kontoret sUtter upp och sköter
livrUddningsutmstning på båtplatsen vid Båthusviken, på piren vid Nyborgssjön
samt på badplatsen vid Camp Gielas."
Tabellen under rubriken "övningsverksamhet" har kompletterats med uppgiften att
brandvärn har 20 övningstimmar per år fordelat på 1Oövningar samt att innehållet i
övningen kan i stort besla'ivas som "allmän räddningstjänst".
Tabellen under "persona.lens kompetens" har kompletterats med uppgiften att
räddnings~Unsten har 36 brandmän i beredskap och att kompetenskravet för dessa
är MSB:s utbildning "Räddningsinsats". Tabellen har även kompletterats med
uppgiften att räddningstjänsten har 8 brandvärn och att kompetenskravet for dessa
är MSB:s utbildning "Räddningsinsats" eller motsvanmde lokal utbildning. Samma
tabell har även justerats under kompetenskrav för räddllingschef till
"Räddningsledrung B, olyeksförebygganrle B och sarnhällsimiktat säkerhetsarbete
A (eller motsvarande i äldre utbildningssystem)"
Avsnittet "uppföljning" har kompletterats med foljande formulering: "Miljö-. byggoch hälsoskyddsnärnndcn ansvarar för uppföljningen."
Lycksele kommull
Arbetsutskottet meddelar Arvidsjaurs konunun att Lycksele konunun inte
har några synpunkter på förslaget.
3.
Slutsats samt Hirslag till beslut
Förvaltn.ingen foreshir att miljö-, bygg- och hälsoskyddsnäuUldell föreslår
kommunfullmäktige aH anta reviderat förslag till handlingsprogram.
Förvaltningen fareslär att mi1jö~, bygg- och hUlsoskyddsnänmden föreslår
konununfullmäktige att delegera åt nämnden att under perioden anta nännare
riktlinjer.
Britta Lundgren
Bercdskapssamordnare
7
Arvidsjaurs kommun
Á
Árviesjávrieen kommuvvdna
Antageet av komm
munfullmäkttige 2013-X
XX-XX, § X
KOM
MMUNSTY
YRELSEN
N
000263/2011 -003
Inkom
Dnr
HANDL
LINGSP
PROGRA
AM FÖR
R SKYDD MOT OLYCK
KOR
för Arv
vidsjaurrs komm
mun
2
2013 – 2015
2
Handlingsprogram för skydd mot olyckor för Arvidsjaurs kommun 2013-2015
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING ........................................................................................................................................3
RISKBILD ...........................................................................................................................................4
Riskanalys ........................................................................................................................................4
Olyckor som kan leda till räddningsinsats .......................................................................................4
Farlig verksamhet .............................................................................................................................6
MÅLSÄTTNING .................................................................................................................................7
Nationella mål ..................................................................................................................................7
Kommunövergripande inriktningsmål .............................................................................................7
Säkerhets- och prestationsmål för den förebyggande verksamheten ...............................................8
Säkerhets- och prestationsmål för räddningstjänst .........................................................................10
RÄDDNINGSTJÄNSTENS ORGANISATION ...............................................................................11
Uppbyggnad ...................................................................................................................................11
FÖREBYGGANDE VERKSAMHET ...............................................................................................13
Förhindra olycka ............................................................................................................................13
Vidta skadebegränsande åtgärder innan olycka inträffat ...............................................................13
Allmänhetens möjlighet att alarmera .............................................................................................13
Tillsyn och brandskyddskontroll ....................................................................................................14
Sotningsverksamheten ....................................................................................................................14
Olyckor i och invid vatten ..............................................................................................................14
Kommunens säkerhetsgrupp ..........................................................................................................14
RÄDDNINGSTJÄNSTENS FÖRMÅGA OCH RESURSER...........................................................15
Räddningsstyrkornas förmåga ........................................................................................................15
Insatstider .......................................................................................................................................17
Övningsverksamhet ........................................................................................................................17
Brandvattenförsörjning...................................................................................................................18
Genomföra räddningsinsats ............................................................................................................18
Vidta åtgärder efter räddningsinsats ...............................................................................................18
Samverkan ......................................................................................................................................18
Personalens kompetens ..................................................................................................................19
RÄDDNINGSTJÄNST UNDER HÖJD BEREDSKAP....................................................................20
UPPFÖLJNING .................................................................................................................................20
BILAGA 1 - DEFINITIONER ...........................................................................................................21
BILAGA 2 – BEBYGGELSENS KARAKTÄR ...............................................................................22
2
Handlingsprogram för skydd mot olyckor för Arvidsjaurs kommun 2013-2015
INLEDNING
Den 1 januari 2004 trädde lagen om skydd mot olyckor i kraft. Enligt lagen ska alla kommuner
utarbeta handlingsprogram för skydd mot olyckor. Enligt lagen ska kommunerna styra sitt arbete
mot skydd mot olyckor med målstyrning utifrån nationella mål. Styrningen ska ske genom
handlingsprogram, dels för räddningstjänst (utryckande verksamhet) och dels för den
olycksförebyggande verksamheten. Kommunen kan välja mellan att ha olika program för det
förebyggande arbetet och för räddningstjänstens operativa verksamhet. I Arvidsjaurs kommun
valdes för perioden 2013-2015 att ha ett samlat dokument.
I programmet ska det finnas en beskrivning av olycksrisker inom kommunens geografiska område.
Där ska även anges uppsatta lokala verksamhetsmål samt lämnas uppgifter om samverkan med
externa aktörer. Vidare ska det beskrivas hur förebyggande verksamhet ordnas och planeras, samt
vilken insatsförmåga som räddningstjänsten har, och avser skaffa sig.
Programmen ska antas av kommunfullmäktige varje ny mandatperiod. Innan programmet antas
skall samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken (länsstyrelsen
och angränsande kommuner). När programmet är antaget ska det skickas till länsstyrelsen,
angränsande kommuner samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).
Handlingsprogrammet ska utgöra ett instrument för uppföljning och utvärdering. Arbetet med
handlingsprogram är en ständigt pågående process.
Tillsyn över kommunens olycksförebyggande verksamhet och räddningstjänst görs av
Länsstyrelsen. Den inriktas mot att bedöma om kommunen lever upp till de nationella mål och
verksamhetsmål som framgår av lagen samt de mål som angetts i handlingsprogrammen, främst
genom att granska egenkontroll och egenutvärdering.
Underlag för Arvidsjaur kommuns handlingsprogram har utgjorts av insatsstatistik,
kommunens riskinventering med efterföljande riskanalys.
Miljö- bygg- och hälsoskyddsnämnden fullgör kommunens uppgifter inom räddningstjänsten
enligt lagen om skydd mot olyckor, lagen om brandfarliga och explosiva varor med därtill
hörande förordningar. Kommunfullmäktige har delegerat åt nämnden att under perioden anta
närmare riktlinjer.
3
Handlingsprogram för skydd mot olyckor för Arvidsjaurs kommun 2013-2015
RISKBILD
Kommunen har ett långtgående ansvar för att trygga försörjningen för bl.a. räddningstjänst,
befolkningsskydd, teknisk försörjning, social service och utbildning för invånarna. Den
övergripande riskanalysen syftar till att identifiera de risker som kommunen kan utsättas för.
Riskerna skall sedan förebyggas, hindras eller begränsas.
Kommunens risk- och sårbarhetsanalys för perioden 2011-2014 redogör de allvarligaste riskerna
som finns i kommunen.
Riskanalys
Signifikant för flertalet av de olyckor som inträffat inom kommunens insatsområde under åren är
att orsaken till händelsen kan relateras till den mänskliga handlingen d v s felaktiga installationer,
felaktiga beslut, tekniskt fel av någon form, av oaktsamhet eller med avsikt etc. Riskanalysen för
kommunen åskådliggör ett flertal riskmiljöer där olycka kan inträffa. Riskmiljöerna kan delas in på
två sätt; där sannolikheten är stor för händelse men med smärre konsekvenser, och där
sannolikheten är liten men med stora konsekvenser.
Övergripande riskanalys för Arvidsjaur kommun, Risk- och sårbarhetsanalys 2011-2014, finns att
tillgå som separat dokument.
Olyckor som kan leda till räddningsinsats
Händelser som har stor sannolikhet men relativt liten konsekvens för samhället kan kallas för
”normalolycka” och delas in i olyckskategorierna trafikolycka, brand i byggnad/bostad, brand ej i
byggnad, naturolyckor och personolyckor.
Brand ej i byggnad kan beskrivas som mark/skogs-, container- och fordonsbränder. Dessa händelser
har en hög frekvens och kan generellt ses som enkla och normalt resurskrävande, förutom de större
skogsbränder som kan ge en samhällspåverkan då händelsen är resurskrävande, stora arealer
påverkas, människor och bebyggelse kan vara hotade.
Brand i bostad kan delas in i flerbostadshus, radhus och fristående villa. Dessa händelser är relativt
frekventa och sker mestadels i tätbebyggt område. Resursbehovet är dock så stort att den strategiska
beredskapen allvarligt ansträngs. Vid brand i flerbostadshus och radhus där fler bostäder är
allvarligt hotade är resurstillgången kritisk i initialskedet.
Händelser som har liten sannolikhet men medför stora konsekvenser för samhället, är så kallade
allvarliga olyckor. Dessa allvarliga olyckor kräver oftast stora resurser från räddningstjänsten och
av samverkande myndigheter, men även från företagsledning etc. Arvidsjaur har under de senaste
åren inte haft några händelser som tangerar att rubriceras som allvarlig olycka där samhällets
resurser har påfrestats under en längre tid.
Exempel på händelser som har lägre sannolikhet men medför stora konsekvenser är skolbränder,
industribränder, bränder i handelscentra, naturolyckor samt olyckor med farliga ämnen och
kommunikationsolyckor (tåg, buss, flyg).
Inom kommunen bedrivs bilestverksamhet under vinterhalvåret, vilket medför ökade risker både
inom allmänna trafiken och på de aktuella biltestanläggningarna. Kommunen ser även ett ökande
antal olyckor inom trafiken av olika art.
4
Handlingsprogram för skydd mot olyckor för Arvidsjaurs kommun 2013-2015
Under perioden 2007-2012 har kommunens räddningstjänst deltagit i 434 insatser. Vid sju tillfällen
har räddningstjänsten gått in som förstärkning till en annan kommuns räddningstjänst och vid ett
tillfälle har kommunens räddningstjänst begärt förstärkning från en annan räddningstjänst. Under
perioden har olyckorna resulterat i 133 personskador, varav 86 lindrigt skadade, 40 svårt skadade
och 7 omkomna.
Vid en jämförelse mellan insatsstatistiken för Arvidsjaurs kommun och statistik för jämförbara
kommuner respektive statistik för länet respektive riket kan skönjas att Arvidsjaur ligger lägre vad
gäller det totala antalet insatser per 1 000 invånare. Vad beträffar exempelvis brand i byggnad och
trafikolycka ligger kommunen dock högre än både kommungruppen, länet och riket. Avsevärt lägre
ligger kommunen när det gäller automatlarm, ej brand/gas. Tabellen nedan visar en jämförelse
gällande antal insatser per 1000 invånare för respektive olyckstyp under perioden 2007-2011.
Olyckstyp
Arvidsjaur
Kommungruppen
Länet
Riket
Brand i byggnad
Brand ej i byggnad
Förmodad brand
Falsklarm brand
Trafikolycka
Utsläpp av farligt ämne
Drunkning/-tillbud
Stormskada
Förmodad räddning
Falsklarm räddning
Nödställd person
Nödställt djur
Bergras/jordskred
Annat ras
Översvämning av vattendrag
Annan vattenskada
Automatlarm ej brand/gas
Annan
Totalt
1,63
1,57
0,45
0,21
2,42
0,64
0,09
0,03
0,12
1,46
1,57
0,58
0,10
1,73
0,28
0,07
0,05
0,08
0,02
0,13
0,08
0,00
0,01
0,02
0,07
3,79
0,37
10,39
1,36
1,54
0,65
0,16
1,67
0,24
0,08
0,02
0,10
0,02
0,09
0,06
0,00
0,01
0,01
0,04
4,46
0,36
10,85
1,17
1,67
0,66
0,07
1,60
0,26
0,04
0,09
0,11
0,01
0,14
0,07
0,00
0,01
0,03
0,17
3,53
0,34
9,99
0,12
0,03
0,03
0,06
1,63
0,33
9,38
5
Handlingsprogram för skydd mot olyckor för Arvidsjaurs kommun 2013-2015
Farlig verksamhet
Vid vissa anläggningar bedrivs verksamhet som innebär fara för att en olycka ska orsaka allvarliga
skador på människor eller miljön. Sådana anläggningar omfattas av skyldigheterna i 2 kap 4 § i
lagen om skydd mot olyckor. Enligt 2 kap 4 § har en ägare eller verksamhetsutövare vissa
skyldigheter när verksamheten utgör en så kallad farlig verksamhet. Vid de anläggningar som
omfattas krävs en skälig beredskap som kompletterar kommunens beredskap för räddningsinsats.
Ägaren eller verksamhetsutövaren kan också behöva vidta andra nödvändiga åtgärder för att hindra
eller begränsa allvarliga skador. Beredskapen vid anläggningen och i kommunen syftar till att kunna
utföra effektiva räddningsinsatser vid en olycka inom den farliga verksamheten. Vid farlig
verksamhet gäller även bestämmelser om varning, underrättelse vid utsläpp av giftiga eller skadliga
ämnen och information om olycka. Dessa skyldigheter gäller även vid överhängande fara för
olycka. Vid olycka eller överhängande fara för olycka larmas kommunens räddningstjänst via SOS
Alarm.
Enligt 2 kap 4 § gäller dessa skyldigheter även flygplatser. I övrigt är det länsstyrelsen, efter samråd
med kommunen, som beslutar om vilka verksamheter som utgör farliga verksamheter.
Inom kommunen finns i dagsläget fem farliga verksamheter. Dessa består av FMV Provplats
Vidsel, Arvidsjaurs flygplats samt dammarna Bastusel, Gallejaur och Grytfors som ligger i
Skellefteälven. Flygplatsen och FMV Provplats Vidsel har egna insatsstyrkor. Arvidsjaurs kommun
har ansvaret för såväl tillsyn som utryckning när det gäller FMV Provplats Vidsel. Enligt upprättat
samverkansavtal med Älvsbyns kommun är det dock räddningstjänsten i Vidsel som gör en första
insats i området.
6
Handlingsprogram för skydd mot olyckor för Arvidsjaurs kommun 2013-2015
MÅLSÄTTNING
Här redovisas de nationella målen samt kommunens inriktningsmål, säkerhetsmål och
prestationsmål. Säkerhetsmålen beskriver önskade nivåer på det kommunala skyddet och säkerheten
medan prestationsmål ska vara mätbara, uppföljningsbara och beskriva hur kommunen tänker nå
upp till sina säkerhetsmål.
Nationella mål
I 1 kap. 1 och 3 §§ i i Lag om skydd mot olyckor (LSO) anges de nationella målen och syftet med
den verksamhet som ska bedrivas enligt lagen:
1§
Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och
hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande
och likvärdigt skydd mot olyckor.
3§
Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan
påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt.
De nationella målen är riktningsgivande, vilket betyder att de styr vilket arbete som ska utföras med
inte på vilket sätt.
Kommunövergripande inriktningsmål
Kommunen ska enligt 3 kap. 3 och 8 §§ LSO ange mål för verksamheten i handlingsprogrammen.
x
Målet för kommunens verksamhet är att skapa förutsättningar för en god livskvalitet, rättvis
fördelning och långsiktig trygghet för kommunens medborgare. Tätort och glesbyggd ska
tillsammans skapa kommunens framtid.
x
Arbetet för barns rättigheter utifrån FN:s barnkonvention ska genomsyra kommunens
verksamhet. Det ska vara en kommun där det finns plats för alla och där alla kan känna
trygghet. Det förutsätter en ekonomi i balans där vi klarar våra åtaganden, och där alla tar ett
gemensamt ansvar.
x
Arvidsjaur kommuns mål med krishanteringssystemet är att minska risken för och
konsekvenserna av, allvarliga kriser i samhället. Kommunen ska vid svåra påfrestningar i
samhället ha omedelbart förmåga att strategiskt leda och samordna den kommunala
verksamheten. Kommunen ska planera och organisera verksamheten för att snabbt kunna
informera myndigheter, personal och allmänheten.
x
Kommunen skall hålla en räddningstjänst som tillfredställer skäliga anspråk på en effektiv
insats och på förebyggande åtgärder mot brand och olyckor.
x
Räddningstjänsten i Arvidsjaurs kommun skall arbeta för att minska risken för bränder och
andra olyckor samt genom sin funktion ha en samordnande roll avseende skydd mot olyckor
för alla som bor, verkar eller vistas i kommunen.
7
Handlinngsprogram för skydd m
mot olyckorr för Arvidsjjaurs komm
mun 2013-20
015
x
R
Räddningstj
tjänsten skall vara en efffektiv och professioneell skadeavhhjälpande
oorganisationn, så de som
m behöver vvåra tjänsterr känner tryg
gghet och tiillit när
oorganisationnen tas i anspråk. Rädddningstjänstten skall arb
beta humaniitärt och
kkostnadsefffektivt.
Säkerh
hets- och prestation
p
nsmål för d
den föreb
byggande verksamh
v
heten
Säkerrhetsmål:
Komm
munala förvvaltningar, företag
fö
och pproduktionssområden sk
ka kunna uttföra produk
ktion av
varor och tjänsterr med minim
mala störninngar orsakad
de av händeelser vi kan påverka.
Prestaationsmål:
Branddskyddsansvvariga ska under
u
2010-22013 erbjud
das och genomföra anppassad brand
dutbildning.
Företaag med hög risk respek
ktive företagg med mång
ga arbetstillffällen ska un
under mandaatperioden
erbjuddas anpassadd brandutbildning.
Säkerrhetsmål:
Alla skolbarn i årrskurs 1, 4, 8 ska ha kuunskaper om
m brandriskeer, hur man skyddar sig
g mot
brändeer och persoonolyckor samt
s
allmänn riskmedvetenhet. Målluppfyllnad förutsätter ett nära
samarrbete med skkolan.
Prestaationsmål:
Utbilddning för skkolbarn i årsskurs 1, 4 occh 8 ska gen
nomföras.
Utbilddningen skaall efter geno
omförande, utvärderas och utveck
klas tillsamm
mans med sk
kolan.
Säkerrhetsmål:
Skolunngdomar skka efter grun
ndskolans s lut ha kunsk
kaper om siim- och livrräddning sam
mt hjärt- occh
lungrääddning.
Prestaationsmål:
Skolunngdomar skka vid årsku
urs 5 slut haa genomgått sim- och livräddningsuundervisnin
ng.
Skolunngdomar skka vid årsku
urs 9 slut haa genomgått hjärt- och lungräddnin
l
ngsundervissning.
Säkerrhetsmål:
Ensam
mkommandee flyktingbaarn ska ha kkunskaper om brandrisk
ker, hur mann skyddar sig mot
brändeer och persoonolyckor samt
s
allmänn riskmedvetenhet. Målluppfyllnad förutsätter ett nära
samarrbete med Arbetsmarkn
A
nadsenhetenn.
Prestaationsmål:
i samband med ankom
Utbilddning för ennsamkommaande flyktinngbarn ska genomföras
g
mst.
Utbilddningen skaall efter geno
omförande, årligen utv
värderas och
h utvecklas ttillsammanss med
Arbetssmarknadseenheten.
8
Handlinngsprogram för skydd m
mot olyckorr för Arvidsjjaurs komm
mun 2013-20
015
Säkerrhetsmål:
Komm
muninvånaree äldre än 65
6 år samt ppersoner med, ur säkerh
hetssynpunkkt, allvarligaa
grupper ino
funktiionshinder ska
s utgöra prioriterade
p
om det föreb
byggande ar
arbetet.
Prestaationsmål:
Brandd- och säkerrhetsdagar för
fö äldre skaa årligen arrrangeras i saamverkan m
med övriga intressenter.
i
.
25% aav hemtjänsstpersonalen
n ska årligenn utbildas i praktiskt brrandskydd.
Säkerrhetsmål:
Alla uutrymmen föör bostadsän
ndamål inom
m kommunen ska vara utrustade m
med minst en
e
fungerrande branddvarnare.
Prestaationsmål:
Kontroll av huruvvida utrymm
men för bos tadsändamåål är utrustaade med minnst en fungeerande
brandvvarnare skaall fr.o.m. 20
005 genomfföras med den
d periodicitet som förreligger för
skorsttensfejarmässtarens bran
ndskyddskoontroller. Sk
korstensfejarrmästaren äär rapporteriingsansvarigg
till rädddningscheffen om iaktttagna bristeer. Bostäderr inom bolag
gen genomfförs med egen
organiisation, bovvärdar/vaktm
mästare.
9
Handlinngsprogram för skydd m
mot olyckorr för Arvidsjjaurs komm
mun 2013-20
015
Säkerh
hets- och prestation
p
nsmål för räddnings
stjänst
Säkerrhetsmål:
Räddnningsstyrkorrna skall sn
nabbt, säkertt och effektiivt kunna uttföra räddniingsinsatserr enligt Lag
om skkydd mot olyyckor.
Prestaationsmål:
Insatsttiden skall mätas
m
för vaarje räddninngsinsats occh högst upp
pgå till den insatstid so
om anges i
bilagaa 2. Avvikellser ska redo
ovisas nämnnden årsvis.
Branddutredningarr skall geno
omföras enliigt LSO meen också dju
upstuderas vvid de tillfälllen det
bedöm
ms intressannt, för att up
ppnå syftenaa att förhind
dra liknandee olyckor elller öka
räddniingstjänstenns kunskap och effektivvitet.
Säkerrhetsmål:
Komm
munens rädddningstjänstt ska ha en ssäker återvääxt av lämpliga medarbbetare och kunna
k
känneetecknas som
m en stimuleerande och intressant arbetsplats.
a
Prestaationsmål:
Vid nyyanställningg av brandm
män ska desssa ha en perrsonlig men
ntor under dde sex förstaa månadernaa.
Samtlig ny räddnningstjänstpeersonal bör ha genomg
gått grundutb
bildning inoom 3 år från
n
anställningens böörjan.
Vid koommande anställningar
a
r ska medveetet satsas på
p rekryterin
ng av underrrepresenterrat kön och
minorritetsgrupper med annan
n etnisk-kullturell bakg
grund.
10
Handlingsprogram för skydd mot olyckor för Arvidsjaurs kommun 2013-2015
RÄDDNINGSTJÄNSTENS ORGANISATION
Uppbyggnad
Räddningstjänstens ledning och organisation skall bestå av:
ƒ
ƒ
ƒ
ƒ
ƒ
Räddningschef
Brandman med ansvar för materiel och vård men även viss administration och utbildning
Räddningsstyrka med deltidsanställning i Arvidsjaur - 5 förmän och 20 brandmän
Räddningsstyrka med deltidsanställning i Glommersträsk - 4 förmän och 8 brandmän
Räddningsvärn i Moskosel - 10 brandmän
Reserver bör finnas på varje station
Följande styrkor skall vid normalberedskap rycka ut inom angivna tider:
Räddningschef i beredskap enl. Avtal SAMLAS (hela kommunen) Kvittera larm inom 90 sek. och
(om så bedöms) inom 20 min bege sig mot olycksplats eller närmaste brandstation och vara
räddningsledare behjälplig i beslutsgången.
Stn 700 Arvidsjaur deltid (hela kommunen) 5 min
Räddningsledare
4 Brandmän
Stn 710 Glommersträsk deltid 5 min
Styrkeledare
2 Brandmän
11
Handlingsprogram för skydd mot olyckor för Arvidsjaurs kommun 2013-2015
Stn 720 Moskosel Räddningsvärn Ingen inställelsetid (frivilligt)
8 brandmän
Dessutom skall en tjänst som kommunens beredskapssamordnare finnas i kommunen på minst
halvtid.
Avtal finns med Arjeplog, Sorsele, Lycksele, Malå, Storuman kommun om en gemensam
räddningschef i beredskap (RCB).
12
Handlingsprogram för skydd mot olyckor för Arvidsjaurs kommun 2013-2015
FÖREBYGGANDE VERKSAMHET
Den skadeförebyggande verksamheten innefattar information och utbildning samt tillstånd, tillsyn
och kontroll enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO) samt tillsyn enligt lagen om explosiva och
brandfarliga varor (LBE). Sotningsverksamheten ingår också i det förebyggande arbetet.
Förhindra olycka
Minska sannolikheten för olyckor
Syftet är att förhindra att olyckor uppstår vid införande av nya verksamheter och tjänster. Detta ska
ske redan i samband med planer och beslut. Syftet är även att förhindra att olyckor uppstår i
befintlig verksamhet genom felaktiga tjänster och/eller handlingar.
Vidta skadebegränsande åtgärder innan olycka inträffat
Minska konsekvenserna av en olycka
Syftet är att i förväg vidta åtgärder för att skydda liv, miljö och egendom.
För att snabbast möjligt begränsa eller avvärja skador på liv, egendom eller miljö orsakade av
brand, ras eller annat nödläge skall bebyggelsens karaktär utgöra en väsentlig grund för val av
ambitionsnivå för insatstider. Bebyggelsetyperna kan delas in i tre grupper (Se bilaga 1). I
bebyggelse hänförbar till grupp I skall eftersträvas insatstider under 10 minuter, i grupp II 20
minuter och i grupp III 30 minuter.
I kommunens totala planläggningsarbete, vid planering av framtida bebyggelse skall dessa
planeringsförutsättningar vägas in.
Allmänhetens möjlighet att alarmera
Alarmeringscentral för kommunens räddningsstyrkor är anordnad vid SOS Alarms larmcentral i
Luleå. Reservkraft skall finnas för alarmeringssystemet. För att säkerställa allmänhetens möjlighet
att larma räddningstjänsten i samband med olyckor under telefonbortfall, kan alarmering ske via att
man bemannar brandstation med en man från jourstyrka. Vid massiva telebortfall ställs
räddningsfordon ut på strategiska platser efter beslut av räddningschef i beredskap. Information om
detta meddelas via media.
SOS Alarm kan alltid larma räddningstjänsten på en av två oberoende larmvägar.
Den första via minicallsökning och den andra via RAKEL-radio direkt till styrkeledare och chef i
beredskap samt till fordonen.
Kommuninnevånarna skall kunna varnas och informeras vid allvarliga olyckshändelser. Detta gäller
även vid olyckor som inträffat utanför kommunen, men som kan påverka kommunen.
Vid beslut om att allmänheten skall varnas med anledning av omedelbart eller snart förestående
fara, skall alltid signalen ”Viktigt Meddelande till Allmänheten” (VMA) utnyttjas och direkt
åtföljas av aktuell information, råd och anvisningar i riks- och lokalradion.
VMA-signalen kan endast ges i Arvidsjaur tätort. För övriga tätorter, mindre byar och gårdssamlingar utnyttjas yttre högtalarsystem på brand- och räddningsfordon.
13
Handlingsprogram för skydd mot olyckor för Arvidsjaurs kommun 2013-2015
Tillsyn och brandskyddskontroll
Kommunens räddningschef och ställföreträdande räddningschef utför tillsyn och
brandskyddskontroll enligt tillsynsplan som inför varje verksamhetsår antas av bygg-, miljö-, och
hälsoskyddsnämnden.
Förteckning över tillsynsobjekt finns att tillgå på räddningsstationen i Arvidsjaur som separat
objektsförteckning.
Sotningsverksamheten
Verksamheten med regelbunden rengörning av eldstäder samt rök och imkanaler är en viktig
del i det förebyggande arbete för skydd mot bränder. Sotningsverksamheten inom Arvidsjaurs
kommun bedrivs enligt avtal träffat mellan kommunen och en skorstensfejarmästare.
Miljö-, bygg och hälsoskyddsnämnden (MBH-nämnden, tillika räddningsnämnd) fastställer regler
för sotningsverksamheten. Ärenden som rör ekonomiska förhållanden såsom sotningstaxa,
ersättning till skorstensfejarmästare och andra ekonomiska villkor behandlas utöver MBH-nämnden
även av kommunstyrelsen. Slutlig fastsällelse sker i kommunfullmäktige.
Förordningen om skydd mot olyckor innehåller regler om hur kommunen kan meddela föreskrifter
om hur ofta rengörning/sotning av olika eldstäder mm ska ske. Dessa intervall benämns
sotningsfrister. Arvidsjaurs kommun beslutade 2004-11-04 om nya sotningsfrister.
Kommunen tillåter egen rengörning efter skriftlig ansökan från fastighetsägaren om detta kan ske
på ett ur brandskyddspunkt betryggande sätt. Ansökan behandlas av Miljö-, bygg och
hälsoskyddsnämnden vilken delegerat ärende till räddningschefen.
Olyckor i och invid vatten
Arvidsjaurs kommun arbetar med att minska antalet drunkningsolyckor genom att bland annat öka
skolbarnens simkunnighet. Platser där många vistas invid vatten måste anpassas så att riskerna för
olyckor minimeras. Tekniska kontoret sätter upp och sköter livräddningsutrustning på båtplatsen vid
Båthusviken, på piren vid Nyborgssjön samt på badplatsen vid Camp Gielas.
Kommunens säkerhetsgrupp
Kommunstyrelsen har beslutat att de råd som ska finnas för folkhälsa, säkerhet pch
brottsförebyggande får slås ihop i en paraplyorganisation med undergrupper som arbetar operativt
med sitt speciella område. En av dessa undergrupper är säkerhetsgruppen som ska vara en
samarbetsgrupp i de risk- och säkerhetsfrågor som berör förvaltningar och kommunala bolag men
även arbeta med förebyggande säkerhetsarbete för alla kommuninvånare. Säkerhetsgruppen ska
inriktas mot lagen om skydd mot olyckor, brottsförebyggande arbete samt lagen om extraordinära
händelser i fredstid. Externa aktörer som exempelvis landstinget kan också inbjudas vid de tillfällen
där samverkan ska diskuteras.
14
Handlingsprogram för skydd mot olyckor för Arvidsjaurs kommun 2013-2015
RÄDDNINGSTJÄNSTENS FÖRMÅGA OCH RESURSER
Lag om skydd mot olyckor fastställer följande som statlig räddningstjänst:
x Fjällräddningstjänst
x Sjöräddningstjänst
x Flygräddningstjänst
x Efterforskning av försvunna personer i andra fall
x Miljöräddningstjänst till sjöss
x Räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen från kärnteknisk anläggning och sanering
efter sådana utsläpp
All övrig räddningstjänst är ett kommunalt ansvar.
Räddningsstyrkornas förmåga
Redovisningen utgör exempel på olyckor som kan inträffa i kommunen och som enligt riskanalysen
framstår som de sannolika och förväntade olyckor som effektivt skall kunna åtgärdas av
kommunens räddningsstyrkor.
Styrkor
Uppgifter
Utvändig släckning av
byggnad
Utvändig livräddning från
byggnad
Utvändig släckning upp till
tre våningar
Rökdykning i normal
riskmiljö
Samtidig utvändig
släckning och rökdykning i
normal riskmiljö
Rökdykning i hög riskmiljö
Samtidig utvändig
släckning och rökdykning i
hög riskmiljö
Skogsbrandsläckning,
mindre omfattning
Skogsbrandsläckning, stor
omfattning
Arvidsjaur
700
Egen Med
Insats förstärkning
från stn 710
och/eller
720
Glommersträsk
710
Egen Med
Insats förstärkning
från stn 700
Moskosel
720
*Med förstärkning
från 700
Ja
Ja
Ja*
Ja
Ja
Ja*
Ja
Nej
Ja
Ja*
Ja
Nej
Ja
Nej
Räddningsledare
Från 700 åker alltid.
Nej
Ja
Nej
Ja
Nej
Nej
Nej
Ja
Ja
Nej
Nej
Ja
Ja
Nej
Nej
Ja
Nej
Ja
Nej
Nej
15
Ja
Nej
Nej
Handlingsprogram för skydd mot olyckor för Arvidsjaurs kommun 2013-2015
Styrkor
Uppgifter
Arvidsjaur
700
Egen Med
Insats förstärkning
från stn 710
och/eller
720
Glommersträsk
710
Egen Med
Insats förstärkning
från stn 700
Moskosel
720
*Med förstärkning
från 700
Räddningsledare
Från 700 åker alltid.
Släckning vid utflöde av
Ja
större mängd brandfarlig
vätska
Losstagning av skadade vid Ja
trafik - eller tågolycka eller
annat nödläge
Första omhändertagande av Ja
skadade människor
Nej
Terrängtransport av enstaka
skadade
Kemdykarinsats, mindre
omfattning
Kemdykarinsats, stor
omfattning
Indikering av miljö- och
hälsofarliga ämnen
Vattendykarinsats
Ytlivräddning med båt
Länspumpning av enstaka
fastigheter
Ja
Ja*
Ja
Ja*
Ja
Ja*
Ja
Ja*
Ja*
Ja
Nej
Ja
Nej
Nej
Nej
Nej
Nej
Ja
Ja*
Nej
Nej
Ja
Nej
Ja
Nej
Ja*
Ja*
Nej
Nej
Ja
Nej
Ja
Ja
Nej
Genom upprättade avtal klaras uthållighet samt de uppgifter som räddningsstyrkorna enligt ovan
inte klarar på egen hand (se avsnitt om samverkan).
Inom räddningstjänstens organistion finns släckbil, räddningsbil, tankbil samt ett antal
specialfordon (bandvagn, snöskoter, båt, motorsprutor, pumpar etc.).
16
Handlingsprogram för skydd mot olyckor för Arvidsjaurs kommun 2013-2015
Insatstider
Med redovisad organisation, målsättning och fördelning av styrkor nås huvuddelen av
kommunens invånare med räddningstjänst enligt tabellen på nästa sida.
Ort/kommundel
Bebyggelsetyp
Arvidsjaur tätort
Glommersträsk
Moskosel
Abborrträsk
Storberg
Lauker
Övriga byar
Arvidsjaurs flygplats
FMV Provplats Vidsel
Dammen i Bastusel
Dammen i Gallejaur
Dammen i Grytfors
grupp I
grupp I
grupp I
grupp II
grupp III
grupp III
grupp III
-
Längsta tid för livräddningsinsats
med rökdykare
< 10 min
< 35 min
< 35 min
< 20 min
< 30 min
< 30 min
< 50 min
< 15 min
< 50 min
< 40 min
< 50 min
< 50 min
Övningsverksamhet
För att bibehålla kompetensen och öka förmågan hos räddningstjänstens personal skall
regelbundna övningar genomföras. Räddningschefen skall upprätta övningsprogram som skall
ange vilken personal som skall delta i respektive övning, övningarnas omfattning i tid samt
innehåll. Övningsverksamheten skall minst ha den omfattning som anges i tabellen nedan.
Övningarna skall utgå från faktiskt behov och kvalitetssäkras. Övningar skall journalföras på
sådant sätt att det framgår i vilken omfattning personalen deltagit.
Personalkategori
Räddningschef
Övningstimmar Antal
per år
övn/år
10
Innehåll i stort
Allmän räddningstjänst, ledningsövning
samt stabsarbete.
Räddningsledare
(Brandförmän)
40
20
Allmän räddningstjänst, ledningsövning
samt stabsarbete.
Brandmän
40
20
Allmän räddningstjänst.
Brandvärn
20
10
Allmän räddningstjänst.
Vid olyckor och extraordinära händelser är effektiv samverkan med bland andra landstinget
viktig för att kunna verka effektivt och säkert. Ett sätt att stärka samverkan mellan aktörerna är
att övningar planeras och genomförs tillsammans med landstinget. Landstinget kan också
inbjudas att medverka exempelvis när räddningstjänsten genomför utbildning.
17
Handlingsprogram för skydd mot olyckor för Arvidsjaurs kommun 2013-2015
Brandvattenförsörjning
Brandpostsystemet i kommunen skall vara utfört i enlighet med Svenska Vatten och Avloppsföreningens anvisningar. Brandposternas antal och placering skall bestämmas efter samråd
med räddningschefen. Dessutom skall det finnas branddammar och andra vattentag för
räddningstjänsten på de platser som räddningschefen anvisar.
Alternativsystemet med utglesning av brandposter används inom delar av kommunen där det
föreligger liten risk för omfattande bränder med spridningsrisk. För detta skall det finnas minst
ett tankfordon med minsta kapacitet om 10 m3. Tankfordonet skall kunna nå den större delen
av kommunen inom 30 minuter.
Tekniska förvaltningens kartavdelning svarar för att räddningstjänsten har aktuella kartor som
anger brandposters, branddammars och vattentagens läge.
Tekniska förvaltningen svarar även för underhåll och skötsel av vattenreservoarer, brandposter
och kommunala branddammar. Provspolning av brandposterna ska ske årligen.
Genomföra räddningsinsats
Syftet är att vid en olycka kunna genomföra effektiva räddningsinsatser för liv, miljö och
egendom med hög kvalitet.
Vidta åtgärder efter räddningsinsats
Syftet är att efter en olycka kunna stödja ansvariga myndigheter i att ta hand om och
rehabilitera människor, återställa miljö och att återställa viktiga verksamheter. Under detta
skede ska också uppföljning av händelser ske.
Alla insatser skall utredas och utvärderas för att förbättra det förebyggande arbetet och
framtida insatser.
Enligt LSO skall kommunen efter avslutad räddningsinsats se till att olyckan undersöks för att
i skälig omfattning klarlägga orsakerna till olyckan, olycksförloppet och hur insatsen har
genomförts. Räddningstjänsten avser att utföra denna undersökning på egna räddningsinsatser
men kan även bistå andra kommunala förvaltningar med olycksundersökningar.
Samverkan
Följande samverkansavtal finns upprättade för Arvidsjaur kommun. Upprättade avtal förvaras
på kommunens nämndskansli:
x
Arvidsjaurs kommun har avtal med Arjeplogs kommun om räddningshjälp inom del av
Arjeplog kommun (Abraure området). Avtalet innebär att räddningsvärnet i Moskosel gör
första insats i området. Fler följer.
x
Arvidsjaurs kommun har avtal med Älvsbyns kommun om räddningshjälp inom del av
Arvidsjaurs kommun (RFN området, Vidsel). Avtalet innebär att räddningstjänsten i Vidsel
gör första insats i området.
x
Arvidsjaurs kommun har avtal med Älvsbyns kommun om räddningshjälp vid trafikolyckor
efter väg 94 mellan Arvidsjaur och Älvsbyns kommun.
18
Handlingsprogram för skydd mot olyckor för Arvidsjaurs kommun 2013-2015
x
Arvidsjaurs kommun har avtal med Älvsbyns kommun om räddningshjälp vid trafikolyckor
efter väg 662 mellan Arvidsjaurs och Älvsbyns kommun.
x
Arvidsjaurs kommun har avtal med Piteå kommun om räddningshjälp inom del av Piteå
kommun (Gråträsk området, ). Avtalet innebär att räddningstjänsten i Glommersträsk gör
första insats i området.
x
Arvidsjaurs kommun har avtal med Skellefteå kommun om räddningshjälp inom del av
Skellefteå kommun (Missenträsk området, ). Avtalet innebär att räddningstjänsten i
Glommersträsk gör första insats i området.
x
Med Arjeplogs kommun finns avtal om att Arjeplog kommun via tjänsteköp tillhanda håller
räddningschef (Separat Avtal)
x
Med Arjeplog, Sorsele Malå Lycksele och Storumans kommuner finns avtal om att
tillhanda RCB (RäddningsChef i Beredskap). Med lägst brandmästarexamen eller
räddningsledare B i beredskap. RCB ska kunna anlitas vid frånvaro av egen RC beredskap
på grund av sjukdom eller annan orsak.
x
Avtal med sjukvårdshuvudmannen om Sjuktransporter i terräng.
Personalens kompetens
Här redovisas den lägsta kompetens som räddningschef, ställföreträdande räddningschef samt övrigt
befäl skall ha.
Antal
Befattning
Kompetenskrav
1
Räddningschef
Räddningsledning B, olycksförebyggande B och
samhällsinriktat säkerhetsarbete A (eller motsvarande i äldre
utbildningssystem)
1
Ställföreträdande
Räddningschef
Som ovan.
9
Insatsledare och
styrkeledare, deltid
36
Brandman i
beredskap
Brandförmansexamen deltid och fortbildning brandbefäl deltid.
Alternativt enligt nya utbildningssystemet:
Räddningsledare kurs A.
MSB:s utbildning ”Räddningsinsats”
8
Brandvärn
MSB:s utbildning ”Räddningsinsats” eller motsvarande lokal
utbildning.
19
Handlingsprogram för skydd mot olyckor för Arvidsjaurs kommun 2013-2015
RÄDDNINGSTJÄNST UNDER HÖJD BEREDSKAP
Enligt Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid
och vid höjd beredskap ska kommuner och landsting minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en
god förmåga att hantera krissituationer i fredstid. Kommunen har därför upprättat en risk- och
sårbarhetsanalys samt en plan för hantering av extraordinära händelser. Av kommunens
krisledningsplan framgår hur kommunen avser att snabbt komma igång med ledning och
samordning i samband med en kris.
I syfte att skydda och rädda befolkningen och civil egendom från verkningar av krig skall
kommunens organisation för räddningstjänst enligt 8 Kap 2 § i Lag om skydd mot olyckor under
höjd beredskap även ansvara för
1. upptäckande, utmärkning och röjning av farliga områden,
2. indikering, sanering och andra åtgärder för skydd mot kärnvapen och kemiska stridsmedel,
3. kompletterande åtgärder som är nödvändiga för att verksamhet enligt denna paragraf skall kunna
fullgöras.
Personal inom kommunens organisation för räddningstjänst skall under samma tid delta i åtgärder
för första hjälp åt och transport av skadade samt för befolkningsskydd.
Enligt 8 Kap 4 § i Lag om skydd mot olyckor får regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer under höjd beredskap besluta att personal inom en kommuns organisation för
räddningstjänst får tas i anspråk för uppgifter som inte rör den egna kommunen.
UPPFÖLJNING
Enligt propositionen (2002/03:119) till LSO ska arbetet ses som en process med kontinuerlig
uppföljning, utvärdering och förbättring. Målstyrning förutsätter att kommunen följer upp och
urvärderar målen i programmen. Uppföljning av mål och resurser skall redovisas i samband med
prognostillfällena samt i bokslut och årsredovisning.
En olycka som föranlett en räddningsinsats ska utredas i skälig omfattning, enligt 3 kap 10 § LSO.
Genom olycksundersökningar kan kommunen lära av det som inträffat och därigenom förebygga
att det händer igen. Upprättade olycksundersökningar under perioden 2012-2015 ska analyseras och
fungera som underlag för nästkommande handlingsprogram.
Miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämnden ansvarar för uppföljningen.
Kommunens säkerhetsgrupp skall även följa upp och utvärdera åtgärder som vidtas för att minska
negativa händelser.
20
Handlingsprogram för skydd mot olyckor för Arvidsjaurs kommun 2013-2015
BILAGA 1 - DEFINITIONER
Insatstid
Tiden från alarmering av räddningsstyrkan till dess räddningsarbetet kan påbörjas, dvs. summan av
anspänningstid, körtid och angreppstid.
Anspänningstid
Tiden från alarmering av personalen till dess räddningsstyrkans första fordon kan rycka ut från
brandstationen.
Körtid
Tiden det tar att med räddningsfordon förflytta sig från brandstation till skadeplats.
Angreppstid
Tiden från det att fordonen placerats vid skadeplats till dess att räddningsarbetet kan påbörjas.
Höjd beredskap
Höjd beredskap är antingen skärpt beredskap eller högsta beredskap.
Regeringen får besluta om höjd beredskap när,
- Sverige är i krig.
- Sverige är i krigsfara.
- Det råder utomordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig utomlands eller
av att Sverige har varit i krig eller i krigsfara.
21
Handlingsprogram för skydd mot olyckor för Arvidsjaurs kommun 2013-2015
BILAGA 2 – BEBYGGELSENS KARAKTÄR
Grupp I (Insatstid normalt under 10 minuter)
ƒ
ƒ
ƒ
ƒ
ƒ
ƒ
Koncentrerad centrumbebyggelse eller sluten kvartersbebyggelse med bostäder, butiker
varuhus, kontor och samlingslokaler.
Särskild brandfarlig bebyggelse.
Större vårdanläggning, elevhem, hotell eller anläggning med personalkrävande utrymning.
Industriområde eller industrier med speciellt farlig verksamhet.
Bostadsbebyggelse 4 våningar och högre eller bostadsområde där speciella räddningsvägar finns
ordnade.
Större samlingslokal avsedd för fler än 300 personer.
Grupp II (Insatstid normalt under 20 minuter)
ƒ
ƒ
ƒ
ƒ
Bostadsområde och flerfamiljshus i 3 våningar och lägre (friliggande).
Villa -, radhus -, kedjehus -, fritids -, eller grupphusbebyggelse.
Större byar och gårdssamlingar.
Enstaka större industrier.
Grupp III (Insatstid normalt under 30 minuter)
ƒ
ƒ
Enstaka byggnader och gårdar.
Mindre byar.
22
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
ARVIDSJAURS KOMMUN
Sammanträdesdatum
Kommunstyrelsen
2013-01-28
Ks § 25
Detaljplan för Arvidsjaur
6:1, 7:1 och 7:6
- Golfbanan
Sida
17
34
Dnr 00007/2013
214
Förslag till detaljplan för Arvidsjaur 6:1, 7:1 och 7:6 – Golfbanan har
upprättats. Syftet med planen är att skapa planmässiga förutsättningar för
utvidgning av golfklubbens verksamhet.
Planområdet omfattar 55 hektar och berör tre fastigheter. Arvidsjaur 7:6
ägs av Arvidsjaurs golfklubb och Arvidsjaur 7:1 samt Arvidsjaur 6:1 ägs av
Arvidsjaurs kommun. Planen handläggs med normalt planförfarande.
Miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämnden beslutade 2012-09-19 § 80 att göra
detaljplanen tillgänglig för granskning. Planförslaget har funnits tillgängligt
för granskning under perioden 22 september - 15 oktober.
I samband med arbetet att ta fram en ny detaljplan har länsstyrelsen påpekat
att kommunen, eftersom att planområdet omfattas av landskapsbildsskyddet,
bör komma in med en begäran om tillstånd från eller upphävande av
landskapsbildsskyddet. En skrivelse om detta har upprättats 2012-10-23.
Antagandehandlingar (plankarta och planbeskrivning) samt granskningsutlåtande har upprättats 2012-10-23.
Miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämnden har 2012-11-28 § 101 föreslagit
fullmäktige att anta detaljplanen.
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige
x Anta detaljplan för Arvidsjaur 6:1, 7:1 och 7:6 (Golfbanan).
x Ansöka hos länsstyrelsen om tillstånd från eller upphävande av
landskapsbildsskyddet eftersom kommunen bedömer att angivna
planbestämmelser på ett tillräckligt sätt skyddar områdets landskapsbild.
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
SAMMANTltÄnESPROTOKOLL
AIWmSJAUHS IWMMUN
Snllllllnnlrildrs(]atulII
MlljU-, bygg- och hlilsoskyddsllHlIllldclI
Mblm § 101
Dclaljplan föl' Arvidsjaur
6:1,7:1 och 7:6Gollbmwn
2012-11-28
ShJn
153
Dnl' 20 I 0-420
I
214
Förslag till dctaljplan for Arvidsjaur 6:1,7:1 och 7:6 - Golfbanan har
upprällats. Syftct med plancn är all skapa planmässiga Hil'lltsällningar för
utvidgning av golfklubbens verksamhct.
Planområdet omfallar 55 hektar och berör tre fastighctcr. Arvidsjaur 7:6
ägs av Arvidsjaurs gol fklubb och Arvidsjaur 7: I samt Arvidsjaur 6: I ägs av
Arvidsjaurs kommun . Plancn handläggs med normalt planHirfarandc.
Miljö-, bygg- och hitlsoskyddsnälllndcn beslutadc 2012-09-19 § 80 nll göra
detaljplanen tillgänglig Hir granskning. Planförslaget hal' funnits tillgängligt
Hir granskning undcr perioden 22 september - 15 oktober.
I samband med framtagandet aven detaljplanen hal' Iiinsstyrclscn påpckat all
kommunen, eftcrsom alt planområdet omfattas HI' landskapsbildsskyddet,
bör inkonuna mcd en bcgilran om tillstånd från ellcr upphävande av
landskapsbildsskyddet. En skrivelse om dclla hal' upprällats 2012-10-23.
Antagandchandlingar (plankarta och planbeskrivning) samt granskningsutlåtande hal' upprällnt s 2012- JO-23.
Miljö-, bygg- och hlilsosllyddsnälllndclI bcslutm'
all godkiillna upprättat granskningsutlåtande och övcrlihnna detaljplanen
och dctaljplanchandlingarna föl' Arvid~iaur 6: l, 7: l och 7:6 Golftlanantill kommunfullmäktige föl' antagande
nll miljö-, bygg- och hiilsoskyddsnämnden ansökcr hos länsslyrelscn om
tillstånd från cller upphävande av lnndskapsbildsskyddct cftersom
kommunen bedömcI' all angivna planbcstämmelser på cll tillräckligt säll
skyddar områdcts landskapsbild.
Exp:
Planingclljör
UtnsstYl'clscn
KOllllllllnll,111ll1lktigc
JlIstcrumks sign
UU( /l/IIJ
Uldmgsbcsl)TJ.;nllde
1 (2)
BESLUT
Datum
Diarienummer
2013-01-10
521-187-13
Länsstyrelsen
Norrbotten
Arvidsj aurs kommun
Kommunstyrelsen
93381 ARVIDSJAUR
Tillstånd från förordnandet enligt 19§ naturvårdslagen,
landslcapsbildsskydd, inom detaljplan föl' Arvidsjaur 6:1, 7:1 och 7:6,
Golfbanan, Arvidsjam's kommun.
Beslut
Länsstyrelsen beslutar, med stöd av 9 § lagen om införande av miljöbalken och 7 kap. 7
§ miljöbalken, (enligt förordnandet om skydd för landskapsbilden (19 §
naturvårdslagen i dess lydelse flre den 1 januari 1975) att bevilja tillstånd att avverka
skog inom planområdet där ett förordnande till skydd för lanskapsbilden villkorar att
avverkning av skog endast får ske efter tillstånd från länsstyrelsen.
Redogörelse för äremlet
Arvidsjaurs kommun konstaterar att detta skydd inte heller vid framtagandet av nu
gällande detaljplan får området uppmärksammats, ej upphävts eller sökts tillstånd från.
Arvidsjaurs kommun ansöker därför i en skrivelse, som inkom till Länsstyrelsen den 12
december 2012, om tillstånd att avverka skog inom detta detaljplaneområde där
landskapsbildsskydd gäller.
För det aktuella området gäller ett förordnande enligt 19 § naturvårdslagen i dess
lydelse före den 1 januari 1975. Förordnandet avser skydda av landskapsbilden samt har
till syfte att säkra tillgången till god skogsmiljö för rekreation o.dyl. i närheten till
Arvidsjaurs samhälle. Förordnandet fOlisätter att gälla även efter miljöbalkens
ikraftträdande den 1 januari 1999 (9 § lag om införande av miljöbalken). Enligt
förordnandet får inte avverkning av skog utföras utan tillstånd av Länsstyrelsen.
Detaljplanens syfte är att möjliggöra en utveckling av befintlig golfverksamhet.
Planområdet är beläget i nära anslutning till södra delen av Arvidsjaurs samhälle vid
väg 95. Kommunen bedömer att de i detaljplan angivna planbestämmelserna på ett fullt
tillräckligt sätt skyddar områdets landskapsbild.
POSTADRESS
BESOKSADRESS
TELEFON
TELEFAX
E·POST
INTERNET
97186 LULEÅ
Stationsgatan 5
0920-96000
0920-2284 11
Lansstyrelscn@bd,lst.se
www.bd.lst.sc
-1)-.,:,.,
,
2 (2)
BESLUT
.
Dahlin
Diarienummer
2013-0 1- 10
52 1-187- 13
länsstyrelsen
Norrbotten
Länsstyrelsens motivering
Länsstyrelsen har gjort bedömningen att bevarandeintresset till viss del måste ge vika i
detta fall. Länsstyrelsen bedömer att planförslaget tillgodoser de aspekter som
förordnandet reglerar på ett acceptabelt sätt. Planen torde medverka till en långsiktigt
hållbar utveckling i Arvi dsjaur men då aktuellt område har särsk ilda behov av regler för
tätortnära rekreat ion anser Länsstyrelsen att riktlinjer och stä llningstaganden, för hur
områden får rekreation i närheten till tätorten skall tillgodoses, bör tas upp i komm ande
översiktsplaner och beaktas samt regleras vid framtida detaljplaneläggningar, Såväl PBL
som MB anger att mark- och vattenområden ska användas för det eller de ändamål för vilka
områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreli ggande behov.
Företräde ska ges sådan användning som medfår en från allmän synpunkt god hushå llning,
Hul' man övcrldagar
Detta beslut kan överklagas till regeringen (Miljödepartementet), se bilaga,
De som deltagit i länsstyrelscns beslut
I ärendet har länsarkitekt Björn Adolfsoll beslutat och plan arkitekt Joakim Lundbäck
varit föredragande.
Björn Adolfson
im Lundbäc
Bilaga:
Hur man överklagar
Kopia till:
Naturvårdsverket, 106 48 Stockholm
LantmäterimYlldigheten,registreringsgruppell
Naturvårdsenheten
Al'l'irl~j(/I/I'S k01l/1I/1/1/
An tagandehall(lling
Al'vie~jrivriel/ kOll/lI/l/vrll/fI
201 2- 10-23
Dm. 20 I0/420
PLAN BESKRIVNING
Detaljplan för
Arvidsjaurs golfbana
Arvidsjaur 7:6 samt del av Arvidsjaur 7: 1 och 6:1
Arvidsjaurs kommun, Norrbottens län
Upprättad av MAF Arkitektkontor AB, Luleå 2012-04-27
(Reviderad 2012-10-23)
Antagandehand ling
Dnr. 20 I 0/420
Planbeskrivning
HANDLIN GAR
I planen ingår fö ljande handlingar:
• Plankarta med bestämmelser
• Planbeskrivning
• Pastighet sförteckning
Av ovanstående handlingar är det endast plankartan med bestämmelser so m hal' juridisk verkan.
PLAN ENS SYFTE OCH HUVUDDRAG
Syftet med planen är att skapa planmäss iga fo rutsältningar föl' utvidgning av go lfklubbens
verksa mhet.
PLAN DATA
Läge
Planområdet är beläget i direkt anslutning till Arvidsjaurs tätOlt.
O I'ers iklsbi,I" öl'er ,IJ/{///OlIIrMel
(unge/ärligt inringat). Käl/a Riksantikm/'ieämbelet.
2 (10)
Planbeskrivning
Antagandehandling
Dm. 20 I 0/420
Areal
Planområdet omfattar ca 55 hektar.
Markägarförhållanden
Arvidsjaur 7:6 ägs av Arvidsjaurs golfklubb, 7:1 och 6:1 ägs av Arvidsjaurs kommun.
BEHOVSBEDÖMNING
Enligt PBL 4:34 ska en miljökonsekvensbeskrivning upprättas fOr detaljplaner där genomfårandet
kan antas leda till betydande miljöpåverkan. Behovsbedömningen är den analys som ligger till
grund får ställningstagandet om betydande miljöpåverkan och om en miljökonsekvensbeskrivning
behövs eller inte.
En behovsbedömning har utfOtts om miljöbedömning krävs får detaljplanen. Behovsbedömningen
har skickats får samråd till länsstyrelsen Norrbottens län. Slutsatserna i behovsbedömningen visar
alt genomfårandet av detaljplanen inte kan antas leda till betydande miljöpåverkan.
Länsstyrelsen har 2012-04-23 yttrat sig över kommunens behovsbedömning. Länsstyrelsen skriver
alt de fasta fornlämningar som finns inom planområdet kommer att innebära betydande
miljöpåverkan fOr de härdar som ligger inom området. Länsstyrelsen fOreslår att kommunen
upprättar en särskild miljökonsekvensbeskrivning. Om kommunen väljer att inte upprätta
miljökonsekvensbeskrivning så måste konsekvenserna får de kulturhistoriska värdena belysas
tydligt i planbeskrivningen. Resultatet av den arkeologiska utredning Silvermuseet utfOrde åt
Arvidsjaurs kommun 1994 måste arbetas in i planen. Det krävs också en redovisning av ett
skyddsområde får härdarna. Samråd skall ske med länsstyrelsens kulturmiljöenhet gällande
skyddsområdet utbredning. Om ingrepp i fasta fornlämningar skall ske krävs arkeologisk
undersökning som sökanden bekostar. Delar av det planområde som nu är aktuellt ingick inte i den
utredning som genomfårdes 1994. Det utökade området kräver utredning och denna bör genomfåras
innan planen fastställs så att alla fOrutsättningar är klargjorda.
Kommunen har får avsikt att infOra skyddsområden får lämningarna och arbeta in resultatet från
den arkeologiska utredningen utfård av Silvermuseet 1994. Ingen särskild
miljökonsekvensbeskrivning kommer att upprättas. Bedömningen grundas på att ingen exploatering
kommer att ske inom de områden där lämningar påträffats och betydande miljöpåverkan fOr
härdarna inom planområdet kan därfår inte antas.
3 (10)
Planbeskrivning
Antagandehandling
Dm. 2010/420
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN
Översiktsplan
Fördjupad översiktsplan för Arvidsjaurs tätort antogs av kommunfullmäktige 2002-03-25. För
planområdet anges golfbana samt reservområde för småindustri och handel.
Detaljplan
Två gällande detaljplaner finns inom planområdet och dessa ersätts till fllllo av denna detaljplan.
Gällande detaljplaner:
• Del av STG 55, Arvidsjaurs stadsregisteronu·åde. Laga kraft 1990-07-24. Planen medger
handel, växthus och småindustri samt en teknisk anläggning.
• Stadsäga 55 m fl, Stora Lat'stjärn, Arvidsjaurs stadsregisterområde. Laga kraft 1995-05-11.
Planen medger i huvudsak golfanläggning med tillhörande vattenområden.
Förordnanden
Planområdet omfattas av förordnande för landskapsbildsskydd enligt 19§ Naturvårdslagen, i dess
lydelse före I januari 1975.
Landskapsbildsskyddet syftade till att säkra tillgången till en god skogsmiljö för rekreation o.dyl.
samt att de visuella upplevelsevärdena skyddas. Begreppet finns inte i den nu gällande miljöbalken
men bestämmelserna gäller fortfarande i de berörda områdena, så länge Länsstyrelsen inte beslutat
något annat. Länsstyrelsen handlägger ärenden om dispens fi'ån, eller upphävandet av
landskapsbildsskyddet. Kommunen bedömer att angivna planbestämmelser på ett fullt tillräckligt sätt
skyddar områdets landskapsbild.
Bygg-, miljö- hälsoskyddsnämnden i Arvidsjaurs kommun har hos Länsstyrelsen ansökt om dipens
fi'ån landskapsbildsförordnandet eftersom detaljplanen och miljö balken säkerställer dessa frågor.
Kommunala beslut i övrigt
Arvidsjaurs golfklubb har ansökt om tillfälliga bygglov för klubbhus eftersom byggnaderna är
placerade på del av gatumark och grönområde. Miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämnden beslutade
2010-04-07 att medge tidsbegränsat lov för klubbhuset tiII och med 2012-04- I 7.
Riksintressen
Planområdet ligger inom riksintresse för rennäringen och inom Västra Kikkejaures sameby. En
flyttled passerar norr om planområdet.
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR
Natur
Mark och vegetation
Marken består i stort av blandskog, anlagda golfbanor och strövstigar/elljusspår.
4 (10)
Planbeskrivning
Antagandehandling
Dnr. 20 I 0/420
Golfbanorna är belagda med gräs och uppvuxen skogsmark har sparats som naturliga hinder samt
banbegränsningar. PIanolmådet omfattar 9 banor. I södra delarna av planområdet finns en grusad
yta får träningsspel på en s.k. range. I närheten av klubbhuset finns också mark får träningsspel på
green. Kring bebyggelsen har marken hårdgjord grusad yta får bilparkering och körvägar.
Runt golfanläggningen finns staket som fårhindrar att människor och djur tar sig in på banorna.
Syftet med staketet är dels en säkerhetsfråga men också ett undvikande av omotiverat slitage på
banorna.
Någon utbyggnad av antalet golfbanor är inte aktuellt i samband med planens genomfårande.
Västra delen av planområdet, område får NATUR, omfattas av strövstigar och elljusspår får
sommar- och vinterbruk.
Radon
Strålningskarta över uran upprättad av SGU visar inga riskområden får markradon inom
planområdet. Särskilda åtgärder får radonsäkert byggande behöver inte vidtas.
5 (lO)
Planbeskrivning
Antagandehandling
0111'. 20 I 0/420
Fornlämningar
[nom planområdet finns flertalet kända lämningar .
.•. .. ...........
)........ '.'.
.
' ••••••
(
,\1'\ hlsJ.lUr N{)X: I
'\"'hl -;Ji' ur 2 / !Jfi: 1
,,
••
••
,
••
••
••
•
••
•
••
•
•
••
•
•
••
•
..•
\
l +. .
r,
"
l'\.
.,
'.
1
\
~
Vi
+..
Arvidsjaur l7(;!);l
I
O
·''
+.
•
(
1\1\
Arvid sjaur U!IJ:2
/
GoI'D3na
,/
(4;.
••••
')
•.
_<,
•••
•••
.".
•
/
,, '
/".,.~
.
~ ~.)
• •• \\ .
•' •
&<:.t::)).,9""', .
•
,/ '
I
\ \\
~
- X\' '~.'
/
\ .......
\ .;/'
,,'[o
'\ •
I ,/
/
/
I
(
(
,
;\" l,
Figur 2. Kä"dajol'1l/timnillgar illom plonomr//(Iel. Unge/ärlig avgränsning l'id arkeologisk IItl'edllil1gfilm /994 illustreras lJIed ell
,.Dd prickad linje. Bild: Riksa1Jli~wlI·ieälllbelel.
Förteckning av lämningar inom planområdet:
Namn
Lämningstyp
Arvidsjaur 808 : I
Härd
Arvidsjaur 2796: I
Härd
Arvidsjaur 2793: I, I
Härd
Arvidsjaur 2793: 1,2
Obestämbar
Arvidsjaur 2793:2
Tjärdal/tjärgrop
Arvidsjaur 2794: I, I
Härd
Arvid sjaur 2794: 1,2
Tjärdal/tjärgrop
Härd
Arvidsjaur 2769: I
Antikvarisk bedömning
Fast fOl'lllämning
Uppgift om
Uppgift om
Uppgift om
Uppgift om
Uppgift om
Uppgift om
Uppgift om
6 ( 10)
Planbeskrivning
Antagandehandling
Dill'. 20 l 0/420
Fasta fornlämningar är skyddade i lag (1988:950) om kulturminnen m. m. (KML). I lagen anges vad
som är en fast fornlämning, vilken utbredning en sådan har och hur tillståndsprövningen går till.
Länsstyrelsen beslutar om fornlämningar och Riksantikvarieämbetet beslutar om fornfynd. Om
arbeten, bebyggning, grävning, körning mm blir aktuellt innanför skyddsområde kring en
fornlämning ska samråd ske med länsstyrelsen eftersom all verksamhet som innebär markpåverkan
inom skyddsområdet är tillståndspliktigt.
Onu'ådet har inventerats först 1975 av Nordarkeologi och därefter har arkeologisk utredning utförts
1994 av Silvermuseet. Ungefårlig avgränsning av utredningen illustreras på bilden ovan.
Vid inventeringen 1975 registrerades fem härdar, en tjärdal samt en sommargrav. Vid den
arkeologiska utredningen 1994 återfann endast två av härdarna och av de andra tre saknades spår.
Sommm'graven avskrevs då lämningen bedömdes vara en rest av rotvälta. De tre kvarvarande
härdarna är alla belägna på norra sidan av sjön, uppdelade på de två fornlämnings lokalerna 808: l
och 2796: l. Vid utredningen inventerades även 2794: l och endast tjärdalen påträffades. Tjärdalen
var då delvis förstörd av vägbygget.
Ingen av lämningarna är placerade inom de områden som avses bebyggas vid planens
genomförande. Ett skyddsonu'åde, lämning, med minst 20 meter har infogats på plankartan kring
lämning 808: l och 2796: l. Enligt uppgift från länsstyrelsens kultUl'miljöenhet består lämning
2796: l av två härdar, placerade fem meter fl'ån varandra. Skyddsonu'ådet föl' denna lämning utökas
därför till 25 meter. Skyddsområdena får inte exploateras, förvanskas eller på annat sätt förändras
utan ett stöd aven arkeologisk utredning. Då det inte är aktuellt att bebygga dessa olnråden kommer
ny arkeologisk utredning inte att krävas. Den tredje lämningen, 2794:1, är placerad inom NATURmark, och kommer därför inte att påverkas ytterligare.
Föl' det område som inte innefattas av den arkologiska utredningen, lokaliserad i västra delen av
planonu'ådet, krävs en sådan utredning innan exploatering kan ske. Bestämmelse kring detta finns
reglerad på plankartan.
Ytterligare en lämning, 2769: I, finns registrerad hos riksantikvarieämbetet som en härd. Denna
ligger utanför planområdet men skyddsonu'ådet tangerar planområdets södra gräns. Skyddsområdet
ligger inom NATUR-mark och kommer inte att påverkas av planens genomförande.
Bebyggelseområden
Befintlig bebyggelse består av klubbhus, mindre förrådshus och toaletter om totalt ca 130 kvm.
Tillbyggnad är i dagsläget inte aktuellt men möjligheten infogas i planen. Bebyggelsen böl' samlas i
detta kVaI1er som tål betydligt högre exploatering än vad som idag finns uppfört. Planen tillåter en
exploatering om ca 30 procent vilket leder till 3000 kvm bruttoarea inom det byggbara området.
Bebyggelsen får uppföras i maximalt en våning.
Ett kvarter för handel finns i anslutning till infat1en till golfklubben. Möjligheten till handel fanns
redan i gällande detaljplan och kvarteret bevaras även om ingen åtgärd har utföt1S inom området.
Inom golfområdet finns en allmän bestämmelse om att marken endast undantagsvis får bebyggas
med utedass, vindskydd, mindre omklädningslokaler och dylikt för golfbanans syften. Dessa ökar
7 (10)
Planbeskrivning
Antagandehandling
Dnl'. 2010/420
bekvämligheten for vistande golfspelare och skall inte konkurrera med anläggningens huvudsakliga
bebyggelseområde med klubbhus och dylikt utan fungera som ett komplement. Dessa byggnader
häver bygglov och vid bygglovhanteringen bör jämforelse mot kända fornlämningar inom området
kontrolleras.
Vattenområden
En av Larstjärnarna finns inom planområdet. Vattnet påverkas inte av verksamheten som bedrivs
inom planområdet. En gångbro finns anordnad i de södra delarna av tjärnen. Fritidsfiske bedrivs i
tjärnen och de båda ändamålen, golf och fiske, är forenliga.
Rennäring
Planområdet omfattas av riksintresseområde for rennäringen och en flytt led finns strax norr om
planoll1l·ådet. Kontakt med Västra Kikkejaures samebys ordfårande har skett. Det uppforda
stängslet avgränsar så att renar inte inträder i go Ifområdet och exploatering inom det instängslade
området berör därmed inte samebyns intressen.
Gator och trafik
Vägområde får huvudgata finns for väg 95 som leder in till Arvidsjaur. Naturområden på ömse
sidor av vägen finns reserverade som skydd från buller, for möjlighet for uppläggning snö, och
oll1l'åde får diken. Trafikverket är väghållare for väg 95.
Infart till golfanläggningen sker från Sten Laestadius väg och ansluter till Lillgatan. Parkering finns
anordnad får golfklubbens verksamhet.
Teknisk försörjning
Ett område får teknisk anläggning finns i planen. Byggnaden innehåller en nätstation. Inkommande
kabel till stationen skyddas fl'ån bebyggelse med u-område.
En elledning korsar nordöstra delen av planområdet. Ledningen skyddas med ledningsrätt och
markeras i planen som område for luftledning.
Möjlighet finns alt ansluta till kommunalt vatten och avlopp.
Avfall omhändertas genom konununens forsorg.
KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE
Fornlämningar
De kända fornlämningarna inom planområdet ligger inte inom de områden som avses bebyggas
utan den pågående markanvändningen med golfbanor och strövstigar skall behållas. Ingen negativ
konsekvens kan forutses av planens genomfårande.
Rennäring
PlanOllU'ådet ingår i riksintresseområde fåt· rennäring. Området är dock inhägnat och konflikt
mellan verksamheterna forekommer inte enligt samebyn. Ingen negativ konsekvens forutses av
planens genomfårande.
8 (10)
Plan beskrivning
Antagandehandling
Dnr. 2010/420
ORGANISATORISKA FRAGOR
Detaljplanen handläggs enligt reglerna får s.k. normalt planfårfarande.
Samråd med kommunala organ, statliga myndigheter, intresseorganisationer samt berörda grannar
kommer att ske under planprocessen.
De som är tveksamma eller har invändningar mot fåreslagen detaljplan, skall därfår inkomma med
skriftliga synpunkter under samrådstiden och/eller granskningstiden. Om inga allvarliga erinringar
inkommer mot detaljplanen kan den antas.
Planen vinner normalt laga kraft ca I månad efter antagandebeslutet. Om planen överklagas fårdröjs
givetvis handläggningstiden.
Preliminär tidplan:
Samråd
vår 2012
Granskning höst
Antagande
höst
Laga kraft
vinter 2012113
FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRAGOR
Planområdet berör tre fastigheter: Arvidsjaur 7:6 ägs av Arvidsjaurs golfklubb, 7:1 och 6:1 ägs av
Arvidsjaurs kommun. Fastighetsreglering kan bli aktuellt får att inrymma golfklubbens verksamhet
inom en och samma fastighet. I sådant fall skall mark från 7:1 och 6:1 tillfåras Arvidsjaur 7:6.
När genomfårande av handelskvarteret skall ske måste en fastighetsreglering utfaras då kvarteret i
dagsläget ingår i två fastigheter, Arvidsjaur 7:6 och Arvidsjaur 7: I.
EKONOMISKA FRAGOR
Exploatören/fastighetsägaren ansvarar får alla kostnader som uppkommer vid ny- och
ombyggnation.
ADMINISTRATIVA FRAGOR
Genomförandetid
Genomforandetiden sträcker sig lO ål' efter det datmll då planen vunnit laga kraft. Under planens
genomforandetid hal' fastighetsägaren rätt att utnyttja byggrätter enligt detaljplan. Efter
genomforandetidens utgång kan kommunen upprätta ny detaljplan över området utan hänsyn till
tidigare redovisade men icke utnyttjade byggrätter.
Huvudmannaskap
Kommunen är huvudman får allmän platsmark.
9 (10)
Antagandehandling
Dnr. 20 I 0/420
Planbeskrivning
Strandskydd
Planområdet omfattas inte av strandskyddsbestämmelserna, enligt Länsstyrelsens ännu gällande
beslut om avgränsning av det generella strandskyddet vid hav, sjöar och vattendrag i Norrbottens
län (1999-06-11).
REVIDERING
Efter planutställningen har detaljplanen reviderats. Länsstyrelsen meddelade att området inte
omfattas av strandskyddsbestämmelser. Följaktligen behöver inte stand skyddet upphävas.
Planbestämmelse om upphävande av strandskydd har tagits bort från plankartan. Texten under
rubriken Administrativa fi'ågor/Strandskydd har anpassats efter de nya f6rutsättningarna. Under
planens utställningsskede fi'amkom att planområdet omfattas av f6rordnande fOr
landskapsbild s skydd enligt 19§ Naturvårdslagen, i dess lydelse fOre 1 januari 1975. Ny text har
in fOrts i planbeskrivningen under rubriken Tidigare ställningstaganden/Förordnanden som beskriver
hur denna fi'åga handläggs.
MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN
I upprättandet av detaljplanen har Britta Lundgren, planeringsingenjör på Arvidsjaurs kommun
deltagit.
Mats Sandqvist
Samhällsplanerare
MAF Arkitektkontor AB
AnneLie Granljung
Samhällsplanerare
MAF Arkitektkontor AB
10 (10)
Pt.ANKARTA
I
J)
PI.1nbe 5 Ilimll1~tse r
""".tI.n,j.
1>< IA<It.Nn; ....
Er.du ! .nihn ... ·.iM~ ""II 1IIf«1"lt~J I , If.Ua...
~ .. !J,......... h" ~u_. tAlt<' -1'1 RUf' ""'" 1><1. """,l<!< L
1.'.,.." lJf ....:..~r.~.
GAA!tSER
/J.I.""" "","l "".I5Jl~"'loll!t .""',
f ll}u.d. ;lI" ... ~'" """' ~"' ..... ~ ....
~' ..i ." ,1<W..I ..... !II\\OI.·.It t ~ti ; ....
........jL""~ ... '\X.\ y~ , "' ......,..
V-.. IJ~~J ...". .;/oI''''.I! < , ~'1
_ __ • __
_
- - _ ____ _
-+ ___
fU """"'!" :'~4
.... .~O"~.~)lir l
E
~~
...
"'''~ Ul'''' I ,..,.IIJ''';:;)l!< d'l\& ......
....
~'''.t'''h.
o.U ~pI'" """,Itl.l j "I 'M,~ r,tIo P'1"'.lIUIU
K«<&n.ohr>' "'' S·..."'A(( ' 1_1 U!
1 ~U -4 I ·1 1.
~u.""&'''Io<»
.~.yIM
.o.:uA.·,v..~j() /.vl.lo.R<OOiVAnW
I.ITJ.o-.....
Ii';lo.!t~l
1.I.l.IIi<O;S ....... .:JRO:.:A!mE (,~""..... ~ ~ I ".V..",T,,""
Ih'\; «h , .........".
I
t o
..
,
..
,
.,
..
t
,
."
,
,
,
I
•
r
, .......»» , ~ ' I ,,""'W)
~ _
(')-,.1!«t.. ~~ I'
_)Io.~
L:·.!r"''l,tIo.tt ~I.~ k-.... ,.,~b.~~ htl
.~
u.-r~
lOK....H .... U
(ry1~'Ut""~I.r:-,,,,,,\,,"o!Iu
f.l" U lsl1 CfJ-.:t.. C'.....:.JoI.I .....
." <öb;:"~LI:"H'-J
lI\ nft
1.11..,
~,
,.
. -~
ts'
..........._.."
. ...-.....D ~ .....
_A:.:lo'..
Detal;p!an lor
.~~. ..I
~ _-o-- .
.. ,.......>,/<
. " '.....~
.......:r...
Kt.tdn:"., !u ~~ ..
Pl.ACERl'iO. U"O'1W.,·~G, UTFÖN..·.OI;
U ~O"'T"h.l
ArvldsJaurs golfba na
Arvidsja ur 7:6 samt del av ArvI dsjaur 7: 1 och 6: 1
Ar.I:.;..... I ......"""
........... • ..:..u·.:"-J2G .2.•c.n
U)'u.ISlAA1l'/A ~.STJ..·I·JHH.It
Gc.r.:rI'-.Sl
--
....=-::~3.:."':.
Clu><r".!fa...sos:...l.r
l ~lr"'InC"'~'~l l b.·C"h-cfb; •• ,.,
UTlwnJ,o.·. o(GllMrA$IlGIE I ~N)E U. ~ : G
r o.YA
s:.5rV.. t."':.:....... , ,,,.
"' .. h...;-....
""lb;b-..-,
"'" .........".,....s
..• ....... tlno'(~
h"~~~~"' ''''''''''''l7'''
Arvid~aul's kommun
kvicsjawien kommuvdna
Granskningsutlåtande
20 12- 10-23
0111'. 20 I 0/420
GRANSKNINGSUTLATANDE
Detaljplan för Arvidsjaur 6:1,7:1 och 7:6
Golfbanan
Arvidsjaurs kommun, Norrbottens län
Granskningsutlåtande
2012-10-23
Dnr. 20 I 0/420
GRANSKNINGSUTLATANDE
Granskningens genomförande
Miljö-, bygg- och räddningsnämnden beslutade 2012-09-19 att göra detaljplanen tillgänglig får
granskning. Planfårslaget har funnits tillgängligt för granskning under tiden 22 september - 15
oktober 2012 i kommunhusets reception. Förslaget har även funnits tillgängligt på kommunens
hemsida.
Kungörelse om granskning var infård 2012-09-22 i dagstidningarna Norra Västerbotten och Piteå
tidningen och på kommunens hemsida. Direkt inbjudan utgick till myndigheter, berörda kommunala
fårvaItningar samt sakägare enligt fastighetsfåtteckning och sänd lista.
Inkomna synpunkter och kommentarer
Länsstyrelsen
Länsstyrelsen anser att kommunen tillgodosett de under samrådstiden lämnade synpunkterna.
Länsstyrelsen har noterat att området omfattas av Länsstyrelsens fårordnande får
landskapsbildsskydd enligt 19 § naturvårdslagen i dess lydelse fåre den I januari 1975. Detta har i
tidigare planprocesser inte uppmärksammats och ej heller upphävts eller sökts tillstånd från.
Landskapsbildsskyddet syftar till att säkra tillgången till en god skogsmiljö får rekreation o.dyl.
samt att de visuella upplevelsevärdena skyddas. Ä ven om begreppet inte finns i den nu gällande
miljöbalken gäller bestämmelserna fortfarande i de berörda områdena, så länge Länsstyrelsen inte
beslutat något annat. Länsstyrelsen handlägger ärenden om tillstånd från, eller upphävandet av
landskapsbildsskyddet.
Till Länsstyrelsen har det inkommit en önskan om upphävande av kommunens två områden som
enligt 19§ naturvårdslagen skall värna landskapsbilden. Länsstyrelsen har i detta skede inte hunnit
ta ställning till ett eventuellt upphävande. Kommunen bör därfår till Länsstyrelsen inkomma med en
önskan om tillstånd från eller upphävande av landskapsbildsskyddet inom detta planområde.
Kommunen konstaterar att planområdet omfattas av strandskydd. Länsstyrelsen har
uppmärksammat att enligt Länsstyrelsens, fortfarande gällande, beslut om avgränsning av det
generella strandskyddet vid havet, sjöar och vattendrag i Norrbottens län(1999-06-11) omfattas inte
berört område av strandskyddsbestämmelserna och dänned finns inget skäl till att använda sig aven
administrativ bestämmelse om upphävande av strandskydd eller inkomma med en särskild ansökan
om upphävande.
I övrigt har Länsstyrelsen inga ytterligare synpunkter.
Pl'ÖVJJiJJgsgrllJJde11la j J J kap. JO§ PBL
Länsstyrelsen har inte sådana invändningar mot planfårslaget som skulle kunna leda till at! beslutet
att anta detaljplan behöver prövas enligt II kap 10 § plan- och bygglagen.
Granskningsutlåtande
2012-10-23
Onr. 20 l 0/420
Kommentar
Arvidsjaurs kommun avser att skicka in en ansökan till Länsstyrelsen om tillstånd enligt
landskapsbildsskyddet. Planbeskrivningen uppdateras så att det framgår att landskapsbildsskydd
gäller inom planområdet men att kommunen avser att ansöka om tillstånd enligt landskapssskyddet.
Den administrativa bestätnmelsen om att strandskyddet upphävs tas bort från plankmtan.
Planbeskrivningen uppdateras så att det framgår att planområdet inte omfattas av strandskydd.
Trafikverket
Kommunen har tydliggjort i planhandlingarna att ingen utökning av antalet golfhål konlIner att ske
utan utvidgningen rör endast byggnader.
Kommentar
Skrivelsen påverkar inte planens utformning.
Synpunkter som inte blivit tillgodosedda
Inga.
Britta Lundgren
Planingenjör
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
ARVIDSJAURS KOMMUN
Sammanträdesdatum
Kommunstyrelsen
2013-01-28
Ks § 27
Reglemente för
kommunstyrelsen
18
Sida
36
Dnr 00127/2012
003
Kommunfullmäktige beslutade 2012-06-25 § 104 att anta reglemente för
kommunstyrelsen.
Med anledning av ändringar i kommunallagen (2012:390) gällande styr- och
ledningsfunktionen för kommunstyrelsen tas reglementet upp för revidering.
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige
./. x Reglemente för kommunstyrelsen antas, enligt bilaga.
x Kommunfullmäktiges beslut 2012-06-25 § 104 upphör att gälla.
_____
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
Bilaga till kommunfullmäktiges protokoll 2013-01-28 § 27.
FÖRSLAG
Reglemente för
Kommunstyrelsen
Antaget av kommunfullmäktige 2013-
1 (11))
Reglemente för kommunstyrelsen
Utöver det som föreskrivs om kommunstyrelsen i kommunallagen gäller
bestämmelserna i detta reglemente.
Kommunstyrelsens övergripande uppgifter
Ansvar
Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan med ansvar
för kommunens utveckling och ekonomiska ställning.
Kommunstyrelsen leder och samordnar planeringen och uppföljningen av
kommunens ekonomi och verksamheter.
Ledningsfunktion
I kommunstyrelsens ledningsfunktion ligger att leda och samordna bland annat
1. Utvecklingen av den kommunala demokratin.
2. Utvecklingen av brukarinflytande.
3. Sysselsättnings- och näringslivsfrågorna och verka för åtgärder för att allmänt
främja sysselsättningen och näringslivet i kommunen.
4. Personalpolitiken, inklusive arbetsmiljöfrågor och företagshälsovård.
5. Fritids- och kulturpolitiken, samt verka för en god fritids- och
kulturverksamhet.
6. Den fysiska planeringen.
7. Den översiktliga planeringen av användningen av mark och vatten.
8. Mark- och bostadspolitiken, och se till att en tillfredsställande markberedskap
upprätthålls så att bostadsförsörjningen och samhällsbyggandet främjas.
9. Kommunens verksamhet gällande mätning, beräkning och kartering (MBK).
10. Energiplanering, samt främja energihushållning.
11. Trafikpolitiken, och verka för en tillfredsställande trafikförsörjning och
trafiksäkerhet.
12. Uppföljning av kommunfullmäktige antagna riktlinjer.
13. Arbetet med att reformera regler / riktlinjer.
14. Arbetet med att effektivisera administrationen.
15. Kvalitetsarbetet.
16. Informationsverksamheten.
17. Utveckling av IT och kommunikation.
18. Risk- och försäkringsfrågor.
19. Upphandlings-/inköpsverksamheten.
2 (11)
Reglemente för kommunstyrelsen
Ledningsfunktion, forts.
I ledningsfunktionen ingår även att inom kommunen följa
1. Socialtjänsten, och verka för att socialtjänstens mål uppfylls.
2. Hälso- och sjukvården, samt verka för en god hälso- och sjukvård.
3. Miljö- och naturvårdspolitiken och verka för en god miljö.
4. Skolväsendet, och verka för att skollagstiftningens mål uppfylls.
Styrfunktion
I kommunstyrelsens styrfunktion ingår att
1. Verka för en långsiktig ekonomisk och ekologisk hållbar utveckling i
kommunen.
2. Leda arbetet med och samordna kommunens planeringsverksamhet vad
gäller översiktlig planering.
3. Att övervaka att kommunens löpande förvaltning handhas rationellt och
ekonomiskt.
4. Besluta om detaljplaneläggning samt upprätta program och utarbeta
ramar/direktiv för detta.
5. Tillse att uppföljning sker till fullmäktige från samtliga nämnder om hur
verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under
budgetåret
6. Ha fortlöpande uppsikt över verksamheten i de företag, som kommunen helt
eller delvis äger eller annars har intresse i, främst vad gäller ändamål,
ekonomi och efterlevnad av uppställda direktiv men också i avseende på
övriga förhållanden av betydelse för kommunen
7. Att löpande vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de krav som
anges i 3 kap. 17 och 18 §§ Kommunallagen är uppfyllda beträffande de
aktiebolag kommunen innehar aktier i.
8. Att årligen, senast vid året sista kommunstyrelsesammanträde i beslut pröva
om den verksamhet som bedrivits i de aktiebolag som kommunen helt eller
delvis äger eller annars har intresse i enligt 3 kap. 17-18 §§ Kommunallagen
under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda
kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala
befogenheterna. Beslutet ska delges fullmäktige snaras. Finner styrelsen att
brister förelegat, ska den samtidigt lämna förslag till fullmäktige om
nödvändiga åtgärder
9. Tillvarata kommunens intressen vid bolags- och föreningsstämmor och
andra likartade sammanträden i de företag som kommunen helt eller delvis
äger eller annars har intresse i.
3 (11)
Reglemente för kommunstyrelsen
Kommunstyrelsens ordförande
Det åligger kommunstyrelsens ordförande att
- närmast under kommunstyrelsen ha uppsikt över kommunens hela
nämndsförvaltning
- med uppmärksamhet följa frågor av betydelse för kommunens utveckling och
ekonomiska intressen samt effektiviteten i verksamheten, och ta initiativ i dessa
frågor
- främja samverkan mellan kommunstyrelsen och övriga nämnder, bland annat
genom kontinuerliga ordförandeträffar. En representant från partier som ej är
representerade ska kallas till träffarna. Vid träffarna ska även bolagens
ordföranden kallas.
- tillse att kommunstyrelsens samt kommunstyrelsens utskottsärenden behandlas
utan dröjsmål
- vara tillgänglig för allmänheten.
Kommunstyrelsens övriga verksamheter
Ekonomisk förvaltning
Kommunstyrelsen svarar för kommunens medelsförvaltning enligt kommunfullmäktiges föreskrifter.
Medelsförvaltningen omfattar placering och upplåning av medel. I uppgiften ingår
även att kommunens intäkter kommer in, att betalningar görs i tid samt att åtgärder
vidtas för indrivning av skulder.
Vid offentlig auktion pröva inköp av fast egendom eller tomträtt, i vilken
kommunen har intecknad fordran eller inskriven rättighet eller där kommunen åtagit
sig ansvar för lån, i fall där det bedöms erforderligt för att tillvarata kommunens
intressen.
Kommunstyrelsen har även hand om övrig ekonomisk förvaltning. I uppgiften ingår
bland annat
1. Förvalta och underhålla fast och lös egendom, och - till de delar sådant
ansvar är överlämnat till annan nämnd, se till att uppgiften fullgörs.
2. Tillse att kommunens behov av försäkringsskydd är tillgodosett.
3. Bevaka att kommunens samtliga verksamheter har tillfredsställande rutiner
för intern kontroll.
4. Sköta egen donationsförvaltning samt, efter samtycke från annan nämnd,
placera medel som ingår i donation vilka förvaltas av den nämnden.
5. Avskrivning av fordringar inom kommunstyrelsens eget verksamhetsområde.
Varje nämnd har ansvar för att besluta om avskrivning av fordran inom sitt
verksamhetsområde.
6. Verka för samordning i upphandling samt bevaka att riktlinjer för
upphandling och inköp följs.
7. Fatta beslut och teckna avtal i kommungemensamma inköpsfrågor.
8. Ansvar för kommunens statistik.
4 (11)
Reglemente för kommunstyrelsen
Omfördelning av medel
Kommunstyrelsen äger rätt att själv omfördela sina medel som fullmäktige
anslagit till styrelsen, inom den budgeterade verksamhetsvolymen och utifrån av
fullmäktige angivna beloppsramar och fastställda investeringsobjekt.
Omfördelning av medel måste ske inom ramen för fullmäktiges riktlinjer och
andra generella beslut om verksamheten som fullmäktige har fastställt.
Personalförvaltning
Kommunstyrelsen skall ha hand om frågor som rör förhållandet mellan kommunen
som arbetsgivare och dess arbetstagare, som att
1. Personalarbetet inom nämndens ansvarsområde ska bedrivas enligt de policys
och riktlinjer som fastställts av kommunfullmäktige.
2. Teckna kollektivavtal
3. Avgöra frågor om tolkning och tillämpning av lag, avtal och andra bestämmelser
inom arbetsrätten
4. Förhandla på kommunens vägnar enligt gällande lagstiftning, dock inte enligt 1114 och 38 § lagen om medbestämmande i arbetslivet för andra nämnders
verksamhet
5. Tillse att förhandling sker enligt kommunens samverkansavtal
6. Vara anställningsmyndighet för kommunchef, personalchef och
förvaltningschefer
7. Lämna uppdrag som avses i den kommunala delegationslagen (1954:130)
Teknisk förvaltning
Kommunstyrelsen handhar uppgifter, såvitt det inte ankommer på annan avseende
1. Kommunens fastigheter, gator, vägar, allmänna platser, parker och
planteringar, badanläggningar och kommunens skog
2. Vatten- och avloppsverk
3. Renhållning
4. Lokalvård
5. Utifrån beslutade anslag svara för projektering av ny-, om- och tillbyggnad av
olika objekt
6. Bidrag till enskilda vägar, enskilda vatten- och avloppsanläggningar,
gemensam gatubelysning, enskilda belysningsanläggningar
7. Tillsyn, prövning av ansökningar om tillstånd till eller dispens för skyltning
som ankommer på kommunen enlig av fullmäktige fastställd policy och
enligt lagen med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning
8. Förvaltare av fritidsanläggningen Camp Gielas
5(11)
Reglemente för kommunstyrelsen
Fritids- och kulturförvaltning
Kommunstyrelsen handhar uppgifter inom fritids- och kulturområdet och skall
därvid arbeta för förverkligandet av kommunens fritids- och kulturpolitiska mål.
Kommunstyrelsen ska med uppmärksamhet följa utvecklingen i de frågor som gäller
fritids- kultur- och ungdomsfrågor i kommunen samt ta initiativ och lägga de förslag
som styrelsen finner påkallade.
Kommunstyrelsen ska stödja och främja fritids- och kulturverksamheten i
kommunen. I uppgiften ingår bland annat att
1. Ansvara, utveckla och främja kommunens fritids- och kulturverksamhet;
idrott, kultur- och folkbildning
2. Ansvara för upplåtelse av lokaler och anläggningar för fritids- och
kulturverksamhet. I de fall anläggning överlåtits till annan förvaltare via avtal,
se till att uppgiften fullgörs
3. Verka för bevarande och vård av byggnader, anläggningar och miljöer av
kulturhistoriskt eller estetiskt värde
4. Handha förvaltningen av kommunens samlingar och konstverk samt köpa in
konstverk
5. Vara rådgivande vid utsmyckning av offentliga platser, bostads- och andra
bebyggelseområden
6. Ansvara för folkbiblioteksverksamhet enligt bibliotekslagen.
7. Stödja lokalhistorisk forskning och hembygdsvårdande verksamhet
8. Stödja föreningar
9. Vara huvudman för kulturskolan
10. Vara huvudman för kommunens bildarkiv
Uppgifter enligt speciallagstiftning
Kommunstyrelsen är konsumentnämnd, personalorgan, krisledningsnämnd,
arbetslöshetsnämnd samt arkivmyndighet och ansvarig för kommunens centrala
arkiv.
Kommunstyrelsen äger i den egenskapen överta annan nämnds uppgifter i enlighet
med speciallagstiftning (SFS 2006:544) om extra ordinära händelser hos kommuner
och landsting.
Kommunstyrelsen är personuppgiftsansvarig för de personregister enligt
personuppgiftslagen (PUL) som styrelsen för inom sin verksamhet och förfogar
över.
Kommunstyrelsen ansvarar för den översiktliga planeringen enligt plan- och
bygglagen.
Kommunstyrelsen är fondstyrelse för stiftelsen Gunhild Steinwalls fond för unga
musiker, styrelsen för stiftelsen Rolf Steinwalls fond för unga musiker samt
stiftelsen Inlandets konstfond.
6 (11)
Reglemente för kommunstyrelsen
Övriga uppgifter
Kommunstyrelsen ska enligt kommunfullmäktiges bemyndigande besluta i följande
ärenden:
1. Inom de beloppsramar och riktlinjer som kommunfullmäktige fastställt ta
upp lån för kommunen
2. I mål och ärenden där kommunstyrelsen för kommunens talan, träffa
överenskommelse om betalning och avskrivning av fordran, anta ackord,
ingå förlikning eller sluta avtal, med de förbehåll som kommunfullmäktige
anvisar
3. För en tid av högst tio år arrendera ut, hyra ut eller upplåta anläggningar,
fastigheter eller lokaler som tillhör kommunen och som ligger under
kommunstyrelsens förvaltning
4. Köp, försäljning, byte, fastighetsreglering, expropriation eller inlösen enligt
plan- och bygglagen av fastighet eller fastighetsdel samt upplåtelse av
tomträtt, inom de kostnadsramar och riktlinjer som kommunfullmäktige
fastställer
5. Genom avtal eller lag tillförsäkra kommunen rätt till servitut, ledningsrätt
eller övrig nyttjanderätt i fastighet som tillhör annan samt vidta åtgärder för
ändring eller upphävande av sådan rätt
6. Genom avtal eller tillämpning av lag belasta kommunens mark med rätt till
servitut, ledningsrätt, nyttjanderätt för ledning, rätt till väg eller rätt till
anläggning samt vidta åtgärder för ändring eller upphävande av sådan rätt dock med undantag för ärenden som gäller elektrisk högspänningsledning
ovan jord
7. Avge yttrande som ankommer på kommunfullmäktige om inte yttrandet är
av principiell betydelse för den kommunala självstyrelsen. Kommunstyrelsen
får avge yttrande, om ärendet inte kan behandlas på sammanträde med
kommunfullmäktige inom remisstiden.
8. Avge yttranden enligt lagen om allmän kameraövervakning och lagen om
tillfällig försäljning
9. Mål och ärenden angående folkbokföring
10. Fastställande av belägenhetsadresser
11. Tillstånd att använda kommunens heraldiska vapen
12. Ansvar för kommunens anslagstavla
7 (11)
Reglemente för kommunstyrelsen
8 (11)
Kommunstyrelsen har genom sin förvaltning ansvaret för kommunens
1.
Sysselsättnings- och näringslivsfrågor samt turism och ansvarar för åtgärder
för att allmänt främja sysselsättningen och näringslivet i kommunen
2.
Ekonomifunktion, personalfunktion, fritids- och kulturverksamhet,
informationsverksamhet och IT-verksamhet
3.
Samiskt förvaltningsområde
4.
Byggnads- och anläggningsverksamhet
5.
Renhållningsfrågor
6.
Fastigheter, gator och vägar, vatten och avlopp, värmeverk, parkmark och
grönområden, om inte driftansvaret överlämnats till annan nämnd
7.
Bevakning av intressen rörande fastighetsbildning, fastighetsbestämning,
planläggning och byggnadsväsen, gemensamhetsanläggningar och enskilda vägar
samt andra ärenden som är jämförliga med dessa
8.
Övergripande planering av energi, trafik, mark- och planberedskap,
bostadsförsörjning, varuförsörjning m.m.
9.
Samordning av samhällsbetald trafik.
10. Kommunens centrala informationsverksamhet.
11. Samordning av central upphandling enligt kommunens inköpspolicy.
12. Konsumentfrågor.
13. Måltidsverksamhet i kommunen.
14. Utformningen av kommunfullmäktiges handlingar.
15. Högskoleverksamhet.
16. Kommunala pensionärsrådet och Kommunala rådet för funktionshindrade
17. Flyktingmottagning, (med undantag av myndighetsutövning - utredningar
och beslut om placeringar - inom mottagande av ensamkommande
flyktingbarn).
18. Bostadsanpassningsbidrag.
19. Uppta lån som kommunfullmäktige beslutat om och på kommunens vägnar
utfärda erforderliga handlingar.
20. Utfärda handlingar som behövs med anledning av kommunfullmäktiges
beslut om borgen eller annan ansvarighet.
21. Förvaltnings- och verkställighetsuppgifter som inte givits till annan nämnd.
Reglemente för kommunstyrelsen
Delegering från kommunfullmäktige
Kommunstyrelsen skall besluta i följande grupper av ärenden
1. Organisation av verksamheter som styrelsen ansvarar för.
2. Organisation när det rör fler än en förvaltning i kommunen.
3. Köp, försäljning, byte, fastighetsreglering, expropriation eller inlösen med
stöd av plan- och bygglagen av fastighet eller fastighetsdel
4. Upplåtelse av tomträtt inom av kommunfullmäktige fastställd kostnadsram
och andra riktlinjer beträffande belopp och villkor i övrigt.
5. Ärenden enligt lagen om förvärv av hyresfastighet m.m.
6. I sådana mål och ärenden, där det ankommer på kommunstyrelsen att föra
kommunens talan och på kommunens vägnar träffa överenskommelse om
betalning av fordran, anta ackord, ingå förlikning och sluta annat avtal.
7. Avge yttrande som ankommer på kommunfullmäktige om inte yttrandet är
av principiell betydelse för den kommunala självstyrelsen. Kommunstyrelsen
får också besluta i sistnämnda slag av yttranden om remisstiden inte medger
att yttrandet behandlas på ordinarie sammanträde med fullmäktige.
8. Användningen av medel för oförutsedda behov enligt av
kommunfullmäktige för varje år fastställd ram.
9. Handläggning av översiktliga planer och detaljplaner som initieras av
kommunstyrelsen, d.v.s. beslut om uppdrag, samråd och utställning.
10. För en tid av högst tio år utarrendera eller eljest upplåta fastighet som tillhör
kommunen och som faller under kommunstyrelsens förvaltning.
11. Försäljning av kommunens egendom/fastighet inom en beloppsram av
500 000 kronor.
12. För kommunens räkning förvärva eller överlåta fastighet eller fastighetsdel,
där förvärvet eller överlåtelsen sker för att genomföra fastställd detaljplan
vad avser mark för gata, väg eller annan allmän plats samt på kommunens
vägnar godkänna till kommunen överlämnade gåvobrev rörande fast
egendom för samma ändamål.
13. Inom en av fullmäktige fastställd kostnadsram och av fullmäktige givna
förbehåll beträffande belopp och villkor i övrigt, genom köp, byte,
fastighetsreglering, expropriation eller inlösen med stöd av plan- och
bygglagen för kommunens räkning förvärva, samt genom försäljning, byta
eller genom fastighetsreglering avhända kommunen annan fastighetsdel.
14. När kommunstyrelsen anser det nödvändigt för att tillvarata kommunens
intressen, vid offentlig auktion inköpa fast egendom, i vilken kommunen har
intecknad fordran eller inskriven rättighet eller vilken är intecknad för lån,
för vars infriande kommunen åtagit sig ansvar, varvid styrelsen snarast ska
anmäla sådant förvärv till fullmäktige och samtidigt lägga fram förslag till
slutlig täckning av förskotterade kostnader för förvärvet.
15. Avge yttranden enligt lagen om TV-övervakning.
9 (11)
Reglemente för kommunstyrelsen
10 (11)
Delegering från kommunfullmäktige, forts.
16. Avge yttrande som ankommer på kommunfullmäktige om inte yttrandet är
av principiell betydelse för den kommunala självstyrelsen. Kommunstyrelsen
får också besluta i sistnämnda slag av yttranden om remisstiden inte medger
att yttrandet behandlas på ordinarie sammanträde med fullmäktige.
17. I sådana mål och ärenden, där det ankommer på kommunstyrelsen att föra
kommunens talan på kommunens vägnar träffa överenskommelse om
betalning av fordran, anta ackord, ingå förlikning och sluta annat avtal.
Taxor
Kommunstyrelsen har rätt att fastställa följande:
Avgifter av frivillig karaktär där kommunen har monopolställning.
Mindre kompletteringar till av kommunfullmäktige fastställda taxor.
Priser för personalmåltider.
Hyressättning i kommunens fastigheter samt hyressättning vid tillfällig uthyrning.
Ansvar och rapporteringsskyldighet
Kommunstyrelsen ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och
riktlinjer som fullmäktige har bestämt, de föreskrifter som kan finnas i lag eller
förordning samt bestämmelser i detta reglemente.
Kommunstyrelsen skall organisera och utveckla verksamheterna mot de mål och
inom de ramar som bestäms av kommunfullmäktige. Behovet av samverkan med
verksamheternas intressenter skall ägnas särskild uppmärksamhet.
Kommunstyrelsen ska regelmässigt till fullmäktige rapportera hur verksamheten
utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret.
Kommunstyrelsen ska regelmässigt till fullmäktige rapportera hur verksamheten i
kommunen och de bolag som kommunen helt eller delvis äger eller annars har
intresse i utvecklas, och hur den totala ekonomiska ställningen är under budgetåret.
Samrådsskyldighet
Kommunstyrelsen ansvarar för att samråd sker med andra nämnder när så erfordras
samt att vara behjälplig med de yttranden och uppgifter som behövs för att
kommunstyrelse eller annan nämnd ska kunna fullgöra sina uppgifter.
Kommunstyrelsen ska verka för att samråd sker med dem som utnyttjar dess
tjänster.
Förvaltning
Kommunstyrelsens förvaltning handhas av nämndskansliet, ekonomikontoret, löneoch personalkontor samt tekniska kontoret i frågor som rör övergripande fysisk
planering, mark- och exploateringsfrågor, GIS, energirådgivning och fysiskt skydd
(skyddsrum m m).
Reglemente för kommunstyrelsen
Kommunstyrelsens arbetsformer
Kommunstyrelsen ska utse utskott i enlighet med av fullmäktige fastställd politisk
organisation.
I övrigt gäller bestämmelserna i kommunallagen och ”Gemensamma bestämmelser
för styrelser och nämnder i Arvidsjaurs kommun”.
_____
11 (11)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
ARVIDSJAURS KOMMUN
Sammanträdesdatum
Kommunstyrelsen
2013-02-25
Ks §
Arbetsordning för
kommunfullmäktiges
presidium - tillägg
Sida
19
89
Dnr 00000/2011
Revisionen har tillsammans med kommunfullmäktiges presidium gått
igenom den kommunala ansvarsprövningen samt risk och väsentlighetsanalys.
Bland annat diskuterades handläggningen av den kommunala
ansvarsprövningen.
Presidiet beslutade att föreslå fullmäktige att i tillägg till presidiets
arbetsordning göra tillägg om beredning av frågor och ärenden som rör
kommunens ansvarsprövning.
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige
x Presidiets arbetsordning tillförs följande;
”Bereda frågor och ärenden om ansvarsprövning.”
x Kommunfullmäktiges beslut 2011-04-11 § 53 upphör att gälla.
Ärendet bereds vid det extra ks-mötet som hålls före
fullmäktige.
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
003
Bilaga till kommunstyrelsens protokoll 2013-02-25
Arbetsordning
- Kommunfullmäktige
- Kommunfullmäktiges presidium
Antaget av kommunfullmäktige 2011-04-11 § 53
Arbetsordning kommunfullmäktige
Arbetsordning kommunfullmäktige
Utöver det som föreskrivs om kommunfullmäktige i lag eller annan författning
gäller bestämmelserna i denna arbetsordning.
Antal ledamöter ( 5 kap 1-3 §§)
Fullmäktige har 31 ledamöter.I vallagen finns det bestämmelser om antalet ersättare.
Ordförande och vice ordförande ( 5 kap 6 § )
De år då val av kommunfullmäktige har ägt rum i hela landet, väljer fullmäktige
bland ledamöterna en ordförande samt en 1:e och en 2:e ordförande (presidium).
Presidievalen förrättas vid fullmäktiges första sammanträde för löpande
mandatperiod.
Presidiet väljs för kommunfullmäktiges löpande mandatperiod.
Tills presidievalen har förrättats, tjänstgör som ordförande den som har varit
ledamot i fullmäktige längst tid (ålderspresidenten)Om flera ledamöter har lika lång
tjänstgöringstid som ledamot, skall den äldste av dem vara ålderspresident.
Om ordföranden eller någon av vice ordförandena avgår som ledamot eller från sin
presidiepost, bör fullmäktige så snart det kan ske välja en annan ledamot för
återstoden av tjänstgöringstiden för den som har avgått.
Om samtliga i presidiet är hindrade att fullgöra uppdraget, fullgör ålderspresidenten
ordförandens uppgifter.
Tid och plats för sammanträdena ( 5 kap 7 - 8 §§)
Kommunfullmäktige håller ordinarie sammanträde fyra gånger per år i mars, juni,
oktober och november. Sammanträdena hålles måndagar i varje månad.
Antalet sammanträden kan utökas till ytterligare maximalt två per år. Fullmäktiges
presidium avgör om sammanträden utöver ordinarie sammanträden skall hållas.
De år då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet, sammanträder nyvalda
fullmäktige första gången i november.
Ålderspresidenten bestämmer dagen och tiden för det första sammanträdet efter
samråd med kommunstyrelsens presidium.
Ett extra sammanträde hålls på den tid som ordföranden bestämmer efter samråd
med vice ordförandena.
En begäran om ett extra sammanträde skall göras skriftligen hos ordföranden och
skall innehålla uppgift om det eller de, ärenden som önskas bli behandlade på det
extra sammanträdet.
Om det föreligger särskilda skäl för det, får ordförandena efter samråd med vice
ordförandena ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för
sammanträdet.
2 (9)
Arbetsordning för kommunfullmäktige
3 (9)
Om ordföranden beslutar att ett sammanträde skall ställas in eller att dagen eller
tiden för ett sammanträdet skall ändras, låter ordföranden snarast underrätta varje
ledamot och ersättare om beslutet. Uppgift om beslutet skall snarast och minst en
vecka före den bestämda sammanträdesdagen anslås på kommunens anslagstavla.
Fullmäktige sammanträder i fullmäktiges sessionssal i kommunens förvaltningsbyggnad. Ordföranden får efter samråd med vice ordförandena bestämma en annan
plats för sammanträde som är av större allmänt intresse. Ett sammanträde per år
kan hållas i någon av kommunens byar.
Fullmäktige bestämmer i vilken utsträckning uppgift om de ärenden som skall
behandlas skall införas i ortstidningarna.
Förlängning av sammanträde och fortsatt sammanträde
Om fullmäktige inte hinner slutföra ett sammanträde på den utsatta sammanträdesdagen, kan fullmäktige besluta att förlänga tiden för sammanträdet.
Fullmäktige kan också besluta att avbryta sammanträdet och att hålla fortsatt
sammanträde en senare dag för att behandla de ärenden som återstår. I ett sådant
fall beslutar fullmäktige genast när och var sammanträdet skall fortsätta.
Om fullmäktige beslutar att hålla fortsatt sammanträde, utfärdar ordföranden en
kungörelse om det fortsatta sammanträdet på vanligt sätt.
Om sammanträdet skall fortsätta inom en vecka, behöver någon kungörelse inte
utfärdas. I ett sådant fall låter ordföranden dock underrättade ledamöter och
ersättare som inte är närvarande när sammanträdet avbryts, om tiden och platsen
för det fortsatta sammanträdet.
Ärenden och handlingar till sammanträdena
Ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordförandena när fullmäktige skall
behandla ett ärende, om ej annat följer av lag.
Kommunstyrelsens och övriga nämnders förslag till beslut eller yttranden i de
ärenden som tagits in i kungörelsen bör tillställas varje ledamot och ersättare före
sammanträdet.
Ordföranden bestämmer i vilken omfattning övriga handlingar i ett ärende skall
tillställas ledamöter och ersättare före sammanträdet.
Anmälan av hinder för tjänstgöring och inkallande av ersättare ( 5 kap 12-17 §§ )
En ledamot som är hindrad att delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett
sammanträde, skall snarast anmäla detta till ersättare.
Om ledamot utan föregående anmälan uteblir från ett sammanträde eller hinder
uppkommer för en ledamot att vidare delta i ett pågående sammanträde, kallar
ordföranden in den ersättare som är tillgänglig och står i tur att tjänstgöra.
Det som sagts under denna rubrik om ledamot, gäller också för ersättare som kallats
till tjänstgörning.
Ordföranden bestämmer, när en ledamot eller en ersättare skall in och tjänstgöra
under ett pågående sammanträde. Endast om det föreligger särskilda skäl för det
bör dock inträde ske under pågående handläggning av ett ärende.
Arbetsordning för kommunfullmäktige
Upprop
En uppropslista som utvisar de ledamöter och ersättare som tjänstgör skall finnas
tillgänglig under hela sammanträdet.
I början av varje sammanträde låter ordföranden förrätta upprop enligt
uppropslistan.
Upprop förrättas också i början av varje ny sammanträdesdag, vid fortsatt
sammanträde och när ordföranden anser att det behövs.
Protokolljusterare (5 kap 61 §)
Ordföranden bestämmer tiden och platsen för justeringen av protokollet från
sammanträdet.
Sedan uppropet har förrättas enligt vad som anges under rubriken Upprop, väljer
fullmäktige två ledamöter att tillsammans med ordföranden justera protokollet från
sammanträdet och att i förekommande fall biträda ordföranden vid
röstsammanräkningar.
Turordning för handläggning av ärendena
Fullmäktige behandlar ärendena i den turordning som de har tagits upp i
kungörelsen. Fullmäktige kan dock besluta om ändrad turordning för ett eller flera
ärenden. Ordföranden bestämmer, när under ett sammanträde ett ärende skall
behandlas som inte finns med i kungörelsen.
Fullmäktige får besluta att avbryta handläggningen av ett ärende under ett
sammanträde för att återuppta det senare under sammanträdet.
Yttranderätt vid sammanträdena
( 4 kap 18 § första stycket och 19 § samt 5 kap 53 och 56 §§ )
Ordföranden och vice ordförandena i en nämnd eller styrelse vars
verksamhetsområde ett ärende berör, får delta i överläggningen i ärendet.
Ordföranden och vice ordförandena i en fullmäktigeberedning får delta i
överläggningen, när fullmäktige behandlar ett ärende som beredningen har handlagt.
Ordföranden i en nämnd eller i en fullmäktigeberedning eller någon annan som
besvarar en interpellation eller en fråga, får delta i den överläggning som hålls med
anledning av svaret.
Kommunens revisorer får delta i överläggningen när fullmäktige behandlar
revisionsberättelsen och årsredovisningen.
Revisorerna får också delta i överläggningen, när fullmäktige behandlar ett ärende
som berör revisorernas egen förvaltning.
Ordföranden får efter samråd med vice ordföranden i den utsträckning som det
behövs, kalla ordförandena och vice ordförandena i nämnderna och
fullmäktigeberedningarna, revisorerna samt anställda hos kommunen för att lämna
upplysningar vid sammanträdena. Detsamma gäller för utomstående sakkunniga.
Kommunchefen får yttra sig i laglighetsfrågor i enskilda ärenden samt i
presidiefrågor. Detsamma gäller för kommunfullmäktiges sekreterare.
4 (9)
Arbetsordning för kommunfullmäktige
Talarordning och ordningen vid sammanträdena
Den som har rätt att delta i fullmäktiges överläggningar får ordet i den ordningen i
vilken han eller hon anmält sig och blivit uppropad.
Den som har rätt att delta i fullmäktiges överläggningar har också rätt att begära
replik om inlägget har riktat sig mot ledamoten eller något som hans eller hennes
parti framfört tidigare i debatten. Replikrätten innebär att den som begär replik och
den replikerade får utnyttja två repliker om vardera en minut.
Inlägget görs omedelbart efter den talare som har ordet då begäran om att få göra
inlägget framställs.
Om någon i sitt yttrande skulle avlägsna sig från ämnet och inte efter tillsägelse av
ordföranden rättar sig, får ordföranden ta från honom ordet. I övrigt får ingen
avbryta en talare under hans anförande.
Ordföranden kan utvisa den som uppträder störande och ej rättar sig efter
tillsägelse.
Uppstår oordning som ordföranden inte kan avstyra, får han upplösa sammanträdet.
Yrkanden
När fullmäktige har förklarat överläggningen i ett ärende avslutad, går ordföranden
igenom de yrkanden som har framställts under överläggningen och kontrollerar att
de har uppfattats rätt.
Ordföranden befäster genomgången med ett klubbslag. Därefter får inte något
yrkande ändras eller återtas, om inte fullmäktige beslutar medge det enhällig.
Om ordföranden anser att det behövs skall den ledamot som har framställt ett
yrkande avfatta det skriftligt.
Omröstningar ( 4 kap 20 § andra stycket och 5 kap 42, 43, 44, 46, 47 §§ )
När omröstningar genomförs, biträds ordföranden av de två ledamöter som har
utsetts att justera protokollet. Omröstningarna genomförs så, att ledamöterna avger
sina röster efter upprop. Uppropet sker enligt uppropslistan.
Ordföranden avger alltid sin röst sist.
Sedan omröstningen har avslutats, befäster ordföranden detta med ett klubbslag.
Därefter får inte någon ledamot avge sin röst. Inte heller får någon ledamot ändra
eller återta en avgiven röst efter klubbslaget.
Om oenighet uppstår om resultatet av en öppen omröstning, skall en nyomröstning
genomföras omedelbart.
En valsedel som avlämnas vid en sluten omröstning skall uppta så många namn
som valet avser samt vara omärkt, enkel och sluten.
En valsedel är ogiltig
1. Om den upptar namnet på någon som inte är valbar.
2. Om den upptar flera eller färre namn än det antal personer som skall väljas.
3. Om den upptar ett namn som inte klart utvisar vem som avses.
Det som sagts nu gäller inte vid val som sker med tillämpning av proportionellt
valsätt. För sådana val finns särskilda föreskrifter i lag.
5 (9)
Arbetsordning för kommunfullmäktige
Motioner
En motion skall vara skiftlig och egenhändigt undertecknad av en eller flera
ledamöter. Ämnen av olika slag får inte tas upp i samma motion.
En motion väcks genom att den ges in till nämndskansliet.
En ersättare får väcka en motion bara när ersättaren tjänstgör som ledamot vid ett
sammanträde. Kommunstyrelsen skall årligen vid fullmäktiges marssammanträde
redovisa de motioner som inte har beretts färdigt.
Medborgarförslag
Den som är folkbokförd i Arvidsjaurs kommun får väcka ärende i fullmäktige.
Ett medborgarförslag ska vara skriftligt och undertecknat av en eller flera personer.
Namnförtydligande, adress och telefonnummer ska anges.
Fullmäktige får delegera beslutanderätt i medborgarförslag utan föregående
beredning i styrelsen. Den delegat som fått delegation av fullmäktige att besluta om
ett medborgarförslag, får i sin tur inte delegera vidare. Fullmäktige får inte delegera
medborgarförslag i de ärenden som är av principiell beskaffenhet eller av större vikt
för kommunen.
Ett medborgarförslag kan bara behandlas om det berör en fråga som ligger inom
Arvidsjaurs kommuns ansvarsområde. Ämnen av olika innehåll får inte tas upp i
samma medborgarförslag.
Medborgarförslag väcks genom att det lämnas in till kommunens nämndskansli,
förslaget kan också lämnas direkt till fullmäktiges presidium vid
kommunfullmäktiges sammanträde.
Förslagsställaren ska beredas möjlighet att yttra sig när förslaget redovisas för
kommunfullmäktige samt när det slutgiltigt behandlas i
styrelse/nämnd/kommunfullmäktige. När förslaget är diariefört och bredning
påbörjas ska beredningsorganet kontakta förslagsställaren för klargörande hur
ärendet handläggs samt för att tillgodogöra sig eventuella ytterligare
faktaupplysningar.
Medborgarförslag ska besvaras skyndsamt.
Vid varje kommunfullmäktige ska det meddelas vilka medborgarförslag som
inkommit och är under beredning samt vilka beslut som fattats i styrelse/nämnd.
Interpellationer ( 5 kap 49-53 §§ )
En interpellation skall vara skriftlig och egenhändigt undertecknad av en ledamot.
Den bör ges in då kommunstyrelsens kansli 5 dagar före det sammanträde vid vilket
ledamoten avser att ställa den.
En ersättare får lämna in en interpellation under ett sammanträde ,om ersättaren
tjänstgör som ledamot vid sammanträdet.
En interpellation bör besvaras senast under det sammanträde som följer närmast
efter det då interpellationens ställdes.
Ett svar på en interpellation skall vara skriftligt. Uppgift om att interpellationssvar
kommer att lämnas vid visst sammanträde bör tas in i kungörelsen.
Den ledamot som har ställt interpellationen bör få del av svaret dagen före den
sammanträdesdag, då svaret skall lämnas.
6 (9)
Arbetsordning för kommunfullmäktige
Interpellationer ( 5 kap 49-53 §§ ), forts.
Om interpellationen avser förhållandena i ett sådant företag som avses i 3 kap 17
eller 18 §§ kommunallagen, får den ordförande till vilken interpellationen har ställts
överlämna till en av fullmäktige utsedd ledamot i företagets styrelse att besvara
interpellationen.
En ersättare som har ställt en interpellation får delta i överläggningen då svaret på
interpellationen behandlas bara om ersättaren tjänstgör som ledamot också vid det
tillfället.
Frågor ( 5 kap 54-56 §§ )
En fråga skall vara skriftlig och egenhändigt undertecknad av ledamot.Den skall ges
in till nämndskansliet dagen före det sammanträde vid vilket ledamoten avser att
ställa den. Den tillfrågade ska vara närvarande vid sammanträdet.Vad som sägs
under rubriken Interpellationer gäller i tillämpliga delar också på fråga. Svar på
frågan behöver dock inte vara skriftligt. Frågan ska kunna besvaras utan större
omgång. En fråga bör besvaras under det sammanträde vid vilket den har ställts.
Allmänhetens frågestund ( 5 kap 21 § )
Allmänhetens frågestund ska inleda kommunfullmäktiges sammanträden och får
pågå i högst 30 minuter. Frågorna behöver ej vara inlämnade i förväg, och kan
ställas till vilken närvarande kommunfullmäktigeledamot som helst.
Under frågestunden får ej någon överläggning förekomma.
I kungörelsen till kommunfullmäktige samt vid annonsering av
kommunfullmäktiges sammanträden ska det anges att allmänhetens frågestund ska
hållas.
Beredning av ärendena ( 5 kap 26-34 §§ )
Om fullmäktige inte beslutar något annat, avgör kommunstyrelsen hur de ärenden
som fullmäktige skall behandla skall remitteras. Styrelsen får uppdra åt en
förtroendevald eller åt någon anställd att besluta om remiss av sådana ärenden.
Fullmäktigeberedningar ( 3 kap 7 § )
Fullmäktige får inrätta särskilda fullmäktigeberedningar för beredning av ett visst
ärende eller en viss grupp av ärenden som ska avgöras av fullmäktige.
Förklaring vid revisionsanmärkning ( 9 kap 16 § )
Om fullmäktige inte beslutar något annat, bestämmer ordföranden vilken ordning
förklaringar över en anmärkning som revisorerna har framställd i
revisionsberättelsen skall inhämtas från den nämnd eller fullmäktigeberedning mot
vilken anmärkningen har riktats.
Valberedning
Kommunstyrelsen är valberedning för att bereda val av ledamöter och suppleanter i
styrelser och nämnder, revisorer m.fl. vars mandatperiod börjar vid närmaste
årsskifte.
Valberedningen bestämmer själv sina arbetsformer.
7 (9)
Arbetsordning för kommunfullmäktige
Justering av protokollet ( 5 kap 61 och 62 §§ )
Protokollet justeras av ordföranden och två ledamöter.Om två eller flera ledamöter
har fungerat som ordförande under ett sammanträde, justerar varje ordförande de
paragrafer i protokollet som redovisar de delar av förhandlingarna som ordföranden
har lett.
Fullmäktige får besluta att en paragraf i protokollet skall justeras omedelbart.
Paragrafen skall redovisas skriftligt, innan fullmäktige justerar den.
Reservation ( 4 kap 22 § )
Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera
reservationen, skall ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen skall lämnas till
sekreteraren före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet.
Bemyndigande
Ordföranden bemyndigas att, efter samråd med vice ordförandena, bestämma om
fullmäktiges representation, värdskap, uppvaktningar, samt om fullmäktiges
ledamöters och ersättares deltagande i kurser och konferenser och dylikt, allt inom
ramen för anslag i respektive års budget.
_____
8 (9)
Arbetsordning för kommunfullmäktiges presidium
Arbetsordning kommunfullmäktiges presidium
Presidiets ansvar och uppgifter inför kommunfullmäktiges arbete är
(i stora drag):
ƒ
Planera och kungöra kommunfullmäktiges sammanträden. Ansvara för
årsplaneringen när det gäller kommunfullmäktiges sammanträden.
Planera varje kommunfullmäktigemöte och de speciella inslag som skall syfta
till att kommunfullmäktigemötena blir meningsfulla och stimulerar till
ideologisk debatt.
ƒ
Ansvara för att kommunfullmäktiges ärendehantering är effektiv.
ƒ
Föreslå kommunfullmäktige de uppdrag som skall ligga till grund för
beredningarnas arbete. Vad som skall göras, när det skall vara klart samt
resurser för att lösa beredningsuppgiften.
ƒ
Föreslå tillsättande och entledigande av de mer tillfälliga beredningarna.
ƒ
Årligen stämma av de mer permanenta beredningarnas arbete.
ƒ
Presidiet har möjlighet att anordna studieresa inom kommunen för
kommunfullmäktiges ledamöter.
ƒ
Överläggningar med kommunstyrelsen och nämnder vid behov.
Presidiet ansvarar även för gruppledaröverläggningar.
ƒ
Kalla till samordningsträffar med nämndspresidierna
ƒ
Vara kommunfullmäktiges kontakt med den kommunala revisionen.
ƒ
Bereda frågor och ärenden om ansvarsprövning.
ƒ
Budgetera och ansvara för kommunfullmäktiges och beredningarnas
kostnader.
ƒ
Representera kommunen vid officiella besök, invigningar och liknande
tillställningar.
ƒ
Information vid fullmäktiges sammanträden om aktuella frågor vid tre av
fullmäktiges sammanträden under året
ƒ
Uppföljning av kommunfullmäktiges beslut.
ƒ
Nominera samt fastställa pristagare till Årets Arvidsjaurbo efter samråd med
gruppledarna.
ƒ
Ordförande ansvarar för dagordning och protokoll vid
presidiumsammanträden.
_____
20
_______
_______
Mö tesantcckuingnr
ARVIDSJAURS KOMMUN
Al'betsgrupp röl' gemel1Sllm IIcl'vlccnltmnd
Arbetsgmppens förslag
till beslut
DAtum
DIad
2012-1 1-30
33
Lotta Åman länmar ordet fritt med anledning av dc beslutsaltemativ som
lämnades vid mötet den 12 november.
Altern ativ 1
Arbetsgruppen fortsätter sitt arbete utifrån kommunstyrelsens direktiv, att ta
fram Arvidsjaurs kommuns faktiska behov av kompetens och vilka
samvcrksansformer som ska gäll a vid en eventuell framtida samverkan.
AltCl'n ativ 2
(
Föreslå fullmäktige
att
att
avftira ärendet" Gemensam serviccnämnd" fOr vidare beredning
om samve rkan med andra konununer ska ske, görs det i enlighet med
bestämmelserna om avtal vid samverkan i personalpolitiska
progranullet, sntagel av kommunfull mäkt ige 2012-10-29
att
entlediga arbetsgmppcn.
Arjeplog och SOI'sele kommuner har fått ta del av Arvidsjaurs kommuns
förs lag att stal1a upp gemensam nämnd i verksamheterna växel och arkiv.
De har tuckat nej med hänvisn ing till att nämnden ilmehåller för fä vcrksumheter och att OH-kostnaderna därför blir för höga.
Ledamöterna diskuterar [rågan där bland allnat följande sammanfattade
synpunkter lämnas~
Sven-Olov Granlund Cc)
Vi ll ha gemensam nämnd inom de områden där det går samarbeta. Förva lt ~
ningseheferna fill' arbeta fritt och Jämna sitt mrslag för politiskt beslut.
Lars Ralph (m)
Vid inrtlttande av gemensamma nämnder är det viktigt att vara övercns om vad
man ska samverka om och hur dct ska gå ti ll. En servieenämnd med bara växel och
arkiv nr "ett nervsystem utan kropp". Fler verksamheter bchtivcr anslutas ffll' att det
ska bli lönsamt. men eftcrsom det ändå är nödvändigt att la mcd växeln och arkivet
i den gemensamma scrviccnämnden kan man med f6rdc l börja just där får att se{l!m
öka. Mycket viktigt är också värdkommunens reprcscntation i nämnden. Det måste
vara fullständigt klart mcd storleken på konUlluncns reprcscntation, det
ekonomiska ansvaret i propoltion till verksamhct och ansvar etc. Värdkommunen
kall ha en störrc rcprcsentation än de övriga ingåcndc kommunerna. Blir vAr
representat ion i cn gcmensam näm nd så liten att kommunen kommer i minoritet.
kUll det stå oss dyrt och då ska kommunen avstA.
Kommunchcfcl1 b~r mcd fokus pA Arvidsjaur kommuns nytta. både ekonomiskt
och verksamhctsmässigt, fOltsätta dialogen mcd grannkoJlllllunerna. Det går bra all
samverka med avtal. mCIl det vore synd att avf6ra tankcn mcd gemensam nämnd
innan de ekonomiska vCl'ksam hetsmässiga och reprcscntativa delarna är utreddn.
JlIslcrandn sign
UldfagsbeSl)'lkandc
Möt csn II teele II i IIgn l"
ARVIDSJAURS I<QMMUN
DRl unl
Al'bclsgruPI. för gemensam scrviccnlhnnd
20 12- 11 -30
34
forts.
Britt-Inger Hedman (v)
Kommunen hur IOrsökt få till stånd en samverkansnämnd med växel och
arkiv. Atjeplog och SOl'sele siiger nej. Det är synd, för det iiI' bra
verksamheter att bÖlja med. Med den erfarenhet som skulle följa av det
kanske åsikten hade blivit att det lir nödviindigt att f011sätta med andra
verksamheter. Som det ser ut IlU, när Aljcplog oeh SOl'sele har sagt nej, är
det ffir mig inte möjlighet att fortsätta arbetet med inrät tande aven
gemensam nämnd.
LoUa
Aman (s)
Som politiker i Arvidsjaurs kommun är dct mitt uppdrag alt företräda
Arvidsjaurs kommun. I mitt uppdrag representerar jag ocksA mitt pl1l1i som
har sagt ja till att slmia upp gemensam nämnd med kOllununema Arjeplog
oeh Sorsclc inom verksamheterna växel och arkiv. Det har oekså varit
3rhetsgl'llppens beslut. Utan att det är uttalat har jag uppfattat att det lir
Arvidsjaurs kom mUll som är tänkt som värdkommull. Det innebär
verksamhetsansvm. ud ministrativt ansvar, ekonomiskt ansvar. styrdokulI1ent
m.m. Det kan aldrig bli tal om att gå till något som helst beslut innan det är
glasklart. Det är också min åsikt uti diskussionerna vid dagens möte inte
följer grund uppdraget.
Aljeplog och Sorsele har sagt nej till en gemensam näm nd med v~xe l och
arkiv. Dc vill inte starta en gemensam nämnd med oss 0111 inte fler
verksamheter ingår. Med det beslutet från grannkommunerna är mitt förslag
att fd rorda samvcrkan genom avtal, j enli ghet mcd kommunens
personalpolitiska hand li ngsprogram antaget av fullmäktige.
Eftcr ytterligare diskussioner lämnas lliljande förslag till kommunstyrelsen:
SlIen-Olov Gm llfmu! (e)
utt
vara positiv ti ll att inrätta en gemensam serviceniimnd om man finner
att det Ur den rälta samvcrkansformen
att jobba vidarc med samverkan enligt kommunful lmäktiges mål
Lotta Å ma" (s), Britt-Inger I1edmftll (v), Lftrs ila/pil (m)
att i dagsläget inte bi lda cn gemensmn serviccnHmnd mcd grannkommunerna Aljeplog och SOl'sele
alt kommunehefen och övriga fihvaltningschefer får i uppdrag att striiva
ener samverkan med andra kommuner genom avtal, enligt
personalpolitiskt hand lingsprogram antaget av kommunfullmäktige
att kommunchefen rortsätter dialogen med Arjeplog, Sorsele och Malå
kommuner om samverkan
alt komlllunchefen återmpporterar vid vatje kommul1styrelsesammanträde
hur dialogen fort 'år.
Juslemndcs Sigll
'y
~
{l
,j
Utd ragJNst)Tkllnde
(~
l>
Mötcsalltcc l ' lIill g~l'
AnVllJSJAUHS KOMMUN
Arbclsg"U I)J) fö r
gCIIIC II Sll 1II
sc n 'jce niimud
I)fI! UI11
m nd
20 12- 11 -30
3S
rorts,
p"
Lotta Åman ställer proposition
förs lagen, och fillller att Lotta Amans,
Bri tt-Inger Hedmans oc h Lars Ralphs fO rslag har vunni t.
Al'betsgl'uppcns försla g til11<OIIIIIIIIIIstYl'clsen
att
att
att
all
i dagsläget inte bi ld a en gemcnsam scrviccnämlld med grannkommunerna AljcpJog och So rseJe
kOlll1llunchcfen och övriga förvaltn ingsehefer fi\ r i uppdrag att sträva
efter sa mverkan med andra kOlllllluner genom avtal, en li gt
personalpo li tiskt hand li ngsprogra m antaget av kommunfullmäktige
kommullchefen f0I1siitter dialogcn mcd Aljcplog, Sorsele och Malå
kommuner om samverka n
kommuncltefen återrapporterar vid vmje komlllullstyrelsesammanträde
hur dia logen fortgår.
Rcscr":ltion
Sven-Olov Gran lulld reserverar sig till fö nnån för cget förs lag,
Exp till:
. Kommunstyrelsen
Ju5!erRndcs sign
Ut d mg.5 beSI)'rkar Ide
Datum
Arvidsjaurs kommun
Árviesjávrien kommuvdna
2012-01-30
Handläggare
Johnny Högberg
Inkom per e-post 31 januari 2012
Direktval
0960-157 24
Gemensam servicenämnd Arvidsjaur, Malå, Sorsele och Arjeplogs kommuner
1.
Bakgrund/sammanfattning
Kommunfullmäktige i Arvidsjaur beslutade 2005-12-19 att anta en gemensam
avsiktsförklaring som innebar att:
”Arjeplog, Arvidsjaur, Malå och Sorsele kommuner har för avsikt att samarbeta
mellan varandra inom de områden som kan främja våra kommuners utveckling och
bevara vår service.
Vårt samarbete skall bygga på frivillighet och samförstånd. Våra kommuner kan i
samarbete arbeta i olika hastighet inom de olika samarbetsområdena”
2011-05-12 träffades Sorsele, Arvidsjaur, Malå och Arjeplogs kommuner (nedan
kallat SAMSA) i Sorsele. Kommunalråden ville intensifiera frågan om
kommunsamarbete med önskan om en fördjupning och breddning av samarbetet.
Vid mötet bollades många idéer samt fördes diskussioner om pågående samarbete.
Mötet beslutade att till nästa träff skulle kommuncheferna inventerat pågående
samverkan samt formerna för dessa och på vilket sätt avtal reglerar detta.
Vid mötet i Arjeplog 2011-09-21 redogjorde kommuncheferna om pågående
samverkan inom växeltelefoni, utbildning, social verksamhet, miljö- och bygg samt
utvecklingsarbete. Vid mötet diskuterades olika former för mer formaliserad
samverkan, dvs interkommunala avtal, gemensamma nämnder och
kommunalförbund. Arvidsjaurs kommunchef Johnny Högberg fick i uppdrag att till
nästa möte presentera en utredning om samverkansformen gemensam nämnd och
förutsättningarna att organisera samverkan mellan kommunerna i denna form.
Vid SAMSA-gruppens sammanträde 2011-11-22 i Malå redovisades utredningen
kring gemensam nämnd. Mötet beslutade att tillskapa en gemensam nämnd, att
nämnden ska vara i drift 2013-01-01, att mål och syfte ska fastställas av respektive
kommunfullmäktige och att kommuncheferna i de fyra kommunerna fick i uppdrag
att utarbeta förslag till reglementen, avtal och övriga dokument som erfordras för
den nya nämnden. Målsättningen är att beslut om gemensam nämnd tas innan
sommaren 2012.
Postadress
Telefon
Telefax
E-post
Plusgiro
933 81 ARVIDSJAUR
0960-155 00, växel
0960-129 40
[email protected]
600 68-4
2.
Syfte, mål och förslag till beslut
Nämndens syfte och mål.
Syfte:
- tillskapa en kostnadseffektiv organisation
- säkerställa service till såväl kommunens medarbetare som medborgare
- säkerställa kompetens
- möjliggöra utökat- och fortsatt samarbete.
Mål:
- skapa en gemensam servicenämnd som ska vara i operativ drift 2013-01-01. I
denna nämnd kan ingå t.ex. IT, e-förvaltning, växelfunktion, telefonservice,
upphandling, konsumentrådgivning, mm.
Förslag till beslut
Kommunfullmäktige beslutar att inrätta en gemensam servicenämnd tillsammans
med Arvidsjaur, Sorsele, Malå och Arjeplogs kommuner.
Kommunstyrelsen ger i uppdrag till kommunchefen att ta fram reglemente, avtal
och erforderliga dokument för den gemensamma nämnden.
Johnny Högberg
Kommunchef
Datum
Arvidsjaurs kommun
Árviesjávrien kommuvdna
2011-11-18
Handläggare:
Johnny Högberg
0960 – 155 01
Linn Bäckström
0960 – 165 56
Ann Engberg
0960 – 155 08
Inkom per e-post 31/1 2012
Gemensam nämnd – Nycklar till framgång
1.
Innehåll:
Definition av uppdraget och bakgrund
2.
Nycklar till framgång för mellankommunal samverkan
3.
Definition av begreppet gemensam nämnd
Förutsättningar
Överenskommelse och reglemente
Nämndens sammansättning
Möjlighet till insyn
Personal och möjlighet till medbestämmande
Budget och tillskjutande av medel
4.
Förväntade för- och nackdelar med gemensam nämnd
Samverkansvinster
Förväntade fördelar gemensam nämnd
Vad kan vara nackdelar med en gemensam nämnd?
5.
Hur går processen till?
Tidsåtgång
När samverkansform är bestämd:
Det politiska handlingsutrymmet
Personal, lokalisering av verksamheten och ekonomi
Projektorganisationen
Kommunikation
Organisationskultur
Harmoniseringsprocess
Utmaningar
Checklista
6.
Litteraturlista
Bilagor
Postadress
Telefon
Telefax
E-post
Plusgiro
933 81 ARVIDSJAUR
0960-155 00, växel
0960-129 40
[email protected]
600 68-4
1.
Definition av uppdraget och bakgrund
Mellankommunal samverkan kan ta ett stort antal former som alla har sina föroch nackdelar. Exempel på sådana samverkansformer är kommunalförbund,
samverkan genom avtal, kommunala bolag och gemensam nämnd. Detta uppdrag
grundar sig i den samverkan som redan sker kommunerna emellan idag.
Kommunledningarna i 4kom har träffats två gånger för att diskutera utökad
samverkan mellan kommunerna. Vid mötet i Arjeplog beslutades om att KC
Arvidsjaur skulle ta fram en skrivning om möjligheterna till att införa en
gemensam nämnd (service) och att den skall redovisas vid mötet i Malå den 23
november. KC Arvidsjaur fick också uppdrag att ta fram en profil för en
gemensam IT-strateg på 50% som skulle kunna kombineras med en ITchefstjänst i Arvidsjaur på 50%. Andra möjliga samverkansområden som
nämnts i debatten är arkiv, växel och upphandling.
Den samverkan som finns idag grundar sig mest på avtal och omfattar bland
annat växelfunktionen. Tiden är nu mogen för en utvärdering av hur denna
samverkan fungerat då växeln nu ska köpas loss från sitt leasingavtal. I samband
med detta har behovet av bättre och klarare ansvarsfördelning så väl som mandat
att vidta åtgärder klart påtalats som en förutsättning för ett ömsesidigt fruktbart
fortsatt samarbete av SAMSA-gruppen vars medlemmar är berörda tekniska och
administrativa tjänstemän. I övrigt har företrädare för samtliga fyra kommuner
sagt sig vara positiva till ett fortsatt och, efter beredning, utvidgat samarbete.
Den primära skillnaden mellan ett kommunalförbund och en gemensam nämnd
är att förbundet är en egen juridisk person som organisatoriskt är uppbyggd på
samma princip som en kommun eller landsting. En gemensam nämnd å andra
sidan är ingen egen juridisk person utan ingår i en av de samverkande
kommunernas organisation. De medverkande kommunerna överför sedan
kompetenser (tilldelat ansvar och befogenheter inom ett visst
verksamhetsområde) på den gemensamma nämnden. Kommunalförbund har
funnits som samverkansform sedan 1919 medan möjlighet att skapa en
gemensam nämnd infördes 1997. Båda formerna är vanligt förekommande och
brukar innefatta fler än ett samverkansområde. Vanligast är samverkan kring
räddningstjänsten.
2
2.
Nycklar till framgång för mellankommunal samverkan
Även om uppdraget går ut på att utreda möjligheterna till en gemensam nämnd,
vilket är en specifik form av mellankommunal samverkan, finns det ett par klara
steg till en framgångsrik samverkan kommuner emellan oavsett i vilken form den
uppträder.
Vänta med val av samverkansform
I inledningen av arbetet är det bra att känna till de olika formerna som finns för
samverkan. FOKUSERA på vad man vill åstadkomma och välj sedan den
samverkansform som passar.
Omvärldsanalys
Eftersom förändring av en organisation bör skapas för en längre tid. En
beskrivning behövs av de krav som samhället och medborgarna kommer att
ställa på verksamheten i framtiden och hur den egna verksamheten ska
formuleras för att möta detta. Om samverkan sker inom större
verksamhetsområden behövs kunskap om utvecklingen inom demografi,
ekonomi och personalförsörjning.
Dra nytta av andras egenskaper
Tydlig viljeinriktning krävs
Samverkan innebär att det politiska inflytandet för den egna verksamheten
kommer att delas med flera parter. Det är viktigt att de politiska ledningarna har
en tydlig vilja att bedriva verksamheten i samverkan med andra och att idén
tydliggörs och kommuniceras. Förankra och samlas kring idén om varför
samverkan är ett bra alternativ för er. Beslutet om samverkan kommer att
medföra ändrade förutsättningar för personal och organisation.
3
3.
Definition av begreppet gemensam nämnd
Förutsättningar
En gemensam nämnd är ingen egen juridisk person, utan ska tillsättas i en av de
samverkande kommunerna och ingå i denna kommuns organisation.1 Den
kommun i vars organisation den gemensamma nämnden ingår brukar benämnas
värdkommun. Reglerna gällande gemensam nämnd återfinns i Kommunallagen
och överensstämmer i stora delar med reglerna för inomkommunala nämnder.
Det som enligt Kommunallagen gäller för en nämnd ska även gälla för en
gemensam nämnd om inte något annat är stadgat.2 Lagstiftarna har således valt
att på vissa punkter införa speciallagstiftning gällande gemensamma nämnder.
Samverkan i en gemensam nämnd får avse alla kommunala verksamheter med
ett undantag, nämligen de uppgifter som kommunstyrelsen har vid höjd
beredskap.3 Tanken är att en gemensam nämnd ska kunna tilldelas och ansvara
för olika uppgifter i samma utsträckning som en inomkommunal nämnd kan. För
en gemensam nämnd gäller det dock att de uppgifter som de samverkande
kommunerna överlämnar måste vara gemensamma för kommunerna. Det vill
säga de uppgifter som överlämnas till den gemensamma nämnden måste vara en
kommunal angelägenhet för var och en av de samverkande kommunerna.
Beslutet om att en nämnd ska vara gemensam med en annan kommun ska fattas
av fullmäktige.4 Det är även fullmäktige som beslutar om mandattiderna för den
gemensamma nämnden,5 vilket innebär att fullmäktige kan inrätta en gemensam
nämnd när som helst under mandattiden.
Överenskommelse och reglemente
Vid införandet av en gemensam nämnd är det främst två dokument som måste
upprättas, ett avtal om överenskommelse om samverkan och ett reglemente.
Avtalet om överenskommelse om samverkan ingås mellan de
samverkande kommunerna. I avtalet ska gränserna för samarbetet och
de samarbetande kommunernas rättigheter och skyldigheter gentemot
varandra regleras.6 Kommunallagen och annan befintlig lagstiftning
sätter gränserna för vad som med bindande verkan kan regleras i avtalet.
Äganderätten till tillgångar som ska ingå i den gemensamma nämnden
och vem som ska teckna nödvändiga försäkringar bör regleras i
överenskommelsen.
Reglementet reglerar den gemensamma nämndens verksamhet och
arbetsformer. Fullmäktige i var och en av de samverkande kommunerna
måste anta reglementet för den gemensamma nämnden.7 Det ska endast
finnas ett reglemente som gäller för samtliga samarbetande kommuner.
Här ska det dock uppmärksammas att fullmäktige i en kommun endast
1
3 kapitlet 3 a § 3 stycket Kommunallagen.
3 kapitlet 3 b § Kommunallagen.
3
3 kapitlet 3 a § Kommunallagen.
4
3 kapitlet 4 § Kommunallagen.
5
6 kapitlet 13 § Kommunallagen.
6
3 kapitlet 3 c § Kommunallagen.
7
6 kapitlet 32 § Kommunallagen.
2
4
kan anta reglementet i de delar som fullmäktige i den aktuella
kommunen har rätt att besluta om.
Den gemensamma nämndens reglemente har i grunden samma
funktioner som reglementet för andra nämnder.
Gällande en del frågor kan det vara bra att ha en likalydande lydelse i såväl
avtalet som reglementet, trots att dessa två dokument delvis har skilda
funktioner. I vissa lägen kan bestämmelserna i reglementet komma att gälla
istället för avtalsbestämmelserna. Detta eftersom att vissa frågor inte går att
avtala om, utan måste regleras i reglementet för att få bindande verkan. Inom
uppgiftsområdet är det viktigt att texten är likalydande mellan avtalet och
reglementet.
Nämndens sammansättning
Varje samverkande kommun ska vara representerad i den gemensamma
nämnden med minst en ledamot och en ersättare.8 Det är möjligt att reglera hur
många ledamöter och ersättare, utöver den obligatoriska ledamoten och
ersättaren, från var och en av kommunerna som ska ingå i den gemensamma
nämnden. Antalet ledamöter och ersättare regleras sedan i överenskommelsen.
Dock måste antalet ersättare vara lika många som antalet ledamöter.9 Genom att
samtliga samverkande kommuner är representerade med ledamöter i den
gemensamma nämnden har även de kommuner som inte är värdkommun
möjlighet att påverka vad som sker i nämnden.
Den gemensamma nämndens ordförande och vice ordförande utses bland
nämndens ledamöter av fullmäktige i värdkommunen.10 Att det är
värdkommunen som ska utse ordföranden och vice ordföranden förhindrar dock
inte fullmäktige i värdkommunen att utse en ledamot från någon av de andra
samverkande kommunerna. Det är inte möjligt att genom avtal bestämma hur ett
fullmäktige ska utse ordföranden och vice ordföranden i den gemensamma
nämnden. I förarbetet till införandet av gemensam nämnd i Kommunallagen
framhölls det att även om ett avtal som reglerar varifrån ordföranden i den
gemensamma nämnden ska komma, roterande ordförandeskap och likande
visserligen inte är bindande, så skulle en sådan överenskommelse kunna ses som
en rekommendation från de samverkande kommunerna till hur fullmäktige i
värdkommunen ska välja. Det är således möjligt att föra in en sådan punkt i
avtalet, men fullmäktige i värdkommunen är inte tvingad att följa den.
De som är förtroendevalda i den gemensamma nämnden har rätt till ersättning
från den kommun som valt dem.11 Därigenom blir det reglerna i den kommunen
som blir tillämpliga när ersättningen ska bestämmas. Denna lösning har valts
eftersom att ledamoten eller ersättaren i den gemensamma nämnden ska ses som
förtroendevald i den kommun som valt denne.
8
6 kapitlet 9 § 3 stycket Kommunallagen.
6 kapitlet 9 § 3 stycket Kommunallagen.
10
6 kapitlet 15 § Kommunallgen.
11
4 kapitlet 15 a § Kommunallagen.
9
5
Möjlighet till insyn
Kommunallagen ger samtliga samverkande kommuner möjlighet till insyn i den
gemensamma nämnden genom att ordföranden eller vice ordföranden i nämnden
och även de anställda i de samverkande kommunerna är skyldiga att lämna
upplysningar vid fullmäktiges sammanträden. Skulle det på grund av sekretess
enligt någon lag inte vara möjligt att lämna ut vissa upplysningar faller denna
skyldighet bort.12 Vidare har ledamöterna i fullmäktige i de samverkande
kommunerna möjlighet att ställa interpellationer om handläggningen i nämnden.
Interpellationerna ska riktas till ordföranden i nämnden.13 Det är även möjligt för
ledamöterna i de samverkande kommunerna att ställa frågor till den
gemensamma nämndens ordförande.14
Personal och möjlighet till medbestämmande
När reglerna om gemensam nämnd togs fram anfördes det att praktiska skäl talar
för att personalresurserna i en gemensam nämnd samordnas. Ett förslag som togs
fram var att en av de samverkande kommunerna, rimligen värdkommunen,
anställer de personer som ska arbeta inom den gemensamma nämnden. Det andra
förslaget som framfördes var att i överenskommelsen mellan de samverkande
kommunerna reglera frågorna om villkor för de anställda och hur samarbetet rent
organisatoriskt ska gå till trots att de har olika arbetsgivare. Vem som ska svara
för pensionerna med mera för de anställda måste också lösas. De regler som
finns gällande partsammansatta organ kan också tillämpas på gemensamma
nämnder.15
Budget och tillskjutande av medel
Det är värdkommunen som ska upprätta budgeten för den gemensamma
nämnden. Vid upprättande av budgeten ska värdkommunen samråda med de
övriga samverkande kommunerna.16 Detta innebär att det är styrelsen i
värdkommunen som ansvarar för budgetprocessen och det är även
värdkommunen som förvaltar nämndens medel. De övriga samverkande
kommunerna får i sina budgetar istället ta in poster avseende bland annat de
ekonomiska medel som de bidrar med till nämndens verksamhet.
Budgetprocessen bör närmare preciseras i överenskommelsen mellan de
samverkande kommunerna. Innan arbetet i den gemensamma nämnden inleds är
det viktigt att de samverkande kommunerna har kommit överrens om hur mycket
medel och resurser de ska bidra med. Varje samverkande kommun behöver inte
bidra med lika mycket, utan det kan kommunerna reglera sinsemellan. I
förarbetet till införandet av reglerna om gemensamma nämnder framfördes två
exempel på hur detta kan regleras i överenskommelsen mellan de samverkande
kommunerna. Första exemplet är att de samverkande kommunerna anger
procentsatser för var och en av kommunerna och att denna fördelning sedan
beaktas när budgeten fastställs. Det andra exemplet är att de samverkande
kommunerna i budgetarbetet mer exakt bestämmer hur fördelningen mellan
kommunerna ska vara i reda tal. Kommunerna bör även reglera hur eventuella
under- eller överskott ska fördelas.
12
5 kapitlet 22 § 2 stycket Kommunallagen.
5 kapitlet 52 § 3 stycket Kommunallagen.
14
5 kapilet 54 § Kommunallagen.
15
7 kapitlet 1 § 2 stycket Kommunallagen.
16
8 kapitlet 4 § 2 stycket Kommunallagen.
13
6
4.
Förväntade för- och nackdelar med gemensam nämnd
Syften att arbeta tillsammans över kommungränserna kan vara många, och
anledningen till att man väljer att göra det i form av en gemensam nämnd likaså.
Däremot är det rimligt att samverkan ska resultera i vinster eller fördelar som
varje kommun för sig skulle ha svårt eller omöjligt att uppnå.
Samverkansvinster:
x Stordriftsfördelar och synergieffekter av att dela på samma kompetens eller
andra resurser över kommungränserna (Ökad effektivitet med ökad erfarenhet
och större möjlighet till specialisering).
x Totalt sett minskade bemanningsbehov när man kan bemanna en funktion för
fler än en kommun samtidigt med hjälp av distansoberoende eller
överbryggande teknik (ex. växelfunktionen).
x Ekonomiska fördelar på grund av besparingar eller mer effektiv
resursfördelning/utnyttjande. Fler ”kunder” kan hjälpas åt att bära samma
overheadkostnad när det gäller administrations- eller handläggningsfunktion
eller fasta kostnaden om det gäller en fysisk resurs som en maskin eller ett
program.
x Vi slipper uppfinna fyra hjul med samma mönsterdjup. Många uppgifter är
samma i alla kommuner. Genom att samordna sådant som till exempel att
skriva förslag till en ny handlingsplan utifrån en lagändring kan tidsbesparingen
bli avsevärd, eftersom det i annat fall är en uppgift som varje kommun för sig
måste göra.
x Ökad möjlighet för mindre arbetsgivare att hävda sig på en alltmer
konkurrensutsatt arbetsmarknad.
7
Till de fördelar man förväntar sig att en gemensam nämnd ska innebära jämfört
med samverkan genom till exempel avtal eller kommunförbund hör:
x Klarare styrning där en bättre kvalitet och snabbare besluts- och
informationsprocess bör vara resultaten.
x Klarare ansvarsfördelning: Allas ansvar är ofta ingens ansvar. Detta resulterar i
alltför långa beslutsvägar och en ineffektiv organisation. Ineffektivitet kostar
pengar och skapar stress.
x Ekonomiska fördelar genom att dela på resurser och därigenom frigöra
utrymme för effektivare resursfördelning till uppgifter som i nuläget inte hinns
med men som behövs göras till exempel.
x Mer rättvisa ekonomiska förutsättningar. Det bör också innebära möjlighet till
mer korrekt prissättning eller kostnadsfördelning mellan deltagande kommuner
då alla kostnader finns samlade på ett ställe.
x Lättare att följa upp och kvalitetssäkra verksamheten.
x För att kunna utvärdera en verksamhet är det viktigt att veta om man gör rätt
saker på rätt sätt och för att kunna veta det måste man göra en
kvalitetsuppföljning. Detta är också viktigt ur ett förbättringsperspektiv. I det
läget måste det också finnas en samsyn på vad som är bra kvalitet, vilka mål en
verksamhet ska ha samt hur detta ska mätas och följas upp.
Vad kan vara nackdelar med en gemensam nämnd?
Vad de olika samverkande kommunerna upplever som för- och nackdelar beror
till stor del på vilken roll man har och vad samverkan gäller. Värdkommunen
upplever kanske att inflytandet inte minskat i lika hög grad som övriga
samverkanskommuner kan göra. Däremot kan värdkommunens egen redovisning
belastas på så sätt att den gemensamma nämndens verksamhet gör det svårt för
värdkommunen som helhet att uppnå externa finansiella krav, vilket i sin tur kan
påverka möjligheten att få bankkrediter. En gemensam nämnd lyder under en
viss del särlagstiftning som kan göra att förfarandet kan upplevas krångligare än
en inomkommunal nämnd.
Detta gör det svårt att uttala sig om vilka nackdelar deltagande kommuner kan
se, men under punkt 6 följer en lista över aspekter som bör beaktas innan och
under nämndens inrättande.
8
5.
Hur går processen till?
Tidsåtgång
Innan det är möjligt för den gemensamma nämnden att påbörja sitt arbete är det
några steg som måste genomföras. De två obligatoriska dokumenten avtal om
överenskommelse om samverkan och den gemensamma nämndens reglemente
måste upprättas. Hur lång tid det tar beror på hur överens de samverkande
kommunerna är gällande den verksamhet som ska bedrivas i nämnden, vilken
behörighet och befogenhet nämnden ska ha, med mera.
Fullmäktige i var och en av de samverkande kommunerna måste sedan godkänna
den gemensamma nämndens reglemente. Tidsaspekten på det är beroende på när
nästa fullmäktige ska hållas, men även att fullmäktige godkänner reglementet så
att inte reglementet måste revideras innan det på nytt tas upp i fullmäktige.
Då det rör sig om en viktigare förändring av de samverkande kommunernas
verksamhet är samtliga av de samverkande kommunerna skyldiga att förhandla
med de fackliga organisationerna med vilka de har tecknat kollektivavtal.17
Kommunerna kan även vara skyldiga att förhandla med en facklig organisation
som dessa inte har tecknat något kollektivavtal med. Nämligen om frågan
särskilt berör arbets- eller anställningsförhållandena för arbetstagare som är
medlem i en sådan facklig organisation.18 Förhandlingarna med de fackliga
organisationerna kan ta lång tid och det är därför bra om dessa förhandlingar
inleds så snart som möjligt efter det att beslutet om att påbörja arbetet med att
inrätta en gemensam nämnd har tagits.
Slutsatsen är att tidsåtgången till stor del är beroende på hur väl
förankringsarbetet till alla kategorier intressenter (politiker i berörda organ i alla
kommuner, personal, fackförbund, allmänhet m.m)
När samverkansform är bestämd:
Det politiska handlingsutrymmet
Det är viktigt att tillsätta en politisk arbetsgrupp som diskuterar hur den
politiska styrningen i överenskommelsen om samverkan ska utformas
och hur budgeten ska tas fram. Andra frågor som sannolikt kommer att
behöva hanteras av politiken berör bland annat fördelning av platser i
nämnd eller direktion, allmänhetens insyn och former för uppföljning av
verksamheten.
Personal, lokalisering av verksamheten och ekonomi
Vid samverkan är dessa tre frågor särskilt viktiga och det är politikens
uppgift att hantera dem. Ta därför tidigt fram en beskrivning på hur
förändringar för personalen och arbetsgivaransvar ska hanteras och en
idé om hur ansvar för verksamheten ska fördelas mellan de
samverkande parterna. Tänk på hur budget ska tas fram och hur
kostnaderna ska fördelas i början av arbetet för att senare kunna
användas som underlag när beslut tas om samverkan.
17
18
11 § 1 stycket och 14 § Lag om medbestämmande i arbetslivet.
13 § Lag om medbestämmande i arbetslivet.
9
Projektorganisationen
Skapa ett politiskt beslutsorgan med ett tydligt mandat: en
ledningsgrupp som effektivt kan styra arbetet i önskad riktning.
Politiken har en uppgift i att behålla tempo och förändringstryck genom
arbetet. Acceptera att man inte kan utreda allt innan man påbörjar
förändringen.
Utse ansvariga tjänstemän som ska svara inför den politiska
ledningsgruppen.
Det är bra med en särskild projektledare. Denna person bör vara fri från
egenintressen av förändringen och det är viktigt att man ger
projektledaren ett mandat att verka inom. Formulera ett tydligt uppdrag
till projektledaren, klara ut rollfördelning och bestäm hur rapportering
av uppdrag ska ske
Kommunikation
Förändringar är ofta smärtsamma för de som är inblandade, men hur
smärtsamt det blir avgörs till stor del av hur de planerade förändringarna
kommuniceras, när i processen man dryftar vad och vem som gör det på
vilket sätt. Därför är bra kommunikation särskilt viktigt i
förändringsprocesser. Kommunikationshanteringen måste kopplas till
projektet i ett tidigt skede. Planera noga och sträva alltid efter att
bibehålla initiativet i kommunikationshanteringen.
Det är negativt för berörda och processen om informationen går via
omvägar. Därför bör kommunikationen vara så öppen som möjligt i den
meningen att inblandade parter ges möjlighet att så tidigt som möjligt få
vara med och diskutera samt att korrekt information går ut innan
ryktesspridning och oro har hunnit frodas. Fundera på dialog kontra
monolog, information eller kommunikation.
Planera hur viktiga händelser ska kommuniceras och av vem. Ibland är
det politikens företrädare som ska vara avsändare av informationen,
ibland är det chefstjänstemän, projektledare, förvaltningschef eller
enhetschef där organisationen ska förändras.
De förtroendevalda har ansvaret att se till att informationsbehovet täcks
inom partigrupperna. De förtroendevalda ska känna sig informerade och
delaktiga för att kunna ta ställning till förslagen i fullmäktige.
Viktiga grupper som behöver information är bland annat berörd
personal, förtroendevalda i fullmäktiges partier, lokala fackföreningar,
allmänheten och media. Man bör också ha tänkt igenom på vilket sätt
vilken typ av information och kommunikation ska ske: Arbetsgrupper,
löpande rapportering på en hemsida eller via arbetsplatsträffar. Vilken
målgruppen är bestämmer vilket tillvägagångssätt som är lämpligt.
10
Organisationskultur
Förtroendevalda och anställda som är berörda av
organisationsförändringar är bärare av olika organisationskulturer som
kan förenkla eller försvåra samarbetet. Var medvetna om
kulturskillnader och skapa förutsättningar för kulturerna att mötas i det
gemensamma nya.
Harmoniseringsprocess
En plan och beredskap för hur de samverkande organisationerna ska
jobba mot och uppnå samsyn i horisontella aspekter behövs. Exempel
på dessa är bland annat kvalitetskontroll, uppföljning och krishantering.
Utmaningar:
Har parterna gemensam värdegrund för samverkansarbetet?
Har parterna olika ambitionsnivåer för den verksamheten som ska
drivas i samverkan?
Hur ska mandat fördelas mellan parterna i beslutsorganet?
Finns bestämda former för politisk beställning och uppföljning av den
verksamhet som bedrivs i samverkan?
Vilka arbetsgivarfrågor måste hanteras?
Vilka är de strategiskt viktiga resurserna? Ska de föras över till
samverkansorganisationen eller behållas hos respektive part? Hur
hanteras fastigheter och annan infrastruktur?
Kan tredje man eventuellt påverka förutsättningarna för samarbetet?
Hur ska arbetsplatserna lokaliseras och fördelas inom
samverkansområdet?
11
6.
Checklista:
Detta är inte en fullständig lista på alla aspekter som påverkar eller påverkas av
ett förändringsarbete. Många har redan behandlats tidigare i rapporten men även
dessa är viktiga att ha med under processen. Tanken är att den under en eventuell
process ska hållas levande och kompletteras eftersom.
Arkiv
Arkivlagen gäller för gemensamma nämnder utan särreglering.
Avveckling och tvistelösning
Hur konflikter och tvister ska lösas samt hur och under vilka förutsättningar
samarbetet kan/skall avvecklas bör regleras i överenskommelsen mellan de
samverkande kommunerna.
Budget
Värdkommunen ska enligt lag upprätta budget för den gemensamma nämnden
efter samråd med de övriga samverkande kommunerna. Hur detta ska gå till och
när det ska ske bör dock kompletteras i avtal och regelmenten.
Delegation från nämnd till tjänsteman
En gemensam nämnd har samma möjlighet som en inomkommunal nämnd att
delegera beslutanderätten i ett visst ärende eller viss grupp av ärenden till en
anställd i någon av de samverkande kommunerna.19
Fullmäktiges godkännande bör tas med som en punkt i avtalet.
Försäkringsfrågor
Försäkringsfrågorna måste utredas så att verksamheten är rätt försäkrad. Det
gäller bland annat tillgångar, personal och brukare/kunder/gäster.
Informella organ
Den formella representationen behöver kompletteras med andra, informella,
samverkansformer. Som exempel kan nämnas nätverk med förtroendevalda och
chefstjänstemän för mer strategiska spörsmål, eller arbetsgrupper med berörda
tjänstemän för praktiska eller taktiska frågor.
Insyn, initiativ och kontroll
Kommunallagen styr insyn, rätten till initiativ och kontroll i gemensamma
nämnder. Dock kan även reglemente och samverkansavtal ge ytterligare
styrmedel då det till exempel finns möjlighet att skriva in målsättningar och
utvärderingskriterier för verksamheten. Det finns också möjlighet att föreskriva
att vissa frågor ska behandlas av medlemsfullmäktige.
Kommunstyrelsens uppsiktsplikt
Samtliga kommuners styrelse har uppsiktsplikt över den gemensamma
nämnden.20 Fullmäktige bör därför i kommunstyrelsernas reglementen skriva in
hur den ska styra och leda verksamheten.
19
20
6 kapitlet 33 § 2 stycket Kommunallagen.
6 kapitlet 1 § Kommunallagen
12
Kompetensområde
Nämndens reglemente styr dess verksamhet och arbetsformer. Det måste antas
av samtliga medverkande kommuners fullmäktige. Vanligen börjar nya nämnder
med ett kompetensområde och får med tiden fler. Varje gång nämndens
kompetensområde ska utvidgas (eller minskas) måste det dock behandlas av alla
medverkande kommuners fullmäktige.
En klart formulerad kompetensbeskrivning är viktig då det inte lämnar utrymme
för missförstånd och tolkningar om vem som har vilket ansvar och befogenhet.
En gemensam nämnd får inte, liksom en inomkommunal nämnd, ha så kallade
dubbla uppdrag där nämnden ska bedriva tillsyn över sin egen verksamhet.
Kostnadsfördelning och insyn i ekonomin
En fastställd kostnadsfördelningsmetod måste finnas i avtalet, liksom eventuell
fördelning av över och underskott, eventuell regressrätt och kommunernas rätt
till insyn i den gemensamma nämndens ekonomi samt hur den ska gå till.
Kostnader bör i likhet med fördelning av över och underskott fördelas
proportionellt, men man kan välja olika sätt att mäta det på. Det kan fördelas i
proportion till totala befolkningen, antalet användare av ett system eller antal
timmar varje kommun använder en resurs till exempel. Vilken metod som är bäst
att använda beror i stort på vilken verksamhet nämnden ska utföra.
Laglighetsprövning
Nämndens justerade protokoll ska tillkännages på anslagstavlor i samtliga
samverkande kommuner. Tidsfristen för överklagande börjar löpa när den sitter
uppe i alla samverkanskommuner. De samverkande kommunernas medlemmar
har därefter rätt att få den gemensamma nämndens beslut laglighetsprövat.21
Offentlighet och sekretess
Särregler saknas. Ingen gräns finns mellan de olika parternas delar av samma
kompetensområde. Däremot kan det finnas sekretess mellan olika
kompetensområden inom samma nämnd.
Personalpolitik – arbetsgivar och verksamhetsansvar.
Representation
Varje samverkanskommun ska vara representerad av minst en ordinarie och en
ersättare i den gemensamma nämnden. Dessa utses av sin egen kommuns
fullmäktige. Detta medför att alla partier som finns representerade i den
ursprungliga kommunen inte med säkerhet kan få representation i den
gemensamma nämnden. En representativ sammansättning av de gemensamma
nämndsledamöterna kan därför vara svår att nå, men det är en aspekt som bör tas
med i analysen. Ett argument är därför att om den gemensamma nämndens
kompetensområde har ett stort politiskt handlingsutrymme bör antalet ledamöter
vara större än om nämndens uppdrag mer handlar om myndighetsutövning.
21
10 kapitlet 1§, 6§ och 14§ Kommunallagen
13
Revision och ansvarsfrihet
En gemensam nämnd lyder under samma lagar vad gäller revision som en
inomkommunal nämnd. Den revideras av varje samverkande kommuns
revisorer22. Överenskommelse kan dock träffas om att en kommuns (vanligen
värdkommunens) revisorer gör merparten av arbetet med revisionsberättelsen
varefter varje kommuns egna revisorer bifogar ett yttrande till fullmäktige.
Frågan om den gemensamma nämndens ansvarsfrihet och anmärkningar ska
också den behandlas i varje samverkande kommuns fullmäktige.23 Det här kan
leda till att olika fullmäktige ser olika på en enskild ledamots ansvarsfrihet.
Risk
Den gemensamma nämnden ska ses som vilken nämnd som helst i
värdkommunens organisation. Enligt förarbetena sägs att den gemensamma
nämnden företräder samtliga huvudmän och att avtal som nämnden träffar också
är för de andra kommunernas räkning. Kommunallagen säger dock att den
gemensamma nämnden inte ska ses på något annat sätt än en inomkommunal
nämnd24, om inte annat följer av särlagstiftning. I fall någon riktar krav på
nämnden ska dessa riktas mot värdkommunen, som i sin tur kan ha regressrätt
mot övriga samverkanskommuner om det avtalats i förväg.
Tillgångar
Tillgångar kan ägas av någon huvudman eller huvudmännen gemensamt. Vid
gemensamt ägande gäller Lag 1904:48 om samäganderätt och då måste ett
samäganderättsavtal upprättas. Vilken lösning man än väljer måste hanteringen
av tillgången regleras. Avtalet kan gälla rätten till eller skyldighet till samråd
inför vissa typer av beslut som rör tillgången.
Litteraturlista
x Mellankommunal samverkan, Infoblad nr 2/2007, SKL
x Ivarsson, Michael, Alternativa driftsformer, SKL, 2011
x Kommunalförbund och gemensamma nämnder, Rapport 2007-03-22,
Kommunala kompetensutredningen, SKL och Landstingsförbundet i samverkan.
x Regeringens proposition 1996/97:105, Kommunal samverkan.
x Kommunala samverkansformer: Avtal, interkommunala företag, gemensam
nämnd, kommunalförbund, 2a uppl., SKL Kommentus, Stockholm, 2009.
Bilagor
x Exempel på avtal om överenskommelser och reglementet samarbetet
Oxelösund och Nyköping
22
9 kapitlet 2§ 3 stycket Kommunallagen
5 kapitlet 25a§ 4 stycket Kommunallagen
24
3 kapitlet 3b§ Kommunallagen
23
14
BILAGA
PROTOKOLL
NYKÖPINGS KOMMUN
Sammanträdesdalum
2010-04-13
2010-03-15
Kommunfullmäktige
Kommu nstyrelsen
KF §69
KS § 65
Dnr KK10/95
Kommunstyrelsens förslag till beslut
Kommunfullmäktige beslutar
att fr.o.m. 20 10 06 01 inrätta en Gemensam nämnd för intern service för
Nyköpings och Oxelösunds kommu ner,
att fastställa reg lemente för den Gemensamma näm nden för intern service,
att godkänna förslag till avtal för den gemensamma IT-verksamheten,
daterat 2010 03 02
att den Gemensamma lönenämnden upphör 2010 05 31
att ge kommunstyrelsen i uppdrag att i detalj fastställa bestämmelser för
kostnadsfördelning m .m. avseende den gemensamma IT-verksamheten
respektive löneadministrationen,
att bildandet av den gemensamma nämnden förutsätter att
överenskommelse en ligt ovan mellan kommunema är förel igger senast 2010
0601
Kommunstyrelsen bes lutar
att ge kommundirektören j uppdrag att skyndsamt ta fram ett avtal som
reglerar principer för kostnadsfördelni ng samt övergångsregler i samband
med bildandet av den gemensamma IT-enheten.
att ge kommundirektören i uppdrag att ta fram ett förslag till reviderat avtal
som reg lerar löneadministrationen.
Kommunfullmäktige beslutar
att bifalla komm unstyrelsens förslag.
Beslut till:
Oxelösunds kommun
Kommu ndi rektören
Justerandes signatur
:Si?
Ufdragsbestyrkande
• ~ - ..... i .....
a Ho!mberg
~ Oxelösund
5ammanträdesprotokoll
Kommunfullmäktige
2010-04-07
Kf § 33
Blad 28
Sammantrådesdatum
Dnr KS.2009.132
4. Bo Jender (M) föreslår att underlaget från kommunstyrelsens kontor
kompletteras med en ekonomisk redogörelse före beslut i
Kommunfullmäktige. Patrik Rentors M och Catharina Fredriksson (8)
instämmer.
Kommunstyrelsens beslut
1. Kommunchefen får uppdrag att skyndsamt ta fram ett avtal som reglerar
principer för kostnadsfördelning samt övergångsregler i samband med
bildandet av den gemensamma IT-enheten.
2. Kommunchefen får uppdrag att ta fram ett förslag till reviderat avtal som
reglerar löneadministrationen.
3. Kommunchefen får i uppdrag att förhandla med Akademikerförbundet
SSR och att redovisa utfallet av förhandlingen före beslut i
Kommunfullmä ktige.
4. Kommunchefen får i uppdrag att se över om även andra kommunala
verksamheter kan inordnas i den nya servicenämnden.
5. Underlaget från kommunstyrelsens kontor kompletteras med en
ekonomisk redogörelse inför beslut i Kommunfullmäktige.
6. Den nya servicenämnden utvärderas våren 2013.
Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige
1. Gemensam nämnd för intern service för Nyköpings och Oxelösunds
kommuner inrättas från och med 2010-06-01
2. Reglemente för den gemensamma nämnden för intern service fastställs
3. Avtal för den gemensamma IT-verksamheten, daterat 2010-03-02, godkänns
4. Gemensamma lönenämnden upphör 2010-05-31 .
5. Beslut enligt punkterna 1-4 gäller under förutsättning att kompletterande avtal
mellan kommunerna enligt kommunstyrelsens uppdrag föreligger senast 2010-0601 .
I UtdragSbestYrkande
~Oxelösund
Sammanträdesprotokoll
Kommunfullmäktige
2010-04-07
Blad 29
Sammantr.1de sdatum
Kf § 33
Dnr KS.2009.132
KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-04-07
Förslag 1
Patrik Renfors (V) föreslår att skrivningen i reglementets § 10; "När varken
ordförande eller vice ordförande kan kalla till sammanträde ska den lif!
åldern äldsta ledamoten göra detta. " ska utgå ur reglementet.
Förslag 2
Patrik Renfors (V) föreslår återremiss för komplettering med ekonomiskt
underlag. Emil Carlsson (V) instämmer.
Förslag 3
Senita Vikström (8) föreslår att ärendet ska avgöras i dag. Sotweig
Eriksson-Kurg (FP) instämmer.
Förslag 4
Benita Vikström (8) föreslår bifall till Kommunstyrelsens förslag . Solweig
Eriksson-Kurg (FP) och Agneta Rönn (M) instämmer.
Propositionsordning 1
Ordförande ställer Patrik Renfors förslag 2 mot Senita Vikströms förslag 3
och finner att Kommunfullmäktige beslutar enligt Senita Vikström .
Propositionsordning 2
Ordförande frågar angående Kommunstyrelsens förslag och finner att
Kommunfullmäktige bifaller detta och därmed avslår Patrik Renfors förSlag 1.
Kommunfullmäktiges beslut
Enligt Kommunstyrelsen .
Reservationer
Emil Carlsson (V) , Klas Carlsson (V) , Håkan Gustafsson (V) och Patrik Renfors (V)
reserverar sig mot beslutet, till förmån för eget förslag .
I
Utd rag5be5ty~alld e
Dokumentnamn
Reglemente
Version
Datum
Skapat av, tfn
Ver 0.9
2010-03-02
Anders Ovegård
Referens
E-post
anders.ovegå[email protected]
Reglemente för Oxelösunds och Nyköpings kommuners
gemensamma nämnd för intern service
Antaget av kommunfullmäktige i Nyköping 2010 xx xx, § xx och i Oxelösunds kommun 2010 xx xx,
§ xx
Oxelösunds och Nyköpings kommuner har kommit överens om att fr.o.m. 2010-06-01 inrätta
en gemensam nämnd, kallad Oxelösunds och Nyköpings kommuners gemensamma nämnd
för intern service.
Nyköpings kommun är värdkommun och den gemensamma nämnden ingår i Nyköpings
kommuns organisation.
§ 1 Nämndens ansvarsområde
I enlighet med de mål, riktlinjer och ekonomiska ramar som fullmäktige i respektive
kommun anger ansvarar nämnden för att:
a) utvärdera befintlig och framtida användning av intern service
b) styra de interna servicefunktionerna för att säkerställa att stödet svarar mot
verksamhetsbehovet
c) övervaka ekonomi, regelefterlevnad och utförande enligt fastställda planer
d) följa utvecklingen inom nämndens ansvarsområden avseende effektivisering ur ett
regionalt och nationellt perspektiv
Genom utvärdering, styrning och övervaktning av uppdraget har nämnden en uppgift att följa
utvecklingen avseende effektivisering ur ett regionalt och nationellt perspektiv samt har
möjlighet att föreslå fler områden som kan vara aktuella för samverkan mellan Oxelösunds
och Nyköpings kommuner.
Den gemensamma nämndens uppgift är att tillse att en kostnadseffektiv, funktionell och
säker intern service med god prestanda och hög tillgänglighet erhålls. De gemensamma
verksamheter som nämnden ansvarar för ska leverera stöd och supporttjänster som upplevs
som ändamålsenliga.
Tjänster som levereras ska vara anpassade till kommunernas behov och krav samt följa de
riktlinjer som gäller för de verksamheter som omfattas av den gemensamma nämnden i
Oxelösunds och Nyköpings kommuner. Leveransen av tjänster ska ha tydliga leveranskriterier
och tillgänglighetsgarantier.
1
Dokumentnamn
Reglemente
Version
Datum
Skapat av, tfn
Ver 0.9
2010-03-02
Anders Ovegård
Referens
E-post
anders.ovegå[email protected]
Utöver vad som följer av lag ska nämnden tillse att de verksamheter som nämnden ansvarar
för bedrivs i enlighet med detta reglemente och mellan kommunerna träffade avtal om
samverkan, se bilagor.
Samverkan regleras mer i detalj av särskilda samverkansavtal mellan kommunerna.
§ 2 Ingående verksamheter
I Oxelösunds och Nyköpings gemensamma nämnd för intern service ingår IT-verksamhet
och löneadministration.
§ 3 Förändring av nämndens ansvarsområde
För att förändra den gemensamma nämndens ansvarsområde krävs beslut om nytt
reglemente i Oxelösunds och Nyköpings kommuners fullmäktige.
§ 4 Sammanträden
Den gemensamma nämnden sammanträder på plats och tid som nämnden bestämmer.
Sammanträde skall dock ske minst 4 gånger per år.
§ 5 Sammansättning
Nämnden består av 4 (fyra) ledamöter och 4 (fyra) ersättare. Nyköpings kommun utser 2
(två) ledamöter och 2 (två) ersättare. Oxelösunds kommun utser 2 (två) ledamöter och 2 (två)
ersättare.
Av kommunallagen följer att värdkommunen ska utse en ordförande och en vice ordförande.
Parterna är dock överens om att posterna som ordförande och vice ordförande ska rotera
med tvåårsintervall mellan de deltagande kommunernas företrädare i nämnden.
§ 6 Ersättning till ledamot och ersättare
Respektive kommun betalar ut eventuell ersättning till kommunens ledamöter och ersättare i
nämnden.
§ 7 Ersättarnas tjänstgöring
Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett
sammanträde ska en ersättare från samma kommun som ledamoten tjänstgöra i ledamotens
ställe.
En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även
om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe.
En ledamot eller ersättare som avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv får åter tjänstgöra
sedan ärendet har handlagts och jäv inte längre föreligger.
Ersättare har rätt att närvara och yttra sig på sammanträde även när de inte tjänstgör.
§ 8 Anmälan om förhinder
En ledamot eller ersättare som är förhindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett
sammanträde, ska snarast anmäla detta till nämndens sekreterare.
2
Dokumentnamn
Reglemente
Version
Datum
Skapat av, tfn
Ver 0.9
2010-03-02
Anders Ovegård
Referens
E-post
anders.ovegå[email protected]
§ 9 Kallelse
Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträden.
Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgifter om tid och plats för sammanträdet.
Kallelse ska på lämpligt sätt tillställas varje ledamot och ersättare senast fem dagar före
sammanträdesdagen.
Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning
handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen.
I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt.
När varken ordförande eller vice ordförande kan kalla till sammanträde ska den till åldern
äldsta ledamoten göra detta.
§ 10 Ersättare för ordförande
Om varken ordförande eller vice ordförande kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av
ett sammanträde fullgör den till åldern äldste ledamoten ordförandens uppgifter.
Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är förhindrad att fullgöra
uppdraget för en längre tid får nämnden utse annan ledamot att vara ersättare för
ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter.
§ 11 Justering och anslag av protokoll
Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot.
Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen bör
redovisas skriftligen innan nämnden justerar den.
Nämndens protokoll ska anslås på Oxelösunds och Nyköpings kommuners anslagstavlor.
Anslagstiden räknas från dagen för det sist anslagna protokollet. Nämndens sekreterare har
ansvar för justeringen av protokollet.
§ 12 Reservation
Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen
ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas före den tidpunkt som har
fastställts för justering av protokollet.
§ 13 Delgivning
Delgivning med nämnden sker med ordföranden, föredragande eller annat anställd som
nämnden bestämmer.
§ 14 Undertecknande av handlingar
Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av nämnden ska undertecknas av
ordföranden eller vid förfall för denne av vice ordförande och kontrasigneras av anställd som
nämnden bestämmer.
I övrigt bestämmer nämnden vem som ska underteckna handlingar.
3
Dokumentnamn
Reglemente
Version
Datum
Skapat av, tfn
Ver 0.9
2010-03-02
Anders Ovegård
Referens
E-post
anders.ovegå[email protected]
§ 15 Revision
Nämnden ska granskas av revisorerna i var och en av de samverkande kommunerna
Nyköping och Oxelösund. Frågan om ansvarsfrihet för nämnden ska prövas av fullmäktige i
var och en av de samverkande kommunerna Nyköping och Oxelösund.
4
SAMARBETSAVTAL
FÖR
OXELÖSUND OCH NYKÖPING KOMMUNERS
GEMENSAMMA
LÖNEADMINISTRATION
Oxelösund
[iJ Nyköping
BAKGRUND
Oxelösunds och Nyköpings kommuner har kommit överens om att f.o.m. 2010-0601 inrätta en gemensam nämnd, kallad "Oxelösund och Nyköping kommuners
gemensamma nänmd för intern service" (nedan kallad gemensamma
servicenämnden "GSN"). GSN ansvarar inledningsvis för kommunernas ITverksamhet, som reglerats i annat avtal. Genom detta avtal regleras nu även
samarbetet avseende kommunernas löne- och pensionsadministrativa hantering.
Ytterligare verksamheter kan på sikt komma att överföras till GSN efter särskilda
beslut härom.
AVTAL
om
gemensam löne- och pensionsadministration
1§
ORGANISATION
Nyköpings kommun är värdkommun och GSN ingår därmed i Nyköpings kommuns
organisation. Verksamheten sköts under GSN inom Löneenheten i värdkommunen
(nedan gemensamt kallade" Vel'ksamheten")
2§
SYFTE M M
Verksamhetens övergripande uppgift är att leverera tjänster som är
kostnadseffektiva och funktionella. Verksamheten ska vara serviceinriktad och
leverera väldefinierade tjänster och stöd som är ändamålsenliga, samt vara
anpassade till kommunernas behov.
Syftet med Verksamheten är, att genom att samordna nuvarande löne- och
pensionsadministration i respektive kommun, uppnå bl a kostnadseffektivitet
genom ett bredare underlag (stordriftsfördelar) samt att verka för en harmonisering
av kommungemensamma tillämpningar (synergieffekter).
3§
VERKSAMHETENS UPPGIFTER
Verksamheten skall beträffande alla anställda, förtroendevalda, uppdragstagare,
kontaktpersoner och familjehem i Nyköpings och Oxelösunds kommun, samt enligt
kommunernas
tidigare
ingångna
avtal
med
NyköpingjOxelösunds
Vattenverksförbund (NOVF) respektive Regionförbundet Sörmland, ansvara för
1.
Löneadministrationen, såsom
•
löneregistrering och import från
driftbearbetningar i lönesystemet
källrapporteringssystem
samt
•
rapportering av anställnings- och löneuppgifter till Kommunernas
Pensionsanstalt (KPA)
•
exportfiler till bank för utbetalning av lön mm
sida 2 (6)
2.
•
exportfiler till respektive kommuns ekonomiavdelning för deras
bokföring
•
exportfiler till Skatteverket, Försäkringskassan samt till Statistiska
Centralbyrån (SCB)
Lönebearbetningar enligt respektive arbetsgivares anställningsvillkor.
3. Pensionsadministration.
4. Förvaltning av PA- och lönesystemet samt därtill kopplade system.
5. Arkivfrågor avseende Verksamheten. (Kommunstyrelsen i Nyköpings
kommun är arkivmyndighet enligt fastställd arkiveringsplan, som GSN
beslutar om).
6. Anmäla sjukdomsfall till AFA samt anmäla dödsfall till KFA/KPA.
7. Utbilda,
informera
och
ge
support
till
användare
källrapporteringsprogrammen, som är kopplade till lönesystemet.
av
8. Utbilda och ge support i rapportprogrammet föl' statistikuttag.
9. Tillhandahålla underlag, som finns hos Verksamheten, till kommunerna
avseende deras arbete med LAS/turordning och förhandling. Support i
programrnodulerna beställes via HR eller hos systemleverantören.
10.
Tillhandahålla underlag för arbetsgivarintyg.
11.
Ge konsultativt stöd till kommunerna avseende löne- och pensionsfrågor.
12.
Medverka vid möten hos kommunerna angående planering, uppföljning och
utveclding avseende frågor, som kan påverka Verksamheten.
13. Driva arbetet med att få kommunerna att utveclda sin samverkan kring
Verksamheten samt att söka nå gemensam syn på löneunderlag, rutiner och
administration mm, som berör Verksamheten.
Respektive kommun/ aI'betsgivare ansvarar dock föl':
•
Inrapportering av löneunderlag till Verksamheten på det sätt och vid de
tidpunkter som överenskommes.
•
Uppbördsdeldaration samt integration till ekonomisystemet.
•
Information till den egna organisationen om förändringar som initierats av
den egna kommunen. Information om pensionshanteringen samt årlig
information till blivande pensionärer.
•
Övrig PA- och HR-verksamhet
personalutveclding mm.
såsom
arbetsrätt,
förhandlingar,
sida 3 (6)
4 §
VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR
I god tid innan förändringar i respektive kommuns egen verksamhet genomförs,
som kan komma att påverka Verksamheten (t ex omorganisation, inköp av nya
program, ändring av eller omfattande omläggning av ekonomisystem, nya projekt
för arbetsrnodeller e d) ska samråd ske med Verksamheten, så att anpassning hinner
göras till detta.
Verksamheten ansvarar för att samråd sker med kommunerna inför förändringar i
Verksamheten, såsom uppdatering/service av system som innebär störningar eller
nedstängning eller andra förändringar, vilka påverkar kommunernas egen
verksamhet. Verksamheten ansvarar också för att kommunerna bereds möjlighet att
delta i utvecklingsarbeten av system, program mm, som påverkar kommunernas
egna verksamheter.
5§ SAMRAD
För att uppnå kundfokusering och tillgodose utvecldingsbehoven i kommunerna
behöver ansvar och roller inom Verksamheten och inom respektive kommun vara
tydligt definierade samt krävs samråd på olika nivåer mellan kommunerna.
Regelbundna träffar ska därför ske
- mellan representanter från respektive kommun med syfte att få en samsyn i
strategiska utvecklingsfrågor, som påverkar Verksamheten, alternativt konstatera
att det krävs olika lösningar beroende på kommunernas olika behov samt informera
varandra i aktuella frågor,
- mellan Verksamheten och bemanningscentraler.
6§
KOSTNADSFÖRDELNING, BETALNING MM
Fördelning av kostnader för Verksamheten ska ske enligt följande principer:
•
Alla kostnader för Verksamheten ska, om inte annat anges, fördelas mellan
kommunerna med 80 % på värdkommunen och 20 % på Oxelösunds
kommun. I fördelningen skall kostnader för fullgörande av avtalet med
NOVF anses inlduderade i Nyköpings del och avtalet med Regionförbundet
Sörmland i Oxelösunds del.
•
I kostnaderna för Verksamheten inkluderas därvid alla kostnader för
verksamhetens bedrivande såsom personalkostnader, arbetsgivaravgifter,
lokalhyror,
kapitalkostnader,
administrativa/tekniska
hjälpmedel,
kontorsutrustning o d, avgifter för nyttjanderätt till dataprogram, som
används för båda kommunernas räkning, samt alla övriga uppkommande
kostnader förknippade med fullgörande av de uppgifter, som åvilar
Verksamheten att utföra enligt detta avtal.
sida 4 (6)
•
I det fall någon av kommunerna önskar få särskilda tjänster utförda av
Verksamheten, som är specialanpassade för eller på annat sätt endast nyttjas
av den ena kommunen, skall därav uppkomna kostnader dock åvila den
kommunen ensam att ersätta.
•
Arvoden och övriga omkostnader avseende ledamöter och ersättare i GSN
står respektive kommun för.
•
Uppföljning angående fördelningen av kostnaderna ska göras varje år utifrån
överenskomna nyckeltal e d.
Värdkommunen preliminärdebiterar de kostnader som skall betalas av Oxelösunds
kommun månadsvis i förskott. Slutavräkning sker sedan i efterskott vid kommande
årsskifte. Betalning skall ske med 30 dagar netto. Eventuell dröjsmålsränta utgår
enligt räntelagen.
På alla kostnadsbelopp, som debiteras Oxelösunds kommun, skall ett påslag om tre
(3) % göras, avsett att täcka värdkommunens centrala overheadkostnader (såsom
kostnader för administration av GSN, ekonomihantering, kansli och sekretariat,
arkiv, HR, upphandling, juridik, försäkringar etc).
7§
PERSONAL
Värdkommunen är anställningsmyndighet föl' personal inom Verksamheten och
ansvarar för att personalen har den kompetens som behövs.
8§
LOKALISERING
Verksamheten ska vara lokaliserad till Nyköping.
9 § VERKSAMHETSPLANERING, BUDGET, RAPPORTERING
Underlag från respektive kommun angående önskvärda investeringar under
planperioden ska lämnas till Verksamheten senast i februari året före planperioden.
Förslag till verksamhetsplan ska överlämnas till kommunerna för samråd senast
under maj året före planperioden. Verksamheten ska sedan fastställa en
verksamhetsplan samt förslag till en årlig budget. Verksamhetsplanen ska omfatta
en period om tre år. Värdkommunens fullmäktige fastställer slutligen budgeten för
Verksamheten.
Budgetprocess och ekonomisk uppföljning sker enligt särskild överenskommelse
mellan parterna där värdkommunen ansvarar för att fungerande rutiner upprättas
utifrån respektive kommuns processer.
Båda kommunerna har rätt till löpande insyn i Verksamhetens förvaltning och
redovisning.
Värdkommunen
tillser
att
det
etableras
fungerande
avrapporteringsrutiner.
sida 5 (6)
Verksamheten ska årligen avge verksamhetsberättelse till de båda kommunerna före
den 1 mars för föregående verksamhetsår.
10 §
ÄGANDERÄTT TILL EGENDOM
Befintliga och anskaffade inventarier och annan egendom, som används
Verksamheten, ägs avvärdkommunen.
11 §
FÖRSÄKRINGAR
Värdkommunen svarar för försäkringsskydd för Verksamheten och den egendom
som är i värdkommunens besittning och som disponeras för Verksamheten.
Försäkringar avseende kommunernas egen personal och förtroendevalda m fl
tecknas och bekostas dock av resp kommun.
12 § TVISTER
Tvist rörande tollming och tillämpning av detta avtal ska avgöras av svensk domstol,
om inte parterna kommer överens om annat.
13 § OMFÖRHANDLING
Respektive kommun har rätt att begära omförhandling av villkoren i detta avtal om
väsentlig förändring sker av förhållande, som inverkar på avtalets fullgörande.
14 § AVTALETS GILTIGHET
Detta avtal gäller från och med 2011-01-01 till och med 2014-12-31.
Om inte uppsägning sker skriftligt senast ett (1) år innan avtalstidens utgång
förlängs avtalet med två (2) år i taget med samma uppsägningstid.
Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt.
Nyköping 2011-XX-XX
Oxelösund 2011-XX-XX
Urban Granström
Kommunalråd
Olov Zachrisson
Kommunalråd
Erik Carlgren
Kommundirektör
Göran Wide
Kommunchef
sida 6 (6)
SAMARBETSAVTAL FÖR OXELÖSUNDS OCH NYKÖPINGS KOMMUNERS
GEMENSAMMA IT-VERKSAMHET
Dokumentnamn
Samarbetsavtal
Version
Datum
Skapat av, tfn
Version 0.9
2010-03-02
Gunnar Hamber
Referens
E-post
[email protected]
INNEHÅLL
1§
INLEDNING....................................................................................................................................3
2§
IT-ENHETENS ANSVARSOMRÅDE OCH UPPGIFT .............................................................3
3§
AVGRÄNSNINGAR.......................................................................................................................4
4§
FÖRVALTNINGSORGANISATION ...........................................................................................4
5§
PERSONAL.....................................................................................................................................4
6§
ADMINISTRATION ......................................................................................................................4
7§
LOKALISERING ...........................................................................................................................4
8§
ANSVAR OCH ROLLER ..............................................................................................................4
9§
VERKSAMHETSPLANERING, BUDGET OCH UPPFÖLJNING..........................................6
10§
TJÄNSTER MED LEVERANSKRITERIER OCH TILLGÄNGLIGHETSGARANTIER....6
11§
KOSTNADSANSVAR ....................................................................................................................7
12§
KVALITET OCH UPPFÖLJNING ..............................................................................................8
13§
ÄGANDERÄTT TILL LÖS EGENDOM.....................................................................................8
14§
FÖRSÄKRINGAR..........................................................................................................................8
15§
TVISTER .........................................................................................................................................8
16§
OMFÖRHANDLING .....................................................................................................................8
17§
AVTALETS GILTIGHET .............................................................................................................9
sida 2 (9)
Dokumentnamn
Samarbetsavtal
Version
Datum
Skapat av, tfn
Version 0.9
2010-03-02
Gunnar Hamber
Referens
E-post
[email protected]
1§
INLEDNING
Oxelösunds och Nyköpings kommuner har kommit överens om att fr.o.m. 2010-0601 inrätta en gemensam nämnd, kallad Oxelösunds och Nyköpings kommuners
gemensamma nämnd för intern service. Detta dokument innehåller samarbetsavtalet för IT-verksamheten, vilken kommer att ingå som en del i ansvaret för den
gemensamma servicenämnden.
Syftet med den gemensamma IT-enheten är i första hand att genom att
tillhandahålla samordnade IT-tjänster uppnå kostnadseffektivitet genom ett bredare
användarunderlag (stordriftsfördelar) samt i andra hand att verka för en
standardisering av kommungemensamma IT-tillämpningar (synergieffekter).
Genom samverkan skapas också bättre möjligheter att möta omvärldens krav på ITverksamhet inom t.ex. områdena vård och omsorg, barn och utbildning samt krav på
utveckling av e-förvaltningstjänster.
Samverkan inom IT-området mellan Oxelösund och Nyköping kan utgöra en del av
ett regional samverkan mellan kommuner och landsting i Sörmland.
2§
IT-ENHETENS ANSVARSOMRÅDE OCH UPPGIFT
IT-enheten ansvarar utifrån fastställda förutsättningar och ramar för en effektiv och
ändamålsenlig IT-försörjning, omfattande:
x
x
x
x
ansvar för ändamålsenlig leverans av IT
upprätthållande av servicenivåer och kvalitet tillhandahållna tjänster
efterlevnad av regler, riktlinjer och styrande verksamhetsbehov
förvaltning av strategiska planer för IT
Den gemensamma IT-enhetens uppgift är att tillhandahålla IT-drift, support,
förvaltning samt utveckling av Nyköpings- och Oxelösunds IT-miljö. Leverans av
tjänster sker enligt § 8a Gemensamma styrdokument.
Nyköpings kommun är värdkommun och servicenämnden ingår i Nyköpings
kommuns organisation.
sida 3 (9)
Dokumentnamn
Samarbetsavtal
Version
Datum
Skapat av, tfn
Version 0.9
2010-03-02
Gunnar Hamber
Referens
E-post
[email protected]
3§
AVGRÄNSNINGAR
IT-enheten ansvarar inte för respektive kommuns verksamhetssystem och
programvaror. Ansvaret för verksamhetens egna system och programvaror inklusive
leverans av verksamhetsstödjande tjänster ligger på respektive kommuns
verksamhet. Detta innebär att respektive kommuns verksamhet utvecklar,
upphandlar, förvaltar och tillhandahåller användarstöd för sina egna
verksamhetssystem.
IT-enheten ansvarar dock för driften av verksamheternas system och program.
4§
FÖRVALTNINGSORGANISATION
IT-enhet ska ledas av en IT-chef som arbetar direkt underställd kommundirektören i
värdkommunen.
5§
PERSONAL
Nyköpings kommun är anställningsmyndighet för personal på IT-enheten.
Nyköpings kommun ansvarar för att IT-enhetens personal har den kompetens som
behövs för verksamheten.
6§
ADMINISTRATION
Beredning av ärenden och verkställighet av nämndens beslut avseende ITverksamheten åligger IT-enheten.
7§
LOKALISERING
IT-enheten är lokaliserad i Nyköping.
8§
ANSVAR OCH ROLLER
För att kunna bedriva en verksamhets- och kundfokuserad IT-verksamhet behöver
ansvar och roller inom IT-verksamheten och inom respektive kommun vara tydligt
definierade. I samband med etablering av den gemensamma IT-organisationen
kommer ett antal forum och funktioner att införas. Här beskrivs dessa forum och
funktioner samt vilka uppgifter och ansvar de har:
a) Gemensamma styrdokument
Nyköpings och Oxelösunds kommuner ska tillsammans utarbeta styrdokument som
reglerar användandet av IT i de båda kommunerna (IT-policy, Riktlinjer för ITresurser, Tjänstekatalog etc.).
sida 4 (9)
Dokumentnamn
Samarbetsavtal
Version
Datum
Skapat av, tfn
Version 0.9
2010-03-02
Gunnar Hamber
Referens
E-post
[email protected]
b) Systemförvaltning
Systemägarna för verksamhetssystemen inom kommunerna ska med stöd av ITenheten utveckla en väl fungerande systemförvaltning.
c) Forum
Ett antal forum kommer initialt att upprättas i den gemensamma ITorganisationen, se tabell 1 nedan. Representation och mötesfrekvens får
gemensamt överenskommas mellan IT-enheten och verksamheten inom
respektive kommun.
Forum
Funktion
IT Referensforum
gemensamt för
Oxelösunds och
Nyköpings kommuner
Regelbundna träffar mellan IT-verksamheten och lokalt ITansvariga. Syftet är att ömsesidigt informera om aktuella ITrelaterade frågor för att uppnå förankring och acceptans i
verksamheten, samt för att IT-enheten ska få kunskap om de
önskemål och behov som finns i verksamheten så att dessa kan
konkretiseras i IT-enhetens produkt- och tjänsteutbud. I detta
forum är målet att nya produkter och tjänster ska få en
acceptans i verksamheten innan de presenteras och godkänns
på ledningsnivå och slutligen ingår i IT-enhetens
tjänstekatalog.
IT Verksamhetsforum
gemensamt för
Oxelösunds och
Nyköpings kommuner
Regelbundna träffar mellan enhetscheferna och IT-enheten.
Syftet är att informera enhetscheferna om vad som sker inom
verksamhetsutveckling och utbildning för att uppnå förankring
och acceptans samt fånga upp behov och önskemål från
verksamheten.
IT Strategiforum
gemensamt för
Oxelösunds och
Nyköpings kommuner
Regelbundna träffar med representanter ur Nyköpings
centrala ledningslag och Oxelösunds koncernledningsgrupp.
Syftet är att informera om mer övergripande IT-frågor och att
fatta beslut av strategisk karaktär.
Tabell 1: Forum inom IT-verksamheten i den gemensamma IT-verksamheten.
d) Beställarorganisation
Nyköpings och Oxelösunds kommuner ska etablera en beställarorganisation som
representerar de egna verksamheternas behov och som kan möta IT-enheten i
arbetet med att utveckla IT-enhetens tjänsteutbud. För beställarorganisations
utformning ansvarar respektive kommun.
sida 5 (9)
Dokumentnamn
Samarbetsavtal
Version
Datum
Skapat av, tfn
Version 0.9
2010-03-02
Gunnar Hamber
Referens
E-post
[email protected]
I takt med att IT-verksamheten utvecklas inom Oxelösunds och Nyköpings
kommuner kan ansvar och roller behöva utvecklas. De olika verksamheterna inom
kommunerna har tillsammans med IT-enheten ett gemensamt ansvar för att
utveckla ansvars- och rollfördelningen.
9§
VERKSAMHETSPLANERING, BUDGET OCH
UPPFÖLJNING
Den gemensamma IT-verksamhetens verksamhet ska läggas fast i en verksamhetsplan inklusive budget. Verksamhetsplanen ska omfatta en period om tre år.
Underlag från respektive kommuns verksamhet på nödvändiga/önskvärda
investeringar under planperioden ska lämnas till IT-enheten senast i februari året
före planperioden.
Förslag till verksamhetsplan ska överlämnas till kommunerna för samråd senast
under maj året före planperioden. Nyköpings kommun som värdkommun ska
fastställa budgeten för verksamheten.
Värdkommunen ansvarar för att upprätta fungerande rutiner för budgetprocess.
Båda kommunerna har rätt till löpande insyn i förvaltning och redovisning.
Värdkommunen tillser att det etableras fungerande avrapporteringsrutiner.
Den gemensamma IT-verksamheten ska årligen avge verksamhetsberättelse till de
samverkande kommunerna före den 1 februari för föregående verksamhetsår.
10§ TJÄNSTER MED LEVERANSKRITERIER OCH
TILLGÄNGLIGHETSGARANTIER
Den gemensamma IT-verksamheten ska leverera IT i form av tjänster med
fastställda leveranskriterier och tillgänglighetsgarantier. IT-tjänsterna ska beskrivas
i en tjänstekatalog.
Garantierna ska utformas med utgångspunkt från hur vitala tjänsterna är för
kommunernas kärnverksamhet och kunder samt hur stor påverkan ett avbrott i
tjänsterna har för kommunens verksamhet och anställda i övrigt.
IT-enheten ska sträva efter att vara lyhörd och tillmötesgående samt leverera stöd
och supporttjänster som upplevs som ändamålsenliga. IT-miljön och de tjänster som
erbjuds ska vara anpassade till verksamhetens behov och krav.
sida 6 (9)
Dokumentnamn
Samarbetsavtal
Version
Datum
Skapat av, tfn
Version 0.9
2010-03-02
Gunnar Hamber
Referens
E-post
[email protected]
11§ KOSTNADSANSVAR
a) Principer för kostnadsfördelning
Den gemensamma IT- verksamheten avser att vara intäktsfinansierad via
definierade tjänster. Principer för kostnadsfördelning ska utarbetas och biläggas
detta avtal.
b) Gemensam hård- och mjukvara
Investeringar i gemensam hård- och mjukvara för de samverkande kommunerna
såsom t.ex. serverhall, servrar, aktiv utrustning i nätet, arbetsstationer samt
system för t.ex. säkerhet, underhåll, övervakning, service desk och
säkerhetskopiering görs av IT-enheten.
c) Driftkostnader
Driftkostnader för verksamhet enligt detta avtal fördelas mellan kommunerna
genom debitering av utnyttjade IT-tjänster. I driftkostnaderna ingår samtliga
driftåtaganden enligt detta avtal såsom t.ex. kapitaltjänstkostnader,
hyreskostnader, kostnad för hård- och mjukvara, löner, sociala avgifter, bil- och
reskostnadsersättning, fortbildning, lokalkostnader, försäkringar och overheadkostnader.
d) Övergångsregler
Under perioden år 2010 förhandlar parterna särskilt om vilken taxa som ska
gälla i respektive kommun för respektive verksamhet då det kan förekomma
skilda tekniska förutsättningar och avvikelser i faktiskt möjligt innehåll och
tjänsteutbud.
Oxelösunds och Nyköpings resterande kapitalkostnader för befintliga ITinvesteringsobjekt ska beaktas i den överenskomna debiteringskonstruktionen
tills objektens värde är helt avskrivna.
Omställningskostnader, i form av driftkostnader av engångskaraktär, som
uppstår under 2010 i respektive kommun till följd av den gemensamma ITverksamheten inrättas, ska betalas av den berörda kommunen.
e) Avvecklingskostnader
IT-enhetens ekonomi och investeringar ska dokumenteras på ett sätt som gör att
eventuella avvecklingskostnader kan hanteras i händelse att avtalet sägs upp av
någon av kommunerna enligt paragraf 17.
sida 7 (9)
Dokumentnamn
Samarbetsavtal
Version
Datum
Skapat av, tfn
Version 0.9
2010-03-02
Gunnar Hamber
Referens
E-post
[email protected]
12§ KVALITET OCH UPPFÖLJNING
IT-stödets innehåll och kvalitet ska baseras på verksamheternas krav och behov.
Uppföljning av uppnådda effekter ska göras regelbundet och presenteras för
servicenämnden och beställarorganisationerna i respektive kommun samt till IT
Verksamhetsforum och IT Strategiforum.
13§ ÄGANDERÄTT TILL LÖS EGENDOM
Nya inventarier och annan lös egendom som anskaffas efter avtalets ikraftträdande,
ägs av Nyköpings kommun.
Inventarier och annan lös egendom som fanns i de båda kommunerna 2010-06-01
kvarstannar i respektive kommuns ägo om inte annat överenskommes.
Undantag gäller när någon verksamhet gör investeringar i något som är direkt
kopplat till den egna verksamheten t.ex. verksamhetssystem. Respektive
kommun/verksamhet blir då ägare till det som förvärvats.
Om den gemensamma IT-verksamheten upphör sker en fördelning av tillgångar
enligt särskild förhandling mellan parterna. Utgångspunkten är att fördelningen ska
ske rättvist med beaktande av den volym som respektive kommun bidragit till för
investeringen och dess faktiska värde enligt avskrivningsplan.
14§ FÖRSÄKRINGAR
Värdkommunen svarar för att det finns ett tillräckligt försäkringsskydd för den
egendom som är i värdkommunens besittning och som disponeras för den
gemensamma verksamheten. För IT-utrustning som ägs av kommunerna själva
svarar respektive kommun för att det finns tillräckligt försäkringsskydd.
15§ TVISTER
Tvist rörande tolkning och tillämpning av detta avtal ska avgöras av svensk domstol
om inte parterna kommer överens om annat.
16§ OMFÖRHANDLING
Varje kommun har rätt att begära omförhandling av villkoren i detta avtal om
väsentlig förändring sker som inverkar på avtalets fullgörande.
sida 8 (9)
Dokumentnamn
Samarbetsavtal
Version
Datum
Skapat av, tfn
Version 0.9
2010-03-02
Gunnar Hamber
Referens
E-post
[email protected]
17§ AVTALETS GILTIGHET
Detta avtal gäller från och med 2010-06-01 och till och med 2014-12-31, under
förutsättning att kommunstyrelsen i Oxelösunds och Nyköpings kommuner har
godkänt avtalet genom beslut som vinner laga kraft.
Om inte skriftlig uppsägning av avtalet sker senast 12 månader innan avtalstidens
utgång förlängs avtalet därefter med två år i taget med samma uppsägningstid.
Nyköping 2010-
Oxelösund 2010-
Jan Carle
Kommunalråd
Benita Vikström
Kommunalråd
Erik Carlgren
Kommundirektör
Göran Wide
Kommunchef
sida 9 (9)
r
tr
~
~
A.l'vidsj(/III'S k01l/1I/1I1I
Al'viesjrivl'iell kOIl/II/IIVdll(/_
IiI
2017 -UIi- O"
~1!ZD(1
- /~
Svar på kommunstyrelsens frågor från mötet 2012-04-25
Följande är till stor del hämtat ur boken Konm1Unala samverkansformer från SKL
kommentus. Den 'ger en mycket bra bild och kan rekonmlenderas i sin helhet för
den som vill ha djupare kunskap. Vidare ger studien Konununaiförbund och
gemensanuna nämnder en mycket bra insikt i skillnaderna samverkansformerna
emellan, och även erfarenheter från andra konu1l\mer och landstings samverkan.
1. Skillnad mellan kommunalförbnnd och gemensam nämnd?
Vid samverkan med hjälp av enkla interl<OlIllllunala avtal finns vissa
begränsningar. Om det angetts i lag att en särskild förvaltningsuppgift ska
handhas av kOlllmunens egna organ får uppgiften inte överlåtas till atman
kommun utan särskilt lagstöd. Det betyder principiellt att det i fråga Olll
obligatorisk verksamhet krävs särskilt lagstöd för att kunna träffa avtal mellan
kommuner om just den uppgiften. Särskilt stöd finns dock inom flera
obligatoriska områden, bland almat skola, socialtjänst m111. Vid frivillig
verksamhet begränsas dock inte möjligheterna. Det här innebär också att den
kommun som är huvudman för den resurs samverkan med avtal handlar om är
den som har beslutanderätt om anläggningen. I avtalet kan man konuna överens
om referensgrupper med representanter från övriga kommuner men dessa kan
aldrig ges beslutanderätt om resursen, endast rådgivande. SKL rekommenderar
därför gemensam nämnd om gemensanuna beslutsorgan för samverkan behövs l .
Kompetensenligheten i 2 kap l § KL betyder också att en kommun inte får vidta
åtgärder uteslutande eller vesäntligen i en annan kommuns intresse eller betinga
uppenbat·t otillräckligt vederlag för sina prestationer. Det här betyder att det
måste filmas ett ömsesidigt intresse och vinst av all slags interkommunal
samverkan och att kopplingen till den egna kommunen eller dess
kOlllmurnnedlemmar ska vara tydlig. Vmje konu1l\m ska delta i proportion till
den egna kommunens behov. Det är inte tillåtet att successivt överföra
kompetenser till ett konununaiförbund utan att vatje medlemskommuns eget
fullmäktige har antagit en ändrad förbundsordning. Detta gäller dock även vid
förändring aven gemensam nämnds kompetensområde. De olika kommunernas
fullmäktige kan dock aldrig besluta om sådant som ligger utanför den egna
kommunens kompetensområde som till exempel en fråga som inte rör den egna
kommunen.
Den primära skillnaden mellan ett kommunalförbund och en gemensam nämnd är
att förbundet är en egen juridisk person som organisatoriskt är uppbyggd på
1 Agnevik mfl, Kommunala samverkans/orme/'- sammanställning, SKL KOl11l1lentus, 2010, sid 3,
Rosen och \VikelI, Kommunalförbund och gemensamma nlimnder- sludie utjörd på uppdrag av
2
Postadress
Triefon
Telefax
E-post
Plusgiro
93381 ARVIDSJAUR
0960-15500, v!txel
0960-12940
kommun@an'jdsjaur.sc
60068-4
samma princip som en kommun eller landsting. Kommunalforbundet är
fristående från sina medlemmar och har egen rättskapacitet. Regler om
kommunalfOrbund finns i 3 kap 20 - 28 §§ Kommunallagen. En gemensam
nänmd å andra sidan är ingen egen juridisk person utan ingår i en av de
samverkande kommunernas organisation.
I allmänhet gäller samma regler for kommuner som for kommunalforbund och
samma regler för vanliga nänmder som for gemensamma nämnder, forutom när
det finns speciallagstiftning. Skillnaden mellan avtal och gemensam nämnd är att
i den sistnämnda formen behåller alla samverkande parter ett reeellt politiskt
inflytande över den verksamhet som nämnden bedriver eftersom politisk
representation från samtliga samverkande parter finns.
En gemensam nänmd styrs aven överenskommelse och ett reglemente.
Reglementet ska antas av fullmäktige i alla de samverkande kommunerna. Ett
konnnunalforbund styrs aven förbundsordning som ska fastställas av
fOrbundsmedlemmarnas fullmäktige. Ett kommunalfOrbund övertar uppgifter från
sina medlemmar. Även myndighetsutövning kan övertas av ett
kommunalforbund. Förbundet blir huvudman och har egen budget och
räkenskaper, dock utan beskattningsrätt men med rätt att debitera medlemmarna
for sina kostnader. Medlemmarna forblir ytterst ekonomiskt ansvariga for
verksamheterna och är skyldiga att täcka upp om förbundet saknar tillgångar att
betala sina skulder. Ett kommunalforbund kan organiseras med fullmäktige,
styrelse eller forbundsdirektion. De fortroendevalda i ett kommunalfOrbund har
samma personliga ansvar som fOrtroendevalda i kommuner och landsting.
Hur budget upprättas och vem som bestämmer om detta är ett område som inom
kommunalfOrbund bestäms av forbundsordningen, vilken i sin tur ska ha antagits
av alla medlemskommunernas fullmäktige. För en gemensam nänmd är det
värdkommunen som, efter samråd med samverksankommunerna, upprättar
budget for nänmden. Hur samrådet och fordelning av kostnader ska gå till ska
emellertid regleras i avtal och reglementen.
Kommunstyrelsen i alla medlemskommuner har uppsiktsplikt över ett
kommunalforbunds verksamhet men har ingen befogenhet att bestämma över
fOrbundet. De kan göra uttalanden, påpekanden och länma råd samt begära in
yttranden och upplysningar av forbundet. Värdkommunen har liknande plikter
och befogenheter över en gemensam nämnd som för en av sina andra nänmder
medan möjligheten till uppsikt måste regleras i avtal och reglemente for
samverkanskommunerna. I 6 kap 30§ KL stadgas dock att justering av gemensam
nänmds protokoll ska tillkännages på var och en av de samverkande
kommunernas anslagstavlor, vilket ger en stÖl1'e möjlighet fOr överklagan än om
de inte tillkännages i alla kommuner.
Revisorer utses av fOrbundsfullmäktige eller aven av direktionsmedlemmarnas
fullmäktige. I det forsta fallet ges revisionsberättelsen till forbundsfullmäktige
och i den andra till medlemmarnas fullmäktige. De gemensamma nämnderna
revideras av vmje samverkande kommuns egna revisorer i det fall medlemmarna
inte avtalat om att en av kommunerna gör huvuddelen av revisionen varvid den
2
sedan översänds till övriga kommuner för slutförande. Kommunalförbundet är en
frivillig sammanslutning som kan bildas även för en begränsad tid.
Medlemmarna har ovillkorlig rätt att dra sig ur samarbetet oavsett varaktighet.
Om medlemmarna inte kommer överens kring detta ska förbundet likvideras och
upplösas.
Verksamhet som faller helt inom den kommunala kompetensen sker ofta inom
samverkansorgan som kommunalförbund och gemensam nämnd eftersom de då
ses som egen regi i LOUs hänseende.
Arvidsjaurs Kommun är medlem i kommunalförbundet Partnerskap InlandAkademi NOlT sedan 12 år tillbaka.
2. Kommunalförbund - fördelal' och nackdelar?
Alla samverkansformer har fördelar och nackdelar beroende på vilken roll den
egna organisationen har. Vilken fOlm som är mest passande måste egentligen
bedömas från fall till fall och verksamhet till verksamhet. Två studier från 2005
och 2006 säger dock att effektivitetsvinsterna vid samverkan varit störst i
verksamheter som kan organiseras över större geografiska enheter eller inom
tekniska områden där stordriftsfördelar är vanligast2 oavsett vilken form
samverkan tagit.
Kortfattat kan man dock säga att ett kommunalförbund är en mer komplicerad
och omfattande fOlm av samverkan än en gemensam nämnd. Gemensam nämnd
passar därför bättre om det är ett mindre antal aktörer som ska samverka om
verksamheter som inte förutsätter en större investering eller omfattar en stor
andel av värdkommunens omslutning.
Väldigt schematiskt kan formerna listas i följande komplexitetsordning där
kommunalförbund med fullmäktige passar bäst för stora frågor med tunga
investeringar och en stor mängd samverkanspartners:
Interkommunala avtal
Gemensam nämnd
Kommunalförbund med direktion
"Mindre" frågor, få partners,
ingen reell direkt politisk
påverkan och styrning.
Mindre och mellanstora frågor
och ett begränsat antal partners.
Styrning i mycket en avtalsfråga.
Möjligheter tiII bredare
samverkan inom områden som
inte avtal räcker till för rent
lagligt.
Mer operativ styrning än med
fullmäktige.
2 Rosen och WikeIl, Kommunalförbund och gemensamma nämnder- studie utförd på uppdrag av
Kommunala kompetensutredningen, SKL, 2007, sid 23 - 24.
3
Kommunalförbund med fullmäktige
"Stora" frågor, många partners;
exempelvis gemensam
gymnasieskola.
Hur representationen i respektive form ska se ut bestäms från fall till fall, men
generellt sett kan en stor representation vara mer motiverad där verksamheternas
politiska handlingsutrymme är stölTe. Vilken typ av samverkansform som än
väljs är det avgörande for dess framgång att avtal, reglementen och
forbundsordningar klart och tydligt reglerar vilken (eller eventuellt vilken del av)
kompetens som överfors, vilken som inte överfOrs och vilka ansvarsområden
vilken patt har, samt hur insyn och påverkan ska gå till i de fall detta inte redan är
lagstadgat.
3. Kan man ha en gemensam nämnd med utskott, till exempel tekniskt
utskott?
Ja, en gemensam nämnd kan ha utskott, som alla andra kommunala nämnder.
4. Vad är ekonomin, kostnaden för en gemensam nämnd?
Kostnaden fOr en gemensam nälnnd bestäms till mångt och mycket av vilken
representation nämnden ska ha. Representanterna arvoderas och ersätts av sin
egen konunun då de är fOrtroendevalda i den kommunen. Till detta läggs
kostnader for sedanvanlig nänmdsadministration, ekonomi och löner etc.
F ördelningsprinciper för kostnader måste också regleras i avtalet kommunerna
emellan och bör utgå från någon beprövad proportionell fordeining; till exempel
antal kommuner, folkmängd eller användare av ett visst system.
Eftersom en del av kostnadsmassan är mer eller mindre konstant (representation,
administration och så vidare) och den andra delen kan vat'a mer rörlig och
påverkbar kan kostnadsfördelningen vara uppdelad. En del kan vara delad på
antalet satnverkanskommuner medan en annan del påverkas av antalet användare
varje kommun har. Sammantaget ska vatje kommun bära sin egen kostnad.
5. Vilka oml'åden är viktigast att samarbeta om?
Denna fråga är väldigt svårt att svara på, Från min horisont (Jolmny Högberg)
finns det flera utgångspunkter, där de flesta är och bör vara politiska. Ur ett
tjänstemannaperspektiv så handlar det mycket om den foränderliga värld vi
befinner oss i. Parametrar som skatteunderlag, kompetensbrist, attraktionskraft,
rusta sig for framtiden, samordna administration för att få mer resurser över till
kärnverksamhet och framtidssatsningar med mera, Vill nog sätta
kompetensfOrsöljningen som idag det absolut viktigaste skälet. Att rekrytera
kompetent arbetskraft och i synnerhet nyckelkompetenser är redan idag en
svårighet i hela landet. Erfarenheter visat· dock att om man vill få samarbete att
fungera och bli långsiktigt fruktbart så bör man stat'ta med det som i alla fall inte
verkar vara ett allt for svålt område, där det finns en känsla av att det är ett
känsligt politiskt område, även i den egna kommunen, Allt samarbete bygger på
fortroende och tillit och därfor tror jag det är viktigt att om man vill stalta
gemensamma nämnder, eller ett kommunalforbund, att inrikta sig på frivillig
verksamhet där risken for låsningat· och bakslag är mindre och sedan därifrån
känna sig fram och successivt lyfta in "tyngre" frågor. Om man vill upprätta en
4
gemensam nänmd för servicefrågor så tycker jag att tekniken är densamma. Att
de politiska företrädare som möts och diskuterar frågan om vad som bör ingå
hittar gemensamma nämnare, områden och mål med utgångspunkten att Rom
byggdes inte på en dag.
6. Hur ska representationen i en gemensam nämnd se ut?
Representationen regleras i reglementet som vmje medlemskommuns fullmäktige
ska anta. Valje samverkande kommun ska minst representeras i den
gemensamma nämnden aven ordinm'ie och en ersättande ledatnot men det finns
också möjlighet att reglera hur många fler ledamöter vmje kommun ska
representeras av utöver de obligatoriska. Om verksatnheten har stOlt politiskt
handlingsutrymme kan det vara ett motiv till fler representanter från vmje
samverkanskommun.
7. Växels am arbetet, vad är fördelarna/nacl,delarna med att lägga det i en
gemensam nämnd, kontra det avtal man har idag? Vad kommer det att
lmsta att lägga in växelsamarbete i en gemensam nämnd?
Konununens växelfunktion är idag en samverkan mellan Arvidsjaur, Aljeplog,
Sorsele och Malå genom interkommunalt avtal. Den bygger på att kommunerna delar
på telefoniresurserna så att två kommuner åt gången kan svara för alla fYra. Det
innebär att man frigjort tid i de två kommuner som inte just då har på sitt schema att
sitta och svara. Schemat, liksom kostnadsfördelningen, läggs enligt det antal
anknytningar varje kommun har. Eftersom Arvidsjaur hm' flest har vi också längst
svarstid vmje vecka. Det här hm' också inneburit att vmje kommun valje sommar har
tre helt svarsfria veckor då växelpersonalen, i teorin, kan passa på att ta semester
utan att någon vikarie ska behövas. Utöver det var tanken också att kommunerna
sinsemellan skulle kunna hjälpas åt med bemanningen under till exempel
sjukskrivningar, men det är i verkligheten väldigt svått att uppnå eftersom alla
organisationer är otroligt strömlinjefonnade. Det finns helt enkelt ingen som hm'
någon som helst luft i schemat och kan hoppa in för någon annan mer än några
minuter. Det här i kombination med att växelarbetet är ett kvalificerat uppdrag som
kräver kontinuitet gör oss sårbara. Man kan helt enkelt inte sätta in vem som helst
utan en tids introduktion och utbildning och som kommun har man som bekant en
laglig skyldighet att svara i telefon.
Den tekniska sidan i samverkan kring växeln har lösts så att varje kommun ansvarar
för sina egna telefoner. Utflyttade växelsteg i respektive kommun, är en förlängning
av växeln och måste följa tekniska förändringar i huvudväxeln och anses därför
tillhöra den gemensamma växeln. Det ekonomiska ansvaret är dock respektive
kommuns. Varje kommun ansvarar för anslutning till respektive länsnät. Via
länsnäten skapas redundanta förbindelser till huvudväxeln.
Från Arvidsjaurs sida vill vi påpeka att samverkan fungerar bra i sig - vi kommer bra
överens och alla gör sitt bästa utifrån de förutsättningar som ges. Det har också
inneburit möjlighet till effektiviseringar på personalsidan. Nu ligger vi dessutom i
den positiva situationen att hela samarbetet ska bÖlja betala sig även ekonomiskt, om
alla planer fungerar. Själva växeln, som ligger i och ägs av Sorsele, är nämligen
avbetalad och konununerna ska förhoppningsvis nu få skörda de ekonomiska
5
fordelarna av detta. Alla nya system dras med barnsjukdomar och växeln hal' inte
varit något undantag men systemet är nu i alla fall inkört.
I växelsamverkan finns det två huvudsakliga grupper; telefonisterna som sköter den
dagliga driften träffas ett par gånger per ål' personligen men hal' också daglig löpande
kontakt utöver det. Cheferipersonalledare for växelpersonalen i deltagande
kommuner och representanter från IT -avdelningen hal' en annan grupp med mer
övergripande frågor. Den gruppen kallar sig själva SAMSA och hal' telefonmöte en
gång i månaden samt personliga möten någon gång per år.
Samverkan är alltså en bra sak enligt principen att dela på materiella resurser kan
innebära besparingar av tid eller pengar jämfört med att varje kOInmun själv ska
sköta var sin lösning. Detta forutsätter att strukturerna är väl genomtänkta i förväg.
En annan väldigt positiv aspekt är kunskapsöverf6ring men det är också förutsatt att
systemet verkligen främjar det. Om man i stället lägger upp hela ansvaret föl' fyra
kommuner på en enda person där all kunskap finns hal' man i stället byggt en än mer
sårbar lösning. Växelsamarbetet hal' nu pågått ett antal ål' och uppnått en viss
mognad. Det häl' innebär att gruppen som helhet hal' en hel del erfar'enhet och
kunskap som mycket väl skulle kunna användas i andra samverkanssammanhang.
Hur samverkan läggs upp är alltså en annan och mycket viktig fråga. En
växelsamverkan som den vi är med i, där det ömsesidiga kommunala engagemanget
kan bedömas stå i proportion till den egna kommunala nyttan, tycks lagligt kunna
skötas endast genom ett enkelt avtal. Problemen dagens lösning hal' kan dock alla
spåras till styrningen. Verksamheten är får komplex och samverkanspartners for
många for att det egentligen ska passa med endast interkommunala avtal som
samverkansform. Det finns ingen individ eller grupp som i dagsläget hal' det totala
ansvaret eller mandat att fora talan for hela gruppen externt såväl som internt. Det
häl' är ett problem som i vårt fall visar sig i ett trögt system med oacceptabelt långa
handläggningstider vid felanmälningar och en oklar rollfårdelning kommunernas
tjänstemän emellan. Det drabbar både servicenivån gentemot allmänhet och
kommunala kunder men inte minst personalens dagliga arbetsmiljö.
När flera organisationer, eller som i vårt fall kommuner, ska samverka kring en
gemensam fråga är det i alla fall ett par saker som man böl' ha tänkt på och gått
igenom i forväg. Bara får att vi alla är kommuner betyder det inte att vi är likadana
eller fungerar på samma sätt och hal' Salllma behov eller resurser. Det häl' är helt
naturligt men är något som behöver tas hänsyn till får att salllverkan ska fungera
optimalt. Detta är exempel på vad man böl' ha tagit ställning till, forst som enskild
organisation och sedan gemensamt i gruppen som ska samverka:
•
•
Inventering av fårväntningar på samverkan. Vad vill vi uppnå? Vilken nivå
vill vål' organisation samverka på och vilka resurser har' vi att ställa till
forfogande? Vilka aspekter är viktiga for att det häl' ska fungera och vara
fruktbmi får vål' kommun och får gruppen som helhet? Vilka är vinsterna
med samverkan for vål' kOInmun?
Samstämmighet vad gäller teknik. Föl' att få bästa utväxling aven samverkan
är en viss samstämmighet gällande vilka övriga system man ska använda, när
de ska upp graderas och vem som sköter underhållet viktigt.
6
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
AnsvarsfOrdelningen måste vara klar. Vem har mandat att bestämma vad och
vilka beslut ska gälla i alla kommuner? Vilka beslut ska varje kommun kunna
ta själv?
Organisationskulturer gör i många fall att man har olika beslutsvägar och
traditioner som spelar in och skapar olika arbetssätt och rutiner.
Inventering av avtal och vad som ska ingå i dem. Det här gäller både avtal
mellan samverkanspartners och externa aktörer, som leverantörer, men lika
viktigt är det att reglera vissa saker samverkanspartners emellan - till
exempel bör uppgraderingar av system vara systematiserat för att slippa ta
den diskussionen när situationen uppstår. Samma sak gäller vad varje
kommun själva ansvarar för.
Service leve! agreement med den part som driftar systemet.
Genomgående principer för kostnadsfOrdelning mellan parterna (Det är
viktigt att vmje part kan känna till vilka aspekter som är kostnadsdrivande för
den egna organisationen så att man har möjlighet att effektivisera och jobba
internt med den biten om det går.)
Inventering i vilka kompetenser som behövs, vem har tillgång till den
kompetensen eller ska den köpas in? Hur ska det ersättas? (I växelns fall är
det utöver telefonipersonal och personalledm'e även kvalificerad tekniskt
kunnande samt juridik, avtal och upphandling.)
Hur hanteras behov som bara en eller ett par av samverkanskommunerna har
men som påverkar samverkan ekonomiskt eller produktionsmässigt?
Gemensam risk och sårbarhets analys
Gemensam och enskild kontinuitetsplanering
Arbetsordningar och "handböcker"
Vilka delar i samverkan är gemensamma och vilka ska vara valbara?
Vilken redovisning och insyn ska samverkanskommunerna ha och kräva?
SAMSA-gruppen hm' tidigare framfört önskemål om ett bättre styrsystem. Detta för
att få en smidigare och, antagligen mer effektiv, utväxling av all den energi och
pengar kommunerna lägger ner i växelsamarbetet i dagsläget. Gruppen har också
fram fOrt en gemensam nämnd som en möjlig lösning på problemet eftersom den
situation vi har idag, med avtal, inte fungerar så bra som den skulle ha kunnat. Det
går helt enkelt inte att avtala om alla aspekter som uppkommer i ett så pass komplext
sammanhang. Kontinuerliga beslut med mandat måste kunna tas under tidens gång.
Samverkan i sig kommer förhoppningsvis att innebära stora besparingar. Det hade
vm'it dyrare fOr vatje kommun för sig att ordna med varsin växellösning.
Kostnaderna fOr att lägga samverkan i en gemensam nämnd ska därfOr ses som
altemativkostnader för att det antagligen kostar mer av tid, resurser och frustration i
långa loppet att inte ha en ordentlig styrning.
Den andra orsaken till att gemensam nämnd kommit upp är att man annars måste
utsätta växeln fOr upphandling även inom samverkans gruppen då det i avtalsfallet är
en kommun som fungerar som leverantör till de andra. En kommun kan inte heller
samäga fysiska resurser i en annan kOlmnun, utom i undantagsfall.
Det är dock viktigt att påpeka att det här gäller materiella resurser såsom tekniska
lösningar och inte personal. Att överföra växelpersonalen i en gemensam nämnd
skulle medföra att de anställs under värdkommunen i stället för sin nuvarande
7
arbetsgivare. Det finns enligt oss ingen anledning till att personalen skulle överföras
till en eventuell gemensam nämnd. Faktum är att det är något vi totalt avråder ifrån
eftersom det inte finns någon faktisk anledning och det skulle skapa en helt ny
uppsättning potentiella problem som i så fall måste utredas ännu mycket mer.
Vilka pro bien har vi haft, och har?
Vi har gjort en hel del misstag i samband med växelarbetet. Det är viktigt att dessa
analyseras så att de inte upprepas vid ett fOlisatt samarbete med andra system och
funktioner.
Som till exempel:
Vi hade inte en tillräckligt bra gemensam kravspecifikation vid upphandlingen. Dvs
där vi i detalj anger hur växeln ska fungera i olika trafikfall. Vi har fortfarande ingen
rutin/checklista för att kontrollera fastslagna funktioner. Detta har lett till att vi fått
ett antal förändringar i systemet efter uppgraderingar som vi inte varit nöjda med.
Leverantören har frågat enskilda individer om det är OK att vi gör si eller så - och
det kan vara ok för en kommun, men inte för en annan. Bristen är både hos oss och
delvis hos leverantören. Den styrgrupp som skulle bildas en gång i tiden för att
bevaka och driva gemensannna frågor blev aldrig av.
Risk och SårbarhetsAnalys är antagligen gjord i respektive kommun, men vi har inga
gemensamma rutiner för att hantera eventuella kriser i en eller flera kommuner.
Den s.k. MDA förbindelsen, dvs den förbindelse som ser till att Mobile Extension
fungerar, går bara till Sorsele. Det innebär att om vi tappar kontakten med SOl'sele
fungerar inga mobiler med mobile extension överhuvudtaget.
Vatje kommun har en egen förbindelse mot Telias publika nät. (det är det som gör att
vi behåUer våra respektive riktnummer) Vid ett avbrott av denna förbindelse till en
kommun, kan man styra om trafiken via en annan kommns Teliaanslutning, på
bekostnad av riktnumret, men telefonema fungerar i aUa faU. Denna möjlighet är inte
förberedd.
I skrivande stund har vi en kommun som vill fOlisätta använda kalenderkoppling
(som gör att telefonen hänvisas när man gör en bokning i sin kalender) även efter en
uppgradering av e-postlkalender systemet. Det kräver dock en uppgradering av TRIO
hänvisningssystem, kostnad ca 200 000 SEK. Övriga kommuner har antingen andra
system eller använder inte kalenderkoppling.
Frågor som uppstår är:
l)
Ska alla vara med och betala för något de inte behöver (förutsatt att det inte
finns fler nya funktioner som de flesta har stor nytta av)
2)
Om konmmnen med behovet betalar själv, och en annan kommun aktiverat·
kalenderkoppling ett år senare, och då drar nytta av TRIO uppgraderingen som första
kommunen betalade, hur hanterar man det ekonomiskt?
Är då lösningen på dessa problem en gemensam nämnd?
Det viktigaste är kanske att man skapar ett tydligt regelverk kring gemensamma
system, där ansvarsområden fördelas på en detaljerad nivå, både vad gäller inköp,
drift, förvaltning och ekonomi. Någon måste "hålla i ordförandeklubban".
8
Om detta sker via avtal eller gemensam nämnd låter vi vara osagt, det viktiga är att
alla är delaktiga i alla delar och att samverkan får en ordentlig styrning anpassad till
dess komplexitet.
IAnn Engberg och Glen Erikson
8. Sidan 8, vad menas med att samarbetet kan försvaga den kommunala
ekonomin och dess upplåningsmöjligheter?
Gemensam nämnd är lämplig när ett mindre antal parter söker samverkan
kring aktiviteter av driftskaraktär, myndighetsutövning eller produktion. Vid
fler parter kan formen bli otymplig administrativt och otydlig. En gemensam
nämnd kan vara olämplig vid större investeringar eftersom värdkommunen
redovisar hela verksamheten inom ramen för sin organisation. Därmed kan
samverkan i orimligt hög grad påverka den enskilda värdkommunens
fömtsättningar att nå externa finansiella krav som till exempel balanskravet
och möjligheterna att erhålla bankkrediter3.
Eftersom en gemensam nämnd så långt som möjligt ska ses som vilken annan
nämnd som helst i värdkommunens organisation innebär det att
värdkommunen ansvarar för avtal som den gemensamma nämnden ingår. Det
här betyder att annan part som riktar krav mot den gemensamma nämnden på
gnmd av sådant avtal ska rikta sig mot värdkommunen. Det är därför viktigt
att även avtala om försäkringar, regressrätt och delat ansvar för
värdkommunen gentemot de andra samverkanskommunerna i förväg.
9. Kan räddningstjänst ligga i en gemensam servicenämnd/dela
räddningschef?
Lagstiftningen utgår från att nämndernas uppgifter, verksamhet och
arbetsformer ska gmndas på en överenskommelse om samverkan och ett
reglemente. Syftet med nämnden sätter begränsningen. Att samverka inom
räddningstjänstens område lyfts fram och rekommenderas i Lag (2003 :778)
om skydd mot olyckor (LSO) där det talas om att kommunerna ska ta tillvara
möjligheterna att utnyttja varandras resurser. Detta kan ske genom
interkommunala avtal eller genom andra samverkansformer.
10. Kan det finnas fördelar med samverkan inom upphandling?
Redan idag samverkas det kring upphandling. Ett exempel är
livsmedelsupphandlingen med bl.a. Piteå. Volym innebär ofta prispress samt
att fler leverantörer visar sitt intresse. Att säkerställa kompetens inom
upphandling talar för samverkan. Upphandlingsexpertis är svåt'l'ekryterad. De
nya hårdare reglerna inom upphandling innebär också att risken för att
kommunen drar på sig kostnader vid felaktigt utförda upphandlingar ökar.
Johnny Högberg
Kommunchef
AneIl och Mattisson, Samverkan i kommuner och landsting - en kunskapsöversikt, Studentlitteratur,
Kap 2: Samverkan genom gemensam nämnd.
3
9
ARJEPLOGS KOMMUN
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sida
Sammanträdesdatum
Kommunfullmäktige
2012-04-23
12
Kf § 32
Ks 2012/41
Gemensam servicenämnd Arjeplog, Arvidsjaur, Malå och
Sorsele kommuner
Sammanfattning av ärendet
Kommunfullmäktige i Arjeplog beslöt 2006-02-27, § 16, om en gemensam
avsiktsförklaring som innebar att:
”Arjeplog, Arvidsjaur, Malå och Sorsele kommuner har för avsikt att
samarbeta mellan varandra inom de områden som kan främja våra
kommuners utveckling och bevara vår service. Vårt samarbete skall bygga
på frivillighet och samförstånd. Våra kommuner kan i samarbete arbeta i olika
hastighet inom de olika samarbetsområdena”.
Förslag till gemensam servicenämnd för Arjeplog, Arvidsjaur, Malå och
Sorsele kommuner lämnas av kommunchefen.
Nämndens syfte och mål.
Syfte:
- tillskapa en kostnadseffektiv organisation,
- säkerställa service till såväl kommunens medarbetare som medborgare
- säkerställa kompetens
- möjliggöra utökat- och fortsatt samarbete
Mål:
- skapa en gemensam servicenämnd som ska vara i operativ drift 201301-01. I denna nämnd kan ingå till exempel IT, e-förvaltning,
växelfunktion, telefonservice, upphandling, konsumentrådgivning med
mera.
Beslutsunderlag
Tjänsteutlåtande, kommunchefen 2012-01-31.
Bilaga till tjänsteutlåtande, Gemensam nämnd – Nycklar till framgång,
2011-11-18.
Protokollsutdrag Sorsele kommunfullmäktige 2012-02-27, § 13.
Protokollsutdrag kommunstyrelsen 2012-03-26, § 57.
Kommunstyrelsen gav kommunchefen i uppdrag att tillsammans med
kommuncheferna i de övriga samarbetskommunerna ta fram reglemente,
avtal och erforderliga dokument för den gemensamma nämnden.
Yrkanden
Britta Flinkfeldt Jansson (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag att
inrätta gemensam servicenämnd med Arvidsjaur, Malå och Sorsele
kommuner.
forts
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
ARJEPLOGS KOMMUN
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Sida
Sammanträdesdatum
Kommunfullmäktige
forts
2012-04-23
13
Kf § 32
Ks 2012/41
Gemensam servicenämnd Arjeplog, Arvidsjaur, Malå och
Sorsele kommuner
KOMMUNFULLMÄKTIGES BESLUT
En gemensam servicenämnd inrättas tillsammans med Arvidsjaur, Malå och
Sorsele kommuner.
Beslutsexpediering
Arvidsjaur, Malå och Sorsele kommuner.
Kommunchef.
_____
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
(2fSj
SORSELE KOMMUN
Kommunfullmäktige
Kf§ 13
S~TRÄDESPROTOKOLL
Datum
Sida
20 12-02-27
13
Dnr 11.252- 106
Mål och syfte med samarbetet mellan Arjeplog, Arvidsjaur,
Malå och Sorsele kommuner (SAMSA) - gemensam
servicenämnd
Kommunfullmäktiges beslut
• En gemensam servicenämnd tillskapas tillsammans med Arvidsjaur, Malå
och Arjeplogs kommuner
• Kommunchefen får i uppdrag att ta fram reglemente, avtal och erforderliga
dokument fdr den gemensamma nämnden
Ärendebeskrivning
Rubricerade kommuner har beslutat om en gemensam avsiktsforklaring med
foljande lydelse: "Arjeplog, Arvidsjaur, Malå och Sorsele kommuner har för
avsikt att samarbeta mellan varandra inom de områden som kan främja våra
kommuners utveckling och bevara vår service. Vårt samarbete skall hygga på
frivillighet och samf6rstånd. Våra kommuner kan i samarbete arbeta i olika
hastighet inom de olika samarhetsområdena". Avsiktsförklaringen antogs av
kommunfullmäktige i Sorsele i § 7/2006.
, )
Ett resultat av denna samverkan är telefonväxeln som är gemensam för de fyra
kommunerna. Vidare har IT och löneadministration identifierats som möjliga
att samarbeta kring.
Vid en träff med SAMSA-kommunerna den 22 november 201 1 beslöts att gå
vidare med en utredning om en gemensam nämnd, att närrmden ska vara i drift
den 1 januari 20 13 samt att mål och syfte med samarbetet ska fastställas av
respektive kommunfullmäktige. Kommuncheferna fick i uppdrag att utarbeta
förs lag till reglementen, avtal och övriga dokument som erfordras för den nya
nämnden. Målsättningen är att beslut om gemensam nämnd tas innan
sommaren 2012.
,,
Beslutsunderlag
Kommunchef Jan Asks tjänsteskrivelse 20 12-02-02.
Kommunstyrelsen § 19/20 12.
Förslag till beslut på sammanträdet
Caisa Abrahamsson (s) - enligt konununstyrelsens I6rslag.
Utdrag 120301
Komrnunchefen
Sarruube~komrnun~a
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
MALA KOMMUN
Kommunfullmäktige
§ 50
Samrnanträdesdatum
Blad nr
2012-05-14
19
Dnr 2012.67/10
Inrältande aven gemensam servicenämnd - Arvidsjaurs, Sar'sele, Malå
och Arjeplogs kommuner
I ~I
,, ,
,
,
,
c
J
"J
'$l
.",
I'~
9
Kommunfullmäktige i Malå beslutade 2006-03-13, § 5 om en gemensam avsiktsförklaring, lydande "Arjeplog, Arvidsjaur, Malå och Sorsele
kommuner har för avsikt alt samarbeta mellan varandra inom de områden som kan främja våra kommuners utveckling och bevara vår service.
Vårt samarbete skall bygga på frivillighet och samförstånd. Våra kommuner kan i samarbete arbeta i olika hastighet inom de olika samarbetsområdena....
.
Sorsele, Arvidsjaurs, Malå och Arjeplogs kommuner (nedan kallade
SAMSA) träffades i Sorsele den 12 maj 2011. Kommunalråden ville intensifiera frågan om kommunsamarbete med önskan om en fördjupning
och breddning av samarbetet. Vid mötet bollades många ideer samt fördes diskussioner om pågående samarbete. Mötet beslutade alt till nästa
träff skulle kommuncheferna ha inventerat pågående samverkan samt
formerna för dessa och på vilket sält avtal reglerar delta.
Vid mötet i Arjeplog den 21 september 2011 redogjorde kommuncheferna pågående samverkan inom växeltelefoni, utbildning, social verksamhet, miljö- och bygg samt utvecklingsarbete. Vid mötet diskuterades olika former för mer formaliserad samverkan, d v s interkommunala avtal,
gemensamma nämnder och kommunalförbund. Arvidsjaurs kommunchef Johnny Högberg fick i uppdrag alt till nästa möte presentera en utredning om samverkansformen "gemensam nämnd" och förutsättningarna alt organisera samverkan mellan kommunerna i denna form.
Vid SAMSA-gruppens sammanträde 2011-11-22 i Malå redovisades utredningen om gemensam nämnd. Mötet beslutade att tillskapa en gemensam nämnd, att nämnden ska vara i drift 2013-01-01, att mål och
syfte ska fastställas av respektive kommunfullmäktige och att kommuncheferna i de fyra kommunerna fick i uppdrag att utarbeta förslag till
reglementen, avtal och övriga dokument som erfordras för den nya
nämnden. Målsättningen är att beslut om gemensam nämnd tas innan
sommaren 2012.
Nämndens syfte:
- tillskapa en kostnadseffektiv organisation
- säkerställa service till såväl kommunens medarbetare som medborgare
- säkerställa kompetens
- möjliggöra utökat- och fortsatt samarbete.
Justeringsmännens sign
Beslulsexpedierinq
Jim Lundmark, Arvidsjau r,
Arjeplog, Sorsele
Utdragsbeslyrkande
MALA KOMMUN
SAMMANTRÄDES PROTOKOLL
Sammanträdesdatum
Blad nr
Kommunfullmäktige
2012-06-14
20
Nämndens mål:
- skapa en gemensam servicenämnd som ska vara i operativ drift 201301-01. I denna nämnd kan ingå t ex IT, e-förvaltning, växelfunktion, telefonservice, upphandling, konsumentrådgivning, m m.
BESLUTSUNDERLAG
Se Jim Lundmarks tjänsteutlåtande.
Se kommunstyrelsens protokoll § 68/12.
FÖRSLAG TILL BESLUT
pA SAMMANTRÄDET
Cecilia F Stenlund (fp): Malå kommun är positiv till fortsatt samarbete
men avser inte i nuläget att ingå i bildandet aven gemensam servicenämnd.
BESLUT enligt kommunstyrelsens förslag
- Malå kommun är positiv till fortsatt samarbete men avser inte i nuläget
att ingå i bildandet aven gemensam servicenämnd.
Justeringsmännens sign
Beslutsexpediering
Utdragsbestyrkande
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
ARVIDSJAURS KOMMUN
KommunstYl'elsen
Ks § 163
SammantrHdudMlum
SIda
2012-06-11
220
Dnr 00027/2012
106
Gemensam servicenämnd Kommunfullmäktige beslutade 2005-12-19 att anta en gemensam
- ArvidsjaUl', Malå) Sorsele avsiktsilirklaring som innebar aU "Aljeplog, ArvidsjaUl', Malå och Sorsclc
och Aljeplogs kommuner kommuner har för avsikt aH samarbeta mellan varandra inom de områden
som kan främja våra kommuners utveckling och bevara vår service. Vårt
samarbete ska bygga på frivillighet och samfdrstånd. Våra kommuner kan j
samarbete arbeta i olika hastighet inom de olika samarbetsområdena".
2011-05-12 träffades kommunalråden i respektive kommuner. De ville
intensifiera frågan om kommunsamarbete med önskan om en fördjupning
och breddning av samarbetet. Komrnunchererna fick i uppdrag att inventera
pågående samverkan samt formerna fOr dessa och på. vilket sätt avtal
reglerar detta.
Vid möte 2011-09-21 fick Arvidsjaurs konununchef i uppdrag att presentera
en utredning om samverkansformen gemensam nämnd och ilirutsättningarna
att organisera samverkan mellan kommunerna i denna form.
Vid möte 2011-11-22 beslutades att tillskapa en gemensam nämnd, alt mål
och syfte ska fastställas av respektive konununfullmäktige och att
kommunchefema i de fyra kommunerna fick i uppdrag att utarbeta förslag
till reglementen, avtal och övriga dokument som erfordrad for den nya
nämnden. Målsättningen är att skapa en gemensam servicenlimnd som ska
vara i operativ drift 2013-01-01.1 denna nämnd kan ingå t. ex. IT, eförvaltning, växel funktion, telefonsel'vice, upphandling,
konsumentrådgivning m m.
Kommunchef Jolmny Högberg fOreslår att kommunfullmäktige beslutar alt
inrätta en gemensam sel'vicenämnd tillsammans med Arvidsjaur, Sarsele,
Malå och Aljeplogs kommuner.
Ärendet behandlades i personal- och arbetsutskottet 2012-03-05.
Kommunchefen fick uppdraget upprätta reglemcntc, avtal och erforderliga
dokument föl' den gemensamma nämnden.
Komplettering i ärendet i fOl1n av organisationsformer, ekonomi, möjliga
samarbetsonuåden In.m. har upprättats.
Juste-r8lldes sign
Utdragsbestyrkande
SAMMANTRÄllESI'ROl'OKOLL
ARVIDSJAURS KOMMUN
KOIIIIllII ilS! yrclsc Il
SllmnJR nt r lldesd ntuUl
Shl~
2012-06-11
22 \
forts. Ks § 163.
Under överläggningen i kommunstyrelsen disk uterades inrättande aven
arbetsgrupp som i olika konstellationer arbetar med rrågan, bland annat
genom att med grmmkollul1unerna synkron isera kompetens och behov.
KOllllllunstyrelsen beslutar
att
att
att
att
att
utse en arbetsgrupp bestående av Lotta Aman (s) sammankallande,
Briu-hlger Hedman (v), Sven-Olov Granlund (c) och Lars Ralph (m)
med uppgift att ut reda behov, kompetens, samverkansformer m.m.
ordfOranden Jerry Johansson kallar arbetsgruppen och deltar vid det
fOrsta mötet
arbetsgruppen inom sig fördelar arbetsuppgifter internt och ex ternt
vid frånvaro ffir ersättare kallas enligt fastställd ordning för inkallande
av ersättare
rapport ska lämnas vid vmje kommullstyrelsesammant räde hur arbetet
fortskrider.
Exptill
KOllllllllllstyrelsen
Johnny Högberg
JuS!ermlllcs sign
crvtf
Uldrogsbest)Tk3nde
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
ARVIDSJAURS KOMMUN
Sammanträdesdatum
Kommunstyrelsen
2013-01-28
Ks § 26
21
Dnr 00248/2012
Sida
35
102
Entledigande som ledamot Jerry Johansson (s) har begärt entledigande från sitt uppdrag som ledamot
och ordförande i
och ordförande i Arvidsjaur Test & Training AB.
Arvidsjaur Test & Training
AB - Jerry Johansson
Kommunfullmäktige beslutade 2012-10-29 § 154 att återremittera ärendet.
Socialdemokraterna lämnar följande förslag till fyllnadsval:
Stina Lundberg väljs som ordförande
Eva Granlund väljs som ordinarie ledamot och vice ordförande
Jerry Johansson väljs som ersättare
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige
x Bevilja Jerry Johansson entledigande som ordinarie ledamot och
ordförande i Arvidsjaur Test & Training AB.
x Välja Stina Johansson som ordförande.
x Välja Eva Granlund som ordinarie ledamot och vice ordförande
x Välja Jerry Johansson som ersättare.
_____
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
~
~
J)alLml
AI'Vidsjfllll'S kOmlIIIIII
2012-09-27
Ål'viesjtivJ'iell IWlllllluvdllll
II ftlldlftggn r t
Jcny Johansson
Till stYl'else
ATT Arvidsjaul' Test & Training
LAA Lappland Avintjon Academy
l>irtkh'al
Avsfigclsc av upndrag
Vill hänned meddela min avsägelse från uppdragen som styrel seledamot och
ordrurande i Styrelserna ftSr bolagen ATf / Arvidsjaur Test & Training och från
LAA / Lappland A viation Academy. Att uppsägning gäl ler från och med 20 12- 11 -0 l
.,\
••
l'ost~d rU5
Ttitron
SIll 81 ,\1n'IDSJAUn
0960·15500, "!lxtl
E-post
0960·12940
kommungnrvidsjaur.sc
PIusgiro
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
ARVIDSJAURS KOMMUN
Sammanträdesdatum
Kommunstyrelsen
2013-01-28
Ks § 26
Entledigande som
ledamöter och ersättare i
Arvidsjaur Test & Training
AB – Bjarne Hald, Rikard
Skiöld, Michael Lindeman
och Ulf Ask
Justerandes sign
Dnr 00011/2013
Sida
22
35
102
Bjarne Hald (c), Rikard Skiöld (c), Michael Lindeman (opol) och Ulf Ask
(m) har begärt entledigande från sina uppdrag i Arvidsjaur Test & Training
AB.
Bjarne Hald, Rikard Skiöld och Michael Lindeman är ordinarie ledamöter.
Ulf Ask är ersättare.
Utdragsbestyrkande
2013-01-21
el
Arvidsjaur kommun
Kommunfullmäktige
Anmälan om entledigande från uppdrag som ledamot och suppleant i ATT
Undertecknade:
Bjarne Hald, Michael Lindeman och Rikard Skiöld, ordinarie ledamöter i Arvidsjaur Test and
Training AB (An), samt Ulf Ask, suppleant i An, anmäler härmed att vi med omedelbar
ver!<an lämnar våra uppdrag i An.
Motiv.
Att vara ledamot i ett aktiebolag innebär ett ansvar för att bolagets verksam het bedrivs i enlighet
med lagar och förordningar, samt i enlighet med ägardirektiv och bolagets syfte . En styrelses
viktigaste uppgift är att tillsätta och avsätta VD. En annan viktig uppgift är att bidra till att VD och
bolaget agerar så att inte ekonomin i bolaget äventyras och därmed riskerar bolagets existens såväl
som ägarnas insatta kapital.
Vår gemensamma uppfattning är att i styrelsearbetet så är den grundläggande fråga n som ledamot
att agera utifrån vad som är bra för bolaget. d v s helt opolitiskt. Det finns bara ett fokus, hur kan
bolaget bäst utvecklas och drivas så att målen uppnås.
Särskilt allvarligt är att ägaren AKAB också genom, ett som vi uppfattar det, politiskt beslut lägger sig i
VD-frågan genom att besluta vem som skall inneha befattningen VD. En fråga som ägarna inte har
någon direkt egen beslutsrätt över enligt Aktiebolagslagen.
Efter nästa sju månaders intensivt arbete för att tillsätta ny VD och säkerställa ett bra övertagande av
Trafikskolan från Sandbackaskolan till ATI har vi nu nått vägs ände. Vi finner inte att vi som enskilda
personer kan ta ansvar för utvecklingen i bolaget med de beslut som S-majoriteten driver igenom.
Viljan att samarbeta, lyssna på sakliga argument och föra en konstruktiv dialog inom styrelsen saknas
tyvärr i allt för hög grad för att ett seriöst framåtinriktat styrelsearbete ska kunna bedrivas.
Sammantaget är det inte möjligt för oss att i styrelsen agera för bolagets bästa, vilket innebär att vi
inte ser någon annan utväg än att avgå då vi inte anser oss kunna ta ansvar för de beslut som fatta s
främst rörande den operativa led ningen av bolaget.
.i"'OHifJJ
edamot
~;~ 1!J.~
Leda mot
Ledamot
Ulf Ask
Suppleant
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
ARVIDSJAURS KOMMUN
Sammanträdesdatum
Kommunstyrelsen
2013-01-28
Ks § 26
Entledigande som
ordinarie ledamot och
ordförande i Arvidsjaur
Flygplats AB
Justerandes sign
23
Sida
35
Dnr 00013/2013
Anne Åberg (s) har begärt entledigande från sitt uppdrag som ordinarie
ledamot och ordförande i Arvidsjaur Flygplats AB.
Utdragsbestyrkande
102
\
[I
- /02 1
Ang. Entledigande från uppdrag
Jag begär från dags datum (2013-01-23) entledigande från mitt uppdrag som ordinarie
ledamot i styrelsen för Arvidsjaur Flygplats AB.
Med vänlig hälsning
Anne Åberg
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
ARVIDSJAURS KOMMUN
Sammanträdesdatum
Kommunstyrelsen
2013-01-28
Ks § 26
Entledigande som
ordinarie ledamot i
valnämnden, ersättare i
kommunstyrelsen,
socialnämnden och barnoch utbildningsnämnden
samt ordinarie ombud
kommunförbundets
förbundsfullmäktige
- Jan-Åge Mikalsen
Justerandes sign
Sida
24
Dnr 00009/2013
Jan-Åge Mikalsen (s) har begärt entledigande från följande uppdrag;
Valnämnden, ordinarie ledamot
Kommunstyrelsen, ersättare
Socialnämnden, ersättare
Barn- och utbildningsnämnden, ersättare
Ordinarie ombud kommunförbundets förbundsfullmäktige
Utdragsbestyrkande
35
102
Hej
Meddelar härmed att jag avsäger mig alla mina politiska uppdrag (ej fullmäktige) med
omedelbar verkan. Jag avsäger mig inte min plats i fullmäktige!
Undertecknad:
Jan Åge Mikalsen (S)
KOMMUNSTYRELSEN
Inkom
Dnr
Har tagit tillbaka uppsägningen i Arvidsjaur
Flygplats AB
00009/2013 -102
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
ARVIDSJAURS KOMMUN
Sammanträdesdatum
Kommunstyrelsen
2013-01-28
Ks § 26
Entledigande som
ordinarie ledamot i
socialnämnden
- Marja Lundmark
Justerandes sign
Dnr 00010/2013
25
Sida
35
102
Marja Lundmark (c) har begärt entledigande från sitt uppdrag som ordinarie
ledamot i socialnämnden.
Utdragsbestyrkande
I
Arvidsjaur 2013-01-15
2013-0) t1-
fO/2013
-ID;)
Begäran om entledigande från IIppdmget som ordinarie ledamot i
socialnämnden
Dåjag upplever att mina uppdrag som ledamot i socialnämnden kolliderar i allt för stor
mån med mitt uppdrag som rektor begär jag entledigande från tjänsten som ledamot i
socialnämnden.
4.~
Arvidsjaur
I
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
ARVIDSJAURS KOMMUN
Sammanträdesdatum
Kommunstyrelsen
2013-01-28
Kf § 9
Entledigande som
ordinarie ledamot i
kommunfullmäktige
- Cathrin Vikström
Justerandes sign
Dnr 00017/2013
Sida
26
35
102
Cathrin Vikström (s) har begärt entledigande från sitt uppdrag som ordinarie
ledamot i kommunfullmäktige.
Utdragsbestyrkande
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
ARVIDSJAURS KOMMUN
Sammanträdesdatum
Kommunstyrelsen
2013-01-28
Kf § 10
Dnr 00017/2013
Sida
27
35
102
Entledigande som ersättare Cathrin Vikström (s) har begärt entledigande från sitt uppdrag som ersättare
i kommunstyrelsen
i kommunstyrelsen.
- Cathrin Vikström
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
KOMMUNSTYRELSEN
Inkom
Dnr
00017/2013 -102
Jag avsäger mig mina uppdrag som ordinarie ledamot i kommunfullmäktige, ersättare i
kommunstyrelsen samt ersättare i personal- och arbetsutskottet.
Arvidsjaur 2013-02-06
Cathrin Vikström
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
ARVIDSJAURS KOMMUN
Sammanträdesdatum
Kommunstyrelsen
2013-01-28
Ks § 26
Val av stämmoombud till
Arvidsjaur
Kommunföretag AB:s
bolagsstämma
Dnr 00216/2012
28
Sida
35
102
Stämmoombuden i Arvidsjaur Kommunföretag AB entledigades
2012-10-29, eftersom både det ordinarie stämmoombudet och ersättaren var
valda som ersättare stämmoombud i dotterbolagen Arvidsjaur Flygplats AB
och Arvidsjaur Energi AB.
Val av nytt stämmoombud och ersättare till Arvidsjaur Kommunföretag AB
tas upp till behandling.
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande