Transcript RAPPORT - Phosworks

RAPPORT
Svenska Kaolin AB
Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för brytning av Kaolin på Billinge fälad,
Eslövs kommun
TEKNISK BESKRIVNING
Uppdragsnummer 1288197000
2014-01-27
Sweco Environment AB
Malmö Miljöanalys och Akustik
Malin Tell
Uppdragsledare
Granskad:
Klas Andersson
1 (63)
Sweco
Hans Michelsensgatan 2
Box 286
SE-201 22 Malmö, Sverige
Telefon +46 (0)40 167000
Fax +46 (0)40 154347
www.sweco.se
Swe c o En vir on me n t AB
Org.nr 556346-0327
Styrelsens säte: Stockholm
Malin Tell
Mijökonsult
Södra Regionen
Telefon direkt +46 (0)40 16 73 81
Mobil +46 (0)72 576 73 81
[email protected]
TM \\fsmlm007\projekt\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\tb med bilagor slutversion\tekniskbeskrivning ansökan
svenska kaolin ab, 20140127 , slutversion.docx
Innehåll
1
Inledning
4
1.1
Sammanfattning
4
1.2
Lokalisering
4
1.3
Fyndigheten
5
1.4
Verksamheten
6
1.5
Plan- och höjdsystem
6
1.6
Avgränsningar
6
2
Naturförutsättningar
6
2.1
Topografi och höjdförhållanden
6
2.2
Markanvändning
7
2.3
Geologi
7
2.4
Hydrogeologi
8
2.5
Hydrologi
13
3
Täktverksamhet
26
3.1
Inledning
26
3.2
Kvantiteter
27
3.3
Arealer
27
3.4
Beskrivning av verksamheten
27
3.5
Täktplan
29
3.6
Maskinpark
34
3.7
Arbetstid
34
4
Vattenverksamhet
34
4.1
Grundvatten
34
4.2
Ytvatten
41
5
Anrikningsanläggning
42
5.1
Inledning
42
5.2
Produkter och produktionsvolymer
42
5.3
Produktionsanläggning och produktionsförhållanden
43
5.4
Processer och produktionsutrustning
43
5.5
Vattenförsörjning
47
5.6
Energiförsörjning
48
2 (63)
RAPPORT
2014-01-27
TEKNISK BESKRIVNING
\\fsmlm007\projekt\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\tb med bilagor slutversion\tekniskbeskrivning
ansökan svenska kaolin ab, 20140127 , slutversion.docx
5.7
Råvaror / kemiska produkter
49
5.8
Utsläpp till luft
51
5.9
Utsläpp till vatten
52
5.10
Buller
56
5.11
Restprodukter och avfall
56
5.12
Transporter
57
5.13
Säkerhetsaspekter/risker
57
6
Sammanfattning av verksamheten
58
6.1
Inledning
58
6.2
Vattenförsörjning
58
6.3
Energiförsörjning
58
6.4
Råvaror / kemiska produkter
59
6.5
Utsläpp till luft
59
6.6
Utsläpp till vatten
60
6.7
Buller
60
6.8
Restprodukter och avfall
61
6.9
Transporter
62
7
Säkerhetsaspekter
62
Bilagor
TB 1 Elementaranalys
TB 2 Principskiss transportband
TB 3 Täktplan
TB 4 Plankarta brunnsområden
TB 5 Grundvattenmodellering
TB 6 Detaljritning brunnar
TB 7 Plankarta VA-system och dammar
TB 8 Detaljritning dammar, intag och utlopp i Rönne å m.m.
TB 9 Säkerhetsdatablad kaolinprodukter
TB 10 Layout anrikningsanläggningen
TB 11 Flödesschema anrikningsprocess
TB 12 Materialbalans
TB 13 Vattenbalans anrikningsprocess
TB 14 Kemikalieförteckning och säkerhetsdatablad
TB 15 Flödesschema vattenrening
TB 16 Risker och riskreducerande åtgärder
3 (63)
RAPPORT
2014-01-27
TEKNISK BESKRIVNING
TM \\fsmlm007\projekt\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\tb med bilagor slutversion\tekniskbeskrivning ansökan
svenska kaolin ab, 20140127 , slutversion.docx
1
Inledning
1.1
Sammanfattning
Svenska Kaolin AB ansöker härmed hos mark- och miljödomstolen om tillstånd enligt 9
och 11 kap miljöbalken för brytning av kaolin, anläggande och drift av anriktningsverk
samt utförande av anläggningar för och bedrivande av den vattenverksamhet och de
skadeförebyggande åtgärder som krävs för brytningen av kaolin.
Det kaolin som kommer att brytas och anrikas kommer bl.a. att användas vid tillverkning
av produkter i pappersindustrin. När anläggningen är i full drift innebär det att Sveriges
totala importberoende av kaolinprodukter upphör.
För verksamheten är meddelat bearbetningskoncession enligt minerallagen och
verksamheten är även utpekat som riksintresse för mineralförsörjningen. Redan före
miljöbalkens tillkomst ansökte Tricorona AB om tillstånd enligt miljöskyddslagen, men
verksamhetens utformning ansågs då inte tillräckligt tillgodose bullermiljön och
Anderstorpsbäcken. Efter omarbetning av ansökan och med beaktande av de synpunkter
som framkommit i tidigare prövning ansökte Svenska Kaolin AB hos miljödomstolen i
Växjö om tillstånd 2007. Efter att miljödomstolen ansett sig vara fel instans för prövningen
och vägrat pröva densamma, prövades verksamheten i stället av först länsstyrelsens
miljöprövningsdelegation och överprövades sedan av miljödomstolen i Växjö. Mark- och
miljööverdomstolen ansåg dock att det skulle ha varit miljödomstolen som skulle ha
prövat verksamheten som första instans, varvid rättegångsfel förelegat och Mark- och
miljööverdomstolen undanröjde därför underinstansernas avgöranden. Någon slutlig
prövning av verksamhetens tillåtlighet har således inte skett i den senaste prövningen.
Svenska Kaolin AB har med anledning av den felaktiga handläggningen således att på
nytt ansöka om tillstånd. Den verksamhet ansökan nu avser skiljer sig i väsentliga
avseenden från den tidigare, bl.a. genom att det inte kommer att ske någon blekning av
kaolinet på platsen och att belastningen på Rönne å därmed blir obetydlig. Med
anledning av dessa förändringar har SWECO gjort de nödvändiga revideringar av det
tidigare underlagsmaterialet som utförts av WSP 2007.
1.2
Lokalisering
Verksamhetsområdet ligger vid Billinge fälad ca 1,5 km öster om Röstånga samhälle och
3 km norr om Billinge fälad. Verksamheten kommer huvudsakligen att bedrivas i Eslövs
kommun, men berör även Klippans och Svalövs kommuner. Området berörs inte av
några förordnanden enligt 7 kap miljöbalken, men nordväst om verksamhetsområdet
ligger naturreservatet Jällabjär.
4 (63)
RAPPORT
2014-01-27
TEKNISK BESKRIVNING
\\fsmlm007\projekt\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\tb med bilagor slutversion\tekniskbeskrivning
ansökan svenska kaolin ab, 20140127 , slutversion.docx
Figur 1 Verksamhetsområdets lokalisering markerad med röd ring.(WSP 2007)
1.3
Fyndigheten
Kaolin (eg. kaolinit) är ett lermineral som består av aluminiumsilikater med kemisk formel
Al2Si2O5(OH)4. Kaolin har bildats genom vittring (nedbrytning) av mineralet fältspat, som
ingår som en viktig beståndsdel i granit och gnejs. Kaolin används främst som råvara vid
tillverkning av porslin och som tillsatsmedel vid tillverkning av papper.
Svenska staten har bedrivit kaolinprospektering i Skåne sedan slutet på 1970-talet för att
finna en inhemsk källa till kaolin som kan användas i pappersindustrin. Arbetet omfattade
karteringar, provtagningar, geofysiska mätningar och kemiska analyser av potentiella
områden. År 1983 fann man att fyndigheten vid Anderstorp hade en hög kaolinrenhet.
Moderbergarten, så kallad Billinge fäladsgranit, innehåller naturligt låga halter av järn och
titan, vilket innebär att kaolinprodukter med hög ljushet kan framställas.
Den totala malmbasen i Billingefyndigheten har översiktligt beräknats till 22 miljoner ton.
Kaolinhalten inom området varierar mellan cirka 10 % på 15-25 meters djup och cirka
30 % vid ytan. Av råmaterialet kan framställas kaolinprodukter för både filler och
bestrykning av papper. Andelen kaolin av bestrykningskvalitet uppgår till ca 70-75 % av
den totala kaolinmängden.
I bilaga TB 1 redovisas en elementaranalys av kaolinråvaran.
5 (63)
RAPPORT
2014-01-27
TEKNISK BESKRIVNING
TM \\fsmlm007\projekt\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\tb med bilagor slutversion\tekniskbeskrivning ansökan
svenska kaolin ab, 20140127 , slutversion.docx
1.4
Verksamheten
Brytning av mineralråvaran kommer att ske etappvis i sju dagbrott där ett eller flera brott
hålls öppna samtidigt. Dagbrotten kommer successivt att efterbehandlas genom
återfyllnad med moränmassor och restprodukter från anrikningen.
Mineralråvaran kommer att bearbetas till ren kaolin i en anrikningsanläggning. Två olika
produktkvaliteter kommer att tillverkas; bestrykningskaolin och fillerkaolin. En mindre del
av vattenbehovet för anrikningsprocessen kommer att tas från Rönne å, alternativt
levereras via Bolmenledningen. Huvuddelen tillgodoses genom recirkulation.
Processavloppsvatten från anrikningen kommer att behandlas i en intern reningsanläggning med efterföljande polering varefter det avleds till Rönne å.
För att möjliggöra brytningen kommer grundvattnet att avsänkas ner till schaktbotten inom
respektive dagbrott. En del av detta vatten återinfiltreras mot Jällabjär. Bortlett vatten
används även till att upprätthålla föreslagen minimivattenföring i Anderstorpsbäcken samt
som råvatten i anrikningsprocessen.
1.5
Plan- och höjdsystem
I denna ansökan angivna höjder hänför sig till rikets höjdsystem RH70 såvida inte annat
anges. Höjder anges som så kallade plushöjder (+X.xx m) varmed avses nivå över
angivet referensplan.
Koordinatsystem som använts är RT90 2.5 gon Väst.
1.6
Avgränsningar
I denna tekniska beskrivning beskrivs planerad verksamhet både i uppstarts skede,
normaldrift, avveckling och i viss mån även tiden därefter. Den har i stort sett samma
omfattning som den tekniska beskrivning som ingick vid föregående prövning av
verksamheten baserat på den ansökan som lämnades in år 2007. En viktig skillnad är
dock att det blekningssteg som utgjorde en del av anrikningsprocessen numera inte ingår
i den planerade verksamheten. Blekningen kommer att utföras på en annan plats och
sannolikt av en annan aktör. Denna tekniska beskrivning omfattar även den ansökta
vattenverksamheten.
2
Naturförutsättningar
2.1
Topografi och höjdförhållanden
Verksamhetsområdet ligger i ett landskapsavsnitt som i ett vidare perspektiv har en
varierande topografi. Landskapets morfologi präglas till stor del av Rönneåns djupa
nedskärning jämte Jällabjärs distinkta höjdrygg. Öster och väster om Jällabjär finns även
två långsträckta höjder med samma NO/SV-liga orientering som Jällabjär. Äskekulls form
förstärks även av Rönneåns dalgång öster om höjden.
6 (63)
RAPPORT
2014-01-27
TEKNISK BESKRIVNING
\\fsmlm007\projekt\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\tb med bilagor slutversion\tekniskbeskrivning
ansökan svenska kaolin ab, 20140127 , slutversion.docx
Området mellan Jällabjär (topp +124 m) och Äskekull (topp +100 m) ligger med en flack
lutning ner mot Rönne å, från ca +75 m i söder ner till släntkrön på ca +60 m före branten
ner mot Rönne å. Botten på Rönneåns dalgång ligger inom området kring +47 m i söder
ner till +43 m i norr. Själva koncessionsområdet är däremot flackt och uppvisar ingen
större topografisk variation. Markytan inom koncessionsområdet ligger mellan +60 till +70
m.
2.2
Markanvändning
Markanvändningen inom området domineras av skogsbruk med inslag av gläntor i form
av odlad mark. Skogsbruket domineras av gran, med ett markerat undantag längs
Rönneåns dalgång där det finns betydande inslag av bokskog.
Koncessionsområdet består av ett mosaiklandskap som till övervägande del, ca 80 %,
utgörs av skogsmark dominerad av gran. Centralt i området och längs med den befintliga
genomfartsvägen finns mindre områden med öppna ytor, huvudsakligen i form av
kulturbetesmark. Landskapet har i äldre tider varit mycket mer uppodlat.
2.3
Geologi
Berggrunden domineras av granit som genomkorsas av diabasgångar i riktning NV/SO,
associerade till Tornquistzonen. Den kristallina berggrunden är djupvittrad och i sin övre
del kaolinomvandlad. Kaolinmäktigheter på över 30 m har påträffats vid undersökningsborrningar, men vanligen ligger mäktigheten kring 15 m inom koncessionsområdet. Den
basiska diabasen är mindre vittringsbenägen är den omgivande graniten och kaolinleran
genomkorsas således av långsträckta gångar med diabas/amfibolit.
Över kaolinleran förekommer inom vissa partier yngre (jura) sedimentära bergarter i form
av sandsten (s.k. Höörsandsten) med växelvisa inslag lersten/mosten/skiffer och kolskikt.
Mäktighet på upp till 15 m av sedimentära bergarter har påträffats vid utförda
undersökningar väster om koncessionsområdet med avtagande mäktighet åt öster.
Jordlagren domineras i ytan av sandig morän som mot djupet övergår i siltig/lerig morän.
Ställvis har, vid undersökningsborrningar, lera påträffats under moränen. Moränen har en
mäktighet om ca 6-10 m inom koncessionsområdet medan moränmäktigheterna är
betydligt större inom drumlinen Äskekull; uppemot 30 m. Norr om koncessionsområdet
finns en mindre isälvsavlagring som sträcker sig åt NO ner mot Rönne å. Torv förekommer
inom mindre partier främst i anslutning till i terrängen flacka områden eller lokala sänkor.
7 (63)
RAPPORT
2014-01-27
TEKNISK BESKRIVNING
TM \\fsmlm007\projekt\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\tb med bilagor slutversion\tekniskbeskrivning ansökan
svenska kaolin ab, 20140127 , slutversion.docx
Figur 2 Orienterande utdrag från SGU: s strukturgeologiska karta (A) respektive jordartskarta (B)
över aktuellt område. Koncessionsområde och Natura 2000-området vid Jällabjär har markerats
liksom Anderstorpsbäckens avrinningsområde. Utbredningen av sandsten kan ses på den
strukturgeologiska kartan som en gråbrun rastrering. Verksamhetens arbetsområde visas i mitten
av bilden med en orange linje. (WSP 2007).
2.4
Hydrogeologi
Den hydrogeologiska avgränsningen baseras på avgränsning av de hydrauliska system
som berörs av aktuellt vattenföretag. Dessa system kan för denna ansökan indelas i två
separata avrinningsområden. Det avrinningsområde som direkt berörs av grundvattenbortledning betecknas härefter A medan det område som indirekt kan påverkas av
grundvattensänkning (och därmed minskad avrinning) betecknas B, se figur 3.
Karteringen av områdena har baserats på en topografisk terrängmodell som i sin tur
upprättats med hjälp av höjdkurvor med ekvidistans 1 m för merparten av
avrinningsområde A och i övriga delar höjdkurvor från Lantmäteriets terrängkarta med en
ekvidistans om 5 m.
Område A avvattnas via Anderstorpsbäcken till Rönne å. Område B avvattnas via ett
mindre bäcksystem mot Bäljane å (vilken mynnar i Rönne å).
8 (63)
RAPPORT
2014-01-27
TEKNISK BESKRIVNING
\\fsmlm007\projekt\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\tb med bilagor slutversion\tekniskbeskrivning
ansökan svenska kaolin ab, 20140127 , slutversion.docx
Avrinningsområden
Avr_Omr
6213500
Rönne å
6213000
6212500
6212000
lja
Bä
å
ne
6211500
6211000
A
B
6210500
6210000
6209500
6209000
6208500
0
6208000
1342000
1342500
Figur 3 Karterade avrinningsområden A respektive B.(WSP 2007)
1343000
1343500
1344000
1344500
1345000
1345500
1346000
1346500
1347000
1347500
500
1348000
1000
1348500
1500
1349000
1349500
Inom avrinningsområde A respektive B förekommer ett antal skilda grundvattenmagasin;
överst ett öppet magasin i jordlagren, därefter ett slutet/läckande magasin i
Höörsandstenen och därunder ett magasin i det kristallina urberget.
Magasinen står i viss hydraulisk förbindelse med varandra inom respektive
avrinningsområde och även, för magasinen i berg (sedimentärt och kristallint), mellan
avrinningsområdena.
9 (63)
RAPPORT
2014-01-27
TEKNISK BESKRIVNING
TM \\fsmlm007\projekt\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\tb med bilagor slutversion\tekniskbeskrivning ansökan
svenska kaolin ab, 20140127 , slutversion.docx
1350000
Sst mag
6213500
6213000
6212500
6212000
e
m
t
är
t
n
r
be
g
i
ed
6211500
S
6211000
6210500
6210000
6209500
6209000
6208500
0
6208000
1342000
500
1000
1500
Figur 4 Plan utvisande utbredning av samman-hängande formation av sedimentärt berg. I
bakgrunden ses de två karterade avrinningsområdena jämte avgränsning av koncessions-området.
(WSP 2007)
1342500
1343000
1343500
1344000
1344500
1345000
1345500
1346000
1346500
1347000
1347500
1348000
1348500
Den hydrauliska kontakten mellan avrinningsområdena motsäger inte uppdelningen i
skilda avrinningsområden. Vid normala förhållanden kan förväntas att trycknivåerna i de
djupare liggande grundvattenmagasinen till stor del följer mönstret i grundvattenytan i
magasinet i jordlagren.
Således gäller avgränsningen av avrinningsområden för samtliga magasin. Däremot ska
Höörsandstenen ses som en hydrogeologisk enhet då en trycksänkning av detta magasin
inom avrinningsområde A kan få effekter även inom avrinningsområde B. Detta
förhållande gäller även för magasinet i urberget. Här finns dock även andra hydrauliska
gränser i form av diabasgångar. Denna bergart anses i allmänhet vara relativt tät
samtidigt som det inte är ovanligt att kontaktzonen mellan bergarterna kan vara mer
vattenförande. Dessa hydrauliska gränser samverkar och leder till att grundvattenflöde
10 (63)
RAPPORT
2014-01-27
TEKNISK BESKRIVNING
\\fsmlm007\projekt\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\tb med bilagor slutversion\tekniskbeskrivning
ansökan svenska kaolin ab, 20140127 , slutversion.docx
1349000
1349500
1350000
(och utbredning av trycksänkning) tvärs diabasgångarna motverkas medan flöde (och
utbredning av trycksänkning) längs med gångarna accentueras.
Grundvattnets generella strömningsbild kan, i plan, sägas gå från karterade gränser för
respektive avrinningsområde ner mot respektive avvattnande vattendrag, d v s till stora
drag följa topografin. I vertikalled beskrivs strömningsbilden bäst i in- och utströmningsområden där inströmningsområden definitionsmässigt har en nedåtriktad flödesgradient
och utströmningsområden en uppåtriktad gradient. Merparten av karterade
avrinningsområdena utgörs av inströmningsområden, utgående från vattendelarna,
medan områden vid och i omedelbar anslutning till vattendrag, jämte vissa mindre
områden som utgörs av mossmark, kan betecknas som utströmningsområden.
Inom inströmningsområdena läcker således grundvatten från magasinet i jordlagren ner
till magasinet i det sedimentära berget. Ställvis kan det även förekomma ett uppåtriktat
läckage från magasinet i den kristallina berggrunden till magasinet i det sedimentära
berget, särskilt i anslutning till Jällabjärs släntfot. Storleken på detta läckage kan dock
anses vara litet då den övre delen av det kristallina berget får betraktas som relativt tätt till
följd av den långtgående vittringen. Inom utströmningsområden kan antas att gradienten
huvudsakligen är uppåtriktad inom alla de tre magasinen.
Grundvattennivåer i jord har mätts under perioden juli 1995 till juli 1996 i 5
observationsrör i jord, se figur 5. Grundvattennivån varierade mellan 0.6-3.0 m u my
(meter under markytan) med en största uppmätt fluktuation om 1.7 m. Vid kontrollmätning
i juni 2006 uppmättes grundvattennivån till 0.8-1.9 m u my.
GW
2
1
9702
9703
Figur 5 Plan utvisande läge för
grundvattenrör i jord (1-5)
respektive rör i berg (9701-9703)
samt verksamhetsområdet (WSP
2007).
3
9701
5
4
0
100
200
300 m
I samband med upprättande av ny ansökan gjordes kompletterande
grundvattenmätningar i de 5 observationsrören i jord samt i en av brunnarna i berg
(9702). Totalt utfördes 4 mätningar mellan 2012-10-29 och 2013-02-28.
Grundvattennivån i jordlagren varierade mellan 0,3-2,4 m u my med en största uppmätt
11 (63)
RAPPORT
2014-01-27
TEKNISK BESKRIVNING
0
1345000
TM \\fsmlm007\projekt\1228\1288197_svenska
1345500
1346000
svenska kaolin ab, 20140127 , slutversion.docx
200
400
600
800
kaolin
tb mkb\000_svenska kaolin
tb mkb\19 original\tb med
bilagor slutversion\tekniskbeskrivning
ansökan
1346500
1347000
1347500
1348000
1348500
fluktuation om 0,6 m, grundvattennivån i brunn 9702 varierade mellan 3,2–3,5 m u my. I
figur 6 är resultaten från samtliga mätningar sammanställda.
I samband med provpumpning i det sedimentära berget 1997 installerades tre brunnar;
9701, 9702 och 9703. Stabil grundvattenyta uppmättes till ca 3,1, 3.6 respektive 1,8 m u
my.
Figur 6 Uppmätta grundvattennivåer i
rör 1-5, 1995-96, juni 2006 samt oktober
2012 till mars 2013. Mätperioden 19951996 var ovanligt torr med generellt
låga grundvattennivåer inom området.
För att kontrollera de hydrauliska egenskaperna i Höörsandstenen genomfördes en
provpumpning vid rör 9701 under 3 dygn i april 1997. Utvärderingen av provpumpning
har utgjort underlag för beräkning av hydrogeologiska konsekvenser till följd av planerad
grundvattensänkning i samband med kaolinbrytning.
12 (63)
RAPPORT
2014-01-27
TEKNISK BESKRIVNING
\\fsmlm007\projekt\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\tb med bilagor slutversion\tekniskbeskrivning
ansökan svenska kaolin ab, 20140127 , slutversion.docx
Sammanfattningsvis kan konstateras att det huvudsakliga grundvattenmagasinet i
området utgörs av grundvattnet i Höörsandstenen med potentiellt goda uttagsmöjligheter
medan grundvattenmagasinet i jordlagren har liten magasinerande respektive
vattenförande förmåga.
2.5
Hydrologi
2.5.1 Anderstorpsbäcken
Avrinningsområde A figur 3 domineras av ytligt grundvatten och ett stort antal grävda
avvattningsdiken förekommer inom koncessionsområdet. Dessa mindre diken leder till
Anderstorpsbäcken som utgör det centrala ytvattendraget inom avrinningsområdet. Inom
Anderstorpsbäckens avrinningsområde förekommer även betydande arealer odlad mark
där täckdikning kan förutsättas svara för en snabb avrinning av ytligt (grund)vatten ner
mot Anderstorpsbäcken figur 7.
Avrinning 1
1
de
rå
ni
G
ns
rä
r
fö
s
ng
A
om
rin
av
1
2
3
0
200
400
600 m
Figur 7 Plan utvisande karterade avrinningsstråk (tunna blå linjer) Gula fält avser jordbruksmark där
täckdikning kan antas svara för en stor del av avrinningen ner mot närmsta karterade
avrinningsstråk. Orange linje visar verksamhetsområdet. Numrerade punkter avser lägen för
fotografier, Fotot nr 1 visar ett av de mindre, öppna skogdikena, taget 2006-04-03.
(WSP 2007)
0
1344500
1345000
1345500
1346000
1346500
1347000
200
1347500
400
600
1348000
800
13 (63)
1348500
RAPPORT
2014-01-27
TEKNISK BESKRIVNING
TM \\fsmlm007\projekt\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\tb med bilagor slutversion\tekniskbeskrivning ansökan
svenska kaolin ab, 20140127 , slutversion.docx
Förekomsten av ytligt liggande dräneringsstråk i form av skogsdikning respektive
täckdikning, leder till en snabb flödesrespons i Anderstorpsbäcken vid nederbördstillfällen, tillika att flödet avtar relativt snabbt. Flödesvariationen under året och mellan år
blir således stor.
Medelvattenföringen under perioden 1990-2012 kan beräknas till 59 l/s vid föreslagen
mätpunkt nedströms utjämningsdammen, som anläggs för upprätthållande av föreslagen
minimivattenföring i bäcken nedströms dammen, vilket skulle innebära en
medelvattenföring för Anderstorpsbäcken som helhet på 87 l/s. Medelvattenföringen i
Anderstorpsbäcken har beräknats utgående från en medelavrinning på 332 mm/år
(SMHI, SVAR 2010:2).
Motsvarande kan medellågvattenföringen beräknas till 8 l/s vid föreslagen mätpunkt
nedströms utjämningsdammen respektive 12 l/s vid Anderstorpsbäckens utlopp i Rönne å
(SMHI, SVAR 2010:2).
Figur 8 Beräknat flöde i Anderstorpsbäcken under 1990-2012 (SMHI, SVAR 2010 2)
Anderstorpsbäcken har på långa sträckor karaktären av en djup grävd kanal med ringa
vattendjup. Vid platsbesök i juni 2006 var vattendjupet upp till ett par decimeter inom
inventerad sträcka (figur 9) medan djupet från markytan och ner till bäckbotten var över 2
m.
14 (63)
RAPPORT
2014-01-27
TEKNISK BESKRIVNING
\\fsmlm007\projekt\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\tb med bilagor slutversion\tekniskbeskrivning
ansökan svenska kaolin ab, 20140127 , slutversion.docx
2
3
Figur 9 Foton av Anderstorpsbäcken 2006-06-09. Alarna till höger i bild 2 står nere i den branta
grävda slänten ner mot bäcken. Planläge för bilderna framgår av Figur . (WSP 2007)
Anderstorpsbäcken berörs av två kända dikningsföretag:
−
DF Billinge by, 1886.
−
DF Anderstorp 14, 1958.
Dikningsföretaget Billinge by ligger delvis inom verksamhetsområdet, på fastigheterna
Billing 7:2 och Billinge 1:1. Dikningsföretaget Anderstorp 14 ligger långt utanför
verksamhetsområdet, på fastighet Anderstorp 1:10, se figur 10.
15 (63)
RAPPORT
2014-01-27
TEKNISK BESKRIVNING
TM \\fsmlm007\projekt\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\tb med bilagor slutversion\tekniskbeskrivning ansökan
svenska kaolin ab, 20140127 , slutversion.docx
Anderstorp 14, 1958
Verk
sam
hets
o
mrå
de
Billinge by, 1886
Figur 10 Översikt över kända dikningsföretag i Anderstorpsbäcken
Vattenundersökningar i Anderstorpsbäcken har utförts år 1995 och 2000/2001 av
Ekologgruppen i Landskrona AB (Ekologgruppen i Landskrona AB, 1996, 2001)
Undersökningslokalen var år 2000 belägen i byn Anderstorp. De vattenkemiska
analyserna visade, utöver fosforhalterna som var mycket höga (110-130 µg/l), inte på
några anmärkningsvärda resultat. Grumligheten var vid två olika analyser år 2001 3,5
respektive 5,7 FNU. Resultaten vid elfisket år 2000 indikerade dåliga miljöbetingelser för
fiskfaunan, som troligtvis berodde på bristfällig vattenkvalité. Bottenfaunan var relativt
artfattig, men med hänsyn bl. a till att bäcken är liten var resultaten inte
anmärkningsvärda.
2.5.2 Rönne å
Rönneåns avrinningsområde är det näst största i Skåne. Det avvattnar ett område på ca
2
1 900 km varav Ringsjöarna med sitt avrinningsområde utgör ca 20 %.
Avrinningsområdet utgörs av ungefär 50 % skog, 25 % åkermark och resterande del är
betesmarker, ej skogbeväxta myrmarker, tätortsområden och sjöytor.
Ån och dess biflöden utnyttjas som recipient för ett stort antal reningsverk. Den påverkas
också av andra föroreningskällor såsom näringsläckage från omgivande marker,
lantgårdars gödselvårdsanläggningar och enskilda avlopp. Rönne å mynnar i den inre
delen av Skälderviken. Den vattenförekomst där utsläppet från Svenska Kaolins
planerade verksamhet mest troligt kommer att ske är Rönne å: KlingstorpsbäckenSnällerödsån (SE621304-134707).
16 (63)
RAPPORT
2014-01-27
TEKNISK BESKRIVNING
\\fsmlm007\projekt\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\tb med bilagor slutversion\tekniskbeskrivning
ansökan svenska kaolin ab, 20140127 , slutversion.docx
Undersökningar av vattenkvaliteten och föroreningstransporter i Rönne å sker inom
ramen för Rönneåkommitténs samordnade recipientkontroll. Sedan 2008 är
Rönneåkommittén en del av Rönneåns vattenråd. De samordnade kontrollerna har
pågått sedan 1978. Resultaten från undersökningarna redovisas fortlöpande i
årsrapporter.
Varje år publiceras en sammanställning av vattenkontrollen. I 2012 års sammanställning
(Rönneåkommittén 2013) finns de senast publicerade resultaten från undersökningarna i
Rönne å. Den information som presenteras i detta avsnitt hämtas från denna och tidigare
årsrapporter, annan information och rapporter från www.ronnea.com samt VISS,
Vatteninformationssystem Sverige, http://www.viss.lansstyrelsen.se/.
Kontrollprogrammet omfattar undersökningar avseende vattenkemi, metaller och biologi.
Det vattenkemiska basprogrammet omfattar 32 provpunkter i rinnande vatten och 4 i
sjöar. Provtagning sker 4 – 12 gånger om året. Basprogrammet ger underlag för
tillståndsbeskrivningar avseende organiska ämnen, närings-, försurnings-, syre-, färg- och
grumlighetsstatus. För att kunna studera hur mycket av olika ämnen som transporteras i
vattensystemets olika delar finns ett vattenkemiskt program för beräkning av
ämnestransporter. Programmet omfattar sju provpunkter där prover tas varje månad eller
en gång i veckan. Transporter beräknas för totalfosfor, nitrit+nitrat-kväve, totalkväve och
totalt organiskt kol (TOC). På de s.k. transportpunkterna sker noggranna mätningar eller
beräkningar av vattenföringen. Samtliga provtagningspunkter visas i figur 11. Svart ring
markerar verksamhetsområdets läge.
17 (63)
RAPPORT
2014-01-27
TEKNISK BESKRIVNING
TM \\fsmlm007\projekt\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\tb med bilagor slutversion\tekniskbeskrivning ansökan
svenska kaolin ab, 20140127 , slutversion.docx
Figur 11 Provtagningspunkter för vattenkvalitet i Rönne å.
I den aktuella vattenförekomsten, Rönne å: Klingstorpsbäcken-Snällerödsån, finns ingen
provtagningspunkt. Däremot finns två provtagningspunkter (pkt 11 och pkt 14) i närheten
av utsläppspunkten för behandlat processavloppsvatten från verksamheten. Punkt 11 är
belägen vid Djupadalsmölla, ca 2 km uppströms utsläppspunkten. Punkt 14 är belägen
uppströms Ljungbyheds reningsverk och ca 14 km nedströms utsläppspunkten. I båda
punkterna undersöks temperatur, pH, alkalinitet, konduktivitet, grumlighet, färgtal,
syrehalt, syremättnad, permanganattal, totalfosfor, nitrit- och nitratkväve samt totalkväve.
I punkt 11 undersöks även bottenfauna samt metaller i näckmossa och vatten.
Punkt 11 anses vara mest relevant för att representera utsläppspunkten då den ligger
betydligt närmare, i en direkt angränsande vattenförekomst, och då fler parametrar
18 (63)
RAPPORT
2014-01-27
TEKNISK BESKRIVNING
\\fsmlm007\projekt\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\tb med bilagor slutversion\tekniskbeskrivning
ansökan svenska kaolin ab, 20140127 , slutversion.docx
studeras där. Därför kommer denna punkt att användas för att representera statusen i
närheten av utsläppspunkten.
Ca 15 km nedströms utsläppspunkten börjar ett område som är skyddat enligt
förordningen (2001:551) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten. Inom detta
område finns det i huvudsak en provtagningspunkt där ett mer omfattande
provtagningsprogram tillämpas; provpunkt nr 49, uppströms Ängelholm.
I denna punkt mäts inom vattenkontrollen pH, alkalinitet, konduktivitet, grumlighet, färgtal,
syrehalt, syremättnad, permanganattal, totalt organiskt kol, totalfosfor, nitrit- och
nitratkväve, ammoniumkväve, totalkväve samt metaller i vatten. Halten suspenderat
material är relevant för fiskvatten men mäts från och med 2012 inte i punkt 49. Äldre
mätningar finns dock tillgängliga.
Mätvärden för ett antal olika parametrar i punkterna 11 och 49 finns presenterade i tabell
1. I tabellen finns även relevanta jämförvärden.
Tabell 1. Halter av relevanta ämnen i Rönne å samt jämförvärden. Punkt 11 är belägen vid
Djupadalsmölla och punkt 49 vid Ängelholm. Halterna är treårsmedelvärden (2010–2012) om inget
annat anges. Minimivärden gäller för samma tidsperiod. Jämförvärdena gäller som medelvärden
över ett eller flera år. Gulmarkerade värden överskrider relevant jämförvärde
Ämne
Enhet
Punkt
11
Punkt
49
Jämförvärde, medelvärde
Typ av
jämförvärde
≤9
Om koncentrationen av syre faller
under 6 mg/l skall länsstyrelsen
förvissa sig om att detta inte
inverkar skadligt på en balanserad
utveckling av fiskpopulationen
Syrehalt, min
mg/l
6,2
7,6
CODMn
mg/l
11,3
13,7
Finns ej
Total-fosfor
mg/l
0,059
0,046
Punkt 11: 0,027
Punkt 49: 0,032
Total-kväve
mg/l
1790
2108
Finns ej
Suspenderat
material
mg/l
Ej
mätt
9,2
Grumlighet
FNU
9,0
14
Finns ej
Färg
mg
53
114
Finns ej
1)
25
MKN,
laxfiskvatten,
gränsvärde
Klassgräns god
och måttlig
ekologisk status
MKN,
laxfiskvatten,
gränsvärde
19 (63)
RAPPORT
2014-01-27
TEKNISK BESKRIVNING
TM \\fsmlm007\projekt\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\tb med bilagor slutversion\tekniskbeskrivning ansökan
svenska kaolin ab, 20140127 , slutversion.docx
Pt/l
pH, min
7,5
7,3
Ej framtaget för aktuell
vattenförekomst
Alkalinitet,
min
mmol/l
1,7
0,69
Finns ej
Kadmium
µg/l
0,006
0,03
0,09
Bly
µg/l
0,28
0,66
Kvicksilver
µg/l
Ej
mätt
Ej
mätt
Nickel
µg/l
0,64
1,13
Krom
µg/l
0,05
Zink
µg/l
Koppar
µg/l
1)
2)
MKN, kemisk
ytvattenstatus
7,2
MKN, kemisk
ytvattenstatus
0,05
MKN, kemisk
ytvattenstatus
3)
20
MKN, kemisk
ytvattenstatus
0,31
3)
3
SFÄ, ekologisk
status
2,91
5,57
3)
8
SFÄ, ekologisk
status
1,03
2,33
3)
4
SFÄ, ekologisk
status
3)
2)
2009 – 2011; Hårdhetsklass 3 baserat på en CaCO3-koncentration om 60 mg/l vid utloppet i
3)
havet. Mätningar på andra platser saknas; Data finns endast från 2012
Den ekologiska statusen i vattenförekomsten Rönne å: Klingstorpsbäcken-Snällerödsån
(SE621304-134707) är klassad som otillfredsställande. Bedömningen baseras på den
biologiska kvalitetsfaktorn fisk. Bedömningen är mycket osäker då den baserar sig på
statusklassningen i uppströms liggande vattenförekomst (där provpunkt 11 är belägen)
eftersom elfiske saknas i den aktuella vattenförekomsten. Kvalitetskravet är att god
ekologisk status ska ha uppnåtts år 2021. Tidsfristen fram till 2021 är fastställd med
hänsyn till att problematiken med övergödning kräver lång tid att åtgärda.
Miljöproblem med övergödning, miljögifter och främmande arter är fastställda i
vattenförekomsten. Övergödning bedöms vara ett problem då mer än 30 % av
avrinningsområdet utgörs av jordbruksmark.
Den kemiska statusen exklusive kvicksilver är god och kravet är att god kemisk
ytvattenstatus ska ha bibehållits år 2015. Den kemiska statusen baseras på halter av ett
antal prioriterade ämnen, men är i detta fall baserat på en expertbedömning då mätningar
saknas.
Nedströms utsläppspunkten finns vattenförekomster med miljökvalitetsnormer för
fiskvatten av typen laxfiskvatten. Detta gäller vattenförekomsterna i Rönne å från havet
20 (63)
RAPPORT
2014-01-27
TEKNISK BESKRIVNING
\\fsmlm007\projekt\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\tb med bilagor slutversion\tekniskbeskrivning
ansökan svenska kaolin ab, 20140127 , slutversion.docx
upp till Ybbarpsån strax norr om Ljungbyhed, ca 15 km nedströms utsläppspunkten. Inga
av de i denna undersökning relevanta gränsvärdena för laxfiskvatten överskrids i de
mätningar som finns.
I årsrapporterna jämförs uppmätta vattenkemiska parametrar med Naturvårdsverkets
äldre bedömningsgrunder för miljökvalitet, enligt Naturvårdsverkets Rapport 4913, där
klass 1 anger ett bra eller önskat tillstånd och klass 5 ett dåligt eller oönskat tillstånd.
Denna klassning har idag ersatts av andra jämförvärden men då den tillämpas i
årsrapporterna har den använts här för intressanta parametrar vilka saknar ett annat
jämförvärde.
Klassning av miljökvalitet:
Uppmätta årsmedelvärden för grumlighet i provtagningspunkt 11, Djupadalsmölla,
betecknas som starkt grumligt vatten (klass 5) enligt Naturvårdsverkets äldre
bedömningsgrunder. Uppmätta syrehalter betecknas som syrerikt tillstånd (klass 1). Se
även tabell 2.
Tabell 2 Vattenkemiska förhållande uppströms, respektive nedströms utsläppspunkten för Svenska
Kaolins avloppsvatten under åren 2005, 2011 och 2012.
pH
Punkt
Alkalinitet (mmol/l)
Grumlighet (FNU)
Syrehalt
(mg,l)
2005
2011
2012
2005
2011
2012
2005
2011
2012
2005
2011
2012
Medel
7,8
7,8
8,0
1,8
1,9
2,0
9,8
10
12
10
10
10
Min
7,8
7,6
7,8
1,6
1,7
1,9
4,4
4,9
4,0
7,2
7,5
7,6
Max
8,0
8,0
8,2
2,0
2,0
2,2
15
21
20
13
13
15
pkt 49
Medel
7,7
7,5
7,5
1,10
1,0
1,1
24
17
16
10,5
11
11
Min
7,4
7,3
7,2
0,79
0,7
0,7
5,1
4,1
4,5
8,6
8,2
8,2
Max
8,0
7,9
7,7
1,51
1,4
1,5
150
85
107
13,5
15
15
År
pkt 11
I tabell 3 nedan redovisas uppmätta metallhalter i näckmossa i pkt 11. Metallhalterna i
näckmossa under senare år betecknas enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för
miljökvalitet som mycket låga till låga (klass 1 till 2), utom för krom och kobolt, där
halterna är måttliga (klass 3).
21 (63)
RAPPORT
2014-01-27
TEKNISK BESKRIVNING
TM \\fsmlm007\projekt\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\tb med bilagor slutversion\tekniskbeskrivning ansökan
svenska kaolin ab, 20140127 , slutversion.docx
Tabell 3 Metallhalter i mossa för åren 2005, 2011 samt 2012 i provpunkt 11, uppströms
utsläppspunkten för Svenska Kaolin
Metaller i mossa
mg/kgTS
År
2005
2011
2012
Koppar
12
13
7,8
110
116
87
0,24
0,26
0,23
6,5
6,1
8,7
2,6
3,9
7,5
5,8
6,0
7,8
1,7
2,0
1,7
0,039
0,045
0,036
7,8
11
6,1
Zink
Kadmium
Bly
Krom
Nickel
Arsenik
Kvicksilver
Kobolt
Nederbördsmängden och vattenföringen under 2012 var normalstor. Uttransporten till
havet via Rönne å av fosfor, 37 ton, och kväve, 1600 ton, var under 2012 lägre än vanligt
medan värdena för TOC (10000 ton), var normala. Årsmedelvärdena för den senaste
tioårsperioden (2001-2011) har varit 43 ton fosfor, 18000 ton kväve och 9900 ton TOC.
3
Årsmedelvattenföringen i Rönneåns mynning 2012 var 25 m /s vilket är nära medelflödet
3
1988-2010, 24 m /s.
Uttransporten av näringsämnen korrelerar till vattenföringen varför flödesviktade
årsmedelhalter har tagits fram av Rönne ås vattenråd, se figur 12 och figur 13
Utvecklingen av fosforhalterna mellan åren 1978 till 2012 är nedåtgående, se figur 12.
Den största reduktionen skedde de första 20 åren, medan trenden har avtagit på 2000talet.
22 (63)
RAPPORT
2014-01-27
TEKNISK BESKRIVNING
\\fsmlm007\projekt\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\tb med bilagor slutversion\tekniskbeskrivning
ansökan svenska kaolin ab, 20140127 , slutversion.docx
Figur 12 Flödesviktad årsmedelhalt av fosfor vid Rönne ås mynning i µg/l.
Utvecklingen av kvävehalter från Rönne å illustreras i figur 13. Även kvävehalterna har
reducerats under de senaste drygt trettio åren, men till skillnad från fosfor så har
reduktionen av kväve främst åstadkommits under senare tid.
Figur 13 Kvävehalter vid Rönne ås utsläpp under åren 1978-2011.
I Rönneåns Vattenråds rapporter redovisas också uppgifter om avledda
föroreningsmängder från kommunala och industriella reningsverk. Uppgifterna omfattar
bl.a. utsläppskällor och föroreningar i form kemiskt syreförbrukande ämnen (COD) och
23 (63)
RAPPORT
2014-01-27
TEKNISK BESKRIVNING
TM \\fsmlm007\projekt\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\tb med bilagor slutversion\tekniskbeskrivning ansökan
svenska kaolin ab, 20140127 , slutversion.docx
närsalter (fosfor och kväve). Uppgifterna har inhämtats från berörda kommuner och
industrier. I tabell 4 nedan redovisas uppgifter ur rapporten.
Tabell 4 Utsläpp till Rönne å 2005, 2011 samt 2012 från kommunala och industriella reningsverk,
ton
Belastningskälla
COD
Fosfor
Kväve
År
2005
2011
2012
2005
2011
2012
2005
2011
2012
Kommunala
avloppsreningsverk
219
262
261
2,6
2,97
2,5
127
137
134
Industriella
avloppsreningsverk
364
66
51
0,37
0,48
0,8
49
54
57
Total belastning
583
328
312
2,9
3,5
3,3
176
197
191
Vattenföringen i ån regleras bl.a. vid Ringsjöns utlopp och vid vattenkraftverk vid Klippan.
Vattnet är otjänligt ur hygienisk synpunkt och inte lämpat för bad. Det finns ännu inte
någon officiell dokumentation att tillgå avseende åns status relaterat till
miljökvalitetsnormerna för fiskevatten.
Rönne å vid Djupadalsmölla bedöms genomgående i de årliga undersökningarna ha ett
högt naturvärde. Statusen på bottenfauna brukar vara hög och lokalen artrik. Då denna
punkt inte kommer att påverkas vid planerad placering av utsläppet är dock nedströms
liggande lokaler mer intressanta.
En inventering ca 30 km nedströms utsläppspunkten vid provpunkten Tranarps bro
visade att både artantalet och individantalet var lågt (Ekologgruppen i Landskrona AB,
2013). Den dominerande taxan var Oligochaeta övriga. Dagslända kan nämnas som en
artrik grupp. Lokalen har potential för ett rikt bottenfaunasamhälle men vid inventeringen
2012 bedömdes naturvärdet endast vara allmänt (Ekologgruppen i Landskrona AB,
2013). Inga rödlistade arter återfanns i Ekologgruppens undersökning av bottenfauna i
Rönne å hösten 2012.
Enligt Länsstyrelsens hemsida finns den rödlistade arten tjockskalig målarmussla i Rönne
å:s huvudfåra nedströms utsläppspunkten. Vid mynningen av Klingstorpsbäcken i Rönne
å förekommer också den rödlistade flodpärlmusslan.
En inventering med elfiske visade att sträckan ca 20 km nedströms utsläppspunkten är
artrik, bla. förekommer lax, öring och ål. (Ekologgruppen i Landskrona AB, 2012a). Stora
mängder cypriner observerades vid provpunkt 27, V. Sönnarslöv (Ekologgruppen i
24 (63)
RAPPORT
2014-01-27
TEKNISK BESKRIVNING
\\fsmlm007\projekt\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\tb med bilagor slutversion\tekniskbeskrivning
ansökan svenska kaolin ab, 20140127 , slutversion.docx
Landskrona AB, 2012b). Den övergripande bedömningen att lokalen har
otillfredsställande status vad gäller fisksammansättning (Ekologgruppen i Landskrona AB,
2012b).
Enligt Länsstyrelsens hemsida har tidigare inventeringar visat på fler rödlistade arter i
Rönne å men det framgår inte om dessa återfunnits nedströms utsläppspunkten. Ingen
kartläggning av flora nedströms utsläppspunkten har hittats.
2.5.3 Avrinningsbildning
Avrinningsbildning kan sägas beskriva varifrån vattnet i ett ytvattendrag kommer. Genom
beskrivning redovisas även den övergripande vattenbalansen över aktuellt område samt
nybildningen av grundvatten.
Den övergripande vattenbalansen för aktuellt område kan tecknas Pk-ET = Pn där Pk är
den korrigerade nederbörden, ET evapotranspirationen (total avdunstning) och P n är
nettonederbörden vilken bildar avrinning.
Enligt SMHI:s översiktliga kartering över ovanstående parametrar kan följande
representativa årsmedelvärden ansättas:
Pk = 900 mm/år
ET = 500 mm/år
Pn = 400 mm/år
Närmaste nederbördsstation är nr 6301 Gillastig, ca 7 km V om koncessionsområdet,
figur 14. Stationen har en beräknad korrigerad årsmedelnederbörd om 941 mm/år.
Denna station bedöms visa en något högre årsmedelnederbörd än vad som är
representativt för aktuellt område. För vidare beräkningar antas således värden från
SMHI:s översiktliga kartering enligt ovan.
25 (63)
RAPPORT
2014-01-27
TEKNISK BESKRIVNING
TM \\fsmlm007\projekt\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\tb med bilagor slutversion\tekniskbeskrivning ansökan
svenska kaolin ab, 20140127 , slutversion.docx
Figur 14 SMHI: s station 6301 i förhållande till aktuellt område.
Nybildning av grundvatten kan i stora drag antas vara något lägre än nettonederbörden
(den del av nederbörden som inte avdunstar) vilket är detsamma som den totala
avrinningen. Infiltrationskapaciteten i förekommande ytliga jordarter kan antas med
marginal överstiga normalt förekommande regnintensiteter, till viss del beroende på
makrostruktur (hålrum större än 1-3 mm orsakade av rötter, grävande djur, krympsprickor
etc.) i den översta delen av jordprofilen. Därmed är det endast direkt nederbörd över
öppna vattenspeglar eller mättade utströmningsområden som kan lämna området via
ytvattendragen, utan att först ha varit grundvatten en kortare eller längre tid.
Då aktuellt område präglas av ytligt grundvatten kan det antas att det, trots den
omfattande dikningen, tidvis uppstår mättade utströmningsområden inom vissa mindre
arealer. Där dessa arealer ligger i anslutning till dikningsstråk eller naturliga bäckar
kommer nederbörd häröver att bidra till avrinningen med direkt ytavrinning. Denna del av
den totala avrinningen bedöms uppgå till ca 10 %.
För vidare beräkningar antas därmed att nybildningen av grundvatten inom området i
dagsläget uppgår till 90 % av den totala avrinningen eller 360 mm/år.
3
Täktverksamhet
3.1
Inledning
Den planerade verksamheten beskrivs nedan. Den kommer att anpassas till teknikutvecklingen inom området vilket medför att smärre förändringar kan komma att ske.
Huvudprinciperna kommer dock inte att förändras.
26 (63)
RAPPORT
2014-01-27
TEKNISK BESKRIVNING
\\fsmlm007\projekt\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\tb med bilagor slutversion\tekniskbeskrivning
ansökan svenska kaolin ab, 20140127 , slutversion.docx
3.2
Kvantiteter
Den praktiskt utvinningsbara mineralråvaran inom hela brytningsområdet beräknas uppgå
till ca 22 miljoner ton. Brytningen av mineralråvaran kommer successivt att öka med åren
för att maximalt omfatta 1 000 000 ton per år.
Bedömd brytningsutveckling är följande:
Produktionsår 1 – ca 280 000 ton.
Produktionsår 3 – ca 550 000 ton.
Produktionsår 8 – ca 1 000 000 ton.
3.3
Arealer
Det samlade brytningsområdet uppgår till ca 78 ha och det totala verksamhetsområdet till
ca 156 ha.
3.4
Beskrivning av verksamheten
3.4.1 Avbaning
Det första som sker före brytning är att området avbanas. Avbaning innebär att det
översta moränlagret avlägsnas för att frilägga mineralfyndigheten. Vid avbaningen
schaktas det ca 6-10 m djupa moränlagret bort efter det att eventuell skog först
avverkats. Massorna från avbaningen placeras delvis i kullar inom verksamhetsområdet
och delvis i redan utbrutna dagbrott.
Moränmassorna kommer att avbanas m h a frontlastare eller grävmaskin. Massorna
transporteras från dagbrotten med lastbilar eller dumper. Avbaningen beräknas pågå
ca 4-6 veckor/år.
3.4.2 Brytning och interna transporter
Brytning av mineralråvaran sker i öppna dagbrott, 8-32 meter under markytan, med hjälp
av grävmaskin. Inom vissa områden överlagras råmaterialet av sandsten, vilken måste
brytas bort. Även sandstenen är i det flesta fall bearbetningsbar med grävmaskin eller
bilningshammare men sprängning kan behövas där sandstenen är alltför mäktig, se
kapitel 3.4.3. Brytning av mineralråvara kommer att ske i pallar om ca 5 m vardera.
Efter brytning transporterar frontlastare materialet till tippfickor nere i brottet. Från
tippfickorna leds råmaterial vidare via bandtransportörer till fasta banor i marknivå som för
materialet vidare till mellanlagren vid anrikningsanläggningen. Transportbanorna som
leds ner i brottet är mobila och flyttas efter hand som brytningen fortskrider
Transporten till anrikningsanläggningen sker dels på fasta transportbanor nedsänkta i
marken och dels på (i huvudsak) täckta banor ovan mark. I bilaga TB 2 redovisas en
principskiss över transportbandens placering.
27 (63)
RAPPORT
2014-01-27
TEKNISK BESKRIVNING
TM \\fsmlm007\projekt\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\tb med bilagor slutversion\tekniskbeskrivning ansökan
svenska kaolin ab, 20140127 , slutversion.docx
3.4.3 Borrning och sprängning
Sprängning kan behöva ske inom brytningsområden där sandstenen överstiger en
mäktighet av ca 5 meter. Sprängning kommer endast att ske i undantagsfall om det inte
är möjligt att bryta sandstenen med grävmaskin eller bilningshammare.
Sprängningsförfarandet påbörjas genom att hål borras i sandstenen för sprängladdning.
Sandstenen som ska sprängas besiktigas av borr- och sprängpersonal och därefter
planeras sprängningsarbetet. Hänsyn tas till påverkan på omgivningen från vibrationer
och kastrisker.
Sprängämnet anländer samma dag som sprängning sker och övriga tider förvaras inget
sprängämne i täkten. Spräng- och tändmedel hanteras enligt gällande föreskrifter från
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
3.4.4 Återfyllning
Returmassor från anrikningsanläggningens kemikaliefria delar kommer att återtransporteras till dagbrotten. Även transporterna av returmassor kommer att ske med
bandtransportörer och mobila transportband som leds ner i dagbrotten.
Återfyllning av schakter som står i kontakt med Höörsandstenen kommer att utföras med
lågpermeabla massor i direkt anslutning till sandstenen, för att minska behovet av aktiv
pumpning för trycksänkning av sandstensakviferen vid kommande brytningsområden.
Återfyllning/efterbehandling av brytningsområde 2-7 bedöms ske inom den tid då brytning
fortfarande pågår inom verksamhetsområdet. I det sista skedet bryts område 1 enligt
täktplanen. Här kommer sedan att skapas en sjö i enlighet med efterbehandlingsplanen,
figur 15. Tid för uppfyllning av denna ”sista sjö” har beräknats till ca 3 år efter avslutad
brytning. Beräkningen har baserats på kartering av tillrinningsområdet för sjön (37,4 ha)
samt antagandet att hela den utbrutna volymen ska vattenfyllas upp till nivån +61,0 m
3
(V = 484 000 m ). Avrinningsbildningen, nettonederbörden, följer principerna i bilaga
3
MKB 10 a vilket ger en avrinning om ca 166 000 m /år.
28 (63)
RAPPORT
2014-01-27
TEKNISK BESKRIVNING
\\fsmlm007\projekt\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\tb med bilagor slutversion\tekniskbeskrivning
ansökan svenska kaolin ab, 20140127 , slutversion.docx
Figur 15 Utdrag ur efterbehandlingsplanen med karterat tillrinningsområde för ”sista sjön”.
3.5
Täktplan
3.5.1 Inledning
En täktplan med översikts- och fastighetskarta, grundkarta, exploateringsplan samt
efterbehandlingsplan för täktverksamheten redovisas i bilaga TB 3.
3.5.2 Grundkartan
Grundkartan visar Billinge fälad med omgivning så som det ser ut idag. På grundkartan
redovisas även Bolmenledningens dragning genom området.
Som underlag för grundkartan ligger en terrängkarta framställd på flygfotogrammetrisk
väg av TN Kartplanering AB år 2005. Kartan redovisas i skala 1:4 000. Terrängens
topografi redovisas med höjdkurvor med 1 meters ekvidistans. Koordinatsystemet är
RT90 2,5 gon V och höjdsystemet RH70. Fastighetsredovisning sker enligt registerkartan.
29 (63)
RAPPORT
2014-01-27
TEKNISK BESKRIVNING
TM \\fsmlm007\projekt\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\tb med bilagor slutversion\tekniskbeskrivning ansökan
svenska kaolin ab, 20140127 , slutversion.docx
3.5.3 Exploateringsplanen
Av exploateringsplanen framgår bl.a. gränserna för koncessions-, brytnings- och
verksamhetsområde. Planen visar även placering av anrikningsanläggningen, var
avbaningsmassor ska placeras samt in- och utfartsväg.
Inom brytningsområdet kommer avbaning av morän samt utvinning av mineralråvara att
ske, medan verksamhetsområdet omfattar hela den samlade yta som genereras av täkt,
upplagsområden, interna transportvägar, anrikningsanläggning o dyl. Koncessionsområdet avser den yta inom vilket det finns bearbetningskoncession enligt minerallagen
avseende utvinning av kaolin. De områden där råmaterial kommer att brytas ligger i sin
helhet inom koncessionsområdet. Inom de delar av brytningsområdena som är placerade
utanför koncessionsområdet kommer enbart moränmassor att avbanas. Delar av
koncessionsområdet har undantagits från brytning av olika skäl, bl. a partier där kaolinleran överlagras av alltför stora mäktigheter morän och sandsten, där diabasgångar
korsar fyndigheten eller där Bolmenledningen passerar.
Brytning kommer att ske i sju dagbrott uppdelat i ett antal etapper där ett eller flera brott
kan ligga öppna samtidigt. På exploateringsplanen är dagbrotten numrerade i den
ordning de planeras att brytas. Brytning av råmaterial sker i pallar om vardera ca 5 m.
Lägsta brytningsdjup kommer att vara ca +30 m ö h enligt täktplanens höjdsystem.
Nedan beskrivs de olika etapperna från brytningsverksamhetens början till slut. Avbanade
moränmassor kommer att placeras dels i permanenta upplag i direkt anslutning till
respektive brytningsetapp och dels i dagbrott som ska efterbehandlas. Utbrutna dagbrott
kommer även att fyllas igen med restmassor från anrikningen.
Etapp 1. Den första etappen består i att dagbrott 1 i det nordöstra hörnet öppnas. I
dagbrott 1 avbanas först bara morän till ett djup om ca 8 m under marknivå. Moränmassorna placeras söder och öster om anrikningsanläggningen. Dagbrott 1 består av två
olika delområden som kommer att användas enligt följande:
- Södra delområdet blir mellanlagringsplats för mineralråvara till anrikningsanläggningen
för drift av denna under nattetid och helger.
- Inom norra delområdet anläggs sedimentations- och klarningsdammar för processvatten
från anrikningsanläggningens kemikaliefria delar samt för bortlett grund- och ytvatten från
dagbrotten.
30 (63)
RAPPORT
2014-01-27
TEKNISK BESKRIVNING
\\fsmlm007\projekt\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\tb med bilagor slutversion\tekniskbeskrivning
ansökan svenska kaolin ab, 20140127 , slutversion.docx
Figur 16. Etapp 1
Etapp 2. Moränmassor avbanas och råmaterial bryts till en nivå av ca + 47 m ö h i
dagbrott 2. Moränmassorna placeras norr om anrikningsanläggningen och norr om
dagbrott 1 och 2.
Figur 17. Etapp 2
Etapp 3. Moränmassor avbanas och råmaterial bryts till en nivå av ca +35 m ö h i
dagbrott 3. Moränmassorna placeras i dagbrott 2.
Figur 18. Etapp 3
31 (63)
RAPPORT
2014-01-27
TEKNISK BESKRIVNING
TM \\fsmlm007\projekt\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\tb med bilagor slutversion\tekniskbeskrivning ansökan
svenska kaolin ab, 20140127 , slutversion.docx
Etapp 4. Moränmassor avbanas och råmaterial bryts till en nivå av ca +38 m ö h i
dagbrott 4. Moränmassorna placeras dels i dagbrott 3 och dels nordväst om dagbrott 4.
Figur 19. Etapp 4
Etapp 5. Moränmassor avbanas och råmaterial bryts till en nivå av ca +30 m ö h i
dagbrott 5. Moränmassorna placeras dels i och dels söder om dagbrott 4.
Figur 20. Etapp 5
Etapp 6. Moränmassor avbanas och råmaterial bryts till en nivå av ca +37 m ö h i
dagbrott 6. Moränmassorna placeras dels i dagbrott 5 och dels väster om dagbrott 6.
Figur 21. Etapp 6
Etapp 7. Moränmassor avbanas och råmaterial bryts till en nivå av ca +37 m ö h meter i
dagbrott 7. Moränmassorna placeras dels i dagbrott 6 och dels nordväst om dagbrott 7.
32 (63)
RAPPORT
2014-01-27
TEKNISK BESKRIVNING
\\fsmlm007\projekt\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\tb med bilagor slutversion\tekniskbeskrivning
ansökan svenska kaolin ab, 20140127 , slutversion.docx
Figur 22. Etapp 7
Etapp 8. Råmaterial bryts till en nivå av ca +47 m ö h i dagbrott 1.
Figur 23. Etapp 8
Etapp 9. Retur- och moränmassor placeras i dagbrott 1. Slutlig efterbehandling sker av
verksamhetsområdet.
Figur 24. Etapp 9
3.5.4 Efterbehandling
Täktområdet kommer att efterbehandlas enligt en upprättad plan. Efterbehandlingsplanen
visar brytningsområdets planerade gestaltning efter det att verksamheten upphört. Målet
med planen är att anlägga vattenytor och våtmarker i kombination med nya
terrängformationer som gestaltas av de moränmassor som ligger ovanpå råmaterialet.
Som visas ovan under kapitel 3.5.3 kommer det nya landskapet successivt att byggas
upp i takt med att brytningen fortskrider. Det nya landskapet efter täkt kommer att präglas
33 (63)
RAPPORT
2014-01-27
TEKNISK BESKRIVNING
TM \\fsmlm007\projekt\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\tb med bilagor slutversion\tekniskbeskrivning ansökan
svenska kaolin ab, 20140127 , slutversion.docx
av stor topografisk variation och en tydlig rumsbildning med omväxlande öppna och
slutna marker. De öppna markerna anläggs med karaktär av betesmark.
Moränmassorna formas successivt till ett mjukt, kulligt landskap som varierar i såväl höjd
som plan. De nya terrängformerna kommer att byggas upp med varierade lutningsförhållanden och skiftande solexponeringslägen. Nya dungar och bestånd av skånska
lövträd avses omväxla med öppna, betade marker. Dungarna skall byggas upp av lövträd
och buskar som naturligt hör hemma i landskapet kring Röstånga. Snår och brynmiljöer i
dungarnas ytterkanter byggs upp med blommande buskar som slån, hagtorn, vildapel,
hägg, rosor, björnbär och liknande. Vissa terrängpartier kommer att lämnas branta för att
bl.a. gynna insektslivet.
Dagbrotten efterbehandlas successivt efter avslutad brytning till våtmarker och sjöar.
Några risker för försumpning av markerna bedöms därför inte uppkomma. Den nya
transportvägen ersätter de befintliga vägarna i området som försvinner.
Efterbehandlingsplanen är att betrakta som ett ramprogram för landskapsplaneringen och
den slutliga utformningen kommer att beslutas i samråd med tillsynsmyndigheten och
biologisk expertis. Utveckling och förändringar under verksamhetstiden gör att vissa
avvikelser och anpassningar får ske i detaljutförandet när tiden närmar sig för täktens
avslutning.
3.6
Maskinpark
Den mobila maskinpark, exklusive transportband, som normalt kommer att nyttjas i
samband med täktverksamheten är 1-2 hjullastare, en grävmaskin och en dumper.
3.7
Arbetstid
Täktverksamheten, inklusive transport till mellanlager, kommer normalt att pågå vardagar
(måndag-fredag) kl. 07.00 – 18.00.
Vid enstaka tillfällen kan vissa delar av täktverksamheten, t ex avbaning, förekomma
utanför de ordinarie arbetstiderna.
4
Vattenverksamhet
4.1
Grundvatten
4.1.1 Uttag för dricksvatten
För dricksvattenförsörjning kommer en djupborrad brunn att anläggas i anslutning till
anrikningsanläggningen, förslagsvis norr om densamma. Brunnen utförs som en
bergborrad brunn ner i det kristallina ovittrade berget, brunnsdjup ca 80-100 m. Antaget
brunnsområde framgår av bilaga TB 4 (område 13). Platsen är lokaliserad till en
diabasgång där kontaktzonen mellan bergarterna bedöms vara gynnsam m a p
vattentillgång i det kristallina berget.
34 (63)
RAPPORT
2014-01-27
TEKNISK BESKRIVNING
\\fsmlm007\projekt\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\tb med bilagor slutversion\tekniskbeskrivning
ansökan svenska kaolin ab, 20140127 , slutversion.docx
3
Dricksvattenbehovet beräknas uppgå till 0,2 m /h.
Då vattenuttaget i sammanhanget är litet och uttaget är skilt från vattenverksamheten
inom brytningsområdena ingår inte denna post i vidare redovisningar i detta kapitel.
Konsekvenser av uttaget behandlas i miljökonsekvensbeskrivningen.
4.1.2 Grundvattenmodell
Inom det aktuella området har ett stort antal geologiska undersökningar genomförts, 245
undersökningsborrningar, 26 km seismiska mätningar och 15 km magnetometriska
mätningar, framför allt under 1980-talet. En geologisk modell har upprättats utifrån dessa
mätningar enligt figur 25. Huvudsakligen har vattendelare utgjort avgränsning för
modellen tillsammans med hydrauliska lågpunkter som bäckar och diken.
Grundvattenmodellen beskrivs i Bilaga TB 5.
Sandig Morän (4)
Siltig Morän (2)
Lerig Morän (2)
Sandsten (5)
Figur 25 Utdrag ur tredimensionell geologisk modell.
Moränen har i figuren ovan markerats med en färg (blålila)
medan den egentligen betraktas som tre skilda
hydrauliska enheter för att ta hänsyn till den, mot djupet,
successivt tätare moränen. Siffror efter angiven
jordart/berg avser karakteristisk medelmäktighet i meter
räknat.
Kaolin (15)
Urberg, vittrat (5)
Urberg, friskt normalsprickigt (20)
Urberg, friskt, mindre sprickigt
4.1.3 Grundvattenbortledning
Grundvattnet måste avsänkas inom planerade brytningsområden. Som mest beräknas att
grundvattnet avsänks till 1 m över karterad underyta för kaolinråvaran. Kaolinets underyta
varierar stort inom och mellan respektive brytningsområde. Den lägsta beräknade nivån
för schaktbotten inom respektive brytningsområde (= maximal grundvattensänkning)
redovisas i tabell 5. Där brytning sker i eller i nära anslutning till Höörsandstenen kommer
grundvattnet i detta magasin att avsänkas genom aktiv pumpning i borrade brunnar i nära
anslutning till respektive brytningsområde. Detta vatten återinfiltreras i Höörsandstenen i
riktning mot Jällabjär.
Antalet samtida uttagsbrunnar, jämte läget för dessa, kommer att variera under brytningens
gång. Samtliga uttagsbrunnar kommer dock att placeras inom verksamhetsområdet. Baserat
35 (63)
RAPPORT
2014-01-27
TEKNISK BESKRIVNING
TM \\fsmlm007\projekt\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\tb med bilagor slutversion\tekniskbeskrivning ansökan
svenska kaolin ab, 20140127 , slutversion.docx
på brytningsplanen och Höörsandstenens karterade utbredning har områden inom vilka
uttagsbrunnar kan komma att anläggas markerats i bilaga TB 4 (10-13).
Erforderlig grundvattenbortledning har beräknats för ett antal scenarier enligt tabell 5.
Scenarierna har valts mot bakgrund av samtida öppna brytningsområden enligt
täktplanen. Beräkningarna redovisas mer detaljerat i bilaga TB 5. Beräknade flöden
bedöms vara den största bortledning som uppstår inom respektive scenario, d v s
beräkning är gjord för fullt antaget schaktdjup inom samtliga, i scenariot ingående,
brytningsområden.
Tabell 5 Beräknade scenarier (A-D) samt ungefärligt maximalt schaktdjup inom respektive område.
Scenarier
Brytningsområde:
Scenario:
1
2
3
A
X
X
X
B
C
D
X
X
X
X
4
5
X
X
X
6
7
X
X
= Samtida öppna brytningsområden
Schaktdjup
Lägsta nivå:
[m ö h]
+47
+47
+35
+38
+30
+37
+37
Djup* från:
[m u my]
8
9
18
18
20
18
20
Djup* till:
[m u my]
16
24
30
24
32
30
30
*Djup avser avstånd ner till antagen bottenyta inom respektive brytningsområde i meter under markytan [m u my].
Vid brytning inom område 4-7 (scenario B-D) kommer ca 90-95 % av den totala
grundvattenbortledningen att ske genom aktiv pumpning i Höörsandstenen. Merparten av
detta vatten återinfiltreras till sandstensmagasinet, se vidare i kapitel 4.1.4. Den största
dimensionerande grundvattenbortledning uppkommer vid scenario D och uppgår till ca
3
100 m /h.
Tabell 6 Beräknad grundvattenbortledning för scenario A-D.
Beräknade grundvattenflöden [m3/h]
Brytningsområde:
Scenario:
1
2
3
A
3.0
0.6
3.6
B
3.5
C
3.5
D
3.6
1.1
Tot
4
5
6+7
79.9
80.3
4.6
95.9
[m3/h]
A
7.2
B
84.5
C
88.4
D
99.5
Samtliga flöden är beräknade som långtidsmedelvärden. Årstidsbundna säsongsvariationer i nybildning och grundvattennivåer påverkar även flödet. Störst variation
bedöms det ytliga grundvattnet i jordlagren uppvisa. För vidare beräkning har antagits en
variation om 40 % kring ovan beräknade medelflöden för jordgrundvattnet. Variationen är
36 (63)
RAPPORT
2014-01-27
TEKNISK BESKRIVNING
\\fsmlm007\projekt\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\tb med bilagor slutversion\tekniskbeskrivning
ansökan svenska kaolin ab, 20140127 , slutversion.docx
måttlig då jordarten är förhållandevis tät. För magasinet i Höörsandstenen har antagits en
mindre variation, 15 %, då den naturliga nybildningen till detta magasin är liten i relation
till jordgrundvattnet samt då de beräknade flödena till stor del styrs av återinfiltrationen
(rundpumpning av grundvatten).
Med beaktande av hur stor del av den totala grundvattenbortledningen som härrör från
jordgrundvatten respektive Höörsandstenen (tabell 7) kan den maximala momentana
3
grundvattenbortledningen beräknas till (9 x 1,4) + (90,5 x 1,15) = 117 m /h (scenario D).
Tabell 7 Beräknad total grundvattenbortledning, fördelning, återinfiltration samt total
vattenbortledning för scenario A-D
Total grundvattenbortledning
Scenario
Varav från
jordlager
a
[l/s]
Varav från Höör- Direkt ytavrinning*
Total
sandstenen
vattenbortledning
b
[m3/h]
[l/s]
A
2.0
7.2
2.0
B
23.5
84.5
C
24.5
88.4
c
[m3/h]
[l/s]
d
[m3/h]
[l/s]
Till återinfiltration i
Höörsandstenen
a+d
[m3/h]
[l/s]
6.4
e
[m3/h]
22.9
[l/s]
7.2
0.0
0.0
4.3
15.7
1.9
6.9
21.6
77.6
4.6
16.6
28.1 101.1 14.7 53.0 68%
2.9
10.3
21.7
78.0
4.7
16.9
29.2 105.3 14.8 53.4 68%
D
27.6
99.5 2.5 9.0
25.1
90.5
4.8
17.1
32.4 116.6
*Vid en antagen nettonederbörd om 500 mm/år över öppna schakt. För scenario D antas maximal
samtidigt öppen schaktyta till 300 000 m2.
0.0
e/c
[m3/h]
0.0
0
15.6 56.2 62%
4.1.4 Återinfiltration
För att undvika påverkan på grundvattnet vid Jällabjär återinfiltreras grundvatten i
Höörsandstenen.
Infiltration behöver ske då brytning pågår i, eller i omedelbar anslutning till, Höörsandstenen. De beräkningar som utförts visar att en återinfiltrationsgrad om 62-68 % erfordras
för att helt undvika grundvattensänkning inom Jällabjärs naturreservat. Beräknad
3
återinfiltration för scenario med störst flöde uppgår till i medeltal 56 m /h (scenario D)
3
vilket skulle medföra ett momentant maxflöde om 64 m /h.
Infiltrationen planeras ske i ett slutet brunnssystem där vatten pumpas från uttagsbrunnar
i sandstenen i nära anslutning till brytningsområdena och leds i en sluten slinga till
infiltrationsbrunnar utmed en linje gränsande till Jällabjärs naturreservat.
Det exakta antalet infiltrationsbrunnar kan inte förutsägas då vissa brunnar kan komma
att utvisa sämre kapacitet på grund av det sedimentära bergets heterogenitet.
Anläggande av brunnar beräknas ske inom nio (9) förutbestämda brunnsområden. Varje
brunnsområde utgörs av en yta om ca 50 x 20 m. Inom ett brunnsområde kan en eller
flera brunnar installeras, tills erforderlig infiltrationskapacitet erhålls. Det bedöms att det i
normalfallet ska räcka med en till två brunnar per brunnsområde. Brunnsområden
redovisas i bilaga TB 4.
37 (63)
RAPPORT
2014-01-27
TEKNISK BESKRIVNING
TM \\fsmlm007\projekt\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\tb med bilagor slutversion\tekniskbeskrivning ansökan
svenska kaolin ab, 20140127 , slutversion.docx
4.1.5 Påverkan av grundvattenavsänkning i jord och berg
Med återinfiltration mot Jällabjärs naturreservat reduceras påverkan på
grundvattennivåerna mot nordost.
Influensområdesgränser har antagits för de olika magasinen:



I jord gäller en grundvattensänkning om 0,1 m.
I Höörsandstenen gäller en grundvattensänkning om 0,3 m.
I urberget gäller en grundvattensänkning om 0,3 m.
Avsänkningskriterierna är dels satta av praktiska skäl, dels är de naturliga
grundvattenvariationerna stora, dels är en grundvattensänkning som understiger 0,1 m i
jord är omöjlig att detektera genom mätningar. Grundvattensänkningar i ovanstående
nivåer bedöms inte heller skada enskilda eller allmänna intressen.
Figur 26 Beräknad grundvattensänkning i samband med brytning, scenario A-D med återinfiltration
mot Jällabjär, influensområde visas för jord respektive urberg.(Bilaga TB 5)
38 (63)
RAPPORT
2014-01-27
TEKNISK BESKRIVNING
\\fsmlm007\projekt\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\tb med bilagor slutversion\tekniskbeskrivning
ansökan svenska kaolin ab, 20140127 , slutversion.docx
Storlek och utbredning av influensområdena i jord (0,1m) och i urberget (0,3m) för de
olika beräkningsscenarierna A-D, med återinfiltrationsbrunnar i nordost, visas i figur 26.
Genom att utföra en överlappande kartering över hela brytningsperioden har ett
gemensamt influensområde som gäller hela perioden redovisats, se figur 27. Här anges
också grundvattensänkningen i Höörsandstenen.
Trycksänkningen i urberget får en något större utbredning än i jord. Influensområdet i
Höörsandstenen styrs av utbredningen av sandstenen i öster och av återinfiltrationen i
väster.
Figur 27 De sammanvägda influensområdena i jord, sandsten och urberg, under hela
brytningsperioden.(Bilaga TB 5)
4.1.6 Vattenavledning
Jordgrundvatten som läcker in mot schakt kommer att fångas upp i släntdiken i
övergången till det vittrade berget (alternativt sandstenen) och avledas till planerad
3
utjämningsdamm för Anderstorpsbäcken. Flödet har beräknats till i medeltal 10,3 m /h för
scenariot med störst avledning från jordlager (C).
39 (63)
RAPPORT
2014-01-27
TEKNISK BESKRIVNING
TM \\fsmlm007\projekt\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\tb med bilagor slutversion\tekniskbeskrivning ansökan
svenska kaolin ab, 20140127 , slutversion.docx
Det grundvatten som härrör från Höörsandstenen och som inte återinfiltreras leds enligt
sökt huvudalternativ till sedimentationsdammar vid planerad anrikningsanläggning för
vidare nyttjande i anrikningsprocessen. En del av detta vatten leds även, vid behov, till
utjämningsdamm
för Anderstorpsbäcken för upprätthållande av föreslagen minimiPrincipsektion
vattenföring i bäcken nedströms dammen. Se figur 28.
Direkt nederbörd över öppna schakt kommer att avledas till sedimentationsdammarna vid
anrikningsanläggningen för vidare nyttjande i processen.
ÅTERINFILTRATION
Anrikningsverk
Utjämningsdamm
GW jord
GW sandsten
Morän
Sandsten
Anrikningsverk
DAGBROTT
Vittrad granit
Figur 28. Princip för valt alternativ för vattenverksamheten.(WSP 2007)
4.1.7 Tekniska installationer
Uttagsbrunn
Uttagsbrunn i Höörsandstenen utförs som formationsfilterbrunn med förlorat filter,
dimension ca 200 mm. Filtret utgörs av kontinuerlig trekantsprofiltråd med en längd om 23 m (beroende på de lokala geologiska förutsättningarna). Underkant filter placeras 0,5-1
m ner i det vittrade berget. Sumprör med längd 1 m installeras under filtret för att
möjliggöra placering av undervattenspump under filterdelen. Stigarledning förses med
utrustning för kontroll och reglering av tryck och flöde. Brunnsritning framgår av
bilaga TB 6.
Infiltrationsbrunn
Infiltrationsbrunn i Höörsandstenen utförs med foderrör, dimension ca 200 mm, ner till
0,5-1 m under sandstenens överyta och därefter öppet borrhål ner till formationens
botten. Över brunnen placeras en nedsänkt brunnsöverbyggnad bestående av en cirkulär
betongring 1 500 mm som avslutas 0,3 m över markytan. Tilloppsledning för
infiltrationsvatten leds ner i brunnen till ca 2 m under normal medelgrundvattenyta.
Ledningen förses med utrustning för kontroll och reglering av tryck och flöde.
Brunnsritning framgår av bilaga TB 6.
40 (63)
RAPPORT
2014-01-27
TEKNISK BESKRIVNING
\\fsmlm007\projekt\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\tb med bilagor slutversion\tekniskbeskrivning
ansökan svenska kaolin ab, 20140127 , slutversion.docx
Vattenledningar
Dimensionering har gjorts i enlighet med VAV P83 och P90, Colebroks diagram samt
Flygts beräkningsprogram. Samtliga ledningar förläggs på frostfritt djup. Erforderliga
ledningar för hantering av vattenflöden redovisas i bilaga TB 7.
4.2
Ytvatten
4.2.1 Sedimentations- och klarningsdammar
Sedimentations- och klarningsdammar anläggs väster om anrikningsanläggningen inom
norra delen av brytningsområde 1. Dammarna kommer att användas för rening av vatten
som kan återcirkuleras till anrikningsprocessen.
Dammarna anläggs som två separata linjer om vardera en sedimentations- och en
klarningsdamm. Varje linje dimensioneras för en uppehållstid om 48 + 48 timmar
3
(sedimentering + klarning) vid ett flöde om 180 m /h. Varje linje kommer därmed, var för
sig, att klara det maximala flöde som beräknas gå genom dammarna. Detta möjliggör
kontinuerlig drift i samband med tömning och rensning av dammarna.
Planläge framgår av bilaga TB 7. Storlek och utformning redovisas i bilaga TB 8.
4.2.2 Utjämningsdamm vid Anderstorpsbäcken
3
Utjämningsdamm för Anderstorpsbäcken dimensioneras för en reglervolym om 4 000 m .
3
Denna volym garanterar ett utflöde om 27 m /h (föreslagen minimivattenföring) under 6
dygn utan påfyllning av dammen.
Planläge framgår av bilaga TB 7. Storlek och utformning redovisas i bilaga TB 8.
4.2.3 Rönne å
Intag
Ytvattenintag anläggs ca 10 m uppströms utloppsledningens utlopp. En gallerförsedd
intagsledning mynnar i en intagsbrunn av betong (dim 1200 mm) varifrån vattnet pumpas
upp via tryckledning PE180 mm mot anrikningsanläggningen. Ledningen dimensioneras
3
för ett flöde om 45 m /h och den förläggs till samma ledningsgrav som utloppsledningen
från anrikningsanläggningen. Intagsbrunn och ledningar i bilaga TB 7 samt bilaga TB 8.
Utlopp
Utloppsledning för behandlat processavloppsvatten från anrikningsanläggningen utförs
som trycksatt PE160 mm. Tryckledningen mynnar i en nedsänkt samlingsbrunn av
betong (dim 1000 mm) ca 310 m från Rönne å, varifrån vattnet leds med självfallsledning
3
(≥5 ‰) PP250 mm till ån. Avledningsstråket dimensioneras för ett flöde om 30 m /h.
Ledningar och samlingsbrunn redovisas i bilaga TB 7 samt bilaga TB 8.
41 (63)
RAPPORT
2014-01-27
TEKNISK BESKRIVNING
TM \\fsmlm007\projekt\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\tb med bilagor slutversion\tekniskbeskrivning ansökan
svenska kaolin ab, 20140127 , slutversion.docx
5
Anrikningsanläggning
5.1
Inledning
Den brutna mineralråvaran kommer att bearbetas till ren kaolin i en anrikningsanläggning
med en kapacitet på 200 000 ton kaolin per år (torrsubstans). Anläggningen kommer att
byggas i etapper. I den första etappen kommer en anrikningslinje för halva kapaciteten att
byggas. Anläggningen planeras vara utbyggd till full kapacitet innan produktionsår 8.
Anläggningen beskrivs närmare i avsnitt 5.3 och 5.4 nedan.
5.2
Produkter och produktionsvolymer
Verksamheten kommer i huvudsak att omfatta framställning av två olika produktkvaliteter,
vilka båda används inom pappersindustrin:


Bestrykningskaolin.
Används vid beläggning av papper, kornstorlek 80 % < 2 m.
Fillerkaolin.
Används vid tillverkning av papper, kornstorlek 40 % < 2 m.
Produkterna planeras att levereras som flytande, pumpbara dispersioner med en
torrsubstanshalt (TS) på ca 70 % (fillerkaolin) respektive 65 % (bestryknings kaolin).
Bestrykningskaolinet är en mer finkornig produkt än fillerkaolinet och produktion av denna
kvalitet kommer att prioriteras.
Det kan även bli aktuellt att torka mindre mängder av de båda produktkvaliteterna för
användning som filler, bl a i färg och gummivaror. Produktionen av torr kaolin bedöms
högst bli 10 000 ton/år.
Säkerhetsdatablad för jämförbara kaolinprodukter bifogas i bilaga TB 9.
Produktionen kommer att öka successivt intill dess att full kapacitet uppnåtts. I tabell 8
nedan redovisas bedömd produktionsutveckling.
Tabell 8 Produktionsvolymer kaolin (torrsubstans)
År 1
År 3
År 8
Bestrykningskaolin, ton/år
35 000
70 000
140 000
Fillerkaolin, ton/år
15 000
30 000
60 000
Total produktion, ton/år
50 000
100 000
200 000
Härutöver kommer sand, en biprodukt från anrikningen, att levereras för användning inom
betongindustrin. Vid full produktion bedöms ca 735 000 ton TS/år erhållas. Efterfrågan är
dock begränsad varför endast ca 25 000 ton TS/år bedöms kunna avsättas.
42 (63)
RAPPORT
2014-01-27
TEKNISK BESKRIVNING
\\fsmlm007\projekt\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\tb med bilagor slutversion\tekniskbeskrivning
ansökan svenska kaolin ab, 20140127 , slutversion.docx
5.3
Produktionsanläggning och produktionsförhållanden
Anrikningsanläggningen kommer att placeras på ursprunglig marknivå i nordöstra delen
av verksamhetsområdet. Den planeras omfatta följande anläggningsdelar:






2
Anrikningshall med biutrymmen, ca 3 300 m .
2
Produktlager med tork- och säckningsanläggning, ca 1 200 m .
2
Reningsanläggning för processavloppsvatten, ca 450 m .
2
Verkstad med tillhörande förråd, garage och fordonstvätt, ca 400 m .
2
Ställverk med transformator, kontaktskåp etc, ca 10 m .
2
Kontors- och personalbyggnad, ca 250 m .
Härutöver tillkommer anläggningsdelar för lagring av hjälpkemikalier, flytande produkter,
diesel- och eldningsolja samt eventuellt även kemikalier för avvattning
2
(sedimentationsbassänger). Hela området, omfattande drygt 25 000 m , kommer att
hårdgöras.
2
Lagring av råmaterial kommer att ske i två parallella lager (med total yta på ca 2 100 m )
placerade i det först öppnade dagbrottet ca 10 m under omgivande marknivå.
Anrikningsanläggningens och råmateriallagrens placering visas i bilaga TB 3. En
preliminär layout över anrikningsanläggningen visas i bilaga TB 10.
Produktion kommer att ske i kontinuerlig drift med en årlig drifttid på ca 8 000 timmar.
5.4
Processer och produktionsutrustning
5.4.1 Inledning
Grundprincipen för anrikningsprocessen är huvudsakligen mekanisk fraktionering av
mineralråvaran i syfte att utvinna så stor andel kaolin som möjligt, Tillverkningsprocessen
beskrivs schematiskt i figur 29 nedan.
Verksamheten kommer att omfatta följande huvudprocesser:






Lagring av råmaterial
Föranrikning (första steget)
Slutanrikning (kaolinprocessen)
Avvattning och efterbehandling
Lagring och utlastning av flytande produkter
Torkning och säckning
43 (63)
RAPPORT
2014-01-27
TEKNISK BESKRIVNING
TM \\fsmlm007\projekt\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\tb med bilagor slutversion\tekniskbeskrivning ansökan
svenska kaolin ab, 20140127 , slutversion.docx
Figur 29 Tillverkningsprocess
Processer och produktionsutrustning beskrivs närmare nedan samt i bifogat
flödesschema, bilaga TB 11. Ytterligare delprocessteg och/eller produktionsutrustning
kan tillkomma för att effektivisera produktionen. När anläggningen är utbyggd till full
kapacitet kommer det att finnas parallella produktionslinjer i vissa processteg.
Beskrivningen nedan avser en linje.
En översiktlig materialbalans vid full kapacitet redovisas i tabell 9 nedan samt mer
utförligt i bilaga TB 12.
Tabell 9 Materialbalans vid full produktionskapacitet, ton torrsubstans per år.
Ingående material
Råmaterial
Utgående material
1 000 000
Kaolinprodukt
200 000
Sandprodukt
25 000
Material för återfyllnad
775 000
Summa
1 000 000
1 000 000
44 (63)
RAPPORT
2014-01-27
TEKNISK BESKRIVNING
\\fsmlm007\projekt\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\tb med bilagor slutversion\tekniskbeskrivning
ansökan svenska kaolin ab, 20140127 , slutversion.docx
5.4.2 Lagring av råmaterial
Råmaterialet från täkten kommer att mellanlagras under tak i det först öppnade dagbrottet
(se bilaga TB 3). Lagringen kommer därmed att ske ca 10 m under omgivande markyta.
Intransport till mellanlagren kommer att ske med (i huvudsak) täckta transportband.
Materialet i lagren kommer att blandas genom att inlastning i lagren sker med hjälp av
rörliga (flyttbara) transportbandssystem. Från lagren kommer intransport till
anrikningshallen att ske med bandtransportörer (täckta) med våg, vilka matas med
vibrationsmatare via luckor i golven.
Intransport till mellanlagren kommer endast att ske vardagar dagtid (07.00 – 18.00)
medan intransport till anrikningshallen kommer att ske under dygnets alla timmar.
Ca 10 000 ton råmaterial kommer att lagerhållas i mellanlagren i väntan på upparbetning.
5.4.3 Föranrikning (första steget)
Råmaterialet från mellanlagren samlas i en inmatningsbehållare varifrån det uttas för
fraktionering. Vid full produktion beräknas uttaget av råmaterial från lagren att uppgå till
ca 135 ton/h, varav 10 ton/h utgörs av vatten som är bundet i materialet och vatten som
tillförts vid hanteringen i täkten.
Fraktioneringen inleds med att råmaterialet tvättas/skrubbas med vatten i en roterande
trumma. Materialet slås därvid sönder och en viss mängd grovt material (sten och
agglomerat sten/sand) avskiljs genom siktning (kornstorlek > 50 mm). Mellangrovt
material (kornstorlek 2 – 50 mm) återcirkuleras via en valskvarn som pressar sönder
hårdare gods och agglomerat. Materialet (kornstorlek < 2 mm) pumpas därefter till en
skruvklasserare där kaolin och sand separeras.
Kaolinet (nu i slurryform) avvattnas därefter genom sedimentering i dorr- alternativt
lamellförtjockare varefter det mals i en sandkvarn. Slurryn pumpas härefter till ett
cyklonbatteri bestående av spetscykloner där den avvattnas till ca 25 % TS. Kaolinet
pumpas slutligen via en säkerhetssikt till en elektromagnet där magnetiskt material
avskiljs.
Föranrikningen sker utan andra insatsmaterial än vatten, vilket tillsätts i tvättrumman
3
3
(totalt ca 491 m /h varav 443 m /h återcirkulerat vatten).
Grovt material från den inledande tvättningen används för återfyllnad av täkten liksom
material som avskilts i sikten och i elektromagneten.
3
Sand från skruvklasseraren avvattnas genom sedimentering. Vattnet (ca 150 m /h)
återförs direkt till tvättrumman liksom vatten från avvattningsutrustningen efter
3
skruvklasseraren (ca 125 m /h) och från avvattningsutrustningen efter elektromagneten
3
(ca 38 m /h enligt avsnitt 5.4.4 nedan). En del av sanden kommer att säljas för
användning inom betongindustrin. Merparten kommer dock att användas för återfyllnad.
3
Innehållet av vatten i den sand som återförs till täkten uppgår till ca 50 m /h. En del av
3
detta vatten (ca 31 m /h) kan återföras genom recirkulation från återfyllnadsmaterialet i
täkten via sedimentations- och klarningsdammar enligt nedan.
45 (63)
RAPPORT
2014-01-27
TEKNISK BESKRIVNING
TM \\fsmlm007\projekt\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\tb med bilagor slutversion\tekniskbeskrivning ansökan
svenska kaolin ab, 20140127 , slutversion.docx
Vatten, med ett visst innehåll av finsand, avskiljs även i cyklonbatteriet. Detta vatten, ca
3
100 m /h, avleds till en sedimentationsdamm följd av en klarningsdamm (se bilaga TB 7).
3
Merparten av vattnet (90 m /h) ska återföras till tvättrumman direkt från dammarna.
3
Ytterligare 10 m /h ska återföras genom recirkulation av vatten som medföljer sedimenten
vid återfyllnad av täkten. Dammarna används också för sedimentering av grund- och
ytvatten som pumpas från täktområdet, för dagvatten från anrikningsanläggningen samt
för spolvatten från fordonstvätten. Se vidare bifogad vattenbalans, bilaga TB 13.
5.4.4 Slutanrikning
Efter elektromagneten pumpas kaolinet till en avvattningsutrustning (dorr- alternativt
3
lamellförtjockare) varifrån vattenfasen (ca 38 m /h) återförs till tvättrumman. Det
avvattnade kaolinet pumpas därefter till en delaminerare, där lameller i kaolinet bryts upp
vilket ökar materialets finkornighet. Delamineringen sker genom mekanisk påverkan
(malning eller extrudering). För att effektivisera delamineringen tillsätts ett
dispergeringsmedel (natriumtripolyfosfat) samt höjs pH till ca 10.
3
Vatten från efterföljande avvattningssteg (totalt ca 38 m /h enligt avsnitt 5.4.5 nedan samt
bilaga TB 11) tillsätts därefter det delaminerade kaolinet varefter slurryn pumpas till en
centrifug, alternativt cykloner där grovfraktionen separeras från finfraktionen (fillerrespektive bestrykningskvalitet).
Båda fraktionerna pumpas vidare till avvattning.
Slutanrikning sker med insatsmaterial i form av dispergeringsmedel (natriumtripolyfosfat),
samt kalk alternativt natriumhydroxid som används för pH-justering.
5.4.5 Avvattning och efterbehandling
De båda kaolinkvaliteterna kommer att avvattnas och efterbehandlas i två parallella linjer
med i stort sett identiska utrustningar. Avvattning kommer att ske i två steg:
 Föravvattning i en dekantercentrifug alternativt i lamellförtjockare eller traditionell
dekanterare (sedimenteringsförtjockare).
 Slutavvattning i filterpress.
Det avvattnade kaolinet, med TS-halt mellan ca 65 - 70% överförs till en blandningstank
där dispergeringsmedel tillsätts under omrörning. Från blandningstanken pumpas kaolinet
slutligen till produktsilos för lagring.
Avvattning av fillerkaolin och första avvattningen av bestrykningskaolin sker utan tillsats
3
av insatsmaterial. Vattnet (ca 38 m /h) återförs till processen efter delamineringssteget,
se bilaga TB 11.
Avvattning av bestrykningskaolin sker med hjälp av fällnings- och flockningsmedel.
3
Vattnet (ca 25,5 m /h) avleds för behandling i en reningsanläggning med efterpolering
(avsnitt 5.9 nedan).
46 (63)
RAPPORT
2014-01-27
TEKNISK BESKRIVNING
\\fsmlm007\projekt\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\tb med bilagor slutversion\tekniskbeskrivning
ansökan svenska kaolin ab, 20140127 , slutversion.docx
5.4.6 Lagring och utlastning av flytande produkter
Lagring kommer att ske under omrörning i isolerade produktsilos utomhus. Den totala
3
3
lagringsvolymen planeras bli ca 2 400 m motsvarande 6 silos à ca 400 m . De kommer
3
att placeras i en gemensam invallning som rymmer 440 m (volymen på en tank + 10 %).
Utleveranser kommer att ske med tankbilar. Utlastning kommer att ske under tak vid
utlastningsplats i anslutning till invallningen. Utlastningsplatsen kommer att utföras med
fall mot en uppsamlingsbrunn för omhändertagande av eventuellt spill och spolvatten.
5.4.7 Torkning och säckning
Mindre mängder av de båda kaolinkvaliteterna planeras att torkas och säckas i gemensam
utrustning. Kaolinet uttas då till torksteget efter respektive filterpress. Torkning planeras
o
ske vid ca 270 C i en oljeeldad inkapslad rullugn (med horisontell ugnscylinder). De torra
produkterna kommer därefter att säckas till stor- alternativt småsäck i en säckningsstation.
Säckad produkt kommer att lagras inomhus.
Uppgifter om energiförbrukning etc redovisas i avsnitt 6.3.
Rullugnen avluftas via ett textilt filter (patronfilter). Avskilt stoft återförs till ugnen. Frånluft,
med innehåll av små mängder stoft och rökgaser från förbränningen av olja, avleds via en
separat skorsten med utsläppspunkt 5 m över högsta tak.
Säckningsstationen avluftas via textilt spärrfilter. Avskilt stoft återförs. Utsläpp av luft som
passerat det textila spärrfiltret sker via utsläppspunkt utomhus.
5.4.8 Övrigt
Tryckluft kommer att produceras centralt i en kompressoranläggning placerad i
anrikningshallen. Anläggningen förses med utrustning för avskiljning av olja ur
kondensvattnet.
För att tillgodose erforderligt kylbehov i instrument- och datorrum, kontrollrum, kontor och
personalutrymmen kommer några mindre kylanläggningar att installeras. Den totalt
installerade köldmediemängden bedöms bli mindre än 15 kg.
Fordonstvätten kommer endast att användas för avspolning av frontlastare mm med
vatten.
5.5
Vattenförsörjning
Vatten används huvudsakligen i anrikningsprocessen (föranrikningen). Vatten används
även för spol- och rengöringsändamål samt för vattenbegjutning av körytor mm vid torr
väderlek. Slutligen också för sanitära ändamål (dricksvatten).
47 (63)
RAPPORT
2014-01-27
TEKNISK BESKRIVNING
TM \\fsmlm007\projekt\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\tb med bilagor slutversion\tekniskbeskrivning ansökan
svenska kaolin ab, 20140127 , slutversion.docx
3
Vattenbehovet i processen (501 m /h), för spol- och rengöringsändamål och för
vattenbegjutning tillgodoses huvudsakligen genom recirkulation samt genom användning
av grund-, yt- och dagvatten från verksamhetsområdet. Det sammanlagda vattenbehovet
3
beräknas bli 502 m /h.
Dricksvattenbehovet tillgodoses via en djupborrad brunn enligt beskrivning i avsnitt 4.1.1.
3
Dricksvattenbehovet beräknas uppgå till 0,2 m /h.
3
3
Vattenbehovet i anrikningsprocessen uppgår till 501 m /h varav ca 10 m /h tillförs med
råmaterialet. I driftskedet tillgodoses resterande vattenbehov huvudsakligen genom att
3
vattnet cirkuleras över föranrikningen (313 m /h) samt via sedimentations- och
3
klarningsdammarna. Utöver de 131 m /h som recirkuleras via sedimentations- och
3
klarningsdammarna (avsnitt 4.2 ovan) kommer ytterligare upp till ca 48 m /h att kunna
uttas från sedimentations- och klarningsdammarna i form av grund- och ytvatten som
pumpas från täktområdet, dagvatten från anrikningsanläggningen samt spolvatten från
fordonstvätten. Detta innebär att hela vattenbehovet, även för spolning mm, tidvis kan
tillgodoses utan externt tillskott. Under uppstartskedet samt under perioder då det inte
pumpas vatten ur Höörsandstenen kommer det dock att finnas behov av externt tillskott.
Detta kommer att tillgodoses genom uttag ur Rönne å alternativt via leverans från
3
Bolmenledningen. Behovet bedöms maximalt bli 46 m /h (under uppstartskedet) och ca
3
29 m /h vid normaldrift.
En översiktlig vattenbalans över anrikningsprocessen visas i figur 30 nedan. Ett mer
detaljerat schema över vattenbalansen redovisas i bilaga TB 13. Vattenflöden i
processen visas också i bifogat flödesschema, bilaga TB 11.
313 m³/h
50 m³/h
Återcirkuleras
direkt
501 m³/h
Med material till
täkten
Anrikningens
kemikaliefria
steg
100 m³/h
38 m³/h
Fillerkaolin
3 m³/h
Bestrykningskaolin
9,5 m³/h
Processavloppsvatten
25,5 m³/h
Dammar
Figur 30 Förenklad vattenbalans över anrikningsprocessen.
5.6
Energiförsörjning
Uppgifter om förbrukning etc redovisas i avsnitt 6.3.
48 (63)
RAPPORT
2014-01-27
TEKNISK BESKRIVNING
\\fsmlm007\projekt\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\tb med bilagor slutversion\tekniskbeskrivning
ansökan svenska kaolin ab, 20140127 , slutversion.docx
5.7
Råvaror / kemiska produkter
5.7.1 Inledning
Råvaror för produktionen är den brutna mineralråvaran samt vatten. Därutöver används
hjälpkemikalier i form av dispergeringsmedel samt fällnings- och flockningskemikalier.
5.7.2 Råvaror
Vid produktion enligt ansökan åtgår 1 000 000 ton mineralråvara per år. Den hanteras
3
och lagras enligt beskrivning i avsnitt 4.4 ovan. Vidare åtgår ca 85 000 m vatten per år
som råvara (produkterna levereras i slurryform med ca 70 % torrsubstanshalt).
5.7.3 Hjälpkemikalier
Uppgifter om bedömda förbrukningstal för hjälpkemikalier redovisas i tabell 10 nedan.
Tabell 10 Förbrukning av kemiska produkter, ton/år.
Kemisk produkt
Användningsområde
Årlig förbrukning vid
produktionsnivå enligt
ansökan
Natriumtripolyfosfat
Dispergeringsmedel
slutanrikning
180
Svavelsyra
pH-justering
avloppsvattenrening
<300
Kalk / natriumhydroxid
pH-justering
<400
Fällningskemikalier
Avvattning
bestrykningskaolin,
avloppsvattenrening
<450
Flockningsmedel
Avvattning
bestrykningskaolin,
avloppsvattenrening,
slamavvattning
<45
Dispergeringsmedel tillsätts respektive produkt inför lagring och transport. Dessa
dispergeringsmedel kommer att specificeras av respektive kund eftersom de måste vara
anpassade till respektive produkts användning.
Uppgifter om de kemiska produkterna i tabellen ovan har sammanställts i en förteckning
som bifogas som bilaga TB 14. Uppgifterna har bl a hämtats från säkerhetsdatablad för
49 (63)
RAPPORT
2014-01-27
TEKNISK BESKRIVNING
TM \\fsmlm007\projekt\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\tb med bilagor slutversion\tekniskbeskrivning ansökan
svenska kaolin ab, 20140127 , slutversion.docx
respektive produkt, vilka återfinns i bilaga TB 14. Kompletterande kommentarer lämnas
nedan.
Natriumtripolyfosfat finns att tillgå både som pulver och i vattenlösning. Redovisningen i
förteckningen avser pulverformiga produkter. Redovisningen av miljöegenskaperna är
tillämpliga även på vätskeformiga produkter. Redovisning lämnas både avseende kalk
och natriumhydroxid. Det kan bli aktuellt att endast använda en av produkterna eller
båda.
Som fällningskemikalie kommer järnsalter av vedertagen typ, som t ex järnklorid, att
användas. Som flockningsmedel kommer polymerer att användas. Även dessa kommer
att vara av vedertagna typer för sina respektive ändamål. I tabell 11 nedan redovisas
exempel på olika typer med uppgifter om kemisk sammansättning. Ytterligare uppgifter
avseende de tre produkterna redovisas i förteckningen.
Tabell 11 Uppgifter om flockningsmedel
Kemisk produkt
Användningsområde
Kemisk sammansättning
Superfloc A-130
HMW
Avvattning bestrykningskaolin,
avloppsvattenrening
Anjonisk polyakrylamid
Superfloc C 494
Avvattning bestrykningskaolin,
slamavvattning
Katjonisk polyakrylamid
Fennopol A
Avloppsvattenrening
Anjonisk polyakrylamid,
dricksvattenkvalitet
Slutligt val av produkter för pH-justering, fällning och flockning kommer att ske vid
idrifttagning och intrimning av anläggningen.
Beträffande oljor kommer olika typer av motor- och smörjoljor att användas.
Förbrukningstalen i tabell 10 ovan kan komma att ändras på grund av modifieringar av
processer och utrustning etc. Det kan också bli aktuellt att byta ut eller komplettera med
enskilda produkter på grund av modifieringar av processer och utrustning.
Lagring av kemiska produkter kommer att ske enligt följande:



I invallade cisterner utomhus:
3
Fällningskemikalie och natriumhydroxid i cisterner à 30 m , natriumtripolyfosfat i
3
cisterner à 25 m (i det fall lösningar väljs).
I lagringssilos:
Kalk samt natriumtripolyfosfat i det fall pulverformiga produkter väljs.
I förpackningar i avloppslösa utrymmen inomhus:
IBC-behållare, fat och säck.
50 (63)
RAPPORT
2014-01-27
TEKNISK BESKRIVNING
\\fsmlm007\projekt\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\tb med bilagor slutversion\tekniskbeskrivning
ansökan svenska kaolin ab, 20140127 , slutversion.docx
Invallningar kommer att utföras så att de rymmer volymen på den invallade cisternen
respektive volymen på den största enskilda cisternen + 10 % av volymen på övriga
cisterner i invallningen. Utrymmen som används för lagring kommer att utformas så att
utsläpp inte kan ske till omgivningen. Utrymmen där större mängder i fat ska lagras
kommer att förses med uppsamlingsbrunn.
Lossning av kemiska produkter från bulkbil kommer att ske under tak på särskild
lossningsplats försedd med fall mot uppsamlingsbrunn.
5.8
Utsläpp till luft
5.8.1 Inledning
Anrikningen ger upphov till processluft med innehåll enligt följande:


Stoft från utrustning där hanteringen medför damning.
Rökgaser från torkningen.
Härutöver kan s k diffus damning förekomma.
5.8.2 Stoft
All utrustning där finkornigt damm förekommer kommer att förses med utsug anslutna till
textila spärrfilter. För avskiljning av icke finkornigt stoft kan även cyklonavskiljare komma
att användas. Utsläpp till luft kommer att ske över tak och avskilt stoft återföras till
3
processen. Utgående stofthalter kommer att begränsas till < 5 mg/Nm . Det
3
sammanlagda gasflödet beräknas understiga 100 000 Nm /h.
3
Med utgångspunkt från uppgifter om stofthalt (<5 mg/Nm ), gasflöde och drifttid bedöms
utsläppet av stoft vid produktionsvolym enligt ansökan understiga 0,5 kg/h motsvarande <
4 ton per år.
5.8.3 Rökgaser
Förbränningen av olja vid torkningen ger upphov till utsläpp av rökgaser som framförallt
innehåller kväveoxider och koldioxid men även små mängder svaveldioxid. Utsläpp
kommer att ske 5 m över högsta tak via en skorsten placerad vid torkanläggningen, se
layout, bilaga TB 10. Utsläppens storlek redovisas i avsnitt 5.8.6 nedan.
5.8.4 Lukt
Verksamheten bedöms inte medföra någon lukt.
51 (63)
RAPPORT
2014-01-27
TEKNISK BESKRIVNING
TM \\fsmlm007\projekt\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\tb med bilagor slutversion\tekniskbeskrivning ansökan
svenska kaolin ab, 20140127 , slutversion.docx
5.8.5 Diffus damning
Under torra perioder kan damning förekomma i mellanlagren för råmaterial.
Dammbekämpning kommer då att ske genom vattenbegjutning. Vid behov kommer även
körytor att vattenbegjutas.
5.8.6 Sammanfattning
I tabell 12 nedan redovisas beräknade utsläpp från anrikningsanläggningen vid
produktionsnivå enligt ansökan. Utsläppen från förbränningen av olja har beräknats med
utgångspunkt från förbrukningen 190 ton/år samt emissionstalen 70 mg NO X/MJ, 77 g
CO2/MJ, 30 mg SO2/MJ.
Tabell 12 Utsläpp till luft vid produktionsnivå enligt ansökan.
5.9
Parameter
Mängd/år
Stoft från processen
< 4 000 kg
NOx
500 kg
CO2
550 ton
SO2
200 kg
Utsläpp till vatten
5.9.1 Inledning
Verksamheten vid anrikningsanläggningen kommer att ge upphov till olika
processavloppsvattenströmmar. Merparten av dessa återcirkuleras till processen direkt
eller efter sedimentering medan resterande avleds till Rönne å efter behandling.
Verksamheten kommer vidare att ge upphov till avloppsvatten i form av spolvatten från
fordonstvätten samt dagvatten från tak och hårdgjorda ytor. Slutligen uppkommer även
sanitärt avloppsvatten. De olika avloppsvattenströmmarna samt hanteringen av dessa
beskrivs närmare nedan.
Hanteringen av de vattenströmmar som återcirkuleras direkt i anrikningsprocessen
beskrivs i avsnitt 5.4.3 - 5.4.5.
5.9.2 Processavloppsvatten som återcirkuleras
Vatten från föranrikningens cyklonbatteri (avsnitt 5.4.3) avleds till sedimentations- och
klarningsdammar. Till dammarna pumpas också grund- och ytvatten från täktområdet
inkluderande vatten som avrinner från återfört material samt dagvatten och spolvatten
enligt 5.9.4 och 5.9.5 nedan. Efter sedimentering pumpas vattnet från klarningsdammen
till föranrikningens tvättrumma. En mindre mängd uttas också för spol- och
3
rengöringsändamål och för vattenbegjutning (< 1 m /h).
52 (63)
RAPPORT
2014-01-27
TEKNISK BESKRIVNING
\\fsmlm007\projekt\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\tb med bilagor slutversion\tekniskbeskrivning
ansökan svenska kaolin ab, 20140127 , slutversion.docx
Vattnet från cyklonbatteriet innehåller endast uppslammat råmaterial. Detta vatten
3
uppkommer kontinuerligt när anläggningen är i drift. Mängden beräknas till ca 100 m /h
3
3
varav 90 m /h beräknas kunna återföras. Resterande 10 m /h utgörs av material och till
vatten bundet material som sedimenterar.
Tillförseln från täktområdet kommer att variera bl a beroende på nederbördsförhållandena
och behovet av att återinfiltrera grundvatten. Den maximala belastningen på dammarna
3
uppskattas bli ca 180 m /h. Dammarna dimensioneras för en uppehållstid på minst 48 +
48 h (sedimentering + klarning). Utformningen beskrivs närmare i avsnitt 4.2.1.
För att förhindra utläckage till omgivande mark och grundvatten kommer dammarna att
förläggas nedsänkta inom brytningsområde 1 med dammbotten ca 6 m under nuvarande
markyta. Dammbotten kommer att utgöras av den naturligt lagrade moränen som är
förhållandevis tät på detta djup. Under moränen vidtar den täta kaolinen. Vattenytan i
dammarna kommer att hållas på en nivå strax under nuvarande grundvattennivå vilket
medför att det lilla läckage som kan uppstå kommer att ske in mot dammarna.
Dammarna kommer att tömmas från sedimenterat material vilket kommer att återföras till
täkten. Tömning beräknas ske 1 – 2 ggr/år. Dammarna kommer att anläggas i två
separata linjer vilket möjliggör kontinuerlig drift under tömning. Vid behov kommer
materialet att avvattnas innan det återförs.
5.9.3 Övrigt processavloppsvatten
Inledning
Verksamheten ger upphov till processavloppsvatten enligt följande:


Vatten från avvattning av bestrykningskaolin.
Vattnet innehåller små mängder uppslammat råmaterial, mycket små mängder
dispergeringsmedel från delamineringen (natriumtripolyfosfat), samt rester av de
fällnings- och flockningskemikalier som tillsätts för avvattningen. Vattnet
uppkommer kontinuerligt när anläggningen är i drift. Mängden bedöms bli ca 25,5
3
m /h. Vattnet avleds för behandling i en reningsanläggning enligt nedan.
Vatten från spolning av golv och rengöring av produktionsutrustning och
lagertankar mm.
Alla golv i anrikningsbyggnaden är utformade så att eventuella läckage samt
spol- och rengöringsvatten kan omhändertas. Vattnet kan innehålla uppslammat
råmaterial samt övriga förekommande kemiska produkter. Vattnet uppkommer
3
diskontinuerligt. Mängden bedöms bli < 1 m /h. Det avleds för behandling i
reningsanläggningen enligt nedan.
53 (63)
RAPPORT
2014-01-27
TEKNISK BESKRIVNING
TM \\fsmlm007\projekt\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\tb med bilagor slutversion\tekniskbeskrivning ansökan
svenska kaolin ab, 20140127 , slutversion.docx
Behandling och avledning av processavloppsvatten
Inledning
Processavloppsvattnet innehåller partiklar (suspenderad substans) huvudsakligen i form
av finkornig kaolin samt fosfor från delamineringen. Vattnet bedöms inte innehålla
tungmetaller då metaller endast förekommer i obetydliga halter i råmaterialet.
Utfällning av suspenderad substans och fosfor kommer att ske genom kemisk fällning
enligt vedertagen teknik och med hjälp av ”traditionella” fällnings- och flockningskemikalier.
Avvattning av avskilt slam kommer att ske efter tillsats av flockningskemikalie av
vedertagen typ.
Anläggningen beskrivs schematiskt i bifogat flödesschema, bilaga TB 15, samt kortfattat
nedan.
Anläggning och process
Allt processavloppsvatten avleds till en uppsamlingsbassäng för utjämning och
sedimentering. Vattnet behandlas därefter genom kemisk fällning i en reningsanläggning
placerad i en separat byggnad. Anläggningen kommer att bestå av fyra huvuddelar:




Utjämnings- och sedimenteringsbassäng.
Fällningsdel med enheter för inblandning, fällning/flockning och sedimentering.
Slamavvattningsdel med slambassäng, slampump, filterpress och slamvagn.
Kemikalieberedningsdel bl a med enhet för upplösning av flockningsmedel.
Anläggningen dimensioneras enligt följande:

Uppehållstid utjämnings-/sedimentationsbassäng


Flöde reningsanläggning
Ytbelastning sedimentering
24 h (volym ca
3
1 000 m )
3
30 m /h
< 1 m/h
Vattnet pumpas från utjämnings-/sedimenteringsbassängen till inblandningsdelen där pH
justeras med svavelsyra respektive natriumhydroxid alternativt kalk under omrörning.
Fällnings- och flockningskemikalier tillsätts i nästa steg varefter utfällda föroreningar får
sedimentera i en lamellsedimenteringsbassäng. Det behandlade vattnet poleras med
alternativ teknik för att därefter avledas via provtagningsutrustning till en lågreservoar
varifrån det pumpas till recipienten Rönne å.
Det avskilda slammet pumpas från sedimenteringsbassängerna till en filterpress där det
avvattnas till ca 20 % TS efter tillsats av flockningsmedel. Rejektvattnet avleds till
utjämnings-/sedimenteringsbassängen. Det avvattnade slammet mellanlagras i slamvagn
inomhus i väntan på borttransport. Mängden bedöms bli ca 2 000 ton/år. Som underlag
för beslut om definitiv hantering av slammet kommer en grundläggande karaktärisering
enligt Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2004:10 att göras.
54 (63)
RAPPORT
2014-01-27
TEKNISK BESKRIVNING
\\fsmlm007\projekt\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\tb med bilagor slutversion\tekniskbeskrivning
ansökan svenska kaolin ab, 20140127 , slutversion.docx
Avledning av behandlat vatten sker via trycksatt ledning till samlingsbrunn ca 310 m från
Rönne å och därifrån via självfallsledning till ån (se avsnitt 3.2.3).
Sammanfattning
I tabell 13 nedan redovisas beräknade utsläpp från anrikningsanläggningen vid
produktionsnivå enligt ansökans produktionsnivå på 8000 timmar per år. En utförligare
redovisning av innehållet i det behandlade processavloppsvattnet och dess miljöeffekter
redovisas i den MKB som ingår i ansökningshandlingarna.
Tabell 13 Utsläpp till Rönne å vid produktionsnivå enligt ansökan.
Parameter
Mängd/dygn
3
3
Mängd/år
26,5 m /h
640 m
pH
6,5 – 8,5
-
-
Suspenderade ämnen
< 10 mg/l
< 6,3 kg
< 2 100 kg
< 0,05–0,1 mg/l
< 0,03–0,064 kg
< 11–22 kg
Fosfor, Ptot
212 000 m
3
Flöde
5.9.4 Spolvatten från fordonstvätt
Fordonstvätten kommer endast att användas för avspolning av frontlastare mm med
vatten. Spolvattnet kommer i första hand att uttas från klarningsdammarna. Vattnet (< 1
3
m /h) kommer att återföras till sedimentations- och klarningsdammarna via oljeavskiljare.
5.9.5 Dagvatten
Dagvatten från tak och hårdgjorda ytor i anslutning till anrikningsanläggningen kommer
att avledas till sedimentations- och klarningsdammarna via oljeavskiljare.
Dagvattenledningen förses med avstängningsventil. I det fall ett spill eller haveri skulle
medföra utsläpp på hårdgjorda ytor kan ventilen stängas för att förhindra utsläpp till
dammarna.
Regnvatten i invallningar kommer att dräneras till dagvattensystemet efter kontroll. I det
fall dagvattnet förorenats som följd av läckage eller spill kommer det att omhändertas på
lämpligt sätt beroende på typ av förorening (användas i processerna eller omhändertas
som avfall).
5.9.6 Övrigt
Lossning av kemiska produkter från bulkbil kommer att ske under tak på särskild
lossningsplats försedd med fall mot uppsamlingsbrunn. Eventuellt spill och spolvatten
kommer att omhändertas på lämpligt sätt beroende på typ av förorening (används i
55 (63)
RAPPORT
2014-01-27
TEKNISK BESKRIVNING
TM \\fsmlm007\projekt\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\tb med bilagor slutversion\tekniskbeskrivning ansökan
svenska kaolin ab, 20140127 , slutversion.docx
processerna alternativt omhändertas som avfall). Utlastning av slurry och
omhändertagande av spill och spolvatten kommer att ske på motsvarande sätt.
5.9.7 Sanitärt avloppsvatten
Sanitärt avloppsvatten från kontor, matsal och övriga personalutrymmen kommer att
avledas till en trekammarbrunn, varefter det kommer att infiltreras till mark via en
infiltrationsbädd. Till trekammarbrunnen avleds även kondensvatten från
kompressoranläggningen. Anläggningens planerade placering visas i bilaga TB 10.
3
3
Anläggningen kommer i medeltal att belastas med 0,2 m /h eller ca 5 m /d.
Verksamhetens omfattning (totalt ca 40 anställda, kontinuerlig drift i anrikningsprocessen)
medför att anläggningen kommer att dimensioneras för < 25 personekvivalenter. Den
kommer att utformas i enlighet med Naturvårdsverkets allmänna råd NFS 2006:7
(allmänna råd om små avloppsanläggningar för hushållsspillvatten). Samråd om den
närmare utformningen kommer att ske med Eslövs kommun.
5.10 Buller
Redovisning lämnas i avsnitt 6.7.
5.11 Restprodukter och avfall
5.11.1
Inledning
Verksamheten kommer att ge upphov till restprodukter, sediment och slam samt farligt
avfall och övrigt industriavfall av normalt förekommande art. De olika avfallsströmmarna
samt hanteringen av dessa beskrivs närmare nedan.
5.11.2
Restprodukter
Anrikningen kommer att ge upphov till restprodukter enligt följande:



Grovt material (sten och agglomerat sten/sand) från föranrikningens inledande
tvättning:
Materialet används för återfyllnad av täkten. Återtransport kommer att ske med
transportband. Mängden bedöms maximalt bli av storleksordningen 20 000 ton
TS/år vid produktion enligt ansökan. Materialet utgörs huvudsakligen av kvarts,
fältspat och glimmer samt någon kaolin.
Sand från föranrikningens skruvklasserare:
Sanden säljs i första hand för användning inom betongindustrin. Den totala
mängden bedöms maximalt bli ca 735 000 ton TS/år varav ca 25 000 ton TS/år
bedöms kunna avsättas som produkt. Merparten, ca 710 000 ton TS/år, kommer
dock att användas för återfyllnad av täkten. Återtransport kommer att ske med
transportband.
Utsiktat material samt magnetiskt material från föranrikningen:
Materialet används för återfyllnad av täkten. Återtransport kommer att ske med
56 (63)
RAPPORT
2014-01-27
TEKNISK BESKRIVNING
\\fsmlm007\projekt\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\tb med bilagor slutversion\tekniskbeskrivning
ansökan svenska kaolin ab, 20140127 , slutversion.docx
transportband. Mängden bedöms maximalt bli av storleksordningen 10 000 ton
TS/år vid produktion enligt ansökan. Materialet utgörs huvudsakligen av fältspat,
korn av järnhaltiga mineral såsom glimmer, järnsilikater samt korn av titanhaltiga
mineral.
5.11.3
Sediment
Sediment från sedimentations- och klarningsdammarna kommer att återföras till täkten.
Mängden uppskattas bli ca 35 000 ton TS/år. Sedimenten utgörs av finsand och mycket
fin kaolin. Vid behov kommer sedimenten att avvattnas innan de återförs.
5.11.4
Slam
Utöver ovanstående kommer verksamheten att ge upphov till slam från reningsanläggningen
för processavloppsvatten. Mängden bedöms bli av storleksordningen 2 000 ton/år och TShalten ca 20 %. Det kommer att förvaras inomhus i väntan på borttransport.
Som underlag för beslut om definitiv hantering av slammet kommer en grundläggande
karaktärisering enligt Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2004:10 att göras.
5.11.5
Farligt avfall
Verksamheten kommer endast att ge upphov till mindre mängder farligt avfall och då av
sådan art som normalt förekommer vid industriell verksamhet. Exempel på avfallskategorier är oljeavfall, restkemikalier, rester från rengörings- och reparationsarbeten, lysrör
och sprayburkar. Avfallen kommer att förvaras åtskilt inomhus i väntan på borttransport.
5.11.6
Övrigt avfall
Mindre mängder övrigt avfall bl a i form av förpackningsavfall (papper, plast, trä), skrot,
kontorspapper, ”hushållsavfall” och brännbart respektive obrännbart restavfall kommer att
uppkomma. De olika avfallsslagen kommer att källsorteras varefter de lämnas till
godkända aktörer för återvinning och deponering (osorterat icke brännbart avfall).
5.12 Transporter
Redovisning lämnas i avsnitt 6.9.
5.13 Säkerhetsaspekter/risker
Riskerna med verksamheten ur yttre miljösynpunkt är framförallt förknippade med
hanteringen och lagringen av kemiska produkter och då framförallt syrorna,
natriumhydroxiden och eldningsoljan. Verksamheten omfattas inte av
”Sevesolagstiftningen” om åtgärder för att förebygga och begränsa allvarliga
kemikalieolyckor. Det finns härutöver bl a risk för brand.
En utförligare redovisning lämnas i avsnitt 7.
57 (63)
RAPPORT
2014-01-27
TEKNISK BESKRIVNING
TM \\fsmlm007\projekt\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\tb med bilagor slutversion\tekniskbeskrivning ansökan
svenska kaolin ab, 20140127 , slutversion.docx
6
Sammanfattning av verksamheten
6.1
Inledning
Nedan redovisas uppgifter avseende hela den samlade verksamheten dvs
täktverksamheten, vattenverksamheten och anrikningen med tillhörande
kringverksamheter.
Ca 40 personer bedöms sysselsättas vid verksamhet enligt ansökan.
6.2
Vattenförsörjning
Vatten kommer huvudsakligen att användas i anrikningsprocessen (föranrikningen).
Vidare för spol- och rengöringsändamål samt för vattenbegjutning av körytor etc vid torr
väderlek. Slutligen också för sanitära ändamål (dricksvatten).
Utförlig redovisning lämnas i avsnitt 5.5.
6.3
Energiförsörjning
Täktverksamheten som sådan medför behov av energi för drift av maskinpark (dieselolja)
och transportband (el) medan vattenverksamheten medför behov av energi för drift av
pumpar (el). Energi behövs härutöver i anrikningsverksamheten bl a för torkning av
produkt (eldningsolja), drift av utrustning (el) samt för uppvärmning och belysning (el).
I tabell 14 nedan redovisas uppgifter om beräknad energiförbrukning vid produktionsnivå
enligt ansökan.
Tabell 14 Energiförbrukning vid produktionsnivå enligt ansökan.
Energiförbrukning
Elkraft, MWh
7 300
Dieselolja, ton
500
Eldningsolja, ton
190
3
Oljorna kommer att förvaras i cisterner med volymerna 100 m (dieselolja) respektive 30
3
m (eldningsolja). Cisternerna kommer att placeras i en gemensam invallning som
3
rymmer minst 110 m . Invallningens placering visas på bifogad layout, se bilaga TB 10.
58 (63)
RAPPORT
2014-01-27
TEKNISK BESKRIVNING
\\fsmlm007\projekt\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\tb med bilagor slutversion\tekniskbeskrivning
ansökan svenska kaolin ab, 20140127 , slutversion.docx
6.4
Råvaror / kemiska produkter
Den huvudsakliga användningen av råvaror och kemiska produkter kommer att ske inom
ramen för anrikningsverksamheten. Utförlig redovisning lämnas i avsnitt 5.6.
I täktverksamheten kommer normalt endast kemiska produkter i form av olika typer av
oljor för underhåll av maskinparken att användas (smörjoljor och hydrauloljor). Vid behov
kommer även sprängämnen att användas (se även avsnitt 3.4.3).
6.5
Utsläpp till luft
Täktverksamheten medför utsläpp av avgaser från maskinparken i täkten. Avgaserna
innehåller huvudsakligen kväveoxider, koldioxid, kolväten och partiklar. Råmaterialet är
fuktigt varför risken för damning vid brytning och materialhantering i täkten är mycket
liten. Under torra perioder kan dock damning förekomma. Dammbekämpning kommer då
att ske genom vattenbegjutning med hjälp av flyttbar sprinkleranläggning och
bevattningsbil.
Anrikningsverksamheten medför dels direkt processrelaterade utsläpp i form av stoft, dels
rökgaser från förbränning av olja. Under torra perioder kan härutöver damning förekomma i
mellanlagren för råmaterial. Dammbekämpning kommer då att ske genom vattenbegjutning
(sprinkling). Vid behov kommer även körytor i anslutning till anrikningsanläggningen och i
täkten att vattenbegjutas (bevattningsbil). Utförlig redovisning lämnas i avsnitt 5.7.
I tabell 15 nedan redovisas beräknade utsläpp från täktverksamheten och
anrikningsverksamheten. Utförlig redovisning av utsläppens miljöeffekter lämnas i den
MKB som ingår i ansökningshandlingarna.
Tabell 15 Utsläpp till luft vid produktionsnivå enligt ansökan.
Parameter
Täktverksamhet
Anrikningsverksamhet
Stoft, ton
0,1
<4
NOx, ton
20
0,5
CO2, ton
1 300
550
SO2, ton
0,04
0,2
VOC, ton
2,5
-
Utöver ovanstående tillkommer utsläpp av avgaser från in- och uttransporter med tunga
fordon och personbilar. Dessa innehåller huvudsakligen kväveoxider, koldioxid, kolväten
och partiklar. Redovisning lämnas i MKB.
59 (63)
RAPPORT
2014-01-27
TEKNISK BESKRIVNING
TM \\fsmlm007\projekt\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\tb med bilagor slutversion\tekniskbeskrivning ansökan
svenska kaolin ab, 20140127 , slutversion.docx
6.6
Utsläpp till vatten
Grund- och ytvatten från täktområdet, inkluderande vatten som avrinner från återfört
material samt dagvatten och visst spolvatten, kommer att avledas till sedimentations- och
klarningsdammar varifrån det uttas för användning i anrikningsprocessen (se bl a avsnitt
Vattenförsörjning). Grundvatten kommer dels att återinfiltreras dels avledas till
Anderstorpsbäcken via utjämningsdamm (avsnitt 4). Eventuella partiklar från täkten, i det
vatten som avleds mot Anderstorpsbäcken, kommer att avskiljas genom sedimentering i
utjämningsdammen. Grundvatten kommer även att användas i anrikningsprocessen
varefter det recirkuleras eller avleds till Rönne å som behandlat processavloppsvatten.
Anrikningsverksamheten medför utsläpp av behandlat processavloppsvatten till Rönne å
enligt utförlig redovisning i avsnitt 5.9. Denna redovisning omfattar även hantering av
spolvatten från fordonstvätten, av dagvatten från ytor i anslutning till
anrikningsanläggningen (återförs till produktionen) och från invallningar samt hantering av
sanitärt avloppsvatten från personalutrymmen mm (infiltreras i en infiltrationsanläggning).
Den samlade verksamheten medför därmed inga andra utsläpp till vatten än de som
redovisas i avsnitt 5.9.
6.7
Buller
Täktverksamheten medför buller från avbaning, brytning och materialhantering, samt
även i viss mån från intransport av råmaterial till mellanlagren, vilken dock uteslutande
sker med bandtransportörer.
Anrikningsverksamheten medför buller från hanteringen av råmaterial i råmateriallagren,
från intransporterna till anrikningshallen, från verksamheten i anrikningshallen samt från
uttransporterna från anläggningen. Härutöver tillkommer buller från intransporter av
förnödenheter och personal.
Ett antal bullerutredningar har utförts för att klarlägga vilka åtgärder som behöver vidtas
för att gällande riktvärden för nyetablerad industri ska kunna innehållas i såväl Jällabjärs
naturreservat som vid bostadsfastigheter. Dimensionerande riktvärden är 35 dBA kväll
och natt för Jällabjärs naturreservat samt 45 (kväll) respektive 40 (natt) dBA vid
bostadsfastigheter. Den senast utförda utredningen bifogas i sin helhet den
miljökonsekvensbeskrivning som upprättats. De åtgärder som kommer att vidtas för att
begränsa bullret och för att kunna innehålla riktvärdena kommenteras även kort nedan.
Huvudparten av arbetena med lastmaskiner och transporter kommer att ske i botten på
dagbrott.
Intransport av råmaterial till mellanlagren kommer att ske med bandtransportörer.
Mellanlagren för råmaterial kommer att placeras ca 10 m under markytan i det först
öppnade dagbrottet.
Högsta ekvivalent ljudnivå inuti anrikningsverket kommer att ligga på 85 dBA som är
gränsvärdet enligt arbetsmiljöverkets föreskrifter om buller i arbetsmiljö (AFS 2005:16)
Ljudisolerande egenskaper hos anrikningsverkets väggar och tak kommer att uppfylla
R´w=30 dB.
60 (63)
RAPPORT
2014-01-27
TEKNISK BESKRIVNING
\\fsmlm007\projekt\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\tb med bilagor slutversion\tekniskbeskrivning
ansökan svenska kaolin ab, 20140127 , slutversion.docx
Slutligen kommer hastigheten för fordonstrafiken inom området att begränsas till 25 km/h.
6.8
Restprodukter och avfall
Verksamheten kommer att ge upphov till restprodukter, sediment och slam samt farligt
avfall och övrigt industriavfall av normalt förekommande art. Restprodukterna utgörs av
massor från avbaningen samt från anrikningsprocessen.
Massorna från avbaningen utgörs av matjord, grova stenar, morän och sandsten.
Massorna kommer att användas för uppbyggnad av kullar runt brytningsområdet samt
återfyllnad av dagbrotten.
Restprodukterna från anrikningen kommer att användas för återfyllnad av dagbrotten. De
olika strömmarna samt hanteringen av dessa beskrivs närmare i avsnitt 5.10 samt
sammanfattningsvis i tabell 16 och tabell 17 nedan.
Tabell 16 Restprodukter från anrikningen vid produktionsnivå enligt ansökan (ton TS/år).
Typ
Mängd
Kommentar
Grov sand och sten
från föranrikningen, >
50 mm
20 000
Kvarts, fältspat, glimmer, någon kaolin.
Sand från
föranrikningen
710 000
Kvarts, fältspat, glimmer.
Total mängd 735 000 ton varav 25 000
bedöms kunna avsättas som produkt.
Utsiktat material och
magnetiskt material
10 000
Fältspat, korn av järn- och titanhaltiga
mineral.
Sediment från
sedimentations- och
klarningsdammar
35 000
Finsand och mycket fin kaolin.
Tabell 17 Avfall vid produktionsnivå enligt ansökan (ton/år).
Typ
Mängd
Kommentar
Slam från
reningsanläggning för
processavloppsvatten
2 000
TS-halt ca 20 %.
Kommer att karaktäriseras enligt NFS
2004:10.
Farligt avfall,
huvudsakligen
oljeavfall
< 30
Vid industriell verksamhet normalt
förekommande kategorier av farligt
avfall.
Övrigt avfall
< 100
Vid industriell verksamhet normalt
förekommande avfallskategorier.
61 (63)
RAPPORT
2014-01-27
TEKNISK BESKRIVNING
TM \\fsmlm007\projekt\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\tb med bilagor slutversion\tekniskbeskrivning ansökan
svenska kaolin ab, 20140127 , slutversion.docx
6.9
Transporter
Verksamheten kommer att medföra godstransporter i form av intransporter av
hjälpkemikalier och diverse förbrukningsartiklar samt uttransporter av produkter.
Huvuddelen av transporterna kommer att ske med bulkbilar. Därutöver tillkommer ett
mindre antal styckegodstransporter samt persontransporter.
In- och uttransporter av gods kommer endast att ske dagtid vardagar (kl 07 – 18). Vid
verksamhet enligt ansökan beräknas fordonsrörelser med tunga fordon bli ca 100 per dag
(inkl. returresor). Antalet personbilstransporter beräknas uppgå till ca 100 per dag (inkl.
returresor).
7
Säkerhetsaspekter
Den planerade verksamheten omfattas inte av ”Sevesolagstiftningen” om åtgärder för att
förebygga och begränsa allvarliga kemikalieolyckor.
En inledande analys av tänkbara haverier och olyckor vid den planerade verksamheten
har genomförts. I samband med detta har även lämpliga riskreducerande åtgärder
identifierats. Redovisning lämnas i bilaga TB 16. De identifierade riskreducerande
åtgärderna kommer att utgöra underlag vid detaljplanering och detaljprojektering av hela
verksamheten. Merparten finns beskrivna i respektive avsnitt ovan. Med dessa åtgärder
bedöms riskerna med den planerade verksamheten kunna hållas på en acceptabel nivå.
I samband med detaljplanering av hela verksamheten och detaljprojektering av
anrikningsanläggningen med tillhörande anläggningsdelar bl a för avloppsvattenrening
kommer mer detaljerade riskanalyser att genomföras. Med dessa som grund kommer vid
behov ytterligare riskreducerande åtgärder att vidtas så att även kvarstående risker når
en acceptabel nivå.
En beredskapsplan för att hantera betydande risker kommer att upprättas.
62 (63)
RAPPORT
2014-01-27
TEKNISK BESKRIVNING
\\fsmlm007\projekt\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\tb med bilagor slutversion\tekniskbeskrivning
ansökan svenska kaolin ab, 20140127 , slutversion.docx
Referenser
 Ekologgruppen i Landskrona; Anderstorpsbäcken och Rönne å. 1996.
 Ekologgruppen i Landskrona; Anderstorpsbäcken. Vattenundersökningar hösten
2000. Vattenkemi, fisk, bottenfauna, 2001,
 Ekologgruppen i Landskrona AB 2012a. Rönne å – sammanfattning av
vattenkontrollen 2012.
 Ekologgruppen i Landskrona AB 2012b. Resultat – elfiske i Rönneåns
vattensystem 2012.
 Ekologgruppen i Landskrona AB 2013. Resultat 2012 – bottenfauna.
 Rönne å, sammanfattning av vattenkontrollen 2011
 SMHI, 621449-134659, Ovan Klingastorpabäcken, 96. Rönne Å, SVAR 2010:2,
S-HYPE 2010 version 1:0:2, HYPE version 3:5:3, 2013
 WSP Environmental Tekniskbeskrivning, Svenska Kaolin AB, Eslöv, 2007
63 (63)
RAPPORT
2014-01-27
TEKNISK BESKRIVNING
TM \\fsmlm007\projekt\1228\1288197_svenska kaolin tb mkb\000_svenska kaolin tb mkb\19 original\tb med bilagor slutversion\tekniskbeskrivning ansökan
svenska kaolin ab, 20140127 , slutversion.docx