Transcript 2013-2014 - Svenska neuroregister

Årsrapport 2013-2014
1. Bakgrund och syfte; Svenska Neuroregister, NEUROreg
Från MS-register till Neurologiregister
Vid mitten av 1990-talett inleddes ett samarbete mellan samtliga svenska
neurologiska universitetskliniker för att bygga upp en gemensam struktur för
registrering av patienter med multipel skleros, MS. Detta arbete utmynnade i en
databasstruktur som från början var avsedd som ett stöd för det patientrelaterade
arbetet men som också gjorde det möjligt att lokalt sköta såväl kvalitetskontroll som
verksamhetsuppföljning. Svenska multipel sklerosregistret, SMSreg, kunde lanseras
officiellt sedan vi erhållit medel ekonomiskt stöd från Socialstyrelsen/SKL 2001.
Utvecklingen av SMSreg och erfarenheten av fördelarna för användarna att arbeta
registerbaserat väckte småningom önskemål bland neurologer att arbeta på ett
likartat vis även med andra sjukdomar. Fördelen med den struktur som SMSreg
utvecklat är att det med måttliga arbetsinsatser och ekonomiska medel går att
utveckla register för andra sjukdomar – det viktigaste är att välja sjukdomsspecifika
mått på sjukdomsaktivitet och funktionshinder och att anpassa listan över medicinska
och andra behandlingar. 2009 påbörjades därför arbetet med andra
sjukdomsgrupper inom SMSreg. Från 2010 kan man i registret arbeta med GuillainBarrés syndrom, sedan 2011 även med myastenia gravis (MG) och sedan 2012 med
narkolepsi och Parkinsons sjukdom. Under 2014 har registren för ”svår vaskulär
huvudvärk”, HVreg och epilepsi, EPreg tillkommit. Under hösten 2014 kommer ett
register för amyotrofisk lateralskleros (ALS) och besläktade tillstånd att lanseras,
Motorneurosjukdomsregistret, MNDreg. SMSreg har därmed blivit ett sant
Neuroregister! Detta fick ett kraftfullt stöd då SMSreg/NEUROreg i ansökan om
medel från SKL inför 2012 fick förstärkt budget för en ansökan där utveckling av
övriga delregister var en central komponent.
Organisation:
Under 2013 har delregistren i NEUROreg enats om principer för samarbetet och
organisation, den senare framgår av Figur 1.
2 / 87
En grundläggande princip är att
varje delregister har ett fullständigt
ansvar för respektive registers
innehållsmässiga utveckling och
därtill disponerar sina egna data.
Delregistren samarbetar dock vad
gäller teknisk plattform, upphandling
av denna och förvaltar de
gemensamma medlen.
Figur 1. Svenska Neuroregisters organisation
Huvudmannaskap:
Sedan 2013 har Karolinska Universitetssjukhusets styrelse accepterat det centrala
personuppgiftsansvaret för det utvidgade NEUROreg. SMSregs registerhållare är
tillsvidare registerhållare för det sammanhållna NEUROreg.
Inomprofessionell förankring:
En prinicp för deltagande i NEUROreg är att varje delregister har ett brett stöd bland
de kliniker som arbetar med respektive sjukdom. Detta är viktigt eftersom registrering
av data förutsätter gemensamma definitioner och val av parametrar. Därför blir den
professionella förankringen viktigt för alla delregister. Svenska Neurologföreningen
accepterade 2001 ett övergripande ansvar för SMSreg och överlät till registrets
styrgrupp att ansvara för dess upprättande och drift. 2003 grundades Svenska MSSällskapet (SMSS), för övrigt på initiativ från SMSreg styrgrupp. Härefter har SMS
styrgrupp utsetts av SMSS styrelse och SMSreg har kommit att fungera som en av
SMSS arbetsgrupper. Arbetet med att utveckla ett delregister för Parkinsons sjukdom
ålades en styrgrupp utsedd av SweMoDis (Swedish Movement Disorder) och
SwePar (Swedish Parkinson’s Disease) organisationerna, två föreningar som
ansvarar för den vetenskapliga respektive kliniska förankringen av PARKreg.
Epilepsiregistret har förankring i Epilepsisällskapet. Svenska Neurologföreningen
följer nära arbetet med NEUROreg och är uttalat positivt till utvecklingen,
diskussioner om ett formellt ”fadderskap” av Neurologföreningen visavi NEUROreg
har initierats. En begränsning i detta är att Neurologföreningen är en organisation för
läkare medan registerarbetet och NEUROregs utveckling är en angelägenhet för flera
3 / 87
professioner, dvs även sjuksökterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, forskare,
mfl.
Tabell 1 visar antalet patienter som oktober 2013 fanns registrerade i de olika
delregistren.
Tabell 1. Registrerade patienter 2014-09-17 i Svenska Neurologiregister, NEUROreg
Register
Antal patienter
Totalt exkl. avlidna/migrerade
Antal besök
Antal patienter med besök
Antal behandlingar
Antal patienter med behandling
Antal pågående behandlingar
MS
Parkinson
15530
898
14120
886
85034
920
13333
633
22748
2251
10850
680
7886
2013
MG
Narkolepsi Huvudvärk
607
238
70
561
237
70
589
177
73
163
80
40
589
283
137
180
134
42
319
211
91
GBS
34
34
74
31
43
29
1
Epilepsi Neuroregister
15
17392
15
15923
15
86882
6
14286
30
26081
13
11928
28
10549
Datauttag från NEUROreg/MSreg: 2014-09-17
Det övergripande syftet för NEUROreg är:
- Att samla strukturerad information om i Sverige boende personer med neurologisk
sjukdom, i första hand MS, Parkinsons sjukdom, Epilepsi, Guillain-Barrés syndrom,
narkolepsi, myastenia gravis, motorneuronsjukdom och svår vaskulär huvudvärk.
- Att bidra till att neurologisk sjukvård i Sverige har en jämn fördelning med hög
kvalitet
- Att tillförsäkra att gängse behandlingsriktlinjer efterlevs
- Att kortsiktigt utvärdera effekten av avancerad symtomatisk och
förloppsmodifierande behandling på funktionshinder och livskvalitet
- Att långsiktigt utvärdera effekten av förloppsmodifierande mediciner på
sjukdomsförloppet
- Att skapa en bas för neurologisk forskning på en nationell nivå
- Att möjliggöra samarbete med planerade och framtida internationella projekt genom
att använda internationellt accepterade definitioner
Härutöver finns en rad sekundära syften:
- Svenska Neurologiregister är avsett som ett stöd för det patientrelaterade arbetet
men gör det också möjligt att lokalt sköta såväl kvalitetskontroll som
verksamhetsuppföljning.
- En viktig uppgift är att integrera patienten i datainsamlingen. Vi menar att detta gör
patienten mer delaktig i utvärderingen och därmed också i den fortsatta planeringen
4 / 87
av sjukvården, dvs att patienten går från att vara en passiv mottagare av vård till att
få en aktiv roll, i samklang med gällande sjukvårdslagstiftning.
- En begränsning när det gäller långsiktig utvärdering av sjukdomstillstånd och deras
behandling är bristerna hos de skalor som används för att skatta behandlingsresultat,
t ex funktionsskattningsskalor. Genom att applicera sådana skalor på stora grupper
patienter för vilka en rik information finns avseende andra parametrar får vi en
möjlighet att utveckla bättre instrument långsiktig utvärdering.
- För många neurologiska tillstånd är återkommande rehabilitering den av hävd mest
etablerade behandlingen, även om dokumentation av dess effekter ofta är bristfällig.
Registret har potential att erbjuda systematisk och prospektiv utvärdering även av
sådana insatser vid kronisk neurologisk sjukdom.
2. Deltagande enheter:
Vi skiljer på Centra, enheter bestående av en eller flera kliniker under samma
sjukvårdshuvudman, som registrerar gemensamt men där kliniktillhörighet kan
variera, t ex i Stockholm och Göteborg, och på deltagande Kliniker. Fördelen med
ett Centrum är att patienter kan gå mellan vårdgivare och fortfarande vara tillgängliga
i NEUROreg för de olika enheterna. Tabell 2 visar deltagande centra och kliniker.
3. Täckning:
Eftersom NEUROreg är web-baserat finns inga tekniska begränsningar vad gäller
tillgång till registret. Vi är sedan länge representerade, dvs har aktiva
användare/rapportörer i samtliga landsting och på alla sjukhus där neurologisk vård
erbjuds. Tabell 2 visar antalet enheter som rapporterar patienter av de olika
diagnoserna.
5 / 87
Tabell 2. Deltagande enheter (deltagande enheter, 639 användare på 95 <74 aktiva> enheter, den
17/9, 2014) (kolumn ”antal användare” visar alla aktiva användare (503), en användare kan bidra till
olika enheter/kliniker)
Nr
Region
Län
1 Norra
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19 Vä s ts vens ka
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
Jä mtl a nd
Vä s ternorrl a nd
36 Upps a l a -Örebro
37
38
39
40
41
42
43
44
Söderma nl a nd
Ös ters und
Örns köl ds vi k
Sunds va l l
Sol l efteå
Ba rnmotta gn Övi k
Vä s terbotten
Umeå
Ba rnkl i n Umeå US
Norrbotten
Pi teå
Sunderbyn
Gä l l i va re
Ka l i x
Gä vl eborg
Gä vl e
Hudi ks va l l
Bol l nä s
Ba rnkl i ni ken Gä vl e
Ba rnkl i n Hudi ks va l l
Da l a rna
Fa l un
Ba rnkl i ni ken Fa l un
Vä s tra Göta l a nd Uddeva l l a
Trol l hä tta n
SÄS
SKAS
51
52
53
54
55
56
57
58
59
60
61
62
63
64
65
66
Klinik/Enhet
MS
ParkinHuvud- Narko- Epi- Antal reg.
Antal
GBS MG
son
värk
lepsi lepsi
pat.
användare
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Borå s
Ba rnkl i ni ken Borå s
Skövde
Ma ri es ta d
Li dköpi ng
Fa l köpi ng
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Göteborg
Angered
Ös tra
Sa hl grens ka
Möl nda l
Lä ka rhus et
Fröl unda
Neurokl i n. Dr.Sti g Svens s on
Ba rnkl i ni ken Sa hl grens ka
Örebro l ä n
Vä s tma nl a nd
Vä rml a nd
Upps a l a l ä n
45
46 Södra
47
48
49
50
Center
Skå ne
Ha l l a nd
Bl eki nge
Söderma nl a nds s jvomr Nyköpi ng
Es ki l s tuna
Örebro
Ka rl s koga
Ba rnkl i n Örebro US
Vä s terå s
Ba rnkl i n Vä s terå s
Vä rml a nds s jvomr
Ka rl s ta d
Upps a l a
Ba rnkl i n Aka dem
Sjukhus et
Ba rnkl i n Hel s i ngborgs
La s a rett
Hä s s l ehol m
Ys ta d
Trel l eborg
La nds krona
Hel s i ngborg Neurokl i n
Borre
Ängel hol m
Ma l mö
Lund
Kri s ti a ns ta d
Hel s i ngborg
Ba rnkl i n Lunds US
Ba rnkl i n Ma l mö
Norra Ha l l a nd
Kungs ba cka
Va rberg
Ha l ms ta d
Ba rnkl i n Ha l ms ta d
Bl eki nge
Söl ves borg
Ka rl s krona
Ka rl s ha mn
Ka rl s krona s Ba rnkl i ni k
6 / 87
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
194
67
198
61
1
685
0
1
170
79
0
423
0
63
0
2
403
0
0
435
284
0
186
0
1
52
0
25
10
1711
0
0
50
20
10
18
4
12
11
1
26
1
1
5
2
0
15
0
2
0
2
18
2
0
8
13
1
15
15
15
15
9
5
0
25
0
0
3
2
3
135
275
471
4
1
306
4
506
744
6
11
21
1
3
15
2
18
31
0
2
0
1
56
88
4
1
1
1
3
0
44
7
404
913
182
265
0
43
148
66
184
8
0
186
36
0
1
3
18
17
6
11
1
2
6
5
5
1
0
1
1
1
67 Sydös tra
68
69
70
71
72
73
74
75
76
77
78
79
80
81
82
83
84
85 Sthl ms regi on
86
87
88
89
90
91
92
93
94
95 Sa kna s regi on
Hela riket
Ös tergötla nds s jvomr
Kronoberg
Ka l ma r l ä n
Jönköpi ngs l ä n
Norrköpi ng
Motal a
Li nköpi ng
Ba rnkl i ni ken
Vri nnevi s jukhus et
Ba rnkl i ni ken Li nköpi ng
Ljungby
Vä xjö
Vä xjö Ba rnkl i ni k
Vä s tervi k
Ka l ma r
Ka l ma rs Ba rnkl i ni k
Stockhol ms l ä n
Stockhol m s jvomr
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Vä rna mo
Ryhov
Eks jö
Ba rnkl i ni ken Ryhov
Vi s by
X
X
X
Vä s tervi ks Ba rnkl i ni k
Os ka rs ha mn
Jönköpi ngs s jvomr
Gotla nd
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Ka rol i ns ka
Uni vers i tets s jukhus et
Sol na
Huddi nge
Ba rnkl i ni ken ALB
Stockhol mPri v
Odenpl a n
Da nderyd
Ba rnkl i ni ken Söders jukhus et
Sofi a hemmet
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
61
0
6
10
2
30
2
269
173
636
14
15
17
7
1
5
234
0
120
162
8
2
1
2
9
1
4
5
1
2
3
0
67
250
165
4
99
1
1
1
6
15
11
3
4
0
2581
1825
10
25
24
499
0
3
0
17384
37
25
41
4
2
1
13
1
1
11
639
4. Framtidsplaner
NEUROreg befinner sig i en mycket snabb utvecklingsfas. Dels utvecklas SMSreg
målmedvetet mot en allt högre grad av komplexitet, datatäthet och datakvalitet. I denna
utveckling ingår den mycket ambitiösa utvecklingen av Visualiserings- och Analysplattformen
(VAP) och Patientportalen med PER och direkt tillgång till registerdata för patienterna.
Parallellt pågår ansträngingarna för de övriga delregistren i olika grader av tidig utveckling.
Där är framförallt fokus inriktat på en ökad registreringsaktivtet, vilket betyder behov av
resurser för registrering men också av pedagogisk natur. Med tiden kommer SMSregs
avancerade funktioner att överföras till övriga delregister om erforderliga resurser erhålls.
NEUROreg täcker redan en stor del av neurologin (strokefältet har ju redan sitt eget
välutvecklade register i Riksstroke) men några ytterligare diagnoser kommer att tillföras.
Amyotrofisk lateralskleros – motorneuronsjukdom debuterar i årets årsrapport och kommer
att gå i drift i oktober 2014. Sonderande samtal har inletts avseende möjligheten att skapa
ett register för ryggmärgsskador men inga belsut har tagits.
MS och Parkinsons sjukdom har valts ut för utarbetande av Nationella Riktlinjer och detta
projekt har startats 2014. SMSreg och PARKreg kommer att ta en viktig plats i detta arbete,
både som datakälla och sanolikt som verktyg för implementering.
Sammanfattningsvis bedömer vi att NEUROreg fungerar väl som både den murbräcka och
plantskola som behövs för att kvalitetssäkra svensk neurologi.
7 / 87
Multipel skleros
1. Bakgrund och Syfte
Multipel skleros - MS är en livslång, kronisk sjukdom som drabbar centrala
nervsystemet (CNS). MS är den näst vanligaste orsaken till neurologiskt handikapp
hos yngre vuxna. MS börjar för det mesta mellan 20 och 40 års ålder och
typdebutåldern är 30 år. Förloppet vid MS varierar men oftast leder MS slutligen till
betydande funktionshinder. Redan tidigt påverkas dock ofta arbetsförmåga av
återkommande symtom och en typisk trötthet leder till en påtaglig minskning av
livskvaliteten. Sjukdomen medför stora kostnader för samhället i form av bortfallen
arbetsförmåga, vård- och behandlingskostnader. Enligt en hälsoekonomisk
beräkning genomförd 2003 är samhällets totala kostnad för MS i Sverige 5 miljarder
kronor årligen. Av dessa kostnader är än så länge drygt 700 miljoner kostnader för
förlopps-modifierande mediciner, främst betainterferon, glatirameracetat, natalizumab
och fingolimod. MS-vården i Sverige har, sannolikt till följd av tidigare avsaknad av
effektiv kausal terapi, traditionellt varit kraftigt eftersatt. Tillkomsten av
förloppsmodifierande behandling har ändrat detta och en mycket mer aktiv MS-vård
med s.k. MS-centra på regional nivå och multidisciplinära MS-team i de flesta län
byggdes upp från mitten 1990-talet. Vården omfattar såväl kausal som symptomatisk
behandling som rehabiliteringinsatser.
Systematiska genomgångar har visat att MS-vårdens utbyggnad är ojämnt fördelad
över landet. Detta avspeglas exempelvis i skillnader i användandet av
bromsmediciner mellan olika län, även om skillnaderna har tenderat att minska.
Svenska MS-registret (SMSreg) ger incitament för en mer enhetlig utbyggnad av MSvården. Förloppsmodifierande behandling vid MS är dyr och varierar från tämligen
riskfria behandlingar med partiell effekt till mer effektiva behandlingar som åtföljs av
risk för allvarliga biverkningar. Det nationella MS-registret bidrar till att öka
stringensen för förloppsmodifierande behandling och underlättar anpassningen till de
ändrade behandlingskriterier som kan uppstår i takt med att nya behandlingsprinciper
etableras. Natalizumab och betainterferon, och i någon mån glatirameracetat, har en
rejält skyddande effekt avseende nya MS-lesioner i magnetkamera-undersökning och
alla preparaten minskar frekvensen och allvarlighetsgraden av skov. Det är dock
mindre klart vilken betydelse dessa behandlingar har vad gäller livskvalitet på kort
sikt, men framför allt vad som gäller den långsiktiga effekten för att förhindra
funktionshinder. Vi förväntar oss att en aktiv och tidig behandling ska leda till ett mer
9 / 87
godartat förlopp på sikt, men faktum är att kunskap om detta är bristfällig. Inom
ramen för SMSreg drivs projektet "Virtual Placebo" (ViP) under ledning av prof. Oluf
Andersen, Göteborg, där patienter under förloppsmodifierande behandling följs
longitudinellt och jämförs med matchade svenska historiska kontrollpersoner. Detta
projekt utvärderar den långsiktiga effekten av nuvarande och framtida behandlingar.
Ett första resultat publicerades i Läkartidningen 2007 och talade för att betainterferon
och glatirameracetat verkligen begränsar utvecklingen av funktionshinder på längre
sikt, kanske upp till 10 år (Tedeholm et al, 2007). En uppföljande och fördjupad
analys bekräftar detta och en fullskalig artikel publicerades i Multiple Sclerosis
Journal, en välrenommerad internationell tidskrift, i maj 2013.
Sverige hör till de länder i världen som har den högsta frekvensen nyinsjuknande i
MS och den högsta andelen MS-sjuka, uppskattningsvis 17 500 personer (Ahlgren,
2011). Årligen insjuknar minst 5 personer per 100 000 invånare.
MS förekommer dubbelt så ofta hos kvinnor som hos män. Tillkomsten av
förloppsmodifierande behandling har ändrat MS-vården i Sverige både till innehåll
och till organisation. För närvarande (2014-09-26) behandlas 7 890 svenskar med
förloppsmodifierande behandling (främst betainterferon, glatirameracetet,
natalizumab, fingolimod, dimetylfumarat, alemtuzumab och teriflunomide) mot MS,
vilket torde motsvara en kostnad över 700 miljoner kronor. Förskrivare finns på de
flesta neurologmottagningar men även på somliga medicinkliniker i orter där neurolog
saknas.
I Danmark finns ett rikstäckande MS-register sedan över 60 år som omfattar mer än
90% av MS patienterna. Det är prevalensorienterat och samkörningar med andra
nationella register har utgjort en bas för många epidemiologiska studier. Norska MSregistret etablerades 1996 och siktar in sig på epidemiologiska frågeställningar samt
behandlings- och kvalitetskontroll och omfattar ca 5 000 patienter. Det norska
regsitret öppnar i dagarna ett internetbaserat gränssnitt och det danska registret
kommer från januari 2015 att börja använda en anpassad version av SMSreg
gränssnitt.
10 / 87
2. Parametrar och skalor
SMSreg innehåller en stor mängd kliniska och parakliniska mått. Utöver demografi
ingår uppgifter om sjukdomens debut, diagnostiska fynd, sjukdomens förlopp med
skov och funktionhinder skattat på flera sätt, både baserat på den fysiska
undersökningen som EDSS (expanded disability status scale) samt skattat av
patienten själv via enkät som MSIS-29 och EQ5D. Viktigaste parakliniska parametrar
är fynd vid undersökning med magnetresonanstomografi
(”magnetkameraundersökning”, MRI) och analys av ryggmärgsvätskan
(cerebrospinalvätskan). Detaljerad information följs avseende den
förloppsmodifierande ”immunmodulerande” behandlingen (”bromsmedicinering”) vad
gäller startdatum, dos, slutdatum och orsak till avslut. Utöver ett begränsat ”minimal
data set” (se nedan under ”Inrapportering”) finns ett stort antal parametrar att
användas vid behov, t ex i vissa projekt som kräver mer detaljerad uppföljning. Se
nedan vad gäller datamängd och resultat exempel på vad som registreras.
3. Datamängd och Täckning:
Vi är sedan länge representerade i samtliga landsting och på alla sjukhus där
neurologisk vård erbjuds. Emellertid finns ett antal patienter som vi kan ha svårt att
nå emedan de får sin sjukvård i kontakter med medicinkliniker eller i primärvården.
Ett tidigt mål från SMSreg har varit att alla i Sverige nyinsjuknade med MS och alla
som behandlas med immunmodulerande behandling skulle erbjudas inklusion i
registret. Vårt långsiktiga mål, att erbjuda alla MS-patienter i landet inklusion har nu
blivit rimligt och är vad vi siktar på. En epidemiologisk studie visar att antalet
personer med MS i Sverige uppgår till 17 500 (Ahlgren, 2010). Till dags dato har vi
information om 14 154 levande (”aktiva”) patienter med MS i registret. Därtill har vi
information om 1 392 avslutade patienter, flertalet avlidna, andra exkluderade av
annan orsak, oftast p g a utflyttning. Figur 2 visar utvecklingen av antalet
registrerade patienter från 2001-2013. Som synes är ökningstakten stadig. Därtill har
vi information om funktionshinder p g a MS-sjukdomen (EDSS skattning) hos en
ökande andel av patienterna, idag 82% mot 54% år 2004, trots ökningen. Tabell 3
visar utvecklingen av mänden data i SMSreg sedan 2001 medan Tabell 4 visar
fördelningen av de viktigaste parametrarna i SMSreg i nuläget.
11 / 87
Figur 2. Antalet registrerade patienter i SMSreg sedan år 2001.
Tabell 3. Utvecklingen av mängden data i SMSreg 2001-2013.
År
Riket 2014
Riket 2013
Riket 2012
Riket 2011
Riket 2010
Riket 2009
Riket 2008
Riket 2007
Riket 2006
Riket 2005
Riket 2004
Riket 2003
Riket 2002
Riket 2001
Antal
Avlidna Besök Terapi Skov MRI LP/CSF QoL
Användarkonto
patienter
15 530 1 166 85 034 22 748 24 874 17 742 14 493 60 221 406 unika aktiva anv.
14 609
929 75 633 19 892 15 074 14 467 6 455 43 616 489 unika aktiva anv.
13 762
907 66 788 17 476 13 441 11 558 6 052 27 992 305 unika aktiva anv.
12 962
804 59 412 15 343 12 271 10 177 5 635 20 740 486 (431 unika anv.)
11 893
710 51 623 15 453 11 301 8 395 5 150 14 656 421 (360 unika anv.)
10 937
624 43 940 13 420 10 407 6 295 4 591 6 231
360
9 905
506 36 044 10 138 9 124 5 392 4 187 4 414
330
8 784
293 28 503 8 399 7 473 4 431 3 721 2 819
287
7 836
235 23 314 6 386 5 668 3 671 3 353 1 714
241
6 878
209 18 837 5 098 4 083 2 960 2 900 1 284
189
5 965
197 15 131 4 032 3 035 2 360 2 024
874
4 590
10 795 2 902 2 079 1 670 1 185
453
4 092
8 026 2 029 1 295 1 165
471
257
3 080
3 774 1 333
198
441
378
57
12 / 87
Tabell 4 visar datatätheten för utvalda parametrar i SMSreg. Som tydligt framgår varierar mängden
data avsevärt mellan olika delar av landet, avspeglande graden av aktivt arbete med registret.
Nr
Klinik/Enhet
Tot
antal
pat.
PrevaAvslenta
Besök
lutade
pat.
RIKET 17/9, 2014 15530 14120
EDSS
Skov
1410 85034 72854 24874
Immuno- Pågående
terapi Im.terapi
22748
MSIS29 MSFC SDMT EQ5D
Arbetsförmåga
7886 17742 14493 3716 15020 2806 27290 5603
3688
MRI
CSF
1 Solna
2 Huddinge
1737
1705
1520
1456
217
249
9816
9097
9575
8932
2786
2545
2374
2843
844
785
1844
2256
3 Sahlgrenska
FSS
1878 1675
2237 855
2166
2080
615
887
3065
2163
985
538
167
384
1661
1482
179
7629
7206
2363
2339
905
157
1476
9
1288
133
1560
422
125
4 Lund
693
639
54
5198
4194
1252
1278
359
563
969
75
460
161
1779
223
500
5 Uppsala
628
566
62
8754
6473
3454
757
184
1265
1007
7
36
14
1002
23
11
6 Umeå
7 Karlstad
594
507
526
487
68
20
4719
1409
4535
1390
1196
265
963
575
299
261
1859
89
814
289
9
5
780
285
164
7
1007
587
294
40
800
12
8 Danderyd
495
449
46
4737
3804
903
742
236
1328
502
358
510
218
956
168
210
9 Linköping
10 Örebro
479
470
383
422
96
48
3293
2820
3079
2642
1052
705
648
611
195
215
747
635
633
457
8
348
484
291
29
354
624
604
133
218
336
86
11 Trollhättan
12 Falun
435
402
410
384
25
18
245
2566
157
2404
151
1342
335
795
185
216
17
1283
99
534
0
8
386
511
4
5
3303
1050
109
149
4
24
13 Gävle
375
357
18
1827
1687
614
580
189
1042
269
26
503
1
561
227
28
14 Malmö
15 Västerås
342
306
331
294
11
12
2842
2121
1776
598
457
240
531
394
233
161
353
108
159
219
3
10
524
183
9
11
459
293
159
147
7
10
16 Borås
283
271
12
858
669
251
402
167
120
163
1
214
5
279
126
16
17 Eskilstuna
275
213
62
740
561
211
343
135
210
125
5
187
3
246
114
85
18 Norrköping
267
234
33
560
457
206
352
134
142
274
6
323
13
355
104
2
19 Helsingborg
20 Ryhov
264
248
253
237
11
11
851
1201
578
1020
341
445
436
434
182
149
186
220
163
172
8
1
372
230
41
1
718
337
65
4
88
57
21 Växjö
234
221
13
35
25
36
283
143
2
22
0
180
0
190
148
0
22 Sundsvall
23 Östersund
198
190
185
182
13
8
450
1353
397
1141
127
420
306
323
106
115
178
666
64
254
0
3
177
275
3
3
204
668
46
218
17
251
24 Skövde
186
181
5
531
519
227
224
111
80
90
1
237
5
1018
61
10
25 Kristianstad
182
176
6
1269
1212
514
399
111
477
252
1
117
7
175
53
9
26 Karlskrona
182
181
1
483
207
42
244
98
12
18
4
67
3
62
63
3
27 Halmstad
28 Sunderbyn
179
169
177
165
2
4
1022
379
748
335
229
226
338
282
114
122
252
109
119
82
4
170
180
384
5
3
1432
308
51
80
1
9
29 Eksjö
165
154
11
965
717
339
249
86
81
118
11
158
55
182
23
13
30 Kalmar
162
153
9
111
89
79
205
100
9
41
1
113
0
193
41
3
31 Motala
160
133
27
1015
895
294
279
61
102
158
6
230
10
221
64
6
32 Kungsbacka
146
143
3
1205
833
173
206
69
187
97
0
174
0
238
2
7
33 Nyköping
135
132
3
507
463
103
178
77
115
57
4
102
1
152
83
26
34 Västervik
35 Visby
120
99
114
94
6
5
890
459
861
342
164
256
215
140
64
44
231
150
104
103
0
14
46
83
0
0
57
130
39
43
58
54
36 Trelleborg
88
88
0
189
157
39
183
66
12
17
4
175
11
187
159
4
37 Gällivare
38 Värnamo
79
67
72
66
7
1
247
96
245
89
106
79
95
75
38
36
83
24
71
23
0
3
86
44
0
3
119
115
34
27
0
7
39 Örnsköldsvik
67
64
3
380
222
121
124
46
133
32
66
74
9
92
25
55
40 Varberg
41 Sollefteå
66
61
63
58
3
3
472
399
244
219
68
81
101
152
37
39
18
65
38
30
0
6
93
103
0
3
139
104
18
39
0
101
42 Bollnäs
43 Ystad
59
56
56
55
3
1
341
209
339
154
85
56
70
73
26
35
147
21
83
44
0
1
0
40
0
6
0
80
0
16
61
5
44 Falköping
52
51
1
212
208
48
72
22
11
19
0
50
2
215
10
2
45 Frölunda
50
49
1
201
178
45
32
17
53
26
0
0
0
0
0
0
13 / 87
46 Helsingborg Borre
44
43
1
73
55
66
71
19
23
29
0
0
0
0
0
23
47 Karlshamn
36
35
1
32
21
5
29
15
10
6
0
6
0
48
0
5
48 Angered
49 Stockholm Priv
25
24
25
24
0
0
40
44
40
37
9
5
12
6
10
1
9
16
11
6
0
0
0
2
0
0
0
2
0
2
0
4
50 Odenplan
24
21
3
15
14
7
6
4
8
8
0
0
0
0
0
1
51 Dr.Stig Svensson
52 Östra
20
10
20
0
0
10
79
5
70
5
18
6
12
1
7
0
13
0
9
5
0
0
1
0
0
0
1
0
1
0
1
0
53 Ängelholm
7
5
2
9
7
8
7
3
2
5
0
2
2
1
0
0
54 Ljungby
55 Landskrona
5
4
5
2
0
2
5
22
5
17
6
5
3
10
2
1
5
3
7
6
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
56 Karlskoga
4
4
0
1
1
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
57 Barnklin Västerås
58 Oskarshamn
3
3
3
3
0
0
6
0
6
0
2
0
5
1
3
1
10
0
0
0
0
0
8
0
0
0
9
0
9
0
0
0
59 Hässleholm
1
1
0
0
0
1
3
1
0
0
0
0
0
0
0
0
60 Lidköping
61 Piteå
1
1
1
1
0
0
0
0
0
0
0
0
1
1
1
1
0
1
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
1123 75633 64375 23799
287 9401 8479 1075
19892
2856
7236 14467 13411 3412 11012 2681 20631 2639
650 3275 1082 304 4008 125 6659 2964
2000
1688
RIKET 2013 sept
ÖKNING
14609 13486
921
634
Även om hela landet är representerat i SMSreg så varierar fortfarande
täckningsgraden vad gäller andelen registrerade patienter av det totala antalet
patienter i varje län, vilket tydligt framgår av Figur 3.
Figur 3. Antalet levande registrerade patienter per 100 000 invånare i Sveriges län
och antalet registrerade besök för dessa patienter under den sista 12månadersperioden. Dessa data kan jämföras med en publicerad beräknad prevalens
om 189 per 100 000 (Ahlgren 2010).
14 / 87
4. Kvalitet och validitet
De för SMSreg valda skattningsskalorna är samtliga väletablerade och betraktas som
valida. Dock finns för flera av dem begränsningar vad gäller reliabilitet:
1. EDSS, som skattar funktionshinder har ett mått av subjektivitet och det finns en
”interrater variability”. Dock visar mycken forskning att EDSS korrelerar väl till olika
funktionella parameterar och även till socioekonomiska mått vilket talar för en hög
validitet.
2. Prognostiska faktorer är definierade för insjuknandet, det första skovet. Dessa har
identifierats i andra projekt men är validerade i SMSreg.
3. Registrering av skovfrekvens är etablerat som viktigaste utfallsparameter vid
läkemedelsprövningar vid MS. Även i övrigt kan sägas att nästan alla parametrar
används just i stora läkemedelsprövningar och att de har en hög validitet och
reliabilitet.
En springande punkt vid registrering av MS är att diagnostiken håller en hög klass.
Här finns lyckligtvis två parametrar som kan avslöja om precisionen skulle vara
bristfälligt. För varje patient rapporteras således i registret i samband med
diagnossättandet huruvida patienterna uppvisar typiska fynd vid analys av
ryggmärgsvätska och vid magnetkamerundersökning. Det visar sig att 99% av
registrerade patienter har magnetameraförändringar stödjande MS-diagnosen. Därtill
har 93 % av patienterna förändringar av proteinmönstret i ryggmärgs-vätskan som är
typiska vid MS. Detta är en hög andel och talar för hög säkerhet i diagnostiken. Detta
kan bekräftas av en studie vi utförde under 2008 av 100 patienters diagnos i SMSreg
och fann en 99%-ig överensstämmelse med journaluppgifter.
Reliabiliteten av data i SMSreg kontrolleras på två sätt, dels genom spärrar mot
felinmatning i själva programvaran, dels genom efterkontroll och analys av data.
SMS-registrets mjukvara innehåller kontrollfunktioner. Således kontrolleras vilka
personer som arbetar med programmet och tidpunkt. Datafält (variabler) har
definierade restriktioner på vad som kan fyllas i och för många variabler finns det
definierade listor/rullgardiner med möjliga svar som anges genom att peka och klicka.
15 / 87
Variablerna baseras på internationellt accepterade kriterier valda av SMS styrgrupp
sedan 1990-talets mitt.
Varje enhet ska/kan göra en intern validering avseende läkarbedömda variabler som
t.ex. MS förlopp och EDSS, genom genomgång av data som framgår tydligt på
"Patient visit" eller andra sidor i SMS-systemet. Plötsliga avvikelser liksom byte av
terapi kontrolleras lokalt mot patientjournal. För att förbättra kvaliteten av SMSreg har
vi skapat återkopplingsrutiner. Deltagande enheter har möjlighet att ta del av
fördefinierade rapporter, s.k. dynamiska diagram, grafiska översikter av data lokalt
och nationellt varvid avvikande värden kan identifieras.
Från 2014 inkluderar de dynamiska rapporterna (se nedan under Återkoppling)
rapporter som mäter datatäthet.
5. Inrapportering
Insamling av data liksom registrering i det internet-baserade programmet sker i
samband med patienternas besök till läkare eller sjuksköterska. Intervallen beror på
diagnosen och vårdsituationen. I somliga uppföljningar, t ex av nyligen introducerade
läkemedel sker besöken strukturerat med jämna mellanrum. I många fall avgör
sannolikt tillgången till neurologisk specialistkompetens intervallet i inrapporteringen.
Registrering av biverkningar sker i SMSreg kopplat till en central rapportfunktion med
direkt kommunikation med Läkemedelsverket (samarbete med ARTIS).
Beställning av analys av behandlingsinducerade antikroppar mot interferon och
natalizumab görs vid definierade tidpunkter efter behandlingsstart, med
provtagningsremiss som fylls i direkt i SMSreg. Efter analys blir utfallet tillgängligt via
SMSreg och patientens hela analyshistoria blir tillgänglig för behandlande läkare.
Obligatoriska basdata är:
a) Demografi (ålder, kön debutdatum, förloppstyp)
b) Uppgifter om insjuknandet (fem variabler)
c) Utfall av diagnostisk utredning (magnetkameraundersökning och likvoranalys)
16 / 87
I samband med besök registreras följande parametrar:
d) Egen skattning av hälsotillstånd (1-5) (motsv första frågan i SF-36)
e) Funktionshinder enligt EDSS-skalan
f) Oväntad eller allvarlig biverkan av läkemedel
g) Eventuell övergång till progressiv sjukdom
h) Skov sedan föregående besök
i) Magnetkameraundersökning sedan föregående besök
j) Aktuell arbetsförmåga
k) Häldorelaterad livskvalitet enligt EQ5D
l) Pågående eller avslutad rehabilitering
m) Förändring av behandling med immunmodulerande behandling
(bromsmediciner)
Härutöver innehåller systemet ett flertal variabler som inte är obligatoriska generellt,
varav somliga ingår i speciella uppföljningsrutiner, t ex av immunmodulerande
behandlingar, medan andra har relaterar till rehabiliteringsprocessen, t ex ADLskattning och flera mått på gångfunktion. Resultat av analys avseende
antikroppsbildning mot interfeorn beta och natalizumab ingår också, liksom möjlighet
att dokumentera vissa blodprovsresultat, i första hand antal lymfocyter och
antikroppar mot JC-virus, analyser som some relaterar till olika behandlingar.
Patientrapporterade mått – Patientens egen registrering: SMSreg innehåller flera
enkätbaserade skattningar där patienterna beskriver sin funktion. Hit hör den MSspecifika funktionsskattningsenkäten MSIS-29, TSQ som beskriver nöjdhet med
given behandling, en MS-inriktad trötthetsskala, en symtominventeringsenkät kallad
”MS-kollen” och en rapportering av arbetsaktivitet (antal timmar per vecka i arbete
och ersättningsform i de fal man inte kan arbeta heltid. Nytt för 2014 är att patienter
direkt hemifrån via Patientportalen (se nedan) kan fylla i dessa enkäter direkt på
skärmen. Resultaten kan sedan importeras till SMSreg efter att ha granskats av
ansvarig läkare.
6. Återrapportering
Eftersom allt deltagande i SMSreg, liksom i NEUROreg i dess helhet, är frivilligt, är
återkoppling av data grundläggande för att motivera våra enheter. Vi utgår ifrån att
17 / 87
den viktigaste drivkraften bakom rapportering är den nytta för den egna
verksamheten som deltagarna upplever. Återraporteringen är därför en helt
avgörande egenskap.
a) Den grundläggande återkopplingen är det grafiska gränssnittet med
sammanställning av patientuppgifter som behandlande läkare kan använda
vid patientbesöket (Figur 4). Här sammanfattas den information som
behandlande läkare behöver som utgångspunkt för besöket och för de beslut
som behöver tas, fr a vad gäller immunmodulernade behandling. Detta är
troligen den för sjukvårdspersonalen viktigaste formen av återkoppling.
b) Beslutsstöd: Utöver att sammanfatta och visa de viktigaste uppgifterna på en
skärm, så får läkaren stöd för sitt behandlingsbeslut på så vis att patientens
tillstånd sätts i relation till andra jämförbara patienters tillstånd, och detta på
två vis: 1. MSSS: Omvandling av det viktigaste funktionshindermåttet, EDSS,
till det sjukdmsdurationskorrigerade måttet MSSS. 2. Nytt 2014: Funktionsklockan: I grafisk form presenteras patientens senaste resultat i upp till 12
mått i relation till motsvarande värde hos jämförbara patienter i registret. Här
har läkaren möjighet att välja kriterier på jämförelsegruppen (kön, ålder,
sjudomsduration och behandling) ( se Figur 5).
c) Nytt 2014: Visualiserings- och analysplatformen, VAP: Vi har under 2014
utvecklat en teknik för att göra informationen i SMSreg tillgänglig i realtid.
Registeranvändarna kan således välja mellan i nuläget ett tjugotal olika
tabeller och diagram, som delas upp i olika katergorier: a) Datatäthet b) ”Hur
mår våra patienter?”: funktionsmått, genomsnitt och spridningsmått c)
Tillgänglighet och vårdkvalitet: Uppfyllelse av de kvalitetsindikatorer som
definierats för svensk MS-vård av Svenska MS-sällskapet d) Årsrapport:
Tabeller och figurer som ingår i Årsrapporten e) Öppna jämförelser: den info
från SMSreg som ingår Socialstyrelsens årliga rapport ”Öppna Jämförelser i
hälso- och sjukvården”. f) Forskning och analys. Alla dessa tabeller och
diagram kan anpassas efter till att visa valda kategorier av data eller
patienter. Så kan man exempelvis som deltagande läkare välja att se statistik
och grafer på olika nivåer, från olika kategorier av sina egna patienter, till
motsvarande baserat på den egna klinikens, länets, regionens eller rikets
patienter. Således kan man välja att visualisera ett stort antal kombinationer
18 / 87
av data och patienter utifrån det tjugotal tabeller och grafer som är designade.
Vi kommer under hösten att utöka antalet tabeller och grafer, i första hand
lägga till analys och visualisering av data som relaterar till behandling. Vi har
valt att göra majoriteten av tabletterna och graferna öppet tillgängliga.
Detta gäller förstås den information som regelbundet visas öppet, dvs
Årsrapporten och Öppna Jämförelser, men även Tillgänglighet och
vårdkvalitet. Undantaget är att den öppna informationen visas ned till
läns/klinik-nivå men inte på läkarnivå.
d) Listor, sökning och dataexport på egna patienter: Varje deltagande enhet
sammanställer vid behov sina egna registerdata, antingen i form av enkla
listor, eller mer fullständigt i Excel-format efter sökningar grundat på en eller
flera variabler. På detta sätt är i princip alla information tillgänglig för den enhet
som okså äger den.
e) Dynamiska rapporter: Ett tiotal fördefinierade tabeller och grafer som är
mindre dynamiska är vår nya VAP och som representerar vår tidigare metod
för datavisualisering, men som också visar data i realtid. De delas in i följande
kategorier:
i.
Rapporter avseende täckningsgrad
ii.
rapporter för klinikadministrativa behov avseende antal patienter,
förloppstyper, besök och behandlingar per län och klinik
iii.
rapporter avseende behandling med bromsmediciner
f) Årsrapport (denna): En årlig sammanställning av nationella data, där
deltagande centras data i många fall särredovisas, har hittills varit den kanske
viktigaste återföringsmetoden och utförs i samband med denna
rapport/ansökan om fortsatta medel. Årsrapport och Verksamhetsberättelse
skickas till de 360 personer som deltar i registerarbetet.
g) SMSreg bidrar med data till den rapporten från Sveriges Kommuner och
Landstings projekt ”Öppna Jämförelser” sedan fem år.
h) Nytt 2014: Patientportalen: I maj 2014 lanserade SMSreg sin Patientportal,
där deltagande patienter via internet, dvs även hemifrån, får insyn i och
tillgång till registerarbetet och en del av de data som är registrerade. ”Mina
registerdata” visar än så länge ett utsnitt av det grafiska gränssnitt som vi
arbetar med i vårdsituationen (se Figur 8) . Här visas än så länge förekomsten
av skov, den immunmodulerande behandlingen och
19 / 87
funktionshinderskattningen i form av EDSS. Under patientportalen kan
patienterna redan nu också rapportera Patientens Egen Registrering (PER) i
form av fem olika enkätformulär (se Figur 9). Tanken är att patienterna också i
grafisk form snart ska kunna följa utvecklingen av de egenrapporterade
måtten. Avsikten är att göra patienterna till inbjudna medaktörer i vården och
motivera till ökad rapportering. Vi förväntar oss att patienternas tillgång till data
också kommer att vara en viktig motiverande faktor för sjukvårdspersonalen
för att öka datamängd och datakvalitet.
i) Sammanfattande data presenteras dessutom vid det årliga registermötet, som
sedan 2003 varit gemensamt med Svenska MS-Sällskapet.
Figur 4. Så här ser SMSreg ut: Det grafiska gränssnitt som SMSreg erbjuder
användaren i form av en sammanställning av uppgifter för den aktuella patienten.
20 / 87
Figur 5. Beslutsstödet ”Funktionsklockan” där patientens resultat i de 12
funktionsskattningsparametrarna i realtid relateras till övriga patienter i SMSreg.
Jämförelsegruppen kan modifieras enligt 6 kriterier för ökad relevans.
Figur 6. Exempel på tabell genererad i realtid av Visualiserings- och
Analysplattformen (VAP) som visar statistik över registerhållarens registrerade
patienter. Användaren kan välja sina egna, klinikens, länets eller rikets patienter.
21 / 87
Figur 7. Graf genererad i realtid av Visualiserings- och analysplattformen (VAP),
under rubriken Forskning, som visar att kvnnor och män i Stockholms län utvecklar
funktionshinder på ett likartat sätt. Detta är ett intressant exempel på hur ny kunskap
kan genereras på stora patientgrupper då tidigare studier på mindre material pekat
på att män har ofördelaktigare förlopp. X-axeln avser månader efter sjukdomsdebut.
Figur 8. Det grafiska gränssnitt som ingår i Patientportalen, dvs som deltagande
patienter själva har tillgång till via internet.
22 / 87
Figur 9. På ”Patientportalen” kan patienten på valfri plats och med valfri tekninsk
plattform logga in i SMSregs PER-modul och rapportera enkätinformation genom att
klicka på rutorna i än så länge fem enkäter.
Principen i SMSreg är att deltagande centra har fullständig tillgång till den information
som rör den egna vårdorganisationens patienter, vilket ofta är liktydigt med län.
Deltagarna kan med hjälp av en sökmotor fritt och på egen hand söka och
sammanställa alla data som gäller dessa patienter. Olika sökvillkor kan då matchas
mot varandra för mer avancerade jämförelser. Kurser för hur detta sökverktyg
används ges med ojämna mellanrum och deltagande erhåller sedan behörighet att
exportera Excel-filer med hjälp av sökmotorn.
23 / 87
7. Resultat av analyser
SMSregs analysplan innebär att data att analyseras i tre steg:
1. Intern analys som avser registrets funktion, datamängd (antal registreringar),
datatäthet (fullständighet per registrerad person eller enhet), och datareliabilitet.
2. Vetenskaplig analys av MS-sjukdomens karaktäristika och förlopp i Sverige.
3. Analys av förändring av resultatindikatorer avspeglande kliniskt
förbättringsarbete.
7.1 Intern analys
7.1.1 Indikationsdata
En springande punkt vid registrering av MS är att diagnostiken håller en hög klass.
Här finns lyckligt vis två parametrar som kan avslöja om precisionen skulle vara
bristfälligt. För varje patient rapporteras således i SMSreg i samband med
diagnossättandet huruvida patienterna uppvisa typiska fynd vid analys av
ryggmärgsvätska och vid magnetkameraundersökning. Vi har visat att 99% av
registrerade patienter har magnetkameraförändringar stödjande MS-diagnosen.
Därtill har 93% av patienterna förändringar av proteinmönstret i ryggmärgsvätskan
som är typiska vid MS. Detta motsvarar publicerade data och talar för att precisionen
i MS-diagnostiken i SMSreg är densamma som i vetenskapliga rapporter vilket vidare
bekräftas av en studie vi utförde under 2008 av 100 patienters diagnos i SMSreg och
där vi fann en 99%-ig överensstämmelse med journaluppgifter (Bahmanyar 2009).
7.1.1 Processdata
7.1.1.1 Datatäthet: Som visats av Figur 10 ökar antalet patienter snabbt i registret.
Minst lika viktigt är det då att adekvat mängd information om varje patient också
registreras. Som framgår av Figur 10 gäller detta även andra parametrar som antalet
besök, sjukdomsskov och funktionsskattningar, inte bara med EDSS-skalan.
24 / 87
Figur 10. Ökningen av kliniska besök, funktionsskattning enligt EDSS-skalan och
övriga funktionstester är tydlig. Observera att 2014 års siffror ännu inte är
fullständiga.
7.1.1.2 Könsfördelning: MS är vanligare hos kvinnor än hos män, med en kvot på
ca 2,5. I vårt material fann vi dock till vår förvåning en oväntat stor spridning av
denna kvot mellan de deltagande enheterna (se Figur 11). Detta kan inte förklaras
med en verklig skillnad i populationen utan avspeglar en ojämn tillgång till
sjukvårdresurser. När vi nu gör samma analys för 12:e året i rad visar sig en trend
mot mindre skillnader, men fortfarande kvarstår en påtaglig skevhet. Förklaringen till
25 / 87
detta är sannolikt komplex men talar för brister i tillgång till MS-vård, delvis i ett
könsperspektiv, där fler kvinnor än män kommer i åtnjutande av specialiserad MSvård på en del håll medan det motsatta gäller andra orter.
Figur 11. Överst kvoten för antalet registrerade kvinnor/män per deltagande klinik.
Underst kvoten kvinnor/män i formell täckningsgrad för SMSreg. Värden i
fördelningens ytterlägen kan misstänkas ha strukturella orsaker.
26 / 87
7.1.2 Resultatdata
Resultatanalyser relaterade till MS-vård är komplicerade. MS är en sjukdom som
förlöper under decennier och där analys av bromsmedicinernas effekt på
funktionshinder är metodologiskt svår. Vår ambition är att utveckla analyser inom vår
VAP-funktion som tillåter oss att följa sjukdomsaktiviteten under tid, dvs skovfrekvens
och frekvens nya MS-lesioner på magnetkameraundersökningar. På samma vis har
vi för avsikt att kunna studera parametrarna under rubriken ”Hur mår våra patienter”
longitudinellt, men vi har ännu inte hunnit dit. Svåra frågor är hur vi ska kunna
bedöma patientgruppernas case-mix och hur vi skiljer låga frekvenser av händelser
såsom skov från bristfällig rapportering.
Vad vi dock kan studera i SMSreg är hur MS-sjukvården i sig ser ut. Ett
grundläggande syfte med SMSreg är ju att verka för en korrekt och jämställd tillgång
till sjukvård över hela landet oavsett exempelvis kön. En mätbar variabel är härvid
tillgången till evidensbaserad immunmodulerande behandling (”bromsmediciner”).
7.1.2.1 Behandlingsfrekvens avseende förloppsmodifierande behandling.
Mellan deltagande enheter varierar andelen registrerade patienter som har
förloppsmodifierande behandling påfallande (se Figur 12.). En avspegling av
varierande behandlingstraditioner kan säkert bidra till de skillnader som syns liksom
en avspegling av ett eftersatt behandlingsbehov i vissa fall. Detta diskuteras närmare
under punkt 8.2.
Figur 12. Det finns en stor variation i behandlingsfrekvens med immunmodulerande
mediciner hos patienter med tidig MS.
27 / 87
7.1.2.2 Behandling av män och kvinnor: MS är en sjukdom med en markant
kvinnlig övervikt. En viktig fråga är huruvida kön påverkar chansen för en person med
MS att få tillgång till bromsmedicinering. Som framgår av Figur 13. nedan så finns på
riksnivå inga tecken till snedfördelning mellan könen vad gäller behandlingsbenägenhet, med en kvot mellan kvinnor och män på 1,0. Ett antal enskilda enheter
visar dock tydliga avvikelser även om detta oftast avser centra med få registrerade
patienter.
Figur 13. Kvoten mellan behandlingsfrekvens för bromsmediciner för kvinnor och
män där kvoten 1.00 avser samma behandlingsfrekvens, och värden mindre än 1
avser lägre behandlingsfrekvens för kvinnor.
7.1.2.3 Behandling av rätt patienter: En tredje viktig resultatindikator är huruvida
rätt patienter får behandling utifrån funktionshinder. Detta redovisas nedan under
Kliniskt förbättringsarbete.
MS leder efter många år oftast till funktionshinder, men detta är en långsam process
och våra verktyg att mäta progressen är bristfälliga. Detta gäller inte minst EDSSskalan. Sålunda krävs känsligare verktyg för att kunna påvisa en behandlingseffekt i
form av förbättrad patienthälsa. Vi har dock i MSIS-29 nu ett verktyg som förefaller
mer känsligt och därmed mer användbart för uppföljning av en behandlingseffekt.
Sedan fem år kan vi nu visa på en förbättring av våra patienter efter insättandet av
en bromsmedicin, närmare bestämt Tysabri®, vilket redovisas nedan under rubriken
Kliniskt förbättringsarbete.
28 / 87
7.2 Vetenskaplig analys
När täckningen och datatätheten i SMSreg ökat blir också möjligheten till
vetenskapliga analyser allt bättre. De flesta av dessa analyser ligger utanför det
centrala registerarbetet, men några drivs mer direkt även om resurser utanför
registret också tas i anspråk. Här nämns två av de viktigaste pågående studierna.
7.2.1 ”Virtual Placebo-studien: Har bromsmediciner långsiktig effekt?
MS är en i allmänhet en sjukdom där ökat funktionshinder tillkommer långsamt. Detta
har varit och förblir en stor svårighet när det gäller att bevisa den långsiktiga nyttan
av bromsmediciner. I kliniska studier har man istället ägnat sig år mer kortsiktiga mått
på effekt som exempelvis skovfrekvens och nya lesioner på magnetkamera. I ett
kvalitetsregister finns således stora svårigheter att ens på gruppnivå belägga nyttan
av olika behandlingsstrategier eller vårdprogram (se också nedan avseende IMSEuppföljning vid Tysabri®-behandling). Vi driver dock inom ramen för SMSregs
verksamhet ett vetenskapligt projekt med professor Oluf Andersen i Göteborg som
projektledare som går under beteckningen ”Virtual placebo” där i SMSreg ingående
behandlade patienter jämförs vad gäller utveckling av funktionshinder med matchade
kontrollpersoner ur en kohort långsiktigt följda obehandlade patienter från Göteborg.
Resukltaten har under året publicerats (Tedenholm et al, 2013, se publikationslistan).
Ett delresultat framgår av Figur 14.
Figur 14. S.k. överlevnadsanalys som visar andelen patienter med skovvist
förlöpande MS som övergår i ett progressivt förlopp, dels patienter ur SMS-registret
(blågrön linje), dels en grupp matchade obehandlade patienter (blålila linje).
29 / 87
Således förefaller dagens behandlade patienter ha en halverad risk för att gå över i
en progressiv fas av kontinuerlig försämring. Detta ger hopp om att nya och ännu
mer effektiva behandlingar skall åstadkomma liknande resultat i än högre grad.
Arbetet går vidare med att definiera risk för progress av sjukdomen för att på sikt
bättre förstå hur sjukdomen utvecklas och därmed exempelvis skapa bättre verktyg
för utvärdering av olika kliniska insatser som t ex bromsmedicinering.
7.2.2
Prevalensen av MS i Sverige har underskattats
Epidemiologiska undersökningar avsedda att bedöma förekomsten av MS i en
befolkning har ofta visat sig ge för låga antal och senare studier brukar visa på en
tydlig ökning, troligast beroende på en underskattning. Som nämnts ovan har tidigare
ambitiösa epidemiologiska uppskattningar pekat på en prevalens om ca 120/100
000. Det har därför förvånat när antalet patienter i ett par län kommit att överskrida
denna nivå. Tabell 5 nedan visar prevalensen 2009 i de län som hade bäst
täckningsgrad. En senare bedömning av prevalensen i Sverige, baserad på såväl
SMSreg som på Socialstyrelsens patientregister (PAR) har visat en betydligt högre
prevalens om 189/100 000 vid utgången av 2008 (Ahlgren 2011). Förutsatt att
prevalensen inte ökat avsevärt därefter torde täckningsgraden för SMSreg i nuläget
uppgå till 81 %.
Tabell 5. Antal registrerade MS-patienter 2009 i län med god täckningen i SMSreg.
Men
Men
Men
Women
Women
County
MS
Cases
Population
2008-12-31
MS Prev.
MS
Cases
Population
2008-12-31
01 Stockholm
03 Uppsala
04 Södermanland
05 Östergötland
06 Jönköping
07 Kronoberg
08 Kalmar
09 Gotland
10 Blekinge
12 Skåne
13 Halland
14 Västra Götaland
17 Värmland
18 Örebro
19 Västmanland
20 Dalarna
21 Gävleborg
22 Västernorrland
1078
211
139
238
188
108
121
35
83
661
151
911
162
115
133
152
179
131
977799
162386
132907
212026
167218
91804
116289
28235
77029
601034
145978
776477
136188
137574
124650
137867
137743
121309
110,25
129,94
104,58
112,25
112,43
117,64
104,05
123,96
107,75
109,98
103,44
117,32
118,95
83,59
106,70
110,25
129,95
107,99
2685
461
352
580
428
246
271
85
207
1482
382
2072
405
361
290
438
344
309
1003464
164802
134617
211143
168028
90420
117108
28769
75230
613724
147594
781653
137186
140158
125324
138000
138165
122063
30 / 87
Women
Total
Total
Total
MS Prev.
MS
Cases
Population
2008-12-31
MS Prev.
F:M
ratio
267,6
279,7
261,5
274,7
254,7
272,1
231,4
295,5
275,2
241,5
258,8
265,1
295,2
257,6
231,4
317,4
249,0
253,1
3763
672
491
818
616
354
392
120
290
2143
533
2983
567
476
423
590
523
440
1981263
327188
267524
423169
335246
182224
233397
57004
152259
1214758
293572
1558130
273374
277732
249974
275867
275908
243372
189,9
205,4
183,5
193,3
183,7
194,3
168,0
210,5
190,5
176,4
181,6
191,4
207,4
171,4
169,2
213,9
189,6
180,8
2,49
2,18
2,53
2,44
2,28
2,28
2,24
2,43
2,49
2,24
2,53
2,27
2,50
3,14
2,18
2,88
1,92
2,36
23 Jämtland
24 Västerbotten
25 Norrbotten
46 Riket
71
156
197
5220
63400
129269
126528
4603710
111,99
120,68
155,70
113,39
173
325
369
12265
63497
128543
123149
4652637
272,5
252,8
299,6
263,6
244
481
566
17485
126897
257812
249677
9256347
192,3
186,6
226,7
188,9
2,44
2,08
1,87
2,35
C. Ahlgren, SMSreg & PAR, 2008-12-31
8. Kliniskt förbättringsarbete
8.1. Tidig diagnos och behandling.
Det är väl känt att immunmodulerande behandling främst gör nytta tidigt i MSsjukdomens förlopp. Uppföljning av kontrollerade läkemedelsprövningar visar att de
patienter som randomiserats till placebo fortfarande efter fem år har en nackdel av att
ha väntat med behandlingsstart. Det är därför angeläget att tiden från symtomdebut
till diagnos (se Figur 15), och tiden från remiss till specialistvård till insatt behandling
är kort (se Figur 16). Som synes förbättras fortlöpande tiden till diagnos medan
latensen inom specilistsjukvården är tämligen låg.
Figur 15. Tiden från symtomdebut till diagnos har gradvis minskat i SMSreg.
Figur 16. Även om många får bromsmedicin tämligen snabbt efter att ha kommit till
specilistvård så finns det en betydande mängs patienter som får vänta länge.
31 / 87
8.2. Får tillräckligt många patienter tillgång till evidensbaserad bromsmedicinering vid MS? Effekten av den första generationens läkemedel mot MS,
interferon beta och glatirameracetat är belagd i ett stort antal läkemedelsprövningar.
Svenska MS Sällskapet anser att evidensbas finns för att rekommendera sådan
behandling till flertalet patienter med skovvist förlöpande MS samt för tidiga stadier
av sekundärprogressiv MS. En försiktig bedömning är att 40 % av antalet prevalenta
MS-patienter borde erhålla behandling med bromsmedicin med utgångspunkt från
gällande riktlinjer. Som nämnts ovan är det främst patienter i ett tidigt
sjukdomsskede, då sjukdomsförloppet karaktäriseras av skov (RRMS =
relapsing/remitting MS), som har nytta av de bromsmediciner som hittills är
registrerade. Med antagandet att 20 % av alla MS-patienter har ett långsiktigt
gynnsamt förlopp borde behandlingsfrekvensen vid RRMS ligga på 80 %, förutsatt att
de godartade fallen kan identifieras. Figur 12. visar frekvensen rapporterad
behandling av patienter med RRMS och mindre än 15 års sjukdomsduration. Som
framgår av figuren ligger behandlingsfrekvenserna långt under målvärdet på runt 80
% med en genomsnittlig behandlingsfrekvens på 61 % och en spridning från 37 till
100 %. Således uppnår endast ett län, Västerbotten, den teoretiskt optimala nivån.
Detta beror till viss del på underrapportering men otvivelaktigt också på regionala
skillnader, möjligen kopplat till tillgången på neurologer, att döma av hög
behandlingsfrekvens i de län där tätheten av neurologspecialister är störst.
Att skillnader finns bekräftas av data avseende läkemedelsförsäljning från apotekten.
Tydligt är att ett otillräckligt antal patienter med tidig MS nås av evidensbaserad
bromsbehandling. Figur 17 visar dock hur behandlingsgraden i denna
patientkategori ökat gradvis under registrets utveckling. Detta beror förmodligen på
en kombination av ökad behandling och ökad registrering.
32 / 87
Figur 17. Andelen patienter med skovvist förlöpande MS med mindre än 15 års
sjukdomsduration som enligt data i SMSreg behandlas med bromsmedicin.
8.3. Behandlas rätt patienter? Nivå av funktionshinder hos de patienter som
erhåller bromsmedicinering
En av de första målsättningarna har varit att tillgodose att patienter som behandlas
med de kostsamma förloppsmodifierande behandlingarna är de som bäst kan tänkas
ha nytta av denna behandling. Sålunda bör behandlade patienter vara yngre och
finnas på den lägre delen av funktionsskattningsskalorna. Vi observerade under
registrets första år att så inte var fallet, vilket återfördes till registeranvändarna vid
flera möten och fick en viss uppmärksamhet nationellt och även i Läkartidningen (se
publikationslistan). Under 2002 kunde dock en utveckling i rätt riktning observeras
såtillvida att andelen behandlade med höga EDSS-värden (hög grad av
funktionshinder avspeglande sen sjukdom och ofta ringa behandlingsvinst) minskade
och den motsatta gruppen ökade. Under åren har vi funnit att denna positiva
utveckling fortsatt, se Figur 18. Vi antar att registreringen av behandlade patienter i
SMS-registret har bidragit till denna utveckling.
33 / 87
Figur 18. Fördelningen av senaste EDSS-värden hos patienter på bromsmediciner
visar att den genomsnittliga patienten nu har en låg nivå av funktionshinder, såväl
bland kvinnor som bland män, vilket är i samklang med den gängse uppfattningen att
effekten av bromsmediciner är bäst i början av förloppet.
Figur 19. Genomsnittligt funktionhinder enligt EDSS-skalan hos de patienter som
erhåller bromsmedicinering, länsvis med data från 2013. Tydliga skillnader syns
mellan länen. Höga EDSS-värden hos de behandlade kan tyda på att behandling
sätts in alltför sent eller avslutas senare än riktlinjerna anger.
Vi redovisar nu länsvisa skillnader i EDSS-grad för behandlade patienter. Detta visar
ett tydligt spann på upp till ett steg på EDSS-skalan även mellan centra där
34 / 87
merparten av MS-patienterna är identifierade, se Figur 19. Dessa intressanta resultat
bör motivera de län som avviker från genomsnittet att se över förskrivningsmönstret.
Det är möjligt att EDSS-skalans tillämpning, vilken är känd för att kunna påverkas av
”inter-rater variability” kan bidra till viss del.
8.3 Behandlas rätt antal patienter med sekundärprogressiv MS?
Efter 15-25 års sjukdom övergår skovvist förlöpande MS (RRMS) oftast till ett
stadium av gradvis smygande försämring, sekundärprogressiv MS (SPMS). Vid
SPMS har de bromsmediciner som används vid RRMS inte längre någon effekt.
Endast under ett övergångsskede om några år, då både skov och gradvis försämring
ses parallellt, kan man förvänta sig nytta bromsmedicinering. SMSS rekommenderar
att man bör eftersträva en behandlingsfrekvens vid SPMS ska ligga på en låg nivå.
Figur 20. nedan visar behandlingsfrekvensen hos patienter med SPMS med ett
tämligen utvecklat funktionshinder som vanligen nås först flera år efter att SPMSfasen inletts, varför behandlingsfrekvensen i denna grupp bör vara låg. Som framgår
syns en stor skillnad i behandlingsfrekvens, från 0 % till över 13 %. Det är diskutabelt
huruvida såväl låg som hög frekvens är förenligt med vård i enlighet med gällande
rekommendationer.
Figur 20. Behandlingsfrekvens av bromsmedicinering av patienter med
sekundärprogressiv MS (SPMS) och tämligen hög nivå av funktionshinder, 6,5
(behov av rullator för att gå 20 meter) eller högre på EDSS-skalan. Enligt gällande
riktlinjer bör andelen behandlade bland dessa patienter vara låg.
35 / 87
8.4 Implementering och uppföljning av Tysabri®behandling i Sverige.
Sedan den nya bromsmedicinen Tysabri® (natalizumab) blev tillgänglig augusti 2006
har vi i det nationella projektet IMSE (Immunomodulation and MS Epidemiology),
som bygger på SMS, systematiskt registrerat information om behandlade patienter
för att monitorera biverkningar och utvärdera effekten på lång sikt. Efter åtta år kan vi
nu konstatera att Tysabri® förskrivits till 2 390 patienter över hela landet.
Tysabri® är en medicin som har en tydligare effekt på skovfrekvensen än tidigare
bromsmediciner. 83 % av de patienter som fått Tysabri och för vilka uppföljningadata
är adekvata (81 % av hela gruppen) har inte haft något rapporterat skov efter
behandlingens start, och i genomsnitt ca 3 års behandling, ett resultat förenligt med
stark effekt av behandlingen på just skov.
Vad gäller funktionsgrad enligt EDSS-skalan finns dock tillräckliga data för att
utvärdera effekten av Tysabri®. Figur 21 visar också att en genomsnittlig förbättring
observerades under det första året. Anmärkningsvärt nog noteras därefter en ökning
av EDSS-graden som efter 48 månader är tillbaka på utgångsläget. Mellan 60 och 72
månaders behandling observeras en förvånansvärt kraftig försämring i EDSS. Detta
kan delvis eller helt bero på att de patienter som nått 72 månader var de som fick
behandling allra först när Tysabri blev tillgängligt och därför hade genomsnittligt
högre EDSS-värde från början, detta får den fortsatta utvecklingen utvisa.
MSSS är EDSS-värde som kontrolleras för sjukdomsduration och där den enskilda
observationen relateras till EDSS-värden vid olika tidpunkter hos 10 000 patienter
huvudsakligen insamlade innan bromsbehandling fanns tillgänglig. Som framgår av
Figur 22 sker MSSS-mässigt även efter det första behandlingsåret en förbättring hos
Tysabripatienter i jämförelse med det förväntade förloppet. Förvånansvärt nog sker
även i MSSS en tydlig avflackning under de sjätte och sjunde behandlingsåren, på
samma vis som ses för EDSS.
36 / 87
Figur 21: Funktionshinder enligt EDSS-skalan hos alla patienter behandlade med
natalizumab (Tysabri®) visar en återhämtning under första behandlingsåret varefter
en avflackning och slutligen en tydlig ökning noteras, avspeglande en fortsatt
försämring på gruppnivå. Observera att Y-axeln inte börjar på 0.
Figur 22. Funktionshinder vid MS enligt MSSS-skalan som erbjuder ett tidsnormerat
värde för EDSS i relation till EDSS-.utvecklingen efter olika tidpunkter efter
sjukdomsdebut i ett stort internationellt statistiskt material. Den fortsatta minskningen
av MSSS avspeglar således att patienter på natalizumab (Tysabri®) erfar en fortsatt
förbättring relativt det förväntade förloppet, vilket kan ses som en övertygande
37 / 87
behandlingseffekt. Emellertid syns under de sjätte och sjunde behandlingsåren en
stabilisering En möjlig förklaring till detta är att case-mix är annorlunda för den grupp
som följts längst.
Figur 23. Enkätbaserad skattningsskala MSIS-29 hos patienter behandlade med
natalizumab, uppdelat i frågor rörande de fysiska (överst) och psykologiska (nederst)
domänerna, visande på en förbättring och sedan stabilisering under behandling, på
ett sätt som liknarutvecklingen av EDSS och MSSS.
38 / 87
I SMSreg ingår en skattningsskala, MSIS-29 som grundas på en enkät om 29 frågor
som berör både fysiska och psykiska aspekter av MS. Detta är en skala, som om den
kom till allmän användning i den rutinmässiga vården skulle kunna fungera som en
möjlig indikator på vårdens resultat. Som framgår av Figur 23 framgår tydligt hur den
självskattade livskvaliteten förbättras under behandlingen med Tysabri®. Det skall
dock påpekas att risken för placeboeffekt är stor när det gäller en självskattad skala
av detta slag.
Allvarliga och oväntade biverknngar av Tysabri samalas också i systematiskt i
SMSreg (se Figur 24)
Figur 24. Allvarliga biverkningar som rapporterats via SMSregs under
uppföljningsprogrammet för Tysabri. Biverkningar rapporteras nu direkt on-line till
Läkemedelsverket i samarbete med ARTIS.
Vi drar slutsatsen att såväl den prospektiva uppföljningen av Tysabri® som en
tidigare (se Årsrapport 2009) retrospektiv analysen av mitoxantrone-behandling visar
på SMSregs värde vad gäller just uppföljning av bromsmedicinering vid MS.
39 / 87
8.4 Implementering och uppföljning av Gilenyai®behandling i Sverige.
Sedan den första perorala bromsmedicinen för MS, Gilenya® (fingolimod) blev
tillgänglig september 2011 har vi i det nationella projektet IMSE2 (Immunomodulation
and MS Epidemiology), på samma vis som vi följt introduktionen av Tysabri,
systematiskt registrerat information om behandlade patienter för att monitorera
biverkningar och utvärdera effekten på lång sikt. Efter tre år kan vi nu konstatera att
Gilenya® förskrivits till över 1 152 patienter över hela landet.
40 / 87
Figur 25. Utvecklingen av funktionshinder (EDSS, upptill) samt sjukdomsdurationsnormerat funktionshinder, MSSS, nedtill) hos MS patienter skiljer sig åt beroende på
vilken behandling patienterna tidigare erhållit.
Ett tidigt resultat vad gäller utveckingen av funktionshinder kan nu ses i Figur 25.
Uppenbarligen skiljer som utvecklingen åt för patienter beroende på vilken
behandling de tidigare erhållit. Patienter som bytt från andralinjebehandlingen
natalizumab (Tysabri) har således på gruppnivå försämrats medan de som bytt från
förstalinjebehandlingen interferon beta varit mer stabila. Detta avspeglar möjligen det
faktum att den förra gruppen har en mer aktiv sjukdom som fingoliomod hypotetiskt
inte riktigt förmår kontrollera. Analysen bör dock kompletteras med hänsyn taget till
alla confounders innan denna tolkning kan göra anspråk på vetenskaplighet.
9. Måluppfyllelse och Framtidsplaner
Vi har sedan flera år en god spridning i landet med alla viktigare enheter anslutna
och alltmer data vilket möjliggör nya resultat. En stor utmaning är att öka
datatätheten i registret ytterligare. Ett antal förändringar avseende obligatoriska
uppgifter i samband med registrering av besöksdata kommer att avsevärt öka
datatätheten för flera av de centrala parametrar som kommer att kunna utgöra
resultatmätt, framförallt skov, magnetkameraundersökningar och konvertering till
progressivt förlopp. Under de senaste åren har vi infört EQ5D som är en skala för
hälsorelaterad livskvalitet som tillåter hälsoekonomiska beräkningar baserat på
tidigare forskningsresultat. Parallellt har vi redan börjat generera resultatdata vilket är
glädjande. De regionala skillnaderna avseende frekvensen patienter som får
förlopps-modifierande behandling minskar men kvarstår till viss del och märks
tydligast vid relativt nyintroducerade behandlingar. Huruvida SMSreg har bidragit till
att minska skillnader kan vi inte veta men det skulle stämma med den ökade
uniformiteten i MS-sjukvården som vi eftersträvar och hoppas blir en effekt av
registret. IMSE har visat att vi på nationell nivå kan implementera en ny behandling
och samtidigt monitorera denna process vilket ökar sannolikheten för stringent
användande av ny terapi. Vi har iakttog under åren efter 2006 en snabb spridning av
Tysabri®-behandlingen över landet talande för att kraven på registrering inom IMSE
inte hämmade utan snarast stimulerade till behandling, möjligen för att IMSE gav ett
format för uppföljning som gjorde att man kände att man hade kontroll över den nya
41 / 87
medicinens krav på uppföljning. Fingolimod (GilenyaR) introducerades således i
IMSE 2011, Alemtuzumab under 2013 och under 2014 har Tecfidera tillkommit
liksom Aubagio.
SMSreg är under snabb utveckling tekniskt och vad gäller dess innehåll. Tillkomst av
både VAP och Patientportal under 214 talar för att vi har en fortsatt bra
utvecklingskraft. Vi räknar med att arbetet med och uppföljningen av Nationella
Riktlinjer kommer att utgöra ytterligare en hävstång för att göra data i SMSreg tätare
och än mer korrekta.
10. Publikationer
2014
Ferreira D, Voevodskaya O, Imrell K, Stawiarz L, Spulber G, Wahlund LO, Hillert J, Westman E, Karrenbauer VD.
Multiple sclerosis patients lacking oligoclonal bands in the cerebrospinal fluid have less global and regional
brain atrophy.
J Neuroimmunol. 2014 Sep 15;274(1-2):149-54.
Stawiarz L, Hagel E, Eriksson H, Hillert J and Swedish MS Registry. A Visualization and Analysis Platform in the
Swedish National MS Registry for Real-Time Data Feedback (conference paper P216)
Joint ACTRIMS-ECTRIMS Meeting 10-13 September 2014, Boston, Massachusetts USA
Jonsson L, Holmén C, Hillert J, Nilsson P, Dahle C, Feltelius N, Sveningsson A, Lycke J, Landtblom A-M, Burman J,
Walentin F, Martin C, Piehl F, Olsson T. A Swedish nationwide pharmaco-epidemiological and genetic study
(IMSE) of the long-term safety and efficacy of Natalizumab (conference paper P221)
Joint ACTRIMS-ECTRIMS Meeting 10-13 September 2014, Boston, Massachusetts USA
Kavaliunas A, Stawiarz L, Glaser A, Hillert J. The influence of immunomodulatory treatment on the clinical
course of Multiple Sclerosis (conference paper P281)
Joint ACTRIMS-ECTRIMS Meeting 10-13 September 2014, Boston, Massachusetts USA
Frisell T, Jonsson L, Nordin N, Holmén C, Askling J, Hillert J, Piehl, Olsson T. Comparative analysis of drop-out
rates during the first year of fingolimod versus natalizumab treatment in the Swedish IMSE registry (conference
paper P314)
Joint ACTRIMS-ECTRIMS Meeting 10-13 September 2014, Boston, Massachusetts USA
Ueda P, Rafatnia F, Bäärnhielm M, Fröbom R, Korzunowicz G, Lönnerbro R, Hedström AK, Eyles D, Olsson T,
Alfredsson L. Neonatal vitamin D status and risk of multiple sclerosis.
Ann Neurol. 2014 Sep;76(3):338-46.
Westerlind H, Imrell K, Ramanujam R, Myhr KM, Celius EG, Harbo HF, Oturai AB, Hamsten A, Alfredsson L,
Olsson T, Kockum I, Koski T, Hillert J. Identity-by-descent mapping in a Scandinavian multiple sclerosis cohort.
Eur J Hum Genet. 2014 Aug 27 [Epub ahead of print]
Gustavsen MW, Viken MK, Celius EG, Berge T, Mero IL, Berg-Hansen P, Aarseth JH, Myhr KM, Søndergaard HB,
Sellebjerg F, Oturai AB, Hillert J, Alfredsson L, Olsson T, Kockum I, Lie BA, Harbo HF. Oligoclonal band
phenotypes in MS differ in their HLA class II association, while specific KIR ligands at HLA class I show
association to MS in general. J Neuroimmunol. 2014 Jul 6. [Epub ahead of print].
42 / 87
Engdahl E, Gustafsson R, Ramanujam R, Sundqvist E, Olsson T, Hillert J, Alfredsson L, Kockum I, Fogdell-Hahn A.
HLA-A∗02, gender and tobacco smoking, but not multiple sclerosis, affects the IgG antibody response against
human herpesvirus 6.
Hum Immunol. 2014 Jun;75(6):524-30.
Westerlind H, Boström I, Stawiarz L, Landtblom AM, Almqvist C, Hillert J. New data identify an increasing sex
ratio of multiple sclerosis in Sweden.
Mult Scler. 2014 May 19. Epub ahead of print
Bäärnhielm M, Olsson T, Alfredsson L. Fatty fish intake is associated with decreased occurrence of multiple
sclerosis.
Mult Scler. 2014 May;20(6):726-32.
Gyllenberg A, Piehl F, Alfredsson L, Hillert J, Bomfim IL, Padyukov L, Orho-Melander M, Lindholm E, LandinOlsson M, Lernmark A; The Swedish Childhood Diabetes Study Group, Aili M, Bååth LE, Carlsson E, Edenwall H,
Forsander G, Granström BW, Gustavsson I, Hanas R, Hellenberg L, Hellgren H, Holmberg E, Hörnell H, Ivarsson
SA, Johansson C, Jonsell G, Kockum K, Lindblad B, Lindh A, Ludvigsson J, Myrdal U, Neiderud J, Segnestam K, Sjö
S, Skogsberg L, Strömberg L, Ståhle U, Thalme B, Tullus K, Tuvemo T, Wallensteen M, Westphal O, Aman J; The
Diabetes Incidence in Sweden Study Group, Arnqvist H, Björck E, Eriksson J, Nyström L, Ohlson LO, Scherstén B,
Ostman J, Olsson T, Kockum I. Variability in the CIITA gene interacts with HLA in multiple sclerosis.
Genes Immun. 2014 Apr-May;15(3):162-7.
Boström I, Stawiarz L, Landtblom AM. Age-specific sex ratio of multiple sclerosis in the National Swedish MS
Register (SMSreg).
Mult Scler. 2014 Apr;20(4):513-4.
Hedström A, Hillert J, Olsson T, Alfredsson L. Reverse causality behind the association between reproductive
history and MS.
Mult Scler. 2014 Apr;20(4):406-11
Sundqvist E, Buck D, Warnke C, Albrecht E, Gieger C, Khademi M, Lima Bomfim I, Fogdell-Hahn A, Link J,
Alfredsson L, Søndergaard HB, Hillert J; International Multiple Sclerosis Genetics Consortium, Oturai AB,
Hemme B, Kockum I, Olsson T. JC Polyomavirus Infection Is Strongly Controlled by Human Leucocyte Antigen
Class II Variants.
PLoS Pathog. 2014 Apr 24;10(4)
Hedström AK, Ryner M; Fink K, Fogdell Hahn A, Alfredsson L, Olsson T, Jan Hillert J. Smoking and risk of
treatment-induced neutralizing antibodies to interferon β-1a.
Mult Scler. 2014 Apr;20(4):445-50
Landtblom AM. MS-tailored and specific documentation systems: do we need them?" (in session: Edocumentation systems)
ECTRIMS workshop Lissabon 20140306
Westerlind H, Ramanujam R, Uvehag D, Kuja-Halkola R, Boman M, Bottai M, Lichtenstein P, Hillert J. Modest
familial risks for multiple sclerosis: a registry-based study of the population of Sweden.
Brain. 2014 Mar;137(Pt 3):770-8
Hedström AK, Lima Bomfim I, Barcellos L, Gianfrancesco M, Schaefer C, Kockum I, Olsson T, Alfredsson L.
Interaction between adolescent obesity and HLA risk genes in the etiology of multiple sclerosis.
Neurology. 2014 Mar 11;82(10):865-72
Hedström AK, Hillert J, Olsson T, Alfredsson L. Alcohol as a modifiable lifestyle factor affecting multiple sclerosis
risk.
JAMA Neurol. 2014 Mar;71(3):300-5.
43 / 87
Sundqvist E, Bergström T , Daialhosein H , Nyström M , Sundström P , Hillert J , Alfredsson L , Kockum I , Olsson
T Cytomegalovirus seropositivity is negatively associated with multiple sclerosis.
Mult Scler. 2014 Feb;20(2):165-73.
Per Kempe. Multiple Sclerosis in relation to sex steroid exposure.
Doktorsavhandling på Division of Obstetrics and Gynaecology, Department of Clinical and Experimental
Medicine, Faculty of Health Sciences, Linköping University, Linköping, Sweden, 2014-09-11.
Linköping University Medical Dissertations No. 1415, ISBN 978-91-7519-257-4, handledare: prof. Jan
Brynhildsen, bi-handledare: prof. Mats Hammar
2013
Hedström A, Alfredsson L, Lundkvist Ryner M, Fogdell-Hahn A, Hillert J, Olsson T. Smokers run increased risk of
developing anti-natalizumab antibodies.
Mult Scler. 2013 Dec 5;20(8):1081-1085
Hedström AK, Hillert J, Olsson T, Alfredsson L. Smoking and multiple sclerosis susceptibility.
Eur J Epidemiol. 2013 Nov;28(11):867-74.
International Multiple Sclerosis Genetics Consortium (IMSGC), Beecham AH, Patsopoulos NA, Xifara DK, Davis
MF, Kemppinen A, Cotsapas C, Shah TS, Spencer C, Booth D, Goris A, Oturai A, Saarela J, Fontaine B, Hemmer B,
Martin C, Zipp F, D'Alfonso S, Martinelli-Boneschi F, Taylor B, Harbo HF, Kockum I, Hillert J, Olsson T, Ban M,
Oksenberg JR, Hintzen R, Barcellos LF; Wellcome Trust Case Control Consortium 2 (WTCCC2); International IBD
Genetics Consortium (IIBDGC), Agliardi C, Alfredsson L, Alizadeh M, Anderson C, Andrews R, Søndergaard HB,
Baker A, Band G, Baranzini SE, Barizzone N, Barrett J, Bellenguez C, Bergamaschi L, Bernardinelli L, Berthele A,
Biberacher V, Binder TM, Blackburn H, Bomfim IL, Brambilla P, Broadley S, Brochet B, Brundin L, Buck D,
Butzkueven H, Caillier SJ, Camu W, Carpentier W, Cavalla P, Celius EG, Coman I, Comi G, Corrado L, Cosemans L,
Cournu-Rebeix I, Cree BA, Cusi D, Damotte V, Defer G, Delgado SR, Deloukas P, di Sapio A, Dilthey AT, Donnelly
P, Dubois B, Duddy M, Edkins S, Elovaara I, Esposito F, Evangelou N, Fiddes B, Field J, Franke A, Freeman C,
Frohlich IY, Galimberti D, Gieger C, Gourraud PA, Graetz C, Graham A, Grummel V, Guaschino C,
Hadjixenofontos A, Hakonarson H, Halfpenny C, Hall G, Hall P, Hamsten A, Harley J, Harrower T, Hawkins C,
Hellenthal G, Hillier C, Hobart J, Hoshi M, Hunt SE, Jagodic M, Jelčić I, Jochim A, Kendall B, Kermode A, Kilpatrick
T, Koivisto K, Konidari I, Korn T, Kronsbein H, Langford C, Larsson M, Lathrop M, Lebrun-Frenay C, Lechner-Scott
J, Lee MH, Leone MA, Leppä V, Liberatore G, Lie BA, Lill CM, Lindén M, Link J, Luessi F, Lycke J, Macciardi F,
Männistö S, Manrique CP, Martin R, Martinelli V, Mason D, Mazibrada G, McCabe C, Mero IL, Mescheriakova J,
Moutsianas L, Myhr KM, Nagels G, Nicholas R, Nilsson P, Piehl F, Pirinen M, Price SE, Quach H, Reunanen M,
Robberecht W, Robertson NP, Rodegher M, Rog D, Salvetti M, Schnetz-Boutaud NC, Sellebjerg F, Selter RC,
Schaefer C, Shaunak S, Shen L, Shields S, Siffrin V, Slee M, Sorensen PS, Sorosina M, Sospedra M, Spurkland A,
Strange A, Sundqvist E, Thijs V, Thorpe J, Ticca A, Tienari P, van Duijn C, Visser EM, Vucic S, Westerlind H, Wiley
JS, Wilkins A, Wilson JF, Winkelmann J, Zajicek J, Zindler E, Haines JL, Pericak-Vance MA, Ivinson AJ, Stewart G,
Hafler D, Hauser SL, Compston A, McVean G, De Jager P, Sawcer SJ, McCauley JL. Analysis of immune-related
loci identifies 48 new susceptibility variants for multiple sclerosis.
Nat Genet. 2013 Nov;45(11):1353-60.
Wickström A, Nyström J, Svenningsson A. Improved ability to work after one year of natalizumab treatment in
multiple sclerosis. Analysis of disease-specific and work-related factors that influence the effect of treatment.
Multiple Sclerosis. 2013 Apr;19(5):622-30.
Boström I, Stawiarz L, Landtblom AM. Sex ratio of multiple sclerosis in the National Swedish MS Register
(SMSreg).
Mult Scler. 2013 Jan;19(1):46-52
Hedström AK, Hillert J, Olsson T, Alfredsson L. Nicotine might have a protective effect in the etiology of multiple
sclerosis.
Mult Scler. 2013 Jul;19(8):1009-13
44 / 87
Flensner G, Landtblom AM, Söderhamn O, Ek AC. Work capacity and health-related quality of life among
individuals with multiple sclerosis reduced by fatigue: a cross-sectional study.
BMC Public Health. 2013 Mar 15;13:224
Tedeholm H, Lycke J, Skoog B, Lisovskaja V, Hillert J, Dahle C, Fagius J, Fredrikson S, Landtblom AM,
Malmeström C, Martin C, Piehl F, Runmarker B, Stawiarz L, Vrethem M, Nerman O, Andersen O. Time to
secondary progression in patients with multiple sclerosis who were treated with first generation
immunomodulating drugs.
Mult Scler. 2013 May;19(6):765-74
Hedström A, Hillert J, Olsson T, Alfredsson L. Exposure to anaesthetic agents does not affect MS risk.
Eur J Neurol. 2013 May;20(5):735-9
Hedström A, Hillert J, Olsson, Alfredsson L. Nicotine might have a preventive effect in the etiology of multiple
sclerosis.
Mult Scler. 2013 Jul;19(8):1009-13
G Bergendal, J Martola, L Stawiarz, M Kristoffersen-Wiberg, S Fredrikson, O Almkvist. Callosal atrophy in
multiple sclerosis is related to cognitive speed.
Acta Neurologica Scandinavica, 2013 Apr;127(4):281-9.
Mero IL Gustavsen MW, Sather HS, Flåm ST, Söndergaard HB, Jensen PEH Berge T, Bjölgerud A, Muggerud A,
Aaarseth JH, Myhr KM, Celius EG, Sellebjerg F, Hillert J, Alfredsson L, Olsson T,Oturai AB, Kockum I,Lie BA, Kulle
B, Harbo HF. Oligoclonal band status in Scandinavian multiple sclerosis patients is associated with specific
genetic risk alleles.
Plos One PLoS One. 2013;8(3)
Lundström W, Highfill S, Walsh STR, Beq S,Morse E, Kockum I, Alfredsson L, Olsson T, Hillert J, Mckall CL.
Soluble IL7Rα Potentiates IL-7 Bioactivity and Promotes Autoimmunity.
PNAS. 2013 Apr 22
International Multiple Sclerosis Genetics Consortium (IMSGC), Sergio E. Baranzini, Pouya Khankhanian, Nikolaos
A. Patsopoulos, Michael Li, Jim Stankovich, Chris Cotsapas, Helle Bach Søndergaard, Maria Ban, Nadia
Barizzone, Laura Bergamaschi, David Booth, Dorothea Buck, Paola Cavalla, Elisabeth G. Celius, Manuel
Comabella, Giancarlo Comi, Alastair Compston, Isabelle Cournu-Rebeix, Sandra D’alfonso, Vincent Damotte,
Lennox Din, Bénédicte Dubois, Irina Elovaara, Federica Esposito, Bertrand Fontaine, Andre Franke, An Goris,
Pierre-Antoine Gourraud, Christiane Graetz, Franca R. Guerini, Léna Guillot-Noel, David Hafler, Hakon
Hakonarson, Per Hall, Anders Hamsten, Hanne F. Harbo, Bernhard Hemmer, Jan Hillert, Anu Kemppinen, Ingrid
Kockum, Keijo Koivisto, Malin Larsson, Mark Lathrop, Maurizio Leone, Christina M. Lill, Fabio Macciardi, Roland
Martin, Vittorio Martinelli, Filippo Martinelli-Boneschi, Jacob L. McCauley, Kjell-Morten Myhr, Paola Naldi,
Tomas Olsson, Annette Oturai, Margaret A. Pericak-Vance, Franco Perla, Mauri Reunanen, Janna Saarela, Safa
Saker-Delye, Marco Salvetti, Finn Sellebjerg, Per Soelberg Sørensen, Anne Spurkland, Graeme Stewart, Bruce
Taylor, Pentti Tienari, Juliane Winkelmann, Wellcome Trust Case Control Consortium 2,1 Frauke Zipp, Adrian J.
Ivinson, Jonathan L. Haines, Stephen Sawcer, Philip DeJager, Stephen L. Hauser, and Jorge R. Oksenberg;
Network-Based Multiple Sclerosis Pathway Analysis with GWAS Data from 15,000 Cases and 30,000 Controls.
Am J Hum Genet. 2013 May 22.
Leone MA, Barizzone N, Esposito F, Lucenti A, Harbo HF, Goris A, Kockum I, Oturai AB, Celius EG, Mero IL,
Dubois B, Olsson T, Søndergaard HB, Cusi D, Lupoli S, Andreassen BK; International Multiple Sclerosis Genetics
Consortium; Wellcome Trust Case Control Consortium 2, Myhr KM, Guerini FR; PROGEMUS Group; PROGRESSO
Group, Comi G, Martinelli-Boneschi F, D'Alfonso S. Association of Genetic Markers with CSF Oligoclonal Bands
in Multiple Sclerosis Patients.
PLoS One. 2013 Jun 13;8(6)
Tedeholm H, Skoog B, Runmarker B, Odén A, Andersen O: Factors determining the risk of conversion to
secondary progressive multiple sclerosis.
Poster at the ECTRIMS Meeting 2013. Mult. Scler 2013;19:S1:358.
45 / 87
2012
Andersen O. From the Gothenburg cohort to the Swedish multiple sclerosis registry.
Acta Neurol Scand 2012;195:13-19.
Roshanisefat H, Bahmanyar S, Hillert J, Olsson T, Montgomery S. Shared genetic factors may not explain the
raised risk of comorbid inflammatory diseases in multiple sclerosis.
Mult Scler. 2012 Oct;18(10):1430-6
Mellergård J, Tisell A, Dahlqvist Leinhard O, Blystad I, Landtblom AM, Blennow K, Olsson B, Dahle C, Ernerudh J,
Lundberg P, Vrethem M. Association between change in normal appearing white matter metabolites and
intrathecal inflammation in natalizumab-treated multiple sclerosis.
PLoS One. 2012;7(9)
Sundquist E, Sundström P, Linden M, Hedström AK, Aloisi F, Hillert J, Kockum I, Alfredsson L, Olsson T. Lack of
replication of interaction between EBNA1 IgGAb and smoking in the risk for multiples sclerosis.
Neurology, 2012 Sep 25;79(13):1363-8.
Link J, Kockum I, Lorentzen AR, Lie BA, Celius EG, Westerlind H, Schaffer M, Alfredsson L, Olsson T, Brynedal B,
Harbo HF, Hillert J. Importance of Human Leukocyte Antigen (HLA) class I and II Alleles on the Risk of Multiple
Sclerosis.
Plos One 2012;7(5)
Malmeström C, Gillett A, Jernås M, Khademi M, Axelsson M, Kockum I, Mattsson N,Zetterberg H, Blennow K,
Alfredsson L, Wadenvik H, Lycke J, Olsson T, Olsson B. Serum levels of LIGHT in multiple sclerosis.
Multiple Sclerosis Journal, on line 4 oct 2012
Lindén M, Khademi M, Lima Bomfim I, Piehl F, Jagodic M, Kockum I, Olsson T. Multiple sclerosis risk genotypes
correlate with an elevated cerebrospinal fluid level of the suggested prognostic marker CXCL13.
Mult Scler. 2012 Nov 22
Ahlgren C, Odén A, Lycke J. A nationwide survey of the prevalence of multiple sclerosis in immigrant
populations of Sweden.
Mult Scler. 2012 Aug;18(8):1099-107.
Karrenbauer VD, Prejs R, Masterman T, Hillert J, Glaser A, Imrell K. Impact of cerebrospinal-fluid oligoclonal
immunoglobulin bands and HLA-DRB1 risk alleles on brain magnetic-resonance-imaging lesion load in Swedish
multiple sclerosis patients.
J Neuroimmunol. 2012 Sep 8.
Bäärnhielm M, Hedström AK, Kockum I, Sundqvist E, Gustafsson S, Hillert J, Olsson T, Alfredsson L. Sunlight is
associated with decreased multiple sclerosis risk: no interaction with human leukocyte antigen-DRB1*15
European Journal of Neurology, Vol19, Issue 7, pages 955–962, July 2012.
Sundqvist E, Sundström P, Linden M, Hedström AK, Aloisi F, Hillert J, Alfredsson L, Kockum I, Olsson T, EpsteinBarr virus and multiple sclerosis: interaction with HLA.
Genes Immun. 2012 Jan;13(1):14-20.
Carolina Havervall, Department of Neurochemistry, Stockholm University and Centrum for Molecular Medicin
(CMM), Karolinska Institutet. Biomarkers and Genetics in Multiple Sclerosis (MS) and MS-like disease.
Master Thesis in Neurogenetics, May 2012, handledare: Fredrik Piehl (KI), Mohsen Khademi (KI) and Kerstin
Iverfeldf (SU)
Mahsa Fatahi, School of Technology and Health, Royal Institute of Technology (KTH) and Medical Imaging
Laboratory (SMILE) at Karolinska University Hospital-Huddinge, Stockholm. Progression of Multiple Sclerosis
related atrophy, evaluated by MRI-based volumetric method.
46 / 87
Master Thesis in Medical Imaging, Feb 2012, handledare: Leszek Stawiarz (KI), Eva Örndahl (KS)
Skoog B, Tedeholm H, Runmarker B, Odén A, Andersen O: A new method to identify multiple sclerosis with a
high risk of secondary progression.
Poster at the ECTRIMS congress 2012. Mult Scler. 2012:18:S2;91.
Skoog B, Tedeholm H, Runmarker B, Odén A, Andersen O. A method to identify periods with a high risk of
secondary progression in multiple sclerosis.
Short communication at the EFNS congress 2012. European J. Neurol. 2012;19, supplement 1:29.
Ahlgren Cecilia, Först nationella prevalensen av MS i Sverige
Neurologi, nr 2, 2012, sid 36-39.
Lycke Jan, MS prevalens i Sverige betydligt högre än förväntat
Best Practice nr 10 maj 2012, sid 16-19
2011
Lindén M, Nohra R, Sundqvist E, Khademi M, Hillert J, Alfredsson L, Olsson T, Kockum I. No evidence of IL21
association with multiple sclerosis in a Swedish population.
Tissue Antigens. 2011 Oct;78(4):271-4
Søndergaard HB, Sellebjerg F, Hillert J, Olsson T, Kockum I, Lindén M, Mero IL, Myhr KM, Celius EG, Harbo HF,
Christensen JR, Börnsen L, Sørensen PS, Oturai AB. Alterations in KLRB1 gene expression and a Scandinavian
multiple sclerosis association study of the KLRB1 SNP rs4763655.
Eur J Hum Genet. 2011 Oct;19(10):1100-3.
Burman J, Raininko R, Fagius J. Bilateral and recurrent optic neuritis in multiple sclerosis.
Acta Neurol Scand 2011 Mar;123(3):207-10
Hedström AK, Sundqvist E, Bäärnhielm M, Hillert J, Kockum I, Olsson T, Alfredsson L. Smoking and two
HLA genes interact to increase the risk for multiple sclerosis.
Brain 2011, 134, 653-664.
Piehl F, Holmen C, Hillert J, Olsson T. Swedish natalizumab (Tysabri) surveillance study.
Neurol Sci. 2011 Jan;31 Suppl 3:289-93
International Multiple Sclerosis Genetics Consortium; Wellcome Trust Case Control Consortium 2, Sawcer S,
Hellenthal G, Pirinen M, Spencer CC, Patsopoulos NA, Moutsianas L, Dilthey A, Su Z, Freeman C, Hunt SE, Edkins
S, Gray E, Booth DR, Potter SC, Goris A, Band G, Oturai AB, Strange A, Saarela J, Bellenguez C, Fontaine B,
Gillman M, Hemmer B, Gwilliam R, Zipp F, Jayakumar A, Martin R, Leslie S, Hawkins S, Giannoulatou E,
D'alfonso S, Blackburn H, Boneschi FM, Liddle J, Harbo HF, Perez ML, Spurkland A, Waller MJ, Mycko MP,
Ricketts M, Comabella M, Hammond N, Kockum I, McCann OT, Ban M, Whittaker P, Kemppinen A, Weston P,
Hawkins C, Widaa S, Zajicek J, Dronov S, Robertson N, Bumpstead SJ, Barcellos LF, Ravindrarajah R, Abraham R,
Alfredsson L, Ardlie K, Aubin C, Baker A, Baker K, Baranzini SE, Bergamaschi L, Bergamaschi R, Bernstein A,
Berthele A, Boggild M, Bradfield JP, Brassat D, Broadley SA, Buck D, Butzkueven H, Capra R, Carroll WM, Cavalla
P, Celius EG, Cepok S, Chiavacci R, Clerget-Darpoux F, Clysters K, Comi G, Cossburn M, Cournu-Rebeix I, Cox MB,
Cozen W, Cree BA, Cross AH, Cusi D, Daly MJ, Davis E, de Bakker PI, Debouverie M, D'hooghe MB, Dixon K,
Dobosi R, Dubois B, Ellinghaus D, Elovaara I, Esposito F, Fontenille C, Foote S, Franke A, Galimberti D, Ghezzi A,
Glessner J, Gomez R, Gout O, Graham C, Grant SF, Guerini FR, Hakonarson H, Hall P, Hamsten A, Hartung HP,
Heard RN, Heath S, Hobart J, Hoshi M, Infante-Duarte C, Ingram G, Ingram W, Islam T, Jagodic M, Kabesch M,
Kermode AG, Kilpatrick TJ, Kim C, Klopp N, Koivisto K, Larsson M, Lathrop M, Lechner-Scott JS, Leone MA, Leppä
V, Liljedahl U, Bomfim IL, Lincoln RR, Link J, Liu J, Lorentzen AR, Lupoli S, Macciardi F, Mack T, Marriott M,
Martinelli V, Mason D, McCauley JL, Mentch F, Mero IL, Mihalova T, Montalban X, Mottershead J, Myhr KM,
Naldi P, Ollier W, Page A, Palotie A, Pelletier J, Piccio L, Pickersgill T, Piehl F, Pobywajlo S, Quach HL, Ramsay PP,
Reunanen M, Reynolds R, Rioux JD, Rodegher M, Roesner S, Rubio JP, Rückert IM, Salvetti M, Salvi E,
Santaniello A, Schaefer CA, Schreiber S, Schulze C, Scott RJ, Sellebjerg F, Selmaj KW, Sexton D, Shen L, Simms-
47 / 87
Acuna B, Skidmore S, Sleiman PM, Smestad C, Sørensen PS, Søndergaard HB, Stankovich J, Strange RC, Sulonen
AM, Sundqvist E, Syvänen AC, Taddeo F, Taylor B, Blackwell JM, Tienari P, Bramon E, Tourbah A, Brown MA,
Tronczynska E, Casas JP, Tubridy N, Corvin A, Vickery J, Jankowski J, Villoslada P, Markus HS, Wang K, Mathew
CG, Wason J, Palmer CN, Wichmann HE, Plomin R, Willoughby E, Rautanen A, Winkelmann J, Wittig M,
Trembath RC, Yaouanq J, Viswanathan AC, Zhang H, Wood NW, Zuvich R, Deloukas P, Langford C, Duncanson A,
Oksenberg JR, Pericak-Vance MA, Haines JL, Olsson T, Hillert J, Ivinson AJ, De Jager PL, Peltonen L, Stewart GJ,
Hafler DA, Hauser SL, McVean G, Donnelly P, Compston A. Genetic risk and a primary role for cell-mediated
immune mechanisms in multiple sclerosis.
Nature. 2011 Aug 10;476(7359):214-9
Gunnarsson M, Malmeström C, Axelsson M, Sundström P, Dahle C, Vrethem M, Olsson T, Piehl F, Norgren N,
Rosengren L, Svenningsson A, Lycke J. Axonal damage in multiple sclerosis is markedly reduced by natalizumab
treatment.
Annals of Neurology, 2011, 69, 83-89.
Björkhem I, Lövgren-Sandblom A Piehl F, Khademi M, Pettersson H. Leoni V, Olsson T,Diczfaluzy U. High levels
of 15-oxygenated steroids in circulation of patients with multiple sclerosis. Facts or fiction.
J Lipid Res. 2011;52:170-4.
Khademi M, Kockum I, Andersson ML, Iacobaeus E, Brundin L, Sellebjerg F, Hillert J, Piehl F, Olsson T.
Cerebrospinal fluid CXCL13 in multiple sclerosis: a suggestive prognostic marker for the disease course.
Mult Scler. 2011,17, 335-343.
Börnsen L, Khademi M, Olsson T, Sørensen PS, Sellebjerg F. Osteopontin concentrations are increased in
cerebrospinal fluid during attacks of multiple sclerosis Mult Scler. 2011, 17, 32-42.
Holmen C, Piehl F, Hillert J, Fogdell-Hahn A Lundqvist M, Karlberg E, Nilsson P, Dahle C, Feltelius N,
Svenningsson A, Lycke J, Olsson T. A Swedish national post-marketing surveillance study of natalizumab
treatment in multiple sclerosis.
Multiple Sclerosis, Jan2011
Sundqvist E, Sundström P, Linden M, Hedström AK, Aloisi F, Hillert J, Alfredsson L, Kockum I, Olsson T, EBV,
infectious mononucleosis and Multiple Sclerosis: association with disease and interaction with HLA.
Genes and Immunity, 2011 Jul 21.
Lindén M, Nohra R, Sundqvist E, Khademi M, Hillert J, Alfredsson L, Olsson T, Kockum I. No evidence of IL21
association with multiple sclerosis in a Swedish population.
Tissue Antigens. 2011 Jul 8
Søndergaard HB, Sellebjerg F, Hillert J, Olsson T, Kockum I, Lindén M, Mero IL, Myhr KM, Celius EG, Harbo HF,
Christensen JR, Börnsen L, Sørensen PS, Oturai AB. Alterations in KLRB1 gene expression and a Scandinavian
multiple sclerosis association study of the KLRB1 SNP rs4763655.
Eur J Hum Genet. 2011 May 25
Iacobaeus E, Amoudruz P, Ström M, Khademi M, Brundin L, Hillert J, Kockum I, Malmström V, Olsson T, Tham E,
Piehl F. The expression of VEGF-A is down regulated in peripheral blood mononuclear cells of patients with
secondary progressive multiple sclerosis.
PLoS One. 2011 May 6;6(5):e19138.
International Multiple Sclerosis Genetics Consortium. The genetic association of variants in CD6, TNFRSF1A and
IRF8 to multiple sclerosis: a multicenter case-control study.
PLoS One. 2011 Apr 28;6(4):e18813.
Hedström AK, Bäärnhielm M, Olsson T#, Alfredsson L#. Exposure to environmental tobacco smoke is associated
with increased risk for multiple sclerosis.
Mult Scler. 2011 Jul;17(7):788-93.#equal contribution.
48 / 87
Hedström, AK, Åkerstedt T, Olsson T#, Alfredsson L# Shift work at young age is associated with increased risk
for Multiple Sclerosis.
Annals of Neurology, in press, #equal contribution.
Roshanisefat H, Bahmanyar S, Hillert J, Olsson T, Montgomery SM. Appendicectomy and multiple sclerosis risk.
Eur J Neurol. 2011 Apr;18(4):667-9
Virpi Leppä, Ida Surakka, Pentti J. Tienari, Irina Elovaara, Alastair Compston, Stephen Sawcer, Neil Robertson,
Philip De Jager, Cristin Aubin, David A. Hafler, Annette Bang Oturai, Helle Bach Søndergaard, Finn Sellebjerg,
Per Soelberg Sørensen, Bernhard Hemmer, Sabine Cepok, Juliane Winkelmann, Heinz-Erich Wichmann, Manuel
Comabella, Marta Fernández, Xavier Montalban, Tomas Olsson, I Kockum, Jan Hillert, Lars Alfredsson, An Goris,
Bénédicte Dubois, Inger-Lise Mero, Cathrine Smestad, Elisabeth G. Celius, Hanne F. Harbo, Sandra D’Alfonso,
Laura Bergamaschi, Maurizio Leone, Giovanni Ristori, Ludwig Kappos, Stephen L Hauser, Isabelle CournuRebeix, Bertrand Fontaine, Steven Boonen, Chris Polman, Aarno Palotie, Leena Peltonen, and Janna Saarela ,
The Genetic Association of Variants in CD6, TNFRSF1A and IRF8 to Multiple Sclerosis: a Multicenter CaseControl Study The International Multiple Sclerosis Genetics Consortium
PLoS One. 2011 Apr 28;6(4).
Ahlgren C, Odén A, Lycke J. High nationwide prevalence of multiple sclerosis in Sweden.
Mult Scler. 2011 Aug;17(8):901-8.
2010
Holmqvist P, Hammar M, Landtblom AM, Brynhildsen J. Age at onset of multiple sclerosis is correlated to use of
combined oral contraconceptives and childbirth before diagnosis.
Fertil Steril 2010 Aug 27 Epub ahead of print
Holmqvist P, Hammar M, Landtblom AM, Brynhildsen J. Symptoms of multiple sclerosis in women in relation to
cyclical hormone changes.
Eur J Contracept Reprod health Care 2009; 14(5):365-70.
Rangsjö, Johansson, Ahlin, Landtblom, Österberg. Att använda SMSreg för riktad lokal analys av användningen
av bromsmediciner (Lasarettet i Motala). Utsökning av par med hög EDSS och 0 skov under 2 år som underlag
för seponering av dyrbara immunomodulerande bromsmediciner.
Accepterat abstract Kvalitetsregisterdagarna i Örebro 12-14 Okt 2010.
Burman J, Raininko R, Fagius J. Bilateral and recurrent opticneuritis in multiple sclerosis.
Acta Neurol Scand, published on-line June 2010
Lundkvist M, Greiner E, Hillert J, Fogdell-Hahn A. Multiple sclerosis patients lacking oligoclonal bands in the
cerebrospinal fluid are less likely to develop neutralizing antibodies against interferon beta.
Mult Scler July 2010 vol. 16 no. 7 796-800
Karlberg E, Lundkvist M, Jungedal R, Hillert J, Fogdell-Hahn A. Formation of anti-natalizumab antibodies in
natalizumab-treated multiple sclerosis patients.
Abstract, SSI Tallinn, Estonia, 2010, ECTRIMS Gothenburg 2010
Jungedal R, Lundkvist M, Karlberg E, Hillert J, Fogdell-Hahn A. Neutralizing Antibodies against IFNβ – An Update
from 2009.
Abstract, SSI Tallinn, Estonia, 2010, ECTRIMS Gothenburg 2010
Lundkvist M, Hillert J, Fogdell-Hahn A. Development of Neutralizing Antibodies against Interferon Beta does not
Increase the Risk of Developing Antibodies against Natalizumab in Patients with Multiple Sclerosis.
Abstract, SSI Tallinn, Estonia, 2010, ECTRIMS Gothenburg 2010
49 / 87
Holmén C, Piehl F, Hillert J, Olsson T. The “Immunomodulation and Multiple Sclerosis Epidemiology” (IMSE)
study; A Swedish nationwide pharmaco-epidemiological and genetic study focused on long-term safety and
efficacy of natalizumab (Tysabri).
Abstract, ECTRIMS Gothenburg 2010
Kai-Larsen K, Nordin N, Hedström A, Hillert J, Olsson T, Alfredsson L. EIMS; an epidemiologic investigation of
risk factors for multiple sclerosis.
Abstract, ECTRIMS Gothenburg 2010
Lycke K, Alfredsson L, Olsson T, Hillert J. From patient registry to Biobank - high participation in a nationwide
survey of genes and environment in multiple sclerosis (GEMS study).
Abstract, ECTRIMS Gothenburg 2010
Salzer J, Svenningsson A, Sundström P. Season of Birth and Multiple Sclerosis in Sweden.
Acta Neurol Scand. 2010 Jul;122(1):70-3.
Salzer J, Svenningsson A, Sundström P. Neurofilament light as a prognostic marker in multiple sclerosis.
Mult Scler. 2010 Mar;16(3):287-92.
Martola J, Bergström J, Fredrikson S, Stawiarz L, Hillert J, Zhang Y, Flodmark O, Lilja A, Ekbom A, Aspelin P,
Kristoffersen Wiberg M. A longitudinal observational study of brain atrophy rate reflecting four decades of
multiple sclerosis: a comparison of serial 1 D, 2 D and volumetric measurements from MRI-images.
Neuroradiology. 2010 Feb;52(2):109-17
Carolina Havervall, Södertörns högskola/Institutionen för livsvetenskaper, CXCL13: A Prognostic Marker in
Multiple Sclerosis.
Kandidatuppsats i biovetenskap på Karolinska Institutet 2010, handledare Fredrik Piehl
2009
Hedström AK, Bäärnhielm M, Olsson T, Alfredsson L. Tobacco smoking, but not Swedish snuff use, increases the
risk of multiple sclerosis.
Neurology 2009 Sep 1;73(9):696-701.
Martola J, Stawiarz L, Fredrikson S, Hillert J, Bergstrom J, Flodmark O, Aspelin P, Kristoffersen Wiberg M. OneDimensional-Ratio Measures of Atrophy Progression in Multiple Sclerosis as Evaluated by Longitudinal
Magnetic Resonance Imaging.
Acta Radiol. 2009 Jul 28:1-9.
Bahmanyar S, Montgomery SM, Hillert J, Ekbom A, Olsson T. Cancer risk among patients with multiple sclerosis
and their parents.
Neurology 2009 Mar 31;72(13):1170-7.
Holmén C, Piehl F, Hillert J, Olsson T. The “Immunomodulation and Multiple Sclerosis Epidemiology” (IMSE)
study; A Swedish nationwide pharmaco-epidemiological and genetic study focused on long-term safety and
efficacy of natalizumab (Tysabri).
Abstract, ECTRIMS in Düsseldorf 2009
Eva J. Greiner, Jan Hillert and the Swedish MS Registry. Effects of mitoxantrone treatment on different multiple
sclerosis courses as documented in the Swedish multiple sclerosis registry.
Abstract, ECTRIMS in Düsseldorf 2009
Lundkvist M, Fogdell-Hahn A, Hillert J. Multiple sclerosis patients lacking antibodies in cerebrospinal fluid are
less likely to develop neutralizing antibodies against interferon-beta.” publiceras i ett supplement till
tidskriften
Abstract ECTRIMS 2009, publiceras i ett supplement till tidskriften Multiple Sclerosis september 2009
50 / 87
Karin Eliaeson, IVL, Marcus Liljeberg, IVL, Anders Björk, IVL, Ingrid Kockum, KI, Alasdair Skelton, SU, Eva-Jirner
Lindström, SGU. Relationships of geochemistry and multiple sclerosis
IVL Svenska Miljöinstitutets rapport, B1824 December 2009
2008
Thangarajh M, Gomez-Rial J, Hedström AK, Hillert J, Alvarez-Cermeño JC, Masterman T, Villar LM . Lipid-specific
immunoglobulin M in CSF predicts adverse long-term outcome in multiple sclerosis.
Mult Scler. 2008 Nov;14(9):1208-13.
Flensner G, Ek AC, Landtblom AM, Söderhamn O. Fatigue in relation to perceived health: people with multiple
sclerosis compared with people in the general population.
Scand J Caring Sci. 2008 Sep;22(3):391-400.
Kobelt G, Berg J, Lindgren P, Jonsson B, Stawiarz L, Hillert J. Modeling the Cost-Effectiveness of a New
Treatment for MS (natalizumab) compared to Current Standard Practice in Sweden (An indirect comparison of
a clinical trial with natalizumab with data from the Swedish MS Registry).
Multiple Sclerosis, 2008 Jun;14(5):679-9
Martola J, Stawiarz L, Fredrikson S, Hillert J, Bergström J, Flodmark O, Aspelin P, Kristoffersen Wiberg M. Rate
of ventricular enlargement in multiple sclerosis: a nine-year multiple resonance imaging follow-up study.
Acta Radiologica, 2008 Jun;49(5):570-9
Rikard Carlsson, apoteksstuderande, examensarbete: Evaluation of the first year of natalizumab treatment of
MS: a retrospective study at the MS Center, Sahlgrenska University Hospital, Gothenburg.
Master Thesis in Pharmacy 2008, handledare Jan Lycke
Kristina Yilmaz, apoteksstuderande, examensarbete: Multiple sclerosis treatment with mitoxantrone: A
retrospective study of patient selection, efficacy, and safety at the Department of Neurology, Sahlgrenska
University Hospital.
Master Thesis in Pharmacy 2008, handledare Jan Lycke
Jenny Silversparre, apoteksstuderande, examensarbete: Treatment of multiple sclerosis with interferon beta: a
retrospective study of the risk to develop neutralizing antibodies.
Master Thesis in Pharmacy 2008, handledare Jan Lycke
2007
Tedeholm H, Skoog B, Hillert J, Runmarker B, Stawiarz L, Andersen O.
Att optimera historiska kontroller. Utvärdering av långtidseffekter av MS-behandling med "virtual placebo". En
studie av MS naturalförlopp.
Läkartidningen. 2007 May 30-Jun 3;104(22):1684-8
Smestad C, Brynedal B, Jonasdottir G, Lorentzen AR, Masterman T, Akesson E, Spurkland A, Lie BA, Palmgren J,
Celius EG, Hillert J, Harbo HF. The impact of HLA-A and -DRB1 on age at onset, disease course and severity in
Scandinavian multiple sclerosis patients.
Eur J Neurol. 2007 Aug;14(8):835-40.
Lundmark F, Salter H, Hillert J. An association study of two functional promotor polymorphisms in the
myeloperoxidase (MPO) gene in multiple sclerosis.
Mult Scler. 2007 Jul;13(6):697-700
Nilsagård Y, Fedeli C, Gunnarsson L-G, Denison E. Clinical relevance using timed walk tests and 'timed up and
go' testing in persons with Multiple Sclerosis. Reprocucibility, correlations, and smallest percentage to detect
genuine change.
Physiotherapy Research International 2007;12(2): 105-114.
51 / 87
Martola J, Stawiarz L, Fredrikson S, Hillert J, Bergström J, Flodmark O, Kristoffersen-Wiberg M. Progression of
non-age related callosal brain atrophy in multiple sclerosis. A nine years longitudinal MRI study representing
four decades of disease development.
J Neurol Neurosurg Psychiatry. 2007 Apr; 78(4):375-80.
Nilsagård Y, Gunnarsson L-G, Deinsion E. Self-perceived limitations of gait in persons with Multiple Sclerosis.
Advances in Physiotherapy 2007; 9(3):136-143.
2006
Imrell K, Landtblom AM, Hillert J, Masterman T. Multiple sclerosis with and without CSF bands: Clinically
indistinguishable but immunogenetically distinct.
Neurology (2006) 67:1062-4.
Holmqvist P, Wallberg M, Hammar M, Landtblom AM, Brynhildsen J. Symptoms of multiple sclerosis in women
in relation to sex steroid exposure.
Maturitas. 2006 May 20;54(2):149-53.
Nilsagård Y, Denison E, Gunnarsson L-G. Evaluation of a single session with cooling garment for persons with
multiple sclerosis - a randomized trial.
Disability and Rehabilitation 2006;1(4):225-233.
2005
Flensner G., Ek A-C., Söderhamn O. Reliability and validity of the Swedish version of the Fatigue Impact scale
(FIS).
Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 2005, 12: 170-180.
Flensner G. Fatigue in individuals with Multiple Sclerosis. Lived experiences and perceived impact in daily life.
Linköping University, Medical Dissertation No 917, Department of Medicine and Care, Division of Nursing
Science, Faculty of Health Sciences, Linköping University, 2005.
En beskrivning av SMS-registret finns i den nya upplagan av ” Multipel skleros - Metodpärm” som tryckts i en
första upplaga på ett par hundra exemplar och som nu 2005 finns tillgänglig på Svenska MS-Sällskapets
hemsida.
2004
Landtblom AM, Flensner G, Callander M, Stawiarz L. The Swedish MS registry points out an important clinical
problem: physical and psychological fatigue is a main symptom in multiple sclerosis.
Läkartidningen. 2004 Oct 28; 101(44):3456-7.
Inger Boström, sjuksköterska, Kristinehamn ”Är Värmland ett högriskområde för multipel skleros?”.
Magisterarbete som lagts fram 20 Sept. 2004, Nordiska Vårdhögskolan, Göteborg. Handledare AM Landtblom,
Max Petzold.
Khademi M, Illes Z, Gielen AW, Marta M, Takazawa N, Baecher-Allan C, Brundin L, Hannerz J, Martin C, Harris
RA, Hafler DA, Kuchroo VK, Olsson T, Piehl F, Wallström E. T Cell Ig- and mucin-domain-containing molecule-3
(TIM-3) and TIM-1 molecules are differentially expressed on human Th1 and Th2 cells and in cerebrospinal
fluid-derived mononuclear cells in multiple sclerosis.
J Immunol. 2004 Jun 1;172(11):7169-76.
Guggenmos J, Schubart AS, Ogg S, Andersson M, Olsson T, Mather IH, Linington C. Antibody cross-reactivity
between myelin oligodendrocyte glycoprotein and the milk protein butyrophilin in multiple sclerosis.
J Immunol. 2004 Jan 1;172(1):661-8.
2003
52 / 87
Data ur SMS-registret diskuterades i två debattartiklar i läkartidningen våren 2003 av Jan Fagius respektive Jan
Hillert. ”Sjukdomsmodifierande behandling mot MS - framsteg med komplikationer” (jämte)
Replik: ”Problemet är underbehandlingen!” av Jan Hillert (deb) 2003 nr 13 sid 1164-8.
Maria Turesson, med. kand., uppsats ”Evidens-baserad Interferon-behandling i teori och praktik”.
Redovisades den 2/6 2003 (SMS-registret var delvis använt för att undersöka hur neurolog mottagning i Lund
följer Läkemedelsverkets rekommendationer för interferon-behandling).
Gielen A, Khademi M, Muhallab S, Olsson T, Piehl F. Increased brain-derived neurotrophic factor expression in
white blood cells of relapsing-remitting multiple sclerosis patients.
Scand J Immunol. 2003 May;57(5):493-7.
Danilov AI, Andersson M, Bavand N, Wiklund NP, Olsson T, Brundin L. Nitric oxide metabolite determinations
reveal continuous inflammation in multiple sclerosis.
J Neuroimmunol. 2003 Mar; 136(1-2):112-8.
53 / 87
Parkinsons sjukdom
1. Bakgrund och syfte
a. Bakgrund
15 - 20 000 svenska lider av Parkinsons sjukdom (PS). 1% av alla svenska
över 65 år har PS. PS är en handikappande sjukdom där det saknas botande
eller bromsande medicin men där det finns en rad olika symtomlindrande
terapier, varav flera s.k. avancerade behandlingar, I första hand Ldopa/carbidopa- och apomorfin, infusion med bärbara pumpar och
djupelektrodsstimulering, vilka alla har gynnsamma effekter på livskvaliteten,
men som är kostsamma. PS kostar samhället 1 miljard kr årligen varav
terapikostnaden för avancerade terapier står för över 100 miljoner kronor.
Sedan 2013 ingår Svenska Parkinson registret (ParkReg) i Svenska
Neuroregister med officiellt stöd från SoS och SKL som ett delregister med
representant i centrala styrgruppen men har en egen arbetsgrupp/styrgrupp
och delegerad budget. Vid varje universitetssjukhus finns utsedda
resurspersoner, som Movement Disorders specialistläkare och
specialistsjuksköterskor för Parkinsons sjukdom, som avses
ansvara/medverka i registerhanteringen.
b. Syfte: ParkRegs övergripande syfte är:

att samla utvald information om i Sverige boende personer med PS

att utvärdera behandlingseffekt och uppnådd livskvalitet av insatt terapi

att bidra till att PS-vården i Sverige har en jämn fördelning med hög kvalitet

att tillförsäkra att gängse behandlingsindikationer/kriterier efterlevs

att sammanställda data ska kunna analyseras för kvalitetskontroll och

verksamhetsuppföljning som led i utvecklings- och förbättringsarbete.
ParkReg avses också mera specifikt medverka till forskning och utveckling
genom:

att möjliggöra samarbete med planerade och framtida nationella som
internationella forskningsprojekt såväl prekliniskt som kliniskt

att skapa en bas för epidemiologisk för epidemiologiska studier på nationell
nivå.
55 / 87
2. Parametrar och skalor
• demografi
• diagnostiska kriterier
• sjukdomsstadium
• behandling
• avancerad behandling
• imaging
• funktionsskattning (Hoehn&Yahr, CISI-PD)
• hälsorelaterad livskvalitet (PDQ-8, EQ-5D)
• arbetsförmåga
• biverkningar
Processmått är andelen patienter som utifrån sjukdomshistoria och klinik uppfyller
antagna diagnostiska kriterier (NINDs) och som sedan följs med återkommande
registrerade kliniska besök med funktions- och livskvalitetsskattning (Hoehn&Yahr,
CISI-PD, PDQ-8, EQ-5D), registrering av läkemedel och annan behandling.
Resultatmått andelen patienter med korrekt behandling i relation till funktionsnivå
och sjukdomsstadium, är utveckling av funktionsskattning efter insatt behandling,
andelen patienter med avancerad tarapi (DBS, Apomorfin- och Duodopainfusion) per
centrum/region. Registering av biverkningar till given medicinsk behandling
Figur 26. Så här ser PARKreg ut. Gränssnittet är snarlikt SMSreg men skiljer sig
avseende många parametrar, funktionsskattningar och terapier
56 / 87
3. Datamängd
I den övergripande planeringen har målsättningen att inkludera 95-100% av de
patienter som erhåller avancerad behandling, dvs deep brain stimulation (DBS,
elektroder som ger svaga elektriska impulser i särskilt centrum i hjärnan) och pumpar
som kontinuerligt tillför små doser apomorfin eller dopamin i tarmen.
2014-09-17 var 896 patienter registrerade – fördelade över sex universitetssjukhus
och ytterligare fyra enheter (se Tabell 6). Antalet patienter med avancerad
behandling som redovisas i Tabell 8 (se nedan) visar att så gott som samtliga
patiente med pågående avancerad behandling redan är inkluderade, vilket innebär
att önskad täckningsgrad är uppnådd.
Tabell 6. visar vid vilka sjukhus patienterna i PARKreg har registrerats.
Centralt från Svenska Neuroregister har under 2013 – 14 beviljats medel för
inmatningsstöd till respektive universitetssjukhus medel i form av 0,5 sjuksköterska
under 2 mån som medverkat till inmatning. Så kommer under 3-4 kvartalet/2014 ske
med nya medel för ½-sjuksköterska 2 mån att tilldelas respektive
Universitetssjukhus/region vilket möjliggör att starta nästa målnivå, dvs regionoch länssjukvård.
4. Analyser
Parkreg är ett register för ett flertal sjukdomstillstånd inom området movement
disorders – rörelsesjukdomar. Tabell 7. visar hur patienterna föredelas mellan dessa
diagnoser. Dessa 898 patienter har tillsammans 2 003 pågående behandlingar för
57 / 87
Parkinsons sjukdom (se Tabell 8). Detta avspeglar komplexiteten I behandlingsdata
för denna grupp patienter.
Tabell 7.
58 / 87
Tabell 8. Pågående behandlingar för parkinsons sjukdom hos de 403
registrerade patienterna I PARKreg.
Behandlinar för Parkinsonssjukdom
Nr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
Alla registrerade behandlingar
Pågående behandlingar
Läkemedel
Kvinna
Man
Totalt
Kvinna
Man
Totalt
Madopark
118
180
298
108
166
274
Sifrol
79
135
214
71
119
190
Madopark Quick mite
78
106
184
74
104
178
Azilect
51
94
145
44
81
125
Requip
39
96
135
34
84
118
Stalevo
46
74
120
42
69
111
Sinemet
50
69
119
46
64
110
Behandling av depression
39
63
102
38
53
91
Högfrekvent hjärnstimulering
30
71
101
28
70
98
Behandling av sömnstörningar
40
58
98
39
53
92
Duodopa
28
51
79
23
44
67
Madopark Depot
32
33
65
32
33
65
Sinemet Depot mite
24
35
59
23
33
56
Sinemet Depot
20
36
56
19
32
51
Comtess
22
31
53
12
22
34
Amantadin
21
32
53
21
27
48
Behandling av oro/ångest
19
29
48
19
27
46
Madopark Quick
10
29
39
7
25
32
Behandling av psykos
10
19
29
10
19
29
Behandling av ortostatisk hypotension
10
18
28
10
17
27
Levocar
13
14
27
13
12
25
Behandling av demens
5
21
26
5
19
24
Neupro
10
15
25
8
8
16
Pramipexole
8
17
25
8
16
24
Apomorfin infusionsvätska
11
13
24
6
8
14
Selegilin
4
12
16
3
7
10
Eldepryl
1
10
11
1
9
10
Levodopa/Carbidopa
4
7
11
4
7
11
Trihexyfenidyl/Pargitan mite
2
7
9
2
7
9
APO-go Pen
2
7
9
2
3
5
Tasmar
3
3
6
2
1
3
Cabaser
1
4
5
0
0
0
Levodopa/Benserazid
2
2
4
2
2
4
Biperiden/Akineton
2
2
2
2
Trihexyfenidyl/Pargitan
1
2
3
1
2
3
Pravidel
2
2
1
1
Totalt
833
1397
2230
757
1246
2003
Datauttag från PARKreg: 20140921
5. Framtidsplaner
Målsättningen för de kommande åren är att kontinuerligt förbättra täckningsgrad och
datakvaliteten i registret.
a. Två konkreta projekt som väntar under närmaste året är:
1. Att införa en patientinmatad del av registret, patient-entered reports, PER. Här
kommer det även att bli möjligt för patienten att göra en bedömning av
sjukvården och dess insatser.
59 / 87
2. Automatiserade analysverktyg kommer att utvecklas, som gör det möjligt att
snabbt få analyser utförda av registrets data. Leszek Stawiarz vid Karolinska
Institutet stödjer med sin expertis på detta område en arbetsgrupp, bestående
av Sven Pålhagen, Per Svenningsson, Ulrika Mundt-Petersen och Per Odin.
b. Tre utmaningar:
1. Ett av PARKregs primära syften är stöd för löpande utvecklings- och
förbättringsarbete. För detta krävs relevanta effektmått utgående från Donabedianmodellen Struktur/Process/Resultat – den aktuella skarpa version av minimal data
set måste kondenseras och kompletteras i detta avseende. Men kanske så att detta
får i ett första steg ske i form av options med egna klinikers val, så även avseende
specifika forskningsstudier, hälsoekonomi etc.
2. Täckningsgrad – över tid.
a) Avancerad behandling (patienter med DBS, pumpar) avses 90 % inkluderas inom
1 år, vilket kommer att vara uppnått hösten 2014.
b) Övrig region-och länssjukhus vård 76 % inom 1,5 – 2 år dvs under 2015-2016
c) Länsdels- och privatvård 75% inom 3 år dvs under 2017.
3. Tidsåtgång – Arbetsinsats- av vem? Vad gäller basdata/historik inför
diagnosprövning uppskattas detta ha en tidsåtgång kring 30 min och genomförs av
ansvarig läkare. Insamling av besöksdata sker antingen direkt I databas eller noteras
i pappersform (tidsåtgång ca 10 min) som sedan matas in av specialistsjuksköterska
(tidsåtgång 10 min). Direktöverföring av data från journalsystem till kvalitetsregistrets
databas är under utveckling.
60 / 87
Narkolepsi
1. Bakgrund och syfte NARK REG
Bakgrund:
Efter att Pandemrix-vaccinationskampanjen visade sig kopplad till en ökad
förekomst av narkolepsi, startade en rad åtgärder för att inventera och utreda
situationen. Behovet av ett kvalitetsregister för registrering av diagnosticerade fall
tillsammans med kliniska data samt behandlingsdata var uppenbart och började
efter initiativ från läkemedelsverket och Svenska Neuroregister (Svenska MSregistret då). Första fokus var att registrera alla vaccinerade fall med narkolepsi,
men därefter har utökats till att inkludera icke vaccinerade och vuxna patientfall.
Syfte:
Kunskapsspridning: Att utveckla ett kvalitetsregister som underlättar övergång till
avancerad behandling* för alla narkolepsipatienter i landet.
Kommentar: Avancerad behandling var inte välkänd före vaccinationsepidemin
(start 2010) med ett stort antal svårt sjuka fall hos unga i landet, totalt flera
hundra. Detta blev en brytpunkt eftersom kunskap om avancerad behandling blev
efterfrågad.
Monitorering, biverkningskontroll: Att monitorera sjukdomen för att få ett
grundläggande information om livskvalitet och arbetsförmåga. Att registrera alla
patienter med avancerad behandling för att bevaka uppkomst av biverkningar.
Kommentar: Narkolepsi är en kronisk sjukdom där noggrann information om
funktionspåverkan och livskvalitet i vårt land saknats. Vaccinationsepidemin satte
fokus på diagnosen, vilket ledde till observationer att många vuxna personer med
denna sjukdom förefaller ha en sänkt livskvalitet. Vi vill också bevaka långsiktiga
risker för hypertoni hos barn/unga som medicinerar med centralstimulerande.
Biverkningar av natriumoxybat, Xyrem där vi ännu har begränsad erfarenhet.
Flera preparat inom avancerad narkolepsibehandling förskrivs off label till barn
och ungdomar utanför registrerad indikation. På samma sätt förskrivs ADHDpreparat off label till vuxna med narkolepsi. Detta innebär att kvalitetsregistret får
en stor betydelse genom möjlighet statistisk bearbetning med översikt av
biverkningar. Bevakning av viktökning av sjukdomen.
62 / 87
Öka generell vårdkvalitet för alla med narkolepsi, fokus på övergång barnmedicinvuxenneurologi:
Kommentar: Kunskap om avancerad behandling som sprids efter
vaccinationsepidemin ska komma alla patienter med narkolepsi till del. Idag
känner läkare i vuxenneurologi ofta inte till avancerad behandling som startats av
barnneurologen. På barnkliniken finns ofta en bättre psykosocial stödfunktion än i
vuxenvården. Allt detta bör inkluderas i målet att skapa en förbättrad övergång
från barnmedicin till vuxenneurologi med överlämning som inkluderar registret.
Öka interprofessionellt omhändertagande:
Kommentar: Det går att utveckla ett vårdsystem som med Svenska MS-registret
som förebild använder sjuksköterskor i vården, med uppgifter som är registernära,
i synnerhet avläsning av PER samt avstämning av den vårdnivå som är lämplig.
* Avancerad behandling= Utveckling av behandling från modafinil + tricykliskt
antidepressivum till att omfatta SSRI, natriumoxybat, hypnotika till natten,
metylfenidat och kortverkande ritalin.
2. Parametrar och skalor

Epworth Sleepiness Scale (ESS)

Stanford kataplexiskala

Global Clinical Impact (CGI-skalor) avseende
o sömnighet
o kataplexi
o hypnagoga hallucinationer
o sömnparalys
o mardrömmar/orolig sömn
o psykiska symptom

BMI

Psykologiska symptom (Skala från Göteborg) under utveckling

SF 36

EQ5D

Blodtryck, puls, EKG

Utvalda lab (biverkningsmonitorering)

PER under utveckling
63 / 87

DisabKIDS, under utveckling

Arbetsförmåga, under utveckling
Figur 27. Så här ser NARKreg ut. Gränssnittet är snarlikt SMSreg men skiljer sig
avseende många parametrar, funktionsskattningar och terapier-
3.
Datamängd, täthet, tid och rum
NARKreg har en stor utmaning I att inkludera alla patienter i landet, eftersom de följs
från en mångfald olika vårdenheter inom neurologi, barnneurologi, sömnenheter,
neurofysiologiska enheter, barnkliniker. Varje registrerare har dessutom ofta bara ett
begränsat antal patienter, vilket medför att antalet registrerare blir mycket stort.
Spridning och datatätheten är därför ännu begränsad. Krav på integritet och
datasäkerhet medför att proceduren att anknyta en ny registrerare är omständlig. En
praxis för detta har utarbetats av NARKreg och NEUROreg.
Till dags dato har 245 patienter registrerats vid 28 enheter, totalt 63 registrerande
personer (se Tabell 9.). Detta är en klar ökning från 140 patienter vid 22 enheter vid
förra rapporteringen augusti 2013.
64 / 87
I registret finns nu 46 registrerade patienter med behandling med natriumoxybat
(Xyrem). Enligt apoteksdata bör det sanna antalet i landet vara c:a 90, talande för en
50%-ig täckning.
Antalet Pandemrix-vaccinerade personer med narkolepsi är 58.
Fem patienter använder PER skarpt.
Tabell 9. Enheter som registrerat patienter i NARKreg
Figur 28. Ökningstakten i antalet registrerade patienter i NARKreg är god.
65 / 87
4. Analyser
50 patienter med Xyrem-behandling (GHB) har registrerats varav 47 har pågående
behandling. Behandlingen domineras annars av preparat med vakenhetshöjande
och/eller centralstimulerande effect, men även antidepressiv behandling är vanlig (se
Tabell 10).
Tabell 10. Pågående behandlingar för narkolepsi hos de 140 registrerade
patienterna i NARKreg
5. Framtidsplaner
Vi har följande målsättning under den närmaste framtiden:
-
Att utveckla narkolepsivården genom registret för förbättrad överlämning
barn/vuxenvård, öka rationalisering av narkolepsivården genom att utnyttja
PER och specialistsjuksköterskor samt att därigenom också anpassa önskad
vårdnivå till aktuellt behov.
-
Att fortsätta ansluta nya registrerare och ge support för långsiktig inkludering
av alla patienter (prevalens möjligen 5 000 i landet).
-
Att fullfölja arbetet med primär målgrupp vaccinerade, unga, patienter med
avancerad behandling.
-
Att införa PER för alla som för närvarande är registrerade. F.n. använder fem
patienter PER, som således redan har lanserats.
-
Att fortsätta arbetet med att avlasta läkare med stort antal vaccinerade fall
från hela södra Sverige och därigenom extrem arbetsbelastning.
66 / 87
-
Att utveckla ett modernt vårdsystem och nå ökad patientnöjdhet genom
kontroller via hemmet + telefon.
Nytt nationellt möte om Avancerad behandling vid narkolepsi samt
registreringshjälp planeras till 141127 i Uppsala.
67 / 87
Myastenia gravis
1. Bakgrund och syfte
MG är den kanske mest typiska av de neurologiska autoantikroppsmedierade
sjukdomarna, där flertalet patienter uppvisar autoantikroppar mot acetylkolinreceptorer i muskeländplattan. Sjukdomen medförde tidigare en kraftigt ökad
mortalitet, uppemot 30 % inom 2 år från diagnos. Detta har påtagligt förbättrats
sedan man fått evidens för en immunmedierad bakgrund och därmed underlag för
behandling med immunosuppressiva läkemedel. Sjukdomen är dock fortfarande
relativt okänd och mycket av vår kunskap bygger på erfarenheter från sjukhusbaserade kohortstudier. Vad gäller behandling finns få randomiserade studier och
även här bygger riktlinjer på empirisk erfarenhet eller icke-randomiserade fallserier.
Syftet med registret är att bidra till att vi på nationell bas ska kunna få fram viktig
information om prognos och behandling. Exempelvis ges möjlighet att insamla
information om t ex nyare biologiska terapier som rituximab. I MGregs Styrgrupp
ingår Fredrik Piehl, Karolinska Solna, Christopher Lindberg Sahlgrenska och,
Rayomand Press, Karolinska, Huddinge.
2. Parametrar och skalor
I registret registreras:

basparametrar som inkluderar parakliniska undersökningsfynd
o autoantikroppar
o neurofysiologi
o thoraxradiologi)

utfallsmått som inkluderar
o subjektiva symptom
o Myasthenia Gravis Foundation of America (MGFA) klassificering (I-IV)
o kvantitativt MG status

terapi

biverkningar
69 / 87
Figur 29. Så här ser MGreg ut. Gränssnittet är snarlikt SMSreg men skiljer sig
avseende många parametrar, funktionsskattningar och terapier-
3. Datamängd, täthet, tid och rum
En epidemiologisk studie beskriver en prevalens av Sverige på 24.8/100 000,
motsvarande ca 2300 patienter. MG registret startade 2012. Till dags dato har 566
patienter rapporterats, fördelade på 10 centra, motsvarande en täckningsgrad på 26
%.
Tabell 11. Fördelning av rapporterade patienter mellan deltagande kliniker.
70 / 87
4. Analyser
Registret är relativt nystartat och några specifika analyser har ännu ej gjorts. Vi har
som underlag för att få bättre kunskap om MG förekomst i Sverige gjort en
epidemiologisk undersökning som inom kort är färdig för vetenskaplig publicering, där
vi finner en högre prevalens än tidigare studier 24.8/100 000 mot 5-17/100 000 i
tidigare, mindre studier. Detta motsvarar ca 2200 patienter nationellt.
Intressant är att studera vilka behandlingsrutiner som dominerar, något som inte
tidigare gjorts systematiskt. Tabell 12 visar på fördelningen av mediciner i MGreg.
Tabell 13 visar i vilken ordning dessa behandingar har satts in, dvs vilka
behandlingssekvenser som är förhärskande för MG-behandling i Sverige.
Tabell 12. Ett betydande antal behandlingsprinciper och preparat används vid
behandling av MG i Sverige idag.
5. Framtidsplaner
Ökad användning av MGreg gör att sammanställningar av effekt av vissa nyare
behandlingar, t ex rituximab, lättare kan göras på nationell bas. Registret innebär
också att behandlingen lättare kan stämmas av mot nationella riktlinjer. Som ett
parallellt projekt till MGreg har sådana riktlinjer nu i år publicerats på SNEMAs
hemsida (
.snema.se/ /dokument files/M %20vårdprogram.pdf), framtagna av
Håkan Askmark (Uppsala), Anders Svenningsson (Umeå) och Fredrik Piehl
71 / 87
Tabell 13. För varje medicinsk behandling vid MG anges här den ordning i vilken de
satts in hos patienterna i MGreg.
(Karolinska). Ökad datatäthet innebär också att registerdata kan användas
tillsammans med epidemiologiska registerdata för att få fram mer detaljerad klinisk
information om sjukdomstyp, förlopp och terapi.
En viktig fråga är nu att utveckla registret med relevanta uppföljningsinstrument, t ex
MG-ADL skalan.
72 / 87
Epilepsi
1. Bakgrund och syfte
Epilepsi är den diagnos som har störst patientpopulation av de neurologiska
diagnoser som registreras under NEUROreg. Vården av patienter med epilepsi är
spridd på en mängd olika sjukhus och mottagningar i både offentlig och privat regi.
Sedan mitten av 2012 arbetar en styrgrupp bestående av epileptologer från
Universitetssjukhusen i Lund (Kristina Källén), Uppsala (Peter Mattson) och
Stockholm (Torbjörn Tomson och Ulla Lindbom) tillsammans med en ST-läkare i
neurologi (Kristina Lidström) med utvecklingen av epilepsiregistret.
I Sverige finns ca 70 000 personer med epilepsi, varav den absoluta majoriteten är
vuxna. Det aktuella registret inkluderar bara vuxna personer, men en framtida
samordning med barnepilepsiregistret som är under uppbyggnad planeras.
Utvecklingsarbetet har fortskridit, men i något långsammare takt än planerat, pga.
tekniska svårigheter med att få en representativ graf.
Epilepsiregistret lanserades i sin nuvarande form under ECE (European Congress on
Epileptology) mötet i Stockholm i juli 2014. Det är nu öppet för läkare och
sjuksköterskor att registrera epilepsipatienter i befintligt register.
EPregs Syften är:

Förbättrad kvalitet avseende uppföljning och möjlighet till överblick av ofta
komplexa och livslånga sjukdomsförlopp, att skapa möjlighet till långsiktig
uppföljning och ge stöd för klinisk forskning.

Lättöverskådlig grafisk information av anfallssituation, vilka läkemedels som
givits och när samt där effekter av läkemedelsbehandling kan kopplas till
anfallskontroll.

Ökad patientsäkerhet genom att tydliggöra allvarliga och livsfarliga tillstånd
såsom status epilepticus, kroppsskada och graviditet.

Lättillgänglig information kring biverkningar.

Tydlighet kring att viktig information har givits och när.

Sammanställa data för kvalitetskontroll som led i förbättrings- och
utvecklingsarbete.
74 / 87
2. Parametrar och skalor

Diagnos, datum samt om denna reviderats. Detta är visualiserat i översikten
”basdata”.

Anfall registreras i 8 olika anfallstyper och visualiseras grafisk med en
logaritmisk skala på y-axeln. Den logaritmiska skalan har valts för att kliniskt
mer signifikanta/allvarliga anfall som uppträder mer sällan inte skall försvinna i
jämförelse med mindre allvarliga sådana som uppträder oftare.

Samtliga behandlingar för epilepsi kan registreras i registret med in- och
utsättningsdatum samt anledning till utsättning, såsom biverkan eller
överkänslighet. För läkemedel kan dos och dosändringar registreras. För
stimulatorer registreras kabellängd. Dessa behandlingar kan sedan korreleras
till anfallsfrekvens i grafen.

Viktiga händelser som status epilepticus, graviditet, epilepsikirurgi och ändrad
anfallsklassificering visualiseras i en händelsegraf som korrelerar till både
anfalls- och behandlingsgraferna.

Utredning inklusive alla icke-invasiva former av EEG, CT och MR registreras
med notering om avvikelse betydande för epilepsidiagnosen.

Anfallssemiologi registreras.

Anfallsrelaterad fysisk skada registreras, vilken form samt om den lett till
sjukvård, sjukskrivning eller hinder för dagliga aktiviteter.

Information och rådgivning till patienten angående riskreduktion, körkort,
graviditet och anfallskuperande behandling.

Skalor för hälsorelaterad livskvalitet kommer att inkluderas under 2015, där
målet är att patienten själv skall fylla i dessa i PER (patientegen registrering).
75 / 87
Figur 30. Så här ser EPreg ut. Gränssnittet är snarlikt SMSreg men skiljer sig
avseende många parametrar, funktionsskattningar och terapier.
3. Datamängd, täthet, tid och rum
Antalet patienter som för närvarande är inlagda i registret är för få för att studera
detta.
4. Eventuella resultat av analyser
Då EPreg befinner sig i uppstart kan analyser ännu inte göras
5. Framtidsplaner

Att fortsätta arbetet med att värva läkare och sjuksköterskor, spridda på
landets samtliga neurologkliniker och mottagningar, som användare av
epilepsiregistret. Detta arbete kommer delvis att ske genom att
delregisterhållare besöker enskilda mottagningar. Genom styrgruppens
geografiska spridning finns redan en regional representation.

Att på dessa kliniker och mottagningar värva representanter.

Att lokalt upprätta rutiner för det kontinuerliga arbetet med epilepsiregistret.
76 / 87
Guillain-Barrés syndrom (GBS)
1. Bakgrund och syfte
Guillain-Barré syndrom (GBS) är en ovanlig neurologisk sjukdom, dock med allvarliga
potentiella följder då såväl andningsförlamning som påverkan på nervbanor som
sköter hjärtverksamheten kan drabbas. I 2/3 av fallen utlöses GBS av en föregående
infektion, men i ovanliga fall även av en vaccination. Patienter med GBS kan ha
varierande sjukdomsgrad, dvs allt ifrån en lättare förlamning i benen till total
förlamning av armar, ben och andningsmuskler. Långtidsprognos och svar på
behandling varierar beroende på ålder och sjukdomssvårighetsgraden i den akuta
fasen, samt typ av föregående infektion. Sjukdomsgraden i den akuta fasen och
prognos resp. svar på behandling vid GBS har tidigare inte systematiskt kartlagts
någonstans i Europa fram till dess att härvarande register skapades i Sverige.
Numera finns det ett GBS register även i Holland sedan ca 2 år tillbaks.
Registret syftar till att karlägga demografiska data, föregående infektionstyper, klinisk
bild, behandlingstyp samt prognos för patienter som insjuknar i GBS i Sverige. Detta
kan bidra bl.a till att identifiera bristande faktorer som förbättrar vård i det akuta
skedet och även kan inverka på långtidsprognosen. Dessutom blir det möjligt att följa
ev ökad incidens i GBS parallellt på ökade incidenser av vissa infektionssjukdomar
eller nya vaccinationsprogram.
2. Parametrar och skalor
I registret registreras:


basparametrar som inkluderar parakliniska undersökningsfynd
o
Lab: autoantikroppar, resultat av CSF analys och infektionsprover
o
neurofysiologi
utfallsmått som inkluderar information om
o
Triggerfaktorer såsom föregående vaccination och andra infektioner
o
subjektiva symptom
o
objektiva statusfynd
o
GBS disability scale för att objektivt följa sjukdomsförlopp

terapi

biverkningar
78 / 87
Figur 31. Så här ser GBSreg ut. Gränssnittet är snarlikt SMSreg men skiljer sig
avseende många parametrar, funktionsskattningar och terapier.
3. Datamängd, täthet, tid och rum
Incidens av GBS har ej mäts i Sverige med undantag av en studie för enbart
Stockholmspatienter fr 1990 talet. Årsincidens av GBS i de länder som varit med om
epidemiologiska studier ligger på 1-2/100.000. Stockholmstudien visade en
årsincidens av GBS på 1.2/100.000, vilket innebär 24 nya GBS patienter i Stockholm
per år (räknat på ett befolkningsunderlag på 2.000.000).
GBS registret startade hösten 2010. Till dags dato har 31 patienter rapporterats
fördelade på 3 centra. Antalet registrerade patienter tenderar att öka för varje år som
gått sedan start av registret: 2009 4st, 2010 6st, 2011 3st, 2012 5st, 2013 5st, varav
4 från Stockholm 2014 7st, varav 6 fr Stockholm. Under 2014 har således 50% av de
förväntade fallen från Stockholm registrerats. Täckningsgraden nationellt är i
dagsläget nästintill obefintligt.
79 / 87
4. Eventuella resultat av analyser
Sjukdomen drabbar män oftare än kvinnor, vilket bekräftas i våra data. Medelåldern
för insjuknande ligger på 55 i vårt material, utan signifikanta skillnader mellan män
och kvinnor. Utöver detta räcker inte den begränsade data hittills för andra statistiska
jämförelser.
5. Framtidsplaner
- Retroaktiv registrering av Stockholm patienter tillbaka till år 2010, som led i klinisk
forskningsprojekt för ST läkare på Neurologiska Kliniken, Karolinska
Universitetssjukhuset.
- Presentation av GBSreg på det nationella neuromuskulära mötet för SNEMA våren
2015, i ett sätt att öka compliance till att registrera nya patienter.
- Förenkling av /reducering av antal frågor i registret för att göra det lättare för nya
kollegor att ansluta sig till att registrera nya patienter
- Utvidgande av GBS registret för att innefatta även kroniska inflammatoriska
polyneuropatier (CIDP, MMN, Paraproteinrelterad neuropati). Till skillnad från GBS
som är en akut (i de flesta fall monofasisk) inflammatorisk neuropati, behöver
patienter med kroniska inflammatoriska neuropatier följas upp kliniskt under många
år. Dessa patienter byter inte så sällan typ av immunomodulerande behandling under
förlopp av sjukdomen, såsom det som gäller vid MS och MG. Att även inkludera de
kroniska inflammatoriska neuropatierna i NEUROreg har efterlysts på nationell nivå
av de specialister som sköter denna kategori av patienter. Vi räknar med en klart
ökad motivation och bättre compliance till att registrera patienter med kronisk
inflammatorisk neuropati när de adderats till Neuroregistret.
Förslag till en betaversion för kroniska inflammatoriska neuropatier har redan lämnats
in till ansvariga för NEUROregistret. Det nya heltäckande registret som kommer att
innefatta såväl GBS som CIDP, MMN och Paraprotein-relterad neuropatier kommer
att benämnas Inflammatorisk Neuropatiregistret.
80 / 87
Svår neurovaskulär huvudvärk
1. Bakgrund och syfte
Huvudvärk är ett symtom som de flesta har personlig erfarenhet av. Huvudvärk
förknippat med illamående, med eller utan föregående neurologiska symtom, s.k.
aura, är typiskt för migrän som också är mycket vanligt i befolkningen och vars
behandling är en uppgift för primärvården. Det finns dock ett antal ovanligare
huvudvärksformer som dels är kroniska eller återkommande, dels är svåra och därtill
diagnostiska utmaningar även för specialister. Detta register är inriktat- på diagnostik
och behandling av sådana tillstånd:

Cluster headache ( Hortons huvudvärk)
- episodisk och kronisk

Paroxysmal hemikrani

SUNCT/SUNA

Hemicrania continua
Därtill registreras såväl migrän med och utan aura som spänningshuvudvärk, när de
förekommer tillsammans med de ovanligare huvudvärksformerna.
HVreg syftar till att samla information om dessa ovanliga och svårbehandlade
huvudvärkssyndrom för:

Att monitorera behandling, ssk nyintroducerade och experimentella

Att samla information för klinisk forskning

Att utvärdera funktionalitet
Vi avser att samla dat prospektivt, men också att anväda lokala databaser som tillåter
import av retrospektiva data av hög kvalitet.
2. Parametrar och skalor

Demografiska basuppgifter

Uppfyllande av diagnostiska kriterier enligt ICHD-2

Likvorundersökning

Imaging

Behandling

Hälsorelaterad livskvalitet (SF-36)
82 / 87

Arbetsförmåga
Vi avser att framöver applicera diagnostisk algoritm för datorprocessad diagnos,
vilket är en lovande utveckling inom huvudvärksfältet.
Figur 32. Så här ser HVreg ut. Gränssnittet är snarlikt SMSreg men skiljer sig
avseende många parametrar, funktionsskattningar och terapier.
3. Datamängd, täthet, tid och rum
Registret har nyligen färdigställts och endast ett fåtal verkliga patienter har
registrerats. I ett först skede koncentreras arbetet på Karolinska Huddinge, som
länge varit den ledande forskningsenheten för Cluster headache/Hortons huvudvärki
landet. I ett första skede är ambitionen att inkludera alla nydiagnosticerade med
Hortons huvudvärk på Karolinska från 14-01-01. Därutöver registreras alla patienter
Hortonpatienter som har kontakt med Karolinska från 14-01-01.
Nuläge: 69 av 144 patienter (48%) som haft kontakt med neurologmottagningen på
Karolinska, Huddinge efter 14-01-01 är registrerade.
4. Eventuella resultat av analyser
Ännu inte tillämpbart.
83 / 87
5. Framtidsplaner
HVregistret har under året tagits i bruk. Utmaningen är för det kommande året att
etablera arbete med HVreg vid flera kliniker. En konstituering av styrgrupp med
medlemmar från alla regioner för information och spridning kommer att göras.
På något års sikt siktar vi på att implementera patientens egen registrering (PER) för
ökad datainsamling och kompletterande skalor
Vi avser att utöka registret med fler diagnoser, i första hand idiopatisk intrakraniell
hypertension och migränrelaterad stroke.
84 / 87
Motorneuronsjukdom
1. Bakgrund och syfte
Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en gemensam beteckning för en grupp
motorneuronsjukdomar (MNS) där de nervceller som styr skelettmusklerna dör. Ca 2
- 4 personer per 100 000 insjuknar i MNS/ ALS varje år. ALS kan visa sig i alla åldrar,
men de flesta insjuknar mellan 45 och 75 års ålder. Eftersom det finns många olika
varianter av sjukdomen kan symtomen variera, liksom hur snabbt förloppet är. Den
genomsnittliga överlevnadstiden är bara omkring tre år, då det idag saknas botande
behandling. Utöver detta märks en varierad vård på olika håll i landet och att
patienterna inte erbjuds samma möjligheter till utredning och behandling beroende
på var de bor.
Det övergripande syftet för registret är att göra MNS/ALS-sjukvården likvärdig och
högkvalitativ och framförallt utvärderingsbar. Att etablera/öka samarbetet mellan
samtliga svenska neurologiska universitetskliniker och gemensamt bygga upp en
struktur för registrering av patienter med MNS/ALS. Som ett led i detta, skapa
nationell konsensus kring utredning och handläggning, och säkerställa att
behandlingsriktlinjer följs nationellt.
MNS/ALS-registret avser också mera specifikt medverka till framtida nationella och
internationella forskningsprojekt både prekliniskt och kliniskt och även skapa en bas
för epidemiologiska studier på nationell nivå.
2. Parametrar och skalor
• demografi
• diagnostiska kriterier
• spridningsmönster
• behandlingar
• funktionsskattningsskalor (ALSFRS-R)
• hälsorelaterad livskvalitet (LISAT, EQ-5D, HAD)
• BMI, vikt
• utvalda lab
86 / 87
Figur 33. Så här ser MNS/ALSreg ut. Gränssnittet är snarlikt SMSreg men skiljer sig
avseende många parametrar, funktionsskattningar och terapier
3. Datamängd, täthet, tid och rum
Registret håller just på att färdigställas och endast ett fåtal verkliga patienter har
registrerats. Lansering under hösten.
4. Eventuella resultat av analyser
Inte tillämpbart.
5. Framtidsplaner
Att registrera samtliga nya MNS/ALS patienter på Karolinska Universitetssjukhuset,
sedan
även
hela
Stockholmsregionen
och
på
sikt
även
vid
samtliga
universitetssjukhus i Sverige. Att implementera patientens egen registrering (PER)
för ökad datainsamling och kompletterande skalor.
87 / 87