Transcript Årsredovisning 2011 - Rättsmedicinalverket

Årsredovisning 2011
RÄTTSMEDICINALVERKET
• www.rmv.se
ÅRSREDOVISNING 2011
Rättsmedicinalverket
Box 206, Vasagatan 52, 3 tr
111 20 STOCKHOLM
Tel: 08-441 76 00
E-post: [email protected]
Internet: www.rmv.se
Grafisk formgivning och orginalproduktion:
Forma Viva, Linköping
Foto: Mark Olson, Forma Viva
Foto sid 5: Karl Ekenhem
Illustrationer: Shutterstock
Tryck: Davidsons Tryckeri AB
ÅRSREDOVISNING 2011
Rättsmedicinalverket
Innehåll
5Generaldirektören har ordet
6
Resultatredovisning
6Rättspsykiatri
24Rättsmedicin
36Rättskemi
44Rättsgenetik
50 Övrig återrapportering och redovisning
63 Kostnader och intäkter redovisat
på verksamhetsområden
66
Finansiell redovisning
Läsanvisning:
Årsredovisningen följer kraven i förordningen om årsredovisning och
budgetunderlag samt strukturen i det regleringsbrev som gällt för
Rättsmedicinal­verket (RMV) år 2009. RMV:s verksamhet återfinns inom
utgiftsområdet Rättsväsendet och indelas i verksamhetsområdena
• Rättspsykiatri
• Rättsmedicin
• Rättskemi
• Rättsgenetik
Generaldirektören har ordet
Rättsmedicinalverket (RMV) bedriver verksamhet inom fyra verksamhetsområ­
den – rättspsykiatri, rättsmedicin, rättskemi och rättsgenetik. Verksam­heten vilar
på vetenskaplig grund och är beroende av både specialistkunskaper, kunniga och
engagerade medarbetare och modern och avancerad teknisk utrustning. Verk­sam­
heten är geografiskt spridd över landet, vilket ställer stora krav på samordning
när det gäller bl.a. rutiner, planering och uppföljning samt kompetensutvecklings­
insatser. Kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring är och kommer att fortsatt vara
centralt inom alla verksamhetsområden liksom förmågan att internt och externt
till våra uppdragsgivare och andra kommunicera RMV:s uppdrag och de sak­
kunnigutlåtanden verket avger.
De fyra stora utmaningarna för RMV framöver är att säkra resurserna för den
fortsatta och nödvändiga satsningen på
• rekryteringen av fler läkare till de rättspsykiatriska och rättsmedicinska
verksamheterna,
• om- och nybyggnationerna av verkets lokaler,
• moderniseringen av den tekniska utrustningen, samt
• att förbereda den rättspsykiatriska utredningsverksamheten på ­kommande
ny psykiatrilagstiftning.
Dessa satsningar stöds bl.a. av de verksgemensamma prioriteringarna för 2012
som är Teknikstödet nu och framöver och Forskning och utveckling. I slutet av
2011 beslöts att under 2012 ta fram en tioårsplan för forskningen inom RMV.
En fortsatt vetenskaplig kunskaps- och metodutveckling måste säkras och för att
klara detta behöver resurser i form av tid, medarbetare och pengar säkras på
både kort och lång sikt.
För att lyckas med att fortsatt utveckla verksamheten i enlighet med vårt uppdrag
så behövs alla medarbetares engagemang och kunskaper tas till vara på bästa möj­
liga sätt och de ekonomiska resurserna användas klokt. Som ett led i detta har nu
RMV börjat förbereda verksamheten på att införa ett arbetssätt i s.k. LEAN-anda.
I maj firade RMV tjugo år som myndighet. I samband
med detta invigdes också den nya logotypen som ett
led i arbetet med en ny verksgemensam grafisk profil.
En viktig markering både externt och internt att RMV
är en sammanhållen myndighet inom rättsväsendet.
Erna Zelmin-Ekenhem
Generaldirektör
5
Rättsmedicinalverket • Resultatredovisning 2011
Resultatredovisning
Rättspsykiatri
Rättspsykiatri
Mål för verksamhetsområdet Rättspsykiatri
Verksamheten ska svara mot uppdragsgivarnas behov och
bedrivas med hög kvalitet och effektivitet. De undersöktas
personliga integritet ska respekteras.
Återrapportering
Rättsmedicinalverket ska redovisa och kommentera verksamhetens resultat
i förhållande till de uppgifter som framgår av förordningen (2007:976) med
instruktion för Rättsmedicinalverket samt utifrån ovan angivna mål samt
utifrån den statistikindelning som myndigheten använder.
Rättsmedicinalverkets uppgifter inom rättspsykiatri
Av förordningen (2007:976) med instruktion för Rättsmedicinalverket framgår att myndigheten särskilt ska svara för
• rättspsykiatriska undersökningar i brottmål och läkarintyg som
avses i 7 § lagen (1991:2041) om särskild personutredning i
brottmål, m.m.,
• utredningar om risk för återfall i brottslighet enligt lagen
(2006:45) om omvandling av fängelse på livstid,
• information inom sitt ansvarsområde till andra myndigheter
och enskilda,
• internationellt samarbete inom sitt ansvarsområde,
• utvecklingsarbete och stöd åt forskning av betydelse för
­verksamheten.
• Rättsmedicinalverket får också inom sitt ansvarsområde utföra
uppdrag om verksamheten i övrigt medger det.
Beskrivning och analys av resultatet
Allmänt
Den rättspsykiatriska utredningsverksamheten bedrivs vid tre olika under­
sökningsenheter. Två enheter ingår i Rättsmedicinalverkets (RMV) organisa­
tion – de rättspsykiatriska avdelningarna i Stockholm respektive i Göteborg
– och en i Umeå vid den rättspsykiatriska kliniken vid Norrlands universitets­
sjukhus som bedriver rättspsykiatrisk utredningsverksamhet åt RMV enligt
ett avtal 1 mellan Västerbottens läns landsting och staten genom RMV.
Undersökningsenheternas upptagningsområden framgår av RMV:s före­
1
Enligt avtalet ska Umeå genomsnittligt per år genomföra maximalt 37 RPU.
Antalet § 7­undersökningar är inte reglerat.
7
Rättsmedicinalverket • Resultatredovisning 2011
Rättspsykiatri
skrift (SOSFS 1999:19) om fördelning på undersökningsenhet vid särskilda
personundersökningar i brottmål och av rättspsykiatriska undersökningar.
De sammanlagda personalresurserna för den rättspsykiatriska utrednings­
verksamheten inom RMV består av ca 150 fast anställda medarbetare. Dessa
utgörs av läkare med specialistkompetens i rättspsykiatri (rättspsykiater),
läkare under specialiseringsutbildning till rättspsykiater, psykologer, foren­
siska socialutredare, administrativ personal, personal som handhar port och
säkerhet samt personal vid vistelseavdelningarna. Det är den enda verksam­
heten inom RMV som bedrivs dygnet runt. Av det skälet har RMV också ett
hundratal timanställda medarbetare för att säkra bemanningen bland perso­
nalen vid vistelseavdelningarna dygnet runt, året runt.
Häktade undersökningsfall vistas i verkets lokaler under i genomsnitt tre
veckor. Nattetid och helger finns alltid rättspsykiater i beredskap förutom
tjänstgörande personal vid vistelseavdelningarna. Kapaciteten för den rätts­
psykiatriska utredningsverksamheten är förutom platstillgång också bero­
ende av tillgänglig utredningspersonal. Det är framför allt inom kategorin
rättspsykiater som brist förelegat och alltjämt föreligger. Ett systematiskt
och långsiktigt arbete pågår inom ramen för den tioåriga bemanningsplanen
RMV 2018 för läkare inom RMV för att lösa denna resursbrist (se vidare
avsnittet Övrig återrapportering och redovisning).
Sedan den 1 januari 2010 är ett 40­tal externa läkare kontrakterade för att
utfärda läkarintyg enligt 7 § lagen (1991:2041) om särskild personutredning
i brottmål, m.m. (s.k. § 7­läkare och § 7­intyg). Sammanlagt har 58 länsvisa
områdeskontrakt ingåtts. Även inom verket anställda rättspsykiater utfär­
dar s.k. § 7­intyg.
Utredningar om risk för återfall i brottslighet enligt lagen (2006:45) om om­
vandling av fängelse på livstid genomförs uteslutande med RMV:s egna
medarbetare. Dessa utredningar sker vid undersökningsenheterna och/eller
vid den kriminalvårdsanstalt där den som ska undersökas är placerad.
Under 2011 har ett fortsatt förberedelsearbete pågått vid RMV:s undersök­
ningsenheter i Stockholm och i Göteborg inför kommande lokalförändring­
ar. Vid enheten i Stockholm kommer en nyuppförd byggnad att kunna dis­
poneras av Stockholms läns landsting med RMV som hyresgäst från hösten
2012. I början av december kommer överflyttningen av verksamheten att
påbörjas. Vid enheten i Göteborg gäller som utgångspunkt för fastigheten i
vilken verksamheten bedrivs att hyresavtalet med Västra Götalandsregionen
som hyresgäst förlängts till den 28 februari 2013. I och med hyresavtalets
upphörande per den 1 mars 2013 kommer RMV att disponera hela fastighe­
ten och hyresvärden, Specialfastigheter AB, kommer inför detta att anpassa
lokalerna till moderna verksamhets­ och säkerhetsmässiga krav.
Den 9:e Nordiska Rättspsykiatriska konferensen ägde rum i Sverige den 24­
8
Rättsmedicinalverket • Resultatredovisning 2011
26 augusti med Rättsmedicinalverket som huvudarrangör. Konferensen
samlade 140 deltagare från företrädesvis de nordiska länderna. Med inter­
nationell medverkan diskuterades rättspsykiatriska och kriminalvårdsfrå­
gor samt bl.a. utbildning för personalen inom in dessa områden.
Rättspsykiatri
Ärendeutvecklingen
Allmänt
Av 1 § lagen (1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning framgår att i
brottmål får rätten besluta om rättspsykiatrisk undersökning (s.k. RPU) i
syfte att kunna bedöma om det finns medicinska förutsättningar att över­
lämna den misstänkte till rättspsykiatrisk vård enligt 31 kap. 3 §2, eller om
den misstänkte har begått gärningen under påverkan av en allvarlig psykisk
störning och i så fall tillståndets betydelse för frågan om valet av påföljd.
Under året noterades en ökning av antalet expedierade utlåtanden efter RPU
med drygt 14 procent (jfr tabell 1). Det innebär att antalet expedierade utlå­
tanden åter nått upp till vad som, sett över ett större antal års sikt, får betrak­
tas som en normal nivå3.
Av 7 § lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål m.m. fram­
går att rätten får, när det finns skäl till det, förordna en läkare att avge läkar­
intyg (s.k. § 7­utredning och § 7 – intyg) om de medicinska förutsättningar­
na för att överlämna en misstänkt till rättspsykiatrisk vård utan särskild ut­
skrivningsprövning. Antalet expedierade intyg enligt lagen minskade med ca
5 procent (jfr tabell 1). Det innebär att antalet expedierade intyg ligger något
under vad som, sett över ett större antal års sikt, får betraktas som en normal
nivå4.
Av 10 § lagen (2006:45) om omvandling av fängelse på livstid framgår att
rätten får inhämta en utredning med utlåtande om risken för att den dömde
återfaller i brottslighet (s.k. riskbedömning). Antalet expedierade utlåtanden
efter riskbedömning enligt lagen ökade något jämfört med tidigare år (se ta­
bell 1).
2
3 § Lider den som har begått ett brott, för vilket påföljden inte bedöms kunna stanna vid böter,
av en allvarlig psykisk störning, får rätten överlämna honom till rättspsykiatrisk vård, om det
med hänsyn till hans psykiska tillstånd och personliga förhållanden i övrigt är påkallat att han
är intagen på en sjukvårdsinrättning för psykiatrisk vård, som är förenad med frihetsberövande
och annat tvång.
Har brottet begåtts under påverkan av en allvarlig psykisk störning, får rätten besluta att
särskild utskrivningsprövning enligt lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård skall äga rum
vid vården, om det till följd av den psykiska störningen finns risk för att han återfaller i brotts­
lighet, som är av allvarligt slag.
Om det med hänsyn till den tilltalades tidigare brottslighet eller av andra särskilda skäl är
påkallat, får rätten i samband med överlämnande till rättspsykiatrisk vård döma till annan
påföljd, dock inte fängelse eller överlämnande till annan särskild vård.
3
Under de senaste tio åren har antalet ärenden fluktuerat mellan 453 – 688 (källa: RMV:s
ärendehanteringssystem PsykBase).
4
Under de senaste tio åren har antalet ärenden fluktuerat mellan 1447­1912 (källa: RMV:s
ärendehanteringssystem PsykBase).
9
Rättsmedicinalverket • Resultatredovisning 2011
Tabell 1. Antal expedierade utlåtanden och intyg
Typ av undersökning
RPU
– varav häktade
– varav på frifot
§ 7-undersökning
Riskbedömning
Rättspsykiatri
2009
453
333
120
1 531
21
2010
460
346
114
1 518
19*
2011
526
384
142
1 447
22
Källa: RMV:s ärendehanteringssystem PsykBase
Anm: * Reviderad uppgift
Ärendefördelningen mellan utredningsenheterna
Ca 90 procent av de rättspsykiatriska undersökningarna genomförs vid
RMV:s undersökningsenheter i Stockholm och i Göteborg. Resterande un­
dersökningar genomförs vid undersökningsenheten i Umeå (jfr tabell 2).5
Tabell 2. RPU - Ärendefördelning mellan
undersökningsenheterna (procent)
Undersökningsenhet
Stockholm
Göteborg
Malmö 5
Umeå
Totalt
2009
49
28
13
10
100
2010
49
40
11
100
2011
53
37
9
100
Källa: RMV:s ärendehanteringssystem PsykBase
Anm: Tabellen innehåller avrundade värden som kan påverka summeringen.
Ärendefördelningen mellan anställda inom RMV
och kontrakterade specialistläkare
Bristen på rättspsykiater inom RMV har medfört att sådana specialister i
varierande grad särskilt måste kontrakteras för att i viss utsträckning, och
utöver det som görs vid undersökningsenheten i Umeå, genomföra rätts­
psykiatriska utredningar på uppdrag av RMV. En ökning av andelen under­
sökningar som genomförts av inom RMV anställda rättspsykiater har kun­
nat ske under perioden 2009­2010 i kraft av att rekryteringen av dessa har
kunnat ökas i viss mån. Majoriteten av antalet utlåtanden avges av inom
RMV anställda rättspsykiater (se tabell 3).
Tabell 3. Antal expedierade utlåtanden – fördelningen mellan anställda
inom RMV och kontrakterade rättspsykiater
Rättspsykiater
- anställda inom RMV
- kontrakterade
Totalt per enhet
Andel utlåtanden
avgivna av anställda
inom RMV (procent)
Stockholm
2009
2010 2011
197
169
226
84
54
54
281
223
280
70
76
81
Göteborg
2009
2010
124
179
2
6
126
185
98
2011
192
5
197
97
Källa: RMV:s ärendehanteringssystem PsykBase.
Anm. Andelen beräknas på utlåtanden expedierade från Stockholm och Göteborg.
5
10
Fr.o.m. den 1 januari 2010 upphörde RMV:s avtal med Region Skåne om genomförande
av rättspsykiatriska utredningar.
97
Rättsmedicinalverket • Resultatredovisning 2011
Av tabell 4 framgår att andelen av inom RMV anställda rättspsykiater av­
givna § 7­intyg har ökat under perioden 2009­2011 i Stockholm medan en
motsvarande minskning skett i Göteborg. I Göteborg har ytterligare externa
§ 7­läkare kontrakterats under 2011 vilket bidragit till en minskning av an­
delen § 7­undersökningar som genomförts av inom RMV anställda rätts­
psykiater. Ambitionen är att så stor andel som möjligt av genomförda RPU
och § 7­undersökningarna ska genomföras av inom RMV anställda medar­
betare.
Rättspsykiatri
Tabell 4. Antal expedierade § 7-intyg – fördelningen mellan anställda inom
RMV och kontrakterade rättspsykiater
Rättspsykiater
- anställda inom RMV
- kontrakterade
Totalt per enhet
Andel intyg avgivna
av anställda inom
RMV (procent)
Stockholm
2009 2010 2011
324
268
328
566
494
364
890
762
692
36
35
47
Göteborg
2009 2010
212
206
261
440
473
646
45
32
2011
189
446
635
30
Anm 1: Fr. o. m. 2010 görs alla § 7-undersökningar i det som tillhörde Malmö-området av
enheten i Göteborg, huvudsakligen av kontrakterade läkare. Detta förklarar den lägre
andelen intyg avgivna av anställda läkare inom det utvidgade upptagningsområdet för Göteborg.
Anm 2: Andelen beräknad på intyg expedierade från Stockholm och Göteborg
Källa: RMV:s ärendehanteringssystem PsykBase
Domstolsfrågor angående förmågan att inse gärningens
innebörd m.m./självförvållat rus
Genom de ändringar som trädde i kraft den 1 juli 2008 i brottsbalken6 och
i lagen (1991:1137) om rättspsykiatriska undersökningar7, kan en domstol
begära att en rättspsykiatrisk utredning ska ge domstolen underlag för be­
dömning av frågan om den tilltalade till följd av sin allvarliga psykiska stör­
ning (APS) har saknat förmågan att inse gärningens innebörd, eller att an­
passa sitt handlande efter en sådan insikt, eller om den allvarliga psykiska
störningen är självförvållad genom rus eller på något annat liknande sätt.
När det gäller domstolarnas benägenhet att begära underlag för bedömning
av den tilltalades förmåga att inse gärningens innebörd förefaller det som om
andelen ärenden i vilket detta efterfrågas har stabiliserats på en nivå strax över
60 procent under de tre senaste verksamhetsåren (jfr tabell 5).
Tabell 5. Förmågan att inse gärningens innebörd eller att anpassa sitt handlande efter en sådan insikt – antal och andel förfrågningar från domstolarna
2009 2010 2011
Antal förfrågningar under perioden
278* 301*
333
Andel av alla avgivna utlåtanden under perioden (procent)
61*
65*
63
Källa: RMV:s ärendehanteringssystem PsykBase.
* Reviderad uppgift.
6
Jfr 30 kap 6 § första stycket punkten 2 brottsbalken (BrB).
7
Jfr 1 § lagen (1991:1137) om rättspsykiatriska undersökningar.
11
Rättsmedicinalverket • Resultatredovisning 2011
Rättspsykiatri
Antal fall och andel av det totala antalet undersökningsfall där domstolarna
begärt belysning av eventuell förekomst av självförvållat rus framgår av ta­
bell 6.
Tabell 6. Självförvållat rus vid APS - antal och andel förfrågningar
från domstolarna
Antal förfrågningar
Andel av alla avgivna utlåtanden (procent)
2009
123*
27
2010
149*
32*
2011
129
25
Källa: RMV:s ärendehanteringssystem PsykBase.
*Reviderad uppgift.
I tabell 7 redovisas en sammanställning av andelen bedömda fall av APS som
RMV lämnat i expedierade utlåtanden. Under 2011 uppvisar andelen be­
dömda APS en ökning med ca 5 procentenheter i jämförelse med 2010.
Tabell 7. Bedömning av APS i expedierade utlåtanden
2009
Antal utlåtanden i vilka bedömningen är APS
205
Andel av totala antalet expedierade utlåtanden
i vilka bedömningen är APS (procent)
45
2010
207
2011
265
45
50
Källa: RMV:s ärendehanteringssystem PsykBase.
Väntetider, anstånd och utredningstider avseende RPU
Regeringen har i budgetpropositionen för 2012 pekat på behovet av att
bl.a. handläggningstiderna inom rättsväsendet behöver kortas8. Inom den
rättsspsykiatriska verksamheten är handläggningstiderna lagreglerade.
En RPU skall enligt 6 § lagen (1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning
utföras med största möjliga skyndsamhet. Den skall anpassas efter domsto­
lens syfte med undersökningen och övriga omständigheter i det enskilda fal­
let. Ett utlåtande beträffande undersökning skall utan dröjsmål ges in till
rätten sedan undersökningsarbetet har avslutats.
Under 2011 överskreds i fem fall den i 8 § lagen (1991:1137) om rättspsy­
kiatrisk undersökning föreskrivna tidsfristen (se tabell 8). Den som är häk­
tad och ska genomgå en RPU ska utan dröjsmål och senast inom sju dagar
från det att beslutet om undersökning kom in till undersökningsenheten fö­
ras över till denna. Tidsutdräkten i de fem nämnda fallen berodde bl.a. på
förseningar i transporten från häktet till undersökningsenheten. I inget fall
har plats­ eller kapacitetsbrist på undersökningsenheten varit orsaken. An­
delsmässigt är utfallet oförändrat i jämförelse med föregående två verk­
samhetsår.
Andelen häktade undersökningsfall som överskridit den i 6 § lagen
(1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning föreskrivna tidsfristen om
8
12
Prop. 2011/12:1, UO4, s. 12.
Rättsmedicinalverket • Resultatredovisning 2011
fyra veckor (28 dagar) ligger på samma nivå som närmast föregående verk­
samhetsår (se tabell 8).
Rätten får medge RMV anstånd med avgivandet av utlåtandet om det finns
synnerliga skäl. Anståndsbegäran är regelmässigt betingad av förhållanden
som rör ärendets komplexitet eller liknande utredningsskäl.
Rättspsykiatri
Andelen av de på fri fot undersökta fallen som inte expedierats inom den i
6 § lagen (1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning föreskrivna tids­
fristen om sex veckor (42 dagar) minskade under 2011 i jämförelse med
2010. Anledningen till att utredningstiden i dessa ärenden dock alltjämt
överskrids i relativt hög grad är de betydande svårigheter att nå den tilltalade
då det i stor utsträckning rört sig om personer med missbruksproblem, psy­
kiska problem och med okända bostadsförhållanden (se tabell 8).
Tabell 8. Väntetider, utredningstid och anstånd avseende andelen av totala
antalet expedierade utlåtanden (procent)
2009
2010
2011
Antal Andel Antal Andel Antal Andel
Väntetid
för häktade överstiger sju dagar
4*
1
2*
1*
5
1
Utredningstid
för häktade överstiger 28 dagar
46*
14*
33
10
42
11
för de på fri fot överstiger 42 dagar
16
13
25
22
25
18
Anstånd
för häktade
41
12
29
8
38
10
för de på fri fot
15
13
23
20
24
17
Källa: RMV:s ärendehanteringssystem PsykBase.
*Reviderad uppgift.
Kvalitetsarbete
Vilka åtgärder som vidtagits för att kvalitetsutveckla och
kvalitetssäkra verksamheten samt resultaten av kvalitetsuppföljningarna
Allmänt
Kvalitetsutveckling och kvalitetsuppföljning bedrivs ständigt inom de rätts­
psykiatriska undersökningsenheterna och respektive verksamhetschef är
ytterst ansvarig för detta.
Regeringen har i budgetpropositionen för 20129 pekat på vikten av ökad
enhetlighet i rättstillämpningen och att detta är av största vikt för rättssäker­
heten. Utsikterna för att ett brott ska klaras upp och leda till lagföring ska
inte vara beroende av var i landet brottet begås. För att verksamheterna ska
vidareutvecklas måste rättsväsendets myndigheter enligt regeringen vara lä­
rande organisationer som tar tillvara kunskap och erfarenheter, både från
den egna verksamheten och utifrån.
9
Prop.2011/12:1, UO4, s. 24.
13
Rättsmedicinalverket • Resultatredovisning 2011
Rättspsykiatri
De projekt som pågår inom den rättspsykiatriska utredningsverksamheten i
syfte att utvärdera, följa och utveckla metoder och arbetssätt, och som be­
skrivs nedan, har alla som utgångspunkt bl.a. att en ökad enhetlighet ska
uppnås i ärendehanteringen mellan de tre undersökningsenheterna i verket.
För RMV:s översyn av IT­stödet för ärendehanteringen i den rättspsykia­
triska verksamheten som har påbörjats under 2011 och projektet för genom­
gång av verkets personregister och författningsstödet för dessa se avsnittet
Övrig återrapportering och redovisning.
Generaldirektören, verksamhetscheferna, de biträdande cheferna, chefsöver­
läkarna och de funktionsansvariga cheferna vid ledningskansliet träffas fyra
gånger per år för Verksamhetsområdesmöte (VO­möte). Vid dessa möten
diskuteras kvalitetsfrågor och för närvarande inte minst det kvalitetsarbete
som nu bedrivs inom det rättspsykiatriska området. Vid dessa möten kon­
kretiseras också de övergripande prioriteringarna och riktlinjerna som lagts
fast av verksledningsgruppen.
Sedan lång tid tillbaka anordnas de årliga rättspsykiatriska utbildningsda­
garna (RP­dagarna) för all personal inom den rättspsykiatriska verksamhe­
ten. Dessa dagar ger verksamhetsområdet en möjlighet att samlat diskutera
och skapa en samsyn i bl.a. kvalitetsarbetet.
Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga, sociala
och medicinska frågor (Rättsliga rådet10 )
Rättsliga rådet avger utlåtande på begäran av en domstol eller myndighet.
Det gäller främst allmänmedicinska och rättsmedicinska samt rättpsykia­
triska och psykiatriska frågor.
Tabell 9 visar antalet expedierade utlåtanden efter RPU som prövats av
Rättsliga rådet under senare år. Som framgår så är det ett fåtal ärenden som
efter domstolens beslut lämnas till Rättsliga rådet för prövning och en än
mindre andel i vilka rådet gör en annan bedömning än RMV av frågan om
APS. Fr.o.m. denna årsredovisning sker även denna redovisning kalenderår­
svis. Det kan innebära att enstaka ärenden som anhängiggjorts verksamhets­
året innan ett redovisat verksamhetsår således kan ingå i redovisningen.
Tabell 9. Rättsliga rådets yttranden över expedierade utlåtanden
2009
12
17
21
Andel av totala antalet expedierade utlåtanden som
prövats av rådet (procent)
3*
4*
4
4
31)
7
1*
1*
1
– andel av totala antalet expedierade utlåtanden där
rådet gör en annan bedömning än RMV av APS
(procent)
Källa: Kopior av yttranden från Rättsliga rådet som inkommit till RMV.
* Reviderad uppgift.
1)
I ett ärende utöver dessa tre har Rättsliga rådet inte tagit ställning år 2010.
10
2011
Antalet expedierade utlåtanden som prövats av rådet
– antal där rådet gör en annan bedömning än RMV av APS
14
2010
Se www.socialstyrelsen.se/ Rättsliga rådet
Rättsmedicinalverket • Resultatredovisning 2011
Ny lagstiftning i vardande
Den statliga Psykiatrilagsutredningen (S 2008:09)11 har regeringens upp­
drag att se över regleringen av den psykiatriska tvångsvården. Utredningen
har inom ramen för sitt arbete att också utreda frågor som rör RMV:s rätts­
psykiatriska utredningsverksamhet. Utredningens arbete ska avslutas se­
nast den 30 mars 2012.
Rättspsykiatri
RMV har under hela utredningstiden haft en expert med i utredningen och
de utredningsförslag som förväntas bli resultatet av utredningens arbete be­
döms komma att påverka RMV:s framtida uppdrag i hög grad såväl när det
gäller verksamhetens inriktning som arbetssätt och omfattning.
I syfte att förbereda verksamheten inför kommande förändringar påbörja­
des redan under 2009 ett internt översynsarbete inom ramen för det s.k.
RPU­projektet. Det interna översynsarbetet har inledningsvis inriktats på att
utveckla kvalitetsrutiner för den rättspsykiatriska verksamheten men kom­
mer, i takt med att Psykiatrilagsutredningen lägger fram sina förslag också
att omfatta föreskriftsarbete, utveckling av en handbok och andra riktlinjer
för verksamheten samt utveckling av utredningspersonalens roller i utred­
ningsarbetet. Berörda medarbetare måste bl.a. förberedas och utbildas för
nya uppgifter och ett förändrat arbetssätt. Särskilt viktig är att ta till vara
möjligheterna till nya roller för den utredande personalen inom ramen för en
ny lagstiftning och därigenom också skapa en resurseffektivare utrednings­
verksamhet. De olika personalgrupper som berörs har engagerats i arbetet
och i olika delprojekt. RPU­projektet kan alltså ses som ett första steg i infö­
randeprocessen av en kommande ny lagstiftning. RPU­projektet kommer att
slutföras samtidigt med att en ny lagstiftning kan tänkas träda i kraft – troligen
någon gång 2015/2016.
Inom ramen för RPU­projektet genomförs också en revidering av det IT­
baserade ärendehanteringssystemet för RPU­verksamheten (se vidare Övrig
återrapportering och redovisning).
Uppföljning av reformen med utvidgade
frågeställningar från domstol vid RPU
Under 2011 presenterades två verksinterna rapporter med en kvalitativ
granskning av rättspsykiatriska utlåtanden med syftet att belysa i vilken
utsträckning som domstolens frågor12 om den tilltalade till följd av sin all­
varliga psykiska störning har saknat förmågan att inse gärningens inne­
börd, eller att anpassa sitt handlande efter en sådan insikt, eller om den all­
varliga psykiska störningen är självförvållad genom rus eller på något annat
liknande sätt behandlats i rättspsykiatriska utlåtanden och domar.
Uppföljningen ger viktig återkoppling till den praktiska utredningsverksam­
heten inte minst genom att potentialen för ett närmande i arbetssätten vid de
båda undersökningsenheterna i Stockholm och i Göteborg lagts i dagen.
11
Direktiv 2008:93, 2009:93, 2010:88.
12
Jfr 30 kap. 6 § brottsbalken, 1 § lagen (191:1137) om rättspsykiatrisk undersökning.
15
Rättsmedicinalverket • Resultatredovisning 2011
Riskhantering – metodutveckling
Rättspsykiatri
Ett sannolikt resultat av Psykiatrilagsutredningens arbete är att RMV kom­
mer att få ett mer omfattande uppdrag när det gäller riskbedömningar och
riskhantering i samband med bl.a. utlåtanden i anslutning till ärenden som
rör kategorin psykiskt störda med påtaglig risk för återfall i allvarlig brotts­
lighet. RMV:s nuvarande uppdrag rör dels frågeställningen om särskild ut­
skrivningsprövning inom ramen för rättspsykiatrisk undersökning samt
riskutlåtande i anslutning till lagen (2006:45) om omvandling av fängelse
på livstid. En ytterligare erfarenhetsuppbyggnad och utveckling av metoder
för riskhantering och riskbedömning är därför angelägen. Ett sådant arbete
pågår och användningen och utvecklingen av den svenska versionen av
checklistan för riskhantering, LSI­R (Level of Service Inventory) har därför
fortsatt under 2011. LSI­R har under 2011 också kommit att introduceras
i Kriminalvårdens verksamhet genom att användas i ett pilotprojekt inom
frivården. Sammanlagt har ett drygt 50­tal tjänstemän inom frivården fått
användarutbildning genom RMV:s försorg.
Även landstingens rättspsykiatriska verksamhet har visat intresse för LSI­R.
Ett 20­tal användare från ett flertal olika kliniker har utbildats under verk­
samhetsåret. I ett erfarenhetsuppbyggnads­ och kvalitetsperspektiv kan det
vara av ett särskilt värde att metoden kommer till användning i en större
omfattning och inom flera näraliggande verksamhetsområden. Det ger ett
större underlag för utvärdering av instrumentet.
Under 2011 har en basutbildning påbörjats för att utbilda fler riskutredare
inom RMV.
Ur ett kvalitetsäkringsperspektiv är det särskilt viktigt att en kontinuerlig
uppföljning av de metoder som tillämpas i verksamheten sker. Under 2011
har därför preliminära kontakter tagits med Risk Management Authority
(RMA) i Skottland för att etablera ett erfarenhetsutbyte kring databasupp­
byggnad för uppföljning av riskbedömningsinstrument. RMA har i Skott­
land en viktig roll för att etablera en god standard för riskhantering och
riskbedömning beträffande personer som dömts för vissa vålds­ och sexual­
brott.
16
Rättsmedicinalverket • Resultatredovisning 2011
Åtgärder för ökad
effektivitet och kvalitet
Insatser som vidtagits för att säkerställa
ett effektivt resursutnyttjande
Rättspsykiatri
Det är huvudsakligen fyra parametrar som inverkar på kapaciteten och effektiviteten i den rättspsykiatriska utredningsverksamheten.
• Antalet tillgängliga utredningsplatser vid utredningsenheterna
• Tillgängliga personalresurser
• Flexibilitet i resursutnyttjandet
• Genomförandet och organiseringen av undersökningarna
Antalet utredningsplatser
Vid undersökningsenheten i Stockholm kommer antalet utredningsplatser
att i och med flytten till nya lokaler öka från dagens 12 till 20. Vid enheten
i Göteborg kommer antalet platser att efter ombyggnationen vid avdelningen att ökas från dagens 12 till 18 platser. En kommande ny psykiatrilagstiftning kan komma att medföra ett ökat behov av utredningsplatser – inte
minst mot bakgrunden att RMV:s uppdrag kan komma att vidgas. Det är
därför bra att den pågående om- och nybyggnationen av RMV:s lokaler för
den utredande rättspsykiatrin, när den får full verkan 2013 och 2014, kommer att innebära både en modernisering av lokalerna och att antalet tillgängliga utredningsplatser ökas i förhållande till dagsläget.
Under 2011 har tillgången på antalet utredningsplatser för häktade undersökningsfall varit tillräcklig. Den genomsnittliga beläggningen av RMV:s
tillgängliga undersökningsplatser vid undersökningsenheterna i Stockholm
och i Göteborg har under 2011 uppgått till 67 procent13 och har inte nått
sådana nivåer vid enskilda tillfällen under året som medfört att utredningsarbetet fördröjts på grund av platsbrist.
Tillgängliga personalresurser
Som sagts inledningsvis så bedrivs den rättspsykiatriska utredningsverksamheten dygnet runt. Den är därigenom personalkrävande inte minst när
det gäller vistelseavdelningen där de personer som ska undersökas befinner
sig. Förläggningen av arbetstiden för personalen som är verksam vid vistelseavdelningarna är ett viktigt instrument för att forma en väl fungerande
verksamhet som tillgodoser kraven på effektivt resursutnyttjande, konti13
12x365+17x365=10 585 antalet vistelsedygn vid utredningsenheterna i Stockholm och i
Göteborg uppgår till 7106 (4380+6205) ger en ca 67-procentig beläggning. Källa RMV:s
ärendehanteringssystem
­
PsykBase.
17
Rättsmedicinalverket • Resultatredovisning 2011
Rättspsykiatri
nuitet i verksamheten och arbetsmiljömässiga krav. Sedan en längre tid har
diskussioner förts tillsammans med medarbetarna på vistelseavdelningen
och de fackliga företrädarna vid undersökningsenheten i Stockholm om
införande av s.k. periodplanerad arbetstid. Diskussionerna har under slutet
av 2011 kunnat konkretiseras och en försöksverksamhet kommer att ge­
nomföras med start under våren 2012.
Det långsiktiga arbetet, som påbörjades under 2009 för att förbättra läkar­
bemanningen, har under 2011 fortsatt i enlighet med tioårsplanen RMV
2018 (se avsnittet Övrig återrapportering och redovisning).
Flexibilitet i resursanvändningen
Kapacitetsbehoven i utredningsverksamheten fluktuerar över tid och att
exakt förutse och planera resursanvändningen vid givna tillfällen är inte
helt enkelt. RMV ser det därför som angeläget att skapa och förstärka en
flexibilitet i utredningsverksamheten som medger att förändringar i ärende­
flödet kan hanteras på ett effektivt sätt utan att kvalitetskraven sänks.
Ett led i en sådan strävan är att bygga upp en bas av kontrakterade externa
utredare inom de utredarkategorier som finns inom RMV som tillfälligtvis
kan genomföra enstaka utredningar vid situationer med högt ärendeinflöde.
Sådana externa utredare behöver i likhet med den fast anställda personalen
ges fortlöpande fortbildning, viss teknisk utrustning och verksamhetsinfor­
mation för att kunna fullgöra sina uppdrag.
Genom den nybyggnation som pågår kommer vistelseavdelningarnas ut­
formning vara sådan att under perioder av lägre beläggning så kan lokalerna
utnyttjas med en motsvarande lägre personalbemanning, vilket är en viktig
faktor för ett effektivt utnyttjande av resurserna i en förhållandevis personal­
intensiv verksamhet.
I budgetpropositionen för 201214 pekar regeringen på vikten av att rättsvä­
sendets aktörer lägger mer kraft på att försäkra sig om ett ändamålsenligt
utnyttjande av de tilldelade resurserna. Organisation, arbetsmetoder och ru­
tiner behöver ses över och i vissa fall anpassas och utvecklas efter nya förut­
sättningar.
Under 2011 har förberedelserna inför ett införande av ett arbetssätt i s.k.
LEAN­anda inom samtliga verksamheter påbörjats. Bl.a. har verkslednings­
gruppen genomgått en utbildning i LEAN. Ambitionen är att under 2012
fortsätta denna utbildning och inkludera alla medarbetarna med målet att
verket inför 2013 ska rusta sig för att kunna arbeta i denna anda. Syftet är
att gå igenom rutiner och arbetssätt för att få ett så effektivt utnyttjande som
möjligt av de samlade resurser som verket har. Förutom ett mer rationellt
arbetssätt innebär detta också ett ökat medarbetarinflytande och engage­
mang.
14
18
Prop. 2011/12:1, UO4, s. 12.
Rättsmedicinalverket • Resultatredovisning 2011
Ur kvalitetssynpunkt är det också viktigt att säkerhetsfrågorna hålls levande
i verksamheten. Ett mer långsiktigt arbete pågår för att generellt höja säker­
hetsnivån vid RMV:s undersökningsenheter genom återkommande utbild­
ningsinsatser. Säkerhetsarbetet vid enheterna regleras till sin inriktning och
form av Socialstyrelsen föreskrifter (SOSFS 2006:9) säkerhet vid sjukvårds­
inrättningar som ger psykiatrisk vård samt enheter för rättspsykiatrisk un­
dersökning.
Rättspsykiatri
Det pågående planeringsarbetet inför lokalanpassningen vid RMVs un­
dersökningsenheter innefattar en viktig och långsiktig utveckling av säker­
hetsnivån på enheterna. Genom lokalförändringarna har – förutom ett för­
bättrat skalskydd – säkerhetsmässiga vinster kunnat göras genom att de
planerade lokalerna på ett konsekvent sätt ger möjligheterna att separera
den renodlade klientinriktade verksamheten från enheternas administrativa
funktioner. Detta kommer inte enbart att innebära säkerhetsmässiga vinster
utan också en tryggare miljö ur integritetssynpunkt för de intagna och poli­
kliniska klienterna vid undersökningsenheterna.
I avvaktan på att nya lokaler tas i anspråk i Stockholm och i Göteborg sker
dock ett fortlöpande arbete inom säkerhetsområdet utifrån Socialstyrelsens
föreskrifter. Årligen genomförs gemensamma säkerhetsdagar för personalen
vid vistelseavdelningarna.
Också särskilda händelser i verksamheten eller näraliggande verksamhet
kan utgöra grund för revision och översyn av säkerheten. Analyser och åt­
gärder bör dock inte okritiskt styras av en enskild händelse så att vittgående
restriktivitetsåtgärder utan hänsyn till konsekvenser för omhändertagande
och bemötande av den enskilde intagna införs. Den mycket allvarliga hän­
delsen vid häktet i Huddinge under hösten 2011 när en vårdare överfölls och
bragdes om livet av en häktad person har dock kommit att aktualisera en
revision av befintliga rutiner – inte minst när det gäller frågan om ensamar­
bete. Från och med hösten 2011 förekommer inget ensamarbete på vistelse­
avdelningarna. Händelsen har också lett till en översyn av RMV:s interna
skyddsföreskrifter när det gäller ensamarbete och hur säkerheten bl.a. ska
säkras för den utredande personalen i samband med samtal, tester m.m.
Detta har ställt nya krav på hur personalresurserna används och viss resurs­
förstärkning har också skett på vistelseavdelningarna. Nämnas kan också
att de nya lokalerna som undersökningsenheten i Stockholm flyttar till i slu­
tet av året är utformade helt i enlighet med de höga säkerhetskrav som ställs
på den verksamhet som ska bedrivas där.
Inom ramen för RMV:s arbetsmiljöarbete har kontakt initierats med Krimi­
nalvården för att närmare diskutera informationsöverföringen mellan RMV:s
undersökningsenheter och Kriminalvårdens häkten inför och under det att
häktade personer ska föras från häkte till RMV:s undersökningsenheter för
att genomgå rättspsykiatrisk undersökning.
19
Rättsmedicinalverket • Resultatredovisning 2011
Rättspsykiatri
Inga rymningar eller avvikelser från undersökningsenheterna förekom under
2011. Ett försök noterades dock vid undersökningsenheten i Göteborg i
samband med transport från enheten.
Hot och våld
Tabell 1015 redovisar antalet hot­ och våldsincidenter under verksamhets­
året vid RMV:s undersökningsenheter i Stockholm och i Göteborg. Antalet
incidenter som inträffat ligger på samma relativt sett låg nivå som närmast
föregående verksamhetsår. Merparten av hot­ och våldshändelserna rikta­
des mot personal. Medarbetare eller intagna har inte drabbats av allvarli­
gare eller bestående skador vid våldsamma händelser som företrädesvis
också handlat om hot om våld. De ändrade rutinerna avseende ensamar­
bete förväntas också ha en avhållande verkan på situationer där hot och
våld kan riskera att uppkomma.
Under verksamhetsåret har medarbetare vid undersökningsenheten i Göte­
borg rapporterat smärre incidenter vid färd till och från arbetsplatsen genom
att utomstående personer försökt efterforska vilka de är. Händelserna be­
döms inte ha direkt bäring på att personalen har anställning vid RMV utan
är snarast en exponent av att undersökningsenheten är lokaliserad nära ett
bostadsområde som präglas av ordningsproblem, våldsincidenter och gäng­
problematik. Vissa förebyggande åtgärder har vidtagits och utvecklingen
följs noga av enhetens ledning.
Tabell 10. Antal hot- och våldsincidenter på undersökningsenheterna
i Stockholm och i Göteborg
2009
2010
2011
Hot och våld mot personal
Stockholm
16
10
17
Göteborg
23
12
9
39
22
26
Stockholm
1
3
2
Göteborg
6
3
4
7
6
6
Stockholm
17
13
19
Göteborg
29
15
13
46
28
32
Totalt
Hot och våld mellan medintagna
Totalt
Hot och våld totalt
Totalt
Källa: Avdelningarnas incidentrapporter.
15
20
Uppgifter om incidenter vid undersökningsenheten i Umeå särredovisas inte i dagsläget såvitt
avser de fall som utreds på uppdrag av RMV.
Rättsmedicinalverket • Resultatredovisning 2011
Tabell 11. Antal hot- och våldsincidenter/1000 vistelsedygn
vid undersökningsenheterna i Stockholm och i Göteborg
Hot och våld totalt
Stockholm
Göteborg
1
2
Totalt – genomsnitt för båda avd
2009
2010
2011
5,0
3,8
4,8
13,6
5,3
4,2
9,1
4,6
4,5
Rättspsykiatri
Källa: Avdelningarnas incidentrapporter.
1
3977 vistelsedygn 2011.
2
3129 vistelsedygn 2011.
Tvångsmedel
Beslut om avskiljning utgör en viktig del av den förekommande tvångsme­
delsanvändningen vid undersökningsenheterna. Dit kan också t.ex. beslut
om anläggning av fängsel räknas.
Det är viktigt att beslut om att vidta tvångsåtgärder är välgrundade, att de är
väl dokumenterade och att själva åtgärden vidtas och genomförs på ett kor­
rekt sätt. Tvång får som huvudregel enbart användas utifrån ett medicinskt
perspektiv och med stöd av psykiatrisk lagstiftning enligt nu gällande regler.
Detta gäller således samtliga intagna som vistas på undersökningsenheterna.
Frågan om tvångsmedelsanvändningen vid undersökningsenheternas vistel­
seavdelningar saknar alltjämt ett fullödigt lagstöd för att en (rätts­) säker
verksamhet skall kunna bedrivas. Problematiken är belyst i betänkandet Ny
häkteslag (SOU 2006:17) från februari 2005 men har ännu inte fått sin lös­
ning. Psykiatrilagsutredningen har att enligt sina direktiv hantera frågan.
Utredningen ska lämna sina förslag senast den 31 mars 2012.
Det kan noteras att det vid undersökningsenheten i Stockholm vistades 30
intagna (av totalt 195) under verksamhetsåret som vårdades enligt 5 § lagen
(1991:1129) om rättspsykiatrisk vård. Motsvarande siffra för undersök­
ningsenheten i Göteborg uppgick till 16 stycken av totalt 150. Det under­
stryker behovet av en adekvat reglering av tvångsmedelsanvändningen vid
de rättspsykiatriska undersökningsenheterna utifrån beslut om häktning
som den primära och enda grunden för frihetsberövandet, som är fallet för
ca 87 procent av de intagna.
Omfattningen av avskiljningsbeslut beträffande intagna framgår av tabell
1216. Incidensen av avskiljningar under 2011 var den lägsta vid jämförelse
mellan de tre senaste verksamhetsåren.
I inget fall har intagna/patienter lagts i bälte under verksamhetsåret vid någon
av undersökningsenheterna.
16
Uppgifter om avskiljningsbeslut vid undersökningsenheten i Umeå särredovisas inte i dagsläget
såvitt avser de fall som utreds på uppdrag av RMV.
21
Rättsmedicinalverket • Resultatredovisning 2011
Rättspsykiatri
Tabell 12. Avskiljningsbeslut vid undersökningsenheterna
i Stockholm och i Göteborg
Avskiljning
(5 § lagen [1991:1129] om
1-2
3-4
5-6
7-8
rättspsykiatrisk vård)
dygn dygn dygn dygn
>8
dygn
Incidens/
1000
vistelsedygn
Stockholm
2009
2010
2011
3
5
5
2
1
2
0
0
1
0
0
2
5
3
1
2,5
2,4
2,8
Göteborg
2009
2010
2011
1
3
2
0
0
1
0
0
0
0
0
0
2
0
1
1,4
1,1
1,3
Totalt antal
2009
2010
2011
4
8
7
2
1
3
0
0
0
0
0
0
7
3
2
2,3
1,8
1,7
3-4
dygn
5-6
dygn
>8
dygn
Incidens/
1000
vistelsedygn
Avskiljning (26 § lagen
[1976:371]om behandling av 1-2
häktade och anhållna m.fl.)
dygn
7-8
dygn
Stockholm
2009
2010
2011
10
9
4
1
5
0
0
0
0
0
0
0
0
10
0
3,2
6,3
1,0
Göteborg
2009
2010
2011
3
1
3
0
0
1
0
0
2
0
0
1
0
1
3
1,4
0,4
3,2
13
10
7
1
5
1
0
0
2
0
0
1
0
11
3
2,5
3,4
1,9
Totalt antal
2009
2010
2011
Källa: Avdelningarnas ärendesammanställning.
Vilka åtgärder som myndigheten vidtagit eller planerar att
vidta för att hantera en ökad ärendetillströmning
Åter en ”normal” ärendenivå
År 2011 innebar att antalet expedierade utlåtanden efter RPU åter nått upp
till vad som, sett över ett större antal års sikt, får betraktas som en normal
nivå17. Antalet expedierade s.k. § 7­intyg låg något under vad som, sett över
ett större antal års sikt, får betraktas som en normal nivå18. Antalet s.k. risk­
utredningar låg på ungefär samma nivå som tidigare år.
Sammantaget innebar detta att ingen större förändring skett av det totala
antalet ärenden inom den rättspsykiatriska utredningsverksamheten.
Som nämnts ovan synes under de senaste budgetåren en stabilisering av
ärendemängden ha ägt rum. RMV har redan tidigare kunnat konstatera att
de lagändringar som trädde i kraft den 1 juli 2008 i den rättspsykiatriska
utredningsverksamheten inneburit en ökad komplexitet hos ärendena och
22
17
Se not 3.
18
Se not 4.
Rättsmedicinalverket • Resultatredovisning 2011
krav på ökad arbetsinsats totalt sett för att genomföra dem. Domstolarna
kan numera utvidga sina frågeställningar utöver frågan om förekomsten av
en allvarlig psykisk störning till att begära underlag från RMV för bedöm­
ning av den tilltalades förmåga av att inse gärningens innebörd och underlag
för en bedömning av om en allvarlig psykisk störning varit självförvållad. I
drygt 60 procent av ärendena har domstolarna gjort en utvidgad frågeställ­
ning enligt de nya reglerna. Detta är en markant ökning i jämförelse med det
första halvåret som den nya lagstiftningen var i kraft. I första hand har det
ställt ökade krav på insatserna hos ansvariga rättspsykiater, dvs. en kategori
som redan tidigare varit tungt arbetsbelastad på grund av den underbeman­
ning som råder.
Rättspsykiatri
Psykiatrilagsutredningens (S 2008:09) förslag kommer, som också nämnts
ovan, att med största sannolikhet om de blir ny lagstiftning, och inom ett par
års tid, att innebära utvidgade arbetsuppgifter för RMV. Volymmässigt kan
motsvarigheten till dagens RPU antas vara i huvudsak oförändrad, men san­
nolikt kommer ytterligare utredningskategorier att tillkomma. Hur dessa
utredningar ska hanteras tids­ och innehållsmässigt återstår att se. Dessa ut­
redningar kan komma att röra verkställighetsformer för utvecklingsstörda
och för kategorien psykiskt störda med påtaglig risk för återfall i allvarlig
brottslighet. De nya utredningsformerna kommer i viss mån att påverka
kompetensprofilen för RMV:s medarbetare som ska delta i den delen av ut­
redningsverksamheten.
RMV:s kontinuerligt upprättade kompetensförsörjningsplan är ett viktigt in­
strument för att möta beslutade och aviserade kommande förändringar i kom­
petenskravhänseende hos utredningspersonalen liksom tioårsplanen för läka­
re RMV 2018 är det när det gäller tillgången på bl.a. rättspsykiater. I detta
sammanhang är det också viktigt att påpeka att den som det synes stabilise­
rade nivån på antalet ärenden bidrar till ambitionerna i tioårsplanen att ge
varje läkare, men även andra yrkeskategorier, utrymme för kvalitetsutveck­
ling, forskning och utveckling – områden som under många år varit eftersatta.
Styckkostnaden för de olika ärendetyperna
Tabell 13. Styckkostnad per ärendetyp (i kronor)
Ärendetyp
RPU – häktad
RPU – ej häktad
§ 7-intyg
2009
322 000
81 400
6 400
2010
315 000
88 400
6 300
2011
308 300
59 800
6 500
Källa: RMV:s ärendehanteringssystem PsykBase samt ekonomisystemet
Agresso.
Kommentar: Ärendetypen RPU – häktad har högre kostnader 2011 pga fler
egna läkare men samtidigt ett ökat antal ärenden med ca 10 procent vilket ger
en något lägre styckkostnad.
Inom ärendetypen RPU – ej häktad har en ökning av antalet ärenden skett med
25 procent vilket har gett en motsvarande lägre styckkostnad.
Resultatet för hela verksamhetsområdet rättspsykiatri
Måluppfyllelsen bedöms som mycket god.
23
Rättsmedicinalverket
Årsredovisning
2009
24
24
Rättsmedicinalverket • Resultatredovisning 2011
Rättsmedicin
Rättsmedicin
Mål för verksamhetsområdet Rättsmedicin
Rättsmedicinalverket ska på sätt som motsvarar uppdragsgivarnas behov bedriva sin verksamhet med hög kvalitet
och effektivitet.
Återrapportering
Rättsmedicinalverket ska redovisa och kommentera verksam­
hetens resultat i förhållande till de uppgifter som framgår av
­förordningen (2007:976) med instruktion för Rättsmedicinalverket
samt utifrån ovan angivet mål samt annan författning. Redo­
visningen ska göras utifrån myndighetens verksamhetsområden
(rättspsykiatri, rättsmedicin, rättskemi och rättsgenetik) och enligt
den statistikindelning som myndigheten använder.
Betydande förändringar i resultatutvecklingen eller i verksamheten
under året ska redovisas och analyseras. De åtgärder som har
­vid­tagits för att undanröja hinder mot måluppfyllelsen ska ägnas
­särskild uppmärksamhet.
Rättsmedicinalverkets uppgifter inom rättsmedicin
Av förordningen (2007:976) med instruktion för Rättsmedicinal­
verket framgår att myndigheten särskilt ska svara för
• rättsmedicinska obduktioner och andra rättsmedicinska
­undersökningar,
• verksamhet med utfärdande av sådana intyg som avses i lagen
(2005:225) om rättsintyg i anledning av brott,
• rättsmedicinsk medverkan i övrigt på begäran av domstol,
­länsstyrelse, allmän åklagare eller polismyndighet,
• information inom sitt ansvarsområde till andra myndigheter
och enskilda,
• internationellt samarbete inom sitt ansvarsområde,
• utvecklingsarbete och stöd åt forskning av betydelse för
­verksamheten.
Rättsmedicinalverket får också inom sitt ansvarsområde utföra uppdrag
om verksamheten i övrigt tillåter det.
Rättsmedicinalverket bedriver, i anslutning till den rättsmedicinska
­verksamheten, också rättsodontologisk verksamhet. Rättsodontologen
utför även registreringar och sökningar i det register som verket för över
försvunna personer i landet. Vidare åldersbedömer rättsodontologen
personer på uppdrag av Polisen och skriver rättsintyg när det gäller
odontologiska traumafall. I rutinarbetet ingår också hjälp åt Interpol med
identifiering av okända avlidna utomlands samt saknade utlänningar i
Sverige.
25
Rättsmedicinalverket • Resultatredovisning 2011
Beskrivning och analys av resultatet
Rättsmedicin
Allmänt
Den rättsmedicinska verksamheten bedrivs vid de rättsmedicinska avdelning­
arna i Umeå, Uppsala, Stockholm, Linköping, Göteborg och Lund. Där ar­
betar ett hundratal fast anställda som läkare med specialistkompetens i rätts­
medicin (rättsläkare), läkare som genomför sin
specialiseringsutbildning i rättsmedicin (ST-läkare), rättsmedicinska assis­
tenter, rättsmedicinskautredare, biomedicinska analytiker och administratö­
rer. Nattetid och helger finns alltid en läkare i beredskap på varje avdelning.
Därutöver har Rättsmedicinalverket (RMV) kontrakterat ett femtiotal ex­
terna läkare på 35 olika platser i landet för att skriva läkarintyg enligt lagen
(2005:225) om rättsintyg i anledning av brott (rättsintyg). Avdelningarnas
upptagningsområden bygger på länsindelningen19.
Det långsiktiga arbetet, som påbörjades under 2009 för att förbättra läkar­
bemanningen, har under 2011 fortsatt i enlighet med tioårsplanen RMV
2018 (se avsnittet Övrig återrapportering och redovisning).
RMV:s rättsodontologiska verksamhet består av en heltidsanställd rättso­
dontolog med placering på den rättsmedicinska avdelningen i Stockholm.
Vidare finns det inom RMV två rättsläkare som tillika är utbildade tandlä­
kare och som utför de rättsodontologiska identifieringarna vid avdelningar­
na i Linköping och Lund. Två kontrakterade tandläkare (identifieringskun­
niga tandläkare) utför identifieringar vid avdelningarna i Göteborg och
Umeå.
Under 2011 har en tillbyggnad skett av lokalerna för avdelningen i Stock­
holm. Byggnationen av nya lokaler för avdelningen i Göteborg har påbörjats
och inflyttning är planerad till slutet av 2012.
Ärendeutvecklingen
Allmänt
Med rättsmedicinsk undersökning avses enligt 12 § lagen (1995:832) om
obduktion m.m (obduktionslagen) rättsmedicinsk obduktion eller rättsme­
dicinsk likbesiktning.
Rättsmedicin handlar oftast om att hitta dödsorsaken när en människa avli­
dit oväntat eller som polisen bedömer på ett onaturligt sätt. En rättsmedi­
cinsk undersökning av en avliden får enligt 13 – 15 §§ obduktionslagen gö­
ras om undersökningen kan antas vara av betydelse för utredningen av ett
dödsfall som inträffat under sådana omständigheter att det inte skäligen kan
bortses från möjligheten att dödsfallet har samband med ett brott, eller det
19
26
Se www.rmv.se/Rättsmedicin/ Län som tillhör respektive rättsmedicinsk avdelning.
Rättsmedicinalverket • Resultatredovisning 2011
kan misstänkas ha förekommit fel eller försummelse inom hälso- och sjuk­
vården. En rättsmedicinsk undersökning får också göras om ett dödsfall kan
antas ha orsakats av yttre påverkan och undersökningen behövs för att fast­
ställa dödsorsaken, eller vinna upplysningar av särskild vikt för miljöskydd,
arbetarskydd, trafiksäkerhet eller annat liknande intresse. En rättsmedicinsk
undersökning får också göras om det behövs för att fastställa en avlidens
identitet.
Rättsmedicin
De flesta ärenden som verket hanterar är s.k. rättsmedicinsk obduktion.
Med detta avses enligt 4 § obduktionslagen att kroppen efter en avliden öpp­
nas och undersöks invändigt. En rättsmedicinsk obduktion skall också inne­
fatta en yttre undersökning av kroppen. Den andra typen av rättsmedicinsk
undersökning är s.k. rättsmedicinsk likbesiktning. Med detta avses enligt 4 §
obduktionslagen en yttre undersökning av kroppen efter en avliden. Under­
sök­
ningen kan innefatta blodprovstagning och andra mindre ingrepp.
Det totala antalet expedierade utlåtanden efter rättsmedicinska undersök­
ningar i landet har under många år varit strax över 5 000 per år (se tabell 14).
Inom ramen för en rättsmedicinsk undersökning tas också blod eller andra
kroppsvätskor för analys och för dessa analyser vänder sig rättsläkarna till
RMV:s avdelning för rättsgenetik och rättskemi i Linköping (se vidare av­
snitten om Rättskemi och Rättsgenetik). Vidare kan röntgenundersökning
eller neuropatologisk undersökning användas inom ramen för den rättsme­
dicinska undersökningen.
Rättsläkare utfärdar också s.k. rättsintyg enligt lagen (2005:225) om rättsin­
tyg i anledning av brott och dessa baserade på antingen kroppsundersök­
ningar som RMV:s egna läkare gör av personer som överlevt allvarliga våldsoch sexualbrott eller som är misstänkta gärningsmän eller på journalanteck­
ningar från läkarundersökningar som andra än RMV:s läkare gjort. Samtliga
skador dokumenteras och bedöms. RMV har de senaste tre åren i genom­
snitt gjort 2 600 kroppsundersökningar på offer och misstänkta. Som fram­
går av tabell 15, ligger antalet expedierade rättsintyg totalt sett på samma
nivå som under 2010. Inom ramen för rättsintygen kan dock konstateras att
antalet rättsintyg gått ner i alla kategorier med undantag av kroppsunder­
sökningar utförda av RMV:s egna läkare 2011 jämfört med 2010.
Antalet identifieringsundersökningar genom rättsodontologisk såväl som
DNA-undersökning ligger i princip på samma nivå som 2010 (se tabell 14).
Jämfört med 2010 är det totala antalet genomförda förrättningar 2011
ungefär detsamma (se tabell 14).
27
Rättsmedicinalverket • Resultatredovisning 2011
Tabell 14. Antal genomförda ärenden
Ärendetyp
Rättsmedicinsk obduktion1)
Rättsmedicinsk likbesiktning
Klinisk obduktion
Domstolsförhandling
Platsundersökning
Rekonstruktion3)
Identifiering
Rättsmedicin
2009
5 122
22
34
187
55
N/A
289
2010
5 220
16
26
N/A2)
50
N/A
363
2011
5 182
12
32
189
39
1
360
Källa: RMV:s ärendehanteringssystem RättsBase.
1)
Rättsmedicinsk obduktion och utvidgad rättsmedicinsk obduktion sammanlagt.
2)
2010 kunde inte antal domstolsärenden redovisas pga övergång till nytt ärendehanteringssystem.
3)
Rekonstruktion började särredovisas 2011, ingick tidigare i platsundersökning.
Tabell 15. Antal rättsintyg
Ärendetyp
Rättsläkare anställda inom RMV
- varav rättsmedicinsk kroppsundersökning
- varav yttrande
2009
3 031
1 646
1 385 *
2010
2 644
1 548
1 096
2011
2 802
1 732
1 070
Kontrakterade läkare
- varav rättsmedicinsk kroppsundersökning
- varav yttrande
3 612
879
2 733
3 977
1 137
2 840
3 840
1 005
2 835
6 643 *
6 621
6 642
Rättsintyg totalt
Källa: RMV:s ärendehanteringssystem RättsBase.
* Reviderad uppgift.
Handläggningstiderna för obduktionsärendena har förkortats
Regeringen har i budgetpropositionen för 2012 pekat på behovet av att
bl.a. handläggningstiderna inom rättsväsendet behöver kortas20. Inom den
rättsmedicinska verksamheten är handläggningstiderna inte lagreglerade.
Handläggningstiderna har under senare år inte legat på en tillfredsställande
nivå och har dessutom förlängts något. Orsakerna till detta har bl.a. varit
att hänföra till den kraftiga underbemanning med avseende på rättsläkare
som rått och delvis fortfarande råder inom verksamheten. De senaste årens
nyrekryteringar har tillfört verksamheten viktiga nya läkarresurser, men
dessa rekryteringar ställer också stora krav på handledning under utbild­
ningen vilket också påverkat genomströmningstiderna i negativ riktning.
Därför är det nu glädjande att kunna konstatera att de genomsnittliga hand­
läggningstiderna för obduktionsärenden i förhållande till 2010 har förkor­
tats med drygt 9 procent från 81 dagar till 74 dagar. När det gäller de olika
rättsmedicinska avdelningarna har fyra21 av sex avdelningar förkortat sina
20
21
28
Prop. 2011/12:1, UO4, s. 12.
Uppsala, Linköping, Göteborg och Lund.
Rättsmedicinalverket • Resultatredovisning 2011
handläggningstider med mellan 8 och 28 procent medan två22 av dem fått
förlängda tider med 7 respektive 13 procent. Det senare hänger samman
med att det vid dessa avdelningar bl.a. under året avslutats en rad äldre ären­
den vilket påverkat både avdelningens och verkets genomsnittliga handlägg­
ningstid (se tabell 16).
Rättsmedicin
Inom ramen för kvalitetsprojektet inom rättsmedicin (se nedan) analyseras
också metoder och processer bl.a. i syfte att se på möjligheterna att förändra
dessa och att därigenom korta handläggningstiderna ytterligare. Läget har
förbättrats när det gäller läkarbemanningen. Fler läkare har också kunnat
anställas för specialiseringsutbildning till rättsläkare (ST-läkare). Fler har
blivit färdiga rättsläkare och därmed finns fler som kan handlägga ärenden
och som kan hjälpas åt med handledningen av läkare under utbildning.
Ambitionen är att det påbörjade införandet av ett LEAN-baserat arbetssätt
kommer att påverka handläggningstiderna ytterligare i förkortande rikt­
ning.
Tabell 16. Handläggningstider utlåtanden i obduktionsärenden
– genomsnitt och median per avdelning (kalenderdagar)
Avdelning
Stockholm
Uppsala
Linköping
Lund
Göteborg
Umeå
Totalt
Genomsnitt
2009
2010
2011
84
85
96
47
45
42
96
93
79
79
101
77
70
87
63
53
54
57
75
81
74
Median
2009
2010
71
76
37
35
88
83
73
91
66
79
48
50
64
69
2011
84
35
70
63
51
55
58
Källa: RMV:s ärendehanteringssystem RättsBase
När det gäller handläggningstiderna för rättsintyg kan konstateras att dessa
i genomsnitt förlängts med en dag för kroppsundersökning och förkortats
med en dag för yttranden 2011 jämfört med 2010 (se tabell 17).
Tabell 17. Handläggningstider rättsintyg – fördelningen mellan anställda i­ nom
RMV och kontrakterade läkare - genomsnitt (kalenderdagar)
Ärendetyp
2009
2010
2011
Kroppsundersökning av levande
11
13
14
- rättsläkare anställda inom RMV
12
13
15
- kontrakterade läkare
9
12
14
Yttranden
11
13
12
- rättsläkare anställda inom RMV
12
18
13
- kontrakterade läkare
11*
12
11
Källa: RMV:s ärendehanteringssystem RättsBase
* Reviderad uppgift.
22
Stockholm och Umeå.
29
Rättsmedicinalverket • Resultatredovisning 2011
Vävnadsdonationer
Rättsmedicin
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och RMV genomförde under pe­
rioden september 2009 – oktober 2010 tillsammans ett pilotprojekt (DORIS)
med syftet att finna former för samverkan mellan vården och RMV för att
hantera regelverkets krav på vävnadshantering23 och krav på provtagning
för smitta inom 24 timmar och samtidigt bibehålla/öka antalet tillvaratag­
na vävnader. Pilotprojektet var lyckat och antalet vävnader som tillvaratogs
på RMV ökade jämfört med tiden före försöket. För att fortsatt främja do­
nation av vävnader inom RMV har SKL och RMV ingått avtal under perio­
den 2011-07-01 – 2013-12-31 genom vilket SKL ekonomiskt ersätter RMV
för det donationsfrämjande arbetet med totalt 6 miljoner kronor under en
treårsperiod. Avtalet gäller med möjlighet till förlängning. En donations­
samordnare och en biträdande donationssamordnare är utsedda inom ver­
ket med uppgift att leda vävnadsdonationsverksamheten.
Tillvaratagande av vävnader har under 2011 skett på avdelningarna i Lin­
köping, Lund, Stockholm och Uppsala. Avdelningarna har ingått avtal med
vävnadsinrättning med preciserad ersättning per levererad vävnad. Det lång­
siktiga målet är att inom ramen för de rättsmedicinska avdelningarnas rutin­
verksamhet så långt möjligt tillvarata vävnader.
Donatorer, antalet tillvaratagna vävnader 2011
Antal
140
120
120
100
80
59
60
44
40
20
0
40
31
10
Donatorer
Hjärtklaffar
Hornhinnor
Hörselben
Temporalben
FoU
Källa: Donationsrapporteringen i RättsBase.
Kommentar: Staplarna med vävnader redovisar antalet uttag. Ex - ett uttag av hornhinnor
ger två stycken hornhinnor.
Kvalitetsarbete
• Vilka åtgärder som vidtagits för att kvalitetsutveckla och kvalitetssäkra
verksamheten samt resultaten av kvalitetsuppföljningarna
• Åtgärder för ökad effektivitet och kvalitet
• Insatser som vidtagits för att säkerställa ett effektivt resursutnyttjande
23
30
Jfr bl.a. Lagen (2008:286) om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga
­vävnader och celler.
Rättsmedicinalverket • Resultatredovisning 2011
Allmänt
Kvalitetsutveckling och kvalitetsuppföljning är ett naturligt och ständigt
pågående arbete inom de rättsmedicinska avdelningarna där verksamhets­
cheferna är ytterst ansvariga på respektive avdelning. Vid varje avdelning
finns också en ytterst ansvarig medicinsk chef i de fall verksamhetschefen
själv inte är specialist i rättsmedicin.
Rättsmedicin
Regeringen har i budgetpropositionen för 201224 pekat på vikten av ökad
enhetlighet i rättstillämpningen och att detta är av största vikt för rättssäker­
heten. Utsikterna för att ett brott ska klaras upp och leda till lagföring ska
inte vara beroende av var i landet brottet begås. För att verksamheterna ska
vidareutvecklas måste rättsväsendets myndigheter enligt regeringen vara lä­
rande organisationer som tar tillvara kunskap och erfarenheter, både från
den egna verksamheten och utifrån.
De projekt som pågår inom den rättsmedicinska verksamheten i syfte att
utvärdera, följa och utveckla metoder och arbetssätt, och som beskrivs ned­
an, har alla som utgångspunkt att en ökad enhetlighet ska uppnås i ärende­
hanteringen mellan de sex rättsmedicinska avdelningarna i verket.
Inom den rättsmedicinska verksamheten har under de senaste åren vidtagits
ett antal åtgärder när det gäller bl.a. arbetssätt, metoder och styrningen i
syfte att följa upp verksamheten, utveckla sätt att säkra och öka kvaliteten
samt för att effektivisera resursutnyttjandet. Inte minst handlar det om att få
ner handläggningstiderna inom rättsmedicinen – åtgärder som nu givit resul­
tat i form av bl.a. just förkortade handläggningstider. Arbetet är ständigt
pågående och är en naturlig del i den dagliga verksamheten. Bl.a. kan föl­
jande nämnas.
Det kvalitetsprojekt som startade år 2009 har fortsatt sitt arbete under 2011.
Syftet med projektet är att mellan avdelningarna uppnå ökad harmonisering
av arbetssätt, samsyn och gemensam standard samt att införa ett gemensamt
kvalitetsledningssystem som på sikt ska leda till att delar av den rättsmedi­
cinska verksamheten kan bli ackrediterad. Arbetet fortsatte under 2011 med
ambitionen att verket under 2012 ska ha ett kvalitetsledningssystem i kraft.
Förberedelsearbetet med att införskaffa och anpassa lokalerna för en digital
röntgen (CT) vid den rättsmedicinska avdelningen i Uppsala fortsatte under
2011. Denna röntgen ska användas för rättsmedicinska fall från avdelning­
arna i Uppsala och i Stockholm. Arbetet har visat sig vara mycket komplice­
rat och har därför försenats. Målet är nu att senast under 2013 kunna börja
använda den i undersökningsverksamheten. Ett led i detta arbete har också
varit att lägga fast en verksgemensam ordning för vilka typer av rättsmedi­
cinska fall som ska röntgas. Denna ordning ska också vara styrande för i
vilka fall och i vilken omfattning de övriga rättsmedicinska avdelningarna
ska köpa in röntgenundersökningar från de sjukhus som redan idag används
24
Prop. 2011/12:1, UO4,, s. 24.
31
Rättsmedicinalverket • Resultatredovisning 2011
Rättsmedicin
för dessa undersökningar. Syftet med denna samordning är att få ett så stort
underlag som möjligt för utvärdering av teknikens användning och nytta för
den rättsmedicinska diagnostiken.
Den långsiktiga planen för en utökad bemanning av läkare inom rättspsy­
kiatri och rättsmedicin RMV 2018 som beslöts under 2009 har legat till
grund för rekryteringar under 2011 och kommer att så göra även framöver.
Generaldirektören, verksamhetscheferna, de biträdande cheferna, de medi­
cinskt ansvariga cheferna och de funktionsansvariga cheferna vid lednings­
kansliet träffas fyra gånger per år för Verksamhetsområdesmöte (VO-möte).
Vid dessa möten diskuteras kvalitetsfrågor och för närvarande inte minst det
kvalitetsarbete som nu bedrivs inom det rättsmedicinska området. Vid dessa
möten konkretiseras också de övergripande prioriteringarna och riktlinjerna
som lagts fast av verksledningsgruppen.
Sedan år 2010 anordnas de årliga rättsmedicinska utbildningsdagarna för
all personal inom rättsmedicin (RM-dagarna). Dessa dagar ger verksam­
hetsområdet en möjlighet att samlat diskutera och skapa en samsyn i bl.a.
kvalitetsarbetet.
Under året färdigställdes det interna arbetet inom RMV med en nulägesbe­
skrivning av svensk rättsmedicin under rubriken ”Kvalitetsutveckling inom
svensk rättsmedicin i en internationell jämförelse”.
I budgetpropositionen för 201225 pekar regeringen på vikten av att rättsvä­
sendets aktörer lägger mer kraft på att försäkra sig om ett ändamålsenligt
utnyttjande av de tilldelade resurserna. Organisation, arbetsmetoder och ru­
tiner behöver ses över och i vissa fall anpassas och utvecklas efter nya förut­
sättningar.
Under 2011 har förberedelserna inför ett införande av ett arbetssätt i s.k.
LEAN-anda inom samtliga verksamheter påbörjats. Bl.a. har verkslednings­
gruppen genomgått en utbildning i LEAN. Ambitionen är att under 2012
fortsätta denna utbildning och inkludera alla medarbetarna med målet att
verket inför 2013 ska rusta sig för att kunna arbeta enligt denna modell.
Syftet är att gå igenom rutiner och arbetssätt för att få ett så effektivt utnytt­
jande som möjligt av de samlade resurser som verket har. Förutom ett mer
rationellt arbetssätt innebär detta också ett ökat medarbetarinflytande och
engagemang. Under året har alla medarbetare vid den rättsmedicinska av­
delningen i Linköping fått en introduktionsutbildning i LEAN. Avdelningen
har som en del i Linköpingsenheten efter ett par års förberedelser påbörjat
införande av ett arbetssätt i den anda som täcks av begreppet lean.
För RMV:s översyn av IT-stödet för ärendehanteringen i den rättsmedicin­
ska verksamheten som har påbörjats under 2011 och projektet för genom­
gång av verkets personregister och författningsstödet för dessa se Övrig åter­
rapportering och redovisning.
25
32
Prop. 2011/12:1, UO4, s. 12.
Rättsmedicinalverket • Resultatredovisning 2011
Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga, sociala
och medicinska frågor (Rättsliga rådet 26)
Rättsliga rådet avger utlåtande på begäran av en domstol eller myndighet.
Det gäller främst allmänmedicinska och rättsmedicinska samt rättpsykia­
triska och psykiatriska frågor.
Rättsmedicin
Under 2011 har två27 rättsmedicinska ärenden prövats av Rättsliga rådet,
det ena efter begäran av åklagarmyndighet rörande rättskemiska och rätts­
medicinska frågeställningar efter en obduktion och det andra efter begäran
av domstol rörande ett rättsintyg. Det är således få ärenden inom det rätts­
medicinska området som lämnas till Rättsliga rådet för avgörande. Rörande
rättsintyget instämde Rättsliga rådet i de bedömningar som gjorts. Rättsliga
rådets utlåtande avseende obduktionsärendet var mer omfattande än utlå­
tandet från obduktionen och innefattade även frågor avseende journalhand­
lingar, laboratorieanalyser, förhör, tidigare yttrande från Rättsliga rådet i
samma ärende mm. I huvudsak har Rättsliga rådet instämt i bedömningar
från obduktionen men utesluter inte att även andra bedömningar kan göras.
SPUR-inspektioner
Från och med den 1 januari 2011 har Institutet för professionell utveckling
av läkare i Sverige (IPULS) ansvaret för de s.k. SPUR-inspektionerna som är
en extern granskning i syfte att kartlägga allmäntjänstgöringens och specia­li­
serings­tjänstgöringens struktur och process hos olika utbildningsanordna­
re. Detta för att säkra och höja kvaliteten i den målstyrda specialistutbild­
ningen.
En av verkets rättsmedicinska avdelningar (Stockholm) inspekterades under
2011. Inspektionen gav till resultat att utbildningsverksamheten lever upp
till de krav som Socialstyrelsen och specialitetsföreningen för rättsmedicin
ställer.
Barnahus, projektet Karin28
Övrigt kvalitetsarbete som RMV deltar i inom den rättsmedicinska verk­
samheten är t.ex. arbete inom de s.k. barnahusen där syftet är att öka kva­
liteten i de ärenden där barn är inblandade. Verksamhet med barnahus, där
respektive rättsmedicinsk avdelning är engagerad, finns nu på flera håll in­
om respektive avdelnings upptagningsområden.
RMV har också deltagit i det nationella projektet ”Karin” som är resultatet
av ett regeringsuppdrag inom ramen för handlingsplanen för bekämpandet
av mäns våld mot kvinnor, s.k. hedersrelaterat våld och våld i samkönade
relationer. Uppdraget är att genom en utökad samverkan mellan berörda
myndigheter bygga upp och bedriva en verksamhet som ska fungera som ett
nationellt exempel och kunskapscenter i arbetet mot våld mot kvinnor i
Se www.socialstyrelsen.se/Rättsliga rådet.
26
Källa: Kopior av yttranden från Rättsliga rådet som inkommit till RMV
27
Jfr www.projektkarin.se
28
33
Rättsmedicinalverket • Resultatredovisning 2011
Rättsmedicin
Sverige. Projektet, som är ett samarbete mellan Malmöpolisens familjevålds­
rotel, Kvinnokliniken UMAS (Skånes universitetssjukhus), den rättsmedi­
cinska avdelningen i Lund och Malmö stads verksamheter Kriscentrum för
våldsutsatta kvinnor och deras barn samt Embla, ett skyddat boende för
offer för hedersrelaterat våld, avslutades i sin första av två etapper i februari
2010. Regeringsuppdraget ska vara slutfört 2012.
Den rättsmedicinska avdelningen i Uppsala har ett fortlöpande arbete med
Nationellt Centrum för Kvinnofrid (NCK) i Uppsala där avdelningen på
konsultbasis undersöker offer som inte gjort polisanmälan.
Rättsintyg
Det skrivs fortfarande betydligt fler yttranden som baseras på sjukvårds­
journaler än rättsintyg som baseras på kroppsundersökningar av levande
vilket RMV ser som en brist sett ur kvalitets- och rättssäkerhetssynpunkt.
Rättsläkarna vid de rättsmedicinska avdelningarna har löpande kontakt för
återkoppling och kvalitetssäkring av intygen med de kontrakterade läkarna.
På grund av bristen på rättsläkare och den höga ärendemängden på avdel­
ningarna i förhållande till bemanningen sker det dock inte i den utsträck­
ning som det vore önskvärt. Under 2011 har påbörjats ett internt uppfölj­
ningsarbete av kvaliteten i de rättsintyg som utfärdas av de kontrakterade.
Uppföljningen ska slutföras under våren 2012.
Kvalitetssäkring
Det kvalitetsprojekt som pågår inom den rättsmedicinska verksamheten
har till syfte att uppnå ökad samsyn och gemensam standard. Arbetet fort­
satte under 2011 med målet att införa ett kvalitetsledningssystem i enlighet
med ISO/IEC 17020 och 17025 under 2012.
Vilka åtgärder som myndigheten vidtagit eller planerar
att vidta för att hantera en ökad ärendetillströmning
Stabiliserad ärendenivå – större utrymme för kvalitetsarbete,
forskning och utveckling
Inom den rättsmedicinska verksamheten har ärendetillströmningen under
de senaste åren stabiliserats totalt sett oaktat att de olika ärendetyperna
varierat något sins emellan även under 2011. Antalet rättsmedicinska ob­
duktionsärenden är ungefär desamma medan antalet utfärdade rättsintyg
minskat med undantag av levandeundersökningar genomförda av RMV:s
egen personal. Antalet kliniska obduktionsärenden utförda på uppdrag av
landsting har stigit något. Se tabell 14.
34
Rättsmedicinalverket • Resultatredovisning 2011
Styckkostnaden för de olika ärendetyperna
Rättsmedicin
Tabell 18. Styckkostnad per ärendetyp (i kronor)
Ärendetyp
Rättsmedicinsk obduktion
Rättsintyg
- Kroppsundersökning av levande
- Yttrande
2009
2010
2011
15 900
17 400
18 200
4 200
1 900
4 400
2 900
4 300
2 900
Källa: RMV:s ärendehanteringssystem RättsBase samt ekonomisystemet Agresso.
Kommentar: Inom ärendetypen Rättsmedicinsk obduktion ingår fr o m i år även utvidgad
obduktion samt att antalet ärenden fr o m år 2011 beräknas som expedierade ärenden
som därmed även inkluderar andel av administrativa OH-kostnader. År 2009 och 2010
har justerats på motsvarande sätt så att jämförelse kan ske mellan åren. Jämfört med
­föregående år ökar styckkostnaden något för Rättsmedicinsk obduktion vilket delvis kan
förklaras med ökad kostnadsmassa p.g.a. fler egna anställda läkare.
Resultatet för hela verksamhetsområdet Rättsmedicin
Måluppfyllelsen bedöms som i huvudsak god.
35
Rättsmedicinalverket
Årsredovisning
2008
Rättsmedicinalverket • Resultatredovisning 2011
Rättskemi
Rättskemi
Mål för verksamhetsområdet Rättskemi
Rättsmedicinalverket ska på sätt som motsvarar uppdragsgivarnas
behov bedriva sin verksamhet med hög kvalitet och effektivitet.
Återrapportering
Rättsmedicinalverket ska redovisa och kommentera verksam­
hetens resultat i förhållande till de uppgifter som framgår av
­förordningen (2007:976) med instruktion för Rättsmedicinalverket
samt utifrån ovan angivet mål samt annan författning. Redovis­
ningen ska göras utifrån myndighetens verksamhetsområden
(rättspsykiatri, rättsmedicin, rättskemi och rättsgenetik) och enligt
den statistikindelning som myndigheten använder.
Betydande förändringar i resultatutvecklingen eller i verksamheten
under året ska redovisas och analyseras. De åtgärder som har vid­
tagits för att undanröja hinder mot måluppfyllelsen ska ägnas
­särskild uppmärksamhet.
Rättsmedicinalverkets uppgifter inom rättskemi
Av förordningen (2007:976) med instruktion för
Rättsmedicinalverket framgår att myndigheten särskilt ska svara för
• rättskemiska undersökningar,
• information inom sitt ansvarsområde till andra myndigheter och
enskilda,
• internationellt samarbete inom sitt ansvarsområde,
• utvecklingsarbete och stöd åt forskning av betydelse för
­verksamheten.
Rättsmedicinalverket får också inom sitt ansvarsområde utföra
uppdrag om verksamheten i övrigt tillåter det.
Beskrivning och analys av resultatet
Allmänt
Verksamhetsgrenen rättskemi ingår i Avdelningen för rättsgenetik och
rättskemi som ingår i Rättsmedicinalverkets (RMV) enhet i Linköping. Den
rättskemiska verksamheten är den enda i sitt slag i Sverige och är ackredite­
rad av SWEDAC sedan 199629. I verksamheten arbetar totalt ca 80 perso­
ner, främst biomedicinska analytiker eller motsvarande och kemister.
Avdelningen har hela landet som upptagningsområde.
Uppdraget är att göra analyser i biologiskt material från människa (blod,
urin, vävnad) för att hitta eventuella spår av alkohol, narkotika, läkemedel
och gifter samt att tolka analysresultaten.
29
Ackrediteringens omfattning se www.swedac.se Vilka är ackrediterade/Företagsnamn/
ackreditering/ Rättsmedicinalverket
37
Rättsmedicinalverket • Resultatredovisning 2011
Rättskemi
Ärendeutvecklingen
Allmänt
Under de senaste åren fram till 2011 har verksamheten expanderat till följd
av ökad efterfrågan på avdelningens tjänster. Under 2011 har däremot det
totala antalet ärenden minskat med 8 procent (8 375) och ligger nu på 96 691
per år. Detta beror huvudsakligen på en minskning av antalet ärenden från
Kriminal­vården.
Antalet ärenden avseende ringa narkotikabruk och trafikärenden ligger på
ungefär samma nivå som 2010. Antalet ärenden från RMV:s rättsmedicins­
ka avdelningar har minskat marginellt under 2011 jämfört med 2010.
Antalet ärenden från sjukvård, behandlingshem m.fl. (vårdärenden) har ökat
jämfört med 2010.
Avdelningen har noterat att behovet av yttranden och sakkunniguppdrag
har ökat jämfört med tidigare. I första hand gäller detta trafikärenden och i
synnerhet s.k. eftersupningsärenden.
Totalt uppgick antalet begärda utlåtanden totalt till 609 under 2011 mot
514 stycken under 2010 och 390 under 2009. Medverkan som vittne/­
expertvittne i domstol uppgick till 115 fall mot 111 under 2010 och 101
fall under 2009.
Tabell 19. Ärendeutvecklingen rättskemi 2009-2011
2009
2010
Ärendekategori
- Rättsmedicinska ärenden
5 244
5 228
- Trafikärenden, enbart alkohol
3 225
2 506
- Trafikärenden, droger, droger + alkohol
12 225
12 900
- Polisärenden, ringa narkotikabrott, eget bruk
34 667
38 093
- Polisärenden, våldsbrott
1 473
1 574
- Kriminalvårdsärenden
39 057
38 648
- Vård, narkotika
7 076
5 652
- Vård, övrig utredning
441
438
Totalt
103 478 105 066
2011
5 000
2 447
13 028
37 781
1 512
30 581
5 943
399
96 691
Källa: Rättsmedicinalverkets ärendehanteringssystem ToxBase och LabMaster.
De genomsnittliga handläggningstiderna
fortsätter att kortas i de flesta ärendetyperna
Regeringen har i budgetpropositionen för 2012 pekat på behovet av att
bl.a. handläggningstiderna inom rättsväsendet behöver kortas30. Inom den
rättskemiska verksamheten är handläggningstiderna inte lagreglerade, men
väl i flera fall reglerade i avtal med olika uppdragsgivare.
Handläggningstiderna har fortsatt att minska för de rättsmedicinska ären­
dena. Detta trots en alltmer ökad komplexitet, som beror framför allt på att
30 Prop. 2011/12:1, UO4, s.12.
38
Rättsmedicinalverket • Resultatredovisning 2011
andra substanser än de som ingår i den rutinmässiga screeningen begärs, t.ex.
efterfrågas allt oftare nya droger och läkemedel och där RMV inte har rutin­
mässigt gående analysmetoder. Befintliga rutinmetoder måste kompletteras
och i många fall måste även nya metoder utvecklas för att kunna analysera de
nya droger och läkemedel som introduceras på marknaden och som allt of­
tare efterfrågas. Tolkning av resultaten av dessa analyser kräver också littera­
turstudier och kontakter med andra nationella och internationella myndighe­
ter och laboratorier. Minskningen av handläggningstiderna beror huvudsak­
ligen på ny analysteknik och införandet av ärendesystem ”Portalen”.
Rättskemi
För drogtrafikärenden noteras också en förkortning av handläggningstider­
na jämfört med 2010 medan när det gäller ringa narkotikabrott, eget bruk
har handläggningstiderna förlängts något.
För de s.k. ungdomsärendena har verket uppnått en medelhandläggningstid
på 6,5 kalenderdagar vid misstänkt ringa narkotikabrott, eget bruk och me­
dian­handläggningstiden ligger på 6 kalenderdagar. Detta är en viss förläng­
ning jämfört med 2010.
För drograttfylleriärenden gäller att på helårsbasis är 50 procent av ärende­
na klara inom 14 kalenderdagar jämfört med 15 kalenderdagar 2010. Av
trafikärenden med endast alkoholfrågeställning besvaras 50 procent inom 7
kalenderdagar vilket är oförändrat jämfört med 2010. Däremot är medel­
värdet för handläggningstiderna längre jämfört med 2010. Det beror att på
att trafikärenden alkohol sedan 2011 inte hanteras separat. Medelhand­
läggningstiden räknat på trafikärenden totalt ligger på 15,4 dagar.
Handläggningstiderna för kriminalvårdsärenden och för vårdärenden där
frågeställningen är förekomst av narkotika har i särklass de kortaste hand­
läggningstiderna. T.ex. besvaras hela 72 procent av kriminalvårdsärendena
samma dag, resterande ärenden har en genomsnittlig handläggningstid på
6,3 kalenderdagar.
Tabell 20. Genomsnittliga handläggningstider - medelvärde (kalenderdagar)
2009
2010
2011
Ärendekategori
- Rättsmedicinska ärenden
16,2
18,0
16,1
- Trafikärenden, enbart alkohol
4,8
6,9
9,7
- Trafikärenden, droger, plus droger och alkohol
15,2
17,2
16,4
- Polisärenden, ringa narkotikabrott, eget bruk
15,0
12,3
13,3
- Polisärenden, våldsbrott
10.3
11,4
11,3
- Kriminalvårdsärenden*
6,0
6,2
6,3
- Vård, narkotika**
6,4
7,8
8,5
- Vård, övrig utredning
16,9
17,8
17,1
Källa: Rättsmedicinalverkets ärendehanteringssystem ToxBase och LabMaster.
* Kriminalvårdsärenden som besvaras ut samma dag är undantagna (72%).
** Vårdärenden som besvaras ut samma dag är undantagna.
39
Rättsmedicinalverket • Resultatredovisning 2011
Kvalitetsarbete
Rättskemi
Vilka åtgärder som vidtagits för att kvalitetsutveckla och
kvalitetssäkra verksamheten samt resultaten av kvalitetsuppföljningarna
Åtgärder för ökad
effektivitet och kvalitet
Kvalitetsutveckling och kvalitetsuppföljning bedrivs ständigt inom den
rättskemiska verksamheten och verksamhetschefen är ytterst ansvarig för
detta.
Regeringen har i budgetpropositionen för 201231 pekat på vikten av ökad
enhetlighet i rättstillämpningen och att detta är av största vikt för rättssäker­
heten. Utsikterna för att ett brott ska klaras upp och leda till lagföring ska
inte vara beroende av var i landet brottet begås. För att verksamheterna ska
vidareutvecklas måste rättsväsendets myndigheter enligt regeringen vara lä­
rande organisationer som tar tillvara kunskap och erfarenheter, både från
den egna verksamheten och utifrån.
Den rättskemiska verksamheten bedrivs vi den enda avdelning inom RMV
och det innebär att frågan om behovet av samordning med annan avdelning
inte är aktuell på samma sätt som för den rättspsykiatriska eller den rättsme­
dicinska verksamheten. Likväl finns ett behov av att tillse att den ärendehan­
tering som görs vid avdelningen genomförs på ett likartat sätt oberoende av
vem som är uppdragsgivare.
Generaldirektören, verksamhetschefen och dennes biträdande chefer och de
funktionsansvariga cheferna vid ledningskansliet träffas tre gånger per år för
Verksamhetsområdesmöte (VO-möte). Vid dessa möten diskuteras kvali­
tetsfrågor och för närvarande inte minst det kvalitetsarbete som nu bedrivs
inom det rättsmedicinska området. Vid dessa möten konkretiseras också de
övergripande prioriteringarna och riktlinjerna som lagts fast av verksled­
ningsgruppen.
Sedan år 2011 anordnas årliga utbildningsdagar för all personal inom den
rättskemiska verksamheten. Dessa dagar ger verksamhetsområdet en möjlig­
het att samlat diskutera och skapa en samsyn i bl.a. kvalitetsarbetet.
Rättskemiska avdelningen är sedan 1996 ett av SWEDAC ackrediterat labo­
ratorium. Av de svar som lämnas ut är mer än 95 utförda med ackrediterade
metoder. Detta är en status som måste försvaras genom att avdelningens
kvalitetssystem ständigt utvecklas, vilket följs upp av SWEDAC genom re­
gelbundna besök. Avdelningen försvarade sin status som ackrediterat labo­
ratorium vid bedömningen år 2011.
31
40
Prop.2011/12:1, UO4, s.24.
Rättsmedicinalverket • Resultatredovisning 2011
Avdelningen deltar i ett antal olika externa kontrollprogram vilka genom­
gående har visat mycket goda resultat.
Avdelningen samarbetar även nationellt och internationellt inom området
toxikologi för att utarbeta och förbättra riktlinjer och rekommendationer
för forensiska laboratorier. Rättskemi
Verksamheten bedriver ett ständigt pågående utvecklingsarbete för att våra
analysmetoder skall bli mera effektiva/få ökad kapacitet med bibehållen eller
ökad kvalitet. Detsamma gäller logistiken, internt och externt. Ambitionen
är att ackreditera alla metoder som används regelbundet. Under 2011 har ett omfattande arbete lagts ned på att få tillstånd en elektro­
nisk hantering av beställningar från och svar till polisen och detta är genom­
fört i skarp drift från juni 2011. Arbetet har skett i nära samarbete med RPS
och dess Pust-projekt. Vid starten av Pust innefattar det inte alla ärenden
från polisen utan bara de ”enkla” inom ringa narkotikabrott och trafik­
brott. Vid årets slut inkommer ca 60 procent som Pust vilket innebär att av­
delningen får en elektronisk analysbegäran och ett elektroniskt svar skickas
tillbaka.
Övriga 40 procent hanteras som tidigare med vanlig postgång.
Internt har avdelningen under året fortsatt arbetet med rutiner kring an­
komstregistrering och uppackning av prover, vilket har lett till ytterligare
effektivisering och kvalitetshöjning. Detsamma gäller svarshanteringen gen­
temot interna uppdragsgivare, rättsmedicin, vilken numer sker helt elektro­
niskt.
Under året har en överläkare med farmakologisk kompetens rekryterats
bl. a. för att kunna möta den ökade efterfrågan på utlåtanden inte minst i
drograttfylleriärenden. Regeringen noterar i budgetpropositionen för 201232
att modern teknik skapar nya hot men också nya möjligheter och pekar bl.a.
på att Internet och annan modern informationsteknologi har skapat nya ut­
maningar för de brottsbekämpande myndigheterna när det gäller t.ex. nar­
kotikahandel vilket RMV märker av främst i den rättskemiska verksamhe­
ten. Regeringen säger vidare att de brottsbekämpande myndigheterna lö­
pande behöver fortsätta att anpassa och utveckla sina verksamheter efter
dessa nya och ständigt föränderliga förutsättningar. För RMV:s del handlar
det i dessa fall inte minst om att både utveckla metoder men också om att se
till att ha toppmodern laboratorieutrustning för att kunna de analyser som
rättsväsendet efterfrågar.
För att kunna hantera den efterfrågan som finns när det gäller nya s.k. inter­
netdroger där det ofta är oklart vilken substans det rör sig om har avdel­
ningen under året prövat en ny teknik som ger möjligheter att relativt snabbt
få en uppfattning om vilken substans det rör sig om. Ett stort arbete har lagts
32
Prop. 2011/12:1, UO4, s.14
41
Rättsmedicinalverket • Resultatredovisning 2011
Rättskemi
ner på att få till stånd en fungerande analysmetod för syntetiska cannabinoi­
der, det som ofta benämnts SPICE i media. Ett särskilt projektarbete har
startats kring syntetiska cannabinoider för att öka kunskapen och kunna
möta uppdragsgivarnas kommande önskemål.
Vidare har ny teknik (LC-MS-TOF) introducerats för s.k. screeninganalyser
avseende läkemedel i obduktionsärenden. Med denna detekteras ett stort
antal läkemedel och droger med en och samma metod, som också ger en
säker identifiering redan i samband med screeningen. Nya kvantitativa veri­
fikationsmetoder har också introducerats som gör att lägre koncentrationer
av ett antal läkemedel och droger kan kvantifieras.
För RMV:s översyn av IT-stödet för ärendehanteringen i den rättskemiska
verksamheten som har påbörjats under 2011 och projektet för genomgång
av verkets personregister och författningsstödet för dessa se Övrig återrap­
portering och redovisning.
Insatser som vidtagits för att säkerställa
ett effektivt resursutnyttjande
I budgetpropositionen för 201233 pekar regeringen på vikten av att rättsvä­
sendets aktörer lägger mer kraft på att försäkra sig om ett ändamålsenligt
utnyttjande av de tilldelade resurserna. Organisation, arbetsmetoder och ru­
tiner behöver ses över och i vissa fall anpassas och utvecklas efter nya förut­
sättningar.
Under 2011 har ett omfattande arbete lagts ner för att ytterligare effektivisera
ärendehanteringen i datasystemen. En viktig del i detta projekt är att integre­
ra avdelningens verksamhetsspecifika system i RMV:s ”Portal”. Detta arbete
kommer att fortsätta under 2012. För RMV:s översyn av IT-stödet för ären­
dehanteringen i den rättskemiska verksamheten se Övrig återrapportering
och redovisning.
Under året har alla medarbetare i den rättskemiska verksamheten fått en
introduktionsutbildning i ”LEAN”. Verksamheten har efter ett par års för­
beredelser påbörjat införande av ett arbetssätt i den anda som täcks av be­
greppet LEAN. Syftet med att införa ett LEAN-baserat sätt att arbeta är att
gå igenom rutiner m.m. för att få ett så effektivt utnyttjande som möjligt av
de samlade resurser som verket har. Förutom ett mer rationellt arbetssätt
innebär detta också ett ökat medarbetarinflytande och engagemang. Under
året har förberedelserna inför ett införande av ett arbetssätt i s.k. LEANanda inom samtliga verksamheter inom RMV påbörjats. Bl.a. har verksled­
ningsgruppen genomgått en utbildning i LEAN. I detta förberedelsearbete är
de erfarenheter som vunnits vid Linköpingsenheten viktiga att ta till vara.
Ambitionen är att under 2012 fortsätta denna utbildning och inkludera alla
medarbetarna med målet att verket som helhet inför 2013 ska rusta sig för
33
42
Prop. 2011/12:1, UO4, s.12
Rättsmedicinalverket • Resultatredovisning 2011
att kunna arbeta enligt denna modell. Förutom ett mer rationellt arbetssätt
innebär detta också ett ökat medarbetarinflytande och engagemang.
Utvecklingen av nya metoder har krävt betydande resurser. Det gör att kost­
naderna för såväl personal som förbrukningsmaterial ligger över det som
budgeterats. Detta i kombination med minskade intäkter på uppdragssidan
har lett till negativt resultat för 2011, vilket dock på uppdragssidan täcks av
tidigare överskott. På sikt kommer det nedlagda arbetet att innebära ett ef­
fektivare resursutnyttjande
Rättskemi
Vilka åtgärder som myndigheten vidtagit eller planerar
att vidta för att hantera en ökad ärendetillströmning
Den rättskemiska verksamheten har inte sett en ytterligare ökning i ärende­
tillströmning under 2011. Däremot tenderar begäran om analyser att bli
mera omfattande i varje enskilt ärende och frågeställningarna mer kom­
plexa. Det ställer högre krav på metoder och kompetens. Detta försöker vi
möta på det sätt som beskrivits ovan.
Det faktum att frågeställningarna blir mer komplexa och ställer höga krav
på utveckling av nya metoder har lett till att våra styckkostnader ökat för
samtliga ärendetyper. När det gäller kriminalvårdsärenden har också den
uttalade minskningen av antalet ärenden bidragit till att styckkostnaden
ökat (se tabell 21).
Styckkostnaden för de olika ärendetyperna
Tabell 21. Styckkostnad per ärendetyp (i kronor)
Ärendetyp
- Rättsmedicinska ärenden
- Trafikärenden, enbart alkohol
- Trafikärenden, droger, droger + alkohol
- Polisärenden, ringa narkotikabrott, eget bruk
- Polisärenden, våldsbrott
- Kriminalvårdsärenden
- Vård, narkotika
2009
2 770
1 100
1 200
560
2 190
145
240
2010
2 830
1 450
1 160
620
2 550
180
360
2011
3 238
1 624
1 254
731
3 113
262
402
Källa: Rättsmedicinalverkets ärendehanteringssystem ToxBase och LabMaster samt
ekonomisystemet Agresso.
Resultatet för hela verksamhetsområdet Rättskemi
Måluppfyllelsen bedöms som mycket god.
43
Rättsmedicinalverket • Resultatredovisning 2011
Rättsgenetik
Rättsgenetik
Mål för verksamhetsområdet Rättsgenetik
Rättsmedicinalverket ska på sätt som motsvarar uppdragsgivarnas
behov bedriva sin verksamhet med hög kvalitet och effektivitet.
Återrapportering
Rättsmedicinalverket ska redovisa och kommentera verksam­
hetens resultat i förhållande till de uppgifter som framgår av­
­förordningen (2007:976) med instruktion för Rättsmedicinalverket
samt utifrån ovan angivet mål samt annan författning. Redovis­
ningen ska göras utifrån myndighetens verksamhetsområden
(rättspsykiatri, rättsmedicin, rättskemi och rättsgenetik) och enligt
den statistikindelning som myndigheten använder.
Betydande förändringar i resultatutvecklingen eller i verksamheten
under året ska redovisas och analyseras. De åtgärder som har
­vidtagits för att undanröja hinder mot måluppfyllelsen ska ägnas
särskild uppmärksamhet.
Rättsmedicinalverkets uppgifter inom rättsgenetik
Av förordningen (2007:976) med instruktion för
Rättsmedicinalverket framgår att myndigheten särskilt ska svara för
• rättsgenetiska undersökningar,
• information inom sitt ansvarsområde till andra myndigheter
och enskilda,
• internationellt samarbete inom sitt ansvarsområde,
• utvecklingsarbete och stöd åt forskning av betydelse för
­verksamheten.
Rättsmedicinalverket får också inom sitt ansvarsområde utföra
uppdrag om verksamheten i övrigt tillåter det.
Beskrivning och analys av resultatet
Allmänt
Verksamhetsgrenen rättsgenetik ingår sedan 2006 i Avdelningen för rätts­
genetik och rättskemi som ingår i Rättsmedicinalverkets enhet i Linköping.
I verksamheten arbetar totalt ca 15 personer, främst genetiker och biomedi­
cinska analytiker. Avdelningen har hela landet som upptagningsområde.
Den rättsgenetiska avdelningen hanterar bl.a. faderskaps- och släktskaps­
utredningar åt domstolar, socialförvaltningar, Migrationsverket och privat­
personer från hela Sverige och är ackrediterad av SWEDAC sedan 199734.
34
Ackrediteringens omfattning se www.swedac.se Vilka är ackrediterade/Företagsnamn/­
ackreditering/ Rättsmedicinalverket
45
Rättsmedicinalverket • Resultatredovisning 2011
Rättsgenetik
Ärendeutvecklingen
Allmänt
Under 2011 har avdelningen handlagt något färre faderskapsärenden/för­
äldraärenden/ släktutredning jämfört med under 2010. Antalet faderskaps­
ärenden/föräldraärenden/släktutredning uppgick till 2 837 jämfört med
2 938 under 2010 och 2 903 under 2009. Detta är en minskning med 101
ärenden (3 procent) jämfört med 2010.
Totala antalet prov har under 2011 uppgått till 8 781, en ökning jämfört
med 2010 då det låg på 8 726.
Antalet ärenden rörande DNA-analys i återföreningsärenden uppgick under
2011 till 172 mot 328 under 2010 och 526 under 2009.
Under år 2011 har 120 identifieringsärenden genomförts mot 104 under
2010 och 100 under 2009. Vidare har rättsgenetiken på uppdrag av olika
forskargrupper och sjukvård utfört analyser. Analyserna till sjukvården har
huvudsakligen bestått av utredning och uppföljning av stamcellstransplan­
tationer. Uppdraget till sjukvården har ökat med 4 procent jämfört med
2010 medan intäkterna för dessa uppdrag ökat med 13 procent.
I mindre omfattning har analyser av genetiska markörer för utredning av
nedbrytning av läkemedel (farmakogenetik) utförts under ett antal år och
jämfört med 2010 ligger dessa på samma nivå under 2011.
Tabell 22. Ärendeutveckling rättsgenetik 2009-2011
Ärendetyp
- Faderskapsärenden
- Förälderärenden
- Släktutredningar
- ID-ärenden
- Totalt antal ärenden
- Undersökta prov
2009
2 108
706
89
100
3 003
8 665
2010
2 271
593
74
104
3 042
8 726
2011
2 295
463
79
120
2 957
8 781
Källa: Rättsmedicinalverkets ärendehanteringssytem Fabian.
Genomsnittliga handläggningstider
Regeringen har i budgetpropositionen för 2012 pekat på behovet av att
bl.a. handläggningstiderna inom rättsväsendet behöver kortas35. Inom den
rättsgenetiska verksamheten är handläggningstiderna inte lagreglerade, men
väl i flera fall reglerade i avtal med olika uppdragsgivare.
Handläggningstiden för faderskapsärenden har kunnat minskas något
(medel 9 dagar efter sista registrerat prov). För släktärenden och identifie­
ringsärenden (ID-ärenden) är handläggningen något längre, medel 16 res­
pektive 15 kalenderdagar i båda fallen, vilket avspeglar den mer komplexa
karaktären hos dessa ärenden.
35
46
Prop. 2011/12:1, UO4, s.12.
Rättsmedicinalverket • Resultatredovisning 2011
Tabell 23. Genomsnittliga handläggningstider – medelvärde (kalenderdagar)
2009
2010
2011
Faderskap från Faderskap från
ärenderegistrering
sista prov
41
10
34
10
37
9
Migration från
ärenderegistrering
54
48
54
Migration
från sista prov
23
18
19
Rättsgenetik
Källa: RMV:s ärendehanteringssytem Fabian.
Kvalitetsarbete
Vilka åtgärder som vidtagits för att kvalitetsutveckla
och kvalitetssäkra verksamheten samt resultaten av­
­kvalitetsuppföljningarna
Åtgärder för ökad effektivitet
och kvalitet
Kvalitetsutveckling och kvalitetsuppföljning bedrivs ständigt inom den
rättsgenetiska verksamheten och verksamhetschefen är ytterst ansvarig för
detta.
Regeringen har i budgetpropositionen för 201236 pekat på vikten av ökad
enhetlighet i rättstillämpningen och att detta är av största vikt för rättssäker­
heten. Utsikterna för att ett brott ska klaras upp och leda till lagföring ska
inte vara beroende av var i landet brottet begås. För att verksamheterna ska
vidareutvecklas måste rättsväsendets myndigheter enligt regeringen vara lä­
rande organisationer som tar tillvara kunskap och erfarenheter, både från
den egna verksamheten och utifrån.
Den rättsgenetiska verksamheten bedrivs vid en enda avdelning inom RMV
och det innebär att frågan om behovet av samordning med annan avdelning
inte är aktuell på samma sätt som för den rättspsykiatriska eller den rättsme­
dicinska verksamheten. Likväl finns ett behov av att tillse att den ärendehan­
tering som görs vid avdelningen genomförs på ett likartat sätt oberoende av
vem som är uppdragsgivare.
Generaldirektören, verksamhetschefen och dennes biträdande chefer och de
funktionsansvariga cheferna vid ledningskansliet träffas tre gånger per år för
Verksamhetsområdesmöte (VO-möte). Vid dessa möten diskuteras kvali­
tetsfrågor och för närvarande inte minst det kvalitetsarbete som nu bedrivs
inom det rättsmedicinska området. Vid dessa möten konkretiseras också de
övergripande prioriteringarna och riktlinjerna som lagts fast av verksled­
ningsgruppen.
Sedan år 2011 anordnas årliga utbildningsdagar för all personal inom den
rättsgenetiska verksamheten. Dessa dagar ger verksamhetsområdet en möj­
lighet att samlat diskutera och skapa en samsyn i bl.a. kvalitetsarbetet.
36
Prop.2011/12:1, UO4, s.24.
47
Rättsmedicinalverket • Resultatredovisning 2011
Rättsgenetik
Den rättsgenetiska verksamheten är ackrediterad av SWEDAC sedan år
1997. Detta är en status som måste försvaras genom att avdelningens kvali­
tetssystem ständigt utvecklas, vilket följs upp av SWEDAC genom regel­
bundna besök. SWEDAC tog under 2007 beslutet att verksamheten är så väl
fungerande att det räcker med SWEDAC-inspektion vartannat år. En sådan
inspektion utfördes under 2011, med gott resultat.
Avdelningen har deltagit i externa kontrollprogram vilka har visat mycket
goda resultat. Rättsgenetiken har tillsammans med Klinisk Genetik i Göte­
borg och Rettsmedisinsk Institutt i Oslo startat en kvalitetssäkringsgrupp
för att kvalitetssäkra de s.k. chimäranalyserna.
Verksamheten bedriver ett ständigt pågående utvecklingsarbete för att våra
analysmetoder skall bli mera effektiva/få ökad kapacitet med bibehållen eller
ökad kvalitet. Ett exempel är införskaffandet av ytterligare en robot som
kan utföra vissa moment av det laborativa arbetet.
Verksamheten arbetar också ständigt med att få logistiken att fungera så
smidigt som möjligt, internt och externt. Under 2010 påbörjades ett arbete
med att se över verksamhetens IT-stöd och effektivisera ärendehanteringen.
En del i detta projekt är att integrera våra system i RMV:s ”Portal”. Projektet
har fortsatt under 2011 och kommer enligt planerna att implementeras
2012. (För RMV:s översyn av IT-stödet för ärendehanteringen i den rättsge­
netiska verksamheten se Övrig återrapportering och redovisning.)
I dagsläget är alla ärenden som svaras ut när det gäller faderskaps-, släkt­
skaps- och identifieringsärenden utförda med ackrediterade metoder. Ambi­
tionen är att alla metoder som används regelbundet oavsett ärendetyp skall
vara ackrediterade.
För RMV:s översyn av IT-stödet för ärendehanteringen i den rättsgenetiska
verksamheten som har påbörjats under 2011 och projektet för genomgång
av verkets personregister och författningsstödet för dessa se Övrig återrap­
portering och redovisning.
Insatser som vidtagits för att säkerställa
ett effektivt resursutnyttjande
I budgetpropositionen för 201237 pekar regeringen på vikten av att rättsvä­
sendets aktörer lägger mer kraft på att försäkra sig om ett ändamålsenligt
utnyttjande av de tilldelade resurserna. Organisation, arbetsmetoder och
rutiner behöver ses över och i vissa fall anpassas och utvecklas efter nya
förutsättningar.
37 Prop. 2011/12:1, UO4, s.12.
48
Rättsmedicinalverket • Resultatredovisning 2011
Under året har alla medarbetare i den rättgenetiska verksamheten fått en
introduktionsutbildning i ”LEAN”. Verksamheten har efter ett par års för­
beredelser påbörjat införande av ett arbetssätt i den anda som täcks av be­
greppet LEAN. Syftet med att införa ett LEAN-baserat sätt att arbeta är att
gå igenom rutiner m.m. för att få ett så effektivt utnyttjande som möjligt av
de samlade resurser som verket har. Förutom ett mer rationellt arbetssätt
innebär detta också ett ökat medarbetarinflytande och engagemang. Under
året har förberedelserna inför ett införande av ett arbetssätt i s.k. LEANanda inom samtliga verksamheter inom RMV påbörjats. Bl.a. har verksled­
ningsgruppen genomgått en utbildning i LEAN. I detta förberedelsearbete är
de erfarenheter som vunnits vid Linköpingsenheten viktiga att ta till vara.
Ambitionen är att under 2012 fortsätta denna utbildning och inkludera alla
medarbetarna med målet att verket som helhet inför 2013 ska rusta sig för
att kunna arbeta enligt denna modell. Förutom ett mer rationellt arbetssätt
innebär detta också ett ökat medarbetarinflytande och engagemang.
Rättsgenetik
Vilka åtgärder som myndigheten vidtagit eller planerar
att vidta för att hantera en ökad ärendetillströmning
Den rättsgenetiska verksamheten har inte sett en ytterligare ökning i ären­
detillströmning under 2011. Däremot tenderar i vissa ärendetyper begäran
om analyser att bli mera omfattande i varje enskilt ärende och frågeställ­
ningarna mer komplexa. Det ställer högre krav på metoder och kompetens.
Detta försöker vi möta på det sätt som beskrivits ovan.
Styckkostnaden för de olika ärendetyperna
Tabell 24. Styckkostnad per ärendetyp (i kronor)
Ärendetyp
Faderskapsärenden inkl. förälder- och släktärenden
ID-ärenden
2009
6 200
6 200
2010
6 100
4 200
2011
6 200
4 000
Källa: Rättsmedicinalverkets ärendehanteringssystem Fabian samt ekonomisystemet
Agresso.
Resultatet för hela verksamhetsområdet Rättsgenetik
Måluppfyllelsen bedöms som mycket god.
49
Rättsmedicinalverket • Resultatredovisning 2011
Övrig återrapportering
och redovisning
Övrig åter­
rapportering
och redovisning
Vidtagna åtgärder för att säkerställa en strategisk
­kompetensförsörjning, särskilt när det gäller utbildning
och rekrytering av rättsläkare och rättspsykiater
Kompetensförsörjning – policy och plan
Medarbetarnas samlade kompetens är den viktigaste resursen inom RMV
för att kunna genomföra sitt uppdrag, utveckla verksamheten och nå verk­
samhetens mål. Chef och medarbetare ska årligen ha både medarbetarsam­
tal för att följa upp, reflektera, värdera och diskutera arbetsresultat kopplat
till verksamhetsmål, medarbetarens kompetensutvecklingsbehov, framtida
resultatmål samt samarbetsklimat och relationer. Att ge möjlighet och ut­
rymme för forskning inom ramen för anställningen är ytterligare en viktig
del för RMV som attraktiv arbetsgivare och något som avdelningarna ska
schemalägga för berörda medarbetare för att säkerställa att tids- och re­
sursutrymme ges för detta.
För att säkra en effektiv kompetensförsörjning inom RMV görs löpande en
övergripande kompetensanalys. Resultatet av analysen sammanställs årligen
i den verksgemensamma kompetensförsörjningsplanen. Under 2011 har en
kompetensanalys genomförts vid samtliga avdelningar och vid lednings­
kansliet inför revideringen av kompetensförsörjningsplanen 2012/2013.
Regeringen har under flera år och senast i budgetpropositionen för 201238
noterat att RMV behöver fortsätta arbetet med att öka antalet rättsläkare
och rättspsykiatriker. Eftersom det tar lång tid att utbilda en läkare till rätts­
läkare är det viktigt att myndigheten kan följa den långsiktiga kompetens­
försörjningsplan som myndigheten har för att läkarbemanningen ska säker­
ställas på sikt. Det har varit viktigt för RMV att rekrytera rättsläkare och
rättspsykiater när det funnits praktiska förutsättningar att göra det. Bristen
på läkare inom dessa specialistområden har varit och är ett bekymmer under
ett antal år till framöver. Många läkare har under årens lopp lämnat verk­
samheten och det har inneburit ett oförsvarligt och kännbart kompetens­
tapp som inte varit hållbart.
De resurstillskott som RMV har fått under de senaste åren har varit en abso­
lut förutsättning för att säkra att RMV ska kunna bedriva sin verksamhet
och klara av sitt samhällsuppdrag med hög kvalitet och effektivitet. RMV:s
rekrytering av läkare var fortsatt prioriterad under 2011 och genomfördes
38
Prop. 2011/12:1, UO4, s.57f.
51
Rättsmedicinalverket • Resultatredovisning 2011
Övrig åter­
rapportering
och redovisning
med den under 2009 framtagna tioårsplanen för läkarbemanningen RMV
2018 som grund. Ambitionen är att fram till år 2018 ha fördubblat antalet
rättspsykiater och tredubblat antalet rättsläkare i jämförelse med läget 2009
– allt för att kunna möta det stora behovet av läkarkompetens och för att
skapa alldeles nödvändigt utrymme för kvalitetsutveckling, forskning och
utveckling. Forskning och utveckling har under senare år varit och är så även
för 2012 en av de verksamhetsgemensamma prioriteringarna. Verket ska
under 2012 också ta fram en tioårig forskningsplan.
Under 2011 har också rekryteringsprocessen när det gäller ST-läkare fortsatt
kvalitetssäkrats på det strukturerade sätt som skett under de senaste två
åren. Vikten av god introduktion av nyanställda läkare, liksom vikten av
och formerna för hur de följs och utvärderas under utbildningstiden har
fortsatt betonats. Allt i syfte att dels redan från början rekrytera in personer
som är lämpade för utbildningen, dels se till att de som väl kommer till RMV
också stannar kvar i verksamheten.
Under 2010 förordnade verket både en studierektor och en biträdande stu­
dierektor för ST-utbildningen inom rättsmedicin. Arbetet med att göra det­
samma när det gäller ST-utbildningen inom rättspsykiatrin har fortsatt un­
der 2011 med sikte på att förordna en sådan under 2012. Även under 2011
genomfördes en extern granskning av ST-utbildningen inom rättsmedicin. Se
vidare om SPUR-inspektioner i avsnittet om rättsmedicin.
Under 2011 har RMV fortsatt arbetet med att öka kvaliteten i verksamheten
totalt sett bl.a. genom kvalitetsarbetet med syftet att införa ett kvalitetsled­
ningssystem inom rättsmedicin och genom översynen av den rättspsykia­
triska utredningsverksamheten. Arbetet med att långsiktigt stärka forsk­
nings- och utvecklingsarbetet totalt sett inom RMV har fortsatt och under
2012 kommer en tioårig forskningsplan att tas fram. Alla dessa aspekter
påverkar bemanningsfrågan genom att göra RMV till en attraktiv arbets­
plats.
I detta sammanhang är det också viktigt att påpeka att planen RMV 2018
inte enbart är ett verktyg och ett underlag när det gäller planeringen av be­
manningen av läkare utan i högsta grad även för övriga yrkeskategorier vid
avdelningarna. I takt med att antalet läkare framöver ökar krävs också en
bedömning och eventuell anpassning av övriga yrkeskategoriers bemanning
liksom även lokalernas storlek och utformning – något som också uttryckli­
gen beskrivs i planen. Under 2011 har en avdelning fått utökade lokaler och
under 2012-2013 kommer fler om- och nybyggnadsåtgärder att slutföras
som en direkt konsekvens av en ökad bemanning.
Under 2011 genomfördes de första verksgemensamma utbildningsdagarna
(RMV-dagarna) i samband med att verket firade 20 år som myndighet. Dessa
dagar kommer framöver att genomföras vartannat år och nästa gång 2013.
Dessa dagar ger en god möjlighet att samla medarbetarna som i den dagliga
52
Rättsmedicinalverket • Resultatredovisning 2011
verksamheten är spridda inte bara geografiskt utan också på de fyra olika
verksamhetsområdena. De ger vidare en arena för kunskapsutbyte över
verksamhetsområdesgränserna både när det gäller den samlade strategiska
kompetensen men också inom och mellan verksamhetsområdena.
Övrig åter­
rapportering
och redovisning
Chefsförsörjning
En medveten och strategisk chefsförsörjning och en god chefs- och ledar­
skapsutveckling är viktiga faktorer för att organisationen ska vara effektiv
och ständigt utvecklas. RMV har under de senaste åren fokuserat mycket
på chefsutveckling och chefsförsörjning. Under 2011 startade ett program
för potentiella ledare inom RMV. Programmet kommer att avslutas under
2012. För att förbereda ett införande av ett arbetssätt enligt den s.k. LEAN
modellen har samtliga verksamhetschefer fått utbildning inom detta under
2011.
Kvalitetssäkring av rekryteringsprocessen
Det är av yttersta vikt att RMV kan attrahera, rekrytera och behålla medar­
betare med för verket relevanta kompetenser. Ambitionen är både att tillva­
rata och utveckla de medarbetare som redan arbetar i verket och samtidigt
externrekrytera vid behov för att få in medarbetare med andra erfarenheter
och referensramar som bidrar till verksamhetens sammantagna utveckling.
Implementeringen av en enhetlig rekryteringsprocess med kvalificerade
kompetensbaserade och strukturerade intervjuer och referenstagning har
fortsatt. I syfte att ytterligare kvalitetssäkra rekryteringen ska bedömnings­
underlaget även kompletteras med urvalstester av extern konsult. Den kva­
litetssäkring av rekryteringsprocessen som påbörjades för ett par år sedan
när det gäller rekryteringen av ST-läkare till specialiseringstjänstgöringen
inom rättsmedicin har nu utvecklats ytterligare och målet är att den ska an­
vändas i RMV:s samtliga rekryteringar.
Arbetsmiljö
Regeringen uttalar i budgetpropositionen för 201239 att en god arbetsmiljö
påverkar de anställdas trivsel och välbefinnande och medverkar till bättre
kvalitet i verksamheten. Det är därför positivt att det genomförs olika ar­
betsmiljöinsatser för att öka hälsan bland medarbetarna liksom att sjuk­
frånvaron är fortsatt låg. Myndigheternas utveckling av säkerhetsfrågorna
är också bra. Det är viktigt för arbetsmiljön att rättsväsendets myndigheter
minskar otryggheten i verksamheten och garanterar trygga arbetsplatser
för de anställda.
En god arbetsmiljö och goda kunskaper om vad som krävs för att den ska
vara god är en viktig förutsättning för att RMV ska kunna utföra sitt upp­
drag, nå de mål för verksamheten som regering och riksdag satt upp liksom
de mål som RMV formulerat i verksamhetsplaner och andra styrdokument.
Prop. 2011/12:01, UO4, s.49.
39
53
Rättsmedicinalverket • Resultatredovisning 2011
Övrig åter­
rapportering
och redovisning
Arbetsmiljön ska vara avpassad och ändamålsenligt utformad för våra upp­
gifter, systematiskt och återkommande kartlagd för att successivt kunna för­
bättras genom förebyggande insatser så att skador, förslitningar och otrivsel
förhindras och för att goda resultat, kreativitet, personlig utveckling och
trivsel främjas.
Många arbetsuppgifter inom RMV:s verksamheter är fysiskt och psykiskt
krävande på många sätt. En god fysisk och psykosocial arbetsmiljö är därför
viktig för att undvika att medarbetare får skador och far illa. Ett gott samar­
bete med företagshälsovården är betydelsefullt för att tidigt fånga upp ohäl­
sa bland medarbetarna utifrån ett individ-, grupp- och verksamhetsperspek­
tiv. Att främja god hälsa och att ha en god personalvård är viktigt.
Utbildning inom arbetsmiljö påbörjades under 2011 för samtliga medarbe­
tare inom RMV.
Vidtagna åtgärder för att vidareutveckla och förbättra
myndighetens IT-stöd och övrig teknisk utrustning
Allmänt
RMV har i sitt arbete med att utveckla myndighetens IT-stöd och övrig tek­
nisk utrustning kunnat konstatera och tagit till sig i utvecklingsarbetet att
regeringen ett flertal gånger pekat på vikten av att alla myndigheter inom
rättväsendet tar sitt ansvar för detta.
I budgetpropositionen för 20140 nämnde regeringen att RMV bedriver en
operativ verksamhet som är beroende av ett modernt IT-stöd och teknisk
utrustning.
Vidare konstaterar regeringen att myndigheten är i behov av upprustning
och vidareutveckling av såväl IT-stöd som delar av den tekniska utrustning­
en framför allt när det gäller snabbhet, kapacitet och möjlighet till kommu­
nikation.
I budgetpropositionen för 201241 noterar regeringen att RMV behöver fort­
sätta det påbörjade arbetet med att modernisera den tekniska utrustningen
och att nya metoder för undersökningar, analyser och leveranssätt av sak­
kunnigutlåtanden till beställarna innebär att tekniken måste uppgraderas
och anpassas till denna utveckling. Systemen behöver snabbas upp och all­
mänt få större kapacitet bl.a. mot bakgrund av det som RIF-arbetet kommer
att kräva av verket när det gäller kommunikation med omvärlden, ärende­
hantering m.m. och den kommande hanteringen av bl.a. bilder från datorto­
mograf (digital röntgen; CT). RMV har en verksamhet som ständigt kräver
nya investeringar särskilt i apparatur och instrument inom laboratorieverk­
samheterna eftersom den tekniska utvecklingen inom detta område är oer­
54
40
Prop. 2010/11:1, UO4, s.60.
41
Prop. 2011/12:1, UO4, s.58.
Rättsmedicinalverket • Resultatredovisning 2011
hört snabb. Ny teknik ger nya möjligheter att analysera allt fler substanser
ur allt mindre provmängder. Detta ställer krav på RMV att hänga med i
teknik- och metodutvecklingen så att verket kan ge de svar som omvärlden
förväntar sig att kunna få nu och i framtiden.
Övrig åter­
rapportering
och redovisning
Regeringen noterar vidare42 att modern teknik skapar nya hot men också
nya möjligheter och pekar bl.a. på att Internet och annan modern informa­
tionsteknologi har skapat nya utmaningar för de brottsbekämpande myn­
digheterna när det gäller t.ex. narkotikahandel vilket RMV märker av främst
i den rättskemiska verksamheten. Regeringen säger vidare att de brottsbe­
kämpande myndigheterna löpande behöver fortsätta att anpassa och ut­
veckla sina verksamheter efter dessa nya och ständigt föränderliga förutsätt­
ningar. För RMV:s del handlar det i dessa fall inte minst om att både ut­
veckla metoder men också om att se till att ha toppmodern laboratorieut­
rustning för att kunna de analyser som rättsväsendet efterfrågar.
Regeringen pekar i budgetpropositionen för 201243 på behovet av en för­
bättrad informationsförsörjning inom rättsväsendet. För att möta de ut­
maningar som rättsväsendet står inför krävs en mer ändamålsenlig infor­
mationsförsörjning. Arbetet med att utveckla rättsväsendets informations­
försörjning syftar till att införa ett elektroniskt informationsflöde i brott­
målsprocessen. Målet med arbetet är en effektivare och mer kvalitativ
ärendehantering samt förbättrad medborgarservice och ökad kunskap.
Informationssäkerhetsarbetet
IT-verksamheten inom myndigheten har som nämns ovan expanderat en
hel del de senaste åren då krav på och behov av utveckling ställts internt och
externt. I utvecklingen av och arbetet med verkets IT-stöd är informations­
säkerhetsarbetet centralt.
Verkets geografiska spridning ställer också särskilda krav på möjligheterna
att kommunicera uppgifter, provsvar, bilder m.m. mellan avdelningarna och
omvärlden. Dessutom hanterar verket mycket känsligt material som till stor
del är sekretessbelagt och som inte kan kommuniceras eller förmedlas via
öppna system. Verket har bl.a. därför tillgång till SGSI-nätet (Swedish
Government Secure Intranet) för t.ex. kommunikation med Kriminalvården
när det gäller analys av prov därifrån. Anslutningen till SGSI-nätet innebär
också stora månatliga kostnader för RMV.
För att möta de olika säkerhetskrav som ställs på RMV som myndighet arbe­
tar verket med att införa ett Ledningssystem för Informationssäkerhet (LIS).
Två stora och viktiga delar i detta som RMV identifierat är övergången till
en ny teknisk plattform och central logghantering (SIEM, Security Infor­ma­
tion and Event Management).
42
Prop. 2011/12:1, UO4, s.14.
43
Prop. 2011/12:1, UO4, s.19.
55
Rättsmedicinalverket • Resultatredovisning 2011
Övrig åter­
rapportering
och redovisning
Under 2011 har ett omfattande utvecklingsarbete lagts ner på en ny teknisk
plattform. Den nya plattformen innebär bl. a. att RMV inför s.k. Smarta
kort. Smarta kort medger att verket kan använda s.k. tvåfaktorsautentice­
ring, vilket väsentligt ökar möjligheterna till spårbarheten i systemen. Det
innebär även att verket kan införa riktiga digitala signaturer. Plattformen
blir uppbyggd i sektioner anpassade efter verkets informationssäkerhets­
klassning där verket får en mycket säker miljö för material med högsta klass­
ningen (som hos RMV är 3).
I ett tidigt skede av utvecklingsarbetet genomfördes en workshop tillsam­
mans med Försvarets Radioanstalt, FRA, där verket tillsammans med FRA:s
experter identifierade ett antal punkter som bedömdes behövas förbättras.
Central logghantering är en förutsättning för att uppnå full spårbarhet i våra
system i händelse av en informationssäkerhetsincident. Under 2011 har ver­
ket därför genomfört en förstudie för införskaffande av IT-stöd för logghan­
teringen. Förstudien har nu resulterat i att ett nytt kapitel om loggning och
logghantering införts i LIS. Förstudien ligger nu till grund för en kommande
upphandling 2012 av IT-stöd för Central logghantering, s.k. SIEM. Drift
och förvaltning av detta kommer att ske av annan leverantör än verkets or­
dinarie driftleverantör.
Förstärkt IT-kompetens
RMV bedriver en verksamhet som det inte finns standardprogram/-system
till, utan verksamheten kräver specialbyggda system. Verket måste till stor
del bygga systemen kring bl.a. den apparatur och tekniska utrustning verket
har och för att kunna hantera verkets databaser på sätt som verksamheten
kräver. Verket har aldrig haft en ”IT-avdelning” utan har en extern leveran­
tör av såväl IT-systemen som supporten. Huvudsakliga skälet för detta har
varit att verket inte haft de ekonomiska resurserna och kanske inte heller ti­
digare ett behov av att bygga upp en egen IT-avdelning eller motsvarande.
Under året har verkets IT-drift och utveckling upphandlats på nytt.
Utvecklingen av den egna verksamheten, externa krav i form av RIFsamarbete och ökat krav på informationssäkerhet och komplexiteten i ver­
kets tekniska stöd har dock kommit att ställa allt större krav på tillgång till
bl.a. kvalificerat beställarstöd. Hittills har verket fått lov att köpa in den
kompetensen. Verkets ökade ekonomiska resurser har nu möjliggjort en re­
krytering av en kvalificerad IT-utvecklare som tillträder sin befattning i mars
2012.
Elektronisk ärendehantering
Redan i budgetpropositionen för 20144 uttalade regeringen att det krävs en
mer ändamålsenlig informationsförsörjning för att rättsväsendet ska möta
de utmaningar som rättsväsendet står inför och ger exemplet elektronisk
informationsförsörjning. Målet är en effektivare och mer ändamålsenlig
Prop. 2010/11:1, UO4, s.20.
44
56
Rättsmedicinalverket • Resultatredovisning 2011
ärendehantering samt förbättrad medborgarservice och ökad kunskap.
Regeringen fortsätter detta i budgetpropositionen för 201245 med att bl.a.
säga att arbetet med att utveckla rättsväsendets informationsförsörjning
syftar till att införa ett elektroniskt informationsflöde i brottmålsprocessen.
Genom att ersätta det manuella informationsutbytet mellan myndigheterna
med ett elektroniskt informationsflöde möjliggörs stora effektivitetsvinster.
Bland annat kommer avsevärt mindre tid att behöva läggas på registrering
av uppgifter och på traditionell pappershantering. Ett elektroniskt informa­
tionsflöde mellan myndigheterna innebär dessutom att handläggningens
kvalitet förbättras ytterligare. Eftersom uppgifter inte behöver registreras
flera gånger minskar antalet felkällor.
Övrig åter­
rapportering
och redovisning
RMV har sedan flera år tillbaka ett elektroniskt informationsutbyte med
Kriminalvården i de ärenden som verket hanterar på uppdrag av Kriminal­
vården. Som nämns ovan har verket bl.a. för detta tillgång till SGSI-nätet
(Swedish Government Secure Intranet) för t.ex. kommunikation med Krimi­
nal­vården när det gäller analys av prov därifrån. Under året har RMV träffat
informationsutbytesavtal med ytterligare en myndighet inom rättsväsendet,
Rikspolisstyrelsen. Avtalet innebär att polismyndigheterna nu skickar elek­
troniska beställningar från sitt nya utredningsstöd PUST direkt till den rätts­
kemiska avdelningen när det gäller ärendena ringa narkotikabrott (eget
bruk) och rattfylleri. Beställningarna besvaras elektroniskt (se vidare under
Rättskemi). Detta arbetssätt ligger helt i linje med ambitionerna inom det
s.k. RIF-arbetet46.
Majoriteten av det IT-stöd som används inom verket är egenutvecklade sys­
tem vilket är naturligt då det inte finns några standardsystem på marknaden
som passar verkets specifika verksamhet. Under årens lopp har de olika
verksamhetsgrenarna utvecklat olika ärendehanteringssystem. Under bör­
jan av 2007 togs beslut att samtliga ärendesystem som idag används inom
verket, med några få undantag ska integreras i portalen. Portalen kommer
att vara basen för hantering av all information inom säkerhetsklass 3. Det
innebär att systemet har/kommer att ha funktioner för diareföring, hand­
lingsregistrering, dokumenthantering, arkivering samt vara ett administra­
tivt stöd i verksamheten. Systemet kommer också vara ett stöd i informa­
tionssäkerhetsarbetet och styra tillgång till informationskällor. Integrationen
av verksamhetsgrenarnas system beräknas vara färdig under 2012.
Ett projekt har startats för att inom snar framtid kunna etablera myndighe­
tens elektroniska arkiv (E-arkiv). Under året har en översyn av verkets arkiv­
bildning gjorts och gallringsbeslut gällande myndighetens elektroniska
handlingar tas nu fram. Samtidigt görs en översyn av forskningsverksamhe­
tens behov av sökbarhet och hantering vid utlämnande av handlingar.
Kravspecifikationer har arbetats fram för huvuddelarna av den tekniska lös­
ningen, som bygger på att befintliga systemplattformar används. Införande
av E-arkivet beräknas kunna påbörjas under 2012.
45
Prop. 2011/12:1, UO4, s.19.
46
www.regeringen.se/Rättsväsendets informationsförsörjning
57
Rättsmedicinalverket • Resultatredovisning 2011
Övrig åter­
rapportering
och redovisning
Insatser för stöd åt forsknings- och utvecklingsarbete
av betydelse för verksamheten samt de kostnader
som dessa insatser har medfört
Allmänt
RMV har enligt förordningen (2007:976) med instruktion för Rätts­medi­
cinalverket att särskilt svara för bl.a. utvecklingsarbete och stöd åt forsk­
ning av betydelse för verksamheten. Detta har verket tolkat som att det som
görs inom forskningsområdet ska ha vad som skulle kunna kallas direkt
operativ relevans.
I RMV:s policy för forskning och utveckling är det angivna målet att lyfta
fram de olika verksamhetsområdena till positioner i närheten av respektive
forskningsfront. Om detta skall kunna uppnås krävs klara mål samt en rea­
listisk bedömning av tillgänglig kompetens och tillgängliga resurser.
Verksledningsgruppens ansvar att ange förutsättningarna för och att stimu­
lera till aktiva insatser samt att tillsammans med aktiva forskare överväga
strategiska satsningar på forskningsfält särskilt angelägna för verksamheten
framgår klart av RMV:s policy.
Regeringen har i budgetpropositionen för 201147 uttryckligen sagt att ge­
nom att ta tillvara såväl nationell som internationell kunskap kan rättsvä­
sendets verksamheter anpassas för bästa möjliga resursutnyttjande. En
grundläggande källa till sådan kunskap är det forsknings- och utvecklingsar­
bete som bedrivs inom ramen för olika myndigheters verksamhet och vid
universitet och högskolor.
I budgetpropositionen för 201248 uttalar regeringen att rättsväsendets myn­
digheter behöver försäkra sig om att de metoder som används vid behov
granskas, följs upp och utvärderas. Det finns ett behov av att forsknings- och
utvecklingsarbetet inom rättsväsendet utvecklas och organiseras för att få
allt större genomslag i verksamheterna inom hela rättskedjan. Lika viktigt
som att rättsväsendet ser till att använda svensk forskning och utvecklings­
verksamhet och att bygga upp kunskap från egna erfarenheter, är att den
kunskap som produceras internationellt och de erfarenheter som görs i an­
dra länder tas tillvara. Även om det finns variationer i brottsproblematiken
mellan olika länder, finns det mycket som är lika. Över hela världen pågår
forskning och åtgärder för att minska problemen. Sammantaget ger det en
väldig kunskapsmängd. Att ta del av denna kunskap och omsätta den i prak­
tiken är en viktig nyckel till en effektiv och ändamålsenlig användning av
rättsväsendets resurser.
Av regeringens uppdrag49 till Kriminalvården att ta fram en plan för hur til�­
lämpad forskning och utveckling kan omsättas i praktisk verksamhet för att
58
47
Prop. 2010/11:1, UO4, s.20.
48
Prop. 2011/12:1, UO4, s.20.
49
Beslut 2011-08-04 Dnr Ju 2011/5642/KRIM.
Rättsmedicinalverket • Resultatredovisning 2011
minska återfall i brott framgår bl.a. att regeringen anser att de insatser som
en rättsmyndighet gör inom forskning och utveckling ska hålla hög kvalitet,
vara operativt relevant och kunna komma till nytta i verksamheten, att det
måste finnas en systematik i det som görs och att dokumentations- och upp­
följningssystemen är utvecklade.
Övrig åter­
rapportering
och redovisning
Insatser
Forskning och utveckling har under de senaste tre åren varit en av tre verks­
övergripande prioriteringar och är så även under 2012. Det är och har ock­
så varit ett av de verksövergripande målområdena och ledorden för områ­
det har varit och är att se till att vetenskapen kommer in i verksamheten,
god universitetssamverkan, aktiv omvärldsanalys, operativ relevans samt
en strävan efter fler verksövergripande projekt. Särskilt fokus har och ska
sättas på bl.a. fortsatt arbete med att ge forskningsuppdraget goda förut­
sättningar att integreras i verksamheten, säkra tillgången till vetenskapliga
tidskrifter, fortsatt metodutveckling, identifiera kunskapsluckor och se till
att ha fler disputerade i verksamheten.
I slutet av 2011 beslutade verkledningsgruppen att en forskningsplan för en
tioårsperiod ska tas fram under första halvåret 2012. En forskningsplan bör
beskriva de allmänna förutsättningar som finns, nuvarande aktivitet, mål­
sättning samt tillgängliga resurser. RMV har ett uppdrag att bedriva forsk­
ning, forskning är ett prioriterat område och det finns också god kompetens
generellt sett inom verket. Syftet med att bedriva forskningsverksamhet är
flerfaldigt, naturligtvis att öka kunskapen inom verksamheten, men också
att få genomslag för ett vetenskapligt förhållningssätt i all verksamhet.
Dessutom är en aktiv forskning ett bra argument vid rekrytering. I en forsk­
ningsplan bör finnas beskrivet en strategi med mål, en handlingsplan som
beskriver hur dessa mål skall nås, en budget samt en plan för uppföljning av
forskningen.
Under 2011 beslutades också att under 2012 återuppta de forskningsdagar
som tidigare anordnats inom RMV, men som av bl.a. resursskäl fått stå till­
baka under ett antal år. Vid dessa dagar samlas de forskningsaktiva inom
verket för kunskapsutbyte och dialog om forskningens förutsättningar och
villkor inom verket.
Kostnader
RMV använde under 2011 ca fyra procent av de totala kostnaderna till stöd
åt forsknings- och utvecklingsarbete. De samlade kostnaderna för FoU
uppgick till knappt 16 miljoner kronor varav ca en miljon kronor utgörs av
centrala projektmedel. Personalkostnaderna för FoU uppgick till 13,5 mil­
joner kronor vilket motsvarar ca 18 årsarbetskrafter eller fem procent av
verkets totala årsarbetskrafter.
59
Rättsmedicinalverket • Resultatredovisning 2011
Övrig åter­
rapportering
och redovisning
Övrig redovisning
Ny grafisk profil
I maj 2011 firade RMV 20 år som myndighet. Inför detta tog verket fram
en ny logotype med lilla riksvapnet som grund. Logotypen överensstämmer
numera väl med övriga myndigheter inom rättsväsendet. Vidare tog verket
fram en ny grafisk profil. Rättsmedicinalverkets grafiska profil är en sam­
ling av regler som visar hur logotypen ska användas och hur trycksaker bör
se ut. Profilen kommer att bidra till att den externa och interna kommuni­
kationen och våra sakkunnigutlåtanden och andra dokument får en enhet­
lig och konsekvent inramning.
Medarbetarundersökning
Under hösten 2011 genomfördes en medarbetarundersökning för hela
myndigheten. Under våren 2012 kommer samtliga avdelningar att arbeta
med sina resultat och ta fram handlingsplaner utifrån med aktiviteter som
ska genomföras i förbättrande syfte.
Sjukfrånvaro
Den totala sjukfrånvaron motsvarar 3,2 procent av sammanlagd ordinarie
arbetstid och har ökat med 0,1 procent från föregående år. Se tabell 25.
Ökningen beror på att långtidssjukfrånvaron har ökat något i samtliga ka­
tegorier. Till följd av det har andelen långtidssjukfrånvaro i förhållande till
total sjukfrånvaro ökat till 59,5 procent. I kategorin kvinnor och för kate­
gorin anställda 30-49 år har sjukfrånvaron sammantaget ökat. För medar­
betare yngre än 30 år och för medarbetare äldre än 50 år har sjukfrånvaron
minskat och för kategorin män är den oförändrad.
Tabell 25. Andel sjukfrånvaro från sammanlagd ordinarie arbetstid (procent)
Total sjukfrånvaro
Andel långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer)
i förhållande till total sjukfrånvaro
Kvinnor
Män
Anställda yngre än 30 år
Anställda 30-49 år
Anställda 50 år och äldre
2009
3,3
2010
3,1
2011
3,2
58,8
3,2
3,5
1,5
3,0
4,0
55,2
3,0
3,3
2,0
2,4
4,4
59,5
3,1
3,3
1,3
2,7
4,2
Källa: RMV:s löne- och personaladministrativa system Palasso.
Personalrörlighet
Med personalrörlighet avses avgångar vid myndigheten, inklusive pensions­
avgångar.
Personalrörligheten inom RMV uppgick under 2011 till 7,2 procent och har
60
Rättsmedicinalverket • Resultatredovisning 2011
därmed ökat med 1,1 procent sedan föregående år. Orsaken till rörligheten
är främst pensionsavgångar eller annan arbetsgivare.
Personregister, vävnadshantering – behov av utökat författningsstöd?
Registrering och hantering av personuppgifter förekommer inom alla RMV:s
verksamhetsområden och för ett flertal olika ändamål.
Övrig åter­
rapportering
och redovisning
RMV:s elektroniska informationshantering är av inte obetydlig omfattning,
och utgör i mer eller mindre grad en integrerad del av den operativa verk­
samheten. Utan detta informationsstöd skulle varken den operativa verk­
samheten eller normala kvalitetskrav kunna upprätthållas. Vad som vidare
kännetecknar informationshanteringen är att den innefattar behandling av
känsliga personuppgifter.
Sedan 2009 bedriver RMV ett projekt vars uppgift är att granska RMV:s
informationshantering och analysera om personuppgiftslagen (1998:204;
PUL) och i förekommande fall annan lagstiftning, t.ex. offentlighets- och se­
kretesslagen (2009:400), stödjer verkets både manuella och helt eller delvis
automatiserade behandling av personuppgifter m.m. med beaktande av verk­
samheternas mål, forskningens behov, krav i författning och RIF-arbetet.
Mot bakgrund av RMV:s uppdrag, informationshanteringens strategiska
betydelse samt mängden känsliga personuppgifter finns det anledning att
ifrågasätta om PUL är en ändamålsenlig reglering för myndighetens person­
uppgiftsbehandling. Med ändamålsenlig avses här ett författningsstöd som
tar i beaktande både verksamhetsintressen och den enskildes intresse av
skydd för den personliga integriteten. Det kan inte uteslutas att flertalet av
de frågeställningar beträffande RMV:s personuppgiftsbehandling bottnar i
svårigheter för verksamheten att applicera PUL på densamma. Projektet ska
därför närmare utreda om det föreligger behov av ett nytt eller ändrat för­
fattningsstöd för RMV:s personuppgiftsbehandling.
I samband med projektets genomgång av verkets personregister och databa­
ser har olika åtgärder kunnat vidtas i syfte att kvalitetssäkra inmatning och
uttag av uppgifter vilket också bidrar till ökad kvalitet i ärendehanteringen
m.m.
Under projektets gång har även frågan om tydligheten i det juridiska ram­
verket kring verkets vävnadshantering i samband med obduktionsverksam­
het – särskilt utformningen av obduktionslagen (1975:191) – kommit upp
och verket ser att det finns ett behov av att i lagstiftningen klargöra att det
vävnadsmaterial som tas i samband med obduktion ska kunna sparas och
användas för forskning, utbildning och kvalitetssäkring.
Projektarbetet kommer att avslutas under 2012 och RMV har för avsikt att
tillskriva regeringen angående de författningsändringar som verket anser be­
hövs för att ge verksamheterna en tydlig rättslig grund.
61
62
Rättsmedicinalverket • Resultatredovisning 2011
Kostnader och intäkter
redovisat på
­verksamhetsområden
Kostnader och
intäkter redovisat
på verksamhets­
områden
Kostnader
Tabell 26. Redovisning av kostnader per verksamhetsområde (andel i procent) *
Verksamhetsområde
Rättspsykiatri
Rättsmedicin
Rättskemi
Rättsgenetik
Totalt
2009
tkr andel
133 992
38
130 655
37
71 399
20
19 691
5
355 737
100
2010
tkr andel
142 496
37
149 792
38
79 736
20
18 765
5
390 789
100
2011
tkr andel
148 305
36
155 993
38
87 387
21
18 777
5
410 462
100
* Verksgemensamma kostnader, 35 663 tkr år 2011, har fördelats per verksamhetsområde
i relation till personalkostnaderna.
I tabell ”Fördelade gemensamma kostnader” nedan återfinns en specifikation av de
­gemensamma kostnaderna.
Rättsmedicinalverkets samlade kostnader har under år 2011 i löpande
priser ökat med knappt 20 miljoner kronor (fem procent) jämfört med
året innan. Ökningen är huvudsakligen hänförlig till personal¬kostnader
(+13 miljoner kronor) bl.a. till följd av nyrekryteringar och löne¬revision.
Avskrivningar och finansiella kostnader har stigit med 3,4 miljoner kro­
nor (31 procent) till följd av ökade investeringar och stigande låneränta.
Intäkter
Tabell 27. Redovisning av anslagsintäkter per verksamhetsområde
(andel i procent) *
Verksamhetsområde
Rättspsykiatri
Rättsmedicin
Rättskemi
Rättsgenetik
Totalt
2009
tkr andel
126 164
47
108 977
40
34 062
12
1 193
1
270 396
100
2010
tkr andel
134 306
45
123 296
42
37 703
13
706
0
296 011
100
2011
tkr andel
139 013
45
129 343
42
40 457
13
1 215
0
310 028
100
* Verksgemensamma anslagsintäkter, 30 769 tkr år 2011, har fördelats per verksamhets­
område (ej rättsgenetik) i relation till personalkostnaderna.
Som framgår av tabellen har intäkterna av anslag ökat med 14 miljoner kro­
nor vilket motsvarar en ökning med knappt fem procent jämfört med 2010.
År 2010 var ökningen drygt 25 miljoner kronor eller tio procent.
Anslagsintäkterna inom rättsgenetik avser till största delen utförda identifie­
ringsärenden åt den rättsmedicinska verksamheten.
63
Rättsmedicinalverket • Resultatredovisning 2011
Kostnader och
intäkter redovisat
på verksamhets­
områden
Tabell 28. Redovisning av intäkter exklusive anslagsintäkter
per ­verksamhetsområde (andel i procent) *
Verksamhetsområde
Rättspsykiatri
Rättsmedicin
Rättskemi
Rättsgenetik
Totalt
Gem
2009
tkr andel
8 013
9
21 073
24
41 076
46
18 567
21
88 729
100
2010
tkr andel
7 965
8
24 255
26
43 576
46
18 700
20
94 496
100
2011
tkr andel
9 301
10
25 155
27
40 069
43
18 439
20
92 964
100
* Verksgemensamma intäkter, 447 tkr år 2011, har fördelats per verksamhetsområde
i relation till personalkostnaderna.
Intäkterna exklusive anslagsintäkter har totalt minskat med 1,6 miljoner
kronor under år 2011 jämfört med året innan. Minskningen beror på att
intäkterna i den rättskemiska uppdrags¬verksamheten minskat med 3,7 mil­
joner kronor, huvudsakligen till följd av minskade uppdrag från
Kriminalvården.
Avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 29. Utfall för RMV:s uppdragsfinansierade resultatområden
2009 - 2011 (tkr)
Rättskemi Rättsgenetik
Rättsintyg
Ingående balans 2009
2 742
1 162
2 970
Intäkter
37 871
18 561
18 083
Kostnader
33 968
18 499
18 660
Resultat
3 903
62
-577
Ingående balans 2010
Intäkter
Kostnader
Resultat
6 645
43 188
41 846
1 342
1 224
18 649
18 003
646
2 393
20 891
23 161
-2 270
Ingående balans 2011
Intäkter
Kostnader
Resultat
7 987
39 542
46 336
-6 794
1 870
18 421
17 540
881
123
21 426
22 983
-1 557
Utgående balans 2011
1 193
2 751
-1 434
Den rättskemiska uppdragsverksamheten resulterade i ett större under­
skott på 6,8 miljoner kronor 2011 till följd av minskade intäkter och
ökade kostnader. Intäkterna minskade med 3,7 miljoner kronor medan
kostnaderna ökade med 4,5 miljoner kronor. Kostnadsökningen är delvis
hänförlig till att flera stora utvecklingsprojekt, som tidigare år varit tvung­
et att nedprioriteras, nu finansierats med det ackumulerade överskottet.
Rättsintygsverksamheten resulterade även 2011 i ett underskott vilket för­
anleder att en översyn av taxorna ska göras 2012.
Den rättsgenetiska verksamheten medförde ett mindre överskott till följd av
något minskade kostnader under året.
64
Rättsmedicinalverket • Resultatredovisning 2011
Finansiering
RMV:s finansiering 2009 - 2011
Kostnader och
intäkter redovisat
på verksamhets­
områden
Mkr
450
400
350
300
250
200
150
100
94,5
93
270,4
296
310
2009
2010
2011
88,7
50
0
Anslag
År
Avgifter m.m.
Rättsmedicinalverkets totala intäkter under år 2011 uppgick till 403 miljo­
ner kronor. Verksamheten finansierades till ca 77 procent genom anslag via
statsbudgeten och till ca 23 procent genom avgifter och andra ersättningar.
De rättspsykiatriska och rättsmedicinska verksamheterna är till största de­
len anslagsfinansierade. Den rättskemiska verksamheten är till drygt hälften
avgiftsfinansierad medan den rättsgenetiska verksamheten är i stort helt av­
giftsfinansierad.
Intäkter av anslag uppgick till 310 miljoner kronor medan anslagsavräk­
ningen blev något högre – 311,6 miljoner kronor. Detta innebär att verket
har ett utgående överföringsbelopp till år 2012 på 4,6 miljoner kronor.
Intäkterna av avgifter uppgick år 2011 till 90,9 miljoner kronor. Övriga in­
täkter, bidrag och räntor, uppgick till drygt 2 miljoner kronor.
Verksgemensamma kostnader
Tabell 30. Fördelade gemensamma kostnader 2009 - 2011 (andel i procent)
Verksledning och kansli
IT-stöd
Information/Arkiv
FoU-samordning
Övriga omkostnader *)
Summa
*)
2009
tkr andel
14 077
46
9 741
32
922
3
510
2
5 054
17
30 304
100
2010
tkr andel
16 577
46
9 892
28
1 267
4
453
1
7 466
21
35 655 100
2011
tkr andel
17 874
50
10 352
29
1 592
5
409
1
5 436
15
35 663
100
Ekonomi- och personalsystem, kompetensutveckling, chefsmöten, räntor m.m.
De verksgemensamma kostnaderna uppgick år 2011 till 35,6 miljoner kro­
nor, motsvarande nio procent av verkets totala kostnader, vilket är samma
belopp och procentandel som föregående år.
Källa för samtliga tabeller och uppgifter i detta avsnitt är ekonomisystemet
Agresso.
65
66
Rättsmedicinalverket • Finansiell redovisning 2011
Finansiell redovisning
Finansiell
redovisning
SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER
Belopp i tkr
2011
2010
2009
2008
2007
80 000
72 241
80 000
64 925
80 000
55 821
75 000
56 454
75 000
55 178
Kontokredit hos Riksgäldskontoret
- beviljad i regleringsbrevet
31 201
- maximalt utnyttjad
0
29 472
0
28 000
5 977
24 340
13 285
24 136
0
414
0
120
0
94
0
149
92
532
0
80 000
90 894
71 500
93 844
70 000
87 937
61 000
79 668
59 000
76 481
9 360
0
8 842
0
8 410
0
7 302
403
7 241
1 098
4 594
0
4 253
0
6 092
239
0
300
0
0
Bemyndiganden
- tilldelat bemyndigande
0
0
0
0
0
Personal under året
- antalet årsarbetskrafter
- medelantalet anställda
375
398
362
386
351
375
349
379
340
372
1 057
1 049
984
951
920
9 981
-7 470
2 511
10 263
-282
9 981
6 874
3 389
10 263
-11 301
-2 631
-13 932
-13 082
1 781
-11 301
Låneram i Riksgäldskontoret
- beviljad i regleringsbrevet
- utnyttjad
Räntekonto i Riksgäldskontoret
- ränteintäkter
- räntekostnader
Avgiftsintäkter 1)
- budget i regleringsbrevet
- utfall
Anslagskredit
4:1:8 ap.1 Rättsmedicinalverket
- beviljad i regleringsbrevet
- utnyttjad kredit
Anslag
- anslagssparande 4:1:8 ap.1
- anslagssparande 13:3:1 ap.25
2)
Driftkostnad
- per årsarbetskraft
Kapitalförändring 3)
- balanserad kapitalförändring
- årets kapitalförändring
- utgående myndighetskapital
1)
Samtliga avgiftsintäkter disponeras av RMV.
2)
Anslaget disponerades under 2008-2009 och omdisponerades till Kammarkollegiet 2010.
3)
Skillnaden mellan utgående myndighetskapital 2008 och balanserad kapitalförändring 2009 ­
hänför sig till ändrade redovisningsprinciper för anslagsavräkning och övergångseffekter
i samband med denna.
67
Rättsmedicinalverket • Finansiell redovisning 2011
Finansiell
redovisning
RESULTATRÄKNING
RMV totalt (belopp i tkr)
2011
2010
310 028
90 894
1 656
414
296 011
93 844
519
132
SUMMA
402 992
390 507
VERKSAMHETENS KOSTNADER
Kostnader för personal (not 6)
Kostnader för lokaler
Övriga driftkostnader
Finansiella kostnader (not 5)
Avskrivningar och nedskrivningar
-270 461
-45 503
-80 244
-1 232
-13 021
-257 604
-44 871
-77 436
-293
-10 585
-410 462
-390 789
-7 470
-282
TRANSFERERINGAR
Medel som erhållits från statsbudgeten
för finansiering av bidrag
Lämnade bidrag (not 8)
0
0
200
-200
SALDO
0
0
-7 470
-282
VERKSAMHETENS INTÄKTER
Intäkter av anslag (not 1)
Intäkter av avgifter och andra ersättningar (not 2)
Intäkter av bidrag (not 3)
Finansiella intäkter (not 4)
SUMMA
VERKSAMHETSUTFALL
ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING (not 7)
68
Rättsmedicinalverket • Finansiell redovisning 2011
RESULTATRÄKNING
Rättsgenetik, avgiftsbelagd verksamhet (belopp i tkr)
2011
2010
18 357
44
19
18 421
18 622
20
7
18 649
-8 152
-2 237
-6 117
-121
-914
-17 540
-8 643
-2 199
-6 282
-29
-850
-18 003
VERKSAMHETSUTFALL
880
646
ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING (not 7)
880
646
Rättskemi, avgiftsbelagd verksamhet (belopp i tkr)
2011
2010
39 501
41
39 542
43 169
19
43 188
-22 902
-5 002
-15 008
-322
-3 103
-46 336
-20 319
-4 901
-14 290
-62
-2 274
-41 846
VERKSAMHETSUTFALL
-6 794
1 342
ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING (not 7)
-6 794
1 342
2011
2010
21 404
22
21 426
20 883
7
20 891
-14 888
-351
-7 687
-3
-54
-22 983
-15 079
-350
-7 676
-1
-54
-23 161
VERKSAMHETSUTFALL
-1 557
-2 270
ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING (not 7)
-1 557
-2 270
VERKSAMHETENS INTÄKTER
Intäkter av avgifter och andra ersättningar
Intäkter av bidrag
Finansiella intäkter
SUMMA
VERKSAMHETENS KOSTNADER
Kostnader för personal
Kostnader för lokaler
Övriga driftkostnader
Finansiella kostnader
Avskrivningar och nedskrivningar
SUMMA
VERKSAMHETENS INTÄKTER
Intäkter av avgifter och andra ersättningar
Finansiella intäkter
SUMMA
VERKSAMHETENS KOSTNADER
Kostnader för personal
Kostnader för lokaler
Övriga driftkostnader
Finansiella kostnader
Avskrivningar och nedskrivningar
SUMMA
Rättsintyg, avgiftsbelagd verksamhet (belopp i tkr)
VERKSAMHETENS INTÄKTER
Intäkter av avgifter och andra ersättningar
Finansiella intäkter
SUMMA
VERKSAMHETENS KOSTNADER
Kostnader för personal
Kostnader för lokaler
Övriga driftkostnader
Finansiella kostnader
Avskrivningar och nedskrivningar
SUMMA
Finansiell
redovisning
69
Rättsmedicinalverket • Finansiell redovisning 2011
Finansiell
redovisning
BALANSRÄKNING
Belopp i tkr
2011-12-31 2010-12-31
TILLGÅNGAR
IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR (not 9)
Balanserade utgifter för utveckling
Rättigheter och andra liknande immateriella anläggningstillgångar
4 934
1 323
2 667
1 037
MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR (not 9)
Förbättringsutgifter på annans fastighet
Maskiner, inventarier, installationer m.m
26 237
42 718
29 159
38 086
FORDRINGAR
Kundfordringar (not 10)
Fordringar hos andra myndigheter (not 11)
Övriga fordringar
5 820
17 151
51
4 148
13 844
42
11 367
0
10 482
2 082
6 099
8 084
20 103
39
31 183
40
135 841
140 854
219
9 981
-7 470
219
10 263
-282
408
1 885
687
1 356
SKULDER M.M.
Lån i Riksgäldskontoret (not 18)
Skulder till andra myndigheter (not 19)
Leverantörsskulder (not 20)
Övriga skulder (not 21)
Förskott från uppdragsgivare och kunder
72 241
8 638
17 205
4 745
332
64 925
8 933
25 072
4 657
305
PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER
Upplupna kostnader (not 22)
Oförbrukade bidrag (not 23)
Övriga förutbetalda intäkter (not 24)
25 895
1 706
57
23 933
731
56
SUMMA KAPITAL OCH SKULDER
135 841
140 854
PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER
Förutbetalda kostnader (not 12)
Övriga upplupna intäkter (not 13)
AVRÄKNING MED STATSVERKET
Avräkning med statsverket (not 14)
KASSA OCH BANK
Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret (not 15)
Kassa och bank
SUMMA TILLGÅNGAR
KAPITAL OCH SKULDER
MYNDIGHETSKAPITAL
Statskapital utan avkastningskrav
Balanserad kapitalförändring (not 16)
Kapitalförändring enligt resultaträkningen (not 7)
Avsättningar (not 17)
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
Övriga avsättningar
70
Rättsmedicinalverket • Finansiell redovisning 2011
Finansiell
redovisning
ANSLAGSREDOVISNING
Redovisning mot anslag
Belopp i tkr
Anslag
Utgiftsområde 4
Rättsväsendet 1:8 ap 1
Rättsmedicinalverket
Ramanslag (not 25)
Ingående
överföringsbelopp
Årets tilldelning
enligt
regleringsbrev
Totalt
disponibelt
belopp
4 192
312 013
316 205
Netto­
Utgående
utgifter överföringsbelopp
-311 611
4 594
Bemyndiganden och finansiella villkor
Anslag 4:1:8 ap 1
Utöver tilldelat belopp under anslaget får RMV disponera en anslagskredit om 9 360 tkr.
71
Rättsmedicinalverket • Finansiell redovisning 2011
Finansiell
redovisning
TILLÄGGSUPPLYSNINGAR
Redovisnings- och värderingsprinciper
Allmänt
Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordning (2000:605) om
årsredovisning och budgetunderlag. Rättsmedicinalverkets redovisning föl­
jer god redovisningssed såsom den kommer till uttryck i ESV:s föreskrifter
och allmänna råd till 6 § förordningen (2000:606) om myndigheters bokfö­
ring. Fr o m 2009-01-01 avräknas anslagen kostnadsmässigt.
Som brytdag enligt föreskrifterna till 10 § förordning (2000:606) om myn­
digheters bokföring har Rättsmedicinalverket fastställt 2012-01-05.
I den finansiella redovisningen är beloppen avrundade till närmaste hela tusen­
tal kronor vilket kan medföra vissa summeringsfel.
Anläggningstillgångar
Med anläggningstillgångar avser Rättsmedicinalverket en tillgång som är
avsedd för stadigvarande bruk eller innehav, t ex tekniska anläggningar,
­maskiner, inventarier och transportmedel. Tillgångens värde (exkl moms)
ska uppgå till ett halvt prisbasbelopp, 21 400 kr år 2011, och ha en ekono­
misk livslängd på minst tre år. För immateriella anläggningstillgångar ska
anskaffningsvärdet uppgå till 100.000 kronor.
I anskaffningsvärdet ingår kostnader för installation, transporter, tull och
motsvarande. Tillämpad princip innebär att ett objekt som understiger det
fastställda beloppet, men tillhör en fungerande enhet läggs ihop med övriga
objekt och betraktas som en tillgång.
De olika tillgångarnas ekonomiska livslängd är klassade enligt följande:
3 år: Förbättringsutgifter på annans fastighet där hyresavtalet löper
på 3 år.
4 år: IT- och kontorsutrustning samt programvaror. Foto och presenta­
tionsutrustning samt laborations-, obduktions- och verkstadsutrustning med kort livslängd. Förbättringsutgifter på annans
fastighet där hyresavtalet löper på 4 år samt transportmedel.
5 år: Immateriella anläggningstillgångar.
6 år: Förbättringsutgifter på annans fastighet där hyresavtalet
löper på 6 år.
7 år: Telefonväxel, programvaror samt laborations-, obduktionsoch verkstadsutrustning med medellivslängd.
72
Rättsmedicinalverket • Finansiell redovisning 2011
10 år:Inredning samt laborations-, obduktions- och verkstadsutrustning
med lång livslängd, samt förbättringsutgifter av annans fastighet.
15 år:Förbättringsutgifter på annans fastighet avseende byggnadsfast
inredning.
Finansiell
redovisning
20 år:Förbättringsutgifter på annans fastighet avseende byggnadsfast i
nredning.
Rättsmedicinalverket har undantagit vissa typer av tillgångar från tillgångs­
redovisning. Det gäller inventarier som utsätts för hårt slitage och bedöms
ha en livslängd understigande tre år såsom datorer, mobiltelefoner samt
möbler till rättspsykiatrins vårdavdelningar.
Rättsmedicinalverket tillämpar planenlig linjär avskrivning.
Värdering av fordringar och skulder
Fordringar har tagits upp till det belopp de förväntas inflyta med.
Periodavgränsningsposter
Som periodavgränsningspost bokförs belopp överstigande 10 000 kr.
Redovisning av anställdas sjukfrånvaro enligt 7 kap 3 § FÅB
(2000: 605)
Uppgifter om sjukfrånvaro: se Resultatredovisningen, avsnittet Övrig åter­
rapportering och redovisning.
73
Rättsmedicinalverket • Finansiell redovisning 2011
Finansiell
redovisning
Uppgifter om 2011 års ledande
befattningshavare och insynsråd
Utbetald ersättning till ledande befattningshavare och rådsledamöter
samtuppgift om uppdrag som styrelse- eller rådsledamot i andra
statliga myndighetereller aktiebolag.
Namn, sidouppdrag
GD Erna Zelmin
Nämnden för statligt tandvårdsstöd, vice ordförande
Ersättning i kronor
1 071 711
Insynsråd
Kerstin Haglö
Rättshjälpsnämnden, ledamot
Överklagandenämnden för nämndemän, ersättare
Niels Lynöe
Skatteverkets nämnd för dödförklaring, ledamot
Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm, suppleant
Karolinska Institutets etikråd, ordförande
Tore Nilstun
950
0
Gunnel Wennberg
Partibidragsnämnden
Statsrådsarvodesnämnden
Revisorsnämndens tillsynsnämnd
Åklagarväsendets tjänsteförslagsnämnd
950
Barbro Westerholm
Statens medicinsk-etiska råd, ledamot
Vårdbolaget TioHundra, styrelseledamot
Södersjukhusets etikråd, ledamot
Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverkets nämnd
för tandvårdsstöd, ledamot
Europeiska läkemedelskontrollens patient- och
konsumentråd, ledamot
950
Andra förmåner eller framtida åtaganden har inte utgått.
74
0
75
Rättsmedicinalverket • Finansiell redovisning 2011
NOTER
Belopp i tkr
2011
2010
90 894
93 844
Intäkter enligt 4 § Avgiftsförordningen
varav statliga
Uthyrning lokaler och utrustning
Utbildning och konferenser
Konsulttjänster
Övriga intäkter
9 892
1 489
2 412
2 190
5 290
0
8 697
1 195
2 376
439
5 480
402
Offentligrättsliga avgifter Rättsgenetik
varav statliga
16 556
2 579
17 612
3 664
Intäkter av uppdragsverksamhet:
varav statliga
Laboratorieanalyser
Tjänste- och konsultuppdrag
Övriga uppdragsintäkter
62 504
57 784
40 682
21 583
239
65 177
61 429
44 066
20 855
256
Övriga intäkter i verksamheten
varav statliga
1 942
480
2 359
15
3
Intäkter av bidrag
Bidrag från statliga myndigheter
Bidrag från övriga organisationer
1 656
493
1 164
519
416
103
4
Finansiella intäkter
Ränteintäkter räntekonto i Riksgälden
Övriga finansiella intäkter
414
414
0
132
120
12
5
Finansiella kostnader
Räntekostnader lån i Riksgälden
Övriga finansiella kostnader
1 232
1 191
41
293
283
10
6
Kostnader för personal
Lönekostnader exkl sociala avgifter
Arvoden till uppdragstagare exkl sociala avgifter
Övriga kostnader för personal
1
Intäkter av anslag
Skillnaden mellan intäkter av anslag i resultaträkningen och utgifter i anslagsredovisningen beror
på anslagsavräknad semesterlöneskuld (1 583 tkr)
intjänad t.o.m. 2008 enligt övergångsbestämmelsen till anslagsförordningen (2011:223).
2
Intäkter av avgifter och andra ersättningar
Noter
Jämförelsevärdena från 2010 har justerats genom
20 855 tkr flyttats från övriga uppdragsintäkter till
tjänste- och konsultuppdrag. Vidare har 116 tkr
tillförts övriga uppdragsintäkter från utbildning och
konferenser.
270 461 257 604
170 378 160 873
6 065
5 834
94 018
90 897
77
Rättsmedicinalverket • Finansiell redovisning 2011
Noter
Belopp i tkr
2011
2010
-7 470
880
-6 793
-1 557
-282
646
1 342
-2 270
0
-200
7
Årets kapitalförändring
Årets resultat Rättsgenetik
Årets resultat Rättskemi
Årets resultat Rättsintyg
8
Lämnade bidrag
Lämnat bidrag 2010 till Linköpings Universitet avseende datainsamling och forsknings­samverkan.
9
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
6 257
3 705
Balanserade utgifter för utveckling
Anskaffning IB
Årets anskaffning
Anskaffn. värde
3 398
2 976
6 374
731
2 667
3 398
-731
-709
-1 440
-658
-73
-731
4 934
2 667
Anskaffning IB
Årets anskaffning
Anskaffn. värde
4 617
914
5 530
4 104
513
4 617
Avskrivningar IB
Årets avskrivningar
Avskrivningar UB
-3 579
-628
-4 207
-3 135
-444
-3 579
1 323
1 037
68 955
67 245
Anskaffning IB
Årets anskaffning
Anskaffn. värde
41 350
0
41 350
34 833
6 517
41 350
Avskrivningar IB
Årets avskrivningar
Avskrivningar UB
-12 191
-2 922
-15 113
-9 592
-2 599
-12 191
26 237
29 159
Avskrivningar IB
Årets avskrivningar
Avskrivningar UB
Bokfört värde
Egenutvecklade immateriella anläggnings­tillgångar
redovisas fr.o.m. år 2011 under ­Balanserade utgifter
för utveckling.
Justering av 2010 års siffror har gjorts.
Rättigheter och andra immateriella
anläggningstillgångar
Bokfört värde
Materiella anläggningstillgångar
Förbättringsutgifter på annans fastighet
Bokfört värde
78
Rättsmedicinalverket • Finansiell redovisning 2011
Belopp i tkr
2011
2010
Maskiner , inventarier, installationer m m
Anskaffning IB
Årets anskaffning
Anskaffn. värde
107 531
93 426
13 395
14 105
120 925 107 531
Avskrivningar IB
Årets avskrivningar
Avskrivningar UB
-69 445
-8 762
-78 207
-61 976
-7 469
-69 445
42 718
38 086
5 820
108
664
55
1 508
982
0
0
2 504
4 148
101
282
217
0
221
114
500
2 713
Bokfört värde
Ingående balanser för 2010 är justerade
p g a fel i tidigare årsredovisningar.
10
Kundfordringar
Jönköpings sjukvårdsområde
Landstinget i Östergötland
LMC, UC, Linköping
Sahlgrenska Universitetssjukhuset
SLSO, Stockholms Läns Sjukvårdsområde
Sociala Resursnämnden
Sveriges Kommuner och Landsting
Övrigt
11
Fordringar andra myndigheter
Skatteverket
Polisen
Kriminalvården
Karolinska Institutet
Övrigt
17 151
6 130
8 756
1 061
348
857
13 844
6 582
5 653
1 052
0
557
12
Förutbetalda kostnader
Förutbetalda hyreskostnader
Övrigt
11 367
10 383
984
10 482
9 867
615
13
Övriga upplupna intäkter
Sent fakturerat för utförda rättsintyg samt
ersättning för medverkan i forskning.
0
2 082
14
Avräkning med statsverket
6 099
8 084
-4 192
-6 031
311 611
-312 013
296 567
-294 729
-4 594
-4 192
12 276
12 632
-1 583
-356
10 693
12 276
6 099
8 084
Anslag i räntebärande flöde
Ingående balans
Redovisat mot anslag
4:1:8 Rättsmedicinalverket
Anslagsmedel som tillförs räntekonto
Fordringar/skulder avseende anslag i
­räntebärande flöde
Fordran avs. sem.löneskuld som inte redovisats
mot anslag
Ingående balans
Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln
Fordran avs. sem.löneskuld som inte redovisats mot anslag
Summa Avräkning med statverket
Noter
79
Rättsmedicinalverket • Finansiell redovisning 2011
Noter
Belopp i tkr
15
2011
2010
20 103
31 183
9 981
10 263
10 263
646
1 342
-2 270
9 981
6 874
62
3 903
-577
10 263
2 294
2 043
408
687
-4
-275
408
687
929
-395
153
687
1 885
1 356
Lån i Riksgäldskontoret
72 241
64 925
Ingående balans
Årets amortering
Årets lån
Summa upptagna lån
Beviljad låneram för år 2011 är 80 000 tkr
64 925
-12 700
20 015
72 241
55 821
-10 388
19 492
64 925
Skulder till andra myndigheter
8 638
8 933
Skatteverket, arbetsgivaravgifter
Skatteverket, momsskuld
SPV avtalsförsäkring
Övrigt
4 445
1 399
1 627
1 167
4 302
1 567
1 171
1 893
17 205
25 072
3 637
72
222
0
2 099
0
65
3 094
2 212
2 178
2 118
1 636
1 446
1 298
Behållning räntekonto i Riksgälden
Av regeringen beviljad kredit 31 201 tkr.
16
Balanserad kapitalförändring
Balanserad kapitalförändring
Ingående balans
Balanserad kapitalförändring Rättsgenetik
Balanserad kapitalförändring Rättskemi
Balanserad kapitalförändring Rättsintyg
Utgående balans
17
Avsättningar
Avsättningar pensioner
Ingående balans
Årets pensionskosnader
Årets pensionsutbetalningar
Utgående balans
Från och med år 2011 visar noten Årets pensionskostnader i stället för Avsättningar under året.
Justering av 2010 års siffror har gjorts.
Övriga avsättningar
Utgörs av kompetensutvecklingsmedel från s k RALSmedel avsatta fr o m år 2009 där beslut
saknas om hur dessa ska användas. Medel avsatta t
o m 2008 redovisas under upplupna kostnader och
kommer att förbrukas under 2012.
18
19
20
Leverantörsskulder
Rationell IT i Linköping HB
A/B Sciex AB
Akademiska Hus
Specialfastigheter
Västerbottens läns landsting
Locum, Landstingsfastigheter Stockholm
Histolab Products AB
80
Rättsmedicinalverket • Finansiell redovisning 2011
Belopp i tkr
21
22
23
2011
2010
Regionfastigheter Lund
EFG Kontorsmöbler
Akademiska Sjukhuset Uppsala
Scantec Lab AB
Övrigt
0
510
1 008
929
8 663
531
0
0
0
10 559
Övriga skulder
4 745
4 657
Personalens källskatt
Övrigt
4 611
135
4 483
174
25 895
23 933
Upplupen löneskuld inkl sociala avgifter
Upplupen kompledighetsskuld
Upplupen semesterlöneskuld
Kompetensutvecklingsmedel
Övriga upplupna kostnader
4 623
534
19 725
377
636
3 882
747
18 567
396
340
Oförbrukade bidrag
1 706
731
616
-15
527
228
448
182
0
299
1 091
190
23
0
0
878
204
140
23
23
19
0
57
57
56
56
Upplupna kostnader
Bidrag från annan statlig myndighet
Kriminalvården
Karolinska Institutet inkl Centrum för forensisk
vetenskap
Linköpings Universitet
Noter
Saldot på Kriminalvården 2011 består av en felbokföring som kommer att justeras under 2012.
Bidrag från privata företag och organisationer
Östergötlands läns landsting
Svenska Läkarsällskapet
Schizo Detect
Kungliga Fysiografiska Sällskapet
Sveriges Kommuner och Landsting
24
Övriga förutbetalda intäkter
Förutbetalda hyresintäkter (statliga)
25
Ingående överföringsbelopp
Ingående överföringsbelopp har justerats ned
med 61 tkr hänförligt till felaktighet i anslagsredovisningen år 2010. RMVdisponerade del (ap
25) av anslaget 13:3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder som dock under året omdisponerades till
Kammarkollegiet utan att RMV informerades. Det
medförde att tidigare anslagsavräkning på 61 tkr
inte kunde återföras.
81
Rättsmedicinalverket • Finansiell redovisning 2011
Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens
resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska
­ställning.
Stockholm den 22 februari 2012
Erna Zelmin-Ekenhem
Generaldirektör
82
83
Årsredovisning 2011
RÄTTSMEDICINALVERKET
• www.rmv.se