Transcript Årsredovisning 2013 - Rättsmedicinalverket

Box 206, 101 24 Stockholm
Vasagatan 52, 3 tr
Telefon växel 08-441 76 00
Fax: 08-24 05 30
E-post: [email protected]
www.rmv.se
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
Årsredovisning 2013
1 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
2 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
Innehållsförteckning
Generaldirektören har ordet .........................................5
Resultatredovisning ........................................................6
Rättspsykiatri ........................................................................... 6
Rättsmedicin........................................................................... 28
Rättskemi ............................................................................... 42
Rättsgenetik ............................................................................ 51
Övrig återrapportering och redovisning ................................. 57
Kostnader och intäkter redovisat på verksamhetsområden ... 73
Finansiell redovisning...................................................79
Sammanställning över väsentliga uppgifter........................... 79
Resultaträkningar ................................................................... 80
Balansräkning......................................................................... 82
Anslagsredovisning ................................................................ 83
Tilläggsupplysningar.............................................................. 84
Noter....................................................................................... 86
Årsredovisningen följer kraven i förordningen (2000:605) om årsredovisning
och budgetunderlag samt strukturen i det regleringsbrev som gällt för
Rättsmedicinalverket (RMV) år 2013. RMV:s verksamhet återfinns bland
statsutgifterna inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet (UO 4) och indelas i
verksamhetsområdena
•
•
•
•
Rättspsykiatri
Rättsmedicin
Rättskemi
Rättsgenetik
3 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
4 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
Generaldirektören har ordet
Rättsmedicinalverket (RMV) bedriver verksamhet inom fyra
verksamhetsområden – rättspsykiatri, rättsmedicin, rättskemi och rättsgenetik.
Verksamheten vilar på vetenskaplig grund och är beroende av
specialistkunskaper och i övrigt kunniga och engagerade medarbetare samt
modern och avancerad medicin-teknisk utrustning. RMV:s lokaler är speciellt
utformade för att passa verksamheten och uppfylla de särskilda krav som gäller
i fråga om arbetsmiljö och säkerhet.
Verksamheten är geografiskt spridd över landet, vilket ställer stora krav på
samordning när det gäller bl. a. kompetensförsörjning, utvecklingsinsatser och
kvalitetsarbete liksom planering, uppföljning och rutiner.
Verksamhetsåret 2013 präglades av stora besparingar inom RMV som en direkt
följd av att myndigheten inte tilldelades det anslag som hade behövts för att
fortsätta det lyckosamma utvecklingsarbetet som bedrivits sedan 2008. I höstas
fick RMV glädjande nog extra medel både på tilläggsbudget och i anslag för
2014. Detta tillsammans med de omprioriteringar, neddragningar och
effektiviseringar som gjordes under förra året medför att RMV nu är redo att
åter ta tag i de olika insatser som fortsatt behöver göras för att myndigheten ska
kunna fortsätta fullgöra sitt uppdrag på bästa möjliga sätt.
Jag kan åter konstatera att RMV lever upp till regeringens krav och att
myndigheten trots det svåra läget förra året kan skriva att måluppfyllelsen är
god eller mycket god.
Foto:Karl Ekenhem
5 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
Resultatredovisning
Rättspsykiatri
Mål för verksamhetsområdet Rättspsykiatri
Verksamheten ska svara mot uppdragsgivarnas behov så att de möjligheter som
det forensiska utredningsstödet ger kan tillvaratas av de brottsbekämpande
myndigheterna.
Återrapportering
Rättsmedicinalverket ska redovisa och analysera verksamhetens resultat i
förhållande till de uppgifter som framgår av förordningen (2007:976) med
instruktion för Rättsmedicinalverket samt annan författning. Redovisningen ska
göras utifrån myndighetens verksamhetsområden (rättspsykiatri, rättsmedicin,
rättskemi och rättsgenetik).
Rättsmedicinalverkets uppgifter inom rättspsykiatri
Av förordningen (2007:976) med instruktion för Rättsmedicinalverket framgår
att myndigheten särskilt ska svara för
•
rättspsykiatriska undersökningar i brottmål och läkarintyg som avses i 7 §
lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m.,
•
utredningar om risk för återfall i brottslighet enligt lagen (2006:45) om
omvandling av fängelse på livstid,
•
information inom sitt ansvarsområde till andra myndigheter och enskilda,
•
internationellt samarbete inom sitt ansvarsområde,
•
utvecklingsarbete och stöd åt forskning av betydelse för verksamheten.
Rättsmedicinalverket (RMV) får också inom sitt ansvarsområde utföra uppdrag
om verksamheten i övrigt medger det.
6 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
Redovisning och analys av resultatet
Allmänt
Den rättspsykiatriska utredningsverksamheten bedrivs vid tre olika
undersökningsenheter. Två enheter ingår i RMV:s organisation – de
rättspsykiatriska avdelningarna i Stockholm respektive i Göteborg – och en
enhet utgörs av den rättspsykiatriska kliniken vid Norrlands universitetssjukhus
i Umeå som bedriver rättspsykiatrisk utredningsverksamhet åt RMV enligt ett
avtal1 mellan Västerbottens läns landsting och staten genom RMV.
Undersökningsenheternas upptagningsområden framgår av RMV:s föreskrifter
(SOSFS 1999:19) om fördelning på undersökningsenheter av läkarundersökningar vid särskild personutredning i brottmål och av rättspsykiatriska
undersökningar. En överenskommelse som trädde i kraft den 1 juli 2013 innebär
att den rättspsykiatriska kliniken vid Norrlands universitetssjukhus inte längre
ska omfatta rättspsykiatriska undersökningar av häktade personer utan endast av
dem som är på fri fot samt utfärdande av s.k. § 7-intyg2 avseende personer som
är häktade eller befinner sig på fri fot.
De sammanlagda personalresurserna för den rättspsykiatriska
utredningsverksamheten inom RMV består av ca 150 tillsvidareanställda
medarbetare. Dessa utgörs av läkare med specialistkompetens i rättspsykiatri
(rättspsykiater), läkare (i huvudsak psykiatriker) som genomför sin
specialiseringsutbildning i rättspsykiatri (ST-läkare), psykologer, forensiska
socialutredare, administrativ personal, personal som handhar port och säkerhet
samt personal vid vistelseavdelningarna. Det är den enda verksamheten inom
RMV som bedrivs dygnet runt. Av det skälet har RMV också ett tiotal
visstidsanställda och ett hundratal timanställda medarbetare för att säkra
bemanningen vid vistelseavdelningarna dygnet runt, året runt.
Häktade undersökningsfall vistas i verkets lokaler under i genomsnitt tre veckor.
Nattetid och helger finns alltid läkare i beredskap förutom tjänstgörande
personal vid vistelseavdelningarna. Kapaciteten för den rättspsykiatriska
utredningsverksamheten är förutom platstillgång också beroende av tillgänglig
utredningspersonal. Det är framför allt inom kategorin rättspsykiater som brist
förelegat och alltjämt föreligger. Ett systematiskt och långsiktigt arbete pågår
inom ramen för den tioåriga bemanningsplanen RMV 2018 för läkare inom
RMV för att lösa denna resursbrist (se vidare avsnittet Övrig återrapportering
och redovisning).
Enligt avtalet genomförde enheten i Umeå fram t.o.m. den 30 juni 2013 genomsnittligt 37 RPU per kalenderår.
Antalet § 7-undersökningar och RPU avseende personer som befinner sig på fri fot har inte varit antalsmässigt
reglerat.
2 Jfr 7 § lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m.
1
7 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
RMV har sedan länge haft kontrakterade läkare för att utfärda läkarintyg enligt
7 § lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m. (s.k. § 7läkare och § 7-intyg). Successivt har andelen intyg som utfärdats av
kontrakterade läkare minskat genom att intygen till en ökande andel genomförs
av RMV:s anställda läkare. En ökad läkarbemanning har möjliggjort detta.
Under 2013 har en översyn skett av uppdragsformerna för de tidigare
kontrakterade § 7-läkarna och ett femtontal läkare har i stället ingått
tidsbegränsade anställningsavtal med timersättning per den 1 januari 2014.
Genom förändringen har en mer flexibel och administrativt mer lätthanterlig
lösning skapats.
Utredningar om risk för återfall i brottslighet enligt lagen (2006:45) om
omvandling av fängelse på livstid genomförs uteslutande av RMV:s egna
medarbetare. Dessa utredningar sker vid undersökningsenheterna och/eller vid
den kriminalvårdsanstalt där den som ska undersökas är intagen.
Under 2013 har den rättspsykiatriska undersökningsverksamheten i Stockholm
bedrivits i de nyuppförda lokalerna på sjukhusområdet för Karolinska
universitetssjukhuset i Huddinge. Lokalerna fyller mycket väl de
säkerhetsmässiga krav som kan ställas för en klassificering enligt klass 1 enligt
Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2006:9) om säkerhet vid sjukvårdsinrättningar som ger psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård samt vid
enheter för rättspsykiatrisk undersökning. Vid undersökningsenheten i Göteborg
har förberedelser påbörjats under 2013 för att i samråd med fastighetsägaren
Specialfastigheter AB modifiera lokalerna säkerhetsmässigt. Arbetet beräknas
komma igång och genomföras under åren 2014 och 2015.
Ärendeutvecklingen
Allmänt
Av 1 § lagen (1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning framgår att i
brottmål får rätten besluta om rättspsykiatrisk undersökning (s.k. RPU) i syfte
att kunna bedöma om det finns medicinska förutsättningar att överlämna den
8 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
misstänkte till rättspsykiatrisk vård enligt 31 kap. 3 §3 brottsbalken, eller om den
misstänkte har begått gärningen under påverkan av en allvarlig psykisk störning
och i så fall tillståndets betydelse för frågan om valet av påföljd enligt 30 kap. 6
§ brottsbalken.
Under budgetåret har antalet expedierade utlåtanden efter RPU ökat i
förhållande till 2012 med ca 19 procent. En viss minskning av rättspsykiatriska
undersökningar kan dock noteras under den senaste 10-årsperioden. Som en av
bakgrundsfaktorerna till detta ligger en tydligt minskande användning av
fängelsepåföljder och en svagt uppåtgående trend med stora årliga variationer
beträffande dom till skyddstillsyn4. Detta kan antas innebära i viss mån ett
minskat behov av rättspsykiatriska bedömningar eftersom fängelsepåföljd i en
ökande andel av fallen därigenom inte behöver övervägas av domstolen. Antalet
domslut med huvudpåföljden rättspsykiatrisk vård har varierat relativt kraftigt
under den senaste tioårsperioden. De fluktuationer som förekommer mellan
olika år under perioden kan bedömas vara av mer slumpmässig natur utifrån att
andelen domstolsärenden som inbegriper en rättspsykiatrisk
prövning/problematik är förhållandevis liten. Få ärenden leder till att små
förändringar kan visa på stora procentuella variationer mellan åren.
Av 7 § lagen om särskild personutredning i brottmål, m.m. framgår att om rätten
särskilt anger det i förordnandet, ska intyget omfatta de medicinska
förutsättningarna för att överlämna den misstänkte till rättspsykiatrisk vård utan
särskild utskrivningsprövning. § 7-intygen fyller i övrigt och företrädesvis
funktionen av screeningundersökning inför ett ställningstagande om en
rättspsykiatrisk undersökning ska genomföras eller ej. Variationerna i antalet §
7-undersökningar över tid sammanfaller i stort med dem för rättspsykiatriska
undersökningar och är betingade av samma faktorer. Antalet expedierade § 7intyg ökade med ca 6 procent (jfr tabell 1).
Lagen om omvandling av fängelse på livstid reglerar hanteringen av ärenden där
livstidsdömda hos rätten (Örebro tingsrätt) ansöker om att få sitt livstidsstraff
3 § Lider den som har begått ett brott, för vilket påföljden inte bedöms kunna stanna vid böter, av en allvarlig psykisk
störning, får rätten överlämna honom till rättspsykiatrisk vård, om det med hänsyn till hans psykiska tillstånd och
personliga förhållanden i övrigt är påkallat att han är intagen på en sjukvårdsinrättning för psykiatrisk vård, som är
förenad med frihetsberövande och annat tvång.
Har brottet begåtts under påverkan av en allvarlig psykisk störning, får rätten besluta att särskild utskrivningsprövning
enligt lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård skall äga rum vid vården, om det till följd av den psykiska
störningen finns risk för att han återfaller i brottslighet, som är av allvarligt slag.
Om det med hänsyn till den tilltalades tidigare brottslighet eller av andra särskilda skäl är påkallat, får rätten i samband
med överlämnande till rättspsykiatrisk vård döma till annan påföljd, dock inte fängelse eller överlämnande till annan
särskild vård.
4 Jfr Personer lagförda för brott – Slutlig statistik för 2012 (Brå).
3
9 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
omvandlat till ett tidsbestämt straff. Av 10 § lagen om omvandling av fängelse
på livstid och 3 § förordningen (2006:1119) om omvandling av fängelse på
livstid framgår att rätten hos RMV får inhämta en utredning med utlåtande om
risken för att den dömde återfaller i brottslighet (s.k. riskbedömning). Antalet
expedierade utlåtanden efter utredning i ärenden enligt nämnda lag och
förordning minskade under 2013 jämfört med 2012 (se tabell 1). Ärendenivån
ett visst år är dels beroende på antalet livstidsdomar i skedet 10 år tidigare, dels
av hur många som tidigare fått avslag om omvandling och som ansökt på nytt.
När det gäller ärenden om omvandling av livstidsstraff till tidsbestämt straff så
initieras dessa vanligtvis av de livstidsdömda5 själva. Prövning kan ske första
gången efter det att 10 år av livstidsstraffet har verkställts. Om 2-3 år kan en
ökning av ärendemängden därmed förutses utifrån en ökning av antalet
livstidsdomar som skedde fr.o.m. 2005 och några år framåt.
Tabell 1. Antal expedierade utlåtanden efter RPU, § 7-undersökningar och
riskbedömningar
Typ av undersökning
RPU
- varav häktade
- varav på fri fot
§ 7-undersökning
Riskbedömning
Totalt
2011
2012
2013
526
384
142
412
298
114
489
365
124
1 447
1 249
1 321
22
33
19
2 521
2 106
2 318
Källa: PsykBase
Ärendefördelningen mellan undersökningsenheterna, anställda läkare
inom RMV, av RMV kontrakterade läkare samt annan huvudman
Ca 95 procent av de rättspsykiatriska undersökningarna genomfördes under
2013 vid RMV:s undersökningsenheter i Stockholm och i Göteborg. Resterande
undersökningar genomfördes vid undersökningsenheten i Umeå (jfr tabell 2),
vars andel minskat beroende på att den enheten inte genomförde RPU avseende
häktade personer enligt den reviderade överenskommelsen med Västerbottens
läns landsting fr.o.m. den 1 juli 2013.
5
Antalet livstidsdömda var 147 den 1 oktober 2013, se www.kriminalvarden.se/statistik.
10 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
Tabell 2. Antal och andel (procent) expedierade utlåtanden efter RPU per
undersökningsenhet
2011
Undersökningsenhet
Antal
2012
Andel
Antal
(procent)
Andel
2013
Antal
(procent)
Andel
(procent)
Totalt antal RPU av
häktad
384
100
298
100
365
100
- varav Stockholm
198
52
140
47
200
55
- varav Göteborg
150
39
129
43
152
42
- varav Umeå (annan
huvudman)
36
9
29
10
13
4
Totalt antal RPU på
fri fot
142
100
114
100
124
100
- varav Stockholm
82
58
59
52
65
52
- varav Göteborg
47
33
42
37
49
40
- varav Umeå (annan
huvudman)
13
9
13
11
10
8
Källa: PsykBase
Anm: Tabellen innehåller avrundade värden som kan påverka summeringen.
Bristen på anställda rättspsykiater inom RMV har medfört att externa
specialister i rättspsykiatri under 2013 fortsatt måst kontrakteras i vissa ärenden
för att genomföra rättspsykiatriska utredningar på uppdrag av RMV. En
ytterligare ökning av andelen undersökningar som genomförts av RMVanställda läkare har kunnat ske under 2013 som en följd av att rekryteringen av
dessa har kunnat ökas. Majoriteten av antalet utlåtanden avges av RMVanställda läkare (se tabell 3).
11 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
Tabell 3. Antal och andel (procent) expedierade utlåtanden från Stockholm
och Göteborg efter RPU - fördelade på anställda läkare inom RMV och av
RMV kontrakterade läkare samt annan huvudman
Huvudman
RMV
Stockholm
2011
2012
Annan huvudman
Umeå
Göteborg
2013
2011
2012
2013
2011
2012
Totalt
2013
2011
2012
2013
Läkare
- varav RMV-anställda läkare
226
162
250
192
164
192
54
37
15
5
7
9
- varav kontrakterade läkare
Totalt
280
Andel anställda (procent)
199
81
265
81
197
94
171
97
201
96
49
49
42
42
23
23
418
326
442
108
86
47
526
96
412
79
489
79
90
Källa: PsykBase
Av tabell 4 framgår att andelen av RMV-anställda läkare expedierade § 7-intyg
har ökat under perioden 2011-2013. Ökningen har fortsatt vid Stockholmsenheten, medan en viss minskning kan noteras för Göteborgsenheten. § 7undersökningarnas karaktär av screeningundersökning för ställningstagande om
att genomföra RPU motiverar höga krav på och stor erfarenhet av läkaren som
genomför dem. Detta för att undvika att en integritetskränkande och kostsam
undersökning kommer att genomföras på felaktig grund eller omvänt att
ärenden som nödvändigtvis kräver en mer ingående undersökning – inte minst
ur en rättspsykiatrisk aspekt – förbises för fortsatt utredning.
Tabell 4. Antal och andel (procent) expedierade utlåtanden efter § 7undersökning fördelade på undersökningsenhet, anställda läkare inom
RMV, av RMV kontrakterade läkare samt annan huvudman
Huvudman
RMV
Stockholm
Antal avgivna § 7-intyg
Annan huvudman
Umeå
Göteborg
2011
2012
2013
2011
2012
2013
2011
2012
2013
2011
2012
2013
692
578
614
635
569
615
120
102
92
1 447
1 249
1 321
- varav RMV-anställda läkare
328
332
448
189
251
262
- varav kontrakterade läkare
Andel §7-intyg av det totala
antalet avgivna §7-intyg
(procent)
364
246
166
446
318
353
Andel § 7-intyg avgivna av
RMV-anställda läkare (procent)
Totalt
48
46
47
46
57
44
73
46
30
47
44
120
8
43
102
8
92
7
517
583
710
930
666
611
-
-
-
36
47
54
Källa: Psykbase
12 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
Domstolarnas frågeställningar angående förmågan att inse gärningens
innebörd m.m. och självförvållat rus
Genom de ändringar som trädde i kraft den 1 juli 2008 i brottsbalken och i lagen
om rättspsykiatrisk undersökning, kan en domstol begära att en rättspsykiatrisk
utredning ska ge domstolen underlag för bedömning av frågan om den tilltalade
till följd av sin allvarliga psykiska störning (APS) har saknat förmågan att inse
gärningens innebörd, eller att anpassa sitt handlande efter en sådan insikt, eller
om den allvarliga psykiska störningen är självförvållad genom rus eller på något
annat liknande sätt.
När det gäller domstolarnas benägenhet att begära underlag för bedömning av
den tilltalades förmåga att inse gärningens innebörd har andelen ökat till 74
procent från en tidigare nivå som stabiliserats på en nivå strax över 60 procent
av det totala antalet ärenden under de tre tidigare verksamhetsåren (jfr tabell 5).
Tabell 5. Antal och andel (procent) förfrågningar från domstolarna om den
tilltalades förmåga att inse gärningens innebörd eller att anpassa sitt
handlande efter en sådan insikt
2011
2012
2013
Antal förfrågningar under perioden
333
264
362
Andel av alla avgivna utlåtanden
under perioden (procent)
63
64
74
Källa: PsykBase.
Antal fall och andelen av det totala antalet undersökningsfall i vilka
domstolarna begärt belysning av eventuell förekomst av självförvållat rus vid
förmodad APS framgår av tabell 6.
Tabell 6. Antal och andel (procent) förfrågningar från domstolarna om den
tilltalades eventuella självförvållade rus vid förmodad APS
2011
2012
2013
Antal förfrågningar
129
117
133
Andel av alla avgivna
utlåtanden (procent)
25
28
27
Källa: PsykBase.
13 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
I tabell 7 redovisas en sammanställning över andelen bedömda fall av APS som
RMV lämnat i expedierade utlåtanden. Under 2013 uppvisar andelen bedömda
APS en ökning med ca 6 procentenheter i jämförelse med 2012. Förändringen
ligger storleksmässigt inom normalvariationen under de senaste 10 åren6.
Tabell 7. Antal och andel (procent) bedömningar av APS i expedierade
utlåtanden
2011
2012
2013
Antal APS vid gärningen
265
187
251
Andel APS av alla avgivna RPU
(procent)
50
45
51
Källa: PsykBase.
Väntetider, anstånd och utredningstider avseende RPU
Regeringen pekade i budgetpropositionen för 20137 åter på det angelägna i att
handläggningstiderna inom rättsväsendet är så korta som möjligt. Inom den
rättspsykiatriska utredningsverksamheten är handläggningstiderna lagreglerade.
En RPU ska utföras med största möjliga skyndsamhet8. Den ska anpassas efter
domstolens syfte med undersökningen och övriga omständigheter i det enskilda
fallet. Ett utlåtande beträffande undersökning ska utan dröjsmål ges in till rätten
sedan undersökningsarbetet har avslutats.
Den som är häktad och ska genomgå en RPU ska utan dröjsmål och senast inom
sju dagar från det att rättens beslut om undersökning kom in till undersökningsenheten föras över till denna. Under 2013 överskreds den föreskrivna tidsfristen9
i sju fall (se tabell 8). Skälen för tidsutdräkten i dessa fall var administrativa och
inte plats- eller kapacitetsbrist i undersökningsverksamheten.
Andelen undersökningar av häktade som överskridit den föreskrivna
undersökningstiden10 om fyra veckor (28 dagar) ligger på samma nivå som
närmast föregående verksamhetsår (se tabell 8).
Rätten får medge RMV anstånd med avgivandet av utlåtandet om det finns
synnerliga skäl. Anståndsbegäran är i de flesta fall betingad av förhållanden
Under de senaste 10 åren har andelen fluktuerat mellan 45 och 51 procent (Källa: PsykBase).
Prop. 2012/13:1, UO 4, s. 31.
8 Jfr 6 § lagen om rättspsykiatrisk undersökning.
9 Jfr 8 § lagen om rättspsykiatrisk undersökning.
10 Jfr 6 § lagen om rättspsykiatrisk undersökning.
6
7
14 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
som rör ärendets komplexitet, i några fall svårigheter att nå personer som
befunnit sig på fri fot eller av - i enstaka fall - administrativa skäl som t.ex. att
åtal inte väckts i ett ärende. I tre fall har läkarbrist förelegat och orsakat
dröjsmålet.
Andelen expedierade utlåtanden efter undersökningar av personer som befunnit
sig på fri fot och som inte expedierats inom den föreskrivna tidsfristen11 om sex
veckor (42 dagar) ökade under 2013 i jämförelse med 2012. Anledningen i
allmänhet till att utredningstiden i dessa ärenden överskrids i relativt hög grad är
de betydande svårigheter att nå den tilltalade då det i stor utsträckning rört sig
om personer med missbruksproblem, psykiska problem och med oordnade
bostadsförhållanden (se tabell 8).
I 36 fall har utredningstiden överskridits avseende häktade personer mot att det
redovisas endast 30 begärda anstånd. Anledningen till detta utgörs av att i vissa
fall har domstolen endast meddelat muntligt besked i anståndsfrågan då skälen
varit av administrativ natur och anståndstiden inskränkt sig till någon eller några
dagar och endast rört frågan om expediering av det egentliga utlåtandet.
Tabell 8. Antal och andel (procent) expedierade utlåtanden - väntetider,
utredningstid och anstånd avseende andelen av totala antalet expedierade
RPU
2012
2011
Antal
Väntetid
- för häktade personer överstiger
sju dagar
Utredningstid
- för häktade personer överstiger
28 dagar
- för personer på fri fot
överstiger 42 dagar
Totalt antal överskridanden av
utredningstider
Anstånd
- för häktade personer
- för personer på fri fot
Totalt antal anstånd
2013
Andel Antal Andel
(procent)
(procent)
Antal
Andel
(procent)
5
1
2
1
7
2
42
11
29
10
36
10
25
18
17
15
27
22
67
-
46
-
63
-
38
24
62
10
17
-
19
15
34
6
13
-
30
24
54
8
19
-
Källa: PsykBase.
11
Jfr 6 § lagen om rättspsykiatrisk undersökning
15 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
Effektivitet och kvalitet
•
•
Åtgärder som har vidtagits för att säkerställa ett effektivt resursutnyttjande
och en god kvalité i verksamheten
Resultaten av genomförda kvalitetsuppföljningar
Allmänt
Kvalitetsutveckling och kvalitetsuppföljning bedrivs ständigt inom de
rättspsykiatriska undersökningsenheterna och respektive verksamhetschef är
ytterst ansvarig för detta.
En ständigt närvarande och central aspekt när det gäller den rättspsykiatriska
utredningsverksamheten rör frågan om bedömning av vilka tillstånd som kan
identifieras och kategoriseras att utgöra en allvarlig psykisk störning i
brottsbalkens mening12. Under 2013 genomfördes därför en studie med syftet att
belysa och studera rättspsykiatriska bedömningar utifrån två olika delstudier. En
första delstudie som var en fallstudie med syftet att bedöma gärningspersoner
utifrån könstillhörighetsaspekter – gav resultatet att det återfanns endast små
skillnader i APS-bedömningen utifrån undersökningspersonens kön. Bedömningarna påverkades enligt studien inte heller nämnvärt av bedömarens kön.
En andra delstudie i undersökningen upptog drygt 2000 rättspsykiatriska
bedömningar (åren 2007-2011). Denna studie visar att det råder hög
överensstämmelse mellan utredningsenheterna och mellan olika utredare
beträffande APS-bedömningen av gruppen psykossjuka. Denna grupp är den
största och dominerande gruppen som vanligtvis faller inom begreppet APS.
Större skillnader förelåg dock mellan utredningsenheterna beträffande den
mindre andel undersökta som bedömdes lida av autismspektrumstörningar och
personlighetstörningar. De projekt som pågår inom den rättspsykiatriska
utredningsverksamheten i syfte att utvärdera, följa och utveckla metoder och
arbetssätt har alla som utgångspunkt bl.a. att bidra till att en ökad enhetlighet
ska uppnås i ärendehanteringen och bedömningarna mellan de tre
undersökningsenheterna. Införandet under 2014 av en ny femte version av
diagnossystemet (DSM-5)13 med tillhörande utbildning kommer också att bidra
till en ökad enhetlighet.
12
13
Jfr 30 kap. 6 §
Diagnostic and statistical manual of mental disorders, 5th ed, American Psychiatric Association, 2013, DSM-5™.
16 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
Ett viktigt inslag i verksamheten och stödet i arbetsprocesserna utgörs av
utvecklingen av IT-stöd. För RMV:s översyn, som påbörjades under 2011, av
IT-stödet för ärendehanteringen i den rättspsykiatriska utredningsverksamheten
och som fortsatt under 2013 samt projektet för genomgång av verkets
personregister och författningsstödet för dessa hänvisas till avsnittet ”Övrig
återrapportering och redovisning”.
Generaldirektören och ansvariga chefer träffas fyra gånger per år för
Verksamhetsområdesmöte (VO-möte). Vid dessa möten diskuteras
kvalitetsfrågor och för närvarande inte minst det kvalitetsarbete som nu bedrivs
inom det rättspsykiatriska området. Vid dessa möten konkretiseras också de
övergripande prioriteringarna och riktlinjerna som lagts fast av verksledningsgruppen. Ärenden som avgjorts av Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga,
sociala och medicinska frågor (Rättsliga rådet), redovisas och kommenteras
fortlöpande vid verksamhetsområdesmötena.
Sedan lång tid tillbaka anordnas årliga14 rättspsykiatriska utbildningsdagar (RPdagarna) för all personal inom den rättspsykiatriska utredningsverksamheten.
Dessa dagar ger verksamhetsområdet en möjlighet att samlat diskutera och
skapa en samsyn i bl.a. kvalitetsarbetet.
Behovet av fortsatt arbete med att öka enhetligheten i ärendehanteringen mellan
undersökningsenheterna i verket kommer också att hanteras inom ramen för
översynen av föreskrifter för RPU-verksamheten. Översynen betingas av dels
ett behov att modernisera nuvarande föreskrifter, dels behovet av en anpassning
till förväntad ny lagstiftning under 2014 angående tvångsmedelsanvändning
inom den rättspsykiatriska utredningsverksamheten (se nedan avsnitt
Tvångsmedel).
Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga, sociala och medicinska frågor
(Rättsliga rådet15)
Rättsliga rådet avger utlåtande på begäran av en domstol eller myndighet
gällande främst allmänmedicinska och rättsmedicinska samt rättspsykiatriska
och psykiatriska frågor.
Under 2013 har 15 rättspsykiatriska ärenden16 prövats av Rättsliga rådet. Det är
således få ärenden inom det rättspsykiatriska området som lämnats till Rättsliga
Under 2013 anordnades inga utbildningsdagar pga. det ansträngda ekonomiska läget inom RMV.
Se www.socialstyrelsen.se/Rättsliga rådet.
16 Källa: Kopior av akter från Rättsliga rådet som inkommit till verkets centralarkiv.
14
15
17 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
rådet för utlåtande (ca tre procent). I ett fall av de ärenden som rådet prövat
under 2013 gjorde rådet en annan bedömning av APS än vad RMV gjorde vid
den rättspsykiatriska undersökningen. Det motsvarar 0,2 procent av RMV:s
samtliga rättspsykiatriska ärenden. (Se tabell 9).
Tabell 9. Rättsliga rådets yttranden över expedierade ärenden
Yttranden
2011
2012
2013
Antal yttranden över RPU
Andel yttranden över RPU (procent)
21
4
21
5
15
3
- varav antal annan bedömning av APS
- varav andel annan bedömning av APS (procent)
7
1,3
5
1,2
1
0,2
Källa: Kopior av akter från Rättsliga rådet som inkommit till RCA.
Riskhantering - metodutveckling
RMV:s nuvarande uppdrag med bäring på riskbedömning och riskhantering när
det gäller återfall i brott rör dels frågeställningen om särskild
utskrivningsprövning inom ramen för rättspsykiatrisk undersökning samt
riskutlåtande i anslutning till lagen om omvandling av fängelse på livstid.
Under 2013 har RMV fortsatt ett utvecklingsarbete beträffande metodik för
riskskattning och riskhantering. En grundläggande utgångspunkt för detta arbete
har varit att lägga stor vikt vid begreppet riskhantering och inte endast utgå från
riskbedömning i en strikt prognostisk mening. Metoder som finns utvecklade för
riskbedömning visar genomgående en likartad prognostisk kraft som inte ligger
på en markant hög nivå, men bidrar till bedömningar som överträffar slumpen.
Det prognostiska värdet för bedömning av risk kompliceras ytterligare av att det
vanligen är frågan om att göra en bedömning i ett enskilt fall, vilket skiljer sig
från att göra skattningar på gruppnivå. En riskbedömning i ett enskilt fall kan
således inte till sin helhet bygga på skattningsdata på gruppnivå för att bedöma
risk för återfall i allvarlig brottslighet i det aktuella enskilda fallet. Specifika
omständigheter i det enskilda fallet påverkar utfallet av en riskbedömning. Mot
den bakgrunden kan en utveckling skönjas vid utvecklingen av instrument för
riskbedömning och riskhantering att en ökad vikt läggs vid just riskhanteringsaspekter i de nyutvecklade instrument som lanseras. Det innebär att behovskartläggningen av den enskilde individen ingår som ett centralt moment för att
därigenom skapa en utvecklings- och riskprofil. Synsättet bidrar dels till en
nyansering och precisering av risknivån i det enskilda fallet och dels till att ge
individen (klienten) ett underlag för personlig utveckling och egna åtgärder för
18 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
att med eller utan stöd minska påverkbara riskfaktorers inverkan på risken för
återfall i brott.
Under 2013 har utvecklingsarbetet kommit att konsolideras genom att RMV
ingått avtal med Multi Health Systems i Kanada om rätten att översätta,
distribuera användarmanualer och bedriva utbildning för två riskhanteringsinstrument, LSI-R17 och LS/CMI18. Genom detta avtal kan RMV tillhandahålla
certifierad utbildning och svenska översättningar av manualer till
självkostnadspris för användare inom olika sektorer.
Både LSI-R och LS/CMI är tämligen ingående beforskade metoder med en
internationell bas, vilket är fördelaktigt och väsentligt även när användningen
kommer i en svensk kontext.
Riskbedömnings- och riskhanteringsverksamheten inom RMV måste vara
föremål för samma kvalitetssäkring och uppföljning som övrig verksamhet som
RMV bedriver. I syfte att bygga upp kunskapen om de två instrument som
RMV hämtat från Kanada pågår utveckling av metoder för kontinuerlig
uppföljning av de skattningar som görs med instrumenten.
RMV har under 2013 påbörjat ett samarbete med Statens institutionsstyrelse
inom detta område. Förutom en utveckling av datainsamlingen för användningen av de båda instrumenten kan användningen av dem kvalitetssäkras på ett
bättre sätt genom en IT-stödd version.
Kriminalvården har under 2013 använt ett av de aktuella instrumenten - LSI-R dels inom ramen för ett pågående verksamhetsutvecklingsprojekt (STICS19 )
inom frivården, dels vid Riksmottagningen i Kumla. Sammanlagt har ett 150-tal
skattningar genomförts under 2013.
Under april 2013 genomförde RMV en första användarutbildning för LS/CMI. I
utbildningen deltog RMV-anställda, personal från den vårdande rättspsykiatrin,
Kriminalvården och Statens institutionsstyrelse.
Efter utbildningen har RMV och Statens institutionsstyrelse inlett ett närmare
samarbete beträffande utbildning av användare och viss utveckling av en svensk
version.
Level of Service Inventory, MHS Canada.
Level of Service, Case Management Inventory, HMS Canada.
19 Strategic Training Initiative in Community Supervision (STICS).
17
18
19 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
•
•
Dnr X13-90112
Åtgärder som har vidtagits för att säkerställa ett effektivt
resursutnyttjande och en god kvalité i verksamheten
Resultaten av genomförda kvalitetsuppföljningar
Det är huvudsakligen fyra parametrar som inverkar på kapaciteten och
effektiviteten i den rättspsykiatriska utredningsverksamheten.
•
Antalet tillgängliga utredningsplatser vid undersökningsenheterna
•
Tillgängliga personalresurser
•
Flexibilitet och säkerhet i resursanvändningen
•
Genomförandet och organiseringen av undersökningarna
Antalet utredningsplatser
Vid undersökningsenheten i Stockholm har antalet utredningsplatser i och med
flytten till nya lokaler i december 2012 ökat från sjutton till tjugo. Vid enheten i
Göteborg finns möjligheten att i de befintliga lokalerna i en framtid öka antalet
platser från dagens tolv.
Under 2013 har tillgången på antalet utredningsplatser för häktade
undersökningsfall varit tillräcklig. Den genomsnittliga beläggningen av RMV:s
tillgängliga undersökningsplatser vid undersökningsenheterna i Stockholm och i
Göteborg har på årsbasis under 2013 uppgått till 55 procent och har inte nått
sådana nivåer vid enskilda tillfällen under året som medfört att utredningsarbetet fördröjts på grund av platsbrist.
Antalet disponibla utredningsplatser är således tillräckligt.
Entreprenören i Umeå utför efter den 1 juli 2013 uteslutande § 7undersökningar samt RPU beträffande personer som befinner sig på fri fot.
Personalresurser
Som sagts inledningsvis så bedrivs den rättspsykiatriska utredningsverksamheten dygnet runt. Den är därigenom personalkrävande inte minst när
det gäller vistelseavdelningen där de personer som ska undersökas befinner sig.
20 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
Förläggningen av arbetstiden för personalen som är verksam vid
vistelseavdelningarna är ett viktigt instrument för att forma en väl fungerande
verksamhet som tillgodoser kraven på effektivt resursutnyttjande, kontinuitet i
verksamheten och arbetsmiljömässiga krav. Sedan december 2012 har
arbetstidsförläggningen för vistelseavdelningens personal vid undersökningsenheten i Stockholm skett enligt principerna för periodplanerad arbetstid. Detta
innebär att verksamhetskraven numera i högre grad styr personalbemanningen i
varje givet läge samt att personalen ges möjlighet att påverka sin arbetstidsförläggning för en viss tidsperiod inom ramen för de angivna bemanningskraven. Förändringen ska nu utvärderas inför planeringen av en översyn av
arbetstidens förläggande vid utredningsenheten i Göteborg.
Det långsiktiga arbetet, som påbörjades under 2009, för att förbättra
läkarbemanningen, har under 2013 fortsatt i enlighet med tioårsplanen RMV
2018 (se avsnittet Övrig återrapportering och redovisning).
Flexibilitet och säkerhet i resursanvändningen
I budgetpropositionen för 2013 pekar regeringen åter på vikten av att
rättsväsendets aktörer lägger mer kraft på att försäkra sig om ett ändamålsenligt
utnyttjande av de tilldelade resurserna20 . Organisation, arbetsmetoder och
rutiner behöver ses över och i vissa fall anpassas och utvecklas efter nya
förutsättningar.
Kapacitetsbehoven i utredningsverksamheten fluktuerar över tid21 och att exakt
förutse och planera resursanvändningen vid givna tillfällen är inte möjligt. RMV
ser det därför som angeläget att skapa och förstärka en flexibilitet i utredningsverksamheten som medger att förändringar i ärendeflödet kan hanteras på ett
effektivt sätt utan att kvalitetskraven sänks. Ett led i en sådan strävan har varit
att bygga upp en bas av externa utredare inom de utredarkategorier som finns
inom RMV och som tillfälligtvis kan genomföra enstaka utredningar vid
situationer med högt ärendeinflöde.
Genom den nybyggnation som tagits i bruk av undersökningsenheten i
Stockholm är vistelseavdelningens utformning där sådan att under perioder av
lägre beläggning så kan lokalerna utnyttjas med en motsvarande lägre
personalbemanning, vilket är en viktig faktor för ett effektivt utnyttjande av
resurserna i en förhållandevis personalintensiv verksamhet.
20
21
Prop. 2012/13:1, UO 4, s. 13.
Se not 6.
21 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
Säkerhetsarbetet vid undersökningsenheterna regleras till sin inriktning och
form av Socialstyrelsens föreskrifter om säkerhet vid sjukvårdsinrättningar som
ger psykiatrisk tvångsvård samt vid enheter för rättspsykiatrisk undersökning.
RMV:s årliga säkerhetsdagar för omvårdnadspersonal vid utredningsenheterna
har under 2013 av ekonomiska skäl inte kunnat genomföras, men detta har
delvis kunnat kompenseras med lokalt genomförd säkerhetsrelaterad utbildning.
Ur kvalitetssynpunkt är det också viktigt att säkerhetsfrågorna hålls levande i
verksamheten. Ett mer långsiktigt arbete fullföljs för att generellt höja
säkerhetsnivån vid RMV:s undersökningsenheter genom ett översynsarbete och
utveckling av erfarenhetsutbyte inom RMV, men även gentemot näraliggande
verksamheter.
Nybyggnationen i Stockholm gav viktiga erfarenheter i säkerhetsarbetet. För att
säkerställa att dessa kommer hela den rättspsykiatriska verksamheten till godo
utsågs i slutet av 2012 en biträdande säkerhetssamordnare med särskilt ansvar
för säkerhetsfrågorna inom den rättspsykiatriska verksamheten22. Under 2013
har den biträdande säkerhetssamordnaren kunnat vara behjälplig i samband med
projekteringen inför de byggnadsmässiga förändringarna vid Göteborgsenheten.
Hot och våld
I tabellerna 10 och 11 redovisas hot- och våldsincidenter under verksamhetsåret
vid RMV:s undersökningsenheter i Stockholm och i Göteborg. Under 2013 har
frekvensen av hot och våld i absoluta tal varit på samma nivå som under 2012.
Merparten av hot- och våldshändelserna riktades mot personal (33 fall) och
merparten har varit av verbal karaktär. Fem av incidenterna har rört samme
intagne. Under budgetåret har en personal drabbats av våld från en intagen som
medfört smärre skador (smärta under kortare tid).
En ökad samordning av säkerhetsarbetet har kunnat åstadkommas genom att
gemensamma skyddsinstruktioner utformats och att den biträdande
säkerhetssamordnarfunktionen för specifikt den rättspsykiatriska utredningsverksamheten trädde i kraft i februari 2013. Om man tar antalet vistelsedygn i
beaktande minskade incidenterna något sammantaget under 2013 i förhållande
till föregående år.
Risken för hot- och våldsincidenter finns alltid närvarande i en verksamhet av
denna karaktär. Intagna kan agera verbalt eller fysiskt utifrån den situation de
befinner sig i och dessutom lider de inte sällan av psykiatriska problem i viss
grad. Det är därför väsentligt att så långt det går förebygga risken för allvarliga
22
Jfr dnr PA2013-3.
22 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
skador vid eller allvarlig utveckling i en uppkommen situation. Särskilt viktigt
är utformningen av rutiner av olika slag för detta. De lokalmässiga förutsättningarna för att förebygga sådana händelser har förbättrats markant i och
med överflyttningen av verksamheten till nya lokaler för undersökningsenheten
i Stockholm.
Under 2013 har ett verksgemensamt arbete om hanteringen av hot och våld i
arbetet initierats och som beräknas avslutas i början av 2014 (se avsnittet Övrig
återrapportering och redovisning).
Tabell 10. Hot- och våldsincidenter på undersökningsenheterna i Stockholm
och i Göteborg
Hot och våld mot personal
Stockholm
Göteborg
Totalt
Hot och våld mellan medintagna
Stockholm
Göteborg
Totalt
Hot och våld totalt
Stockholm
Göteborg
Totalt
2011
2012
2013
17
9
26
15
21
36
28*
5
33
2
4
6
5
3
8
3
7
10
19
13
32
20
24
44
31
12
43
* 5 händelser avser samma person
Källa: Avdelningarnas incidentrapporter.
Tabell 11. Hot- och våldsincidenter vid undersökningsenheterna i Stockholm
och i Göteborg (antal per 1000 vistelsedygn23)
Hot och våld totalt
Stockholm
Göteborg
Totalt - genomsnitt för båda avd
2011
4,8
4,2
4,5
2012
5,4
8,4
6,8
2013
8,5
4,2
6,6
Källa: Avdelningarnas incidentrapporter.
23
3 634 vistelsedygn vid Stockholmsenheten, 2 834 vistelsedygn vid Göteborgsenheten
23 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
Tvångsmedel
Det är viktigt att beslut om att vidta tvångsåtgärder mot de intagna (häktade) är
välgrundade, att de är väl dokumenterade och att själva åtgärden vidtas och
genomförs på ett korrekt sätt. Beslut om avskiljning utgör en del av den
förekommande tvångsmedelsanvändningen vid undersökningsenheterna.
Tvång får som huvudregel24 enbart användas mot de intagna av medicinska skäl
och med stöd av psykiatrisk lagstiftning och inte utifrån enbart säkerhets- eller
ordningsskäl.
Tvångsmedelanvändningen inom den utredande rättspsykiatrin har i vissa delar
varit oklar och i andra inte mött de behov som verksamheten kräver genom att
häktade personer vistas vid undersökningsenheterna. Även personer som
besöker undersökningsenheterna på egen hand för att genomgå rättspsykiatrisk
undersökning kan ibland behöva genomgå en kontroll som den nuvarande
lagstiftningen inte ger möjlighet till.
Det har med tiden konstaterats att möjligheterna att upprätthålla en god ordning
och hög säkerhet vid de särskilda rättspsykiatriska undersökningsenheterna vid
RMV varit alltför begränsade.
RMV har i olika sammanhang och former framfört kravet på förändringsbehov
beträffande den lagstiftning som rör dessa frågor. Häktesutredningen gav i
betänkandet Ny häkteslag (SOU 2006:17) förslag på hur frågan skulle kunna
hanteras. Den statliga Psykiatrilagsutredningen (S 2008:09), som också hade
regeringens uppdrag att se över regleringen av den psykiatriska tvångsvården,
inklusive vissa frågor som rör RMV:s rättspsykiatriska utredningsverksamhet,
avslutade sitt arbete i mars 2012 och överlämnade därefter till regeringen sitt
betänkande Psykiatrin och lagen – tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd
(SOU 2012:17). RMV hade under utredningstiden en expert med i utredningen.
De förslag som utredningen lämnade har remitterats och kommer att, om och
när de genomförs, påverka RMV:s framtida uppdrag i hög grad såväl när det
gäller verksamhetens inriktning som arbetssätt och omfattning.
Vid årsskiftet 2013/2014 har frågan om en lagreglering av tvångsmedelsanvändningen inom den utredande rättspsykiatrin beretts vidare. Genomförs den
föreslagna lagstiftningen tillgodoses verksamhetens behov av att kunna säkra
24 Tvångsåtgärd med stöd av häkteslagen (2010:611) och med hänvisning till lagen (1991:1128) om psykiatrisk
tvångsvård kräver inga medicinska skäl.
24 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
god ordning och säkerhet vid undersökningsenheterna inom RMV. Den nya
lagstiftningen föreslås träda i kraft under 2014.
Det kan noteras att det vid undersökningsenheten i Stockholm vistades 50
intagna under verksamhetsåret som vårdades enligt 5 § lagen (1991:1129) om
rättspsykiatrisk vård. Motsvarande siffra för undersökningsenheten i Göteborg
uppgick till 18 intagna.
Omfattningen av avskiljningsbeslut beträffande intagna framgår av tabell 12 och
13.
Incidensen av avskiljningar under 2013 ökade något i jämförelse med de två
föregående verksamhetsåren.
Under året har två bältesläggningar genomförts vid undersökningsenheten i
Göteborg och i inget fall vid undersökningsenheten i Stockholm.
Vid undersökningsenheten i Göteborg genomfördes en RPU av intagen som
stannat kvar i häktet (häktesundersökning) i stället för att vara i RMV:s lokaler.
Grunden för en sådan ordning var att man bedömde att de säkerhetsmässiga
förutsättningarna för vistelse på RMV:s undersökningsavdelning i
skalskyddshänseende inte varit tillfredsställande i detta enskilda fall.
Häktesundersökningar är i normalfall ett något sämre alternativ till att
undersökningarna genomförs på en undersökningsenhet eftersom utredningspersonalen då inte får samma möjligheter som vid avdelningen att observera den
undersökte kontinuerligt under hela dygnet.
25 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
Tabell 12. Antal beslut om avskiljning vid undersökningsenheterna i Stockholm
och i Göteborg. Intagna som vårdades enligt lagen (1991:1129) om
rättspsykiatrisk vård
1-2
3-4
5-6
7-8
>8
Incidens/1000
vistelsedygn
Stockholm
2011
2012
2013
5
2
5
2
0
2
1
1
6
2
0
2
1
2
6
2,8
2,0
5,7
Göteborg
2011
2012
2013
2
2
0
1
0
1
0
1
1
0
0
1
1
2
0
1,3
2,0
1,1
Totalt antal
2011
2012
2013
7
6
5
3
0
3
0
2
7
0
0
3
2
4
6
1,7
4,2
3,7
Varaktighet (dygn)
Tabell 13. Antal beslut om avskiljning vid undersökningsenheterna i
Stockholm och i Göteborg. Intagna som inte vårdades enligt lagen
(1991:1129) om rättpsykiatrisk vård
Incidens/1000
Varaktighet (dygn)
1-2 3-4 5-6 7-8 > 8
vistelsedygn
Stockholm
2011
2012
2013
4
0
0
0
0
0
0
1
6
0
0
0
0
0
0
1,0
0,4
1,6
Göteborg
2011
2012
2013
3
5
5
1
0
1
2
0
1
1
0
0
3
1
0
3,2
2,4
2,5
Totalt antal
2011
2012
2013
7
5
5
1
0
1
2
1
7
1
0
0
3
1
0
1,9
1,3
2,0
Källa: Undersökningsenheternas ärendesammanställning.
26 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
Kostnaden per prestation (ärende) för de olika prestationstyperna
Tabell 14. Kostnad per prestation och prestationstyp (i kronor)
Prestationstyp
2011
2012
2013
RPU – häktad
308 300
427 700
391 100 1)
RPU – fri fot
59 800
74 300
72 200
§ 7-intyg
6 500
6 600
7 100
Källa: PsykBase samt Agresso.
1)
De totala kostnaderna för RPU-häktad ökade med cirka 10 procent under 2013 men samtidigt
ökade antalet ärenden med 22 procent varför kostnaden per ärende minskade jämfört med året
innan.
Resultatet för hela verksamhetsområdet rättspsykiatri
Måluppfyllelsen bedöms som mycket god.
27 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
Rättsmedicin
Mål för verksamhetsområdet Rättsmedicin
Verksamheten ska svara mot uppdragsgivarnas behov så att de möjligheter som
det forensiska utredningsstödet ger kan tillvaratas av de brottsbekämpande
myndigheterna.
Återrapportering
Rättsmedicinalverket ska redovisa och analysera verksamhetens resultat i
förhållande till de uppgifter som framgår av förordningen (2007:976) med
instruktion för Rättsmedicinalverket samt annan författning. Redovisningen ska
göras utifrån myndighetens verksamhetsområden (rättspsykiatri, rättsmedicin,
rättskemi och rättsgenetik).
Rättsmedicinalverkets uppgifter inom rättsmedicin
Av förordningen (2007:976) med instruktion för Rättsmedicinalverket framgår
att myndigheten särskilt ska svara för
•
rättsmedicinska obduktioner och andra rättsmedicinska undersökningar,
•
verksamhet med utfärdande av sådana intyg som avses i lagen
(2005:225) om rättsintyg i anledning av brott,
•
rättsmedicinsk medverkan i övrigt på begäran av domstol, länsstyrelse,
allmän åklagare eller polismyndighet,
•
information inom sitt ansvarsområde till andra myndigheter och
enskilda,
•
internationellt samarbete inom sitt ansvarsområde,
•
utvecklingsarbete och stöd åt forskning av betydelse för verksamheten.
Rättsmedicinalverket (RMV) får också inom sitt ansvarsområde utföra uppdrag
om verksamheten i övrigt medger det.
RMV bedriver, i anslutning till den rättsmedicinska verksamheten, också
rättsodontologisk verksamhet, i första hand i form av identifiering av döda
personer genom analys av tänder. Rättsodontologen utför även registreringar
och sökningar i det register som verket för över försvunna personer i landet.
Vidare åldersbedömer rättsodontologen personer på uppdrag av Polisen och
skriver rättsintyg när det gäller odontologiska traumafall. I rutinarbetet ingår
28 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
också hjälp åt Interpol med identifiering av okända avlidna utomlands samt
saknade utlänningar i Sverige.
Redovisning och analys av resultatet
Allmänt
Den rättsmedicinska verksamheten bedrivs vid de rättsmedicinska avdelningarna i Umeå, Uppsala, Stockholm, Linköping, Göteborg och Lund. Där
arbetar ett hundratal fast anställda som läkare med specialistkompetens i
rättsmedicin (rättsläkare), läkare som genomför sin specialiseringsutbildning i
rättsmedicin (ST-läkare), rättsmedicinska assistenter, rättsmedicinska utredare,
biomedicinska analytiker och administratörer. Nattetid och helger finns alltid en
läkare i beredskap på varje avdelning.
Avdelningarnas upptagningsområden bygger på länsindelningen.
RMV har sedan länge haft kontrakterade läkare för att skriva läkarintyg enligt
lagen (2005:225) om rättsintyg i anledning av brott (rättsintyg). En ökad
läkarbemanning har möjliggjort att en allt större andel av intygen kan utfärdas
av inom RMV anställda läkare. Inför 2014 har RMV kontrakterat arton externa
läkare på lika många platser i landet. Under 2013 var ett fyrtiotal läkare
kontrakterade på ett tjugofemtal platser i landet.
Det långsiktiga arbetet, som påbörjades under 2009 för att förbättra
läkarbemanningen, har under 2013 fortsatt i enlighet med tioårsplanen RMV
2018 (se avsnittet Övrig återrapportering och redovisning).
RMV:s rättsodontologiska verksamhet består av en heltidsanställd
rättsodontolog med placering på den rättsmedicinska avdelningen i Stockholm.
Vidare finns det inom RMV två rättsläkare som tillika är utbildade tandläkare
och som utför de rättsodontologiska identifieringarna vid avdelningarna i
Linköping och Lund. Två kontrakterade tandläkare (identifieringskunniga
tandläkare) utför identifieringar vid avdelningarna i Göteborg och Umeå.
Under 2012 färdigställdes byggnationen av nya lokaler för avdelningen i
Göteborg och inflyttning ägde rum i januari 2013.
Ärendeutvecklingen
Allmänt
Det totala antalet expedierade utlåtanden efter rättsmedicinska undersökningar
(obduktioner och likbesiktningar) i landet har under många år varit strax över
29 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
5 000 per år (se tabell 15). Jämfört med 2012 är det totala antalet expedierade
sådana ärenden 2013 ungefär detsamma.
Med rättsmedicinsk undersökning avses enligt 12 § lagen (1995:832) om
obduktion m.m. (obduktionslagen) rättsmedicinsk obduktion eller rättsmedicinsk likbesiktning. Med obduktion avses enligt 4 § obduktionslagen att
kroppen efter en avliden öppnas och undersöks invändigt. En rättsmedicinsk
obduktion ska också innefatta en yttre undersökning av kroppen. Med rättsmedicinsk likbesiktning avses enligt 4 § obduktionslagen en yttre undersökning
av kroppen efter en avliden. Undersökningen kan innefatta blodprovstagning
och andra mindre ingrepp.
Inom ramen för en rättsmedicinsk undersökning tas också blod eller andra
kroppsvätskor till vara för analys och för dessa analyser vänder sig rättsläkarna
till RMV:s avdelning för rättsgenetik och rättskemi i Linköping (se vidare
avsnitten om Rättskemi och Rättsgenetik). Vidare kan röntgenundersökning
eller neuropatologisk undersökning användas inom ramen för den
rättsmedicinska undersökningen.
En rättsmedicinsk undersökning av en avliden får enligt 13 – 15 §§
obduktionslagen göras om undersökningen kan antas vara av betydelse för
utredningen av ett dödsfall som inträffat under sådana omständigheter att det
inte skäligen kan bortses från möjligheten att dödsfallet har samband med ett
brott, eller det kan misstänkas ha förekommit fel eller försummelse inom hälsooch sjukvården. En rättsmedicinsk undersökning får också göras om ett dödsfall
kan antas ha orsakats av yttre påverkan och undersökningen behövs för att
fastställa dödsorsaken, eller vinna upplysningar av särskild vikt för miljöskydd,
arbetarskydd, trafiksäkerhet eller annat liknande intresse. En rättsmedicinsk
undersökning får också göras om det behövs för att fastställa en avlidens
identitet.
Antalet identifieringsundersökningar genom rättsodontologisk såväl som DNAundersökning har under 2013 återgått till 2011 års nivå. Ökningen under 2012
hade sin orsak i ett ökat antal ärenden med anledning av flygolyckan vid
Kebnekaise i maj 2012 efter vilken RMV fick Polisens uppdrag att genomföra
identifieringar av kvarlevorna efter en flygplansbesättning (se tabell 15).
Rättsläkare utfärdar också s.k. rättsintyg enligt lagen om rättsintyg i anledning
av brott och dessa är baserade på antingen kroppsundersökningar som RMV:s
anställda läkare gör av personer som överlevt allvarliga vålds- eller sexualbrott
eller personer som är misstänkta gärningsmän eller på journalanteckningar från
läkarundersökningar som andra än av RMV anställda läkare gjort. Samtliga
skador dokumenteras och bedöms.
Som framgår av tabell 16, har antalet expedierade rättsintyg totalt sett minskat
med ca tolv procent från 2012 och med fjorton procent sedan 2011.
30 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
Minskningen är störst när det gäller rättsintyg utfärdade av kontrakterade läkare.
Orsaken till nedgången är oklar och kommer att bli föremål för vidare analys
under 2014. Dialog kommer också att föras om detta med företrädare för
Polisen och Åklagarmyndigheten inom ramen för den fortsatta samverkan
mellan myndigheterna som initierades under 2013 med anledning av översynen
av beredskapen inom rättsmedicinen. Se nedan under avsnittet Rättsintyg.
Tabell 15. Expedierade och avslutade ärenden
Ärendetyp
2011
1)
Rättsmedicinsk obduktion
Rättsmedicinsk likbesiktning
Klinisk obduktion
Domstolsförhandling
Platsundersökning
Rekonstruktion
Identifiering
2012
5 182
12
32
189
39
1
360
2013
5 231
4
12
181
36
1
518
5129
10
9
223
42
8
341
Källa: RättsBase
1) Rättsmedicinsk obduktion och utvidgad rättsmedicinsk obduktion sammanlagt
Tabell 16. Expedierade rättsintyg
Ärendetyp
Rättsläkare anställda inom RMV
- varav rättsmedicinsk kroppsundersökning
- varav yttrande
2011
2 802
1 732
1 070
2012
2 717
1 738
979
2013
2 697
1 641
1 056
Kontrakterade läkare
- varav rättsmedicinsk kroppsundersökning
- varav yttrande
3 840
1 005
2 835
3 785
975
2 810
3 019
791
2 228
Totalt
6 642
6 502
5 716
Källa: RättsBase.
Handläggningstiderna för obduktionsärendena har förkortats ytterligare
Regeringen har i budgetpropositionen för 201325 åter pekat på det angelägna i
att handläggningstiderna inom rättsväsendet är så korta som möjligt. Inom den
25
Prop. 2012/13:1, UO 4, s. 31.
31 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
rättsmedicinska verksamheten är handläggningstiderna varken lag- eller
avtalsreglerade.
Handläggningstiderna har historiskt sett inte legat på en tillfredsställande nivå.
De senaste årens (sedan 2009) nyrekryteringar av läkare för specialiseringsutbildning i rättsmedicin (ST) har tillfört verksamheten viktiga nya
läkarresurser. Dessa rekryteringar ställer dock stora krav på handledning under
utbildningen vilket till en början påverkade genomströmningstiderna i
förlängande riktning. Nu är det glädjande att kunna konstatera att, oaktat att
handledning fortfarande tar mycket tid, de genomsnittliga handläggningstiderna
för obduktionsärenden för tredje året i rad har förkortats. Jämfört med 2012 har
handläggningstiderna kortats med drygt sju procent från 68 till 63 dagar (se
tabell 17).
Inom ramen för det fortsatta kvalitetsarbetet inom rättsmedicinen (se nedan
under rubriken Kvalitetssäkring) analyseras också metoder och processer bl.a. i
syfte att se på möjligheterna att vidareutveckla och effektivisera dessa och att
därigenom korta handläggningstiderna ytterligare. Läget har som sagts tidigare
förbättrats när det gäller läkarbemanningen. Rekryteringen av nya läkare har
kunnat ske i enlighet med tioårsplanen RMV 2018 (se avsnittet Övrig
återrapportering och redovisning).
Tabell 17. Expedierade utlåtanden efter obduktion – handläggningstid i
genomsnitt och i median fördelat på avdelning (kalenderdagar)
Genomsnitt - dagar
Avdelning
Stockholm
Uppsala
Linköping
Lund
Göteborg
Umeå
Totalt
2011
96
42
79
77
63
57
74
2012
71
38
70
68
81
66
68
Förändring
Median - dagar
procent
2013 2013 jmft 2012 2011 2012 2013
64
-9
84
66
62
39
+1
35
35
35
61
-12
70
63
51
70
+4
63
58
64
80
-2
51
63
62
52
-21
55
58
51
63
-7
58
56
53
Källa: Rättsbase
När det gäller handläggningstiderna för rättsintyg kan konstateras att dessa i
genomsnitt ligger på samma nivå som 2012 (se tabell 18).
32 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
Tabell 18. Expedierade rättsintyg – handläggningstid i genomsnitt fördelat
på anställda inom RMV och kontrakterade läkare (kalenderdagar)
Ärendetyp
2011
2012
2013
Kroppsundersökning av levande
14
11
12
- rättsläkare anställda inom RMV
15
10
11
- kontrakterade läkare
14
14
13
Yttranden
12
11
11
- rättsläkare anställda inom RMV
13
13
12
- kontrakterade läkare
11
11
10
Källa: Rättsbase
33 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
Vävnadsdonationer
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och RMV genomförde under
perioden september 2009 – oktober 2010 tillsammans ett pilotprojekt (DORIS)
med syftet att finna former för samverkan mellan vården och RMV för att
hantera regelverkets krav på vävnadshantering och krav på provtagning för
smitta inom 24 timmar och samtidigt bibehålla/öka antalet tillvaratagna
vävnader. Pilotprojektet var lyckat och antalet vävnader som tillvaratogs på
RMV ökade jämfört med tiden före försöket. För att fortsatt främja donation av
vävnader inom RMV ingick SKL och RMV ett avtal under perioden den 1 juli
2011 – 31 december 2013 genom vilket SKL ekonomiskt ersatte RMV för
kostnaderna för det donationsfrämjande arbetet med totalt sex miljoner kronor
under perioden. Avtalet har under 2013 förlängts till att omfatta perioden 2014 –
2015 och ytterligare fyra miljoner kronor. Avtalet kan förlängas ytterligare. En
donationssamordnare och en biträdande donationssamordnare är utsedda inom
verket med uppgift att leda vävnadsdonationsverksamheten och på varje
rättsmedicinsk avdelning finns en, av verksamhetschefen utsedd, donationsansvarig rättsmedicinsk assistent som ansvarar för den lokala dagliga
donationsverksamheten.
Tillvaratagande av vävnader har under 2013 skett på samtliga rättsmedicinska
avdelningar (jfr Diagram 1). Avdelningarna har ingått avtal med vävnadsinrättning med preciserad ersättning per levererad vävnad.
Det långsiktiga målet är att göra donationsverksamheten till en integrerad del av
de rättsmedicinska avdelningarnas rutinverksamhet utan att för den skull
äventyra den rättsmedicinska undersökningen, eller medföra några
merkostnader för RMV.
34 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
Diagram 1. Genomförda donationer
Källa: RättsBase
Kommentar: Staplarna med vävnader redovisar antalet uttag. Ex - ett uttag av hornhinnor ger två
stycken hornhinnor.
Effektivitet och kvalitet
•
•
Åtgärder som har vidtagits för att säkerställa ett effektivt
resursutnyttjande och en god kvalité i verksamheten
Resultaten av genomförda kvalitetsuppföljningar
Allmänt
Varje avdelning leds av en verksamhetschef som är ytterst ansvarig för
verksamheten samt en ytterst ansvarig medicinsk chef i de fall verksamhetschefen själv inte är specialist i rättsmedicin.
35 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
De arbeten som pågår inom den rättsmedicinska verksamheten i syfte att
utvärdera, följa och utveckla metoder och arbetssätt, och som beskrivs nedan,
har alla som utgångspunkt att en ökad enhetlighet ska uppnås i ärendehanteringen mellan de sex rättsmedicinska avdelningarna i verket.
Arbetet med ständiga förbättringar för att säkra och öka kvaliteten samt att
arbeta effektivt och att effektivisera resursutnyttjandet är ständigt pågående och
är en naturlig del i den dagliga verksamheten. Arbetet med att få ner handläggningstiderna pågår kontinuerligt.
Under 2013 har kvalitetsarbetet funnit sina former för samordning, samarbete
och roller mellan medarbetare, biträdande kvalitetsledare på avdelningarna,
yrkesarbetsgrupper, koordinator och kvalitetsledare.
På grund av det uppkomna ekonomiska läget för RMV inför och under 2013
stoppades förberedelsearbetet med att införskaffa och anpassa lokalerna för en
datorskiktröntgen (CT) vid den rättsmedicinska avdelningen i Uppsala. Och
frågan sköts på framtiden. Denna röntgen var tänkt att användas för rättsmedicinska fall från avdelningarna i Uppsala och i Stockholm. Tanken var att ge
RMV en möjlighet att i egna lokaler röntgenundersöka många fler fall än vad
som hittills varit ekonomiskt och praktiskt möjligt. Vidare skulle det ge
möjligheten att utveckla röntgenundersökningen i syfte att lära mer om i vilka
fall som en röntgen är mest relevant som komplement till själva obduktionen.
Målet var att senast under 2013 kunna börja använda den i undersökningsverksamheten. I dag genomförs röntgen vid sjukhusen och RMV betalar
landstingen för dessa undersökningar. Under 2014 kommer frågan att återupptas
för vidare diskussion om hur RMV ska göra med CT-frågan i framtiden.
Den långsiktiga planen för en utökad bemanning av läkare inom rättspsykiatri
och rättsmedicin RMV 2018 som beslöts under 2009 har legat till grund för
rekryteringar under 2014 och kommer att så göra även framöver (se avsnittet
Övrig återrapportering och redovisning).
Rättsintyg
Det skrivs fortfarande betydligt fler yttranden som baseras på sjukvårdsjournaler
än rättsintyg som baseras på kroppsundersökningar av levande vilket RMV ser
som en brist sett ur kvalitets- och rättssäkerhetssynpunkt (jfr tabell 16). Vidare
kan konstateras att antalet expedierade rättsintyg gått ner i antal de senaste åren
och det har också diskuterats i den ovan nämnda samrådsgruppen mellan RMV,
Polisen och Åklagarmyndigheten.
En ökad läkarbemanning har som nämns inledningsvis möjliggjort att en större
del av rättsintygen kan utfärdas av inom RMV anställda rättsläkare. Inför 2014
har RMV därför kontrakterat färre externa läkare. Rättsläkarna kommer även
36 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
fortsättningsvis att med de kontrakterade läkarna ha en löpande kontakt för
återkoppling och kvalitetssäkring av intygen.
Under 2013 har ett internt kvalitetsarbete fortsatt när det gäller rättsintygen.
Generaldirektören och ansvariga chefer träffas fyra gånger per år för
Verksamhetsområdesmöte (VO-möte). Vid dessa möten diskuteras kvalitetsfrågor och för närvarande inte minst det kvalitetsarbete som nu bedrivs inom det
rättsmedicinska området. Vid dessa möten konkretiseras också de övergripande
prioriteringarna och riktlinjerna som lagts fast av verksledningsgruppen.
Sedan år 2010 anordnas de årliga26 rättsmedicinska utbildningsdagarna för all
personal inom rättsmedicin (RM-dagarna). Dessa dagar ger verksamhetsområdet en möjlighet att samlat diskutera och skapa en samsyn i bl.a.
kvalitetsarbetet.
I budgetpropositionen för 201327 pekade regeringen åter på vikten av att
rättsväsendets aktörer lägger mer kraft på att försäkra sig om ett ändamålsenligt
utnyttjande av de tilldelade resurserna. Organisation, arbetsmetoder och rutiner
behöver ses över och i vissa fall anpassas och utvecklas efter nya förutsättningar.
För RMV:s översyn av IT-stödet för ärendehanteringen i den rättsmedicinska
verksamheten som påbörjades redan under 2011 och projektet för genomgång
av verkets personregister och författningsstödet som avslutades under 2013 se
Övrig återrapportering och redovisning/Övrig redovisning.
Mot bakgrund av de besparingskrav som RMV ställdes inför under 2013
uppkom en diskussion om den rättsmedicinska beredskapen utifrån frågorna om
den rättsmedicinska kompetensen används av samhället på rätt sätt samt om
RMV:s beredskapsorganisation är rätt dimensionerad i förhållande till
efterfrågan. För att komma vidare med denna fråga tog RMV:s generaldirektör
under våren 2013 initiativ till en översyn av hur och när RMV:s kompetens
inom det rättsmedicinska området efterfrågas av verkets uppdragsgivare (polis,
åklagare och i vissa fall domstol).
26 Under 2013 anordnades inga utbildningsdagar pga. det ansträngda ekonomiska läget inom RMV.
27 Prop. 2012/13:1, UO 4, s. 13.
37 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
För att hämta in uppdragsgivarnas perspektiv på och erfarenheter av RMV:s
verksamhet och kompetens togs kontakter med företrädare för
Rikspolisstyrelsen (RPS), Rikskriminalpolisen (RKP) och Åklagarmyndigheten.
Detta resulterade i att generaldirektören, efter samråd med rikspolischefen,
rikskriminalpolischefen och riksåklagaren, beslöt28 tillsätta en
myndighetsgemensam samrådsgrupp. Syftet med gruppen var dels att utbyta
erfarenheter och kunskaper, dels att utifrån detta försöka hitta förslag som kan
göra respektive myndighets arbete effektivare så att myndigheterna ska kunna
genomföra det gemensamma samhällsuppdraget angående brottsbekämpning på
ett så effektivt sätt som möjligt.
Samrådsgruppen avslutade sitt arbete i slutet av 2013 och föreslog bl.a. att det
inrättas en permanent samrådsgrupp med företrädare för polis- och
åklagarmyndigheterna samt RMV. Vid behov kan även företrädare för andra
myndigheter och organisationer, t.ex. Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner
och Landsting, bjudas in. Samrådsgruppen ska träffas regelbundet och diskutera
frågor med anknytning till RMV:s rättsmedicinska, rättskemiska och rättsgenetiska verksamhet. Det föreslås att RMV ska vara värd och sammankallande
för gruppen. Samrådsgruppen ska bl.a. följa processerna om de pågående
omorganisationerna inom åklagar- och polismyndigheterna samt om/hur detta
kan antas påverka RMV:s rättsmedicinska regionindelning. Vidare föreslås att
samrådsgruppen ska överväga en myndighetsgemensam skrivelse om en
förutsättningslös utvärdering av rättsintygsreformen. En viktig fråga här är hur
rättsintygen ska finansieras.
Översyn av de histopatologiska laboratorierna
I slutet av 2013 fick en extern utredare av generaldirektören i uppdrag29 att
genomföra en översyn av de histopatologiska laboratorierna. En central fråga är
hur laboratorieverksamheten ska vara organiserad och utformad i framtiden sett
till bl.a. antalet laboratorier för att säkra en effektiv och kompetent verksamhet
som kan möta de utvecklingsbehov som kommer i framtiden. Översynen ska
vara färdig i början av 2014 och kommer att ligga till grund för strategiska
ställningstaganden.
28
29
Se Adm 2013-11.
Se Dnr X13-90123.
38 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
Socialstyrelsens råd för vissa rättsliga, sociala och medicinska frågor
(Rättsliga rådet30)
Rättsliga rådet avger utlåtande på begäran av en domstol eller myndighet. Det
gäller främst allmänmedicinska och rättsmedicinska samt rättpsykiatriska och
psykiatriska frågor.
Under 2013 har fyra31 rättsmedicinska ärenden prövats av Rättsliga rådet; två
obduktionsärenden, varav det i ena ärendet även finns ett rättsintyg, samt två
ärenden avseende rättsintyg. Det är således få ärenden inom det rättsmedicinska
området som lämnas till Rättsliga rådet för avgörande. I samtliga ärenden anslöt
sig Rättsliga rådet till de bedömningar som RMV gjort. I ett av obduktionsärendena anser dock Rättsliga rådet att det råder en större säkerhet än vad
rättsläkaren har ansett för att angivna skador har orsakats av en annan person.
Barnahus, projektet Karin
Övrigt kvalitetsarbete som RMV deltar i inom den rättsmedicinska verksamheten är t.ex. arbete inom de s.k. barnahusen där syftet är att öka kvaliteten i de
ärenden där barn är inblandade. Verksamhet med barnahus, där respektive
rättsmedicinsk avdelning är engagerad, finns nu på flera håll inom respektive
avdelnings upptagningsområden.
32
RMV har också deltagit i det nationella projektet ”Karin” som är resultatet av
ett regeringsuppdrag inom ramen för handlingsplanen för bekämpandet av mäns
våld mot kvinnor, s.k. hedersrelaterat våld och våld i samkönade relationer.
Uppdraget är att genom en utökad samverkan mellan berörda myndigheter
bygga upp och bedriva en verksamhet som ska fungera som ett nationellt
exempel och kunskapscenter i arbetet mot våld mot kvinnor i Sverige. Projektet,
som är ett samarbete mellan Malmöpolisens familjevåldsrotel, Kvinnokliniken
UMAS (Skånes universitetssjukhus), den rättsmedicinska avdelningen i Lund
och Malmö stads verksamheter Kriscentrum för våldsutsatta kvinnor och deras
barn samt Embla, ett skyddat boende för offer för hedersrelaterat våld,
avslutades i sin första av två etapper i februari 2010. Regeringsuppdraget
slutfördes under 2012. Den etappen i projektet som innebar att även våld mot
barn skulle handläggas inom samma ram, samt att andra funktioner såsom
arbetsförmedlingen skulle kopplas till verksamheten, har genomförts utan
deltagande av företrädare för rättsmedicin. Läkare vid den rättsmedicinska
avdelningen i Lund deltar regelbundet i projektet Karins operativa verksamhet.
30 Se www.socialstyrelsen.se/Rättsliga rådet.
31 Kommentar: Kopior av rådets yttranden – vissa med bilagor – skickas av rådet till RMV:s ledningskansli och
registreras.
32 www.projektkarin.se.
39 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
Den rättsmedicinska avdelningen i Uppsala har ett fortlöpande arbete med
Nationellt Centrum för Kvinnofrid (NCK) i Uppsala där avdelningen på
konsultbasis undersöker offer som inte gjort polisanmälan.
Kvalitetssäkring
Det kvalitetsarbete som pågår inom den rättsmedicinska verksamheten har till
syfte att uppnå ökad samsyn och att införa ett gemensamt kvalitetsledningssystem enligt ISO/IEC 17020 och ISO/IEC 17025. Målet är
ackreditering under år 2015.
Under 2013 har internrevisioner utförts vid två tillfällen för att granska att
åtgärder genomförts för att implementera gemensamma arbetssätt. Resultatet av
internrevisionerna har redovisats vid två tillfällen. Under 2014 kommer
horisontell revision utifrån frågeställningen om kvalitetsledningssystemet
uppfyller verksamhetens behov att genomföras. En gemensam genomgång av
vad som hänt under året inom kvalitetsledningssystemet för rättsmedicin har
genomförts.
Som en del i kvalitetsarbetet har organisation, förvaltning, samarbetsformer och
processer för Portalen/digitala verksamhetsstödet tagits fram under 2013.
Avdelningarna har deltagit i en extern jämförelse samt en intern jämförelse för
att utvärdera överensstämmelsen för färgningsmetoder mellan avdelningarna.
Resultatet har utvärderats och gemensamma åtgärder har implementerats. En
jämförelse av rättsintygen har påbörjats under 2013. Under 2014 och 2015
planeras för att en intern jämförelse av obduktionsrapporternas formaliadel samt
bedömningsdel ska genomföras.
Arbetet med att ensa rapporteringen av händelser och klagomål har slutförts
under året. Arbetet med att dra lärdom av rapporterade händelser kommer att
fortsätta under 2014.
40 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
Kostnaden per prestation (ärende) för de olika prestationstyperna
Tabell 19. Kostnad per prestation och prestationstyp (i kronor)
Prestationstyp
2011
2012
2013
Rättsmedicinsk obduktion
19 700
22 300
22 200
Rättsintyg
- Kroppsundersökning av levande
4 300
4 300
4 300
2 900
3 100
3 100
- Yttrande
Källa: RättsBase samt Agresso.
Kommentar:
Till ÅR 2013 har beräkningsgrunden för fördelning av lönekostnader till obduktion/utvidgad
obduktion uppdaterats varvid den relativa tid som nu läggs på obduktion kunnat ökas något.
Beloppen för år 2011 och 2012 har justerats på motsvarande sätt.
Ärendekostnaden för rättsmedicinsk obduktion har år 2013 blivit i princip densamma som året
innan. Det ekonomiska läget under året har dock medfört att personalkostnaderna blivit lägre
pga. återhållsamhet i återanställningar vid vakanser m.m. parallellt med besparingar inom
driftkostnader. Samtidigt har bl.a. en satsning på nybyggda och bättre anpassade lokaler för
rättsmedicinen i Göteborg ökat på lokalkostnaderna. Sammantaget minskar kostnaderna något år
2013 jämfört med 2012 samtidigt som ärendevolymen i princip är densamma. Ärendekostnaden
för rättmedicinsk obduktion sjunker därför marginellt.
Resultatet för hela verksamhetsområdet Rättsmedicin
Måluppfyllelsen bedöms som god.
41 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
Rättskemi
Mål för verksamhetsområdet Rättskemi
Verksamheten ska svara mot uppdragsgivarnas behov så att de möjligheter som
det forensiska utredningsstödet ger kan tillvaratas av de brottsbekämpande
myndigheterna.
Återrapportering
Rättsmedicinalverket ska redovisa och analysera verksamhetens resultat i
förhållande till de uppgifter som framgår av förordningen (2007:976) med
instruktion för Rättsmedicinalverket samt annan författning. Redovisningen ska
göras utifrån myndighetens verksamhetsområden (rättspsykiatri, rättsmedicin,
rättskemi och rättsgenetik).
Rättsmedicinalverkets uppgifter inom rättskemi
Av förordningen (2007:976) med instruktion för Rättsmedicinalverket framgår
att myndigheten särskilt ska svara för
•
rättskemiska undersökningar,
•
information inom sitt ansvarsområde till andra myndigheter och
enskilda,
•
internationellt samarbete inom sitt ansvarsområde,
•
utvecklingsarbete och stöd åt forskning av betydelse för verksamheten.
Rättsmedicinalverket (RMV) får också inom sitt ansvarsområde utföra uppdrag
om verksamheten i övrigt medger det.
42 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
Redovisning och analys av resultatet
Allmänt
Verksamhetsgrenen rättskemi ingår i Avdelningen för rättsgenetik och rättskemi
som ingår i RMV:s enhet i Linköping. Den rättskemiska verksamheten är den
enda i sitt slag i Sverige och är ackrediterad av Styrelsen för ackreditering och
teknisk kontroll (SWEDAC) sedan 199633. I verksamheten arbetar totalt ca 80
personer, främst biomedicinska analytiker eller motsvarande och kemister.
Avdelningen har hela landet som upptagningsområde.
Uppdraget är att göra analyser i biologiskt material från människa (blod, urin,
vävnad) för att påvisa eventuell förekomst av alkohol, narkotika, läkemedel och
gifter samt att tolka analysresultaten.
Ärendeutvecklingen
Allmänt
Under de senaste åren fram till 2011 har verksamheten expanderat till följd av
ökad efterfrågan av dess tjänster. Under 2012 sågs en viss minskning av
ärendeinflödet, vilket fortsatt under 2013. Det totala antalet expedierade ärenden
ligger nu på 91 565 jämfört med 95 773 för år 2012 (jfr tabell 20). Anledningen
är huvudsakligen minskningen av antalet ärenden från Kriminalvården, en
minskning som har fortsatt under 2013 med en nedgång på ca 15 procent
jämfört med 2012. Denna nedgång kan delvis förklaras med att antalet intagna
också minskat under senare år.
Antalet expedierade ärenden avseende ringa narkotikabruk liksom trafikärenden
ligger på väsentligen oförändrad nivå. Antalet ärenden från RMV:s rättsmedicinska avdelningar är också i stort oförändrat 2013 jämfört med 2012.
Antalet expedierade ärenden från sjukvård, behandlingshem m.fl. (s.k.
vårdärenden) har ökat något jämfört med 2012. Denna ökning kan delvis
förklaras med att uppdragsgivarna i ökad utsträckning efterfrågat analyser av
s.k. internetdroger samt analyser av amfetamin i terapeutisk användning.
33 Ackrediteringens omfattning se www.swedac.se
Vilka är ackrediterade/Företagsnamn/ackreditering/Rättsmedicinalverket
43 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
Avdelningen har noterat att Polisens, åklagarnas och domstolarnas efterfrågan
på yttranden och sakkunniguppdrag med anledning av avgivna utlåtanden ökat
något jämfört med tidigare. I första hand gäller detta yttranden i trafikärenden
och i synnerhet s.k. eftersupningsärenden34, vilka genererar nästan 50 procent av
totala antalet yttranden.
Totalt uppgick antalet expedierade utlåtanden till 684 under 2013 jämfört med
648 under 2012, antalet inkomna begäran om yttrande uppgick under 2013 till
652 jämfört med 623 under 2012 och 609 stycken under 2011.
Tabell 20. Expedierade ärenden 2013, för 2011 och 2012 inkomna ärenden
Ärendekategori
- Rättsmedicinska ärenden
- Trafikärenden, alkohol och/eller droger
- Trafikärenden, enbart alkohol
- Trafikärenden, droger, droger + alkohol
- Polisärenden, ringa narkotikabrott, eget bruk
- Polisärenden, våldsbrott
- Kriminalvårdsärenden
- Vård, narkotika
- Vård, övrig utredning
Totalt
2011
5 000
2 447
13 028
37 781
1 512
30 581
5 943
399
96 691
2012
5 051
14 867 *
38 119
1 531
29 105
6 487
613
95 773
2013
5 084
14 769
37 860
1 377
24 819
6 617
1 039
91 565
Källa: ToxBase och LabMaster.
* Fr.o.m. 2012 redovisas trafikärendena samlat.
De genomsnittliga handläggningstiderna
Regeringen pekade i budgetpropositionen för 201335 åter på det angelägna i att
handläggningstiderna inom rättsväsendet är så korta som möjligt. Inom den
rättskemiska verksamheten är handläggningstiderna inte lagreglerade, men väl i
flera fall reglerade i avtal med olika uppdragsgivare.
Handläggningstiderna ligger för de rättsmedicinska ärendena något högre än
under 2012 (se tabell 21). Detta kan förklaras av en alltmer ökad komplexitet,
som beror framför allt på att ytterligare substanser upptäcks i RMV:s nya och
utvidgade screening. Detta kräver att också verifikationsmetoder sätts upp för
34
35
Ärenden där den misstänkte hävdat att intag skett först efter färden.
Prop. 2012/13:1, UO 4, s. 31.
44 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
dessa nya droger och läkemedel. Tolkning av resultaten av dessa analyser
kräver också litteraturstudier och kontakter med andra nationella och
internationella myndigheter och laboratorier.
Medelhandläggningstiden räknat på trafikärenden totalt har också ökat och
ligger nu på femton dagar jämfört med fjorton dagar för 2012. När det gäller
ringa narkotikabrott, eget bruk är handläggningstiderna oförändrade.
För de s.k. ungdomsärendena36 omfattande ärenden rörande ringa narkotikabrott,
trafikärenden och våldsbrott har verket uppnått en medelhandläggningstid på
åtta kalenderdagar och medianhandläggningstiden ligger på sju kalenderdagar.
Detta är oförändrat jämfört med 2012.
Handläggningstiderna för Polisens ärenden har i stort alltså kunnat hållas trots
de stora problem vi haft med elektronisk överföring av beställningar från och
svar till Polisen. Detta på grund av Rikspolisstyrelsens (RPS) plattformsbyte. I
början av 2013 hanterades nästan 70 procent av polisärenden elektroniskt. I
samband med plattformsbytet i februari kunde inga ärenden hanteras
elektroniskt, vid årets slut handläggs ungefär 50 procent av polisärendena
elektroniskt.
Handläggningstiderna för kriminalvårdsärenden och för vårdärenden där
frågeställningen är förekomst av narkotika har i särklass de kortaste
handläggningstiderna. Till exempel besvaras ca 53 procent av kriminalvårdsärendena samma dag, resterande ärenden har en genomsnittlig
handläggningstid på 7,2 kalenderdagar.
36
Med ungdomsärenden avses ärenden där personerna är upp till och med 18 år.
45 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
Tabell 21. Expedierade ärenden – handläggningstid i genomsnitt
(kalenderdagar)
Ärendekategori
2011
2012
2013
- Rättsmedicinska ärenden
- Trafikärenden, alkohol och/eller droger
- Trafikärenden, enbart alkohol
- Trafikärenden, droger, droger + alkohol
- Polisärenden, ringa narkotikabrott, eget bruk
- Polisärenden, våldsbrott
- Kriminalvårdsärenden *
- Vård, narkotika **
- Vård, övrig utredning
16,1
15
15,9
9,7
16,4
13,3
11,3
6,3
8,5
17,1
13 ***
13
12
7
8
16
15
13
12
7,2
7,6
12,6
Källa: ToxBase och LabMaster.
* Kriminalvårdsärenden som besvaras ut samma dag är undantagna (utgör ca 53 procent av alla
ärenden).
** Vårdärenden som besvaras ut samma dag är undantagna.
*** Fr.o.m. 2012 redovisas trafikärendena samlat.
Effektivitet och kvalitet
•
•
Åtgärder som har vidtagits för att säkerställa ett effektivt
resursutnyttjande och en god kvalité i verksamheten
Resultaten av genomförda kvalitetsuppföljningar
Kvalitetsutveckling och kvalitetsuppföljning bedrivs ständigt inom den
rättskemiska verksamheten och verksamhetschefen är ytterst ansvarig för detta.
Den rättskemiska verksamheten bedrivs vid en enda avdelning inom RMV och
det innebär att frågan om behovet av samordning med annan avdelning inte är
aktuell på samma sätt som för den rättspsykiatriska eller den rättsmedicinska
verksamheten. Likväl finns ett behov av att tillse att den ärendehantering som
görs vid avdelningen genomförs på ett likartat sätt oberoende av vem som är
uppdragsgivare.
Generaldirektören och ansvariga chefer träffas tre gånger per år för
Verksamhetsområdesmöte (VO-möte). Vid dessa möten diskuteras också
46 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
kvalitetsfrågor. Vid dessa möten konkretiseras också de övergripande
prioriteringarna och riktlinjerna som lagts fast av verksledningsgruppen.
Sedan år 2011 anordnas årliga37 utbildningsdagar för all personal inom den
rättskemiska verksamheten. Dessa dagar ger verksamhetsområdet en möjlighet
att samlat tillföra nya kunskaper till medarbetarna, diskutera och skapa en
samsyn i bl.a. kvalitetsarbetet.
Rättskemiska avdelningen är sedan 1996 ett av SWEDAC ackrediterat
laboratorium. Av de svar som lämnas ut är mer än 95 procent utförda med
ackrediterade metoder. Detta är en status som måste försvaras genom att
avdelningens kvalitetssystem ständigt utvecklas, vilket följs upp av SWEDAC
genom regelbundna besök, f.n. vartannat år. Avdelningen försvarade sin status
som ackrediterat laboratorium vid den förnyade bedömningen år 2013.
Avdelningen deltar i ett antal olika externa kontrollprogram vilka genomgående
har visat mycket goda resultat.
Avdelningen samarbetar även nationellt och internationellt inom området
toxikologi för att utarbeta och förbättra riktlinjer och rekommendationer för
forensiska laboratorier.
Verksamheten bedriver ett ständigt pågående utvecklingsarbete för att dess
analysmetoder ska bli mera effektiva/få ökad kapacitet med bibehållen eller
ökad kvalitet. Detsamma gäller logistiken, internt och externt. Ambitionen är att
ackreditera alla metoder som används regelbundet.
Regeringen noterade i budgetpropositionen för 201238 att modern teknik skapar
nya hot men också nya möjligheter och pekar bl.a. på att Internet och annan
modern informationsteknologi har skapat nya utmaningar för de
brottsbekämpande myndigheterna när det gäller t.ex. narkotikahandel, vilket
RMV märker av främst i den rättskemiska verksamheten. Regeringen uttryckte
vidare att de brottsbekämpande myndigheterna löpande behöver fortsätta att
anpassa och utveckla sina verksamheter efter dessa nya och ständigt
föränderliga förutsättningar. För RMV:s del handlar det i dessa fall inte minst
om att både utveckla metoder men också om att se till att ha toppmodern
37
38
Under 2013 anordnades inga utbildningsdagar pga det ansträngda ekonomiska läget inom RMV.
Prop. 2011/12:1, UO 4, s. 14.
47 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
laboratorieutrustning för att kunna göra de analyser som rättsväsendet
efterfrågar.
För att kunna hantera den efterfrågan som finns när det gäller nya s.k.
internetdroger där det ofta är oklart vilken substans man ska leta efter, har
avdelningen under året prövat en ny teknik som ger möjligheter att relativt
snabbt få en uppfattning om vilken substans det rör sig om. Enbart under 2012
upptäcktes sjuttiotre stycken nya substanser av s.k. internetdroger på den
europeiska marknaden (Data från EMCDDA39).
Ett stort arbete har lagts ner på att få till stånd en fungerande analysmetod för
syntetiska cannabinoider, det som ofta benämnts SPICE i media. Tidigare fanns
en bestämningsmetod i blod. Under året har en metod för bestämning i urin
tagits i bruk. Uppdragsgivarnas behov av denna visade sig större än beräknat.
RMV har fått förstärka på såväl personal som instrumentsida. Ett särskilt
projektarbete har fortsatt kring syntetiska cannabinoider för att öka kunskapen
och kunna möta uppdragsgivarnas kommande önskemål. Detta sker i samarbete
med bl.a. Statens Kriminaltekniska laboratorium (SKL) och med stöd från
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Utvecklandet av ny
teknik men också studier av de nya substansernas toxicitet och beroendeframkallande effekter kräver stor kompetens, stora resurser och ett långsiktigt
strategiskt arbete. Detta kräver i sin tur ekonomiska resurser, som är någorlunda
stabila över tid. Kunskapen och den vetenskapliga dokumentationen kring dessa
nya droger är mycket bristfällig. För att kunna öka denna har bl.a. djurförsök
initierats för att studera toxicitet och beroendeframkallande effekter.
Arbetet med att utnyttja ny teknik (LC-MS-TOF40) för analyser avseende
läkemedel i obduktionsärenden har fortsatt. Med denna detekteras ett stort antal
läkemedel och droger med en och samma metod, som också ger en säker
identifiering redan i samband med screeningen. Nya kvantitativa verifikationsmetoder har också införts, vilket gör att lägre koncentrationer av ett antal
läkemedel och droger kan kvantifieras. Nya läkemedel introduceras, vilket
kräver att metodutvecklingen ständigt måste fortgå vilket är resurskrävande.
Detta gör att fler läkemedel upptäcks, vilket i sin tur ställer ytterligare krav på
tolkning av analysresultaten.
För RMV:s översyn av IT-stödet för ärendehanteringen i den rättskemiska
verksamheten som påbörjats under 2011 och projektet för genomgång av
European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction;
www.emcdda.europa.eu/attachements.cfm/att_194336_EN_TD3112366ENC_final.pdf.
40 Liquid Chromatography Time-of-Flight Mass Spectrometry.
39
48 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
verkets personregister och författningsstödet för dessa se Övrig återrapportering
och redovisning/Övrig redovisning.
I budgetpropositionen för 201341 pekade regeringen åter på vikten av att
rättsväsendets aktörer lägger mer kraft på att försäkra sig om ett ändamålsenligt
utnyttjande av de tilldelade resurserna. Organisation, arbetsmetoder och rutiner
behöver ses över och i vissa fall anpassas och utvecklas efter nya förutsättningar.
Under 2013 har arbetet med att ytterligare effektivisera ärendehanteringen i
datasystemen fortsatt, inte minst när det gäller att integrera avdelningens
verksamhetsspecifika system i RMV:s ”Portal” samt vidareutveckla
verksamhetens LIMS (Laboratory Information Management System). För
RMV:s översyn av IT-stödet för ärendehanteringen i den rättskemiska
verksamheten se Övrig återrapportering och redovisning.
Arbetet med att se över arbetssätt för att få ett så effektivt utnyttjande som
möjligt av de samlade resurserna har fortsatt. Förutom ett mer rationellt
arbetssätt innebär detta också ett ökat medarbetarinflytande och engagemang.
Under 2013 har en genomgång av organisation och arbetssätt genomförts av en
projektgrupp, vilken lagt ett antal förändringsförslag, vilka successivt kommer
att genomföras.
Utvecklingen av nya metoder har krävt betydande resurser. Det gör att
kostnaderna för såväl personal som förbrukningsmaterial ligger över det som
budgeterats. På sikt kommer det nedlagda arbetet att innebära ett effektivare
resursutnyttjande.
41
Prop. 2012/13:1, UO 4, s.13.
49 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
Kostnaden per prestation (ärende) för de olika prestationstyperna
Tabell 22. Kostnad per prestation och prestationstyp (i kronor)
Prestationstyp
- Rättsmedicinska ärenden
- Trafikärenden, alkohol och/eller droger **
- Trafikärenden, enbart alkohol **
- Trafikärenden, droger, droger + alkohol **
- Polisärenden, ringa narkotikabrott, eget bruk
- Polisärenden, våldsbrott
- Kriminalvårdsärenden
- Vård, narkotika
- Vård, övrig utredning ***
2011
3 238
1 624
1 254
731
3 113
331 *
402
-
2012
4 168
1 467
790
2 603
256
617
2 825
2013
3 822
1 470
814
3 276
302
578
3 118
Källa: ToxBase, LabMaster samt Agresso.
* I ÅR 2011 redovisades felaktigt siffran 262 tkr pga. ett fel i den formel som använts vid
beräkningen.
** Fr.o.m. ÅR 2012 redovisas trafikärenden samlat.
*** Tillkommande indelning fr.o.m. ÅR 2012.
Kommentar:
Kostnaden för rättsmedicinska ärenden har minskat något jämfört med året innan, främst
beroende på att påslaget för gemensamma kostnader minskat under år 2013. Orsaken var det
kärva ekonomiska läget under året vilket ledde till besparingar inom gemensamma ITkostnader.
Kostnadsökningen för polisärenden våldsbrott beror på motsvarande minskad ärendevolym.
Inom vård, övrig utredning har ärendevolymen ökat med 70 procent men samtidigt har den
relativa nedlagda tiden per ärende ökat kraftigt vilket totalt ger en kostnadsökning per ärende.
Detta beror på att det numera nästan uteslutande rör ett antal specialanalyser, som sjukvården
inte kan få utförda någon annanstans och där endast ett fåtal körningar utförs per år av varje
specialanalys.
Resultatet för hela verksamhetsområdet Rättskemi
Måluppfyllelsen bedöms som mycket god.
50 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
Rättsgenetik
Mål för verksamhetsområdet Rättsgenetik
Verksamheten ska svara mot uppdragsgivarnas behov så att de möjligheter som
det forensiska utredningsstödet ger kan tillvaratas av de brottsbekämpande
myndigheterna.
Återrapportering
Rättsmedicinalverket ska redovisa och analysera verksamhetens resultat i
förhållande till de uppgifter som framgår av förordningen (2007:976) med
instruktion för Rättsmedicinalverket samt annan författning. Redovisningen ska
göras utifrån myndighetens verksamhetsområden (rättspsykiatri, rättsmedicin,
rättskemi och rättsgenetik).
Rättsmedicinalverkets uppgifter inom rättsgenetik
Av förordningen (2007:976) med instruktion för Rättsmedicinalverket framgår
att myndigheten särskilt ska svara för
• rättsgenetiska undersökningar,
•
information inom sitt ansvarsområde till andra myndigheter och
enskilda,
•
internationellt samarbete inom sitt ansvarsområde,
•
utvecklingsarbete och stöd åt forskning av betydelse för verksamheten.
Rättsmedicinalverket (RMV) får också inom sitt ansvarsområde utföra uppdrag
om verksamheten i övrigt medger det.
51 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
Redovisning och analys av resultatet
Allmänt
Verksamhetsgrenen rättsgenetik ingår sedan 2006 i Avdelningen för rättsgenetik
och rättskemi som ingår i RMV:s enhet i Linköping. I verksamheten arbetar
totalt ca 15 personer, främst genetiker och biomedicinska analytiker. Avdelningen har hela landet som upptagningsområde.
Den rättsgenetiska avdelningen hanterar bl.a. faderskaps- och
släktskapsutredningar åt domstolar, socialförvaltningar, Migrationsverket och
privatpersoner från hela Sverige och är ackrediterad av Styrelsen för
ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) sedan 1997 .
Ärendeutvecklingen
Allmänt
Det totala antalet expedierade ärenden uppgick under 2013 till 5040, en ökning
med 872 ärenden från 2013 vilket motsvarar 21 procent. Totala antalet prov har
under 2013 uppgått till 16 991. Jämfört med 2012 (16 929) är detta i stort
oförändrat.
Under 2013 har faderskapsärendena minskat ytterligare med 11 procent. Detta
till följd av att några stora uppdragsgivare har upphandlat faderskapsundersökningar och valt andra leverantörer. Antalet föräldraärenden har
däremot ökat med 1023 eller 22 procent jämfört med 2012. Detta beror på en
kraftig ökning av antalet återföreningsärenden från Migrationsverket.
Under år 2013 har 174 identifieringsärenden genomförts mot 92 under 2012
och 120 under 2011. Vidare har rättsgenetiken på uppdrag av olika
forskargrupper och sjukvården utfört analyser. Analyserna till sjukvården har
huvudsakligen bestått av utredning och uppföljning av stamcellstransplantationer. Uppdraget till sjukvården har minskat med 10 procent jämfört
med 2012 och intäkterna för dessa uppdrag har också minskat med 10 procent.
I mindre omfattning har analyser av genetiska markörer för utredning av
nedbrytning av läkemedel (farmakogenetik) utförts under ett antal år och
jämfört med 2012 ligger dessa på samma nivå under 2013.
52 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
Tabell 23. Expedierade ärenden
Ärendetyp
- Faderskapsärenden
- Förälderärenden
- Släktutredningar
- ID-ärenden
Totalt antal ärenden
- Undersökta prov
2011
2 295
463
79
120
2 957
8 781
2012
2 031
1 959
86
92
4 168
16 929
2013
1 808
2 982
76
174
5 040
16 991
Källa: Fabian.
Genomsnittliga handläggningstider
Regeringen pekade i budgetpropositionen för 201342 åter på det angelägna i att
handläggningstiderna inom rättsväsendet är så korta som möjligt. Inom den
rättsgenetiska verksamheten är handläggningstiderna inte lagreglerade, men väl
i flera fall reglerade i avtal med olika uppdragsgivare.
Handläggningstiden för faderskapsärenden är oförändrad (medel 11 dagar efter
sista registrerat prov, se tabell 24). För ärenden från Migrationsverket har
handläggningstiden kunnat kortas ytterligare och ligger nu på 13 dagar mot 17
dagar efter sista registrerat prov 2012 - detta trots den kraftiga ökningen av
antalet ärenden. För släktärenden och identifieringsärenden (ID-ärenden) är
handläggningstiden något längre, medel 18 respektive 16 kalenderdagar i båda
fallen, vilket avspeglar den mer komplexa karaktären hos dessa ärenden.
Tabell 24. Expedierade ärenden – handläggningstid i genomsnitt
(kalenderdagar)
Faderskap
från ärenderegistrering
2011
2012
2013
37
32
28
Faderskap
från
sista prov
9
11
11
Migration
från ärenderegistrering
54
33
24
Migration
från
sista prov
19
17
13
Källa: Fabian.
42
Prop. 2012/13:1, UO 4, s. 31.
53 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
Effektivitet och kvalitet
•
•
Åtgärder som har vidtagits för att säkerställa ett effektivt
resursutnyttjande och en god kvalité i verksamheten
Resultaten av genomförda kvalitetsuppföljningar
Kvalitetsutveckling och kvalitetsuppföljning bedrivs ständigt inom den
rättsgenetiska verksamheten och verksamhetschefen är ytterst ansvarig för detta.
Den rättsgenetiska verksamheten bedrivs vid en enda avdelning inom RMV och
det innebär att frågan om behovet av samordning med annan avdelning inte är
aktuell på samma sätt som för den rättspsykiatriska eller den rättsmedicinska
verksamheten. Likväl finns ett behov av att tillse att den ärendehantering som
görs vid avdelningen genomförs på ett likartat sätt oberoende av vem som är
uppdragsgivare.
Generaldirektören och ansvariga chefer träffas tre gånger per år för
Verksamhetsområdesmöte (VO-möte). Vid dessa möten diskuteras bl.a.
kvalitetsfrågor. Vid dessa möten konkretiseras också de övergripande
prioriteringarna och riktlinjerna som lagts fast av verksledningsgruppen.
Sedan år 2011 anordnas årliga43 utbildningsdagar för all personal inom den
rättsgenetiska verksamheten. Dessa dagar ger verksamhetsområdet en möjlighet
att samlat diskutera och skapa en samsyn i bl.a. kvalitetsarbetet.
Rättsgenetiska avdelningen är sedan 1997 ett av SWEDAC ackrediterat
laboratorium. Detta är en status som måste försvaras genom att avdelningens
kvalitetssystem ständigt utvecklas, vilket följs upp av SWEDAC genom
regelbundna besök, f.n. vartannat år. Avdelningen försvarade sin status som
ackrediterat laboratorium vid förnyad bedömning 2013. I dagsläget är alla
ärenden som svaras ut när det gäller faderskaps-, släktskaps- och identifieringsärenden utförda med ackrediterade metoder. Ambitionen är att alla metoder som
används regelbundet oavsett ärendetyp ska vara ackrediterade. Avdelningen har
deltagit i externa kontrollprogram vilka har visat mycket goda resultat.
Verksamheten bedriver ett ständigt pågående utvecklingsarbete för att
analysmetoderna ska bli mera effektiva/få ökad kapacitet med bibehållen eller
ökad kvalitet. Ett exempel är införskaffandet av ytterligare utrustning till
laboratoriet under året. Ny teknik har introducerats för att användas bl.a. till
undersökningar avsedda att stödja den rättsmedicinska verksamheten i samband
43
Under 2013 anordnades inga utbildningsdagar pga det ansträngda ekonomiska läget inom RMV.
54 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
med dödsfallsutredningar i fall med plötslig hjärtdöd. Verksamheten arbetar
också ständigt med att få logistiken att fungera så smidigt som möjligt, internt
och externt. Under 2010 påbörjades ett arbete med att se över verksamhetens
IT-stöd och effektivisera ärendehanteringen. Översynen pågår fortfarande.
För RMV:s översyn av IT-stödet för ärendehanteringen i den rättsgenetiska
verksamheten som har påbörjats under 2011 och projektet för genomgång av
verkets personregister och författningsstödet se Övrig återrapportering och
redovisning/Övrig redovisning.
I budgetpropositionen för 2013 pekade regeringen åter på vikten av att rättsväsendets aktörer lägger mer kraft på att försäkra sig om ett ändamålsenligt
utnyttjande av de tilldelade resurserna. Organisation, arbetsmetoder och rutiner
behöver ses över och i vissa fall anpassas och utvecklas efter nya
förutsättningar.
Arbetet med att se över arbetssätt för att få ett så effektivt utnyttjande som
möjligt av de samlade resurserna har fortsatt. Förutom ett mer rationellt
arbetssätt innebär detta också ett ökat medarbetarinflytande och engagemang.
Under 2013 har en genomgång av organisation och arbetssätt genomförts av en
projektgrupp, vilken lagt ett antal förändringsförslag, vilka successivt kommer
att genomföras.
55 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
Kostnaden per prestation (ärende) för de olika prestationstyperna
Tabell 25. Kostnad per prestation och prestationstyp (i kronor)
Prestationstyp
2011
2012
2013
Faderskapsärenden inkl. förälderoch släktärenden
6 200
6 500
6 600
ID-ärenden
4 000
6 900
4 600
Källa: Fabian samt Agresso.
Kommentar:
Inom prestationstypen Faderskapsärenden inkl. förälder- och släktärenden ökar antalet ärenden
år 2013 med cirka 20 procent jämfört med året innan samtidigt som motsvarande kostnader ökar
lika mycket varför ärendekostnaden i stort sett är oförändrad.
För ID-ärenden ökar ärendevolymen med 89 procent år 2013 jämfört med året innan medan
kostnaden endast ökar med cirka 25 procent varför kostnaden per ärende minskar.
Resultatet för hela verksamhetsområdet Rättsgenetik
Måluppfyllelsen bedöms som mycket god.
56 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
Övrig återrapportering och redovisning
•
Vidtagna åtgärder för att vidareutveckla och förbättra myndighetens ITstöd och övrig teknisk utrustning
Allmänt
RMV har i sitt arbete med att utveckla myndighetens IT-, systemlösningar och
teknisk utrustning kunnat konstatera och tagit till sig i utvecklingsarbetet att
regeringen ett flertal gånger pekat på vikten av att alla myndigheter inom
rättväsendet tar sitt ansvar för detta.
RMV har en verksamhet som ständigt kräver nya investeringar, särskilt i
apparatur och instrument inom laboratorieverksamheterna, eftersom den
tekniska utvecklingen är snabb samtidigt som beställare ställer nya krav. Ny
teknik ger nya möjligheter att göra allt fler analyser ur allt mindre provmängder.
Detta ställer krav på RMV att följa med i teknik- och metodutvecklingen så att
verket kan ge de svar som beställare förväntar sig att kunna få nu och i
framtiden.
I budgetpropositionen för 201144 nämnde regeringen att RMV bedriver en
operativ verksamhet som är beroende av ett modernt IT-stöd och teknisk
utrustning. Regeringen konstaterade att myndigheten är i behov av upprustning,
och vidareutveckling av såväl IT-stöd som delar av den tekniska utrustningen
framför allt när det gäller snabbhet, kapacitet och möjlighet till kommunikation.
I budgetpropositionen för 201245 återkom regeringen till att RMV behöver
fortsätta det påbörjade arbetet med att modernisera den tekniska utrustningen
och stödsystemen. Kraven och utvecklingen medför nya metoder för undersökningar, analyser och leveranssätt av sakkunnigutlåtanden till beställarna,
vilket medför att tekniken måste uppgraderas och anpassas.
Systemen fordrar modernisering och att allmänt få än större kapacitet bl.a. mot
bakgrund av RIF46-arbetet, nyttjandet av SGSI47-nätet och kommunikation med
andra aktörer, bl.a. PUST.
Regeringen noterade vidare i budgetpropositionen48 för 2012 att modern teknik
skapar nya hot men också nya möjligheter och pekar bl.a. på att Internet och
annan modern informationsteknologi har skapat nya utmaningar för de
44 Prop. 2010/11:1, UO 4, s. 60.
45 Prop. 2011/12:1, UO 4, s. 58.
46 Rättsväsendets Informationsförsörjning.
47 Swedish Government Secure Intranet.
48 Prop. 2011/12:1, UO 4, s. 14
57 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
brottsbekämpande myndigheterna när det gäller t.ex. narkotikahandel, vilket
RMV märker av främst i den rättskemiska verksamheten. Regeringen nämnde
vidare att de brottsbekämpande myndigheterna löpande behöver fortsätta att
anpassa och utveckla sina verksamheter efter dessa nya och ständigt
föränderliga förutsättningar. För RMV:s del handlar det i dessa fall inte minst
om att både utveckla arbetssättet men också om att se till att ha en ständig
metodutveckling och laboratorieutrustning som svarar upp mot kraven. Allt för
att utföra och leverera de analyser och tjänster som rättsväsendet efterfrågar.
RMV har under de senaste åren tagit fasta på vad regeringen förväntat sig av
rättsmyndigheterna i denna del och genomför nu en successiv modernisering av
IT-stödet både vad gäller systemlösningar och teknisk utrustning. Det är en
långsiktig satsning som kräver kontinuerlig resurs- och kompetenssäkring för att
möta kraven idag likväl som på längre sikt. Den totala kostnaden som verket
haft 2013 för det mycket komplexa informations- och systemstödet var ca 22
miljoner kronor49.
Därför blev det bekymmersamt när RMV för 201350 tilldelades resurser som
innebar att satsningen i denna del sedan hösten 2012 fick avbrytas liksom
många av de prioriterade projekten. Hade resursförstärkningen i tilläggsbudget
för 2013 inte beslutats hade det inneburit att RMV såvitt avser informationsoch systemstöd fått svårt att upprätthålla kvalitet och effektivitet i verksamheten. Nu kom resursförstärkningen och planerade satsningar kan nu fortsatt
genomföras. Se vidare avsnitt Förstärkt IT-kompetens.
Regeringen pekade i budgetpropositionen för 201251 på behovet av en förbättrad
informationsförsörjning inom rättsväsendet. För att möta de utmaningar som
rättsväsendet står inför krävs en mer ändamålsenlig informationsförsörjning.
Arbetet med att utveckla rättsväsendets informationsförsörjning syftar till att
införa ett elektroniskt informationsflöde i brottmålsprocessen. Målet med
arbetet är en effektivare och mer kvalitativ ärendehantering samt förbättrad
medborgarservice och ökad kunskap. Regeringen återkom till detta i budgetpropositionen för 201352. Angående RMV:s arbete med elektronisk överföring
inom ramen för ärendehantering se nedan avsnitt Elektronisk ärendehantering.
RMV har under året fört diskussioner och förhandlat med verkets IT-leverantör,
Rationell IT, i syfte att dels effektivisera processer, dels förenkla ärendehanteringssystemet Portalen. Målet är att resultatet av detta arbete förutom
direkta effekter på sikt även ska hjälpa till att skapa utrymme för nödvändiga
investeringar inom områden som e-arkiv och informationssäkerhet.
49 Inkluderar bl.a. kostnader för datatjänster, uppdrag, utrustning, avskrivningar och lönekostnader.
50 Prop. 2012/13:1, UO 4, s. 55 f.
51 Prop.2011/12:1, UO 4, s.19.
52 Prop. 2012/13:1, UO 4, s. 19.
58 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
Informationssäkerhetsarbetet
Informations- och systemstödet inom myndigheten har som nämns ovan fått en
än mer komplex kravbild de senaste åren på grund av de krav och behov av
utveckling som ställs internt och externt. Det omfattar även informationssäkerheten. Verkets geografiska spridning ställer också särskilda krav på
möjligheterna att kommunicera uppgifter, provsvar, bilder m.m. mellan
avdelningarna och omvärlden. Dessutom hanterar verket mycket känslig
information med uppgifter som till stor del kan vara föremål för sekretess och
som därför inte kan kommuniceras eller förmedlas via öppna system. Verket är
därför anslutet till SGSI-nätet för kommunikation bland annat med
Kriminalvården och RPS. Information kommer även att utbytas med
Domstolsverket över SGSI inom kort.
För att möta de olika säkerhetskrav som ställs på RMV som myndighet har
verket infört ett Ledningssystem för Informationssäkerhet (LIS). Uppdatering av
dokument och rutiner genomförs fortlöpande. Efterlevnaden av regelverket följs
upp vid revisioner och säkerhetsronder. Säkerhetsronderna sker i samverkan
med säkerhetssamordnare.
Några av de stora och viktiga delarna i detta som RMV identifierat är förbättrad
användbarhet gällande den nyligen införda tekniska plattformen inkluderande
central logghantering (SIEM, Security Information and Event Management).
På grund av verksamhetens komplexitet och krav på säkerhet måste RMV självt
till stora delar egenutveckla lösningar. Under 2013 har fortsatt arbete
genomförts gällande RMV:s säkerhetsplattform bl.a. innefattande externa
oberoende tester av både dokumentation och teknisk säkerhet. Plattformen blir
uppbyggd i sektioner anpassade efter verkets informationssäkerhetsklassning
där verket får en mycket säker miljö för information med högsta klassningen.
För att ytterligare stödja informationsklassningen förbereds flytt av ledningssystemet från Portalen till att bli en separat lösning utanför det säkraste nätet för
ärendehantering. Plattformen förbereds för ett kommande e-arkiv för vilket
kravspecifikation tagits fram och upphandling pågår.
Central logghantering är en förutsättning för att uppnå full spårbarhet i RMV:s
system i händelse av en informationssäkerhetsincident. Upphandling gjordes
2012 av stöd för central logghantering, s.k. SIEM53. Logghanteringen har börjat
användas under 2013 och förutsättningarna för denna användning finns reglerad
i verkets informationssäkerhetspolicy54.
53 Security Information & Event Management.
54 Ledok/P0701/Ledningssystem för RMV/Policy/Informationssäkerhetspolicy.
59 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
Förstärkt IT-kompetens
RMV bedriver en verksamhet som det inte finns standardprogram/-system till,
verksamheten kräver här specialbyggda system. Verket måste till stor del bygga
systemen kring bl.a. den apparatur och tekniska utrustning verket har och för att
kunna hantera verkets databaser på sätt som verksamheten kräver. Verket har
aldrig haft en ”IT-avdelning” utan har en extern leverantör av såväl IT-systemen
som supporten. Huvudsakliga skälet för detta har varit att verket inte haft de
ekonomiska resurserna och kanske inte heller tidigare ett behov av att bygga
upp en egen IT-avdelning eller motsvarande. Behovet har verket haft men inte
resurserna eller kunskaperna.
Utvecklingen av den egna verksamheten, externa krav i form av RIF-samarbete
och ökat krav på informationssäkerhet och komplexiteten i verkets tekniska stöd
har dock kommit att ställa allt större krav på tillgång till bl.a. kvalificerat
beställarstöd. Hittills har verket fått lov att köpa in den kompetensen. Verkets
ökade ekonomiska resurser möjliggjorde en rekrytering gällande beställarkompetens som tillträdde under 2012. RMV har inom ramen för kommande
modernisering av IT-stödet behov av att rekrytera ytterligare IT-kompetens.
Rekrytering av ytterligare kompetens inom området 2013 avbröts p.g.a.
svårigheten att hitta den bredd som behövs givet få möjliga heltidsresurser att
rekrytera. I slutet av 2013 togs därför en resurs in på konsultbasis som en
tillfällig lösning täckande ett specifikt kompetensområde. Det bedöms inte på
långt när räcka.
RMV kommer att under 2014 påbörja en större rekrytering av IT-kompetens för
att långsiktigt säkra det utvecklingsarbete som hittills genomförts och för att
bygga vidare för framtiden.
Elektronisk ärendehantering
Redan i budgetpropositionen för 201155 uttalade regeringen att det krävs en mer
ändamålsenlig informationsförsörjning för att rättsväsendet ska möta de utmaningar som rättsväsendet står inför och ger exemplet elektronisk informationsförsörjning. Målet är en effektivare och mer ändamålsenlig ärendehantering
samt förbättrad medborgarservice och ökad kunskap. Regeringen fortsatte detta
i budgetpropositionen för 201256 med att bl.a. säga att arbetet med att utveckla
rättsväsendets informationsförsörjning syftar till att införa ett elektroniskt
55 Prop. 2010/11:1, UO 4, s. 20.
56 Prop. 2011/12:1, UO 4, s. 19.
60 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
informationsflöde i brottmålsprocessen. Genom att ersätta det manuella
informationsutbytet mellan myndigheterna med ett elektroniskt informationsflöde möjliggörs stora effektivitetsvinster. Bland annat kommer avsevärt mindre
tid att behöva läggas på registrering av uppgifter och på traditionell pappershantering. Ett elektroniskt informationsflöde mellan myndigheterna innebär
dessutom att handläggningens kvalitet förbättras ytterligare. Eftersom uppgifter
inte behöver registreras flera gånger minskar antalet felkällor. I budgetpropositionen för 201357 återkom regeringen till detta och bl.a. till att ett
elektroniskt informationsflöde i rättskedjan ger väsentligt förbättrade
möjligheter att analysera information om brottsligheten och verksamhetsresultaten. Detta skapar i sin tur förbättrade förutsättningar för brottsbekämpningen och för möjligheterna att bedöma effektiviteten av de åtgärder
som vidtas.
RMV har sedan flera år tillbaka ett elektroniskt informationsutbyte med
Kriminalvården i de ärenden som verket hanterar på uppdrag av
Kriminalvården. Avtalet avseende informationsutbytet har uppdaterats under
året.
Sedan 2011 har RMV ett elektroniskt informationsutbyte även med
Rikspolisstyrelsen. Polismyndigheterna skickar nu elektroniska beställningar
från sitt nya utredningsstöd PUST direkt till den rättskemiska avdelningen när
det gäller ärendena ringa narkotikabrott (eget bruk) och rattfylleri. Beställningarna besvaras elektroniskt (se vidare under Rättskemi).
Som nämns ovan har verket bl.a. för detta tillgång till SGSI-nätet för
kommunikation med bl.a. Kriminalvården och polismyndigheterna när det
gäller analys av prov därifrån. Detta arbetssätt ligger helt i linje med
ambitionerna inom det s.k. RIF-arbetet.
RMV utbyter även information med andra myndigheter som Domstolsverket.
Här har bedrivits en pilot ämnande att skapa förutsättningarna för en långsiktig
lösning.
Majoriteten av det IT-stöd som används inom RMV är egenutvecklade system
vilket är naturligt då det inte tidigare fanns några standardsystem på marknaden
som passar verkets specifika verksamhet. Under årens lopp har de olika
verksamhetsområdena utvecklat olika ärendehanteringssystem. År 2007
påbörjades ett arbete med att ta fram ett funktionellt ärendehanteringssystem,
kallat Portalen. Arbetet startade med att uppgradera den rättsmedicinska
57
Prop. 2012/13:1, UO 4, s. 19.
61 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
ärendehanteringen. Successivt kommer verkets samtliga verksamheters
ärendehantering att integreras i Portalen. Portalen kommer att vara basen för
hantering av all information avseende verksamhetens högsta informationssäkerhetsklass. Det innebär att systemet har/kommer att ha funktioner för
diareföring, handlingsregistrering, dokumenthantering, arkivering samt vara ett
administrativt stöd i verksamheten. Systemet kommer också vara ett stöd i
informationssäkerhetsarbetet och styra tillgången till informationskällor.
Integrationen och optimering av verksamhetsområdenas system fortsatte under
2013, bl.a. inkluderande fler ärendetyper i Portalen.
Under året har förberedelsearbetet med att införa e-arkivet fortsatt i form av
pågående upphandling. Utifrån kraven från Riksarkivet att ha en verksamhetsbaserad arkivredovisning har arbete påbörjats som också ligger till grund för ett
kommande e-arkiv. En klassificeringsstruktur har tagits fram i samma syfte.
Under året har arbetet med uppbyggnad av RMV:s interna förvaltningsorganisation fortsatt liksom framtagande av bättre rutiner för förvaltning
(ständig förbättring) av system som Portalen.
•
Vidtagna åtgärder för att säkerställa en god kompetensförsörjning,
särskilt när det gäller anställning och utbildning av rättsläkare och
rättspsykiater
Kompetensförsörjning – policy och plan
Medarbetarnas samlade kompetens är den viktigaste resursen inom RMV för att
kunna genomföra sitt uppdrag, utveckla verksamheten och nå verksamhetens
mål. Chef och medarbetare ska årligen ha både medarbetarsamtal för att följa
upp, reflektera, värdera och diskutera arbetsresultat kopplat till verksamhetsmål,
medarbetarens kompetensutvecklingsbehov, framtida resultatmål samt samarbetsklimat och relationer. Att ge möjlighet och utrymme för forskning inom
ramen för anställningen är ytterligare en viktig del för RMV som attraktiv
arbetsgivare och något som avdelningarna ska schemalägga för berörda medarbetare för att säkerställa att tids- och resursutrymme ges för detta.
För att säkra en effektiv kompetensförsörjning inom RMV har verket sedan
flera år tillbaka en verksgemensam tvåårig kompetensförsörjningsplan. År 2012
kompletterades planen med en forskningsplan som uppdateras en gång per år
(Se vidare avsnittet nedan Insatser för stöd åt forsknings- och utvecklingsarbete
av betydelse för verksamheten samt de kostnader som dessa insatser har
medfört).
62 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
Regeringen har under flera år och senast i budgetpropositionen för 201258
noterat att RMV behöver fortsätta arbetet med att öka antalet rättsläkare och
rättspsykiater. Eftersom det tar lång tid (ca 5 års specialistutbildning) att utbilda
en legitimerad läkare till rättsläkare och ca två år att utbilda en psykiater till
rättspsykiater är det viktigt att myndigheten kan följa den långsiktiga kompetensförsörjningsplan som myndigheten har för att läkarbemanningen ska
säkerställas på sikt. Det har varit viktigt för RMV att rekrytera rättsläkare och
rättspsykiater när det funnits förutsättningar att göra det. Bristen på läkare inom
dessa specialistområden har varit och är ett bekymmer under ett antal år till
framöver. Många läkare har tidigare lämnat verksamheten och det har inneburit
ett oförsvarligt och kännbart kompetenstapp som inte varit hållbart och som
tagit och som kommer att ta flera år att bygga upp.
De resurstillskott som RMV har fått under de senaste åren har varit en absolut
förutsättning för att säkra att RMV ska kunna bedriva sin verksamhet och klara
av sitt samhällsuppdrag med hög kvalitet och effektivitet. RMV:s rekrytering av
läkare har under 2013 fortsatt i enlighet med den under 2009 framtagna tioårsplanen för läkarbemanningen RMV 2018 som grund. Ambitionen är att fram till
år 2018 ha fördubblat antalet rättspsykiater och tredubblat antalet rättsläkare i
jämförelse med läget 2009 – allt för att kunna möta det stora behovet av läkarkompetens och för att skapa alldeles nödvändigt utrymme för kvalitetsutveckling, forskning och utveckling. Forskning och utveckling har under
senare år varit och var så även för 2013 en av de verksamhetsgemensamma
prioriteringarna.
Under 2013 har den verksgemensamma rekryteringsprocess som togs fram
under 2012 uppdaterats och implementerats. Utvärderingen av processen visade
att processen är känd och använd i hela verket. Se vidare nedan i avsnitt
Kvalitetssäkring av rekryteringsprocessen.
Under 2012 förordnade59 verket en studierektor för ST-utbildningen inom
rättspsykiatri. Sedan tidigare har verket förordnat en studierektor och en
biträdande studierektor för ST-utbildningen inom rättsmedicin.
Under 2013 har RMV fortsatt arbetet med att öka kvaliteten i verksamheten
totalt sett bl.a. genom kvalitetsarbetet med syftet att införa ett kvalitetsledningssystem inom rättsmedicin och genom översynen av den rättspsykiatriska utredningsverksamheten. Arbetet med att långsiktigt stärka
forsknings- och utvecklingsarbetet totalt sett inom RMV har fortsatt och i början
av 2013 beslöts en tioårig forskningsplan60. Alla dessa aspekter påverkar
bemanningsfrågan genom att göra RMV till en attraktiv arbetsplats.
Prop. 2011/12:1, UO 4, s.57 f.
Jfr PA 2012-16.
60 Jfr ADM 2013-1.
58
59
63 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
När det gäller planen RMV 2018 är det viktigt att notera att denna inte enbart är
ett verktyg och ett underlag när det gäller planeringen av bemanningen av läkare
utan i högsta grad även för övriga yrkeskategorier vid avdelningarna. I takt med
att antalet läkare framöver ökar krävs också en bedömning och eventuell
anpassning av övriga yrkeskategoriers bemanning liksom även lokalernas
storlek och utformning - något som också uttryckligen beskrivs i planen. Under
2012 har två avdelningar61 fått utökade lokaler och under 2013 påbörjades
ombyggnadsåtgärder som en direkt konsekvens av en ökad bemanning på
ytterligare två avdelningar62.
Under 2011 genomfördes de första verksgemensamma utbildningsdagarna
(RMV-dagarna) i samband med att verket firade 20 år som myndighet.
Ambitionen har varit att dessa dagar framöver ska kunna genomföras vartannat
år. Dessa dagar ger en god möjlighet att samla medarbetarna som i den dagliga
verksamheten är spridda inte bara geografiskt utan också på de fyra olika
verksamhetsområdena. De ger vidare en arena för kunskapsutbyte över
verksamhetsområdesgränserna både när det gäller den samlade strategiska
kompetensen men också inom och mellan verksamhetsområdena. Planering har
påbörjats för nästa tillfälle för RMV-dagar som kommer att hållas under 2015.
Effektivisering av administrativa processer
Under 2012 inrättades Statens servicecenter som erbjuder myndigheterna
tjänster inom HR- och ekonomiområdet.
RMV gjorde under hösten 2012 bl.a. mot bakgrund av detta en översyn av de
administrativa processerna inom HR (personal)- och ekonomifunktionerna i
syfte att effektivisera och kvalitetssäkra verksamheten liksom att säkerställa att
processerna sker på samma sätt inom hela RMV. Vidare ingick i översynen att
undersöka om resurserna används på det mest ändamålsenliga sättet för att
säkerställa att RMV inom de ovan nämnda områdena har rätt kompetens, såväl
operativt som strategiskt, samt se över vad som kan centraliseras respektive
utföras lokalt på avdelningarna.
Utifrån utredningen identifierades följande förbättringsområden:
•
61
62
Ekonomiadministration (EA): Upphandlings-, inköps- och
beställningsrutiner samt leverantörs- och kundreskontra skulle ses över
och effektiviseras.
Den rättspsykiatriska undersökningsenheten i Stockholm och den rättsmedicinska avdelningen i Göteborg.
Den rättsmedicinska avdelningen i Uppsala och den rättspsykiatriska undersökningsenheten i Göteborg.
64 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
•
Personal-/HR-administration (PA): Ytterligare behov av stöd vid svåra
personalfrågor inkl. rehabilitering, tillgänglighet och support från
avdelningarna.
•
EA- och PA/HR-gemensamt: Tydligare ledning och styrning, bättre
internkommunikation, verksamhetsutveckling och förändringsledning,
värderingar och attityder.
Detta resulterade i att viktiga processer och arbetsformer inom HR och ekonomi
kartlagts och standardiserats. I början av året gjordes en verksgemensam
kvalitetssäkring av RMV:s lönesättningsprocesser. Lönepolicyn uppdaterades
och verksgemensamma lönekriterier och löneverktyg togs fram. Syftet var bl.a.
att klargöra arbetsgivarens syn på lönepolitiken inom RMV och tydliggöra
lönesättningen för både chefer och medarbetare. I samband med detta gjordes
även en lönekartläggning för att säkerställa att RMV har jämställda och sakliga
löner. Detta gjordes genom utredning av verkets löner genom att jämföra lika
grupper och likvärdiga grupper. Utredningen visade att det inte förekom någon
strukturell eller direkt lönediskriminering på grund av kön inom RMV. Vidare
togs en verksgemensam löneprocess fram som tydliggjorde ansvar och
arbetsrutiner när det gäller löneadministrationen.
RMV har infört elektronisk handel, e-handel, och tecknat avtal med Statens
servicecenter om anslutning av verket till deras system och tjänst för ebeställning och elektronisk fakturahantering. Driftstart skedde under hösten
2013 varvid tillgängligheten till såväl statliga ramavtal som egna lokala avtal
underlättats och därmed kan avtalstroheten vid inköp förväntas öka mot
tecknade avtal med det övergripande syftet att på sikt sänka kostnaderna för
inköpta varor och tjänster.
Sedan årsskiftet 2012/2013 finns en centralt placerad upphandlingssamordnare
med uppdrag att bl.a. samordna verkets upphandlingsbehov och avrop, svara för
rådgivning i upphandlingsfrågor till verksamheterna samt genomföra
upphandlingar.
Inom ekonomiadministrationen har samtliga ovan nämnda förbättringsområden
gåtts igenom.
•
Interna riktlinjer för inköp och upphandling har utarbetats.
•
Betalningsprocessen har kartlagts och dokumenterats vad gäller ansvar,
rutiner och kontroller.
•
Under hösten har ett projekt bedrivits som syftar till att införa enhetliga
kundfaktureringsrutiner och att därmed all fakturering ska göras ifrån
ekonomisystemet. Det medför rationellare hantering och förbättrade
möjligheter till effektiv uppföljning och kontroll. Driftstart beräknas ske
under februari 2014.
65 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
Ekonomigruppen och HR-gruppen på ledningskansliet har dessutom infört fler
regelbundna kontaktytor mellan avdelningarna och kansliet genom att införa fler
strukturerade mötesformer. Exempel på detta är regelbundna telefonmöten och
mer frekventa besök till avdelningarna från medarbetare på ledningskansliet.
Chefsförsörjning, chefsutveckling
En medveten och strategisk chefsförsörjning och en god chefs- och ledarskapsutveckling är viktiga faktorer för att organisationen ska vara effektiv och
ständigt utvecklas. RMV har under de senaste åren fokuserat mycket på chefsutveckling och chefsförsörjning. Under 2013 påbörjades planeringen av för
samtliga chefer inom RMV gemensamma kompetensutvecklingsdagar i form av
ledarforum eller motsvarande. De första sådana dagar kommer att äga rum
under hösten 2014.
Kvalitetssäkring av rekryteringsprocessen
Det är av yttersta vikt att RMV kan attrahera, rekrytera och behålla medarbetare
med för verket relevanta kompetenser. Ambitionen är både att tillvarata och
utveckla de medarbetare som redan arbetar i verket och samtidigt externrekrytera vid behov för att få in medarbetare med andra erfarenheter och
referensramar som bidrar till verksamhetens sammantagna utveckling.
Implementeringen av en enhetlig rekryteringsprocess med kvalificerade
kompetensbaserade och strukturerade intervjuer och referenstagning har fortsatt.
I syfte att ytterligare kvalitetssäkra rekryteringen kompletteras bedömningsunderlaget även med urvalstester av extern konsult. Den kvalitetssäkring av
rekryteringsprocessen som påbörjades för ett par år sedan när det gäller
rekryteringen av ST-läkare till specialiseringstjänstgöringen inom rättsmedicin,
har nu utvecklats ytterligare och dokumenterats och ska användas i RMV:s
samtliga rekryteringar.
66 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
Arbetsmiljö
Regeringen uttalar i budgetpropositionen för 201363 vikten av att rättsväsendets
myndigheter säkerställer en god arbetsmiljö, skydd mot hot och våld samt goda
möjligheter att kombinera arbete, familj och fritid.
En god arbetsmiljö och goda kunskaper om vad som krävs för att den ska vara
god är en viktig förutsättning för att RMV ska kunna utföra sitt uppdrag, nå de
mål för verksamheten som regering och riksdag satt upp liksom de mål som
RMV formulerat i verksamhetsplaner, arbetsmiljöplan och andra styrdokument.
Arbetsmiljön ska vara avpassad och ändamålsenligt utformad för genomförandet av verkets uppgifter, systematiskt och återkommande kartlagd för att
successivt kunna förbättras genom förebyggande insatser så att skador,
förslitningar och otrivsel förhindras och för att goda resultat, kreativitet,
personlig utveckling och trivsel främjas.
Många arbetsuppgifter inom RMV:s verksamheter är fysiskt och psykiskt
ansträngande. En god fysisk och psykosocial arbetsmiljö är därför viktig för att
undvika att medarbetare får skador och far illa, och för att ytterligare betona och
förhindra detta har RMV arbetat fram s.k. skyddsinstruktioner som anger vad
som ska iakttas i form av klädsel och utrustning vid utförande av visst
arbetsmoment.
Under 2013 tillsatte personaldirektören en projektgrupp som ska titta på
förekomst av hot och våld på alla avdelningar inom RMV. Gruppen ska ta fram
en handlingsplan för att motverka att hot- och våldssituationer uppkommer.
Arbetet kommer att pågå även under 2014. Otillåten påverkan ska också
hanteras av projektgruppen.
Ett gott samarbete med företagshälsovården är betydelsefullt för att tidigt fånga
upp ohälsa bland medarbetarna utifrån ett individ-, grupp- och verksamhetsperspektiv. Att främja god hälsa och att ha en god personalvård är viktigt.
Verkets skyddsombud ingår i ett nätverk som samarbetar aktivt i enlighet med
det systematiska arbetsmiljöarbete som bedrivs inom RMV. Dessutom har
63
Prop. 2012/13:1, UO 4, s. 44.
67 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
utbildning i hur medarbetarna ska hantera hot- och våldssituationer genomförts
på några av verkets avdelningar.
•
Insatser för stöd åt forsknings- och utvecklingsarbete av betydelse för
verksamheten samt de kostnader som dessa insatser har medfört
Allmänt
RMV har enligt 2 § i förordningen (2007:976) med instruktion för
Rättsmedicinalverket att särskilt svara för bl.a. utvecklingsarbete och stöd åt
forskning av betydelse för verksamheten. Detta har verket tolkat som att det
som görs inom forskningsområdet ska ha fokus på vad som skulle kunna kallas
direkt operativ relevans.
RMV har under de senaste tre åren tillförts mer resurser inom ramen för sitt
myndighetsanslag och då inte minst för att kunna satsa på nödvändigt
forsknings- och utvecklingsarbete. Regeringen nämnde särskilt i budgetpropositionen för 201164 att RMV sedan flera år haft ett behov av att öka antalet
rättsläkare och rättspsykiater, dels för att kunna fylla behovet av läkarkompetens
och hantera ett ökande ärendeinflöde, dels för att skapa utrymme för forskning
och utveckling samt handledning av blivande läkare inom dessa områden där
myndigheten är utbildningsansvarig. Regeringen nämnde i budgetpropositionen
för 201165 också uttryckligen att genom att ta tillvara såväl nationell som internationell kunskap kan rättsväsendets verksamheter anpassas för bästa möjliga
resursutnyttjande. En grundläggande källa till sådan kunskap är det forskningsoch utvecklingsarbete som bedrivs inom ramen för olika myndigheters verksamhet och vid universitet och högskolor.
I budgetpropositionen för 201266 uttalade regeringen att rättsväsendets
myndigheter behöver försäkra sig om att de metoder som används vid behov
granskas, följs upp och utvärderas. Regeringen ansåg att det finns ett behov av
att forsknings- och utvecklingsarbetet inom rättsväsendet utvecklas och
organiseras för att få allt större genomslag i verksamheterna inom hela
rättskedjan. Lika viktigt som att rättsväsendet ser till att använda svensk
forskning och utvecklingsverksamhet och att bygga upp kunskap från egna
erfarenheter är att den kunskap som produceras internationellt och de
erfarenheter som görs i andra länder tas tillvara. Även om det finns variationer i
brottsproblematiken mellan olika länder, finns det mycket som är lika. Över
hela världen pågår forskning och åtgärder för att minska problemen. Sammantaget ger det en väldig kunskapsmängd. Att ta del av denna kunskap och
omsätta den i praktiken är en viktig nyckel till en effektiv och ändamålsenlig
Prop. 2010/11:1, UO 4, s. 60.
Prop. 2010/11:1, UO 4, s. 20
66 Prop. 2011/12:1, UO 4, s. 20.
64
65
68 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
användning av rättsväsendets resurser. Regeringen anknyter till detta även i
budgetpropositionen för 201367.
Av regeringens uppdrag till Kriminalvården 201168 att ta fram en plan för hur
tillämpad forskning och utveckling kan omsättas i praktisk verksamhet för att
minska återfall i brott framgår bl.a. att regeringen anser att de insatser som en
rättsmyndighet gör inom forskning och utveckling ska hålla hög kvalitet, vara
operativt relevant och kunna komma till nytta i verksamheten, att det måste
finnas en systematik i det som görs och att dokumentations- och uppföljningssystemen är utvecklade. Detta uttalande är relevant även för RMV och har varit
ledstjärnor i verkets fortsatta arbete med forskningen.
Insatser
RMV har inom ramen för sitt uppdrag att bedriva forskning. Forskning är ett
prioriterat område och det finns också god kompetens för att bedriva forskning
generellt sett inom verket. Syftet med att bedriva forskningsverksamhet är flerfaldigt, naturligtvis att öka kunskapen inom verksamheten, men också att få
genomslag för ett vetenskapligt förhållningssätt i all verksamhet. Dessutom är
en möjligheten att bedriva verksamhetsrelaterad forskning attraktivt vid
rekrytering.
Forskning och utveckling har under de senaste tre åren varit en av tre
verksövergripande prioriteringar och så även under 2013. Det är och har också
varit ett av de verksövergripande målområdena och ledorden för området har
varit och är att se till att vetenskapen kommer in i verksamheten, god
universitetssamverkan, aktiv omvärldsanalys, operativ relevans samt en strävan
efter fler verksövergripande projekt. Särskilt fokus har och ska sättas på bl.a.
fortsatt arbete med att ge forskningsuppdraget goda förutsättningar att integreras
i verksamheten, säkra tillgången till vetenskapliga tidskrifter, fortsatt
metodutveckling, identifiera kunskapsluckor och se till att ha fler disputerade i
verksamheten.
Sedan 2012 finns en särskilt utsedd samordningsansvarig69 för den samlade
forskningsverksamheten inom RMV med uppgift att
•
inom alla verksamhetsområden sprida kunskap om verkets uppdrag när det
gäller forskning och om behovet av en samlad bild över
forskningsaktiviteterna inom RMV,
Prop. 2012/13:1, UO 4, s. 16
Beslut 2011-08-04 Dnr Ju 2011/5642/KRIM.
69 Förordnande för RMV:s tidigare forskningschef löpte ut den 31 december 2011 och ersattes av den nu utsedda
samordningsansvarige. Uppdraget som samordningsansvarig ska genomföras under perioden 1 januari 2012--31
december 2013. Uppdraget har förlängts t.o.m. 31 maj 2015.
67
68
69 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
•
Dnr X13-90112
aktivt hålla kontakten med de forskningsaktiva inom de olika verksamhetsområdena, bl.a. med syfte att säkra att det inom RMV skapas en bra ordning
för en samlad kunskap om de forskningsaktiviteter som genomförs.
Under 2012 togs en forskningsplan för en tioårsperiod fram och beslut om
denna togs i början av 2013. I planen beskrivs de allmänna förutsättningar som
finns inom RMV för att bedriva forskning. Vidare finns beskrivet en strategi
med mål, en handlingsplan som beskriver hur dessa mål ska nås, en budget samt
en plan för uppföljning av forskningen.
I forskningsplanen presenteras ett antal förslag till aktiviteter och allmänna
insatser inom forskningsområdet.
Under 2013 har det tagits fram ett underlag för inrättande av ett vetenskapligt
råd inom RMV, ett arbete med att utreda frågan om s.k. forskar-ST har
initierats, en rutin för ekonomisk redovisning av forskningsprojekt har tagits
fram. En uppdatering av en samlad beskrivning av antalet akademiskt meriterade medarbetare har gjorts. Förslag till författningsreglering för myndighetens
behandling av personuppgifter m.m. har lämnats in till departementet.
Forskningsplanen har diskuterats vid verksledningsgruppens möten.
Presentationer av densamma har skett bl. a. vid besök på olika avdelningar.
Flera samarbetsprojekt har inletts mellan olika avdelningar och verksamheter
bl.a. kring plötslig hjärtdöd.
Ett vetenskapligt råd kommer att inrättas under våren 2014.
Kostnader FoU
RMV använde under 2013 tre procent (oförändrat mot 2012) av de totala
kostnaderna till stöd åt forsknings- och utvecklingsarbete. De samlade
kostnaderna för forskning och utveckling (FoU) uppgick till 13,5 miljoner
kronor varav ca 1,9 miljoner kronor utgörs av centrala projektmedel.
Personalkostnaderna för FoU uppgick till 9,2 miljoner kronor vilket motsvarar
ca 12 årsarbetskrafter eller tre procent (15 åa eller fyra procent år 2012) av
verkets totala årsarbetskrafter.
70 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
Övrig redovisning
Sjukfrånvaro
Den totala sjukfrånvaron motsvarar tre procent av sammanlagd ordinarie
arbetstid och har minskat sedan föregående år (jfr tabell 26). Andelen
långtidssjukfrånvaro i förhållande till total sjukfrånvaro har minskat. För
kategorin män och anställda 30-49 år har sjukfrånvaron minskat. För anställda
yngre än 30 år och anställda 50 år och äldre har sjukfrånvaron ökat.
Tabell 26. Sjukfrånvaro från sammanlagd ordinarie arbetstid (procent)
2011
2012
2013
Total sjukfrånvaro
Andel långtidssjukfrånvaro (60 dagar
eller mer) i förhållande till total
sjukfrånvaro
3,2
3,3
3,0
59,5
58,6
43,1
Kvinnor
Män
Anställda yngre än 30 år
Anställda 30-49 år
Anställda 50 år och äldre
3,1
3,3
1,3
2,7
4,2
3,6
2,7
2,0
3,0
3,8
3,6
2,0
2,4
2,3
4,0
Källa: Palasso.
Personalrörlighet
Med personalrörlighet avses avgångar vid myndigheten inklusive pensionsavgångar. Personalrörligheten inom RMV uppgick under 2013 till 7,1 procent
och har därmed ökat med 0,1 procent sedan föregående år. Orsaken till
rörligheten är främst pensionsavgångar, övergång till annan arbetsgivare samt
avgång på grund av arbetsbrist.
71 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
Personregister, vävnadshantering – behov av utökat författningsstöd?
Registrering och hantering av personuppgifter förekommer inom alla RMV:s
verksamhetsområden och för ett flertal olika ändamål.
År 2009 påbörjades inom RMV ett projekt att granska RMV:s
informationshantering och analysera om personuppgiftslagen (1998:204; PUL)
och i förekommande fall annan lagstiftning, t.ex. offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), stödjer verkets både manuella och helt eller delvis
automatiserade behandling av personuppgifter m.m. med beaktande av
verksamheternas mål, forskningens behov, krav i författning och RIF-arbetet.
Projektet hade till uppgift att analysera behovet av ett nytt eller ändrat
författningsstöd för RMV:s personuppgiftsbehandling. Projektarbetet avslutades
i slutet av 2013 och RMV tillskrev därefter regeringen angående de lagstiftningsåtgärder som verket anser behöver vidtas för att ge verksamheterna en
tydlig rättslig grund för personuppgiftshanteringen. Bl.a. föreslås att RMV får
en egen registerförfattning.
Under nämnda projekts gång kom även frågan om tydligheten i det juridiska
ramverket kring verkets vävnadshantering i samband med bl.a. obduktionsverksamhet upp - särskilt utformningen av lagen (1995:832) om obduktion m.m.
Det synes finnas ett behov av att i lagstiftningen klargöra att det vävnadsmaterial som tas i samband med obduktion ska kunna sparas och användas för
bl.a. forskning, utbildning och kvalitetssäkring. Under 2013 påbörjades
planeringen av ett internt arbete kring vävnadshanteringen inom samtliga
verksamhetsområden och det arbetet kommer att påbörjas under 2014.
72 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
Kostnader och intäkter redovisat på
verksamhetsområden
Kostnader
Rättsmedicinalverkets samlade kostnader har under år 2013 i löpande priser
ökat med drygt 14 miljoner kronor (tre procent) jämfört med året innan (se
tabell 27). Hela ökningen beror på ökade lokalkostnader med 16,6 miljoner
kronor huvudsakligen till följd av att helt nybyggda specialanpassade lokaler
tagits i bruk för två av verkets avdelningar. Personalkostnaderna är oförändrade
medan övriga driftkostnader minskat med 4,3 miljoner kronor jämfört med
2012.
Tabell 27. Redovisning av kostnader per verksamhetsområde (andel i procent)*
Verksamhetsområde
Rättspsykiatri
Rättsmedicin
Rättskemi
Rättsgenetik
2011
tkr
148 305
155 993
87 387
18 777
Totalt
410 462
andel
36
38
21
5
2012
tkr
154 598
168 761
91 124
27 132
100
441 615
andel
35
38
21
6
2013
tkr
166 215
164 902
91 604
33 285
andel
36
36
20
7
100
456 006
100
* Verksgemensamma kostnader, 38 270 tkr år 2013, har fördelats per verksamhetsområde i relation
till personalkostnaderna.
I tabell 31 "Fördelade gemensamma kostnader" nedan återfinns en specifikation av de gemensamma
kostnaderna.
Intäkter
Som framgår av tabell 28 har intäkterna av anslag ökat med knappt 11 miljoner
kronor vilket motsvarar en ökning med tre procent jämfört med 2012. År 2012
var ökningen drygt 22 miljoner kronor eller sju procent.
Anslagsintäkterna inom rättsgenetik avser till största delen utförda
identifieringsärenden åt den rättsmedicinska verksamheten.
73 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
Tabell 28. Redovisning av anslagsintäkter per verksamhetsområde (andel i
procent) *
Verksamhetsområde
Rättspsykiatri
Rättsmedicin
Rättskemi
Rättsgenetik
2011
tkr
139 013
129 343
40 457
1 215
Totalt
310 028
andel
45
42
13
0
2012
tkr
147 624
140 988
43 190
731
100
332 533
andel
44
42
13
0
2013
tkr
162 958
138 554
40 772
1 025
andel
47
40
12
0
100
343 309
100
* Verksgemensamma anslagsintäkter, 27 985 tkr år 2013, har fördelats per verksamhetsområde
(ej rättsgenetik) i relation till personalkostnaderna.
Intäkterna exklusive anslagsintäkter har totalt ökat med 12,5 miljoner kronor
under år 2013 jämfört med året innan (se tabell 29). Ökningen är liksom under
2012 hänförlig dels till den rättsgenetiska verksamheten och ett fortsatt stort
inflöde av återföreningsärenden från Migrationsverket och dels till den rättskemiska verksamheten. Rättsgenetiken ökade intäkterna med 7,5 miljoner
kronor (23 procent) och rättskemin med 9,2 miljoner kronor (19 procent).
Tabell 29. Redovisning av intäkter exklusive anslagsintäkter per
verksamhetsområde (andel i procent) *
Verksamhetsområde
Rättspsykiatri
Rättsmedicin
Rättskemi
Rättsgenetik
2011
tkr
9 301
25 155
40 069
18 439
Totalt Gem
92 964
andel
10
27
43
20
2012
tkr
6 975
25 627
47 438
32 908
100
112 948
andel
6
23
42
29
2013
tkr
3 222
25 246
56 584
40 407
andel
3
20
45
32
100
125 459
100
* Verksgemensamma intäkter, 637 tkr år 2013, har fördelats per verksamhetsområde i relation
till personalkostnaderna.
74 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
Avgiftsbelagd verksamhet
Den rättskemiska uppdragsverksamheten fortsatte att förbättra resultatet
väsentligt även 2013 med ett överskott på ca 5,9 miljoner kronor jämfört med
underskottet 2012 på ca 0,5 miljoner kronor (se tabell 30). Detta till följd av att
intäkterna ökade med 19 procent medan kostnaderna endast ökade med fem
procent. Den utgående balansen blir därmed 6,6 miljoner kronor. För 2014
beräknas dock lägre intäkter och underskott i verksamheten.
Även den rättsgenetiska verksamheten resulterade i ett större överskott på ca 8,1
miljoner kronor till följd av den fortsatta ärendetillströmningen och intäktsökningen från Migrationsverket. Detta ger en utgående balans på ca 17,4
miljoner kronor. Verket har under 2013 sett över taxorna i relation till prognoserna för antalet inkomna ärenden för att åstadkomma en rimlig balans över
tiden. Detta har lett till att taxorna har sänkts betydligt fr.o.m. 2014 vilket
beräknas medföra underskott i verksamheten de närmaste åren.
Rättsintygsverksamheten resulterade även 2013 i ett underskott, dock mindre än
2012, motsvarande drygt 1,3 miljoner kronor. Efter en översyn av kostnader och
intäkter höjde verket under hösten 2013 taxorna för att få en långsiktig balans i
ekonomin. För 2014 beräknas därmed intäkterna öka och medföra överskott i
verksamheten.
Till följd av det sammantaget stora ackumulerade överskottet kommer RMV att
tillskriva regeringen med hemställan om att fortsatt få disponera överskottet.
Tabell 30. RMV:s uppdragsverksamhet 2011 - 2013 (tkr)
Rättskemi
Rättsgenetik
Rättsintyg
Ingående balans 2011
Intäkter
Kostnader
Resultat
7 987
39 542
46 336
-6 794
1 870
18 421
17 540
881
123
21 426
22 983
-1 557
Ingående balans 2012
Intäkter
Kostnader
Resultat
Ingående balans 2013
Intäkter
Kostnader
Resultat
Utgående balans 2013
1 193
46 899
47 395
-496
697
55 814
49 880
5 934
6 631
2 751
32 908
26 401
6 507
9 258
40 402
32 255
8 147
17 405
-1 434
21 002
23 148
-2 146
-3 580
19 442
20 762
-1 320
-4 900
75 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
Finansiering
Rättsmedicinalverkets totala intäkter under år 2013 uppgick till knappt 469
miljoner kronor (+5 procent jämfört med 2012). Verksamheten finansierades till
ca 75 procent genom anslag via statsbudgeten och till ca 27 procent genom avgifter och andra ersättningar. De rättspsykiatriska och rättsmedicinska verksamheterna är till största delen anslagsfinansierade. Den rättskemiska verksamheten
är till drygt hälften avgiftsfinansierad medan den rättsgenetiska verksamheten är
i det närmaste helt avgiftsfinansierad.
Intäkter av anslag uppgick till 343,3 miljoner kronor medan anslagsavräkningen
blev något högre – 344,7 miljoner kronor. Detta innebär att verket har ett utgående överföringsbelopp till år 2014 på knappt 13,4 miljoner kronor.
Anledningen till överföringsbeloppet är att verket tilldelades 20 miljoner kronor
på tilläggsbudget sent under 2013 samtidigt som kraftiga besparingsåtgärder
tidigare vidtagits under året.
Intäkterna av avgifter uppgick år 2013 till 122,2 miljoner kronor. Övriga
intäkter, bidrag och räntor, uppgick till drygt 3,2 miljoner kronor.
Diagram 2. RMV:s finansiering 2011 – 2013
Mkr 500
450
400
350
300
250
200
150
100
50
0
113
125,5
310
332,5
343,3
2011
2012
2013
93
Anslag
År
Avgifter m.m.
76 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
Verksgemensamma kostnader
De verksgemensamma kostnaderna uppgick år 2013 till 38,2 miljoner kronor
vilket liksom under 2012 motsvarar åtta procent av verkets totala kostnader.
Tabell 31. Fördelade gemensamma kostnader 2011 – 2013 (andel i procent)
Verksledning och kansli
IT-stöd
Information/Arkiv
FoU-samordning
Övriga omkostnader *)
2011
tkr
17 874
10 352
1 592
409
5 436
andel
50
29
5
1
15
2012
tkr
20 476
9 494
1 154
121
5 473
andel
56
26
3
0
15
2013
tkr
21 563
10 959
1 150
426
4 172
andel
56
29
3
1
11
Summa
35 663
100
36 718
100
38 270
100
*) Ekonomi- och personalsystem, kompetensutveckling, chefsmöten m.m.
Källa för samtliga tabeller och uppgifter i detta avsnitt är ekonomisystemet
Agresso.
77 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
78 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
Finansiell redovisning
Sammanställning över väsentliga uppgifter
Belopp i tkr
2013
2012
2011
2010
2009
120 000
110 000
80 000
80 000
80 000
70 030
71 024
72 241
64 925
55 821
33 000
32 785
31 201
29 472
28 000
0
0
0
0
5 977
319
287
414
120
94
0
0
0
0
0
Låneram hos Riksgälden
- beviljad i regleringsbrevet
- utnyttjad
Kontokredit hos Riksgälden
- beviljad i regleringsbrevet
- maximalt utnyttjad
Räntekonto hos Riksgälden
- ränteintäkter
- räntekostnader
Avgiftsintäkter
1
- budget i regleringsbrevet
89 500
2
83 500
80 000
71 500
70 000
110 735
90 894
93 844
87 937
33 981
9 836
9 360
8 842
8 410
0
1 720
0
0
0
13 385
0
4 594
4 253
6 092
0
0
0
0
239
0
0
0
0
0
- antalet årsarbetskrafter
386
382
375
362
351
- medelantalet anställda
407
402
398
386
375
1 134
1 113
1 057
1 049
984
6 874
- utfall
122 226
Anslagskredit
4:1:8 ap.1 Rättsmedicinalverket
- beviljad i regleringsbrevet
- utnyttjad kredit
Anslag
- anslagssparande 4:1:8 ap.1
- anslagssparande 13:3:1 ap.25
3
Bemyndiganden
- tilldelat bemyndigande
Personal under året
Driftkostnad
- per årsarbetskraft
Kapitalförändring
- balanserad kapitalförändring
6 376
2 511
9 981
10 263
- årets kapitalförändring
12 762
3 865
-7 470
-282
3 389
- utgående myndighetskapital
19 138
6 376
2 511
9 981
10 263
1) Samtliga avgiftsintäkter disponeras av RMV.
2) Ett felaktigt belopp 86 000 angavs i årsredovisningen 2012.
3) Anslaget disponerades under 2008-2009 och omdisponerades till Kammarkollegiet 2010.
79 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
Resultaträkningar
RESULTATRÄKNING
RMV totalt (belopp i tkr)
2013
2012
Intäkter av anslag (not 1)
Intäkter av avgifter och andra ersättningar (not 2)
Intäkter av bidrag (not 3)
Finansiella intäkter (not 4)
343 308
122 226
2 878
354
332 533
110 735
1 918
294
SUMMA
468 766
445 480
Kostnader för personal (not 6)
Kostnader för lokaler
Övriga driftkostnader
Finansiella kostnader (not 5)
Avskrivningar och nedskrivningar
-282 725
-67 835
-87 352
-839
-17 254
-282 620
-51 243
-91 462
-1 131
-15 159
SUMMA
-456 005
-441 615
VERKSAMHETSUTFALL
12 762
3 865
ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING (not 7)
12 762
3 865
2013
2012
VERKSAMHETENS INTÄKTER
Intäkter av avgifter och andra ersättningar (not 2)
Intäkter av bidrag (not 3)
Finansiella intäkter (not 4)
40 363
11
27
32 885
0
23
SUMMA
40 402
32 908
Kostnader för personal (not 6)
Kostnader för lokaler
Övriga driftkostnader
Finansiella kostnader (not 5)
Avskrivningar och nedskrivningar
-10 301
-2 274
-18 427
-76
-1 176
-8 459
-2 365
-14 472
-107
-996
SUMMA
-32 254
-26 401
VERKSAMHETSUTFALL
8 147
6 507
ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING (not 7)
8 147
6 507
VERKSAMHETENS INTÄKTER
VERKSAMHETENS KOSTNADER
RESULTATRÄKNING
Rättsgenetik, uppdragsverksamhet (belopp i tkr)
VERKSAMHETENS KOSTNADER
80 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
RESULTATRÄKNING
Rättskemi, uppdragsverksamhet (belopp i tkr)
2013
2012
VERKSAMHETENS INTÄKTER
Intäkter av avgifter och andra ersättningar (not 2)
Intäkter av bidrag (not 3)
Finansiella intäkter (not 4)
55 774
2
38
46 866
0
33
SUMMA
55 814
46 899
Kostnader för personal (not 6)
Kostnader för lokaler
Övriga driftkostnader
Finansiella kostnader (not 5)
Avskrivningar och nedskrivningar
-23 760
-5 050
-17 179
-185
-3 705
-21 499
-5 269
-17 154
-258
-3 216
SUMMA
-49 880
-47 396
VERKSAMHETSUTFALL
5 934
-496
ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING (not 7)
5 934
-496
2013
2012
VERKSAMHETENS INTÄKTER
Intäkter av avgifter och andra ersättningar (not 2)
Finansiella intäkter (not 4)
19 429
13
20 988
14
SUMMA
19 442
21 001
Kostnader för personal (not 6)
Kostnader för lokaler
Övriga driftkostnader
Finansiella kostnader (not 5)
Avskrivningar och nedskrivningar
-12 156
-560
-7 960
-2
-84
-12 968
-560
-9 543
-5
-72
SUMMA
-20 762
-23 148
VERKSAMHETSUTFALL
-1 320
-2 146
ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING (not 7)
-1 320
-2 146
VERKSAMHETENS KOSTNADER
RESULTATRÄKNING
Rättsintyg, uppdragsverksamhet (belopp i tkr)
VERKSAMHETENS KOSTNADER
81 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
Balansräkning
Belopp i tkr
2013
2012
487
3 889
0
3 941
1 257
2 803
MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR (not 8)
Förbättringsutgifter på annans fastighet
Maskiner, inventarier, installationer m.m
Förskott avseende materiella anläggningstillgångar
27 753
52 531
0
23 741
43 368
3 260
FORDRINGAR
Kundfordringar (not 9)
Fordringar hos andra myndigheter (not 10)
Övriga fordringar
4 465
25 927
0
6 079
21 086
8
PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER
Förutbetalda kostnader (not 11)
13 605
14 328
AVRÄKNING MED STATSVERKET
Avräkning med statsverket (not 12)
-5 736
10 773
KASSA OCH BANK
Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret (not 13)
Kassa och bank
68 933
35
33 947
39
191 889
164 630
219
6 375
12 762
219
2 510
3 865
727
2 979
533
2 423
SKULDER M.M.
Lån i Riksgäldskontoret (not 16)
Skulder till andra myndigheter (not 17)
Leverantörsskulder (not 18)
Övriga skulder (not 19)
Förskott från uppdragsgivare och kunder
70 030
9 333
44 008
5 968
323
71 024
8 849
31 858
4 993
359
PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER
Upplupna kostnader (not 20)
Oförbrukade bidrag (not 21)
Övriga förutbetalda intäkter (not 22)
37 328
1 781
57
36 097
1 901
0
191 889
164 630
TILLGÅNGAR
IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR (not 8)
Balanserade utgifter för utveckling
Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar
Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar
SUMMA TILLGÅNGAR
KAPITAL OCH SKULDER
MYNDIGHETSKAPITAL
Statskapital utan avkastningskrav
Balanserad kapitalförändring (not 14)
Kapitalförändring enligt resultaträkningen (not 7)
AVSÄTTNINGAR (not 15)
Avsättningar
Övriga avsättningar
SUMMA KAPITAL OCH SKULDER
82 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
Anslagsredovisning
Redovisning mot anslag
Belopp i tkr
Anslag
04 01 008
Rättsmedicinalverket
Ramanslag
Ingående
överföringsbelopp
Årets tilldelning
enligt
regleringsbrev
Totalt
disponibelt
belopp
Nettoutgifter
Utgående
överföringsbelopp
-1 720
359 817
358 097
-344 711
13 385
Bemyndiganden och finansiella villkor
Anslag 04 01 008
Utöver tilldelat belopp under anslaget får RMV disponera en anslagskredit om 33 981 tkr.
83 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
Tilläggsupplysningar
Redovisnings- och värderingsprinciper
Allmänt
Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Rättsmedicinalverkets
redovisning följer god redovisningssed såsom den kommer till uttryck i ESV:s föreskrifter och allmänna råd till 6 § förordningen
(2000:606) om myndigheters bokföring. Fr o m 2009-01-01 avräknas anslagen kostnadsmässigt.
Som brytdag enligt föreskrifterna till 10 § förordning (2000:606) om myndigheters bokföring har Rättsmedicinalverket fastställt 201401-03.
I den finansiella redovisningen är beloppen avrundade till närmaste hela tusental kronor vilket kan medföra vissa summeringsfel.
Anläggningstillgångar
Med anläggningstillgångar avser Rättsmedicinalverket en tillgång som är avsedd för stadigvarande bruk eller innehav,
t ex tekniska anläggningar, maskiner, inventarier och transportmedel. Tillgångens värde (exkl moms) ska uppgå till
ett halvt prisbasbelopp, 22 250 kr år 2013, och ha en ekonomisk livslängd på minst tre år. För immateriella anläggningstillgångar ska
anskaffningsvärdet uppgå till 100 000 kronor.
I anskaffningsvärdet ingår kostnader för installation, transporter, tull och motsvarande. Tillämpad princip innebär att ett objekt som
understiger det fastställda beloppet, men tillhör en fungerande enhet läggs ihop med övriga objekt och betraktas som en tillgång.
De olika tillgångarnas ekonomiska livslängd är klassade enligt följande:
Immateriella anläggningstillgångar:
Rättigheter och andra im m ateriella anläggningstillgångar:
3, 4 och 5 år: Programvaror och licenser samt egenutvecklade program.
Försäljning av im m ateriell anläggningstillgång
Rättsmedicinalverket träffade under 2012 avtal med Rationell IT om att försälja immateriella rättigheter till systemet Portalen samt att
köpa en licens som tillförsäkrar verket evig nyttjanderätt till systemet. De ekonomiska konsekvenserna av detta avtal inträdde under
2013.
Materiella anläggningstillgångar:
Förbättringsutgifter på annans fastighet:
4, 6, 7, 10, 15, 20 år beroende på det underliggande hyresavtalets återstående löptid. Den ekonomiska livslängden 15 och 20 år
avser byggnadsfast inredning.
Maskiner och tekniska anläggningar:
4, 7 och 10 år och utgörs huvudsakligen av laboratorie-, obduktions- och verkstadsutrustning.
Datorer och kringutrustning:
4 och 7 år, IT-utrustning.
Bilar och andra transportm edel:
4 och 7 år
Övriga inventarier:
4, 7, 10, 15 och 20 år utgörs huvudsakligen av kontorsinredning.
Rättsmedicinalverket har undantagit vissa typer av tillgångar från tillgångsredovisning. Det gäller inventarier som utsätts för hårt
slitage och bedöms ha en livslängd understigande tre år såsom datorer, mobiltelefoner samt möbler till rättspsykiatrins
vårdavdelningar.
Rättsmedicinalverket tillämpar planenlig linjär avskrivning.
Värdering av fordringar och skulder
Fordringar har tagits upp till det belopp de förväntas inflyta med.
Periodavgränsningsposter
Som periodavgränsningspost bokförs belopp överstigande 50 000 kr.
Redovisning av anställdas sjukfrånvaro enligt 7 kap 3 § förordning (2000:605) om årsredovisning
och budgetunderlag.
Uppgifter om sjukfrånvaro: se Resultatredovisningen, avsnittet Övrig återrapportering och redovisning.
84 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
Uppgifter om 2013 års ledande befattningshavare och insynsråd
Utbetald ersättning till ledande befattningshavare och rådsledamöter samt
uppgift om uppdrag som styrelse- eller rådsledamot i andra statliga myndigheter
eller aktiebolag.
Namn, sidouppdrag
GD Erna Zelmin-Ekenhem
Insynsråd
Sten Burman
Rättshjälpsnämnden, ordförande
SCA:s pensionsstiftelser, ordförande
Överklagandenämnden för nämndemän, ledamot
Ersättning i kronor
1 126 818
4 500
Kerstin Haglö
Rättshjälpsnämnden, ledamot
Åklagarmyndighetens insynsråd, ledamot
Överklagandenämnden för nämndemän, ledamot
3 000
Lisbeth Johansson
4 500
Niklas Långström
4 500
Barbro Westerholm
6 000
Statens medicinsk-etiska råd, ledamot
Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverkets nämnd för tandvårdsstöd, ledamot
Andra förmåner eller framtida åtaganden har inte utgått.
85 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
Noter
Belopp i tkr
2013
2012
1 Intäkter av anslag
Skillnaden mellan intäkter av anslag i resultaträkningen
och utgifter i anslagsredovisningen beror på anslagsavräknad
semesterlöneskuld (1 403 tkr) intjänad t.o.m. 2008 enligt
övergångsbestämmelsen till anslagsförordningen (2011:223).
2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar
122 226
110 735
Intäkter enligt 4 § Avgiftsförordningen
5 481
8 983
varav statliga
2 740
1 828
Uthyrning lokaler och utrustning
Utbildning och konferenser
Konsulttjänster
Övriga intäkter enligt 4 § AvgF
585
679
4 189
28
3 346
851
4 779
7
39 412
32 057
29 037
20 120
Offentligrättsliga avgifter Rättsgenetik
varav statliga
Intäkter av uppdragsverksamhet
75 979
68 599
varav statliga
69 829
63 880
Laboratorieanalyser
Tjänste- och konsultuppdrag
Övriga uppdragsintäkter
52 824
19 622
3 533
46 260
21 204
1 135
Övriga intäkter i verksamheten
1 354
1 095
269
34
2 878
1 918
948
1 930
113
1 805
354
294
319
36
287
7
839
1 131
730
109
1 068
63
varav statliga
3 Intäkter av bidrag
Bidrag från statliga myndigheter
Bidrag från övriga organisationer
4 Finansiella intäkter
Ränteintäkter räntekonto i Riksgälden
Övriga finansiella intäkter
5 Finansiella kostnader
Räntekostnader lån i Riksgälden
Övriga finansiella kostnader
86 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Belopp i tkr
6 Kostnader för personal
Dnr X13-90112
2013
2012
282 725
282 620
180 979
4 113
97 634
178 479
5 141
99 000
12 762
3 865
8 147
5 934
-1 320
6 507
-496
-2 146
Immateriella anläggningstillgångar
4 376
8 001
Balanserade utgifter för utveckling
Anskaffning IB
Årets anskaffning
Utrangering
Anskaffningsvärde
6 522
676
-5 926
1 272
6 374
148
0
6 522
Avskrivningar IB
Årets avskrivningar
Utrangering
Avskrivningar UB
-2 581
-1 027
2 823
-785
-1 440
-1 141
0
-2 581
487
3 941
5 964
3 677
0
9 642
5 530
610
-177
5 964
Avskrivningar IB
Årets avskrivningar
Utrangering
Avskrivningar UB
-4 707
-1 046
0
-5 752
-4 207
-676
177
-4 707
Bokfört värde
3 889
1 257
Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar
Anskaffning IB
Årets anskaffning
Kostnadsfört under året
Anskaffningsvärde
2 803
0
-2 803
0
0
2 803
0
2 803
0
2 803
Lönekostnader exkl sociala avgifter
Arvoden till uppdragstagare exkl sociala avgifter
Övriga kostnader för personal
7 Årets kapitalförändring
Årets resultat Rättsgenetik
Årets resultat Rättskemi
Årets resultat Rättsintyg
8 Anläggningstillgångar
Bokfört värde
Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar
Anskaffning IB
Årets anskaffning
Utrangering
Anskaffningsvärde
Bokfört värde
Avser arbete med Portalen Rättsgenetik. Utvecklingen avslutades
under 2013 och den tilltänkta anläggningstillgången slutfördes aldrig.
87 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Belopp i tkr
Materiella anläggningstillgångar
Dnr X13-90112
2013
2012
80 284
70 369
40 998
7 252
0
48 250
41 350
424
-776
40 998
Avskrivningar IB
Årets avskrivningar
Utrangering
Avskrivningar UB
-17 258
-3 240
0
-20 497
-15 113
-2 921
776
-17 258
Bokfört värde
27 753
23 741
Maskiner , inventarier, installationer m m
Anskaffning IB
Årets anskaffning
Utrangering
Anskaffningsvärde
126 179
21 547
0
147 726
128 857
11 175
-13 853
126 179
Avskrivningar IB
Årets avskrivningar
Utrangering
Avskrivningar UB
-82 811
-12 384
0
-95 195
-86 139
-10 421
13 749
-82 811
Bokfört värde
52 531
43 368
3 260 315
0
-3 260
0
0
3 260
0
3 260
0
3 260
4 465
6 079
0
1 570
309
103
2 483
203
928
1 504
1 050
2 393
Förbättringsutgifter på annans fastighet
Anskaffning IB
Årets anskaffning
Utrangering
Anskaffningsvärde
Förskott avseende materiella anläggningstillgångar
Anskaffning IB
Årets anskaffning
Tagits i bruk under året
Anskaffningsvärde
Bokfört värde
Avser tillgångar till RM Göteborg som tagits i bruk under 2013.
9 Kundfordringar
Landstinget i Jönköpings län
Landstinget i Östergötland
Sahlgrenska Universitetssjukhuset
SLSO, Stockholms Läns Sjukvårdsområde
Övriga kundfordringar
88 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Belopp i tkr
10 Fordringar andra myndigheter
Dnr X13-90112
2013
2012
25 927
21 086
10 235
10 718
1 040
329
1 676
224
1 002
194
508
6 447
10 328
1 147
0
2 504
0
0
0
659
13 605
14 328
9 127
4 478
13 221
1 107
-5 736
10 773
1 720
-4 594
344 711
-359 817
-13 385
334 173
-327 858
1 720
Fordran avs. sem.löneskuld som inte redovisats mot anslag
Ingående balans
Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln
Fordran avs. sem.löneskuld som inte redovisats mot anslag
9 053
-1 404
7 649
10 693
-1 640
9 053
Summa Avräkning med statverket
-5 736
10 773
68 933
33 947
14 Balanserad kapitalförändring
6 375
2 510
Kapitalförändring Rättsgenetik
Kapitalförändring Rättskemi
Kapitalförändring Rättsintyg
9 257
698
-3 580
2 750
1 194
-1 434
Skatteverket
Polisen
Kriminalvården
Karolinska Institutet
Migrationsverket
Göteborgs Universitet
Statens Kriminaltekniska laboratorium
Linköpings Universitet
Övriga fordringar till andra myndigheter
11 Förutbetalda kostnader
Förutbetalda hyreskostnader
Övriga förutbetalda kostnader
12 Avräkning med statsverket
Anslag i räntebärande flöde
Ingående balans
Redovisat mot anslag
04:01:008 Rättsmedicinalverket
Anslagsmedel som tillförs räntekonto
Fordringar/skulder avseende anslag i räntebärande flöde
13 Behållning räntekonto i Riksgälden
Av regeringen beviljad kredit 33 000 tkr.
Ökningen i behållning från 2012 beror huvudsakligen på överskotten
i den rättsgenetiska och rättskemiska verksamheten samt på
tilldelat anslag genom tilläggsbudget som ej förbrukats.
89 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Belopp i tkr
15 Avsättningar
Dnr X13-90112
2013
2012
3 705
2 956
533
535
-341
727
408
452
-327
533
2 979
2 423
70 030
71 024
71 024
-19 393
18 399
70 030
72 241
-22 477
21 260
71 024
9 333
8 849
4 806
1 015
1 952
535
339
309
377
4 483
1 299
1 867
465
0
0
734
Avsättningar pensioner
Ingående balans
Årets pensionskostnader
Årets pensionsutbetalningar
Utgående balans
Övriga avsättningar
Kompetensutvecklingsmedel från s k RALS-medel avsatta
fr o m år 2009 där beslut saknas om hur dessa ska användas.
Medel avsatta t o m 2008 redovisas under upplupna kostnader
och beräknas att förbrukas under 2014.
16 Lån i Riksgälden
Följande poster ingår:
Ingående balans
Årets amortering
Årets lån
Summa upptagna lån
Av regeringen beviljad låneram: 110 000 tkr
17 Skulder till andra myndigheter
Skatteverket, arbetsgivaravgifter
Skatteverket, momsskuld
SPV
Försäkringskassan
Uppsala Universitet
Umeå Universitet
Övriga skulder till andra myndigheter
90 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Belopp i tkr
18 Leverantörskulder
Agilent Technologies
Akademiska Hus AB / Region Stockholm
Akademiska Hus AB / Region Väst
Akademiska sjukhuset Uppsala
Applied Biosystems
Cellab Nordia AB
Eurocard
Garnisonsfastigheter
Karin Toll
Know IT AB
Life Technologies Europé
LGC Standards AB
Locum, Landstingsfastigheter Stockholm
Metric Power Systems AB
Packing Kungsör AB
Promega Biotech AB
Rationell IT i Linköping HB
Regionfastigheter Lund
Rikshem AB
SAMED
Scantec Lab AB
Sodexo AB
Specialfastigheter
Sävar Snickerifabrik
Stockholms Läns Sjukvårdsområde
VWR International AB
Västerbottens läns landsting
Övriga leverantörsskulder
19 Övriga skulder
Personalens källskatt
Övriga skulder
20 Upplupna kostnader
Upplupen löneskuld inkl sociala avgifter
Upplupen kompledighets och jour- o beredskapsskuld
Upplupen semesterlöneskuld
Kompetensutveckl. / Trygghetsstift.
Landstinget i Uppsala län
SLSO, Stockholms Läns Sjukvårdsområde
Västerbottens läns landsting
Locum
Övriga upplupna kostnader
Dnr X13-90112
2013
2012
44 008
31 858
431
1 910
13 189
1 210
0
489
79
4 428
378
211
1 727
450
0
0
431
0
2 184
0
916
0
262
264
1 538
0
6 983
447
592
5 891
0
1 639
0
1 012
2 749
0
255
4 688
0
0
0
313
5 222
557
0
341
3 378
540
902
298
242
0
1 601
458
0
0
262
7 400
5 968
4 993
4 901
1 067
4 564
429
37 328
36 097
3 685
2 730
22 977
377
133
5 655
0
1 020
752
3 519
5 671
20 754
377
541
952
2 953
0
1 329
91 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Belopp i tkr
21 Oförbrukade bidrag
Bidrag från annan statlig myndighet
Kriminalvården
Karolinska Institutet
Linköpings Universitet inkl Centrum för forensisk vetenskap
Brottsofferfonden
Bidrag från privata företag och organisationer
Östergötlands läns landsting
Svenska Läkarsällskapet
Sveriges Kommuner och Landsting
22 Övriga förutbetalda intäkter
Förutbetalda hyresintäkter (statliga)
Dnr X13-90112
2013
2012
1 781
1 901
425
-20
76
182
186
616
-15
448
182
0
1 356
190
4
1 161
1 285
190
23
1 072
57
0
57
0
92 (93)
ÅRSREDOVISNING
2014-02-21
Dnr X13-90112
Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens
resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.
Stockholm den 21 februari 2014
Erna Zelmin-Ekenhem
Generaldirektör
93 (93)